Kontroll i samband med export av jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag eller andra belopp

Avis juridique important

Rådets förordning (EEG) nr 386/90 av den 12 februari 1990 om kontroll i samband med export av jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag eller andra belopp Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 042 , 16/02/1990 s. 0006 - 0007 Finsk specialutgåva Område 3 Volym 32 s. 0036 Svensk specialutgåva Område 3 Volym 32 s. 0036

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 386/90 av den 12 februari 1990 om kontroll i samband med export av jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag eller andra belopp

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2), och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EEG) nr 163/94 · förordning (EG) nr 1234/2007 · förordning (EG) nr 14/2008.

I artikel 8 i rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april 1970 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken(3), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2048/88(4), fastställs det att medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att försäkra sig om att de transaktioner som finansieras av Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) verkligen genomförs och att det sker på ett korrekt sätt, för att förhindra och ingripa mot oegentligheter och för att återkräva de summor som har betalats ut på grund av oegentligheter eller försummelse.

I en specialrapport om systemet för betalning av exportbidrag för jordbruksprodukter(5) och i sin årsrapport för räkenskapsåret 1987(6) påpekar revisionsrätten ett antal brister hos vissa medlemsstaters kontroll av de jordbruksprodukter som berättigar till bidrag eller andra belopp i samband med export.

En organisation som kan sköta både räkenskapskontrollen och den fysiska kontrollen vid export skulle ge de bästa garantierna utan att utgöra en ekonomisk belastning och ge upphov till administrativa kostnader som är högre än de förväntade vinsterna för gemenskapsfinanserna.

För att förbättra och harmonisera de åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit bör ett kontrollsystem för gemenskapen införas.

Ett sådant kontrollsystem måste särskilt grunda sig på fysisk stickprovskontroll av varorna vid exporttillfället, inklusive de varor som exporteras enligt det förenklade förfarandet, samt på de utbetalande organens granskning av betalningsansökningarna. Den räkenskapsgranskning av de berörda företagen som skall göras i efterhand av de behöriga myndigheterna regleras i rådets förordning (EEG) nr 4045/89 av den 21 december 1989 om medlemsstaternas granskning av de transaktioner som utgör en del av systemet för finansiering genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket och om upphävande av direktiv 77/435/EEG(7).

Antalet fysiska kontroller, häribland laboratorieanalyser om sådana visar sig vara nödvändiga, måste ökas eftersom exportbidragen inom jordbruksområdet utgör en stor del av gemenskapens budget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

I artikel 8 i rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april 1970 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken, senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2048/88, fastställs det att medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att försäkra sig om att de transaktioner som finansieras av Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) verkligen genomförs och att det sker på ett korrekt sätt, för att förhindra och ingripa mot oegentligheter och för att återkräva de summor som har betalats ut på grund av oegentligheter eller försummelse.

I en specialrapport om systemet för betalning av exportbidrag för jordbruksprodukter och i sin årsrapport för räkenskapsåret 1987 påpekar revisionsrätten ett antal brister hos vissa medlemsstaters kontroll av de jordbruksprodukter som berättigar till bidrag eller andra belopp i samband med export.

En organisation som kan sköta både räkenskapskontrollen och den fysiska kontrollen vid export skulle ge de bästa garantierna utan att utgöra en ekonomisk belastning och ge upphov till administrativa kostnader som är högre än de förväntade vinsterna för gemenskapsfinanserna.

För att förbättra och harmonisera de åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit bör ett kontrollsystem för gemenskapen införas.

Ett sådant kontrollsystem måste särskilt grunda sig på fysisk stickprovskontroll av varorna vid exporttillfället, inklusive de varor som exporteras enligt det förenklade förfarandet, samt på de utbetalande organens granskning av betalningsansökningarna. Den räkenskapsgranskning av de berörda företagen som skall göras i efterhand av de behöriga myndigheterna regleras i rådets förordning (EEG) nr 4045/89 av den 21 december 1989 om medlemsstaternas granskning av de transaktioner som utgör en del av systemet för finansiering genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket och om upphävande av direktiv 77/435/EEG.

Antalet fysiska kontroller, häribland laboratorieanalyser om sådana visar sig vara nödvändiga, måste ökas eftersom exportbidragen inom jordbruksområdet utgör en stor del av gemenskapens budget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007.

1. I denna förordning fastställs vissa förfaranden för att kontrollera om de transaktioner som berättigar till bidrag och andra belopp i samband med export verkligen har genomförts och att det har skett på ett korrekt sätt.

2. I denna förordning avses med ”varor” produkter för vilka de belopp som avses i punkt 1 betalas ut i enlighet med gemenskapsbestämmelser inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Artikel2¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007 och förordning (EEG) nr 163/94.

Medlemsstaterna skall genomföra följande:

a) Fysiska kontroller av varor i enlighet med artikel 3 och artikel 3a, samtidigt med tullformaliteterna vid export och före det att det ges exporttillstånd för de aktuella varorna, på grundval av de handlingar som har lämnats in som stöd för exportdeklarationen.

b) Granskning av handlingarna i den betalningsansökan som avses i artikel 4.

Artikel3¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007, förordning (EEG) nr 163/94 och förordning (EG) nr 14/2008.

1. Utan att det påverkar sådana särbestämmelser som kräver mer utförlig kontroll, skall följande gälla för de fysiska kontroller som avses i artikel 2 a:

a) De skall göras i form av täta och oanmälda stickprovskontroller.

b) De skall under alla omständigheter omfatta ett representativt urval på minst 5 % av de exportdeklarationer för vilka det har lämnats in en ansökan om sådana belopp som anges i artikel 1.1.

2. I enlighet med de närmare bestämmelser som skall fastställas enligt det förfarande som anges i artikel 6 skall den procentsats som anges i 1 b gälla

per tullkontor,

per kalenderår, och,

per produktsektor.

Procentsatsen på 5 % per produktsektor kan dock ersättas med en procentsats på 5 % för samtliga sektorer, förutsatt att medlemsstaten tillämpar ett urvalssystem baserat på riskanalys vilken utförs enligt kriterier som närmare skall fastställas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 6. I så fall är en lägsta procentsats på 2 % per produktsektor obligatorisk.

I de fall där medlemsstaten tillämpar andra stycket får den också välja att ersätta procentsatsen 5 % per tullkontor med en procentsats på 5 % för hela sitt territorium. Medlemsstaten ska underrätta kommissionen innan den börjar tillämpa eller slutar att tillämpa detta stycke.

3. Om det inte med enkel besiktning går att fastställa om varan motsvarar beskrivningen i bidragsnomenklaturen och om varans klassificering eller kvalitet kräver mycket exakt kännedom om dess beståndsdelar, skall tullmyndigheterna förvissa sig om att varan motsvarar beskrivningen med hjälp av en ingående inspektion eller fysiska mätmetoder som till och med får innebära analys av varan i laboratorier som är särskilt utrustade för ändamålet.

4. De kontroller som avses i denna artikel skall göras utan att det påverkar eventuella åtgärder som tullmyndigheterna vidtar för att se till att varorna lämnar tullområdet i samma skick som när exporttillståndet beviljades.

Artikel3a¶

Införd genom förordning (EG) nr 1234/2007 och förordning (EEG) nr 163/94.

Vad gäller de exportdeklarationer som godtagits av ett tullkontor inne i medlemsstaten kan det tillämpas en eller flera lägsta procentsatser för den fysiska kontrollen beträffande utbyte av produkter, vilken utförs genom representativ stickprovskontroll av varje utförseltullkontor. Den eller de lägsta procentsatserna för kontroll fastställs allt efter riskens art i enlighet med det förfarande som anges i artikel 6.

Artikel4¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007.

De organ som gör utbetalningarna skall granska, på grundval av handlingarna i betalningsansökan och annan tillgänglig information, särskilt exporthandlingarna och anmärkningarna från tullmyndigheterna, alla de uppgifter som gäller som bevisningsgrund för att det aktuella beloppet skall utbetalas.

Artikel5¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007 och rättelse till förordning (EU) nr 386/1990.

Medlemsstaterna skall samordna de kontroller som utförs mot en och samma aktör och kombinera de kontroller som avses i artiklarna 3 och 4 och i förordning (EEG) nr 4045/89.

Dessa samordnade kontroller skall göras på initiativ eller anmodan av kommissionens personal, av de tullmyndigheter som utför de fysiska kontrollerna eller av de behöriga myndigheter som granskar betalningsansökningarna eller granskar räkenskaperna i efterhand.

Artikel6¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007.

Bestämmelser som är nödvändiga för tillämpningen av denna förordning skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 26 i förordning (EEG) nr 2727/75 eller, i tillämpliga fall, förfarandet i motsvarande artiklar i andra förordningar om gemensam marknadsorganisation.

Bestämmelserna får särskilt omfatta följande:

Metoden för att beräkna den minimiprocentsats som anges i artikel 3.1 b och närmare bestämmelser för eller undantag från denna, med hänsyn till särskilda situationer.

De varor som skall analyseras enligt artikel 3.3.

Samordningen av kontroller mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionens personal.

Artikel7¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007.

1. Övergångsåtgärder för tillämpningen av artikel 3.1 och 3.2 skall fastställas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 6.

2. Kommissionen skall före den 1 januari 1992 lämna en rapport om tillämpningen av denna förordning till rådet och mot bakgrund av gjorda erfarenheter skall den föreslå nödvändiga ändringar av det kontrollsystem som fastställs i denna förordning.

Artikel8¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007.

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

1 EGT nr C 29, 6.2.1987, s. 5.

2 EGT nr C 190, 20.7.1987, s. 144.

3 EGT nr L 94, 28.4.1970, s. 13.

4 EGT nr L 185, 15.7.1988, s. 1.

5 EGT nr C 215, 26.8.1985, s. 1.

6 EGT nr C 316, 12.12.1988, s. 68.

7 EGT nr L 388, 30.12.1989, s. 18.

8 EGT nr L 281, 1.11.1975, s. 1.