”förordningen om en samlad marknadsordning”
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 36 och 37,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande,
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 247/2008 · förordning (EG) nr 248/2008 · förordning (EG) nr 361/2008 · förordning (EG) nr 470/2008 · förordning (EG) nr 510/2008 · förordning (EG) nr 13/2009 · förordning (EG) nr 72/2009 · förordning (EG) nr 183/2009 · förordning (EG) nr 435/2009 · förordning (EG) nr 491/2009 · förordning (EG) nr 1047/2009 · förordning (EG) nr 1140/2009 · förordning (EU) nr 513/2010 · förordning (EU) nr 1234/2010 · förordning (EU) nr 121/2012 · förordning (EU) nr 261/2012 · förordning (EU) nr 1028/2012 · förordning (EU) nr 52/2013 · förordning (EU) nr 517/2013 · förordning (EU) nr 1308/2013.
Skäl 1–7: Bakgrund och syfte (jfr art 1, 2, 4 och 5)
(1) För att den gemensamma marknaden för jordbruksprodukter ska kunna fungera och utvecklas krävs det en gemensam jordbrukspolitik (nedan kallad ”GJP”) som särskilt omfattar en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna (nedan kallad ”den gemensamma organisationen av marknaderna”) som, enligt artikel 34 i fördraget, kan utformas på olika sätt beroende på produkterna.
(2) Sedan GJP infördes har rådet antagit 21 gemensamma organisationer av marknaderna för enskilda produkter eller produktgrupper, som var och en styrs av en särskild grundförordning antagen av rådet:
(3) Rådet har dessutom antagit tre förordningar med särskilda bestämmelser för vissa produkter, dock utan att upprätta en gemensam organisation av marknaderna för dessa produkter:
(4) Förordningarna ovan (nedan kallade ”grundförordningar”) åtföljs ofta av en uppsättning tillhörande rådsförordningar. De flesta av grundförordningarna är uppbyggda på samma sätt och har flera gemensamma bestämmelser. Detta gäller särskilt bestämmelserna om handel med tredjeländer och de allmänna bestämmelserna, men också i viss utsträckning de bestämmelser som rör den inre marknaden. Grundförordningarna innehåller ofta också olika lösningar på samma eller liknande problem.
(5) Sedan en tid har gemenskapen målet att förenkla lagstiftningen kring GJP. Därför upprättades ett övergripande regelverk för alla direktstöd, och de många olika stödsystemen omvandlades till det samlade gårdsstödet genom antagandet av rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system med direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare. Denna strategi bör även tillämpas på grundförordningarna. Därför bör grundförordningarnas bestämmelser införlivas i en gemensam rättslig ram, och sektorsindelningen ersättas med en övergripande strategi när så är möjligt.
(6) Mot bakgrund av det som tidigare omnämnts, bör grundförordningarna upphävas och ersättas med en enda förordning.
(7) Förenklingen bör inte leda till att de politiska beslut som under åren har fattats inom ramen för GJP ifrågasätts. Denna förordning bör därför framför allt utgöra en teknisk förenkling. Den bör därför inte innebära upphävande eller ändring av befintliga instrument, förutsatt att dessa inte blivit föråldrade eller överflödiga och inte är av sådan art att de behöver behandlas på rådsnivå, eller innebära införande av nya instrument eller åtgärder.
Skäl 8–17: Marknadsintervention och priser (jfr art 3, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 20, 21, 22, 23 och 24)
(8) Med hänsyn till detta bör förordningen inte omfatta de delar av de gemensamma organisationerna av marknaden som genomgår policyreformer. Detta gäller de flesta delarna av sektorerna för frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker samt vin. Därför bör bestämmelserna i förordningarna (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1493/1999 endast infogas i denna förordning om de inte redan genomgår någon form av policyreformer. De materiella reglerna för dessa gemensamma organisationer av marknaderna bör emellertid införlivas när respektive reformer väl har genomförts.
(9) Enligt de gemensamma organisationerna av marknaderna för spannmål, ris, socker, torkat foder, utsäde, olivolja och bordsoliver, lin och hampa, bananer, mjölk och mjölkprodukter samt silkesodling föreskrivs regleringsår som främst är anpassade till de biologiska produktionscyklerna för respektive produkt. Regleringsåren såsom de har fastställts inom dessa sektorer bör därför föras in i denna förordning.
(10) För att stabilisera marknaderna och tillförsäkra jordbruksbefolkningarna en skälig levnadsstandard har det utvecklats ett differentierat system för prisstöd för de olika sektorerna. Detta har skett samtidigt med införandet av ordningarna för direktstöd och hänsyn har tagits till de särskilda behoven inom de olika sektorerna samt till dessa sektorers inbördes beroende av varandra. Dessa åtgärder har vidtagits i form av offentlig intervention eller i form av stöd för privat lagring av produkter från sektorerna för spannmål, ris, socker, olivolja och bordsoliver, nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött samt får- och getkött. Med hänsyn till målen för denna förordning är det därför nödvändigt att upprätthålla prisstödsåtgärderna när dessa ingår i tidigare utformade rättsakter, utan att det sker några väsentliga förändringar i förhållande till det tidigare rättsläget.
(11) Av tydlighets- och öppenhetsskäl bör bestämmelserna för dessa åtgärder ingå i en gemensam struktur, samtidigt som den särskilda politiken inom varje sektor upprätthålls. Av detta skäl bör man skilja mellan referenspriser och interventionspriser.
(12) De gemensamma organisationerna av marknaderna för spannmål, nöt- och kalvkött samt mjölk och mjölkprodukter innehöll bestämmelser som gav rådet möjlighet att, enligt förfarandet i artikel 37.2 i fördraget, ändra prisnivåerna. Med tanke på prissystemens känslighet bör det klargöras att möjligheten enligt artikel 37.2 att ändra prisnivåerna existerar i förhållande till alla sektorer som omfattas av denna förordning.
(13) I den gemensamma organisationen av marknaderna för socker föreskrevs en möjlighet att se över standardkvaliteterna av socker, vilka definieras närmare i förordning (EG) nr 318/2006, för att beakta handelns behov och den tekniska utvecklingen när det gäller analysmetoder. I den förordningen föreskrevs följaktligen att kommissionen ska vara behörig att ändra den berörda bilagan. Det finns ett särskilt behov av att behålla den möjligheten så att kommissionen vid behov ska kunna handla snabbt.
(14) För att det ska finnas tillgång till tillförlitliga uppgifter om priset på socker på gemenskapsmarknaden, bör det prisrapporteringssystem som föreskrivs i den gemensamma organisationen av marknaden för socker infogas i denna förordning, och marknadsprisnivåerna för vitsocker bör fastställas på grundval av detta.
(15) För att undvika att interventionssystemet för spannmål, ris, smör och skummjölkspulver blir en avsättningsmarknad i sig, bör möjligheten att inleda offentlig intervention endast under vissa perioder av året upprätthållas. När det gäller nöt- och kalvköttprodukter, griskött och smör bör inledande och avslutande av offentlig intervention vara avhängigt av marknadsprisnivåerna under en viss period. I fråga om majs, ris och socker bör de gränser för hur stora kvantiteter som får köpas upp inom ramen för offentlig intervention upprätthållas. När det gäller smör och skummjölkspulver bör kommissionens ha fortsatt befogenhet att tillfälligt avbryta de normala uppköpen så snart en viss kvantitet uppnåtts eller att ersätta den med uppköp enligt anbudsförfarande.
(16) Det pris till vilket interventionsuppköpen bör ske blev tidigare nedsatt inom ramen för de gemensamma organisationerna av marknaderna för spannmål, ris och nöt- och kalvkött, och fastställdes i samband med införandet av ordningarna för direktstöd inom dessa sektorer. Stödet enligt de ordningarna och interventionspriserna är därför nära knutna till varandra. För produkter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter fastställdes det priset med sikte på att främja konsumtionen av de berörda produkterna och öka deras konkurrenskraft. Inom sektorerna för ris och socker har priserna fastställts för att marknaden ska kunna stabiliseras när marknadspriserna ett visst regleringsår hamnar under det referenspris som fastställts för det påföljande regleringsåret. Dessa policybeslut fattade av rådet gäller fortfarande.
(17) På samma sätt som enligt tidigare gemensamma organisationer av marknaderna, bör det i denna förordning föreskrivas en möjlighet att avsätta produkter som köpts upp inom ramen för offentlig intervention. Sådana åtgärder bör vidtas på så sätt att det inte uppstår några störningar på marknaden och så att uppköparna får lika tillträde till varorna på lika villkor.
(18) Gemenskapen har genom sina interventionslager av olika jordbruksprodukter stora möjligheter att hjälpa de medborgare som har det sämst ställt. Det ligger i gemenskapens intresse att, genom att införa lämpliga åtgärder, utnyttja dessa möjligheter på hållbar basis till dess att lagren har nått en normal nivå. Hittills har välgörenhetsorganisationernas livsmedelsdistribution skett på grundval av rådets förordning (EEG) nr 3730/87 av den 10 december 1987 om allmänna bestämmelser för leverans av livsmedel från interventionslager till utsedda organisationer för utdelning till de sämst ställda i gemenskapen. Denna viktiga sociala åtgärd som kan vara av betydande värde för de sämst ställda bör upprätthållas och infogas i denna förordning.
(19) För att skapa jämvikt på mjölkmarknaden och stabilisera marknadspriserna, föreskrivs enligt den gemensamma organisationen för marknaden för mjölk och mjölkprodukter ett stöd för privat lagring av grädde samt vissa smör- och ostprodukter. Kommissionen har också fått befogenhet att bevilja stöd för privat lagring av vissa andra ostprodukter samt för vitsocker, vissa typer av olivolja och vissa typer av nöt- och kalvköttsprodukter, skummjölkspulver, griskött samt får- och getkött. Med tanke på syftet med denna förordning bör dessa åtgärder upprätthållas.
(20) Rådets förordning (EG) nr 1183/2006 av den 24 juli 2006 om fastställande av en gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur, rådets förordning (EEG) nr 1186/90 av den 7 maj 1990 om utökning av omfattningen av gemenskapens klassificeringsskala för slaktkroppar av vuxna nötkreatur, rådets förordning (EEG) nr 3220/84 av den 13 november 1984 om fastställande av gemenskapens klassificeringsskala för slaktkroppar av gris och rådets förordning (EEG) nr 2137/92 av den 23 juli 1992 om gemenskapens skala för klassificering av slaktkroppar av får och om fastställande av gemenskapens standardkvalitet för färska och kylda slaktkroppar av får föreskriver gemenskapsskalor för klassificering av slaktkroppar inom sektorerna för nöt- och kalvkött, griskött samt får- och getkött. Dessa system är väsentliga för prisnoteringar och tillämpningen av interventionsbestämmelserna inom dessa sektorer. De är dessutom i linje med målet att förbättra öppenheten och insynen på marknaden. Dessa system för klassificering av slaktkroppar bör upprätthållas. Det är därför lämpligt att införliva de viktigaste delarna av dem i denna förordning medan kommissionen får behörighet att reglera vissa frågor av snarast teknisk natur genom tillämpningsföreskrifter.
(21) De restriktioner i den fria rörligheten som uppkommer till följd av åtgärder för att bekämpa spridning av djursjukdomar kan skapa svårigheter på marknaden för vissa produkter i en eller flera medlemsstater. Erfarenheten visar att allvarliga störningar av marknaden såsom betydande konsumtions- eller prisfall kan bero på förlorat konsumentförtroende på grund av folk- eller djurhälsorisker.
(22) De undantagsåtgärder till stöd för marknaden som föreskrivs enligt respektive gemensam organisation av marknaden för nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg och fjäderfäkött, och som är till för att åtgärda denna typ av situationer, bör därför infogas i denna förordning och bör gälla enligt samma villkor som tidigare. Dessa undantagsåtgärder till stöd för marknaden bör vidtas av kommissionen och bör ha direkt samband med eller vara en följd åtgärder som vidtagits på veterinär- och hälsoområdet för att förhindra spridningen av sjukdomar. De bör vidtas på medlemsstaternas begäran för att undvika allvarliga störningar på marknaderna i fråga.
(23) Kommissionens möjligheter att anta särskilda interventionsåtgärder när så är nödvändigt för att effektivt reagera på hot om störningar på marknaderna inom spannmålssektorn samt för att hindra att offentlig intervention tillämpas i stor skala inom rissektorn i vissa regioner i gemenskapen eller för att väga upp brist på paddyris till följd av naturkatastrofer, bör fortsätta att gälla i denna förordning på de villkor enligt vilka de föreskrivs i den gemensamma organisationen av respektive marknad för spannmål och ris.
Skäl 24–28: Sockersektorns särskilda bestämmelser (jfr art 49, 50, 51, 52 och 53)
(24) Ett minimipris bör fastställas för kvotbetor av standardkvalitet i syfte att tillförsäkra gemenskapens sockerbets- och sockerrörsodlare en skälig levnadsstandard.
(25) Det krävs särskilda åtgärder för att säkerställa en rättvis balans mellan sockerföretagens och sockerbetsodlarnas respektive rättigheter och skyldigheter. Därför bör de standardbestämmelser som styr branschavtal och som tidigare ingått i den gemensamma organisationen av marknaden för socker fortsätta att gälla.
(26) Eftersom villkoren skiljer sig mycket åt med avseende på naturförhållanden, ekonomi och teknik är det svårt att införa enhetliga köpevillkor för sockerbetor i hela gemenskapen. Det finns redan branschavtal mellan organisationer för sockerbetsodlare och sockerföretag. Standardbestämmelserna bör därför endast avse de minimigarantier som både sockerbetsodlarna och sockerindustrin behöver för att sockermarknaden ska fungera väl, och det bör också vara tillåtet att avvika från vissa bestämmelser genom branschavtal. Närmare bestämmelser har tidigare ingått i den gemensamma organisationen av marknaden för socker i bilaga II till förordning (EG) nr 318/2006. Med tanke på att dessa bestämmelser är av ytterst teknisk art är det lämpligare att dessa frågor behandlas på kommissionsnivå.
(27) Den produktionsavgift som föreskrivs i den gemensamma organisationen av marknaden för socker för att bidra till finansieringen av utgifter i samband med den gemensamma organisationen av marknaden för socker bör infogas i denna förordning.
(28) Det är viktigt att bevara den strukturella balansen på sockermarkanden, och när prisnivån hamnar nära referenspriset bör kommissionen därför ha fortsatt möjlighet att besluta om återtag av socker från marknaden under så lång tid som krävs för att återställa balansen på marknaden.
Skäl 29–39: Produktionskvotsystem (jfr art 55, 56, 57, 58, 59, 60, 61, 62, 63, 64, 65, 66, 67, 68, 69, 70, 71, 72, 73, 74, 75, 76, 77, 78, 79, 80, 81, 82, 83, 84 och 85)
(29) Enligt de gemensamma organisationerna av marknaderna för levande växter, nöt- och kalvkött, griskött, får- och getkött, ägg och fjäderfäkött föreskrivs en möjlighet att anta vissa åtgärder för att anpassa tillgången till marknadsefterfrågan. Sådana åtgärder kan bidra till att stabilisera marknaderna och tillförsäkra de berörda jordbruksbefolkningarna en skälig levnadsstandard. Med tanke på syftet med denna förordning, bör den möjligheten fortsätta att tillämpas. Enligt nämnda bestämmelser kan rådet anta allmänna bestämmelser rörande sådana åtgärder i enlighet med förfarandet i artikel 37 i fördraget. De mål som eftersträvas med hjälp av sådana åtgärder är tydligt fastställda, vilket innebär en begränsning i fråga om vilken typ av åtgärder som kan antas. Därför finns det inget behov av att rådet antar kompletterande allmänna bestämmelser inom dessa sektorer, och detta bör inte längre föreskrivas.
(30) Den kvantitativa produktionsbegränsningen som föreskrivs i förordning (EG) nr 318/2006 och rådets förordning (EG) nr 1788/2003 av den 29 september 2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter har under många år utgjort ett betydande verktyg för marknadspolitiken inom sektorerna för socker respektive mjölk och mjölkprodukter. De skäl som fick gemenskapen att i ett tidigare skede anta system med produktionskvoter inom dessa båda sektorer är fortfarande giltiga.
(31) Sockerkvotsystemet var direkt infogat i den gemensamma organisationen av marknaden för socker, medan det motsvarande systemet inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter hittills reglerats i en rättsakt som är separat i förhållande till den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter. Med tanke på dessa systems betydelse och målen för denna förordning, är det därför lämpligt att införliva de relevanta bestämmelserna för båda sektorerna i denna förordning, utan att det sker någon väsentlig ändring av systemen och det sätt på vilket de fungerar jämfört med det tidigare rättsläget.
(32) Sockerkvotsystemet enligt denna förordning bör därför återspegla bestämmelserna i förordning (EG) nr 318/2006 och, särskilt bibehålla kvoternas rättsliga status i den mån kvotsystemet, i enlighet med domstolens rättspraxis, utgör en mekanism för reglering av marknaden för socker avsedd att uppfylla syften av allmänt intresse.
(33) Denna förordning bör därför också möjliggöra för kommissionen att anpassa kvoterna till en hållbar nivå efter avskaffandet under 2010 av den omstruktureringsfond som inrättas genom rådets förordning (EG) nr 320/2006 av den 20 februari 2006 om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen.
(34) Med tanke på att det krävs ett visst mått av nationell flexibilitet för den strukturella anpassningen inom bearbetningsindustrin och inom sockerbets- och sockerrörsodlingen under den period då kvoterna tillämpas, bör medlemsstaterna ha fortsatt möjlighet att få rätt att ändra företagens kvoter inom vissa gränser, utan att omstruktureringsfondens funktion som ett instrument därför förändras.
(35) I den gemensamma organisationen av marknaden för socker föreskrevs att kommissionen, för att undvika att överskott av socker skapar störningar på sockermarknaden, bör ha möjlighet att på vissa villkor besluta om en överföring av överskott av socker, isoglukos och inulinsirap till kvotproduktionen för nästa regleringsår. Om villkoren inte är uppfyllda för vissa kvantiteter, föreskrevs även att det bör läggas en avgift på överskottet, vilket förhindrar att kvantiteterna ackumuleras och hotar situationen på marknaden. Dessa bestämmelser bör fortsätta att gälla.
(36) Det huvudsakliga syftet med mjölkkvotsystemet är fortfarande att minska obalansen mellan utbudet och efterfrågan på respektive marknader samt de strukturella överskott som följer av denna obalans, och att på detta sätt uppnå större jämvikt på marknaden. Ordningen att erlägga en avgift för sådana kvantiteter mjölk som samlats in eller sålts för direkt konsumtion och som överstiger en viss garantitröskel bör därför behållas. I enlighet med syftet för denna förordning behövs i synnerhet en viss mån av harmonisering av terminologin, mellan sockerkvotsystemet och mjölkkvotsystemet, samtidigt som deras rättsliga status quo behålls. Det synes därför lämpligt att anpassa terminologin i mjölksektorn till den i sockersektorn. Termerna ”nationella referenskvantiteter” och ”individuella referenskvantiteter” i förordning (EG) nr 1788/2003 bör därför ersättas med termerna ”nationell kvot” och ”individuell kvot” medan det rättsliga begreppet som definieras bibehålls.
(37) Mjölkkvotsystemet bör i den här förordningen, i sak, utformas i enlighet med förordning (EG) nr 1788/2003. Distinktionen mellan leveranser och direktförsäljning bör bibehållas, och systemet bör tillämpas på grundval av individuella representativa fetthalter och en nationell referensfetthalt. Jordbrukarna bör tillåtas att på vissa villkor tillfälligt överföra sin individuella kvot. Den princip som säger att ett jordbruksföretags kvot samt den mark som tillhör detta ska överlåtas när företaget säljs, utarrenderas eller överlåts genom arv bör fortsätta att gälla för köparen, arrendatorn eller arvingen, men för en fortsatt omstrukturering inom mjölkproduktionen och fortsatta förbättringar av miljön bör undantagen från principen att kvoter ska vara knutna till jordbruksföretag fortsätta att gälla. I enlighet med de olika typerna av överföringar av kvoter, och utifrån objektiva kriterier, bör även de bestämmelser som ger medlemsstaterna rätt att frånräkna den nationella reserven en del av de överförda kvantiteterna fortsätta att gälla.
(38) Överskottsavgiften bör fastställas till en nivå som verkar avskräckande och bör betalas av medlemsstaterna så snart de nationella kvoterna har överskridits. Medlemsstaten bör sedan fördela avgiften mellan de producenter som har bidragit till överskridandet. Dessa producenter bör sedan vara skyldiga att till medlemsstaten betala sina respektive bidrag till avgiften enbart därför att de har överskridit sin tillgängliga kvantitet. Medlemsstaterna bör till Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) betala in en avgift som motsvarar överskridandet av deras nationella kvoter minskad med ett schablonbelopp på 1 % för att ta hänsyn till fall av konkurs eller till att vissa producenter definitivt inte klarar av att betala sina bidrag till avgiften.
(39) I rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken definieras intäkterna från tillämpningen av en tilläggsavgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter som ”inkomster som ska avsättas”, vilka ska betalas till gemenskapsbudgeten och vilka, om de återanvänds, uteslutande ska användas för att finansiera utgifter från EGJF eller från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Artikel 22 i förordning (EG) nr 1788/2003, enligt vilken intäkterna från avgiften ska betraktas som intervention och användas till att finansiera utgifter inom mjölksektorn, har blivit föråldrade och bör inte införas i den här förordningen.
Skäl 40–48: Stödordningar (jfr art 86, 87, 88, 89, 90, 91, 92, 93, 94, 95, 96, 97, 98, 99, 100, 101, 102, 103, 104, 105, 106, 107, 108, 109, 110, 111 och 112)
(40) I olika gemensamma organisationer av marknaden ingår olika typer av stödsystem.
(41) De gemensamma organisationerna av marknaden för torkat foder respektive lin och hampa innehöll bestämmelser om bearbetningsstöd som ett sätt att styra den inre marknaden för de berörda sektorerna. Dessa bestämmelser bör fortsätta att gälla.
(42) Med tanke på den särskilda situationen på marknaderna för spannmål och potatisstärkelse innehöll den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål bestämmelser om beviljande av produktionsbidrag, om så skulle visa sig nödvändigt. Produktionsbidraget bör vara sådant att de basprodukter som används av industrin kan göras tillgängliga till ett lägre pris än det som följer av tillämpningen av gemensamma priser. Genom den gemensamma organisationen av marknaden för socker infördes möjligheten att bevilja produktionsbidrag i fall där det med avseende på framställningen av vissa industriella, kemiska eller farmaceutiska produkter uppstår ett behov att vidta åtgärder i syfte att göra vissa sockerprodukter tillgängliga. Dessa bestämmelser bör fortsätta att gälla.
(43) För att främja marknadsbalansen på marknaden för mjölk och mjölkprodukter och stabilisera marknadspriserna på dessa produkter bör möjligheterna att avyttra mjölkprodukterna ökas. Den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter innehöll därför bestämmelser om stöd för försäljning av vissa mjölkprodukter för särskilda användningsområden och bestämmelseorter. För att främja konsumtionen av mjölk bland yngre innehöll dessutom samma gemensamma organisation av marknaden bestämmelser om att gemenskapen ska bidra med en del av kostnaden för stöd för leveranser av mjölk till skolelever. Dessa bestämmelser bör fortsätta att gälla.
(44) Gemenskapsfinansiering som utgörs av den procentandel av direktstödet som medlemsstaterna har rätt att hålla inne i enlighet med artikel 110i.4 i förordning (EG) nr 1782/2003, behövs för att uppmuntra godkända aktörsorganisationer att upprätta arbetsprogram som syftar till att förbättra kvaliteten på olivolja och bordsoliver. I detta sammanhang föreskrevs enligt den gemensamma organisationen av marknaden för olivolja och bordsoliver att gemenskapsstöd får beviljas i förhållande till hur stor prioritet som ges åt verksamheten enligt det berörda arbetsprogrammet. Dessa bestämmelser bör fortsätta att gälla.
(45) Genom förordning (EEG) nr 2075/92 upprättades en gemenskapsfond för tobak finansierad genom vissa avdrag från stödordningar inom tobakssektorn, i syfte att genomföra olika åtgärder inom sektorn. År 2007 är det sista år under vilket avdrag från stödordningen enligt kapitel 10c i avsnitt IV i förordning (EG) nr 1782/2003 kommer att göras tillgängliga för gemenskapens tobaksfond. Finansieringen kommer att löpa innan den här förordningen träder i kraft, men artikel 13 i förordning (EEG) nr 2075/92 bör fortsätta att gälla och tjäna som rättslig grund för de fleråriga program som får finansieras genom gemenskapens tobaksfond.
(46) Biodling är en del av jordbrukssektorn som kännetecknas av skillnaderna i produktionsvillkor och avkastning samt spridning och mångfald i fråga om ekonomiska aktörer, både på produktions- och saluföringsnivå. Med tanke på varroasjukans utbredning i flera medlemsstater under de senaste åren och de problem som sjukdomen medför för honungsproduktionen, krävs det åtgärder på gemenskapsnivå, eftersom sjukdomen inte låter sig utrotas helt och måste behandlas med godkända medel. Under sådana omständigheter, och i syfte att förbättra produktionen och saluföringen av biodlingsprodukter i gemenskapen, är det nödvändigt att vart tredje år utarbeta nationella program som omfattar tekniskt stöd, bekämpning av varroasjukan, rationalisering av flytten av bisamhällen, förvaltning av utökningen av bibestånden i gemenskapen samt samarbete i forskningsprogram om biodling och biodlingsprodukter i syfte att förbättra de allmänna villkoren inom produktion och saluföring av biodlingsprodukter. Dessa nationella program bör delvis finansieras av gemenskapen.
(47) Genom förordning (EG) nr 1544/2006 ersattes alla nationella stöd till silkesodlingar av ett gemenskapsstöd till silkesodling som ges i form av ett fast belopp för varje låda silkesfjärilsägg som används.
(48) Eftersom de strategiska överväganden som ledde till införandet av ovannämnda stödordningar för biodling och silkesodling fortfarande gäller, bör alla dessa stödordningar införlivas med denna förordning.
Skäl 49–61: Handelsnormer och produktionsvillkor (jfr art 113, 114, 115, 116, 117, 118, 119, 120 och 121)
(49) Tillämpningen av handelsnormer för jordbruksprodukter kan bidra till att förbättra de ekonomiska villkoren för produktionen och saluföringen av dessa produkter samt produkternas kvalitet. Det ligger därför i producenternas, handelsidkarnas och konsumenternas intresse att sådana normer tillämpas. Inom de gemensamma organisationerna av marknaderna för bananer, olivolja och bordsoliver, levande växter, ägg och fjäderfäkött infördes därför handelsnormer som särskilt rör kvalitet, klassificering, vikt, storleksindelning, emballering, förpackning, lagring, transport, presentation, ursprung och märkning. Det är lämpligt att fortsätta med detta inom ramen för denna förordning.
(50) Inom ramen för de gemensamma organisationerna av marknaderna för olivolja och bordsoliver respektive bananer är det kommissionen som hittills har anförtrotts ansvaret att anta bestämmelser i fråga om handelsnormer. Med tanke på handelsnormernas mycket tekniska karaktär och att de ständigt måste bli effektivare och anpassas till en handelspraxis i ständig utveckling, förefaller det lämpligt att utöka denna strategi till sektorn för levande växter och samtidigt specificera de kriterier som kommissionen måste beakta när den fastställer lämpliga bestämmelser. Det kan dessutom bli nödvändigt att anta särskilda bestämmelser, särskilt i fråga om uppdaterade analysmetoder och andra åtgärder för att fastställa hur de berörda normerna bör utformas, i syfte att undvika missbruk i fråga om kvalitet och äkthet hos de produkter som presenteras för konsumenterna samt allvarliga störningar på marknaden som sådant missbruk kan ge upphov till.
(51) Flera rättsakter har antagits för att reglera saluföring och märkning av mjölk, mjölkprodukter och fetter. Målet med dessa rättsakter är att förbättra mjölkens och mjölkprodukternas ställning på marknaden och dessutom garantera lika konkurrensvillkor för bredbara fetter framställda av mjölkprodukter och bredbara fetter med annat ursprung, allt till förmån för producenter och konsumenter. Bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 1898/87 av den 2 juli 1987 om skydd av beteckningar som används vid saluhållande av mjölk och mjölkprodukter syftar till att skydda konsumenten och att för mjölkprodukter och konkurrerande produkter fastställa sådana konkurrensvillkor avseende produktbeteckningar, märkning och reklam att snedvridning undviks. Rådets förordning (EG) nr 2597/97 av den 18 december 1997 om ytterligare bestämmelser för den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter med avseende på konsumtionsmjölk innehåller bestämmelser som syftar till att garantera en hög kvalitet på konsumtionsmjölk och produkter som uppfyller konsumenternas behov och önskningar, vilket i sin tur bidrar till att stabilisera den berörda marknaden och garanterar att konsumenten får tillgång till konsumtionsmjölk av hög kvalitet. I rådets förordning (EG) nr 2991/94 av den 5 december 1994 om regler för bredbara fetter fastställs handelsnormer med en klar och exakt klassificering och bestämmelser om beteckningar för de berörda produkterna med eller utan mjölk. I enlighet med målen för denna förordning bör dessa regler fortsätta att gälla.
(52) När det gäller sektorerna för ägg och fjäderfäkött finns det bestämmelser om handelsnormer och, i vissa fall, om produktion. Dessa bestämmelser återfinns i rådets förordning (EG) nr 1028/2006 av den 19 juni 2006 om handelsnormer för ägg, rådets förordning (EEG) nr 1906/90 av den 26 juni 1990 om vissa handelsnormer för fjäderfä och rådets förordning (EEG) nr 2782/75 av den 29 oktober 1975 om produktion och saluföring av ägg för kläckning och av gårdsuppfödda kycklingar. De viktigaste bestämmelserna i dessa förordningar bör införlivas med den här förordningen.
(53) I förordning (EG) nr 1028/2006 föreskrivs det att handelsnormer för ägg i princip bör gälla för alla ägg från höns av arten Gallus gallus som saluförs inom gemenskapen och i regel också för de som är avsedda för export till tredjeländer. I den förordningen görs även en tydlig skillnad mellan ägg som är lämpliga för direkt konsumtion och ägg som inte är lämpliga för direkt konsumtion, genom att man skapar två kvalitetsklasser för ägg och det föreskrivs bestämmelser för att säkerställa lämplig information till konsumenterna beträffande kvalitets- och viktklasser och identifikation av den produktionsmetod som använts. I den förordningen föreskrivs slutligen särskilda bestämmelser för ägg som importeras från tredjeländer enligt vilka särskilda bestämmelser i vissa tredjeländer kan motivera undantag från handelsnormerna, om motsvarande gemenskapslagstiftning garanteras.
(54) När det gäller fjäderfäkött fastställs det i förordning (EEG) nr 1906/90 att handelsnormer i princip bör tillämpas på vissa typer av fjäderfäkött som är lämpligt för konsumtion och som saluförs inom gemenskapen och att fjäderfäkött som är avsett för export till tredjeländer emellertid bör undantas från tillämpningen av handelsnormerna. I den förordningen föreskrivs att allt fjäderfäkött ska klassificeras i två kategorier beroende på konformation och utseende och under vilka förhållanden köttet ska bjudas ut till försäljning.
(55) I enlighet med dessa förordningar bör medlemsstaterna kunna undanta ägg och kött av fjäderfä från tillämpningen av dessa handelsnormer om de saluförs genom vissa former av direktförsäljning från producenten till slutkonsumenten, om det gäller små kvantiteter.
(56) I förordning (EG) nr 2782/75 fastställs särskilda bestämmelser om saluföring och transport av kläckägg och av gårdsuppfödda kycklingar samt om ruvning av kläckägg. I den förordningen fastställs särskilda bestämmelser om individuell märkning av kläckägg, som används för kycklinguppfödning, om hur de ska förpackas och vilket förpackningsmaterial som ska användas för transport. Små primäravels- och andra avelsanläggningar undantas emellertid från den obligatoriska tillämpningen av normerna i den förordningen.
(57) I enlighet med denna förordnings syfte bör dessa bestämmelser behållas utan att man rör dem i sak. Ytterligare bestämmelser i dessa förordningar vilka är av teknisk natur bör emellertid behandlas i de tillämpningsföreskrifter som ska antas av kommissionen.
(58) En kvalitetsinriktad politik av samma slag som den som hittills gällt inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för humle bör föras inom hela gemenskapen genom tillämpning av bestämmelser rörande certifiering och av bestämmelser som i princip förbjuder saluföring av produkter för vilka intyg inte har utfärdats eller av importerade produkter som inte uppfyller motsvarande kvalitetskriterier.
(59) Beskrivningar och definitioner av samt benämningar på olivolja är en viktig faktor för marknadsordningen, genom att de anger kvalitetsnormerna och ger konsumenterna adekvat produktinformation, och bör bibehållas i den här förordningen.
(60) En av de tidigare nämnda stödordningar som bidrar till att bibehålla jämvikten på marknaden för mjölk och mjölkprodukter och stabilisera marknadspriserna inom sektorn utgörs av en stödordning, som ingår i förordning (EG) nr 1255/1999, för bearbetning av skummjölk till kasein och kaseinater. Rådets förordning (EEG) nr 2204/90 av den 24 juli 1990 om ytterligare allmänna bestämmelser om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter med avseende på ost innehöll bestämmelser rörande användning av kasein och kaseinater i framställning av ost, vilka syftar till att motverka de negativa effekter som stödordningen kan få med tanke på att ost är en produkt som är särskilt sårbar vid substitution med kasein och kaseinater, och därmed också till att stabilisera marknaden. Dessa bestämmelser bör infogas i den här förordningen.
(61) Framställningen av etanol ur vissa jordbruksråvaror är av stor ekonomisk betydelse för dessa råvaror. Denna bearbetning bidrar i hög grad till att höja värdet på råvarorna och kan vara av särskilt stor ekonomisk och social betydelse i vissa regioner i gemenskapen, samt kan på andra håll svara för en betydande del av inkomsterna för vissa producenter av råvarorna i fråga. Bearbetningen kan också vara ett sätt att avsätta produkter som inte håller tillräckligt hög kvalitet och med konjunkturbetingade överskott som kan orsaka tillfälliga ekonomiska svårigheter inom vissa sektorer.
Skäl 62–64: Producent- och branschorganisationer (jfr art 122, 123, 124, 125, 126 och 127)
(62) Inom sektorerna för humle, olivolja och bordsoliver, tobak och silkesodling är lagstiftningen inriktad på olika typer av organisationer i syfte att uppnå politiska mål, särskilt i avsikt att stabilisera marknaderna för samt förbättra och säkerställa kvaliteten hos de produkter som den gemensamma insatsen riktas mot. De bestämmelser som hittills reglerat detta system av organisationer har grundat sig på att dessa organisationer måste ha godkänts av medlemsstaterna eller, under vissa villkor, av kommissionen, i enlighet med bestämmelser som antas av kommissionen. Systemet bör upprätthållas och de bestämmelser som hittills varit i kraft bör harmoniseras.
(63) För att stödja den del av branschorganisationernas verksamhet som är av särskilt intresse med tanke på de nuvarande reglerna om den gemensamma organisationen av marknaden för tobak bör bestämmelser införas som gör det möjligt att på vissa villkor utvidga de regler som en branschorganisation antagit för sina medlemmar till att även omfatta alla producenter eller producentgrupper som inte är medlemmar, i en eller flera regioner. Samma sak bör också gälla för annan verksamhet inom branschorganisationerna som är av ekonomiskt eller tekniskt intresse för tobakssektorn och till nytta för alla personer som är verksamma inom de aktuella branscherna. Medlemsstaterna och kommissionen bör upprätthålla ett nära samarbete på detta område. Kommissionen bör ha ständiga kontrollbefogenheter, särskilt när det gäller avtal och samordnade förfaranden som antagits av sådana organisationer.
(64) Inom vissa sektorer, utöver de för vilka nuvarande bestämmelser föreskriver erkännande av producent- eller branschorganisationer, önskar medlemsstaterna eventuellt erkänna sådana typer av organisationer som grundar sig på nationell lagstiftning så vitt detta är förenligt med gemenskapslagstiftningen. Därför bör denna möjlighet klargöras. Dessutom bör bestämmelser antas om att erkännandet av producent- och branschorganisationer i enlighet med nuvarande förordningar fortsätter att gälla efter antagandet av denna förordning.
Skäl 65–82: Handel med tredjeländer (jfr art 128, 129, 130, 131, 132, 133, 134, 135, 136, 137, 138, 139, 140, 141, 142, 143, 144, 145, 146, 147, 148, 149, 150, 151, 152, 153, 154, 155, 156, 157, 158, 159, 160, 161, 162, 163, 164, 165, 166, 167, 168, 169, 170, 171, 172, 173 och 174)
(65) En inre marknad i gemenskapen innefattar ett handelssystem vid gemenskapens yttre gränser. Handelssystemet bör innefatta importtullar och exportbidrag och i princip fungera på ett sätt som stabiliserar gemenskapsmarknaden. Handelssystemet bör bygga på de åtaganden som godtagits inom Uruguayrundan för multilaterala handelsförhandlingar.
(66) Övervakningen av volymen inom handeln med jordbruksprodukter med tredjeländer inom ramen för de gemensamma organisationerna av marknaderna för spannmål, ris, socker, utsäde, olivolja och bordsoliver, lin och hampa, nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg, fjäderfäkött, levande växter och etanol som framställts av jordbruksprodukter har hittills, både vad gäller import och export, skett antingen med hjälp av obligatoriska licenssystem eller system enligt vilka kommissionen hade befogenhet att införa licenskrav.
(67) Övervakningen av handelsflödena är framför allt en förvaltningsfråga och bör omfattas av flexibilitet. Mot bakgrund av detta och med hänsyn till erfarenheterna från de gemensamma organisationer av marknader där licensförvaltningen redan överförts till kommissionen, förefaller det lämpligt att utvidga detta förfarande till alla sektorer där import- och exportlicenser används. Beslutet om införande om licenskrav bör fattas av kommissionen, som tar hänsyn till om det behövs importlicenser för att förvalta den berörda marknaden och, framför allt, för att övervaka importen av produkterna i fråga.
(68) Tullarna för jordbruksprodukter enligt Världshandelsorganisationens (WTO) avtal fastställs till största delen i Gemensamma tulltaxan. När det gäller vissa produkter inom sektorerna för spannmål och ris bör det emellertid, till följd av att vissa tilläggsmekanismer införts, bli möjligt att göra undantag.
(69) För att förebygga eller motverka sådana negativa effekter på gemenskapsmarknaden som skulle kunna bli följden av import av vissa jordbruksprodukter, bör en tilläggstull betalas för dessa produkter, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.
(70) Kommissionen bör, på vissa villkor, ges befogenhet att öppna och förvalta importtullkvoter som är resultatet av internationella avtal som ingåtts i enlighet med fördraget eller andra av rådets rättsakter.
(71) Rådets förordning (EEG) nr 2729/75 av den 29 oktober 1975 om importavgifterna för blandningar av spannmål, ris och brutet ris har till syfte att säkerställa att systemet med tullar fungerar tillfredsställande vid import av blandningar av spannmål, ris och brutet ris. Dessa bestämmelser bör infogas i denna förordning.
(72) Gemenskapen har ingått flera överenskommelser med tredjeländer om förmånstillträde till marknader, vilket gör det möjligt för dessa länder att exportera rörsocker till gemenskapen enligt förmånliga villkor. Den gemensamma organisationen av marknaden för socker innehöll bestämmelser om utvärdering av raffinaderiernas behov av socker för raffinering och, under vissa omständigheter, reservering av importlicenserna för specialiserade användare av betydande kvantiteter importerat rårörsocker, vilka betraktas som heltidsraffinaderier i gemenskapen. Dessa bestämmelser bör fortsätta att gälla.
(73) För att illegal odling av hampa inte ska störa den gemensamma organisationen av marknaden för hampa som odlas för fiberproduktion, innehöll den relevanta förordningen bestämmelser om kontroll av import av hampa och hampfrö för att säkerställa att produkterna i fråga ger vissa garantier i fråga om tetrahydrokannabinolhalt. Import av andra hampfrön än sådana som är avsedda för utsäde var underkastade kontroll genom att man upprättade ett ackrediteringssystem för de berörda importörerna.
(74) I hela gemenskapen följer man en kvalitetspolitik för produkter inom humlesektorn. Därför bör, med avseende på import, de bestämmelser som garanterar att endast produkter som uppfyller motsvarande minimikvalitetskrav importeras införas i den här förordningen.
(75) Systemet med tullar gör alla andra skyddsåtgärder vid gemenskapens yttre gränser överflödiga. Den mekanism som utgörs av den inre marknaden och tullarna kan i undantagsfall visa sig vara otillräcklig. För att i sådana fall kunna skydda gemenskapsmarknaden mot de störningar som kan uppkomma bör gemenskapen ha möjlighet att utan dröjsmål vidta alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna bör vara förenliga med gemenskapens internationella åtaganden.
(76) För att garantera att gemensamma organisationerna av marknaderna fungerar tillfredsställande och framför allt för att undvika att störningar på marknaderna, ger de gemensamma organisationerna av marknaderna för ett antal produkter sedan länge möjlighet att förbjuda användningen av förfarandet för aktiv och passiv förädling. Denna möjlighet bör upprätthållas. Erfarenheten har dessutom visat att där marknader störs eller hotas av störning genom användning av dessa arrangemang, måste åtgärder vidtas utan större förseningar. Kommissionen bör därför anförtros relevanta befogenheter. Det är således lämpligt att göra det möjligt för kommissionen att avbryta användningen av förfarandet för aktiv och passiv förädling i sådana situationer.
(77) Möjlighet att vid export till tredjeländer bevilja bidrag motsvarande skillnaden mellan priserna inom gemenskapen och på världsmarknaden, inom de gränser som fastställs genom gemenskapens åtaganden i WTO, skulle utgöra ett skydd för gemenskapens deltagande i den internationella handeln med vissa av de produkter som omfattas av denna förordning. Exporten med bidrag bör begränsas både när det gäller värde och kvantitet.
(78) Iakttagandet av värdegränserna bör säkerställas vid den tidpunkt då exportbidragen fastställs och genom kontroll av utbetalningar enligt bestämmelserna rörande EGFJ. Kontrollen kan förenklas genom att exportbidragen obligatoriskt fastställs på förhand, medan det för differentierade bidrag bör finnas möjlighet att ändra den bestämmelseort som fastställts på förhand inom ett geografiskt område där en enda exportbidragsnivå gäller. Om bestämmelseorten ändras bör det exportbidrag som gäller den faktiska bestämmelseorten utbetalas, dock med tillämpning av det maxbelopp som gäller för den ursprungliga bestämmelseorten.
(79) Genom tillförlitlig och effektiv kontroll bör det säkerställas att kvantitetsbegränsningarna efterlevs. I detta syfte bör beviljandet av exportbidrag kopplas till en exportlicens. Exportbidrag bör beviljas inom de gällande begränsningarna beroende på de särskilda omständigheter som gäller för varje berörd produkt. Undantag från den bestämmelsen bör endast medges för bearbetade produkter som inte ingår i bilaga I till fördraget och som inte omfattas av volymbegränsningar. För produkter vilkas export med exportbidrag troligen inte kommer att överstiga kvantitetsbegränsningarna bör det finnas möjlighet att avvika från de regler som endast avser förvaltningen.
(80) När det gäller export av levande nötkreatur bör exportbidrag beviljas och utbetalas endast om de bestämmelser i gemenskapslagstiftningen som rör djurskydd, särskilt de som rör skyddet av djur under transport, iakttas.
(81) Jordbruksprodukter kan i vissa fall omfattas av särskild behandling vid import till ett tredjeland om de uppfyller vissa specifika krav och/eller prisvillkor. För att säkra en korrekt tillämpning av ett sådant system krävs ett administrativt samarbete mellan det importerande tredjelandets myndigheter och gemenskapen. Produkterna bör därför åtföljas av ett intyg som utfärdats inom gemenskapen.
(82) Exporten av blomsterlökar till ett tredjeland är av stor ekonomisk betydelse för gemenskapen. En fortsatt och utvecklad export skulle kunna säkerställas genom att priserna inom denna näring stabiliseras. Det bör därför fastställas minimipriser vid export av produkterna i fråga.
Skäl 83–92: Konkurrensregler och statligt stöd (jfr art 175, 176, 177, 178, 179, 180, 181, 182 och 183)
(83) I enlighet med artikel 36 i fördraget ska bestämmelserna i det kapitel i fördraget som rör konkurrensregler tillämpas på produktion av och handel med jordbruksprodukter endast i den mån rådet beslutar detta inom ramen för bestämmelserna i artikel 37.2 och 37.3 i fördraget och enligt det förfarande som anges där. Inom de olika gemensamma organisationerna av marknaderna har bestämmelserna om statligt stöd i stor utsträckning förklarats tillämpliga. Tillämpningen av fördragets bestämmelser gällande företag definierades ytterligare i rådets förordning (EG) nr 1184/2006 av den 24 juli 2006 om tillämpningen av vissa konkurrensregler på produktion av och handel med jordbruksvaror. Med tanke på målet att skapa en övergripande uppsättning bestämmelser för marknadspolitiken är det lämpligt att infoga de aktuella bestämmelserna i den här förordningen.
(84) De konkurrensregler som rör avtal, beslut och förfaranden enligt artikel 81 i fördraget bör tillsammans med reglerna rörande missbruk av dominerande ställning tillämpas på produktionen av och handeln med jordbruksprodukter, i den mån tillämpningen av dem inte hindrar nationella organisationer av jordbruksmarknaderna från att fungera eller äventyrar målen enligt GJP.
(85) Särskild vaksamhet krävs när det gäller jordbrukarorganisationer vars främsta mål är gemensam produktion eller saluföring av jordbruksprodukter eller utnyttjande av gemensamma anläggningar, utom om dessa gemensamma insatser inte utesluter konkurrens och inte äventyrar målen enligt artikel 33 i fördraget.
(86) För att undvika att äventyra GJP:s utveckling och samtidigt säkerställa ett otvetydigt rättsläge och icke-diskriminerande behandling av de berörda företagen, bör kommissionen, med förbehåll för domstolens prövning, ensam vara behörig att fastställa om avtal, beslut och förfaranden enligt artikel 81 i fördraget är förenliga med målen enligt GJP.
(87) Beviljande av nationella stöd skulle kunna äventyra en väl fungerande inre marknad baserad på gemensamma priser. Därför bör fördragets bestämmelser om statligt stöd som regel gälla för produkter som omfattas av denna förordning. Undantag bör tillåtas i vissa situationer. När sådana undantag gäller bör kommissionen dock ha möjlighet att upprätta en förteckning över befintliga, nya eller föreslagna nationella stöd, att lämna lämpliga synpunkter till medlemsstaterna och föreslå passande åtgärder för dem.
(88) Sedan deras anslutning får Finland och Sverige, på grund av den särskilda ekonomiska situationen inom produktion och saluföring av renar och renprodukter, bevilja stöd i detta avseende. Om kommissionen lämnar sitt tillstånd får Finland dessutom bevilja stöd för vissa mängder utsäde och för vissa mängder spannmål för utsäde som producerats enbart i det landet, på grund av de särskilda klimatförhållandena. Dessa undantag bör upprätthållas.
(89) I medlemsstater där sockerkvoten minskar kraftigt kommer sockerbetsodlarna att ställas inför särskilt svåra anpassningsproblem. I sådana fall kommer gemenskapens övergångsstöd till sockerbetsodlare som föreskrivs i artikel 10f i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 inte att vara tillräckligt för att helt motverka sockerbetsodlarnas svårigheter. Medlemsstater som minskat sina kvoter med mer än 50 % av den sockerkvot som fastställdes den 20 februari 2006 i bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006 bör därför tillåtas att bevilja statligt stöd till sockerbetsodlare under den tid då gemenskapens övergångsstöd tillämpas. För att se till att medlemsstaterna inte beviljar ett statligt stöd som går längre än sockerbetsodlarnas behov, bör beslutet om totalsumman av detta statliga stöd fortsättningsvis underställas kommissionens godkännande, vilket dock inte bör gälla Italien, där behovet, vid en anpassning av de mest produktiva sockerbetsodlarna till marknadsvillkoren efter reformen, har uppskattats till högst 11 EUR per ton producerad sockerbeta. På grund av de särskilda problem som befaras uppstå i Italien bör bestämmelserna om system som gör det möjligt för sockerbetsodlarna att direkt eller indirekt komma i åtnjutande av det beviljade statliga stödet fortsätta att gälla.
(90) I Finland påverkas sockerbetsodlingen av särskilda geografiska förhållanden och klimatförhållanden som kommer att inverka negativt på sektorn utöver de allmänna följderna av sockerreformen. Därför bör bestämmelsen i den gemensamma organisationen av marknaden för socker, enligt vilken denna medlemsstat permanent får bevilja sina sockerbetsodlare lämpligt statligt stöd, fortsätta att gälla.
(91) Med hänsyn till den speciella situationen i Tyskland, där statligt stöd för närvarande ges till ett stort antal mindre producenter av alkohol i enlighet med de särskilda villkoren för det tyska alkoholmonopolet, är det nödvändigt att under en begränsad tidsperiod tillåta fortsatt beviljande av sådant stöd. Det är också nödvändigt att föreskriva att kommissionen ska inge en rapport om hur undantaget har fungerat lämnas in vid slutet av den perioden, åtföljd av lämpliga förslag.
(92) Om en medlemsstat på sitt territorium önskar stödja åtgärder för reklam för konsumtion av mjölk och mjölkprodukter i gemenskapen, bör dessa åtgärder kunna finansieras genom en avgift för saluförda kvantiteter som betalas av mjölkproducenterna på nationell nivå.
Skäl 93–101: Rapportering, övervakning och allmänna bestämmelser (jfr art 184, 185, 186, 187, 188, 189, 190, 191, 192, 193 och 194)
(93) I syfte att ta hänsyn till eventuell utveckling inom produktionen av torkat foder, bör kommissionen därför, före den 30 september 2008, lägga fram en rapport om sektorn, grundad på en utvärdering av den gemensamma organisationen av marknaden för torkat foder. Rapporten bör, om så behövs, åtföljas av lämpliga förslag. Kommissionen bör vidare lämna regelbundna rapporter till Europaparlamentet och rådet om det stödsystem som tillämpas för biodlingssektorn.
(94) Det behövs också lämplig information om läget på marknaden för humle i gemenskapen och hur den förväntas utvecklas. Det bör därför föreskrivas registrering av samtliga leveranskontrakt för humle som producerats i gemenskapen.
(95) Det är också lämpligt att på vissa villkor och för vissa produkter föreskriva åtgärder som ska vidtas om störningar uppstår eller förväntas uppstå på grund av betydande förändringar i den inre marknadens priser eller i fråga om noteringar eller priser på världsmarknaden.
(96) Det är nödvändigt att inrätta en ram med särskilda åtgärder för etanol som framställts av jordbruksprodukter, för att möjliggöra insamling av ekonomiska uppgifter och analys av statistisk information i syfte att övervaka marknaden. I den mån marknaden för etanol som framställts av jordbruksprodukter är knuten till marknaden för etanol i allmänhet, bör man även ha tillgång till upplysningar om marknaden för etanol som inte framställts av jordbruksprodukter.
(97) Utgifter som uppstår för medlemsstaterna till följd av tillämpningen av denna förordning bör finansieras av gemenskapen i enlighet med förordning (EG) nr 1290/2005.
(98) Kommissionen bör ges befogenhet att vidta de åtgärder som krävs för att lösa särskilda praktiska problem i en nödsituation.
(99) Eftersom den gemensamma marknaden för jordbruksprodukter ständigt förändras bör medlemsstaterna och kommissionen hålla varandra underrättade om utvecklingen.
(100) För att undvika missbruk av de förmåner som föreskrivs i denna förordning, bör förmåner inte beviljas eller, beroende på situationen, bör dras in om det uppdagas att villkoren för att förmånerna ska kunna beviljas har utformats på ett konstlat sätt som strider mot syftet med denna förordning.
(101) För att garantera förenlighet med de skyldigheter som fastställs i denna förordning krävs det kontroller samt tillämpning av administrativa åtgärder och administrativa sanktioner om nämnda skyldigheter inte iakttas. Kommissionen bör därför ges befogenhet att fastställa regler för detta inklusive regler för återbetalning av felaktiga utbetalda belopp och för medlemsstaternas rapporteringsskyldigheter som följer av tillämpningen av denna förordning.
Skäl 102–111: Genomförande, övergångs- och slutbestämmelser (jfr art 195, 196, 197, 198, 199, 200, 201, 202, 203 och 204)
(102) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör, som regel, antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter. När det gäller vissa bestämmelser enligt denna förordning som tillhör kommissionens behörighet, som kräver omedelbara åtgärder eller är av uteslutande administrativ karaktär bör kommissionen ha rätt att agera på eget initiativ.
(103) Eftersom vissa delar av den gemensamma organisationen av marknaderna för frukt och grönsaker respektive bearbetad frukt och bearbetade grönsaker och vin införlivas i denna förordning, bör dessa gemensamma organisationer av marknaderna ändras i viss mån.
(104) I denna förordning införlivas bestämmelser rörande tilllämpligheten i fråga om fördragets konkurrensregler. Sådana bestämmelser har hittills styrts av rådets förordning (EG) nr 1184/2006. Tillämpningsområdet för den förordningen bör ändras så att dess bestämmelser endast gäller för produkter förtecknade i bilaga I till fördraget som inte omfattas av den här förordningen.
(105) I denna förordning ingår de bestämmelser som ingick i de grundförordningar som anges i skälen 2 och 3, med undantag av dem som ingår i förordningarna (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1493/1999. I denna förordning införlivas dessutom bestämmelser i följande förordningar:
(106) De angivna förordningarna bör därför upphöra att gälla. För den rättsliga säkerhetens skull och med tanke på det antal rättsakter som ska upphöra att gälla genom denna förordning och det antal rättsakter som har antagits enligt de rättsakterna eller ändrats genom dem, är det lämpligt att klargöra att upphävandet inte påverkar giltigheten av sådana rättsakter som har antagits på grundval av den upphävda rättsakten eller ändringar av andra rättsakter som gjorts i samband därmed.
(107) Denna förordning bör som regel börja tillämpas den 1 januari 2008. För att se till att de nya bestämmelserna i denna förordning inte påverkar det pågående regleringsåret 2007/08, bör det föreskrivas ett senare tillämpningsdatum för de sektorer för vilka regleringsår har fastställts. Denna förordning bör därför endast tillämpas från och med början av regleringsåret 2008/09 med avseende på de berörda sektorerna. De respektive förordningar som styr dessa sektorer bör följaktligen fortsätta att tillämpas till och med slutet av det motsvarande regleringsåret 2007/08.
(108) Det bör vidare, i fråga om vissa andra sektorer för vilka inget regleringsår fastställts, fastställas ett senare tillämpningsdatum i syfte att säkerställa en smidig övergång från de nuvarande gemensamma organisationerna av marknaderna till den här förordningen.
(109) När det gäller förordning (EG) nr 386/90, överförs behörigheten att fatta beslut i sakfrågor som behandlas i den förordningen till kommissionen genom denna förordning. Dessutom upphävs förordningarna (EEG) nr 3220/84, (EEG) nr 1186/94, (EEG) nr 2137/92 och (EG) nr 1183/2006 genom denna förordning, medan endast vissa bestämmelser i dessa förordningar införlivas med den här förordningen. Närmare bestämmelser som finns i dessa förordningar kommer därför att behöva behandlas i genomförandebestämmelser som kommissionen ännu inte har antagit. Kommissionen bör ges lite mer tid att utarbeta bestämmelserna i fråga. De angivna förordningarna bör därför fortsätta att tillämpas till och med den 31 december 2008.
(110) Följande rådsakter har blivit överflödiga och bör upphävas:
(111) Övergången från systemen i de bestämmelser och förordningar som upphävs genom denna förordning kan komma att innebära svårigheter som inte behandlas i denna förordning. För att kunna hantera sådana svårigheter, bör kommissionen få möjlighet att vidta övergångsåtgärder.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Del I Inledande bestämmelser
Artikel1¶Tillämpningsområde
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 491/2009 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Genom denna förordning upprättas en gemensam organisation av marknaden för produkter inom följande sektorer, som förtecknas i bilaga I:
a) Spannmål, del I i bilaga I.
b) Ris, del II i bilaga I.
c) Socker, del III i bilaga I.
d) Torkat foder, del IV i bilaga I.
e) Utsäde, del V i bilaga I.
f) Humle, del VI i bilaga I.
g) Olivolja och bordsoliver, del VII i bilaga I.
h) Lin och hampa, del VIII i bilaga I.
i) Frukt och grönsaker, del IX i bilaga I.
j) Bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, del X i bilaga I.
k) Bananer, del XI i bilaga I.
l) Vin, del XII i bilaga I.
m) Levande växter och blomsterodlingsprodukter, del XIII i bilaga I (nedan kallad ”sektorn för levande växter”).
n) Råtobak, del XIV i bilaga I.
o) Nöt- och kalvkött, del XV i bilaga I.
p) Mjölk och mjölkprodukter, del XVI i bilaga I.
q) Griskött, del XVII i bilaga I.
r) Får- och getkött, del XVIII i bilaga I.
s) Ägg, del XIX i bilaga I.
t) Fjäderfäkött, del XX i bilaga I.
u) Andra produkter, del XXI i bilaga I.
2. När det gäller vinsektorn ska endast artikel 195 i denna förordning tillämpas.
3. Genom denna förordning fastställs särskilda åtgärder för följande sektorer som förtecknas nedan och som eventuellt definieras i bilaga II:
a) Etanol som framställts av jordbruksprodukter, del I i bilaga II (nedan kallad ”jordbruksalkoholsektorn”).
b) Biodlingsprodukter, del II i bilaga II (nedan kallad ”sektorn för biodlingsprodukter”).
c) Silkesodling, del III i bilaga II (nedan kallad ”sektorn för silkesodling”).
4. När det gäller potatis, färsk eller kyld, enligt KN-nummer 0701, ska kapitel II i del IV tillämpas.
Artikel2¶Definitioner
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. I denna förordning används de definitioner rörande vissa sektorer som förtecknas i bilaga III.
2. I denna förordning avses med
a) jordbrukare: jordbrukare enligt definitionen i förordning (EG) nr 1782/2003.
b) utbetalande organ: det eller de organ som utsetts av en medlemsstat i enlighet med förordning (EG) nr 1290/2005.
c) interventionspris: det pris till vilket produkterna ska köpas in genom offentliga interventionsköp.
Artikel3¶Regleringsår
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 491/2009 och förordning (EG) nr 361/2008.
Följande regleringsår ska fastställas:
a) 1 januari–31 december under ett givet år för banansektorn.
b) 1 april–31 mars det påföljande året för
i) sektorn för torkat foder,
ii) sektorn för silkesodling.
c) 1 juli–30 juni det påföljande året för
i) spannmålssektorn,
ii) sektorn för utsäde,
iii) sektorn för olivolja och bordsoliver,
iv) sektorn för lin och hampa,
v) sektorn för mjölk och mjölkprodukter.
ca) 1 augusti–31 juli det påföljande året för vinsektorn.
d) 1 september–31 augusti det påföljande året för rissektorn.
e) 1 oktober–30 september det påföljande året för sockersektorn.
För produkter inom sektorerna för frukt och grönsaker samt bearbetad frukt och bearbetade grönsaker ska regleringsåren, om nödvändigt, fastställas av kommissionen.
Artikel4¶Kommissionens befogenheter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska kommissionen, när den ges befogenhet att vidta åtgärder, göra detta i enlighet med det förfarande som avses i artikel 195.2.
Artikel5¶Tillämpningsföreskrifter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Kommissionen får anta tillämpningsföreskrifter för artikel 2.
Kommissionen får ändra de definitioner rörande ris som fastställs i del I i bilaga III och den definition av AVS/Indien-socker som fastställs i del II punkt 12, i samma bilaga.
Kommissionen får också fastställa omräkningskurserna för ris i olika bearbetningsstadier, bearbetningskostnaderna och värdet av biprodukter.
Del II Den inre marknaden
Avdelning I Marknadsintervention
Kapitel I Offentlig intervention och privat lagring
Avsnitt I Allmänna bestämmelser
Artikel6¶Tillämpningsområde
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. I detta kapitel fastställs bestämmelser rörande, i tillämpliga fall, uppköp inom ramen för offentlig intervention och beviljande av stöd för privat lagring när det gäller följande sektorer:
a) Spannmål.
b) Ris.
c) Socker.
d) Olivolja och bordsoliver.
e) Nöt- och kalvkött.
g) Griskött.
h) Får- och getkött.
2. I detta kapitel avses med
a) spannmål: spannmål som skördats i gemenskapen,
b) mjölk: komjölk som producerats i gemenskapen,
c) skummjölk: skummjölk som direkt och uteslutande har framställts av komjölk som har producerats i gemenskapen,
d) grädde: grädde som direkt och uteslutande är framställd av mjölk.
Artikel7¶Ursprung i gemenskapen
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Om inte annat följer av artikel 6.2 ska endast produkter med ursprung i gemenskapen berättiga till uppköp inom ramen för offentlig intervention eller beviljande av stöd för privat lagring.
Artikel8¶Referenspriser
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 72/2009 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. För produkter som omfattas av interventionsåtgärder enligt artikel 5.1 ska följande referenspriser tillämpas:
a) När det gäller spannmålssektorn: 101,31 EUR/ton.
b) När det gäller paddyris, 150 EUR/ton för standardkvalitet enligt definitionen i punkt A i bilaga IV.
c) När det gäller socker: De referenspriser som avses i led i och led ii ska tillämpas på socker i lösvikt av standardkvalitet enligt definitionen i punkt B i bilaga IV, fritt fabriken.
i) för vitsocker:
541,5 EUR/ton för regleringsåret 2008/09,
404,4 EUR/ton från och med regleringsåret 2009/10.
ii) för råsocker:
448,8 EUR/ton för regleringsåret 2008/09,
335,2 EUR/ton från och med regleringsåret 2009/10.
d) När det gäller nöt- och kalvköttssektorn, 2224 EUR/ton för slaktkroppar av handjur av nötkreatur av kvaliteten R3 enligt den gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur som anges i artikel 42.1 a.
e) När det gäller sektorn för mjölk och mjölkprodukter:
i) 246,39 EUR per 100 kg för smör,
ii) 169,80 EUR per 100 kg för skummjölkspulver.
f) När det gäller grisköttssektorn, 1509,39 EUR/ton för slaktkroppar av gris av standardkvalitet efter slaktvikt och slaktkropparnas innehåll av magert kött i enlighet med den gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av gris som fastställs i artikel 42.1 b enligt följande:
i) Slaktkroppar som väger minst 60 men mindre än 120 kg: klass E i enlighet med punkt B.II i bilaga V.
ii) Slaktkroppar som väger 120-180 kg: klass R i enlighet med punkt B.II i bilaga V.
2. Referenspriserna för spannmål och ris enligt punkt 1 a och 1 b ska avse grossistledet för varor, fritt lager, före lossning. Dessa referenspriser ska gälla för alla interventionsorter i gemenskapen som utsetts i enlighet med artikel 41.
3. Rådet kan, mot bakgrund av produktions- och marknadsutvecklingen och med tillämpning av det förfarande som fastställs i artikel 37.2 i fördraget, ändra de referenspriser som fastställs i punkt 1 i denna artikel.
Artikel9¶Prisrapportering på sockermarknaden
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Kommissionen ska inrätta ett informationssystem för priser på sockermarknaden, inklusive ett system för offentliggörande av prisnivåer för sockermarknaden.
Systemet ska basera sig på information från företag som producerar vitsocker eller från andra aktörer inom sockerhandeln. Informationen ska omfattas av sekretess.
Kommissionen ska se till att den offentliggjorda informationen inte gör det möjligt att identifiera enskilda företags eller aktörers priser.
Avsnitt II Offentlig intervention
Underavsnitt I Allmänna bestämmelser
Artikel10¶Produkter som berättigar till offentlig intervention
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 361/2008 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. Offentlig intervention ska tillämpas i fråga om följande produkter om inte annat följer av detta avsnitt och de ytterligare krav och villkor som ska fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 43:
a) Vanligt vete, durumvete, korn, majs och sorghum.
b) Paddyris.
c) Vitsocker eller råsocker förutsatt att detta socker har tillverkats enligt kvot och av betor eller sockerrör som skördats i gemenskapen.
d) Färskt eller kylt nöt- och kalvkött med KN-numren 02011000 och 02012020 till 02012050.
e) Smör som direkt och uteslutande är framställt av pastöriserad grädde i ett godkänt företag i gemenskapen och som har en lägsta smörfetthalt av 82 viktprocent och en högsta vattenhalt av 16 viktprocent.
f) Skummjölkspulver av högsta kvalitet som framställts genom spraytorkning i ett godkänt företag i gemenskapen och med en lägsta proteinhalt på 34,0 viktprocent beräknat på den fettfria torrsubstansen.
2. Offentlig intervention får tillämpas inom grisköttssektorn, om inte annat följer av detta avsnitt och de ytterligare krav och villkor som ska fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 43, på färska eller kylda slaktkroppar eller halva slaktkroppar som omfattas av KN-nummer 02031110, färsk eller kyld sida (randig) som omfattas av KN-nummer ex02031915 samt färskt eller kylt rått grisfett som omfattas av KN-nummer ex02090011.
Underavsnitt II Inledande av uppköp
Artikel11¶Perioder för offentlig intervention
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
Offentlig intervention får ske under följande perioder:
a) 1 november–31 maj när det gäller spannmål.
b) 1 april–31 juli när det gäller paddyris.
c) Under regleringsåren 2008/2009 och 2009/2010 när det gäller socker.
d) Under alla regleringsår när det gäller nöt- och kalvkött.
e) 1 mars-31 augusti när det gäller smör och skummjölkspulver.
Artikel12¶Inledande av offentlig intervention
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. Under de perioder som anges i artikel 11 får offentlig intervention ske enligt följande:
a) Intervention avseende vanligt vete.
b) Intervention avseende durumvete, korn, majs, sorghum, paddyris, socker, smör och skummjölkspulver upp till de interventionsgränser som avses i artikel 13.1.
c) Intervention avseende nöt- och kalvkött som inleds av kommissionen, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, om det genomsnittliga marknadspris för nöt- och kalvkött i en medlemsstat eller i en region i en medlemsstat som noteras på grundval av den gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar som anges i artikel 42.1 för en representativ period är lägre än 1560 EUR per ton.
2. Offentlig intervention avseende nöt- och kalvkött enligt punkt 1 c ska avslutas av kommissionen, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, om de villkor som anges i punkt 1 b inte längre uppfylls under en representativ period.
Artikel13¶Kvantitetsgränser för intervention
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. Uppköpen inom ramen för offentlig intervention ska begränsas till följande kvantiteter:
a) 0 ton under var och en av de perioder som anges i artikel 11 a respektive 11 b när det gäller durumvete, korn, majs, sorghum och paddyris.
b) 600000 ton under varje regleringsår när det gäller socker, uttryckt i vitsockerekvivalenter.
c) 30000 ton under var och en av de perioder som anges i artikel 11 e när det gäller smör.
d) 109000 ton under var och en av de perioder som anges i artikel 11 e när det gäller skummjölkspulver.
2. Socker som lagras i enlighet med punkt 1 b under ett regleringsår får inte omfattas av någon annan lagringsåtgärd enligt artiklarna 32, 52 eller 63.
3. När det gäller de produkter som anges i punkt 1 a, c och d får kommissionen genom undantag från punkt 1 besluta om fortsatt offentlig intervention utöver de kvantiteter som anges i punkt 1 om situationen på marknaden, och i synnerhet marknadsprisernas utveckling, så kräver.
Underavsnitt III Interventionspriser
Artikel18¶Interventionspriser
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
a) för vanligt vete ska motsvara referenspriset för en erbjuden maximikvantitet på 3 miljoner ton per period för intervention såsom de fastställs i artikel 11 a,
b) för socker ska motsvara 90 % av referenspriset för mängder som erbjuds inom gränsen i artikel 13.1 c,
c) för skummjölkspulver ska motsvara referenspriset för mängder som erbjuds inom gränsen i artikel 13.1 d.
2. Interventionspriser och interventionskvantiteter för följande produkter ska fastställas av kommissionen genom anbudsförfaranden:
a) Vanligt vete i mängder som överstiger den erbjudna maximikvantiteten på 3 miljoner ton per period för intervention såsom de fastställs i artikel 11 a.
b) Durumvete, korn, majs, sorghum och paddyris genom tillämpning av artikel 13.3.
c) Nöt- och kalvkött.
d) Smör i erbjudna mängder som överstiger gränsen i artikel 13.1 c genom tillämpning av artikel 13.3.
e) Skummjölkpulver i erbjudna mängder som överstiger gränsen i artikel 13.1 d genom tillämpning av artikel 13.3.
Vid särskilda omständigheter får det fastställas att ett anbudsförfarande endast ska omfatta en medlemsstat eller en region i en medlemsstat eller att interventionspriserna och de interventionskvantiteterna ska fastställas per medlemsstat eller region i en medlemsstat på grundval av noterade genomsnittliga marknadspriser.
3. De högsta uppköpspriser som fastställs i enlighet med anbudsförfarandena i punkt 2 får inte överskrida följande värden:
a) När det gäller spannmål och paddyris: respektive referenspris.
b) När det gäller nöt- och kalvkött: det genomsnittliga marknadspris som noteras i en medlemsstat eller i en region i en medlemsstat med tillägg av ett belopp som kommissionen ska fastställa på grundval av objektiva kriterier.
c) När det gäller smör: 90 % av referenspriset.
d) När det gäller skummjölkspulver: referenspriset.
4. De interventionspriser som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska
a) för spannmål inte påverka prishöjningar eller prissänkningar av kvalitetsskäl, och
b) för paddyris höjas eller sänkas i enlighet därmed om kvaliteten på produkter som erbjuds det utbetalande organet skiljer sig från standardkvaliteten enligt punkt A i bilaga IV. Dessutom kan kommissionen fastställa höjningar och sänkningar av interventionspriset för att säkerställa att produktionen inriktas på vissa sorter.
5. Interventionspriset för socker ska motsvara 80 % av det referenspris som fastställts för det regleringsår som följer på det regleringsår under vilket erbjudandet görs. Om kvaliteten på det socker som erbjuds det utbetalande organet avviker från den standardkvalitet som avses i punkt B i bilaga IV och för vilken referenspriset fastställts, ska interventionspriset höjas eller sänkas i motsvarande grad.
Underavsnitt IV Avsättning av interventionsprodukter
Artikel25¶Allmänna principer
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Avsättning av produkter som köpts upp inom ramen för offentlig intervention ska ske så att det inte uppstår några störningar på marknaden och så att uppköparna garanteras lika tillträde till varorna och likabehandling och med beaktande av de åtaganden som följer av avtal som ingåtts enligt artikel 300 i fördraget.
Artikel26¶Avsättning av socker
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
De utbetalande organen får endast sälja socker som köpts upp inom ramen för offentlig intervention till ett pris som är högre än det fastställda referenspriset för det regleringsår då försäljningen sker.
Kommissionen får dock besluta att de utbetalande organen
a) får sälja sockret till ett pris som motsvarar eller är lägre än det referenspris som avses i första stycket, om sockret är avsett
i) att användas som djurfoder, eller
ii) att exporteras, antingen utan ytterligare bearbetning eller efter bearbetning till produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget eller till varor som förtecknas i del III i bilaga XX till denna förordning, eller
iii) för industriellt bruk enligt artikel 62.
b) för konsumtion som livsmedel på gemenskapens inre marknad, får göra obearbetat socker som de innehar tillgängligt för välgörenhetsorganisationer – som ska vara erkända av den berörda medlemsstaten eller, om en medlemsstat inte har erkänt någon sådan organisation, av kommissionen – till ett pris som är lägre än det gällande referenspriset eller gratis för distribution som ett led i individuella katastrofbiståndsinsatser.
Artikel27¶Utdelning till de sämst ställda i gemenskapen
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EU) nr 121/2012.
1. Produkter i interventionslager ska göras tillgängliga för vissa utsedda organisationer så att livsmedel i enlighet med en årsplan kan delas ut till dem som har det sämst ställt i gemenskapen.
Utdelningen ska
a) vara gratis, eller
b) ske till pris som under inga omständigheter överstiger vad som kan anses berättigat med hänsyn till de kostnader som de utsedda organisationerna ådrar sig i samband med genomförandet av åtgärden.
2. En produkt får anskaffas på gemenskapsmarknaden
a) om det under genomförandet av den årsplan som avses i punkt 1 uppstår en tillfällig brist på denna produkt i gemenskapens interventionslager, såvida detta krävs för att planen ska kunna genomföras i en eller flera medlemsstater, och förutsatt att kostnaderna inte överstiger de kostnader som fastställts i gemenskapens budget för detta ändamål, eller
b) om det för att genomföra planen skulle visa sig nödvändigt med ett överförande mellan medlemsstater av små mängder varor, som befinner sig i interventionslager i en annan medlemsstat än den eller de medlemsstater där varan behövs.
3. De berörda medlemsstaterna ska utse de organisationer som avses i punkt 1 och ska i god tid varje år anmäla till kommissionen att de önskar tillämpa denna ordning.
4. De produkter som avses i punkterna 1 och 2 ska frisläppas utan kostnad till de utsedda organisationerna. Bokföringsvärdet för sådana produkter ska vara lika med interventionspriset, vid behov anpassat med hjälp av koefficienter som tar hänsyn till kvalitetsskillnader.
5. Om inte annat följer av artikel 190, ska de produkter som görs tillgängliga enligt punkterna 1 och 2 i denna artikel finansieras genom anslag under tillämplig budgetrubrik för EGJF inom ramen för Europeiska gemenskapernas budget. Åtgärder får även vidtas så att denna finansiering bidrar till att täcka kostnaderna för transport av produkter från interventionslagren och de utsedda organisationernas administrativa kostnader i samband med genomförandet av den ordning som fastställs i denna artikel, med undantag av eventuella kostnader som kan bäras av stödmottagarna inom ramen för tillämpningen av punkterna 1 och 2.
Avsnitt III Privat lagring
Underavsnitt I Obligatoriskt stöd
Artikel28¶Stödberättigande produkter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 361/2008 och förordning (EG) nr 72/2009.
Stöd för privat lagring ska beviljas i fråga om följande produkter om inte annat följer av de villkor som fastställs i detta avsnitt och de ytterligare krav och villkor som ska fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 43:
a) när det gäller
i) osaltat smör som är framställt av grädde eller mjölk i ett godkänt företag i gemenskapen med en lägsta smörfetthalt av 82 viktprocent, en högsta fettfri mjölktorrsubstans av 2 viktprocent och en högsta vattenhalt av 16 viktprocent,
ii) saltat smör som är framställt av grädde eller mjölk i ett godkänt företag i gemenskapen med en lägsta smörfetthalt av 80 viktprocent, en högsta fettfri mjölktorrsubstans av 2 viktprocent, en högsta vattenhalt av 16 viktprocent och en högsta salthalt av 2 viktprocent,
b) när det gäller ost:
i) ost av sorten Grana Padano som är minst nio månader gammal,
ii) ost av sorten Parmigiano Reggiano som är minst femton månader gammal,
iii) ost av sorten Provolone som är minst tre månader gammal.
Artikel29¶Villkor och stödnivå för smör
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
Stödbeloppet för smör ska fastställas av kommissionen med hänsyn till lagringskostnaderna och den sannolika prisutvecklingen för färskt smör och lagrat smör.
Om det vid utlagring har skett en negativ förändring på marknaden, och denna utveckling inte kunde förutses vid tiden för inlagringen, får stödet ökas.
Artikel30¶Villkor och stödnivå för ost
Upphävd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
Kommissionen ska fastställa de villkor och det stödbelopp som ska gälla för ost. Stödbeloppet ska fastställas med beaktande av lagringskostnaderna och den sannolika utvecklingen av marknadspriserna.
Kommissionens åtgärder enligt första stycket ska genomföras av det utbetalande organ som har utsetts av den medlemsstat där de berörda ostarna är framställda och där dessa ostar får märkas med ursprungsbeteckningen.
Underavsnitt II Icke obligatoriskt stöd
Artikel31¶Stödberättigande produkter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 361/2008 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. Stöd för privat lagring kan beviljas i fråga om följande produkter om inte annat följer av de villkor som fastställs i detta avsnitt och de ytterligare krav och villkor som ska fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 43:
a) vitsocker,
b) olivolja,
c) färskt eller kylt kött av fullvuxna nötkreatur i form av slaktkroppar, halva slaktkroppar, kompenserade kvartsparter, framkvartsparter eller bakkvartsparter klassificerade enligt den gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur som fastställs i artikel 42.1,
d) skummjölkspulver av högsta kvalitet som, i ett företag som är godkänt i gemenskapen, direkt och uteslutande framställts av skummjölk,
e) lagringsbeständig ost och ost som är tillverkad av får- och/eller getmjölk och som kräver minst sex månaders lagring,
f) griskött,
g) får- och getkött.
Kommissionen kan ändra förteckningen över produkter enligt led c i första stycket, om marknadssituationen kräver detta.
2. Kommissionen ska fastställa det stöd för privat lagring som avses i punkt 1 i förväg eller genom anbudsförfaranden.
När det gäller de ostar som avses i punkt 1 e ska stödet fastställas med hänsyn till lagringskostnaderna och den balans som ska upprätthållas mellan ostar för vilka stöd beviljas och andra marknadsförda ostar.
Artikel32¶Villkor för vitsocker
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Om det genomsnittliga gemenskapspris som noterats för vitsocker understiger referenspriset under en representativ period, och med hänsyn till marknadssituationen troligen kommer att ligga kvar på den nivån, får kommissionen bevilja stöd för privat lagring av vitsocker till företag som har tilldelats en sockerkvot.
2. Socker som under ett regleringsår lagras i enlighet med punkt 1 får inte omfattas av andra lagringsåtgärder i enlighet med artikel 13, 52 eller 63.
Artikel33¶Villkor för olivolja
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Vid allvarliga störningar på marknaden i vissa regioner i gemenskapen får kommissionen besluta att ge organ som erbjuder tillräckliga garantier och som är godkända av medlemsstaterna tillstånd att ingå lagringsavtal för den olivolja de saluför, bland annat när det genomsnittspris som noterats på marknaden under en representativ period är lägre än
a) 1779 EUR/ton för extra jungfruolja, eller
b) 1710 EUR/ton för jungfruolja, eller
c) 1524 EUR/ton för bomolja vars innehåll av fria fettsyror är 2 grader (här ska detta belopp minskas med 36,70 EUR/ton för varje extra surhetsgrad).
Artikel34¶Villkor för nöt- och kalvköttsprodukter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
När det genomsnittliga marknadspris som noterats i gemenskapen på grundval av den gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur som fastställs i artikel 42.1 är och sannolikt kommer att förbli lägre än 103 % av referenspriset, får kommissionen fatta beslut om att bevilja stöd för privat lagring.
Artikel35¶Villkor för skummjölkspulver
Upphävd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
Kommissionen får besluta att bevilja stöd för privat lagring av skummjölkpulver, särskilt om pris- och lagerutvecklingen för denna produkt visar på en allvarlig obalans på marknaden som kan elimineras eller minskas genom säsongslagring.
Artikel36¶Villkor för ost
Upphävd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. Om prisutvecklingen och lagringssituationen för ostprodukter enligt artikel 31.1 e visar på en allvarlig obalans på marknaden som kan elimineras eller minskas genom säsonglagring, får kommissionen besluta att bevilja stöd för privat lagring.
2. Om nivån på marknadspriserna för de ostar som lagras är högre när lagringsavtalen löper ut än när avtalen undertecknades får kommissionen besluta att justera stödbeloppet i enlighet med detta.
Artikel37¶Villkor för griskött
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
När det genomsnittliga marknadspriset i gemenskapen på slaktkroppar av gris - fastställt efter de priser som noterats i varje medlemsstat på de representativa marknaderna i gemenskapen och som är vägda genom koefficienter som anger den relativa storleken på grisbeståndet i varje medlemsstat - är och sannolikt kommer att förbli lägre än 103 % av referenspriset får kommissionen besluta att bevilja stöd för privat lagring.
Artikel38¶Villkor för får- och getkött
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Kommissionen får besluta att bevilja stöd till privat lagring om marknadsläget för får- och getkött är särskilt svårt i ett eller flera av följande prisnoteringsområden:
a) Storbritannien.
b) Nordirland.
c) Alla medlemsstater utom Förenade kungariket, var för sig.
Avsnitt IV Gemensamma bestämmelser
Artikel39¶Lagringsbestämmelser
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Utbetalande organ får inte lagra inköpta produkter utanför den medlemsstat där de är belägna, om de inte först fått kommissionens tillstånd till detta.
Belgien och Luxemburg ska betraktas som en enda medlemsstat vid tillämpningen av denna artikel.
2. Tillstånd ska ges om lagring är nödvändig och hänsyn ska därvid tas till följande omständigheter:
a) Möjligheterna till och behovet av lagring i den medlemsstat där det utbetalande organet är beläget och i övriga medlemsstater.
b) Eventuella ytterligare kostnader som kan uppstå till följd av lagringen i den medlemsstat där det utbetalande organet är beläget eller till följd av transporter.
3. Tillstånd till lagring i ett tredjeland ska endast ges om lagring i en annan medlemsstat, på grund av bestämmelserna i punkt 2, leder till betydande svårigheter.
4. De uppgifter som avses i punkt 2 a ska sammanställas efter samråd med alla medlemsstaterna.
5. Tullar och eventuella andra belopp som ska betalas ut eller erläggas enligt den gemensamma jordbrukspolitiken ska inte tillämpas i fråga om produkter
a) som transporteras med stöd av tillstånd beviljat enligt punkterna 1, 2 eller 3, eller
b) som överförs från ett utbetalande organ till ett annat.
6. Ett utbetalande organ som vidtar åtgärder i enlighet med punkterna 1, 2 eller 3 ska även fortsättningsvis ansvara för produkter som lagras utanför den medlemsstat där det är beläget.
7. Produkter som lagras av ett utbetalande organ utanför den medlemsstat där det utbetalande organet är beläget och som inte återförs till den medlemsstaten, ska avsättas till de priser och i enlighet med de villkor som fastställts eller som kommer att fastställas för lagringsplatsen.
Artikel40¶Bestämmelser för anbudsförfaranden
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Alla berörda personer ska garanteras lika tillträde till anbudsförfarandena.
Företrädesvis ska sådana anbud som är mest fördelaktiga för gemenskapen väljas ut. Anbudsförfarandet behöver dock inte nödvändigtvis utmynna i tilldelning av kontrakt.
Artikel41¶Interventionsorter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Kommissionen ska utse interventionsorterna för sektorerna för spannmål och ris samt fastställa de villkor som ska gälla för dessa.
När det gäller produkter inom spannmålssektorn kan kommissionen utse en interventionsort per spannmålsslag.
2. Vid upprättandet av förteckningen över interventionsorter ska kommissionen framför allt ta hänsyn till följande faktorer:
a) Orternas läge i områden där det finns ett överskott av de berörda produkterna.
b) Tillgången till tillräckligt lagringsutrymme och teknisk utrustning.
c) Fördelaktigt läge med avseende på transportmöjligheter.
Artikel42¶Klassificering av slaktkroppar
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Gemenskapsskalor för klassificering av slaktkroppar ska tillämpas i enlighet med bestämmelserna i bilaga V för följande sektorer:
a) Nöt- och kalvkött när det gäller slaktkroppar av fullvuxna nötkreatur.
b) Griskött när det gäller slaktkroppar av andra grisar än dem som utnyttjats för avel.
I fråga om sektorn för får- och getkött får medlemsstaterna tillämpa en gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar när det gäller slaktkroppar av får i enlighet med bestämmelserna i punkt C i bilaga V.
2. Inspektioner på plats när det gäller klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur och får ska genomföras på gemenskapens vägnar av en inspektionskommitté från gemenskapen bestående av experter från kommissionen och experter som utnämnts av medlemsstaterna. Denna kommitté ska rapportera till kommissionen och medlemsstaterna om de inspektioner som genomförts.
Gemenskapen ska bära kostnaderna för genomförandet av inspektionerna.
Artikel43¶Tillämpningsföreskrifter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
Utan att det påverkar särskilda befogenheter som tilldelas kommissionen genom detta kapitel, ska kommissionen anta tillämpningsföreskrifter för detta kapitel som särskilt kan röra
a) de krav och villkor som ska uppfyllas av de produkter som köps in genom offentliga interventionsköp enligt artikel 10 eller för vilka stöd för privat lagring beviljas enligt artiklarna 28 och 31, särskilt när det gäller kvalitet, kvalitetsgrupper, kvalitetsgrader, kategorier, kvantiteter, emballering inklusive märkning, högsta ålder, hållbarhet, det produktstadium till vilket interventionspriset hänför sig och den privata lagringstidens varaktighet,
aa) respekten för maximikvantiteter och kvantitativa begränsningar enligt artikel 13.1 och 18.1 a; i detta sammanhang kan tillämpningsföreskrifterna bemyndiga kommissionen att avsluta uppköpet till ett fast pris, anta tilldelningskoefficienter och, för vanligt vete, övergå till det anbudsförfarande som avses i artikel 18.2 utan bistånd av den kommittén som avses i artikel 195.1,
b) ändringar av del B i bilaga IV,
c) i tillämpliga fall, skalan över tillämpliga prisökningar och prissänkningar,
d) förfaranden och villkor för de utbetalande organens övertagande av offentlig intervention samt för beviljande av stöd för privat lagring, särskilt i fråga om
i) ingående av avtal och avtalens innehåll,
ii) den privata lagringens varaktighet och de villkor enligt vilka lagringsperioden, efter det att den fastställts i avtalet, kan förkortas eller förlängas,
iii) de villkor enligt vilka det kan beslutas att de produkter som täcks av avtal om privat lagring åter får släppas ut på marknaden eller avyttras,
iv) den medlemsstat där en ansökan om privat lagring kan lämnas in,
e) antagandet av förteckningen över de representativa marknader som avses i artiklarna 17 och 37,
f) bestämmelser rörande villkoren för avyttring av produkter som köpts upp inom ramen för offentlig intervention, särskilt när det gäller försäljningspriser, villkor för uttag från lager, produkternas användning eller destination efter uttaget från lagret (i förekommande fall), kontroller samt, eventuellt, tillämpning av ett system med säkerheter,
g) upprättandet av årsplanen enligt artikel 27.1,
h) villkoret om anskaffning på gemenskapsmarknaden enligt artikel 27.2,
i) bestämmelserna rörande tillstånden enligt artikel 39 och, i den mån detta är absolut nödvändigt, undantag från handelsbestämmelserna,
j) bestämmelser för de förfaranden som ska tillämpas i samband med anbudsförfaranden,
k) bestämmelserna för att utse interventionsorter enligt artikel 41,
l) kraven på lagringslokaler där produkter får lagras,
m) den gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar som fastställs i artikel 42.1, särskilt när det gäller följande:
i) Definitioner.
ii) Presentation av slaktkroppar i prisrapporteringssyfte när det gäller klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur.
iii) När det gäller åtgärder som ska vidtas av slakterier i enlighet med punkt A III i bilaga V:
Eventuella undantag som avses i artikel 5 i direktiv 88/409/EEG för slakterier som vill begränsa sin produktion till den lokala marknaden.
Eventuella undantag för medlemsstater som begär detta för slakterier där det slaktas få nötkreatur.
iv) Tillstånd för medlemsstaterna att inte tillämpa gemenskapsskalan för klassificering av slaktkroppar av svin och att använda kompletterande utvärderingskriterier utöver vikt och uppskattad andel kött.
v) Bestämmelser om medlemsstaternas prisrapportering för vissa produkter.
Kapitel II Särskilda interventionsåtgärder
Avsnitt I Marknadsstödjande undantagsåtgärder
Artikel44¶Djursjukdomar
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Kommissionen får anta undantagsåtgärder för att stödja den marknad som påverkas av sådana begränsningar av handeln inom gemenskapen och med tredjeländer som kan bli följden av åtgärder för att förhindra spridning av djursjukdomar.
De åtgärder som avses i första stycket ska tillämpas inom följande sektorer:
a) Nöt- och kalvkött.
c) Griskött.
d) Får- och getkött.
e) Ägg.
f) Fjäderfäkött.
2. De åtgärder som föreskrivs i punkt 1 första stycket ska vidtas på begäran av den eller de medlemsstater som berörs.
De får bara vidtas om den eller de medlemsstater som berörs har vidtagit åtgärder på veterinär- och hälsoområdet för att snabbt kunna utrota sjukdomen, och endast i den omfattning och under den tid som är absolut nödvändig för att stödja marknaden i fråga.
Artikel45¶Förlorat konsumentförtroende
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
När det gäller sektorerna för fjäderfäkött och ägg får kommissionen vidta undantagsåtgärder till stöd för marknaden för att beakta allvarliga störningar på marknaden som direkt uppstått till följd av förlorat konsumentförtroende på grund av folk- eller djurhälsorisker.
Sådana åtgärder ska vidtas på begäran av den eller de medlemsstater som berörs.
Artikel46¶Finansiering
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. Gemenskapen ska bidra till finansieringen av undantagsåtgärder enligt artiklarna 44 och 45 med ett belopp motsvarande 50 % av medlemsstaternas utgifter.
När det gäller sektorerna för nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött samt får- och getkött, ska kommissionen bidra till finansieringen av åtgärder för att bekämpa mul- och klövsjuka med ett belopp motsvarande 60 % av utgifterna för detta.
2. Om producenterna bidrar till finansieringen av medlemsstaternas utgifter ska medlemsstaterna säkerställa att detta inte leder till en snedvridning av konkurrensen mellan producenter i olika medlemsstater.
3. Artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget ska inte tillämpas på medlemsstaternas finansiella bidrag till undantagsåtgärder enligt artiklarna 44 och 45.
Avsnitt II Åtgärder inom sektorerna för spannmål och ris
Artikel47¶Särskilda marknadsåtgärder för spannmålssektorn
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. När marknadssituationen så kräver, kan kommissionen vidta särskilda interventionsåtgärder med avseende på spannmålssektorerna. Sådana interventionsåtgärder får i synnerhet vidtas om marknadspriserna i en eller flera av gemenskapens regioner faller eller hotar att falla i förhållande till interventionspriset.
2. Beslut om de särskilda interventionsåtgärdernas karaktär och tillämpning samt villkor och förfaranden för försäljning eller för annan avsättning av produkter inom ramen för dessa åtgärder ska fattas av kommissionen.
Artikel48¶Särskilda marknadsåtgärder för rissektorn
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Kommissionen får vidta särskilda åtgärder för att
a) förhindra att offentlig intervention i enlighet med avsnitt II i kapitel I i denna del, tillämpas i stor skala inom rissektorn i vissa regioner i gemenskapen,
b) kompensera för brist på paddyris efter naturkatastrofer.
2. Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för denna artikel.
Avsnitt III Åtgärder inom sockersektorn
Artikel49¶Minimipris för sockerbetor
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Minimipriset för kvotbetor ska vara
a) 27,83 EUR per ton för regleringsåret 2008/09,
b) 26,29 EUR per ton från och med regleringsåret 2009/10.
2. Det minimipris som avses i punkt 1 ska tillämpas på sockerbetor av den standardkvalitet som fastställs i del B i bilaga IV.
3. Sockerföretag som köper kvotbetor som är lämpade för bearbetning till socker och är avsedda att bearbetas till kvotsocker ska minst betala minimipriset, med sådana pristillägg eller prisavdrag som motsvarar avvikelser från standardkvaliteten.
Pristillägg och prisavdrag enligt första stycket ska tillämpas i enlighet med tillämpningsbestämmelser som ska fastställas av kommissionen.
4. För de kvantiteter sockerbetor som motsvarar de kvantiteter industrisocker eller överskottssocker som omfattas av den överskottsavgift som föreskrivs i artikel 64, ska sockerföretaget justera inköpspriset så att det blir minst lika med minimipriset.
Artikel50¶Överenskommelser inom branschen
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Bransch- och leveransavtal ska uppfylla kraven i punkt 3 och i köpevillkoren som ska fastställas av kommissionen, särskilt när det gäller villkoren för köp, leverans och övertagande av sockerbetor samt betalning.
2. Villkoren för köp av sockerbetor och sockerrör ska anges i branschavtal mellan sockerbets- och sockerrörsodlarna och sockerföretagen i gemenskapen.
3. I leveransavtal ska det göras skillnad mellan sockerbetor avsedda för tillverkning av
a) kvotsocker,
b) utomkvotssocker.
4. Varje sockerföretag ska informera den medlemsstat i vilken företaget producerar socker
a) om de kvantiteter av sockerbetor enligt punkt 3 a, för vilka leveransavtal har ingåtts före sådd och om den sockerhalt som dessa avtal utgått från, samt,
b) om det härtill svarande beräknade sockerutbytet.
Medlemsstaterna får begära ytterligare upplysningar.
5. Sockerföretag som inte har ingått några leveransavtal före sådd till minimipriset för kvotbetor för en kvantitet sockerbetor som motsvarar så mycket socker som de har kvot för, allt efter förhållandena justerat av den preventiva återtagskoefficienten, fastställd i enlighet med artikel 52.2 första stycket, ska betala lägst detta minimipris för alla sockerbetor de bearbetar till socker.
6. Branschavtal får med medlemsstatens godkännande avvika från punkterna 3, 4 och 5.
7. Om branschavtal saknas ska medlemsstaten vidta nödvändiga och med denna förordning förenliga åtgärder för att skydda berörda parters intressen.
Artikel51¶Produktionsavgift
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. En produktionsavgift ska tas ut av företagen för deras socker-, isoglukos- och inulinsirapskvoter i enlighet med artikel 56.2.
2. Avgiften ska vara 12 EUR per ton kvotsocker och kvotinulinsirap. För isoglukos ska produktionsavgiften vara 50 % av avgiften för socker.
3. Medlemsstaten ska ta ut hela produktionsavgiften enligt punkt 1 av de i medlemsstaten etablerade företagen i enlighet med de kvoter som företagen innehaft under regleringsåret.
Företagen ska betala avgiften senast den sista februari regleringsåret i fråga.
4. Företag i gemenskapen som producerar socker och inulinsirap får begära att sockerbets- och sockerrörsodlare och leverantörer av cikoriarot ska betala upp till 50 % av produktionsavgiften.
Artikel52¶Återtag av socker
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. För att bevara den strukturella balansen på marknaden på en prisnivå som ligger nära referenspriset, med beaktande av de åtaganden som gemenskapen gjort enligt avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget, får kommissionen besluta att från marknaden, för ett givet regleringsår, återta de kvantiteter av kvotsocker eller kvotisoglukos som överstiger den tröskel som beräknats enligt punkt 2 i denna artikel.
2. Den återtagströskel som avses i punkt 1 ska beräknas, för varje företag som innehar en kvot, genom att företagets kvot multipliceras med en koefficient, som ska fastställas av kommissionen senast den 16 mars under det föregående regleringsåret på grundval av förväntade marknadstrender. För regleringsåret 2008/09 ska den koefficienten tillämpas på kvoten efter avståenden i enlighet med förordning (EG) nr 320/2006 beviljade senast den 15 mars 2008.
På grundval av uppdaterade marknadstrender får kommissionen senast den 31 oktober det berörda regleringsåret besluta antingen att anpassa eller, om inget sådant beslut har fattats i enlighet med första stycket, att fastställa en koefficient.
3. Företag som innehar en kvot ska fram till början av det påföljande regleringsåret på egen bekostnad lagra den kvantitet kvotsocker som producerats utöver den tröskel som beräknats i enlighet med punkt 2. De socker- eller isoglukoskvantiteter som återtagits under ett regleringsår ska anses vara de första kvantiteter som produceras inom ramen för nästa regleringsårs kvoter.
Genom undantag från första stycket får kommissionen, med hänsyn till de förväntade trenderna på sockermarknaden, besluta att hela eller delar av den återtagna kvantiteten socker eller isoglukos vad beträffar innevarande och/eller påföljande regleringsår ska anses som
a) överskottssocker eller överskottsisoglukos som får användas som industrisocker eller industriisoglukos, eller
b) tillfällig kvotproduktion, varav en del får reserveras för export med beaktande av gemenskapens åtaganden enligt avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget.
4. Om sockerförsörjningen i gemenskapen är otillräcklig får kommissionen besluta att en viss del av den återtagna kvantiteten socker får säljas på gemenskapsmarknaden innan återtagsperioden löper ut.
5. Om det återtagna sockret överförs till den första sockerproduktionen påföljande regleringsår, ska minimipriset för det regleringsåret betalas till sockerbetsodlarna.
Om det återtagna sockret används som industrisocker eller exporteras i enlighet med punkt 3 a eller b, ska kraven i artikel 49 om minimipriser inte gälla.
Om det återtagna sockret säljs på gemenskapsmarknaden innan återtagsperioden har löpt ut enligt punkt 4, ska minimipriset för innevarande regleringsår betalas till sockerbetsodlarna.
Artikel52a¶Återtag av socker under regleringsåren 2008/09 och 2009/10
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Genom undantag från artikel 52.2 i denna förordning ska koefficienten för medlemsstater för vilka den nationella sockerkvoten har minskats genom kvotavståenden enligt artiklarna 3 och 4a.4 i förordning (EG) nr 320/2006 fastställas av kommissionen för regleringsåren 2008/09 och 2009/10, med tillämpning av bilaga VIIc till denna förordning.
2. Ett företag som i enlighet med artikel 3.1 a eller b i förordning (EG) nr 320/2006, med verkan från påföljande regleringsår, avstår från hela den kvot som tilldelats företaget, ska på egen begäran undantas från tillämpningen av de koefficienter som avses i artikel 52.2 i den här förordningen. En sådan begäran ska lämnas in före slutet av det regleringsår som återtagandet avser.
Artikel53¶Tillämpningsföreskrifter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Kommissionen får anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, särskilt
a) kriterier för sockerföretagen när de bland sockerbetsförsäljarna fördelar de kvantiteter sockerbetor som ska omfattas av leveransavtal före sådd enligt artikel 50.4,
b) procenttal för det återtag av kvotsocker som avses i artikel 52.1,
c) villkor för betalning av minimipriset i de fall det återtagna sockret säljs på gemenskapsmarknaden enligt artikel 52.4.
Avsnitt IV Anpassning av utbudet
Artikel54¶Åtgärder som underlättar anpassningen av utbudet till marknadens behov
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
För att stimulera branschorganisationer och gemensamma handelsorganisationer att vidta åtgärder för att underlätta anpassningen av utbudet till marknadens behov, med undantag av åtgärder som rör återtag från marknaden, får kommissionen vidta följande åtgärder med avseende på sektorerna för levande växter, nöt- och kalvkött, griskött, får- och getkött, ägg och fjäderfäkött:
a) Åtgärder som förbättrar kvaliteten.
b) Åtgärder som främjar en bättre organisation av produktion, bearbetning och saluföring.
c) Åtgärder som gör det lättare att följa marknadsprisutvecklingen.
d) Åtgärder som möjliggör prognoser på kort och lång sikt på grundval av de produktionsmedel som används.
Kapitel III Systemen för produktionsstyrning
Avsnitt I Allmänna bestämmelser
Artikel55¶Kvotsystem och produktionskapacitet
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 72/2009 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Ett kvotsystem ska tillämpas för följande produkter:
a) Mjölk och andra mjölkprodukter enligt definitionen i artikel 65 a och b.
b) Socker, isoglukos och inulinsirap.
c) Potatisstärkelse som kan beviljas stöd från gemenskapen.
2. Beträffande de kvotsystem som avses i punkt 1 a och b ska gälla att om en producent överskrider den berörda kvoten och, när det gäller socker, inte utnyttjar överskottskvantiteterna i enlighet med artikel 61, ska en överskottsavgift betalas för dessa kvantiteter på de villkor som anges i avsnitten II och III.
2a. När det gäller vinsektorn ska reglerna om produktionskapacitet när det gäller olagliga planteringar, övergångssystemet för planteringsrätter och systemet med röjning tillämpas i enlighet med bestämmelserna i avsnitt IVa.
Avsnitt II Socker
Underavsnitt I Kvottilldelning och förvaltning
Artikel56¶Kvottilldelning
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Nationella och regionala kvoter för produktion av socker, isoglukos och inulinsirap fastställs i bilaga VI.
2. Varje medlemsstat ska tilldela en kvot till alla i medlemsstaten etablerade företag som producerar socker, isoglukos eller inulinsirap, och som är godkända enligt artikel 57.
Kvoten ska vara lika med den kvot respektive företag tilldelades för regleringsåret 2007/08 i enlighet med förordning (EG) nr 318/2006.
3. Vid tilldelningen av kvoter till sockerföretag med mer än en produktionsenhet ska medlemsstaten anta de åtgärder den finner nödvändiga för att ta lämplig hänsyn till sockerbets- och sockerrörsodlarnas intressen.
Artikel57¶Godkända företag
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Medlemsstaterna ska på begäran godkänna företag som producerar socker, isoglukos eller inulinsirap eller företag som bearbetar dessa produkter till någon av de produkter som avses i artikel 62.2, förutsatt att företaget
a) styrker sin professionella produktionskapacitet,
b) går med på att lämna information och att underkasta sig kontroller med anknytning till denna förordning,
c) inte har fått sitt godkännande tillfälligt eller slutgiltigt indraget.
2. Godkända företag ska meddela den medlemsstat där företaget skördar eller raffinerar sockerbetor eller sockerrör följande information:
a) De kvantiteter sockerbetor eller sockerrör för vilka leveransavtal har ingåtts, samt motsvarande sockerbets-, sockerrörs- och sockerutbyte per hektar.
b) Uppgifter om förväntade och faktiska leveranser av sockerbetor, sockerrör och råsocker, samt om sockerproduktion och sockerlager.
c) Kvantiteter sålt vitsocker samt priser och villkor.
Artikel58¶Tilläggskvot och kompletterande kvot för isoglukos
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Under regleringsåret 2008/09 ska en tilläggskvot på 100000 ton för isoglukos läggas till det föregående regleringsårets kvot. Denna ökning gäller inte Bulgarien och Rumänien.
Under regleringsåret 2008/09 ska en tilläggskvot på 11045 ton för isoglukos för Bulgarien och 1966 ton för Rumänien läggas till det föregående regleringsårets kvot.
Medlemsstaterna ska tilldela företagen tilläggskvoter i proportion till de isoglukoskvoter som tilldelats i enlighet med artikel 56.2.
2. Italien, Litauen och Sverige får på begäran av företag som är etablerade på deras respektive territorier tilldela en kompletterande isoglukoskvot under regleringsåren 2008/09 och 2009/10. De maximala kompletterande kvoterna fastställs per medlemsstat i bilaga VII.
3. En engångsavgift på 730 EUR ska tas ut för de kvoter som företagen tilldelats enligt punkt 2. Den ska tas ut per ton tilldelade kompletterande kvoter.
Artikel59¶Kvotförvaltning
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Kommissionen ska justera kvoterna i bilaga VI senast den 30 april 2008 för regleringsåret 2008/09 och senast den 28 februari 2009 respektive 2010 för regleringsåren 2009/10 och 2010/11. Justeringarna ska följa tillämpningen av punkt 2 i denna artikel, artikel 58 i denna förordning och artiklarna 3 och 4a.4 i förordning (EG) nr 320/2006.
2. Med beaktande av omstruktureringen enligt förordning (EG) nr 320/2006 ska kommissionen senast den 28 februari 2010 besluta om den gemensamma procentsats som behövs för att minska de befintliga kvoterna för socker och isoglukos per medlemsstat eller region i syfte att undvika obalans på marknaderna från och med regleringsåret 2010/11. Medlemsstaterna ska justera kvoterna för varje företag i enlighet med detta.
Genom undantag från första stycket ska kommissionen, för medlemsstater för vilka den nationella kvoten har minskats genom kvotavståenden enligt artiklarna 3 och 4a.4 i förordning (EG) nr 320/2006, fastställa procentsatsen genom tillämpning av bilaga VIIa till denna förordning. Sådana medlemsstater ska för varje företag inom deras territorium som har en kvot justera procentsatsen i enlighet med bilaga VIIb till denna förordning.
Första och andra styckena ska inte tillämpas på de yttersta randområden som anges i artikel 299.2 i fördraget.
Artikel60¶Nationell omfördelning av kvoterna och minskning av kvoterna
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. En medlemsstat får minska en socker- eller isoglukoskvot som tilldelats ett företag som är etablerat på dess territorium med högst 10 % för regleringsåret 2008/09 och därefter, förutsatt att företagets rätt att delta i den mekanism som fastställs i förordning (EG) nr 320/2006 respekteras. Härvid ska medlemsstaterna tillämpa objektiva och icke-diskriminerande kriterier.
2. Medlemsstaterna får överföra kvoter mellan företag i enlighet med bestämmelserna i bilaga VIII med beaktande av samtliga berörda parters intressen, särskilt sockerbets- och sockerrörsodlarnas intressen.
3. De kvantiteter som erhålls med tillämpning av punkterna 1 och 2 ska av medlemsstaten tilldelas ett eller flera företag på dess territorium, oavsett om företagen i fråga redan har tilldelats kvoter eller inte.
4. Genom undantag från punkt 3 i denna artikel ska medlemsstaterna, om artikel 4a i förordning (EG) nr 320/2006 tillämpas, minska det berörda företagets tilldelade sockerkvot i enlighet med punkt 4 i den artikeln, dock högst med den procentsats som fastställs i punkt 1 i den här artikeln.
Underavsnitt II Kvotöverskridande
Artikel61¶Tillämpningsområde
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Socker, isoglukos eller inulinsirap som under ett regleringsår produceras utöver kvoterna i artikel 56 får
a) användas för bearbetning av vissa produkter enligt artikel 62,
b) överföras till kvotproduktionen för nästa regleringsår i enlighet med artikel 63,
c) användas för den särskilda försörjningsordningen för de yttersta randområdena, i enlighet med avdelning II i rådets förordning (EG) nr 247/2006, eller
d) exporteras inom ramen för den kvantitativa gräns som ska fastställas av kommissionen i överensstämmelse med de åtaganden som följer av avtal som ingåtts enligt artikel 300 i fördraget.
Övriga kvantiteter ska omfattas av den överskottsavgift som avses i artikel 64.
Artikel62¶Industrisocker
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Industrisocker, industriisoglukos och industriinulinsirap får endast användas för produktion av någon av de produkter som avses i punkt 2 om sockret, isoglukosen eller sirapen
a) omfattas av ett leveransavtal som före regleringsårets slut har ingåtts mellan en producent och en användare som båda är godkända enligt artikel 57, och
b) har levererats till användaren senast den 30 november det påföljande regleringsåret.
2. Kommissionen ska upprätta en förteckning över de produkter för vars produktion industrisockret, industriisoglukosen och industriinulinsirapen används.
Förteckningen ska särskilt inbegripa följande:
a) Bioetanol, alkohol, rom, levande jäst och kvantiteter av bredbar sirap och sådana produkter som ska bearbetas till ”Rinse appelstroop”.
b) Vissa industriprodukter utan sockerinnehåll vars bearbetning sker med användning av socker, isoglukos eller inulinsirap.
c) Vissa produkter från den kemiska industrin eller läkemedelsindustrin som innehåller socker, isoglukos eller inulinsirap.
Artikel63¶Överföring av överskottssocker
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Ett företag får besluta att helt eller delvis till nästa regleringsår överföra de kvantiteter socker, isoglukos eller inulinsirap som företaget tillverkar utöver sina kvoter. Om inte annat följer av punkt 3 ska detta beslut vara oåterkalleligt.
2. Företag som beslutar enligt punkt 1 ska
a) underrätta den berörda medlemsstaten före ett datum som den medlemsstaten fastställer
mellan den 1 februari och den 30 juni under det innevarande regleringsåret om kvantiteter av rörsocker som överförs,
mellan den 1 februari och den 15 april under det innevarande regleringsåret om andra kvantiteter av socker eller inulinsirap som överförs,
b) åta sig att på egen bekostnad lagra kvantiteterna till utgången av det innevarande regleringsåret.
3. Om ett företags slutliga produktion för regleringsåret i fråga är mindre än vad som beräknades när beslutet om överföring fattades enligt punkt 1, får storleken på den överförda kvantiteten justeras retroaktivt senast den 31 oktober det påföljande regleringsåret.
4. De kvantiteter som överförs ska anses vara de första kvantiteter som produceras inom ramen för nästa regleringsårs kvoter.
5. Socker som lagras i enlighet med denna artikel under ett regleringsår får inte omfattas av någon annan lagringsåtgärd enligt artiklarna 13, 32 eller 52.
Artikel64¶Överskottsavgift
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. En överskottsavgift ska tas ut för kvantiteter av
a) överskottssocker, överskottsisoglukos och överskottsinulinsirap som producerats under ett regleringsår, utom kvantiteter som har överförts till kvotproduktionen för det påföljande regleringsåret och har lagrats i enlighet med artikel 63 eller kvantiteter enligt artikel 61 c och d,
b) industrisocker, industriisoglukos och industriinulinsirap för vilka det, senast ett datum som ska fastställas av kommissionen, inte har styrkts att de har använts vid bearbetningen av någon av de produkter som avses i artikel 62.2,
c) socker och isoglukos som dragits tillbaka från marknaden i enlighet med artiklarna 52 och 52a och som inte uppfyller villkoren i artikel 52.3.
2. Överskottsavgiften ska fastställas av kommissionen till en så hög nivå att kvantiteterna enligt punkt 1 inte ackumuleras.
3. Medlemsstaten ska ta ut den överskottsavgift som avses i punkt 1 av de i medlemsstaten etablerade företagen på grundval av företagens konstaterade produktionskvantiteter enligt punkt 1 under regleringsåret.
Avsnitt III Mjölk
Underavsnitt I Allmänna bestämmelser
Artikel65¶Definitioner
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Vid tillämpning av detta underavsnitt avses med
a) mjölk: den produkt som härrör från mjölkning av en eller flera kor,
b) andra mjölkprodukter: alla mjölkprodukter förutom mjölk, särskilt skummjölk, grädde, smör, yoghurt och ost; när så är lämpligt ska dessa räknas om till ”mjölkekvivalenter” med hjälp av koefficienter som ska fastställas av kommissionen,
c) producent: jordbrukare vars jordbruk är beläget inom en medlemsstats geografiska gränser och som producerar och säljer mjölk eller som förbereder sig för att börja med detta inom kort,
d) jordbruksföretag: jordbruksföretag enligt definitionen i artikel 2 i förordning (EG) nr 1782/2003,
e) uppköpare: företag eller en sammanslutning som köper upp mjölk från producenter Som uppköpare betraktas även varje sammanslutning av uppköpare inom samma geografiska område som för medlemmarnas räkning utför det administrativa och bokföringsmässiga arbete som krävs för inbetalningen av överskottsavgiften. I samband med tillämpningen av den första meningen i detta stycke ska Grekland betraktas som ett enda geografiskt område där ett offentligt organ får betraktas som sammanslutning av uppköpare.
för att låta den undergå insamling, förpackning, lagring, kylning eller bearbetning (även kontraktarbete räknas),
för att sälja den till ett eller flera företag som behandlar eller bearbetar mjölk eller andra mjölkprodukter.
f) leverans: alla leveranser av enbart mjölk, dvs. inga andra mjölkprodukter, av en producent till en uppköpare, oavsett om transporten utförs av producenten, en uppköpare, ett företag som behandlar eller bearbetar sådana produkter eller av en tredje part,
g) direktförsäljning: en producents totala försäljning eller samtliga överlåtelser av mjölk direkt till konsumenterna samt en producents totala försäljning eller samtliga överlåtelser av andra mjölkprodukter. Kommissionen kan med iakttagande av definitionen av leverans i led f justera definitionen av direktförsäljning för att bland annat säkerställa att inga kvantiteter av mjölk som saluförs eller andra mjölkprodukter hamnar utanför avgiftssystemet,
h) saluföring: leverans av mjölk eller direktförsäljning av mjölk eller andra mjölkprodukter,
i) individuell kvot: producentens kvot den 1 april i en tolvmånadersperiod,
j) nationell kvot: den kvot som avses i artikel 66 och som fastställs för varje medlemsstat,
k) disponibel kvot: kvot disponibel för producenterna den 31 mars under den tolvmånadersperiod för vilken överskottsavgiften beräknas, med beaktande av all försäljning samt alla överföringar, omställningar och tillfälliga omfördelningar som föreskrivs i denna förordning och som skett under denna tolvmånadersperiod.
Underavsnitt II Kvottilldelning och förvaltning
Artikel66¶Nationella kvoter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och 12012J.
1. De nationella kvoter för produktion av mjölk och andra mjölkprodukter som saluförs under sju på varandra följande perioder på tolv månader med början den 1 april 2008 (nedan kallade ”tolvmånadersperioder”) fastställs i punkt 1 i bilaga IX.
2. De kvoter som avses i punkt 1 ska fördelas mellan producenter i enlighet med artikel 67, varvid åtskillnad ska göras mellan leveranser och direktförsäljning. Eventuella överskridanden av de nationella kvoterna ska fastställas på nationell nivå inom varje medlemsstat, i enlighet med detta avsnitt och för leveranser och direktförsäljning var för sig.
3. De nationella kvoter som avses i punkt 1 i bilaga IX ska fastställas utan att det påverkar eventuella revideringar med hänsyn till det allmänna marknadsläget eller specifika förhållanden i vissa medlemsstater.
4. För Bulgarien och Rumänien ska en särskild omstruktureringsreserv fastställas enligt punkt 2 i bilaga IX. Denna reserv ska frisläppas från och med den 1 april 2009 i den mån egenkonsumtionen av mjölk och mjölkprodukter i vart och ett av dessa länder har sjunkit sedan 2002.
Beslut om frisläppande av reserven och dess fördelning på leverans- och direktförsäljningskvoter ska fattas av kommissionen på grundval av en rapport som Bulgarien och Rumänien ska lägga fram för kommissionen senast den 31 december 2008. I denna rapport ska det finnas uppgifter om resultat och trender i den faktiska omstruktureringsprocessen inom varje lands mejerisektor, särskilt omställningen från produktion för egenkonsumtion till produktion för marknaden.
4a. För Kroatien ska en särskild omstruktureringsreserv fastställas enligt punkt 2 i bilaga IX. Denna reserv ska frisläppas från och med den 1 april det första kvotåret efter anslutningen i den mån egenkonsumtionen av mjölk och mjölkprodukter i Kroatien har sjunkit sedan 2008–2012.
Beslut om frisläppande av reserven och om dess fördelning på leverans- och direktförsäljningskvoter ska fattas av kommissionen enligt förfarandet i artikel 195.2 på grundval av en bedömning av en rapport som Kroatien ska lägga fram senast den 31 december 2013. I den rapporten ska det finnas uppgifter om resultat och trender i den faktiska omstruktureringsprocessen inom landets mejerisektor, särskilt omställningen från produktion för egenkonsumtion till produktion för marknaden.
5. För Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien ska de nationella kvoterna omfatta all komjölk eller mjölkekvivalent som levereras till en uppköpare eller säljs direkt för konsumtion, oavsett om den produceras eller saluförs enligt en övergångsbestämmelse som är tillämplig i dessa länder.
Artikel67¶Individuella kvoter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Producenternas individuella kvot eller kvoter den 1 april 2008 ska vara lika med deras individuella referenskvantitet eller referenskvantiteter den 31 mars 2008, utan att det påverkar överföringar, försäljning och omställningar av kvoter som träder i kraft den 1 april 2008.
2. En producent kan ha antingen en eller två individuella kvoter, en för leverans och en för direktförsäljning. Omställningen av en producents kvantiteter från en kvot till en annan kan endast göras av det behöriga organet i medlemsstaten, på vederbörligen motiverad begäran från producenten.
3. Om en producent förfogar över två kvoter ska dennes bidrag till en eventuell överskottsavgift beräknas separat på varje kvot.
4. Den del av den finska nationella kvoten som är avdelad för leveranser enligt artikel 66 får ökas upp till 200000 ton av kommissionen för att kompensera finska Slom-producenter. Denna reserv, som ska tilldelas i enlighet med gemenskapslagstiftningen, ska uteslutande användas för producenter vars rätt att återuppta produktion har påverkats av anslutningen.
5. De individuella kvoterna ska när så krävs ändras för var och en av de aktuella tolvmånadersperioderna, så att summan av de individuella kvoterna avseende leveranser och av dem som avser direktförsäljning inte överstiger den motsvarande del av den nationella kvoten som justerats i enlighet med artikel 69, med hänsyn till eventuella minskningar som gjorts för tilldelningar till den nationella reserven enligt artikel 71.
Artikel68¶Tilldelning av kvoter ur den nationella reserven
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser för att, utifrån objektiva kriterier som ska meddelas kommissionen, mellan producenterna kunna fördela alla eller en del av kvoterna i den nationella reserven enligt artikel 71.
Artikel69¶Förvaltning av kvoter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. För varje medlemsstat och för varje period ska kommissionen, före periodens slut, justera fördelningen mellan leveranser och direktförsäljning av de nationella kvoterna med hänsyn till de omräkningar mellan de individuella kvoterna för leveranser och för direktförsäljning som begärts av producenterna.
2. Medlemsstaterna ska varje år till kommissionen före de datum och enligt de föreskrifter som ska fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 192.2, överlämna nödvändiga uppgifter
a) för den justering som avses i punkt 1,
b) för beräkningen av den överskottsavgift som medlemsstaterna ska betala.
Artikel70¶Fetthalt
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Varje producent ska tilldelas en referenshalt för fett som ska tillämpas på den individuella kvoten för leveranser som den producenten tilldelats.
2. För de kvoter som tilldelas producenter den 31 mars 2008 i enlighet med artikel 67.1 ska den referenshalt för fett som avses i punkt 1 vara lika med den referenshalt som den dagen gäller för denna kvot.
3. Referenshalten för fett ska ändras i och med sådan omställning som avses i artikel 67.2 och när kvoter förvärvas, överförs eller tillfälligt överförs i enlighet med regler som ska fastställas av kommissionen.
4. För nya producenter som har en individuell kvot för leveranser, vilken helt och hållet kommer från den nationella reserven, ska fetthalten fastställas i enlighet med regler som ska fastställas av kommissionen.
5. De individuella referenshalter för fett som avses i punkt 1 ska vid behov justeras när denna förordning träder i kraft och därefter vid varje tolvmånadersperiods början när så krävs, så att för varje medlemsstat det vägda medelvärdet av dessa halter inte med mer än 0,1 gram per kg överskrider den referenshalt för fett som fastställs i bilaga X.
För Rumänien ska den referenshalt för fett som fastställs i bilaga X ses över på grundval av siffrorna för hela år 2004 och, om så krävs, justeras av kommissionen.
Artikel71¶Nationell reserv
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Varje medlemsstat ska inrätta en nationell reserv inom ramen för de nationella kvoter som avses i bilaga IX, särskilt med avseende på den tilldelning som föreskrivs i artikel 68. Den nationella reserven ska vid behov ökas genom återtagande av kvantiteter enligt artikel 72, genom avdrag från de överföringar som föreskrivs i artikel 76 eller genom en linjär minskning av alla individuella kvoter. Ändamålet för dessa kvoter, dvs. leveranser eller direktförsäljning, ska förbli detsamma.
2. Alla tilläggskvoter som tilldelas en medlemsstat ska automatiskt sättas in i den nationella reserven och fördelas mellan leveranser och direktförsäljning på grundval av en uppskattning av behoven.
3. För de kvoter som överförts till den nationella reserven ska ingen referenshalt för fett anges.
Artikel72¶Fall då verksamhet upphör
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. När en fysisk eller juridisk person som innehar individuella kvoter under en tolvmånadersperiod inte längre uppfyller kraven enligt artikel 65 c, ska dessa kvoter övergå till den nationella reserven senast den 1 april påföljande kalenderår, utom om denna person på nytt blir producent i den mening som avses i artikel 65 c före den dagen.
Om den berörda fysiska eller juridiska personen på nytt blir producent senast i slutet av den andra tolvmånadersperiod som följer på indragningen av kvoterna, ska hela eller en del av den individuella kvot som dragits in återlämnas till den personen senast den 1 april som följer på dagen för ansökan.
2. Om en producent under åtminstone en tolvmånadersperiod inte saluför en kvantitet motsvarande minst 85 % av sin individuella kvot kan medlemsstaten besluta om, och på vilka villkor, den outnyttjade kvoten helt eller delvis ska återgå till den nationella reserven.
Medlemsstaten får fastställa under vilka villkor en kvot ska återgå till den berörda producenten om denne återupptar saluföringen.
3. Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas vid force majeure eller i vederbörligen motiverade fall som godkänts av den behöriga myndigheten och där de berörda producenternas produktionskapacitet endast påverkas tillfälligt.
Artikel73¶Tillfällig överföring
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. I slutet av varje tolvmånadersperiod ska medlemsstaterna, för den berörda perioden, godkänna tillfällig överföring av en del av de individuella kvoter som den därtill berättigade producenten inte avser att utnyttja.
Medlemsstaterna får reglera överföringarna med hänsyn till producentkategori eller mjölkproduktionens struktur och får begränsa överföringar till uppköparnivå eller, inom regioner, tillåta total överföring i de fall som avses i artikel 72.3, samt fastställa i vilken mån överföringarna får ske på nytt.
2. Varje medlemsstat får besluta att inte tillämpa punkt 1 på grundval av ett eller båda av följande kriterier:
a) Behovet att underlätta strukturell utveckling och anpassning.
b) Betydande administrativa behov.
Artikel74¶Överföring av kvoter tillsammans med mark
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Individuella kvoter ska överföras tillsammans med jordbruksföretaget till de producenter som tar över det vid försäljning, utarrendering, faktiskt eller förtida arv eller vid annan överföring som har jämförbara rättsverkningar för producenterna, i enlighet med närmare bestämmelser som medlemsstaterna ska fastställa med hänsyn till de arealer som används för mjölkproduktion eller andra objektiva kriterier samt med beaktande av eventuella avtal mellan parterna. Den del av kvoten som eventuellt inte överförs med jordbruksföretaget ska överföras till den nationella reserven.
2. I samband med att kvoter har överförts eller överförs i enlighet med punkt 1 på grundval av ett arrendekontrakt eller på annat sätt med jämförbara rättsverkningar, kan medlemsstaterna, med utgångspunkt i objektiva kriterier och med syftet att kvoterna uteslutande ska tilldelas producenterna, besluta att kvoterna inte överförs tillsammans med jordbruksföretaget.
3. Om mark överlåts till offentliga myndigheter och/eller för offentligt bruk eller om överföringar sker i syften som inte har något samband med jordbruk, ska medlemsstaterna föreskriva att nödvändiga åtgärder för att skydda parternas rättmätiga intressen genomförs och särskilt att den överförande producenten ges möjlighet att fortsätta med mjölkproduktion om det är hans avsikt.
4. Om det inte finns något avtal mellan parterna i det fall ett arrendekontrakt löper ut utan att det finns möjlighet till förnyelse på liknande villkor eller i situationer som medför jämförbara rättsverkningar ska de individuella kvoterna i fråga helt eller delvis överföras till de producenter som övertar dem, i enlighet med bestämmelser som antagits av medlemsstaterna, med beaktande av parternas rättmätiga intressen.
Artikel75¶Särskilda överföringsbestämmelser
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. I syfte att omstrukturera av mjölkproduktionen eller för att förbättra miljön och i enlighet med närmare bestämmelser som de ska fastställa med beaktande av parternas rättmätiga intressen, får medlemsstaterna
a) bevilja ersättning genom en eller flera årliga utbetalningar till producenter som åtar sig att definitivt lägga ned hela eller en del av sin mjölkproduktion och tillföra den nationella reserven de således frigjorda individuella kvoterna,
b) på grundval av objektiva kriterier fastställa de villkor på vilka producenter i början av en tolvmånadersperiod av den behöriga myndigheten eller av ett av denna utsett organ, mot betalning, får erhålla en extratilldelning av sådana kvoter som andra producenter i slutet av den föregående tolvmånadersperioden definitivt har frigjort mot en ersättning, i en eller flera årliga utbetalningar, vilken motsvarar ovannämnda betalning,
c) centralisera och övervaka överföring av kvoter utan mark,
d) när det gäller överföring av mark i miljöförbättrande syfte, fastställa att den individuella referenskvantiteten ska tilldelas den överförande producenten om denne avser att fortsätta med mjölkproduktion,
e) utifrån objektiva kriterier fastställa inom vilka regioner eller uppsamlingsområden det ska vara tillåtet med definitiv överföring av kvoter utan motsvarande överföring av mark, i syfte att förbättra mjölkproduktionens struktur,
f) på producentens begäran hos behörig myndighet eller hos av denna utsett organ och i syfte att förbättra mjölkproduktionens struktur på företagsnivå eller för att möjliggöra en övergång till extensiv produktion, tillåta definitiv överföring av kvoter utan motsvarande överföring av mark eller omvänt.
2. Punkt 1 kan genomföras på nationell nivå, på lämplig regional nivå eller inom specificerade uppsamlingsområden.
Artikel76¶Innehållande av kvoter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Vid överföringar enligt artiklarna 74 och 75 kan medlemsstaterna, på grundval av objektiva kriterier, hålla inne en del av de individuella kvoterna till förmån för den nationella reserven.
2. I samband med att kvoter, med eller utan tillhörande mark, har överförts eller överförs i enlighet med artiklarna 74 och 75 på grundval av ett arrendekontrakt eller på annat sätt med jämförbara rättsverkningar, kan medlemsstaterna, med utgångspunkt i objektiva kriterier och med syftet att kvoterna uteslutande ska tilldelas producenterna, besluta huruvida och på vilka villkor hela eller en del av den överförda kvoten ska återgå till den nationella reserven.
Artikel77¶Stöd för förvärv av kvoter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Inget offentligt organ har rätt att bevilja finansiellt stöd direkt knutet till förvärv av kvoter, vare sig vid försäljning, överföringar eller tilldelning av kvoter enligt detta avsnitt.
Underavsnitt III Kvotöverskridande
Artikel78¶Överskottsavgift
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 72/2009 och förordning (EG) nr 1140/2009.
1. En överskottsavgift ska erläggas för mjölk och andra mjölkprodukter som saluförs utöver den nationella kvoten i enlighet med underavsnitt II.
Avgiften ska uppgå till 27,83 EUR per 100 kg mjölk.
För de tolvmånadersperioder som inleds den 1 april 2009 och den 1 april 2010 ska överskottsavgiften för mjölk som levereras utöver 106 % av den nationella kvoten för leveranser som gäller den tolvmånadersperiod som inleds den 1 april 2008 fastställas till 150 % av den avgift som avses i andra stycket.
1a. Med avvikelse från punkt 1 första stycket ska överskottsavgiften, för de tolvmånadersperioder som inleds den 1 april 2009 och den 1 april 2010 och när det gäller leveranser, erläggas för mjölk som saluförs utöver den nationella kvoten i enlighet med underavsnitt II med avdrag för de individuella kvoter för leveranser som frigjorts och tillförts den nationella reserven i enlighet med artikel 75.1 a från och med den 30 november 2009 och som förblir i den till och med den 31 mars i tolvmånadersperioden i fråga.
2. Medlemsstaterna ska till gemenskapen betala den överskottsavgift som utgår vid överskridande av den nationella kvot som på nationell nivå fastställts separat för leveranser och direktförsäljning, och de n ökning av produktionskapaciteten ska betala in 99 % av det belopp de är skyldiga till Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) mellan den 16 oktober och den 30 november efter den berörda tolvmånadersperioden.
2a. Mellanskillnaden mellan det belopp av överskottsavgiften som uppstår till följd av tillämpningen av punkt 1a och det belopp som uppstår till följd av tillämpningen av punkt 1 första stycket ska medlemsstaten använda för att finansiera omstruktureringsåtgärder i mejerisektorn.
3. Om överskottsavgiften enligt punkt 1 inte har betalats in i tid ska kommissionen, efter samråd med kommittén för jordbruksfonderna, dra av ett belopp motsvarande den obetalda överskottsavgiften från månadsbetalningarna i den mening som avses i artiklarna 14 och 15.2 i förordning (EG) nr 1290/2005. Innan kommissionen fattar sitt beslut ska den underrätta den berörda medlemsstaten, som ska framföra sina synpunkter inom en vecka. Artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 2040/2000 ska inte tillämpas.
4. Kommissionen ska anta tillämpningsbestämmelser för denna artikel.
Artikel79¶Producenternas bidrag till överskottsavgiften
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 1140/2009.
Överskottsavgiften ska i enlighet med artiklarna 80 och 83 i sin helhet fördelas mellan de producenter som har bidragit till vart och ett av de överskridanden av de nationella kvoterna som avses i artikel 66.2.
Om inte annat följer av artiklarna 80.3 och 83.1 ska producenterna vara skyldiga att till medlemsstaten betala in sin andel av den överskottsavgift som ska erläggas och som ska beräknas enligt artiklarna 69, 70 och 80, endast av det skälet att de har överskridit sina disponibla kvoter.
För de tolvmånadersperioder som inleds den 1 april 2009 och den 1 april 2010 och när det gäller leveranser ska överskottsavgiften, i enlighet med artiklarna 80 och 83, i sin helhet fördelas mellan de producenter som har bidragit till överskridandet av den nationella kvot som fastställts i enlighet med artikel 78.1a.
Artikel80¶Överskottsavgift på leveranser
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. Med avseende på upprättandet av slutavräkningen för överskottsavgiften ska de kvantiteter som levereras av en producent justeras genom ökning eller minskning när den verkliga fetthalten hos kvantiteterna skiljer sig från referenshalten för fett, och detta ska göras med hjälp av koefficienter och enligt villkor som ska fastställas av kommissionen.
På nationell nivå ska överskottsavgiften beräknas på grundval av summan av leveranser och justeras i enlighet med första stycket.
2. Om summan av de leveranser som justerats enligt punkt 1, på nationell nivå, är lägre än de faktiska leveranserna ska överskottsavgiften beräknas på grundval av de faktiska leveranserna. I sådana fall ska varje negativ justering minskas proportionellt i en sådan grad att summan av de justerade leveranserna hamnar på samma nivå som de faktiska leveranserna.
Om summan av de leveranser som justerats enligt punkt 1 ovan är högre än de faktiska leveranserna ska överskottsavgiften fastställas på grundval av de justerade leveranserna.
3. Medlemsstaterna ska fatta beslut om de enskilda producenternas bidrag till den överskottsavgift som ska betalas, efter eventuell omfördelning av den outnyttjade del av den nationella kvoten som avsatts för leveranser, antingen i förhållande till varje producents individuella kvoter eller på grundval av objektiva kriterier som ska fastställas av medlemsstaterna
a) antingen på nationell nivå, på grundval av det belopp med vilket varje enskild producents kvot har överskridits,
b) eller först på uppköparnivå, och sedan, vid behov, på nationell nivå.
Om tredje stycket i artikel 78.1 tillämpas ska medlemsstaterna, när de fastställer varje producents bidrag till den överskottsavgift som ska betalas på grund av tillämpningen av den högre procentsats som avses i det stycket, se till att ansvariga producenter proportionerligt bidrar till detta belopp på grundval av objektiva kriterier som ska fastställa av medlemsstaten.
Artikel81¶Uppköparens roll
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Uppköparen ska ansvara för inkasseringen av producenternas andel av överskottsavgiften och ska, före ett datum och enligt ett förfarande som ska fastställas av kommissionen, till medlemsstatens behöriga organ betala de inkasserade beloppen som har dragits av på det mjölkpris som betalas till de producenter som står för överskridandet eller, om detta inte varit möjligt, har tagits ut på annat lämpligt sätt.
2. Om en uppköpare helt eller delvis träder i stället för en eller flera uppköpare, ska hänsyn tas till de individuella kvoter som producenterna disponerar över under återstoden av den innevarande tolvmånadersperioden, minus de kvantiteter som redan levererats och med beaktande av dessa kvantiteters fetthalt. Detta stycke ska också gälla när en producent övergår från en uppköpare till en annan.
3. Om under referensperiodens gång de kvantiteter som en producent levererar överstiger den kvot som han disponerar över, kan medlemsstaten besluta att uppköparen, i enlighet med närmare bestämmelser som fastställts av medlemsstaten, som ett förskott på avgiften från producenten, ska dra av en del av mjölkpriset för varje leverans från denne producent som överstiger den kvot som han disponerar över för leveranser. Medlemsstaten får fastställa särskilda bestämmelser enligt vilka uppköpare tillåts dra av detta förskott när producenterna levererar till flera uppköpare.
Artikel82¶Godkännande
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
En uppköpares verksamhet måste först godkännas av medlemsstaten, enligt kriterier som ska fastställas av kommissionen.
De villkor som ska uppfyllas och den information som producenterna ska lämna vid direktförsäljning, ska fastställas av kommissionen.
Artikel83¶Överskottsavgift vid direktförsäljning
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Vid direktförsäljning och i enlighet med medlemsstatens beslut ska producenternas bidrag till överskottsavgiften, efter eventuell omfördelning av den outnyttjade delen av den nationella kvot som avsatts för direktförsäljning, fastställas på lämplig territoriell nivå eller på nationell nivå.
2. Medlemsstaterna ska fastställa beräkningsgrunden för producentens bidrag till överskottsavgiften på den totala kvantitet mjölk som sålts, överlåtits eller använts för framställning av mjölkprodukter som sålts eller överlåtits enligt kriterier som fastställts av kommissionen.
3. Ingen korrigering kopplad till fetthalten får beaktas vid upprättandet av slutavräkningen.
4. Kommissionen ska fastställa hur och när överskottsavgiften ska betalas till medlemsstatens behöriga organ.
Artikel84¶Överskjutande eller icke betalade belopp
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Om det för leveranser eller för direktförsäljning fastställs att en överskottsavgift ska betalas och om det uttagna bidraget från producenterna är högre än avgiften får medlemsstaten
a) helt eller delvis använda överskottet till att finansiera åtgärderna i artikel 75.1 a, och/eller
b) helt eller delvis omfördela det till producenter som
tillhör de prioriterade kategorier som medlemsstaten fastställt utifrån objektiva kriterier och inom en tidsfrist som ska fastställas av kommissionen, eller
påverkas av särskilda omständigheter till följd av en nationell bestämmelse som inte har något samband med kvotsystemet för mjölk- och mjölkprodukter enligt detta kapitel.
2. När det fastställs att ingen överskottsavgift ska betalas ska eventuella avgiftsförskott som tagits ut av uppköpare eller medlemsstaten återbetalas senast vid slutet av nästa tolvmånadersperiod.
3. Om en uppköpare inte har uppfyllt skyldigheten att inkassera producenternas andel i överskottsavgiften enligt artikel 81, kan medlemsstaten utkräva de obetalda beloppen direkt av producenten, utan att det påverkar de sanktioner denna kan göra gällande vid underlåtenhet från uppköparens sida.
4. Om betalningsfristen inte iakttas av producenten eller uppköparen, ska en dröjsmålsränta som fastställs av kommissionen betalas till medlemsstaten.
Avsnitt IIIa Kvoter för potatisstärkelse
Artikel84a¶Kvoter för potatisstärkelse
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. De medlemsstater som producerar potatisstärkelse ska tilldelas kvoter för det regleringsår under vilket kvotsystemet tillämpas enligt artikel 204.5 och i enlighet med bilaga Xa.
2. Varje producentmedlemsstat som avses i bilaga Xa ska, utifrån de underkvoter som fanns tillgängliga för varje producent under 2007/2008, fördela sin kvot mellan potatisstärkelseproducenterna för utnyttjande under de berörda regleringsåren.
3. Ett företag som producerar potatisstärkelse får inte ingå odlingsavtal med potatisproducenter om sådana potatiskvantiteter att det skulle innebära att det produceras stärkelse utöver kvoten enligt punkt 2.
4. Varje kvantitet potatisstärkelse som produceras utöver den kvot som avses i punkt 2 ska exporteras i oförändrat skick från gemenskapen före den 1 januari efter utgången av det aktuella regleringsåret. Exportbidrag ska inte utgå för sådana kvantiteter.
5. Utan hinder av punkt 4 får ett potatisstärkelseproducerande företag under ett regleringsår överskrida sin kvot för regleringsåret ifråga med högst 5 % av sin kvot för nästa regleringsår. I sådana fall ska kvoten för nästa regleringsår minskas i enlighet därmed.
6. Bestämmelserna i detta avsnitt ska inte gälla för potatisstärkelse som produceras av företag som inte omfattas av punkt 2 och som köper potatis från producenter som inte får det stöd som avses i artikel 77 i förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare.
Avsnitt IV Procedurregler för socker-, potatisstärkelse- och mjölkkvoter
Artikel85¶Tillämpningsföreskrifter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 491/2009 och förordning (EG) nr 72/2009.
Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för avsnitten I-IIIa, som särskilt kan röra
a) kompletterande information från godkända företag enligt artikel 57, samt kriterier för administrativa sanktioner samt tillfällig eller permanent indragning av företagens godkännande,
b) upprättande och meddelande av de belopp som avses i artikel 58 och den överskottsavgift som avses i artikel 64,
c) undantag från de datum som fastställs i artikel 63,
d) när det gäller avsnitt IIIa, samgåenden, förändringar i ägande och företags inledande och upphörande med verksamhet för potatisstärkelseproducenter.
Avsnitt IVa Produktionskapacitet i vinsektorn
Underavsnitt I Olagliga planteringar
Artikel85a¶Olagliga planteringar som planterats efter den 31 augusti 1998
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Producenterna ska i tillämpliga fall på egen bekostnad röja arealer som efter den 31 augusti 1998 planterats med vinstockar utan motsvarande planteringsrätt.
2. Till dess att röjningen enligt punkt 1 är gjord, får druvor och produkter framställda av druvor från de arealer som avses i den punkten släppas ut på marknaden endast för destillation helt på producentens bekostnad. Destillationsprodukterna får dock inte användas vid framställning av alkohol med en verklig alkoholhalt om 80 volymprocent eller lägre.
3. Oavsett eventuella tidigare sanktioner som ålagts av medlemsstaterna ska medlemsstaterna ålägga de producenter som åsidosätter röjningsplikten sanktioner som differentieras enligt hur allvarligt, omfattande och varaktigt detta åsidosättande är.
4. Upphörande av det tillfälliga förbudet mot nyplantering den 31 december 2015 enligt artikel 85g.1 påverkar inte skyldigheterna enligt denna artikel.
Artikel85b¶Obligatorisk reglering av planteringar som planterats olagligt före den 1 september 1998
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Producenterna ska i tillämpliga fall senast den 31 december 2009 mot en avgift reglera arealer som planterats med vinstockar utan motsvarande planteringsrätt före den 1 september 1998.
Utan att några förfaranden för avslutande av räkenskaperna åsidosätts, ska första stycket inte gälla arealer som reglerats i enlighet med artikel 2.3 i förordning (EG) nr 1493/1999.
2. Den avgift som avses i punkt 1 ska fastställas av medlemsstaterna. Den ska vara minst dubbelt så stor som det genomsnittliga värdet av motsvarande planteringsrätt i det berörda området.
3. Till dess att regleringen enligt punkt 1 är genomförd, får druvor och produkter framställda av druvor från de arealer som avses i den punkten släppas ut på marknaden endast för destillation helt på producentens bekostnad. Produkterna får inte användas vid framställning av alkohol med en verklig alkoholhalt om 80 volymprocent eller lägre.
4. De olagligt planterade arealer som avses i punkt 1 som inte har reglerats enligt den punkten senast den 31 december 2009 ska röjas av producenterna i fråga på deras egen bekostnad.
Medlemsstaterna ska ålägga de producenter som åsidosätter röjningsplikten sanktioner som differentieras efter hur allvarligt, omfattandet och varaktigt detta åsidosättande är.
I avvaktan på röjning enligt första stycket ska punkt 3 gälla i tillämpliga delar.
5. Slutet på det tillfälliga förbudet mot nyplantering den 31 december 2015 enligt artikel 85g.1 påverkar inte skyldigheterna enligt punkterna 3 och 4.
Artikel85c¶Kontroll av förbudet mot saluföring och av kravet på destillation
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Avseende artiklarna 85a.2 och 85b.3 och 85b.4 ska medlemsstaterna kräva bevis för att de berörda produkterna inte saluförs eller att, om de destilleras, ett destillationskontrakt lämnas in.
2. Medlemsstaterna ska kontrollera att förbudet mot saluföring och kravet på destillation, enligt punkt 1, har uppfyllts. De ska om så inte är fallet utmäta sanktioner.
3. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de arealer som omfattas av destillation och motsvarande alkoholvolym.
Artikel85d¶Stödåtgärder
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
De arealer som avses i artikel 85b.1 första stycket ska så länge de inte har reglerats, liksom de arealer som avses i artikel 85a.1, inte berättiga till nationellt stöd eller stöd från gemenskapen.
Artikel85e¶Tillämpningsföreskrifter
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Tillämpningsföreskrifter för detta underavsnitt ska antas av kommissionen.
Dessa föreskrifter får avse följande:
a) Närmare bestämmelser om den information som medlemsstaterna ska lämna och om eventuella nedsättningar av budgetanslagen i bilaga Xb om kraven åsidosätts.
b) Närmare bestämmelser om de sanktioner som medlemsstaterna ska ålägga om kraven i artiklarna 85a, 85b och 85c åsidosätts.
Underavsnitt II Övergångssystem för planteringsrätter
Artikel85f¶Varaktighet
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Detta underavsnitt ska tillämpas till och med den 31 december 2015.
Artikel85g¶Tillfälligt förbud mot plantering av vinstockar
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Plantering av vinstockar med druvsorter för vinframställning som är klassificerbara enligt artikel 120a.2 är förbjudet; detta ska dock inte påverka tillämpningen av artikel 120a.1–120a.6, särskilt inte punkt 4 i denna.
2. Det är även förbjudet att ympa sorter för vinframställning som är klassificerbara enligt artikel 120a.2 på andra sorter än sådana för vinframställning enligt den artikeln.
3. Utan hinder av punkterna 1 och 2 ska plantering och ympning enligt de punkterna vara tillåten om den täcks av
a) en nyplanteringsrätt, enligt vad som avses i artikel 85h,
b) en återplanteringsrätt, enligt vad som avses i artikel 85i,
c) en planteringsrätt som beviljats från en reserv, enligt vad som avses i artiklarna 85j och 85k.
4. De planteringsrätter som avses i punkt 3 ska beviljas i hektar.
5. Medlemsstaterna får besluta att behålla det förbud som avses i punkt 1 på sitt territorium eller delar av sitt territorium till och med den 31 december 2018. De regler som gäller för övergångssystemet för planteringsrätter enligt detta underavsnitt, inklusive denna artikel, ska i så fall gälla i medlemsstaten i fråga på motsvarande sätt.
Artikel85h¶Nyplanteringsrätter
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Medlemsstaterna får bevilja producenter nyplanteringsrätter för arealer
a) avsedda för nyplantering i samband med fastighetsreglering eller expropriation som i det allmänna intresset genomförs enligt nationell lagstiftning,
b) avsedda för försöksändamål,
c) avsedda för odling av moderplantor för ympmaterial, eller
d) vars vin eller vinprodukter enbart är avsedda för konsumtion i vinodlarens hushåll.
2. Nyplanteringsrätter ska
a) användas av den producent som beviljats dem,
b) utnyttjas före utgången av det andra vinåret efter det år de beviljades, och
c) användas för de ändamål som beviljandet gäller.
Artikel85i¶Återplanteringsrätter
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Medlemsstaterna ska bevilja återplanteringsrätter till producenter som har röjt en areal planterad med vinstockar.
Röjningsarealer för vilka det beviljats ett röjningsbidrag enligt underavsnitt III ska dock inte ge upphov till återplanteringsrätter.
2. Medlemsstaterna får bevilja återplanteringsrätter till producenter som åtar sig att röja en areal planterad med vinstockar. I så fall ska den areal åtagandet gäller röjas senast före utgången av det tredje året efter det år då de nya vinstockar, som återplanteringsrätterna gäller, planterades.
3. Återplanteringsrätterna ska beviljas för en areal som i ren odling motsvarar den röjda arealen.
4. Återplanteringsrätterna ska utnyttjas av det företag för vilket de har beviljats. Medlemsstaterna får föreskriva att dessa rätter bara får utnyttjas för de arealer där röjningen ägde rum.
5. Utan hinder av punkt 4 får medlemsstaterna besluta att återplanteringsrätter helt eller delvis får överföras till ett annat företag inom samma medlemsstat om
a) en del av företaget i fråga överförs till det andra företaget,
b) om arealer i det senare företaget är avsedda för
i) produktion av vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, eller
ii) för odling av moderplantor för ympmaterial.
Medlemsstaterna ska se till att tillämpningen av undantagen i första stycket inte medför en allmän ökning av produktionskapaciteten på deras territorium, särskilt när överföringar görs från icke-bevattnade till bevattnade arealer.
6. Punkterna 1–5 ska även gälla för rätter som kan likställas med återplanteringsrätter och som förvärvats med stöd av tidigare gemenskapsbestämmelser eller nationell lag.
7. Återplanteringsrätter som förvärvats med stöd av artikel 4.5 i förordning (EG) nr 1493/1999 ska användas inom de tidsfrister som föreskrivs i den.
Artikel85j¶Nationella och regionala reserver av planteringsrätter
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. För att förbättra förvaltningen av produktionskapaciteten ska medlemsstaterna inrätta en nationell reserv eller regionala reserver av planteringsrätter.
2. Medlemsstater som har inrättat nationella eller regionala reserver av planteringsrätter enligt förordning (EG) nr 1493/1999 får behålla de reserverna så länge som de tillämpar övergångssystemet för planteringsrätter i enlighet med detta underavsnitt.
3. Följande planteringsrätter ska föras till den nationella reserven eller de regionala reserverna om de inte används inom föreskriven tid:
a) Nyplanteringsrätter.
b) Återplanteringsrätter.
c) Planteringsrätter som tilldelats från reserven.
4. Producenter får överföra återplanteringsrätter till den nationella reserven eller de regionala reserverna. Villkoren för sådan överföring, vid behov mot ekonomisk ersättning från medlemsstaten, ska bestämmas av medlemsstaten med hänsyn till parternas legitima intressen.
5. Med avvikelse från punkt 1 kan en medlemsstat välja att inte tillämpa systemet med reserver på villkor att den kan bevisa att den har ett effektivt alternativt system för förvaltning av planteringsrätterna för hela sitt territorium. Det alternativa systemet får om så erfordras avvika från relevanta bestämmelser i detta underavsnitt.
Första stycket gäller även medlemsstater som upphör med att använda nationella eller regionala reserver enligt förordning (EG) nr 1493/1999.
Artikel85k¶Tilldelning av planteringsrätter från reserven
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Medlemsstater får bevilja rätter från reserven
a) utan betalning till producenter som är yngre är 40 år, som har nödvändiga yrkeskunskaper och som för första gången etablerar sig och som har en ledande ställning i företaget, eller
b) mot betalning till staten eller i förekommande fall till regionen, till producenter som avser att använda rätterna för att plantera arealer vars produktion har en säker marknad.
Medlemsstaterna ska ställa upp kriterierna för fastställandet av storleken på den ersättning som avses i led b i första stycket, som kan variera beroende på den avsedda slutprodukten från den berörda vinodlingen och på den återstående övergångsperiod under vilken förbudet mot nyplantering enligt artikel 85g.1 och 85g.2 gäller.
2. Om planteringsrätter som beviljats från en reserv används, ska medlemsstaterna se till att
a) platsen, de använda sorterna och de använda odlingsmetoderna garanterar att den efterföljande produktionen är anpassad till efterfrågan på marknaden, och
b) den berörda avkastningen är typisk för genomsnittet i regionen, särskilt när planteringsrätter från icke-bevattnade arealer används för bevattnade arealer.
3. Planteringsrätter som beviljats från en reserv, men som inte används före utgången av det andra vinåret efter det vinår då de beviljades ska vara förverkade och föras tillbaka till reserven.
4. Planteringsrätter i en reserv som inte är fördelade före utgången av det femte vinåret efter det år då de fördes till reserven ska förfalla.
5. Om det finns regionala reserver i en medlemsstat får medlemsstaten fastställa bestämmelser om omfördelning av planteringsrätter mellan de regionala reserverna. Om det finns både regionala och nationella reserver i en medlemsstat får medlemsstaten även tillåta överföringar mellan dessa.
Överföringar får göras med förbehåll för en nedsättningskoefficient.
Artikel85l¶De minimis
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Detta underavsnitt ska inte tillämpas i medlemsstater där gemenskapens system för planteringsrätter inte gällde den 31 december 2007.
Artikel85m¶Strängare nationella föreskrifter
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Medlemsstaterna får anta strängare nationella föreskrifter om tilldelningen av nyplanteringsrätter eller återplanteringsrätter. De får kräva att ansökningarna och de relevanta upplysningar som ska lämnas i ansökningarna, kompletteras med ytterligare uppgifter som behövs för att övervaka utvecklingen av produktionskapaciteten.
Artikel85n¶Tillämpningsföreskrifter
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Tillämpningsföreskrifter för detta underavsnitt ska antas av kommissionen.
Dessa föreskrifter får särskilt avse följande:
a) Bestämmelser som gör det möjligt att undvika onödigt stora administrativa pålagor vid tillämpning av bestämmelserna i detta underavsnitt.
b) Den samtidiga förekomsten av vinodlingar som avses i artikel 85i.2.
c) Tillämpningen av den nedsättningskoefficient som avses i artikel 85k.5.
Underavsnitt III Systemet med röjning
Artikel85o¶Varaktighet
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Bestämmelserna i detta underavsnitt ska gälla till och med utgången av vinåret 2010/11.
Artikel85p¶Tillämpningsområde och definition
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
I detta underavsnitt fastställs villkoren för utbetalning av ett bidrag till vinodlarna i utbyte mot röjning av vinstockar (nedan kallat röjningsbidrag).
Artikel85q¶Villkor för bidragsberättigande
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Röjningsbidraget får endast beviljas om arealen i fråga uppfyller följande villkor:
a) Den har inte fått stöd för åtgärder av typen omstrukturering och omställning från gemenskapen eller medlemsstaten under de tio vinår som föregår begäran om röjningen.
b) Den har inte fått stöd från gemenskapen genom någon gemensam organisation av marknaden under de fem vinår som föregår begäran om röjningen.
c) Den brukas.
d) Den understiger inte 0,1 hektar. Dock får den minsta storleken vara 0,3 hektar, om en medlemsstat så beslutar, för vissa administrativa regioner i den medlemsstat i vilken den genomsnittliga areal som är planterad med vinstockar tillhörande vinproducerande företag inte överstiger en hektar.
e) Den har inte planterats i strid med gällande gemenskapslagstiftning eller nationell lagstiftning.
f) Den är planterad med en druvsort för vinframställning som är klassificerbar enligt artikel 120a.2.
Arealer som reglerats i enlighet med artikel 2.3 i förordning (EG) nr 1493/1999 och artikel 85b.1 i den här förordning ska, utan hinder av led e i första punkten, vara berättigade till röjningsbidraget.
Artikel85r¶Röjningsbidragets storlek
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Storleksskalor för de röjningsbidrag som ska beviljas ska fastställas av kommissionen.
2. Det specifika belopp som ska betalas ut i röjningsbidrag ska fastställas av medlemsstaterna inom de storleksskalor som avses i punkt 1 och på grundval av det berörda företagets historiska avkastning.
Artikel85s¶Förfarande och budget
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Intresserade producenter ska skicka in ansökningar om röjningsbidrag till respektive myndigheter i medlemsstaterna senast den 15 september varje år. Medlemsstaterna får fastställa ett tidigare datum än den 15 september, under förutsättning att det är senare än den 30 juni och att de, i förekommande fall, vederbörligen beaktar tillämpningen av de undantag som anges i artikel 85u.
2. Medlemsstaterna ska genomföra administrativa kontroller av inkomna ansökningar, behandla godtagbara ansökningar och senast den 15 oktober varje år underrätta kommissionen om den sammanlagda areal och de belopp som dessa omfattar, uppdelade efter regioner och avkastningsintervaller.
3. Den maximala årsbudgeten för röjningssystemet anges i bilaga Xd.
4. Senast den 15 november varje år ska kommissionen fastställa en fast procentsats för hur stora belopp som kan godtas, om det totala belopp som medlemsstaterna har anmält till kommissionen överstiger de tillgängliga budgetmedlen, varvid tillämpningen av artikel 85u.2 och 85u.3 i förekommande fall ska beaktas.
5. Senast den 1 februari varje år ska medlemsstaterna godkänna ansökningarna
a) för arealer för vilka det lämnats in en ansökan för hela arealen, om kommissionen inte har fastställt en procentsats enligt punkt 4, eller
b) för de arealer som är resultatet av tillämpningen av den procentsats som avses i punkt 4 på grundval av objektiva och icke diskriminerande kriterier och enligt följande prioriteringar:
i) Medlemsstaterna ska prioritera sökande vars ansökan om röjningsbidraget avser hela vinodlingen.
ii) Medlemsstaterna ska, om de så bestämmer, i andra hand prioritera sökande som är minst 55 år eller äldre.
Artikel85t¶Tvärvillkor
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Om det konstateras att en jordbrukare inom tre år efter utbetalningen av röjningsbidraget på sitt företag inte iakttar de föreskrivna verksamhetskrav och de krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som avses i artiklarna 3–7 i förordning (EG) nr 1782/2003, och det beror på en åtgärd eller en försummelse som direkt kan tillskrivas den enskilde jordbrukaren, ska beloppet minskas eller dras in, helt eller delvis, beroende på överträdelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning, och jordbrukaren ska i tillämpliga fall åläggas att betala tillbaka beloppet enligt villkoren i de bestämmelserna.
Artikel85u¶Undantag
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. En medlemsstat får besluta att avvisa ytterligare ansökningar enligt artikel 85s.1 när den sammanlagda röjda arealen på dess territorium uppgår till 8 % av landets vinodlingsareal enligt bilaga Xe.
En medlemsstat får besluta att avslå alla ytterligare ansökningar enligt artikel 85s.1 för en region när den sammanlagda röjda arealen i den regionen uppgår till 10 % av den areal i regionen som är planterad med vinstockar.
2. Kommissionen får besluta att avbryta tillämpningen av systemet med röjning i en medlemsstat, om fortsatt röjning, med tanke på de ansökningar som ännu inte har avgjorts, skulle föra med sig en sammanlagd röjd areal på över 15 % av den sammanlagda areal i medlemsstaten som är planterad med vinstockar enligt bilaga Xe.
3. Kommissionen får besluta att avbryta tillämpningen av systemet med röjning i den berörda medlemsstaten ett visst år, om fortsatt röjning, med tanke på de ansökningar som ännu inte har avgjorts, skulle föra med sig en sammanlagd röjd areal på över 6 % av den sammanlagda areal i medlemsstaten som är planterad med vinstockar enligt bilaga Xe under detta år av tillämpning av systemet.
4. Medlemsstaterna får utesluta vinodlingar i bergsområden och på branta sluttningar från systemet med röjning på villkor som ska fastställas av kommissionen.
5. Medlemsstater får utesluta arealer från systemet med röjning om användningen av det är oförenligt med miljöhänsyn. De arealer som utesluts på detta sätt får högst utgöra 3 % av den sammanlagda vinodlingsarealen enligt bilaga Xe.
6. Grekland får förklara att arealer planterade med vin på de egeiska öarna och de grekiska joniska öarna, med undantag för Kreta och Evvia, inte är bidragsberättigande enligt röjningssystemet.
7. Det röjningssystem som fastställts i detta underavsnitt ska inte tillämpas på Azorerna, Madeira och Kanarieöarna.
8. Medlemsstaterna ska ge producenter med arealer som har uteslutits eller har förklarats uteslutna enligt punkterna 4–7 företräde i samband med andra stödåtgärder för vinsektorn i denna förordning, särskilt, när så är lämpligt, i samband med omstrukturerings- och omställningsåtgärder inom stödprogram och åtgärder för landsbygdsutveckling.
Artikel85v¶De minimis
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Detta underavsnitt ska inte tillämpas i medlemsstater där vinproduktionen inte överstiger 50000 hektoliter per vinår. Denna produktion ska beräknas på grundval av den genomsnittliga produktionen under de fem föregående vinåren.
Artikel85w¶Kompletterande nationellt stöd
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Medlemsstaterna får bevilja kompletterande nationellt stöd som inte överstiger 75 % av det tillämpliga röjningsbidraget utöver det beviljade röjningsbidraget.
Artikel85x¶Tillämpningsföreskrifter
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Tillämpningsföreskrifter för detta underavsnitt ska antas av kommissionen.
Dessa föreskrifter får särskilt avse följande:
a) Närmare uppgifter om villkoren för bidragsberättigande enligt artikel 85q, särskilt i fråga om bevis för att arealerna vederbörligen brukades under 2006 och 2007.
b) De bidragsskalor och belopp som avses i artikel 85r.
c) Kriterierna för undantag enligt artikel 85u.
d) Medlemsstaternas rapporteringskrav när det gäller genomförandet av röjningssystemet, inbegripet sanktioner vid sen rapportering och när det gäller den information som medlemsstaterna ska lämna till producenterna om möjligheten att använda systemet.
e) Rapporteringskraven när det gäller kompletterande nationellt stöd.
f) Betalningsfrister.
Kapitel IV Stödordningar
Avsnitt I Bearbetningsstöd
Underavsnitt I Torkat foder
Artikel86¶Stödmottagande företag
Upphävd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. Stöd för förädling av produkter från sektorn för torkat foder ska beviljas företag som förädlar produkter från den sektorn och som tillhör minst en av följande kategorier:
a) Förädlingsföretag som har ingått avtal med producenter av foder som ska torkas. När ett avtal är ett specialavtal för förädling av foder levererat av en producent, ska det innehålla en klausul som föreskriver förädlingsföretagens skyldighet att till producenten utbetala det stöd som de erhåller för den kvantitet som förädlas enligt kontraktet.
b) Företag som förädlar sin egen produktion eller, i fråga om producentgrupper, sina medlemmars produktion.
c) Företag som har erhållit sina lager från en fysisk eller juridisk person som har ingått avtal med producenter av foder som ska torkas.
2. Stödet enligt punkt 1 ska betalas för torkat foder som har lämnat förädlingsföretaget och uppfyller följande villkor:
a) Den högsta vattenhalten i fodret ska ligga mellan 11 och 14 % och får variera beroende på produktens presentationssätt.
b) Det lägsta råproteininnehållet i torrsubstansen får inte understiga
i) 15 % för de produkter som avses i led a och led b andra strecksatsen i del IV i bilaga I,
ii) 45 % för de produkter som avses i led b första strecksatsen i del IV i bilaga I.
c) Det torkade fodret ska vara av god och marknadsmässig kvalitet.
Artikel87¶Förskottsutbetalning
Upphävd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. Förädlingsföretag ska ha rätt till ett förskott på 19,80 EUR per ton eller 26,40 EUR per ton om de har ställt en säkerhet på 6,60 EUR per ton.
Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att kontrollera rätten till stöd. Förskotten ska betalas ut först efter det att det har fastställts att rätt till stöd föreligger.
Förskott får emellertid betalas ut redan innan rätten till stöd har fastställts, om förädlingsföretaget ställer en säkerhet som motsvarar förskottsbeloppet ökat med 10 %. Denna säkerhet ska även täcka all annan säkerhet enligt första stycket. Så snart rätten till stöd fastställts ska säkerhetsbeloppet sänkas till det belopp som avses i första stycket och säkerheten ska frisläppas helt när återstoden av stödet betalas ut.
2. För att ett förskott ska kunna betalas ut ska det torkade fodret ha lämnat förädlingsföretaget.
3. När ett förskott har betalats ut ska återstoden, motsvarande skillnaden mellan förskottsbeloppet och det totala stödbelopp som förädlingsföretaget har rätt till, betalas ut i enlighet med bestämmelserna i artikel 88.2.
4. Om förskottet överskrider det totala belopp som förädlingsföretaget är berättigat till, med tillämpning av artikel 88.2, ska företaget på begäran betala tillbaka den överskjutande delen av beloppet till den behöriga myndigheten i medlemsstaten.
Artikel88¶Stödnivå
Upphävd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. Det stöd som föreskrivs i artikel 86 ska vara 33 EUR/ton.
2. Om under ett regleringsår den kvantitet torkat foder, för vilken stöd har begärts, överstiger den maximala garanterade kvantitet som fastställs i artikel 89, ska stödet, genom undantag från punkt 1, sänkas i de medlemsstater där produktionen överskrider den nationella garanterade kvantiteten genom att utgifterna minskas i förhållande till medlemsstatens andel av det totala överskridandet.
Kommissionen ska fastställa minskningen till en nivå som garanterar att budgetutgiften inte blir större än vad den skulle ha blivit om inte den maximala garanterade kvantiteten hade överskridits.
Artikel89¶Garanterad kvantitet
Upphävd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
För varje regleringsår upprättas det härmed en maximal garanterad kvantitet på 4960723 ton dehydratiserat och/eller soltorkat foder för vilken det stöd som föreskrivs i artikel 86 kan beviljas. Denna kvantitet ska fördelas på de berörda medlemsstaterna i form av nationella garanterade kvantiteter, i enlighet med led B i bilaga XI.
Artikel90¶Tillämpningsföreskrifter
Upphävd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta underavsnitt, vilka bland annat kan omfatta bestämmelser rörande
a) deklarationer som företagen ska lämna in vid stödansökan,
b) villkor för stödberättigande, särskilt när det gäller lagerbokföring och andra styrkande handlingar,
c) beviljande av stöd enligt detta underavsnitt samt det förskott och frisläppande av säkerheter som föreskrivs i artikel 87.1,
d) de villkor och kriterier som ska uppfyllas av företag enligt artikel 86 och, i det fall företagen erhåller sina leveranser från en fysisk eller juridisk person, bestämmelser rörande de säkerheter som ska ställas av dessa personer,
e) de villkor som medlemsstaterna ska tillämpa vid godkännande av företag som köper upp foder som ska torkas,
f) kriterier för att fastställa villkoren enligt artikel 86.2,
g) de kriterier som ska vara uppfyllda vid slutande av avtal samt de uppgifter som dessa ska innehålla,
h) tillämpningen av den maximala garanterade kvantiteten enligt artikel 89,
i) villkor utöver dem som anges i artikel 86, särskilt när det gäller karotin- och fiberinnehåll.
Underavsnitt II Lin och hampa som odlas för fiberproduktion
Artikel91¶Stödberättigande
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 72/2009 och förordning (EG) nr 247/2008.
1. Stöd för beredning av långa linstrån som odlas för fiberproduktion och korta linstrån och hampa som odlas för fiberproduktion ska för regleringsåren 2009/2010-2011/2012 beviljas godkända förste beredare för den kvantitet fibrer som faktiskt framställs av strån för vilka det har ingåtts försäljningsavtal med jordbrukare.
Om jordbrukaren själv förblir ägare till de strån som han har låtit bereda enligt avtal med en godkänd förste beredare och sedan styrker att de erhållna fibrerna har släppts ut på marknaden ska stödet i stället beviljas jordbrukaren.
Om den godkände förste beredaren och jordbrukaren är en och samma person ska försäljningsavtalet ersättas av ett åtagande av den berörda personen att själv utföra beredningen.
2. I detta underavsnitt avses med godkänd förste beredare en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av fysiska eller juridiska personer, oavsett vilken juridisk status sammanslutningen eller dess medlemmar har enligt nationell rätt, som har godkänts av den medlemsstats behöriga myndighet på vars territorium det beredningsföretag är beläget som ska producera linfibrer eller hampfibrer.
Artikel92¶Stödnivå
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 247/2008 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. Det beredningsstöd som föreskrivs i artikel 91 ska
a) för långa linfibrer
fastställas till 160 EUR per ton för regleringsåret 2008/09,
200 EUR per ton för regleringsåret 2009/2010, och,
160 EUR per ton för regleringsåren 2010/2011 och 2011/2012,
b) 90 EUR per ton för regleringsåren 2009/2010, 2010/2011 och 2011/2012 för korta linfiber och hampfiber som inte innehåller mer än 7,5 % orenheter och ved.
Medlemsstaten får med hänvisning till traditionella avsättningsområden emellertid också besluta att bevilja stöd för
a) korta linfibrer som innehåller 7,5–15 % orenheter och ved,
b) hampfibrer som innehåller 7,5–25 % orenheter och ved.
I de fall som föreskrivs i andra stycket ska medlemsstaten bevilja stödbeloppet för en kvantitet som motsvarar högst 7,5 % orenheter och ved i den producerade kvantiteten.
2. De fiberkvantiteter som berättigar till stöd ska begränsas på grundval av de arealer för vilka det finns ett avtal eller åtagande enligt artikel 91.
Medlemsstaterna ska fastställa de begränsningar som avses i första stycket så att de överensstämmer med de garanterade nationella kvantiteter som avses i artikel 94.
Artikel93¶Förskottsutbetalning
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
På den godkände förste beredarens begäran ska ett förskott på det stöd som avses i artikel 91 betalas ut, på grundval den kvantitet fibrer som framställts.
Artikel94¶Garanterad kvantitet
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 72/2009 och förordning (EG) nr 247/2008.
1. Under vart och ett av regleringsåren 2009/2010-2011/2012 ska den garanterade maximikvantitet för långa linfibrer för vilken stöd får beviljas vara 80878 ton. Denna kvantitet ska fördelas på vissa medlemsstater i form av nationella garanterade kvantiteter i enlighet med led A.I i bilaga XI.
1a. För korta linfibrer och hampfibrer fastställs en garanterad maximikvantitet på 147265 ton för vart och ett av regleringsåren 2009/2010–2011/2012 för vilka stöd kan utgå. Denna kvantitet ska fördelas på vissa medlemsstater i form av nationella garanterade kvantiteter, i enlighet med led A.II i bilaga XI.
2. Om de fibrer som har framställts i en medlemsstat kommer från strån som producerats i en annan medlemsstat ska dessa kvantiteter fibrer räknas till den garanterade nationella kvantiteten i den medlemsstaten där stråna har skördats. Stödet ska utbetalas av den medlemsstat till vars garanterade nationella kvantitet fibrerna räknas.
3. En medlemsstat får överföra en del av sin nationella garanterade kvantitet enligt punkt 1 till sin nationella garanterade kvantitet enligt punkt 1a och vice versa.
Vid de överföringar som avses i första stycket ska 1 ton långa linfibrer vara lika med 2,2 ton korta linfibrer och hampfibrer.
Stödbeloppen för beredningen ska beviljas för högst de kvantiteter som anges i punkt 1 respektive punkt 1a, anpassade enligt de första två styckena i denna punkt.
Artikel94a¶Extra stöd
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 247/2008.
Under regleringsåret 2008/09 ska ett extra stöd beviljas till den förste godkände beredaren för de linarealer som befinner sig i område I och II i enlighet med led A.III i bilaga XI och för vars stråproduktion
a) sådana köpe- eller försäljningsavtal ingås eller ett sådant åtagande görs som avses i artikel 91.1, och
b) till vilken ett stöd ges för beredning av långa fibrer.
Det extra stödbeloppet ska vara 120 EUR per hektar i område I och 50 EUR per hektar i område II.
Artikel95¶Tillämpningsföreskrifter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta underavsnitt, vilka bland annat kan omfatta bestämmelser rörande
a) villkor för godkännande av förste beredare enligt artikel 91,
b) de villkor som en godkänd förste beredare ska uppfylla avseende de försäljningsavtal och åtaganden som avses i artikel 91.1,
c) de villkor som jordbrukarna ska uppfylla i det fall som avses i artikel 91.1 andra stycket,
d) kriterier för långa linfibrer,
e) villkoren för beviljande av stöd och förskott, och särskilt bevis för beredningen av strån,
f) villkor för fastställandet av de begränsningar som avses i artikel 92.2.
Underavsnitt III Potatisstärkelse
Artikel95a¶Potatisstärkelsebidrag
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. Ett bidrag på 22,25 EUR per ton producerad stärkelse ska under regleringsåren 2009/2010, 2010/2011 och 2011/2012 betalas ut till potatisstärkelseproducenter för kvantiteter potatisstärkelse inom den kvot som avses i artikel 84a.2, förutsatt att de till potatisproducenterna har betalat ett minimipris för den mängd potatis som har behövts för att producera den tillåtna kvoten stärkelse.
2. Under de berörda regleringsåren ska minimipriset för potatis avsedd för tillverkning av potatisstärkelse vara 178,31 EUR per ton.
Minimipriset avser den kvantitet potatis som levereras till fabriken och som behövs för att tillverka ett ton stärkelse.
Minimipriset ska justeras efter potatisens stärkelseinnehåll.
3. Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta underavsnitt.
Avsnitt II Produktionsbidrag
Artikel96¶Produktionsbidrag för stärkelse
Upphävd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. Ett produktionsbidrag får beviljas
a) för majs-, vete- och potatisstärkelse och för vissa derivat som används vid tillverkningen av vissa varor, för vilka en förteckning ska upprättas av kommissionen,
b) i avsaknad av betydande inhemsk produktion av andra spannmålsslag för tillverkning av stärkelse, för följande kvantiteter stärkelse som per regleringsår erhålls i Finland och Sverige av korn och havre, så länge det inte leder till en ökning av produktionsnivån på stärkelse av de två ovannämnda spannmålsslagen:
i) 50000 ton i Finland.
ii) 10000 ton i Sverige.
2. Det bidrag som avses i punkt 1 ska fastställas regelbundet av kommissionen.
Artikel97¶Produktionsbidrag inom sockersektorn
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Ett produktionsbidrag kan beviljas för de produkter inom sockersektorn som anges i led b-e i del III i bilaga I, om det inte finns något överskott av socker, importerat socker, överskott av isoglukos eller överskott av inulinsirap till världsmarknadspris för tillverkning av de produkter som avses i artikel 62.2 b och c.
2. Produktionsbidraget enligt punkt 1 ska fastställas särskilt med beaktande av kostnaderna för industrin vid försörjning med importerat socker från världsmarknaden, av priset på överskottssocker på gemenskapsmarknaden samt – om det inte finns något överskottssocker – av referenspriset.
Artikel98¶Villkor för beviljande av produktionsbidrag
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Kommissionen ska fastställa villkor för beviljande av produktionsbidrag enligt detta underavsnitt, både vad gäller bidragsbelopp och, när det gäller produktionsbidrag för socker enligt artikel 97, stödberättigande kvantiteter.
Avsnitt III Stöd inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter
Artikel99¶Stöd för skummjölk och skummjölkspulver avsett att användas som foder
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. Om överskott av mjölkprodukter uppstår, sannolikt kommer att uppstå eller sannolikt kommer att skapa allvarlig obalans på marknaden, får kommissionen besluta att stöd ska beviljas för skummjölk och skummjölkspulver som har producerats i gemenskapen och som är avsedda att användas som foder, enligt villkor och produktnormer som ska fastställas av kommissionen. Stödet får fastställas i förväg eller genom anbudsförfaranden.
För tillämpningen av denna artikel ska kärnmjölk och kärnmjölkspulver betraktas som skummjölk och skummjölkspulver.
2. Kommissionen ska fastställa stödbeloppen med hänsyn till det referenspris för skummjölkspulver som fastställs i artikel 8.1 e ii och marknadens utveckling när det gäller skummjölk och skummjölkspulver.
Artikel100¶Stöd för skummjölkspulver som bearbetas till kasein och kaseinater
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. Om överskott av mjölkprodukter uppstår, sannolikt kommer att uppstå eller sannolikt kommer att skapa allvarlig obalans på marknaden, får kommissionen besluta att stöd ska beviljas för skummjölkspulver som har producerats i gemenskapen och som bearbetas till kasein och kaseinater, enligt villkor och produktnormer för mjölken, kaseinet och kaseinaterna som ska fastställas av kommissionen. Stödet får fastställas i förväg eller genom anbudsförfaranden.
2. Kommissionen ska fastställa stödbeloppen med hänsyn till situationen på marknaden för skummjölkspulver och det referenspris för skummjölkspulver som fastställs i artikel 8.1 e ii.
Stödet kan variera beroende på om skummjölken bearbetas till kasein eller till kaseinater och beroende på dessa produkters kvalitet.
Artikel101¶Stöd för inköp av grädde, smör och koncentrerat smör till nedsatt pris
Upphävd genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 72/2009 och förordning (EG) nr 361/2008.
Om överskott av mjölkprodukter uppstår, eller sannolikt kommer att uppstå, får kommissionen, enligt villkor som ska fastställas av denna, besluta att stöd ska beviljas för att möjliggöra försäljning av grädde, smör och koncentrerat smör till lägre priser
a) till ideella institutioner och organisationer,
b) till producenter av bakverk och glass,
c) till producenter av andra livsmedel som ska fastställas av kommissionen,
d) för direktkonsumtion av koncentrerat smör.
Artikel102¶Stöd för leverans av mjölkprodukter till skolelever
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 72/2009 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Gemenskapsstöd ska, enligt villkor som ska fastställas av kommissionen, beviljas för leveranser till skolelever av vissa bearbetade mjölkprodukter som ska fastställas av kommissionen och som omfattas av KN-nummer 0401, 0403, 040490 och 0406 eller KN-nummer 220290.
2. Medlemsstaterna kan, som komplement till gemenskapsstödet, bevilja nationellt stöd för leverans av sådana produkter som avses i punkt 1 till skolelever. Medlemsstaterna får finansiera sina nationella stöd genom en avgift som läggs på mejerisektorn eller genom andra bidrag från mejerisektorn.
3. Gemenskapsstödet ska vara till 18,15 EUR/100 kg för all mjölk.
Stödbeloppen för andra stödberättigade mjölkprodukter ska fastställas med hänsyn till mjölkbeståndsdelarna i den berörda produkten.
4. Det stöd som avses i punkt 1 ska beviljas för högst 0,25 l mjölkekvivalent per elev och dag.
Avsnitt IIIa Stöd inom sektorn för humleodling
Artikel102a¶Stöd till producentorganisationer
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. Gemenskapen ska finansiera en utbetalning till producentorganisationer inom sektorn för humleodling som är erkända enligt artikel 122 för att finansiera de syften som avses i den artikeln.
2. Gemenskapens finansiering per år för utbetalning till producentorganisationer ska vara 2277000 EUR för Tyskland.
3. Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt.
Avsnitt IV Stöd inom sektorn för olivolja och bordsoliver
Artikel103¶Stöd till aktörsorganisationer
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. Gemenskapen ska finansiera treåriga arbetsprogram som ska upprättas av de aktörsorganisationer som avses i artikel 125 på ett eller flera av nedanstående områden:
a) Marknadsövervakning och administrativ förvaltning inom sektorn för olivolja och bordsoliver.
b) Lindring av olivodlingens inverkan på miljön.
c) Förbättring av produktionskvaliteten på olivolja och bordsoliver.
d) Spårbarhetssystem, certifiering och upprätthållande av kvaliteten på olivolja och bordsoliver, särskilt kontroll av kvaliteten på olivolja som säljs till konsumenter, under ledning av nationella förvaltningar.
e) Spridning av information om de åtgärder som genomförts av aktörsorganisationer med syfte att förbättra kvaliteten på olivoljan.
1a. Gemenskapens finansiering per år av arbetsprogrammen ska vara följande:
a) 11098000 EUR för Grekland,
b) 576000 EUR för Frankrike, och
c) 35991000 EUR för Italien.
2. Den maximala gemenskapsfinansieringen av de arbetsprogram som avses i punkt 1 ska motsvara den del av beloppen som hålls inne av medlemsstaterna. Denna finansiering ska avse programmens stödberättigande kostnader med högst
a) 100 % för verksamhet i de områden som avses i punkt 1 a och 1 b,
b) 100 % för investeringar i fasta tillgångar och 75 % för annan verksamhet inom det område som avses i punkt 1 c,
c) 75 % för arbetsprogram som genomförs i minst tre tredjeländer eller icke-producerande medlemsstater av godkända aktörsorganisationer från minst två medlemsstater med produktion inom de områden som anges i punkt 1 d och 1 e, och 50 % för annan verksamhet inom dessa områden.
Medlemsstaten ska stå för kompletterande finansiering med upp till 50 % av de kostnader som inte täcks av gemenskapsfinansieringen.
Kommissionen ska fastställa tillämpningsföreskrifter för denna artikel och särskilt förfaranden för godkännande av arbetsprogram som antagits av medlemsstaterna samt vilka typer av verksamhet som ska vara stödberättigande inom ramen för sådana program.
3. Utan att det påverkar särskilda bestämmelser som kan komma att fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 194, ska medlemsstaterna kontrollera att villkoren för gemenskapsfinansiering är uppfyllda. För detta ändamål ska de genomföra en revision av arbetsprogrammen och ta fram en kontrollplan i vilken det ingår stickprov som fastställts genom riskanalys och som per år omfattar minst 30 % av de producentorganisationer och samtliga övriga aktörsorganisationer som får gemenskapsfinansiering i enlighet med denna artikel.
Avsnitt IVa Stöd inom sektorn för frukt och grönsaker
Underavsnitt I Producentgrupper
Artikel103a¶Stöd till producentgrupper
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Under den övergångsperiod som medges enligt artikel 125e får medlemsstaterna bevilja producentgrupper inom sektorn för frukt och grönsaker som bildats i syfte att erkännas som en producentorganisation
a) stöd för att främja deras bildande och för att förenkla deras administration,
b) stöd, direkt eller genom kreditinstitut, för att täcka en del av de investeringar som krävs för att uppnå erkännande och som anges i den plan för erkännande som avses artikel 125e.1.
2. Det stöd som avses i punkt 1 ska ersättas av gemenskapen i enlighet med de regler som kommissionen ska anta för finansiering av sådana åtgärder, inbegripet tröskelvärdena för och begränsningarna av stödet och graden av finansiering från gemenskapen.
3. Det stöd som avses i punkt 1 a ska för varje producentgrupp fastställas med utgångspunkt i dess saluförda produktion och ska för det första, andra, tredje, fjärde och femte året uppgå till
a) 10 %, 10 %, 8 %, 6 % respektive 4 % av värdet av den saluförda produktionen i medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare, och
b) 5 %, 5 %, 4 %, 3 % respektive 2 % av värdet av den saluförda produktionen i gemenskapens yttersta randområden enligt artikel 299.2 i fördraget eller på de mindre Egeiska öarna enligt artikel 1.2 i rådets förordning (EG) nr 1405/2006 av den 18 september 2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna.
Dessa procentsatser får sänkas med avseende på värdet av saluförd produktion som överstiger ett tröskelvärde. En begränsning får tillämpas på det stöd som ska betalas ut till en producentgrupp under ett visst år.
Underavsnitt II Driftsfonder och verksamhetsprogram
Artikel103b¶Driftsfonder
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker får inrätta en driftsfond. Fonden ska finansieras genom
a) ekonomiska bidrag från medlemmarna eller själva producentorganisationen,
b) ekonomiskt gemenskapsstöd som får beviljas producentorganisationer.
2. Driftsfonderna får endast användas för att finansiera verksamhetsprogram som medlemsstaterna har godkänt i enlighet med artikel 103g.
Artikel103c¶Verksamhetsprogram
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Verksamhetsprogrammen inom sektorn för frukt och grönsaker ska ha minst två av de syften som avses i artikel 122c eller av följande syften:
a) Produktionsplanering.
b) Förbättrad produktkvalitet.
c) Ökat handelsvärde för produkterna.
d) Främjande av produkterna oavsett om de är färska eller bearbetade.
e) Miljöåtgärder och produktionsmetoder som tar hänsyn till miljön, inbegripet ekologiskt jordbruk.
f) Krisförebyggande och krishantering.
2. Krisförebyggandet och krishanteringen ska gå ut på att undvika samt hantera kriser på frukt- och grönsaksmarknaderna och ska i samband därmed omfatta
a) återtag från marknaden,
b) grön skörd av frukt och grönsaker eller att avstå från skörd,
c) marknadsföring och kommunikation,
d) utbildning,
e) skördeförsäkring, och
f) stöd för administrativa utgifter för bildande av gemensamma fonder.
Åtgärder inom krisförebyggande och krishantering, inklusive återbetalning av kapital och ränta enligt tredje stycket, får inte uppgå till mer än en tredjedel av utgifterna enligt verksamhetsprogrammet.
Producentorganisationer får teckna lån på kommersiella villkor för att finansiera åtgärder inom krisförebyggande och krishantering. Återbetalning av kapital och ränta på dessa lån får i så fall ingå i verksamhetsprogrammet och därigenom vara berättigande till ekonomiskt gemenskapstöd enligt artikel 103d. Varje särskild åtgärd inom krisförebyggande och krishantering ska finansieras antingen genom sådana lån eller direkt, men inte på båda dessa sätt.
3. Medlemsstaterna ska se till
a) att verksamhetsprogram omfattar minst två miljöåtgärder, eller
b) att minst 10 % av utgifterna inom verksamhetsprogram avser miljöåtgärder.
Miljöåtgärder ska uppfylla kraven för stöd för miljövänligt jordbruk i artikel 39.3 första stycket i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).
Om minst 80 % av medlemsproducenterna i en producentorganisation omfattas av en eller flera identiska åtaganden om miljövänligt jordbruk enligt den bestämmelsen, ska vart och ett av dessa åtaganden anses vara en miljöåtgärd enligt första stycket led a.
Stöd till sådana miljöåtgärder som avses i första stycket ska täcka extrakostnader och inkomstbortfall till följd av sådana skyldigheter.
4. Punkt 3 ska i Bulgarien och Rumänien tillämpas först från och med den 1 januari 2011.
5. Investeringar som ökar miljöbelastningen ska endast tillåtas om effektiva åtgärder har vidtagits för att skydda miljön mot belastningen.
Artikel103d¶Ekonomiskt gemenskapsstöd
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Det ekonomiska gemenskapsstödet ska motsvara summan av de faktiskt inbetalade ekonomiska bidrag som avses i artikel 103b.1 a men begränsas till 50 % av de faktiskt verkställda utgifterna.
2. Det ekonomiska gemenskapsstödet ska begränsas till högst 4,1 % av värdet av varje producentorganisations saluförda produktion.
Denna procentsats får dock ökas till 4,6 % av värdet av den saluförda produktionen under förutsättning att det belopp som överstiger 4,1 % av värdet av den saluförda produktionen endast används för åtgärder inom krisförebyggande och krishantering.
3. På begäran av en producentorganisation ska den procentsats som fastställs i punkt 1 uppgå till 60 % för ett verksamhetsprogram, eller en del av ett verksamhetsprogram, som uppfyller minst ett av följande villkor:
a) Det ska lämnas in av flera gemenskapsproducentorganisationer som är verksamma i olika medlemsstater för gränsöverskridande åtgärder.
b) Det ska lämnas in av en eller flera producentorganisationer för verksamhet som bedrivs över branschgränserna.
c) Det ska endast omfatta särskilt stöd för produktion av ekologiska produkter som omfattas t.o.m. den 31 december 2008 av rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel och, från och med den 1 januari 2009, av rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter.
d) Det ska lämnas in av en producentorganisation i någon av de medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare för åtgärder som avslutas senast vid utgången av 2013.
e) Det ska vara det första som lämnas in av en erkänd producentorganisation som har gått samman med en annan erkänd producentorganisation.
f) Det ska vara det första som lämnas in av en erkänd sammanslutning av producentorganisationer.
g) Det ska lämnas in av producentorganisationer i medlemsstater där producentorganisationerna saluför mindre än 20 % av produktionen av frukt och grönsaker.
h) Det ska lämnas in av en producentorganisation i ett av gemenskapens yttersta randområden.
i) Det ska endast omfatta särskilt stöd för åtgärder som syftar till att främja konsumtionen av frukt och grönsaker och riktar sig till barn i utbildningsanstalter.
4. Den procentsats som fastställs i punkt 1 ska uppgå till 100 % vid sådana återtag från marknaden av frukt och grönsaker som inte överstiger 5 % av volymen saluförd produktion från varje producentorganisation och som avyttras
a) genom gratis utdelning till välgörenhetsorganisationer och välgörenhetsstiftelser, som har godkänts för detta ändamål av medlemsstaterna, för att hjälpa personer som enligt nationell lagstiftning har rätt till offentligt understöd, särskilt på grund av att de saknar tillräckliga medel för sitt uppehälle,
b) genom gratis utdelning till kriminalvårdsanstalter, skolor, offentliga utbildningsanstalter och feriekolonier samt till sjukhus och ålderdomshem som utsetts av medlemsstaterna, varvid dessa ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de utdelade kvantiteterna utgör ett extra tillskott till de kvantiteter som normalt köps in av dessa inrättningar.
Artikel103e¶Nationellt ekonomiskt stöd
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 361/2008 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. I de regioner i medlemsstaterna där andelen organiserade producenter inom sektorn för frukt och grönsaker är särskilt låg får kommissionen ge medlemsstaterna tillstånd att, på välgrundad begäran, ge producentorganisationer ett nationellt ekonomiskt stöd som uppgår till högst 80 % av de ekonomiska bidrag som avses i artikel 103b.1 a. Detta stöd ska läggas till driftsfonden. I sådana regioner i medlemsstaterna där mindre än 15 % av frukt- och grönsaksproduktionens värde saluförs av producentorganisationer och där frukt- och grönsaksproduktionen utgör minst 15 % av den totala jordbruksproduktionen, får gemenskapen på den berörda medlemsstatens begäran ersätta det stöd som avses i första stycket.
2. Genom undantag från artikel 180 i denna förordning ska artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget inte tillämpas på det nationella ekonomiska stöd som tillåts enligt punkt 1.
Artikel103f¶Nationella villkor och nationell strategi för verksamhetsprogram
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Medlemsstaterna ska fastställa nationella villkor för utarbetande av allmänna villkor för de åtgärder som avses i artikel 103c.3. I dessa villkor ska särskilt föreskrivas att dessa åtgärder ska uppfylla de lämpliga kraven i förordning (EG) nr 1698/2005, däribland kraven om komplementaritet, konsekvens och förenlighet i artikel 5 i den förordningen.
Medlemsstaterna ska lämna in sitt förslag till villkor till kommissionen, som får begära ändringar inom tre månader om den konstaterar att förslaget inte gör det möjligt att uppnå de mål som fastställs i artikel 174 i fördraget och i gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram. Även vid investeringar i enskilda jordbruksföretag som får stöd från verksamhetsprogrammen ska hänsyn tas till de målen.
2. Medlemsstaterna ska utarbeta en nationell strategi för hållbara verksamhetsprogram på marknaden för frukt och grönsaker. Följande ska ingå i en sådan strategi:
a) En analys av läget med såväl starka som svaga sidor inbegripna och utvecklingspotentialen.
b) En motivering av valet av prioriteringar.
c) De operativa programmens mål och medel samt resultatindikatorer.
d) Bedömningar av verksamhetsprogrammen.
e) Producentorganisationernas rapporteringsskyldigheter.
Den nationella strategin ska också omfatta de nationella villkor som avses i punkt 1.
3. Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på medlemsstater som saknar erkända producentorganisationer.
Artikel103g¶Godkännande av verksamhetsprogram
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Utkasten till verksamhetsprogram ska lämnas in till de behöriga nationella myndigheterna, som ska godkänna eller avslå dem, eller begära att de ändras i enlighet med bestämmelserna i detta underavsnitt.
2. Producentorganisationerna ska till medlemsstaten anmäla det beräknade beloppet för driftsfonden för varje år och överlämna lämpliga underlag för detta grundade på prognoserna för verksamhetsprogrammet, utgifterna för innevarande och eventuellt föregående år och, om så är nödvändigt, på skattningar av produktionskvantiteterna för nästa år.
3. Medlemsstaten ska underrätta producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer om den beräknade storleken på det ekonomiska gemenskapsstödet i enlighet med de gränser som fastställs i artikel 103d.
4. Det ekonomiska gemenskapsstödet ska betalas ut på grundval av utgifterna för de åtgärder som omfattas av verksamhetsprogrammet. För dessa åtgärder får förskott beviljas mot att garanti eller säkerhet ställs.
5. Producentorganisationen ska meddela medlemsstaten det slutgiltiga utgiftsbeloppet för det föregående året och bifoga nödvändiga underlag för att erhålla återstoden av det ekonomiska gemenskapsstödet.
6. Verksamhetsprogrammet och dess finansiering genom å ena sidan producenter och producentorganisationer och å andra sidan gemenskapsmedel, ska avse minst tre år och högst fem år.
Underavsnitt IIa Program för frukt i skolan
Artikel103ga¶Stöd till utdelning av frukt och grönsaker, bearbetade produkter av frukt och grönsaker och bananprodukter till barn
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 361/2008 och förordning (EG) nr 13/2009.
1. På villkor som ska fastställas av kommissionen ska från och med läsåret 2009/2010 och därefter gemenskapsstöd ges till
a) utdelning till skolbarn, inklusive daghem, andra förskolor, primärskolor och sekundärskolor, av produkter från sektorerna för frukt och grönsaker, bearbetade produkter av frukt och grönsaker respektive bananer, och
b) till vissa därmed sammanhängande kostnader för logistik och distribution, utrustning, kommunikation, uppföljning och utvärdering.
2. Medlemsstater som önskar delta i programmet på nationell eller regional nivå ska först upprätta en strategi för genomförandet av det, som särskilt ska innehålla budgeten för programmet, inklusive gemenskapens bidrag och nationella bidrag, varaktighet, målgrupp, stödberättigade produkter och berörda intressenters delaktighet. De ska också besluta om de kompletterande åtgärder som krävs för att få programmet att fungera effektivt.
3. När medlemsstaterna upprättar sina strategier ska de göra upp en förteckning över frukt och grönsaker, bearbetade produkter av frukt och grönsaker och bananprodukter som är berättigade till stöd enligt deras respektive program. Denna förteckning ska dock inte innehålla några produkter som uteslutits genom en åtgärd som kommissionen vidtagit enligt artikel 103h f. De ska välja ut produkterna på grundval av objektiva kriterier som kan inbegripa när produkten har säsong, tillgängligheten eller miljöhänsyn. I detta sammanhang får medlemsstaterna ge företräde för produkter med ursprung i gemenskapen.
4. Det gemenskapsstöd som avses i punkt 1 får inte
a) överstiga 90 miljoner EUR per läsår, eller
b) överstiga 50 % av de distributionskostnader och därmed sammanhängande kostnader som avses i punkt 1, respektive 75 % av dessa kostnader i regioner som är stödberättigade enligt konvergensmålet enligt artikel 5.1 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och i de yttersta randområdena enligt artikel 299.2 i fördraget, eller
c) täcka andra kostnader än de distributionskostnader och därmed sammanhängande kostnader som avses i punkt 1.
5. Gemenskapsstödet enligt punkt 1 ska tilldelas varje medlemsstat på grundval av objektiva kriterier med utgångspunkt i andelen barn i åldrarna 6–10 år. Varje medlemsstat som deltar i programmet ska minst erhålla 175000 EUR i gemenskapsstöd. De medlemsstater som deltar i programmet ska varje år ansöka om gemenskapsstöd på grundval av den egna strategin. På medlemsstaternas begäran ska kommissionen besluta om slutgiltiga tilldelningar inom de anslag som finns tillgängliga i budgeten.
6. Gemenskapsstöd enligt punkt 1 ska inte utnyttjas för att ersätta finansieringen av redan förekommande nationella program för frukt i skolan eller för distribution i skolor som även avser frukt. Om en medlemsstat redan har infört ett program som berättigar till gemenskapsstöd enligt denna artikel och avser att utöka det eller att effektivisera det, inklusive programmets målgrupp, dess varaktighet eller stödberättigade produkter, får dock gemenskapsstöd beviljas förutsatt att gränserna enligt punkt 4 b respekteras vad avser gemenskapsstödets proportion av det totala nationella bidraget. I detta fall ska medlemsstaten i sin strategi ange hur den tänker utöka programmet eller effektivisera det.
7. Medlemsstaterna får utöver gemenskapsstödet bevilja nationellt stöd till sådan distribution av produkter och därmed sammanhängande kostnader som avses i punkt 1. Dessa kostnader kan också täckas av bidrag från den privata sektorn. Medlemsstaterna får även bevilja nationellt stöd till finansieringen av sådana kompletterande åtgärder som avses i punkt 2.
8. Gemenskapens program för frukt i skolan ska inte påverka särskilda nationella program för frukt i skolan som följer gemenskapslagstiftningen.
9. Gemenskapen får även i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 1290/2005 finansiera åtgärder för information, uppföljning och utvärdering avseende programmet för frukt i skolan, däribland åtgärder som syftar till att öka allmänhetens medvetande om programmet, samt därmed sammanhängande åtgärder för upprättande av nätverk.
Underavsnitt III Förfaranden
Artikel103h¶Tillämpningsbestämmelser
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 361/2008 och förordning (EG) nr 13/2009.
Kommissionen ska anta närmare tillämpningsbestämmelser för detta avsnitt. Dessa bestämmelser ska särskilt omfatta följande:
a) Bestämmelser om finansiering av de åtgärder som avses i artikel 103a, inbegripet tröskelvärdena för och begränsningarna av stödet och graden av samfinansiering av stödet från gemenskapen.
b) Storleken på och närmare bestämmelser om ersättningen för det stöd som avses i artikel 103e.1.
c) Bestämmelser om investeringar i enskilda jordbruksföretag.
d) Datum för de meddelanden och anmälningar som avses i artikel 103g.
e) Föreskrifter om partiell utbetalning av det ekonomiska gemenskapsstödet enligt artikel 103g;
f) Bestämmelser om det program för frukt i skolan som avses i artikel 103ga, däribland en förteckning över produkter eller ingredienser som bör uteslutas från programmet för frukt i skolan, den slutgiltiga fördelningen av stödet mellan medlemsstaterna, ekonomisk förvaltning och budgetförvaltning samt därmed sammanhängande kostnader, medlemsstaternas strategier, kompletterande åtgärder och åtgärder för information, uppföljning, utvärdering och nätverksbyggnad.
Avsnitt IVb Stödprogram inom vinsektorn
Underavsnitt I Inledande bestämmelser
Artikel103i¶Tillämpningsområde
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Detta avsnitt innehåller bestämmelser för tilldelningen av gemenskapsmedel till medlemsstaterna och för medlemsstaternas användning av dessa medel via nationella stödprogram (nedan kallade stödprogram) för att finansiera särskilda stödåtgärder som främjar vinsektorn.
Artikel103j¶Förenlighet och konsekvens
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Stödprogrammen ska vara förenliga med gemenskapsrätten och ligga i linje med gemenskapens verksamhet, politik och prioriteringar.
2. Medlemsstaterna ska ansvara för stödprogrammen och se till att de är enhetliga inom respektive land samt utformas och genomförs på ett objektivt sätt med beaktande av de berörda producenternas ekonomiska situation och nödvändigheten av att undvika omotiverad olika behandling av producenter.
Medlemsstaterna ska svara för de nödvändiga kontrollerna och sanktionerna vid bristande efterlevnad av reglerna inom stödprogrammen.
3. Stöd beviljas inte för
a) forskningsprojekt och åtgärder till stöd för forskningsprojekt,
b) åtgärder som ingår i medlemsstaters program för landsbygdsutveckling enligt förordning (EG) nr 1698/2005.
Underavsnitt II Inlämning av stödprogram och deras innehåll
Artikel103k¶Inlämning av stödprogram
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 491/2009 och 12012J.
1. Alla de producentmedlemsstater som avses i bilaga Xb ska till kommissionen lämna in ett förslag till ett femårigt stödprogram som innehåller åtgärder i enlighet med detta avsnitt.
Stödprogram som började gälla i enlighet med artikel 5.1 första stycket i förordning (EG) nr 479/2008 ska fortsätta att gälla inom ramen för den här förordningen.
Stödåtgärderna i stödprogrammen ska utformas på den geografiska nivå som medlemsstaterna anser vara mest lämplig. Innan stödprogrammet lämnas in till kommissionen ska det ha varit föremål för samråd med behöriga myndigheter och organisationer på lämplig territoriell nivå.
Varje medlemsstat ska lämna in ett enda förslag till stödprogram i vilket hänsyn får tas till särskilda regionala förhållanden.
Detta stycke ska inte gälla Kroatien under budgetåret 2013. Kroatien ska till kommissionen lämna in ett förslag till ett femårigt stödprogram för programperioden 2014–2018.
2. Stödprogrammen ska börja gälla tre månader efter det att de har lämnats in till kommissionen.
Om det inlämnade stödprogrammet inte uppfyller kraven i detta avsnitt ska kommissionen underrätta medlemsstaten om detta. I så fall ska medlemsstaten lämna in ett reviderat stödprogram till kommissionen. Det reviderade stödprogrammet ska börja gälla två månader efter det att det anmäldes, under förutsättning att de icke uppfyllda kraven är uppfyllda, i vilket fall detta stycke ska gälla.
3. Punkt 2 ska även gälla för ändringar som görs i stödprogram som lämnats in av medlemsstaterna.
4. Artikel 103l ska inte gälla då en medlemsstats enda åtgärd i ett stödprogram består av den överföring av medel till systemet med samlat gårdsstöd som avses i artikel 103o. I detta fall ska artikel 188a.5 gälla endast i förhållande till det år då överföringen sker och artikel 188a.6 ska inte gälla.
Artikel103l¶Stödprogrammens innehåll
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Stödprogrammen ska innehålla följande delar:
a) En detaljerad beskrivning av de föreslagna åtgärderna och deras kvantifierade mål.
b) Resultaten av de samråd som hållits.
c) En uppskattning av de förväntade tekniska, ekonomiska, miljömässiga och sociala verkningarna.
d) En tidsplan för åtgärdernas genomförande.
e) En allmän finansieringsöversikt med en redogörelse för vilka resurser som kommer att avsättas och för den planerade preliminära fördelningen av resurserna mellan åtgärderna i enlighet med de tak som fastställs i bilaga Xb.
f) De kriterier och kvantitativa indikatorer som ska användas för övervakning och utvärdering och de åtgärder som vidtagits för att se till att stödprogrammen genomförs på ett lämpligt och effektivt sätt.
g) Uppgifter om de behöriga myndigheter och organ som ansvarar för genomförandet av stödprogrammet.
Artikel103m¶Stödberättigande åtgärder
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Stödprogrammen ska omfatta en eller flera av följande åtgärder:
a) Stöd enligt systemet med samlat gårdsstöd, i enlighet med artikel 103o.
b) Säljfrämjande åtgärder, i enlighet med artikel 103p.
c) Omstrukturering och omställning av vinodlingar, i enlighet med artikel 103q.
d) Grön skörd, i enlighet med artikel 103r.
e) Gemensamma fonder, i enlighet med artikel 103s.
f) Skördeförsäkring, i enlighet med artikel 103t.
g) Investeringar, i enlighet med artikel 103u.
h) Destillation av biprodukter, i enlighet med artikel 103v.
i) Spritdrycksdestillation, i enlighet med artikel 103w.
j) Krisdestillation, i enlighet med artikel 103x.
k) Användning av koncentrerad druvmust, i enlighet med artikel 103y.
2. Stödprogrammen ska inte innehålla andra åtgärder än dem som anges i artiklarna 103o–103y.
Artikel103n¶Allmänna bestämmelser om stödprogram
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 491/2009 och förordning (EU) nr 1028/2012.
1. Fördelningen av de tillgängliga gemenskapsmedlen och budgettaken anges i bilaga Xb.
1a. Fram till den 1 augusti 2013 får medlemsstaterna besluta att från och med 2015 minska det tillgängliga beloppet för de stödprogram som avses i bilaga Xb för att höja sina nationella tak för direktstöd som avses i artikel 40 i förordning (EG) nr 73/2009.
Det belopp som frigörs genom den minskning som avses i första stycket ska permanent behållas inom de nationella tak för direktstöd som avses i artikel 40 i förordning (EG) nr 73/2009 och ska inte längre vara tillgängligt för de åtgärder som förtecknas i artiklarna 103p–103y.
2. Gemenskapen ska endast lämna stöd för stödberättigande utgifter som uppkommit efter inlämnandet av det berörda stödprogrammet enligt artikel 103k.1.
3. Medlemsstaterna ska inte bidra till kostnaderna för åtgärder som finansieras av gemenskapen enligt stödprogrammen.
4. Genom undantag från punkt 3 får medlemsstaterna i enlighet med relevanta gemenskapsbestämmelser om statligt stöd bevilja nationellt stöd för de åtgärder som avses i artiklarna 103p, 103t och 103u.
Den högsta stödsats som fastställs i de relevanta gemenskapsbestämmelserna om statligt stöd ska gälla för den totala offentliga finansieringen, som omfattar både gemenskapens och medlemsstaternas medel.
Underavsnitt III Särskilda stödåtgärder
Artikel103o¶Samlat gårdsstöd och stöd till vinodlare
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 491/2009 och förordning (EU) nr 1028/2012.
1. Senast den 1 december 2012 får medlemsstaterna besluta att bevilja stöd till vinodlare för 2014 i form av stödrättigheter i den mening som avses i avdelning III kapitel 1 i förordning (EG) nr 73/2009.
Om det stödbelopp som avses i första stycket är större än det stödbelopp som avsatts för 2013, ska den berörda medlemsstaten använda mellanskillnaden till stödrättigheter i den mening som avses i avdelning III kapitel 1 i förordning (EG) nr 73/2009 till vinodlare i enlighet med punkt C i bilaga IX till den förordningen.
2. De medlemsstater som har för avsikt att bevilja det stöd som avses i punkt 1 ska ta upp detta stöd i sina stödprogram i enlighet med artikel 103k.3.
3. Det stöd för 2014 som avses i punkt 1 ska
a) ingå i systemet för samlat gårdsstöd och inte längre vara tillgängligt enligt artikel 103k.3 för de åtgärder som förtecknas i artiklarna 103p–103y,
b) proportionellt minska det belopp som är tillgängligt för de åtgärder inom stödprogrammen som förtecknas i artiklarna 103p–103y.
Artikel103p¶Säljfrämjande åtgärder på marknader i tredjeland
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Stöd enligt denna artikel lämnas för informations- och säljfrämjande åtgärder för gemenskapsvin i tredjeland i syfte att förbättra gemenskapsvinets konkurrenskraft i de länderna.
2. De åtgärder som avses i punkt 1 ska gälla vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, eller vin med uppgift om vindruvssort.
3. De åtgärder som avses i punkt 1 får endast vara följande:
a) Pr, marknadsföring eller reklam, som betonar fördelarna med gemenskapsprodukterna, särskilt när det gäller kvalitet, livsmedelssäkerhet och miljöhänsyn.
b) Deltagande i stora internationella evenemang, varumässor eller utställningar.
c) Informationskampanjer, särskilt om gemenskapssystemen för skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning och ekologisk produktion.
d) Nya marknadsundersökningar som är nödvändiga för att utöka avsättningsmöjligheterna.
e) Utvärderingsstudier av resultaten av informationsåtgärderna och de säljfrämjande åtgärderna.
4. Gemenskapens bidrag till säljfrämjande verksamhet får högst utgöra 50 % av de stödberättigande kostnaderna.
Artikel103q¶Omstrukturering och omställning av vingårdar
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Syftet med åtgärder för omstrukturering och omställning av vinodlingar ska vara att öka vinproducenternas konkurrenskraft.
2. Stöd enligt denna artikel för omstrukturering och omställning av vinodlingar lämnas endast om medlemsstaten lämnar in inventeringen av sin produktionskapacitet enligt artikel 185a.3.
3. Stöd för omstrukturering och omställning av vinodlingar får endast omfatta en eller flera av följande verksamheter:
a) Omställning till andra sorter, även genom dubbelympning.
b) Förflyttning av vinodlingar.
c) Förbättringar av tekniken för att förvalta vinodlingarna.
Stöd lämnas inte för normal förnyelse av uttjänta vinodlingar.
4. Stöd för omstrukturering och omställning av vinodlingar får endast lämnas i följande former:
a) Ersättning till producenter för förlorade intäkter till följd av genomförandet av åtgärden, och
b) bidrag till kostnaderna för omstruktureringen och omställningen.
5. Ersättningen till producenter för förlorade intäkter enligt punkt 4 a får täcka upp till 100 % av den relevanta förlusten och får antingen innebära
a) tillåtelse att, utan hinder av del II avdelning I kapitel III avsnitt IVa underavsnitt II om övergångssystemet för planteringsrätter, ha både gamla och nya vinstockar samtidigt under en fastställd period på högst tre år, till dess att övergångssystemet för planteringsrätter har upphört att gälla, eller
b) ekonomisk gottgörelse.
6. Gemenskapens bidrag till de faktiska kostnaderna för omstruktureringen och omställningen av vinodlingar får inte överstiga 50 %. I regioner som är klassificerade som konvergensregioner enligt rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden får gemenskapens bidrag till kostnaderna för omstrukturering och omställning inte överstiga 75 %.
Artikel103r¶Grön skörd
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. I denna artikel avses med grön skörd fullständig destruktion eller borttagande av omogna druvklasar för att därmed reducera avkastningen från det berörda området till noll.
2. Stöd för grön skörd ska bidra till att återupprätta balansen mellan tillgång och efterfrågan på gemenskapens vinmarknad och därmed förebygga marknadskriser.
3. Stöd för grön skörd får lämnas som ersättning i form av ett schablonbelopp per hektar som ska fastställas av den berörda medlemsstaten.
Beloppet får inte överskrida 50 % av summan av de direkta kostnaderna för destruktion eller avlägsnande av druvklasar och de förlorade intäkterna i samband med destruktion eller avlägsnande.
4. De berörda medlemsstaterna ska inrätta ett system som grundar sig på objektiva kriterier för att se till att åtgärden grön skörd inte leder till att enskilda vinproducenter tar emot kompensation som överstiger de tak som avses i punkt 3 andra stycket.
Artikel103s¶Gemensamma fonder
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Det ska beviljas stöd för inrättande av gemensamma fonder för att bistå producenter som vill försäkra sig mot marknadssvängningar.
2. Stöd för inrättande av gemensamma fonder får lämnas i form av tillfälligt och gradvis avtagande stöd för att täcka de administrativa kostnaderna för fonderna.
Artikel103t¶Skördeförsäkring
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Stöd för skördeförsäkring ska bidra till att trygga producenternas intäkter när dessa påverkas av naturkatastrofer, ogynnsamma väderleksförhållanden, sjukdomar eller skadedjursangrepp.
2. Stöd för skördeförsäkring får lämnas i form av ett ekonomiskt bidrag från gemenskapen, dock högst
a) 80 % av de kostnader för försäkringspremier som producenten har betalat för att försäkra sig mot förluster som uppstått till följd av ogynnsamma väderleksförhållanden som kan jämställas med naturkatastrofer,
b) 50 % av de kostnader för försäkringspremier som producenten har betalat för att försäkra sig mot
i) förluster enligt led a och andra förluster som uppstått till följd av ogynnsamma väderleksförhållanden,
ii) förluster som uppstått till följd av djur, växtsjukdomar eller skadedjursangrepp.
3. Stöd för skördeförsäkring får endast lämnas om de berörda försäkringsbetalningarna inte kompenserar producenterna för mer än 100 % av deras intäktsförluster, medräknat eventuell ersättning som producenterna kan ha fått från andra stödordningar i samband med den försäkrade risken.
4. Stödet för skördeförsäkring får inte snedvrida konkurrensen på försäkringsmarknaden.
Artikel103u¶Investeringar
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Stöd får beviljas för materiella och immateriella investeringar i bearbetningsanläggningar, infrastruktur för vintillverkning och saluföring av vin som förbättrar företagets totala resultat och avser ett eller flera av följande områden:
a) Framställning eller saluföring av produkter enligt bilaga XIb.
b) Utveckling av nya produkter, processer och tekniska metoder i samband med produkter enligt bilaga XIb.
2. Den högsta procentsatsen för stöd enligt punkt 1 ska endast beviljas mikroföretag samt små och medelstora företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag. För Azorerna, Madeira och Kanarieöarna, de mindre egeiska öarna i den mening som avses i förordning (EG) nr 1405/2006 och de franska utomeuropeiska departementen ska inga storleksbegränsningar gälla för den högsta procentsatsen. För företag som inte omfattas av artikel 2.1 i avdelning I i bilagan till rekommendation 2003/361/EG och som har mindre än 750 anställda eller en omsättning som understiger 200 miljoner EUR ska den högsta stödnivån halveras.
Stöd får inte beviljas företag i svårigheter i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter.
3. I de stödberättigande utgifterna får inte ingå de delar som avses i artikel 71.3 a, b och c i förordning (EG) nr 1698/2005.
4. Följande högsta stödsatser i förhållande till de stödberättigande kostnaderna ska gälla för gemenskapens bidrag:
a) 50 % i regioner som klassificeras som konvergensregioner enligt förordning (EG) nr 1083/2006.
b) 40 % i regioner som inte är konvergensregioner.
c) 75 % i de yttersta regionerna enligt förordning (EG) nr 247/2006.
d) 65 % på de mindre Egeiska öarna i den mening som avses i förordning (EG) nr 1405/2006.
5. Artikel 72 i förordning (EG) nr 1698/2005 ska i tillämpliga delar gälla för stöd enligt punkt 1 i denna artikel.
Artikel103v¶Destillation av biprodukter
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Stöd får beviljas för frivillig eller obligatorisk destillation av biprodukter vid framställning av vin som har utförts i enlighet med villkoren i punkt D i bilaga XVb.
Stödbeloppet för den producerade alkoholen ska fastställas per volymprocent och hektoliter. Inget stöd ska betalas för den volym alkohol i de biprodukter som ska destilleras vilken överskrider 10 % i förhållande till alkoholvolymen i det framställda vinet.
2. Det högsta tillämpliga stödbeloppet ska grundas på kostnader för insamling och bearbetning och fastställas av kommissionen.
3. Alkoholen från destillation med stöd enligt punkt 1 ska uteslutande användas för industriella ändamål eller som energikälla för att undvika en snedvridning av konkurrensen.
Artikel103w¶Spritdrycksdestillation
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Stöd i form av hektarstöd för vin som destilleras till spritdryck får beviljas producenter fram till och med den 31 juli 2012.
2. Berörda avtal om vindestillation samt vederbörliga bevis om leverans för destillation ska lämnas in innan stödet beviljas.
Artikel103x¶Krisdestillation
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Stöd för frivillig eller obligatorisk destillation av överskott av vin i syfte att minska eller eliminera överskottet och samtidigt säkerställa kontinuerlig tillgång från en skörd till nästa får i motiverade krisfall beviljas av medlemsstaterna fram till och med den 31 juli 2012.
2. Det högsta tillämpliga stödbeloppet ska fastställas av kommissionen.
3. Alkoholen från destillation med stöd enligt punkt 1 ska uteslutande användas för industriella ändamål eller som energikälla för att undvika en snedvridning av konkurrensen.
4. Den andel av budgeten som används för att stödja krisdestillation får inte överstiga följande procentandelar av de medel som totalt är tillgängliga för respektive medlemsstat under ifrågavarande budgetår enligt bilaga Xb:
20 % för 2009.
15 % för 2010.
10 % för 2011.
5 % för 2012.
5. Medlemsstaterna får öka de för krisdestillation tillgängliga medlen över de årliga tak som fastställs i punkt 4 genom att tillskjuta nationella medel i enighet med följande gränser (uttryckta som procentandelar av respektive årliga tak enligt punkt 4):
5 % för vinåret 2010.
10 % för vinåret 2011.
15 % för vinåret 2012.
Medlemsstaterna ska i tillämpliga fall meddela kommissionen eventuella tillskott av nationella medel enligt första stycket och kommissionen ska ge sitt godkännande innan sådana medel görs tillgängliga.
Artikel103y¶Användning av koncentrerad druvmust
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Stöd får fram till och med den 31 juli 2012 beviljas vinodlare som använder koncentrerad druvmust, inklusive rektifierad koncentrerad druvmust, för att öka produkternas naturliga alkoholstyrka i enlighet med de villkor som fastställs i bilaga XVa.
2. Stödbeloppet ska fastställas per volymprocent potentiell alkoholstyrka och per hektoliter must för berikningen.
3. Det högsta tillämpliga stödbeloppet inom ramen för denna åtgärd i olika vinodlingszoner ska fastställas av kommissionen.
Artikel103z¶Tvärvillkor
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Om en jordbrukare när som helst inom tre år efter utbetalningen enligt stödprogrammen för omstrukturering och omställning, eller när som helst inom ett år efter utbetalningen enligt stödprogrammen för grön skörd, på sitt företag inte iakttar de föreskrivna verksamhetskrav och krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som avses i artiklarna 3–7 i förordning (EG) nr 1782/2003, till följd av en åtgärd eller en försummelse som direkt kan anses bero på den enskilde jordbrukaren, ska bidragsbeloppet minskas eller dras in, helt eller delvis, beroende på överträdelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning, och jordbrukaren ska i tillämpliga fall åläggas att betala tillbaka det enligt villkoren i nämnda bestämmelser.
Underavsnitt IV Procedurbestämmelser
Artikel103za¶Tillämpningsföreskrifter
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
De bestämmelser som är nödvändiga för att genomföra detta avsnitt ska antas av kommissionen.
Dessa bestämmelser får särskilt avse följande:
a) Formatet för hur stödprogrammen ska läggas fram.
b) Bestämmelser för ändringar i stödprogram efter det att har börjat gälla.
c) Tillämpningsföreskrifter för åtgärderna i artiklarna 103p–103y.
d) Villkoren för meddelande och offentliggörande av stöd som finansieras av gemenskapen.
Avsnitt V Gemenskapens tobaksfond
Artikel104¶Tobaksfond
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 470/2008.
1. En gemenskapsfond för tobak (nedan kallad ”fonden”) ska inrättas för att finansiera åtgärder på följande områden:
a) Åtgärder för att förbättra allmänhetens kunskaper om de skadeverkningar som alla former av tobakskonsumtion medför, särskilt genom information och utbildning, stöd för insamlande av uppgifter för att bestämma tendenserna inom tobaksanvändningen och för att på gemenskapsnivå genomföra epidemiologiska undersökningar om tobaksbruk samt undersökningar av hur tobaksbruk kan förebyggas.
b) Särskilda åtgärder för att hjälpa tobaksodlarna att gå över till andra grödor eller annan ekonomisk verksamhet som skapar sysselsättning, och undersökningar av tobaksodlarnas möjligheter att göra detta.
2. Fonden ska finansieras enligt följande:
a) För skörden 2002 genom en minskning med 2 % och för skördarna 2003, 2004 och 2005 genom en minskning med 3 % av det bidrag som föreskrivs i avdelning I i förordning (EG) nr 2075/92 fram till och inklusive skörden 2005 för finansieringen av alla typer av åtgärder enligt punkt 1.
b) För kalenderåren 2006–2009, i enlighet med artikel 110m i förordning (EG) nr 1782/2003.
3. Kommissionen ska antas tillämpningsföreskrifter för denna artikel.
Avsnitt VI Särskilda bestämmelser för biodlingssektorn
Artikel105¶Tillämpningsområde
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
1. I syfte att förbättra de allmänna villkoren för produktion och saluföring av biodlingsprodukter, kan medlemsstaterna utforma ett nationellt program som löper under tre år (nedan kallat ”biodlingsprogrammet”).
2. Medlemsstaterna får bevilja särskilda nationella stöd för skydd av biodlingar som är missgynnade på grund av strukturella eller naturbetingade förhållanden eller inom ramen för program för ekonomisk utveckling, men stöd får inte beviljas för produktion eller handel. Medlemsstaterna ska anmäla dessa stöd till kommissionen i samband med överlämnandet av biodlingsprogrammet i enlighet med artikel 109.
Artikel106¶Stödberättigande åtgärder
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
De åtgärder som kan ingå i biodlingsprogrammet är följande:
a) Tekniskt stöd till biodlare och grupper av biodlare.
b) Bekämpning av varroasjukan.
c) Rationalisering vid flyttning av bisamhällen.
d) Åtgärder till stöd för laboratorier som utför fysikalisk-kemiska analyser av honungen.
e) Stödåtgärder för utökningen av de minskande bibestånden i gemenskapen.
f) Samarbete med organisationer som är specialiserade i genomförandet av programmen för tillämpad forskning inom biodlingssektorn och om biodlingsprodukter.
Åtgärder som finansieras genom EJFLU i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1698/2005 ska inte omfattas av biodlingsprogrammet.
Artikel107¶Studie av produktions- och marknadsstrukturen inom biodlingssektorn
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
För att vara berättigade till sådan samfinansiering som anges i artikel 108.1 ska medlemsstaterna utföra en studie över strukturen inom biodlingssektorn på sina respektive territorier såväl på produktionsnivå som på saluföringsnivå.
Artikel108¶Finansiering
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Gemenskapen ska delta i finansiering av biodlingsprogrammen med motsvarande 50 % av de åtgärder som medlemsstaterna ger stöd till.
2. Medlemsstaterna ska verkställa sina utgifter för åtgärder inom ramen för biodlingsprogrammen senast den 15 oktober varje år.
Artikel109¶Samråd
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Biodlingsprogrammen ska utarbetas i nära samarbete med branschorganisationer och kooperativ inom biodlingen. Det ska överlämnas till kommissionen för godkännande.
Artikel110¶Tillämpningsföreskrifter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Kommissionen ska fastställa tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt.
Avsnitt VII Stöd inom sektorn för silkesodling
Artikel111¶Stöd som beviljas silkesodlarna
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Stöd ska beviljas för silkesmaskar med KN-nummer ex01069000 och för silkesfjärilsägg med KN-nummer ex05119985 som odlas inom gemenskapen.
2. Stöd ska beviljas silkesodlarna för varje låda silkesfjärilsägg som används förutsatt dels att de innehåller en minimikvantitet ägg som ska fastställas, dels att odlingen fullföljs.
3. Stödet per låda silkesfjärilsägg som används ska vara 133,26 EUR.
Artikel112¶Tillämpningsföreskrifter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, vilka särskilt ska omfatta den minimikvantitet ägg som avses i artikel 111.2.
Avdelning II Bestämmelser för saluföring och produktion
Kapitel I Bestämmelser för saluföring och produktion
Avsnitt I Bestämmelser för saluföring
Artikel113¶Handelsnormer
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Kommissionen får fastställa handelsnormer för en eller flera av produkterna inom följande sektorer:
a) Olivolja och bordsoliver när det gäller de produkter som avses i led a i del VII i bilaga I.
b) Frukt och grönsaker.
c) Bearbetad frukt och bearbetade grönsaker.
d) Bananer.
e) Levande växter.
2. De normer som avses i punkt 1
a) ska fastställas särskilt med hänsyn till
i) de berörda produkternas egenskaper,
ii) behovet av att säkerställa en smidig avsättning för produkterna på marknaden,
iii) konsumenternas intresse av att få riktig och fullständig produktinformation som inbegriper, särskilt när det gäller produkter inom sektorerna för frukt och grönsaker samt bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, produktens ursprungsland, klass och i lämpliga fall sort (eller handelstyp),
iv) när det gäller den olivolja som avses i led a i del VII i bilaga I, förändringar av de metoder som används för att fastställa dessa produkters fysikaliska, kemiska och organoleptiska egenskaper,
v) när det gäller sektorerna för frukt och grönsaker samt bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, de rekommendationer till normer som fastställts av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (UNECE).
b) bör framför allt avse kvalitet, sortering i klasser, vikt, storleksindelning, emballering, förpackning, lagring, transport, presentation, saluföring, ursprung och märkning.
3. Utom om annat föreskrivs av kommissionen i enlighet med kriterierna i punkt 2 a får produkter för vilka det fastställts handelsnormer endast saluföras i gemenskapen om de uppfyller dessa normer.
Om inte annat följer av eventuella särskilda bestämmelser som kommissionen kan anta i enlighet med artikel 194, ska medlemsstaterna kontrollera om produkterna överensstämmer med nämnda normer och ska om så krävs tillämpa sanktioner.
Artikel113a¶Ytterligare krav för saluföring av produkter inom sektorn för frukt och grönsaker
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. De produkter inom sektorn för frukt och grönsaker som är avsedda att säljas färska till konsumenten, får saluföras endast om de är av sund, god och marknadsmässig kvalitet och är försedda med uppgift om ursprungsland.
2. De handelsnormer som avses i punkt 1 i denna artikel och i artikel 113.1 b och 113.1 c ska gälla alla saluföringsled, inbegripet export och import, om inte annat föreskrivs av kommissionen.
3. Innehavaren av produkter inom sektorerna för frukt och grönsaker samt bearbetad frukt och bearbetade grönsaker för vilka handelsnormer antagits får inte ställa ut eller utbjuda dessa produkter till försäljning, eller leverera eller på annat sätt saluföra dessa produkter inom gemenskapen annat än i överensstämmelse med dessa normer och ska vara ansvarig för sådan överensstämmelse.
4. Utöver vad som sägs i artikel 113.3 andra stycket och utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelser som får antas av kommissionen i enlighet med artikel 194, särskilt i fråga om en konsekvent tillämpning i medlemsstaterna av överensstämmelsekontroller, ska medlemsstaterna när det gäller sektorerna för frukt och grönsaker samt bearbetad frukt och bearbetade grönsaker selektivt, med utgångspunkt i en riskanalys, kontrollera att dessa produkter stämmer överens med respektive handelsnormer. Dessa kontroller ska vara inriktade på det skede som föregår avsändningen från produktionsområdena, vid förpackning eller lastning av varorna. När det gäller produkter från tredjeländer, ska kontrollerna utföras innan produkterna släpps ut på marknaden.
Artikel113b¶Saluföring av kött av nötkreatur som är tolv månader eller yngre
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som fastställs i artikel 42.1a och 42.2 samt punkt A i bilaga V ska bestämmelserna i bilaga XIa, och särskilt de varubeteckningar som ska användas och som anges i punkt III i den bilagan, tillämpas på kött av nötkreatur som är tolv månader eller yngre och som slaktas den 1 juli 2008 eller därefter, oavsett om det produceras i gemenskapen eller importeras från ett tredjeland.
Kött av nötkreatur som är tolv månader eller yngre och som slaktas före den 1 juli 2008 får emellertid även fortsättningsvis saluföras utan att kraven i bilaga XIa uppfylls.
2. De villkor som anges i punkt 1 ska inte tillämpas på kött av nötkreatur som omfattas av en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som registrerats i enlighet med rådets förordning (EG) nr 510/2006av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel före den 29 juni 2007.
Artikel113c¶Saluföringsbestämmelser för att förbättra och stabilisera den gemensamma vinmarknadens funktion
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. För att förbättra och stabilisera den gemensamma marknaden för vin inbegripet de druvor, den must och de viner som de härrör från, får de producerande medlemsstaterna fastställa saluföringsbestämmelser för att reglera utbudet, särskilt för att genomföra beslut fattade av de branschorganisationer som avses i artiklarna 123.3 och 125o.
Dessa bestämmelser ska stå i proportion till det eftersträvade målet och får inte
a) avse transaktioner som görs efter det att den berörda produkten släpps ut på marknaden för första gången,
b) tillåta fastställande av priser, inte heller riktpriser eller rekommenderade priser,
c) blockera en alltför stor procentandel av den normala årliga skörden,
d) göra det möjligt att vägra att utfärda de nationella intyg och gemenskapsintyg som krävs för omsättning och saluföring av viner om saluföringen är i överensstämmelse med ovannämnda bestämmelser.
2. Bestämmelser enligt punkt 1 ska i sin helhet meddelas aktörerna genom offentliggörande i en officiell publikation i den berörda medlemsstaten.
3. Den rapporteringsskyldighet som avses i artikel 125o.3 ska också gälla för de beslut eller åtgärder som medlemsstaterna har antagit enligt den här artikeln.
Artikel113d¶Särskilda bestämmelser för saluföring av vin
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. En beteckning för en kategori av en vinprodukt enligt bilaga XIb får endast användas i gemenskapen för saluföring av en produkt som uppfyller de krav som fastställs i den bilagan.
Utan hinder av artikel 118y.1a får dock medlemsstaterna tillåta användningen av termen ”vin” om
a) den åtföljs av ett namn på en frukt i ett sammansatt ord för att saluföra produkter som erhållits genom jäsning av andra bär och frukter än druvor, eller
b) den är en del av ett sammansatt ord.
All sammanblandning med produkter svarande mot kategorierna av vin i bilaga XIb ska undvikas.
2. De kategorier av vinprodukter som förtecknas i bilaga XIb får ändras av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4.
3. Med undantag av vin på flaska beträffande vilket det kan visas att tappningen ägde rum före den 1 september 1971, får vin som framställts av de druvsorter som anges i den klassificering som upprättats enligt artikel 120a.2 första stycket, men som inte svarar mot kategorierna i bilaga XIb, endast användas för konsumtion i vinodlarens hushåll, för framställning av vinättika eller för destillation.
Artikel114¶Handelsnormer för mjölk och mjölkprodukter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Livsmedel får bara saluföras som mjölk och mjölkprodukter om de är förenliga med de definitioner och beteckningar som fastställs i bilaga XII.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av de undantag som fastställs i gemenskapslagstiftningen och bestämmelser som rör folkhälsan, får mjölk med KN-nummer 0401 som är avsedd att användas som livsmedel endast saluföras inom gemenskapen i enlighet med bilaga XIII och, särskilt, i enlighet med de definitioner som anges i punkt I i denna.
Artikel115¶Handelsnormer för fetter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 114.1 eller andra veterinära bestämmelser eller livsmedelsbestämmelser som antagits för att säkerställa att produkterna är förenliga med hygien- och hälsonormer samt för att skydda människors och djurs hälsa, ska de normer som fastställs i bilaga XV tillämpas på följande produkter med en fetthalt på minst 10 men mindre än 90 viktprocent, avsedda att användas som livsmedel:
a) Mjölkfetter med KN-nummer 0405 och ex2106.
b) Fetter med KN-nummer ex1517.
c) Blandningar av vegetabiliska och/eller animaliska fetter med KN-nummer ex1517 och ex2106.
Fetthalten exklusive salt ska vara minst två tredjedelar av torrsubstansen.
Dessa normer ska endast tillämpas på produkter som förblir fasta vid en temperatur av 20o C och som är bredbara.
Artikel116¶Handelsnormer för produkter från sektorerna för ägg och fjäderfäkött
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Produkter från sektorerna för ägg och fjäderfäkött ska saluföras i enlighet med bestämmelserna i bilaga XIV.
Artikel117¶Certifiering av humle
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Certifiering ska tillämpas för humleprodukter som skördats eller framställts inom gemenskapen.
2. Certifikat får endast utfärdas för produkter med egenskaper som anges som minimikrav i ett bestämt avsättningsled. För humlepulver, lupulinberikat humlepulver, humleextrakt och humleblandningar får certifikat endast utfärdas om alfasyrahalten i dessa produkter inte är lägre än halten i det humle ur vilket de utvinns.
3. Certifikaten ska åtminstone innehålla följande uppgifter:
a) Humlets produktionsplats.
b) Skördeår.
c) Sorter.
4. Humleprodukter får endast saluföras eller exporteras om ett certifikat enligt punkterna 1, 2 och 3 har utfärdats.
För importerade humleprodukter ska det intyg som avses i artikel 158.2 betraktas som likvärdigt med ett certifikat.
5. Kommissionen får anta åtgärder som avviker från punkt 4
a) i syfte att uppfylla handelskraven i vissa tredjeländer, eller
b) för produkter avsedda för särskild användning.
De åtgärder som avses i första stycket
a) får inte vara till skada för den normala avsättningen av produkter för vilka certifikatet har utfärdats,
b) måste åtföljas av garantier som syftar till att undvika förväxling med sådana produkter.
Artikel118¶Handelsnormer för olivoljor och oljor av olivrestprodukter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Det ska vara obligatoriskt att använda de beskrivningar och definitioner för olivoljor och oljor av olivrestprodukter som anges i bilaga XVI när det gäller saluföring av de berörda produkterna inom gemenskapen och, i den mån de är förenliga med obligatoriska internationella bestämmelser, ska de även användas i handeln med tredjeländer. Endast sådana oljor som anges i punkterna 1 a, 1 b, 3 och 6 i bilaga XVI får saluföras i detaljhandelsledet.
Avsnitt Ia Ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och traditionella uttryck inom vinsektorn
Artikel118a¶Tillämpningsområde
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Regler gällande ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och traditionella uttryck enligt detta avsnitt ska gälla för de produkter som avses i punkterna 1, 3–6, 8, 9, 11, 15 och 16 i bilaga XIb.
2. De regler som avses i punkt 1 syftar till att
a) skydda legitima intressen för
i) konsumenter, och
b) säkerställa att den gemensamma marknaden för de berörda produkterna fungerar väl,
c) främja framställningen av kvalitetsprodukter samtidigt som utrymme ges för nationella kvalitetsfrämjande politiska åtgärder.
Underavsnitt I Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar
Artikel118b¶Definitioner
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. I detta underavsnitt avses med:
a) ursprungsbeteckning: namn på en region, en ort eller i undantagsfall ett land, använt för att beskriva en produkt som avses i artikel 118a.1 och som uppfyller följande krav:
i) Dess kvalitet och egenskaper beror helt eller väsentligen på en viss geografisk omgivning med de naturliga och mänskliga faktorer som förknippas med den.
ii) De druvor som vinet framställts av kommer uteslutande från detta geografiska område.
iii) Den framställs inom detta geografiska område.
iv) Den framställs av druvsorter tillhörande sorten Vitis vinifera.
b) geografisk beteckning: beteckning för en region, en ort eller i undantagsfall ett land, använt för att beskriva en produkt som avses i artikel 118a.1 och som uppfyller följande krav:
i) Den besitter en specifik kvalitet, ett specifikt anseende eller någon annan specifik egenskap som kan hänföras till det geografiska ursprunget.
ii) Minst 85 % av de druvor som används för framställningen av vinet kommer uteslutande från detta geografiska område.
iii) Den framställs inom detta geografiska område.
iv) Den framställs av druvsorter tillhörande arten Vitis vinifera eller en korsning mellan denna art och andra arter av släktet Vitis.
2. Vissa traditionellt använda namn ska utgöra ursprungsbeteckningar om de
a) betecknar ett vin,
b) hänvisar till ett geografiskt namn,
c) uppfyller kraven i punkt 1 a i–iv, och
d) genomgår det förfarande för beviljande av skydd för ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar som fastställs i detta underavsnitt.
3. Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, även sådana som rör geografiska områden i tredjeland, kan skyddas i gemenskapen med stöd av bestämmelserna i detta underavsnitt.
Artikel118c¶Innehållet i ansökan om skydd
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Ansökningar om skydd av ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar ska innehålla teknisk dokumentation med följande:
a) Den beteckning som ska skyddas.
b) Sökandens namn och kontaktuppgifter.
c) Den produktspecifikation som avses i punkt 2.
d) Ett dokument som sammanfattar den produktspecifikation som avses i punkt 2.
2. Produktspecifikationen ska göra det möjligt för berörda parter att kontrollera de relevanta produktionsvillkoren för ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen.
Den ska innehålla uppgifter om åtminstone följande:
a) Den beteckning som ska skyddas.
b) En beskrivning av vinet/vinerna:
i) För viner med en ursprungsbeteckning, dess viktigaste analytiska och organoleptiska egenskaper.
ii) För viner med en geografisk beteckning, dess viktigaste analytiska egenskaper samt en bedömning av eller uppgifter om dess organoleptiska egenskaper.
c) I förekommande fall de särskilda oenologiska metoder som använts för att framställa vinet/vinerna samt de relevanta restriktionerna för framställningen av vinet/vinerna.
d) En avgränsning av det geografiska området i fråga.
e) Maximal avkastning per hektar.
f) Uppgifter om den eller de druvsorter som vinet/vinerna framställts av.
g) Uppgifter som styrker det samband som avses i artikel 118b.1 a i eller, i förekommande fall, artikel 118b.1 b i.
h) De gällande krav som fastställts i gemenskapslagstiftningen eller nationella lagstiftningen eller, om medlemsstaterna så föreskriver, av en organisation som handlägger skyddade ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar, med beaktande av att dessa krav ska vara objektiva och icke diskriminerande och förenliga med gemenskapsrätten.
i) Namn och kontaktuppgifter för de myndigheter eller organ som kontrollerar efterlevnaden av bestämmelserna i produktspecifikationen samt deras särskilda uppgifter.
Artikel118d¶Ansökan om skydd som rör ett geografiskt område i ett tredjeland
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. I de fall ansökan om skydd avser ett geografiskt område i ett tredjeland ska den utöver de uppgifter som anges i artikel 118c innehålla sådana uppgifter som styrker att beteckningen i fråga är skyddad i ursprungslandet.
2. Ansökan ska sändas till kommissionen antingen direkt eller via myndigheterna i det berörda tredjelandet.
3. Ansökan om skydd ska vara avfattad på något av de officiella språken i gemenskapen, eller åtföljas av en styrkt översättning till ett av dessa.
Artikel118e¶Sökande
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Alla intresserade producentgrupper, eller i undantagsfall en enskild producent, får ansöka om skydd av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning. Andra intresserade parter får delta i ansökan.
2. Producenter får lämna in en ansökan om skydd endast för vin som de själva producerar.
3. När en beteckning anger ett geografiskt område som skär över nationella gränser, eller när en traditionell beteckning är förknippad med ett geografiskt område som skär över nationella gränser, får en gemensam ansökan lämnas in.
Artikel118f¶Förberedande nationellt förfarande
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Ansökningar om skydd av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning enligt artikel 118b för vin med ursprung i gemenskapen, ska vara föremål för ett förberedande nationellt förfarande enligt denna artikel.
2. Ansökan om skydd ska lämnas in i den medlemsstat på vars territorium ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen har sitt ursprung.
3. Medlemsstaten ska granska ansökan för att avgöra om den uppfyller villkoren i detta underavsnitt.
Medlemsstaten ska genomföra ett nationellt förfarande, där det säkerställs att ansökan får tillräcklig offentlighet och där det föreskrivs en tidsfrist på minst två månader från dagen för offentliggörandet inom vilken alla fysiska eller juridiska personer som har ett legitimt intresse och är bosatta eller etablerade i medlemsstaten i fråga kan resa invändningar mot det föreslagna skyddet, genom att till medlemsstaten lämna in en motiverad förklaring.
4. Om medlemsstaten anser att ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen inte uppfyller kraven, eller är oförenlig med gemenskapsrätten i allmänhet, ska den avslå ansökan.
5. Om medlemsstaten anser att de relevanta kraven är uppfyllda ska denna
a) offentliggöra det sammanfattande dokumentet och produktspecifikationen, åtminstone på Internet, och
b) till kommissionen översända en ansökan om skydd med följande uppgifter:
i) Sökandens namn och kontaktuppgifter.
ii) Det sammanfattande dokument som avses i artikel 118c.1 d.
iii) En förklaring från medlemsstaten om att den anser att den ansökan som lämnats in av den sökande uppfyller de fastställda villkoren.
iv) Den hänvisning till det offentliggörande som avses i led a.
Dessa handlingar ska vara avfattade på något av gemenskapens officiella språk, eller åtföljas av en styrkt översättning till ett av dessa.
6. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa denna artikel senast den 1 augusti 2009.
7. Om en medlemsstat inte har någon nationell lagstiftning om skydd av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, får den, dock endast tillfälligt, bevilja skydd på nationell nivå för beteckningen i enlighet med villkoren i detta underavsnitt med verkan från den dag som ansökningen lämnats till kommissionen. Detta tillfälliga nationella skydd ska upphöra den dag då ett beslut om registrering eller avslag fattas i enlighet med detta underavsnitt.
Artikel118g¶Kommissionens granskning
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Kommissionen ska offentliggöra dagen för inlämning av ansökan om skydd av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen.
2. Kommissionen ska granska om de ansökningar om skydd som avses i artikel 118f.5 uppfyller villkoren i detta underavsnitt.
3. Om kommissionen anser att villkoren i detta underavsnitt är uppfyllda ska den i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra det sammanfattande dokument som avses i artikel 118c.1 d med hänvisning till det offentliggörande av produktspecifikationen som avses i artikel 118f.5.
Om villkoren inte är uppfyllda ska kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4 fatta beslut om att avslå ansökan.
Artikel118h¶Förfarande för invändningar
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Inom två månader räknat från dagen för det offentliggörande som avses i artikel 118g.3 första stycket, får alla medlemsstater eller tredjeländer, eller fysiska eller juridiska personer som har ett legitimt intresse och är bosatta eller etablerade i en annan medlemsstat än den som begärt skyddet eller i ett tredjeland, resa invändningar mot det föreslagna skyddet genom att till kommissionen lämna in en motiverad förklaring om villkoren för rätten till skydd enligt detta underavsnitt.
För fysiska eller juridiska personer som är bosatta eller etablerade i ett tredjeland, ska förklaringen lämnas in, antingen direkt eller genom myndigheterna i det berörda tredjelandet, inom den tidsfrist på två månader som fastställs i första stycket.
Artikel118i¶Beslut om skydd
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
På grundval av den information som kommissionen förfogar över ska kommissionen fatta beslut i enlighet med förfarandet i artikel 195.4 om att bevilja skydd för en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som uppfyller villkoren i detta underavsnitt och som är förenlig med gemenskapsrätten, eller avslå ansökan om villkoren inte är uppfyllda.
Artikel118j¶Homonyma beteckningar
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. En beteckning för vilken en ansökan har inlämnats, som är helt eller delvis homonym med en beteckning som redan registrerats enligt denna förordning för vinsektorn, ska registreras med beaktande av lokala och traditionella seder och bruk samt risken för förväxlingar.
En homonym beteckning som felaktigt får konsumenten att tro att en produkt kommer från ett annat område får inte registreras, även om beteckningen bokstavligen är korrekt i fråga om det område eller den region eller plats där produkterna i fråga har sitt verkliga ursprung.
En registrerad homonym beteckning får endast användas om det finns en klar skillnad i praxis mellan den nya homonymen och det namn som hade registrerats tidigare, med beaktande av kraven på att producenterna ska behandlas lika och att konsumenterna inte får vilseledas.
2. Punkt 1 ska tillämpas i tillämpliga delar om en beteckning för vilken en ansökan har inlämnats, helt eller delvis är homonym med en geografisk beteckning som är skyddad i medlemsstaternas lagstiftning.
Medlemsstaterna ska inte registrera icke-identiska geografiska beteckningar som skyddade enligt deras respektive lagstiftning om geografiska beteckningar, om en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning är skyddad i gemenskapen enligt den gemenskapslagstiftning som är tillämplig på ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar.
3. Innehåller eller består namnet på en druvsort av en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning, får det inte användas för märkning av produkter som omfattas av denna förordning, om inte annat föreskrivs i kommissionens tillämpningsföreskrifter.
4. Skyddet av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för produkter som omfattas av artikel 118b ska inte påverka tillämpningen av skyddade geografiska beteckningar som gäller för spritdrycker enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker och omvänt.
Artikel118k¶Grunder för att avslå en ansökan om skydd
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Beteckningar som har blivit generiska får inte skyddas som ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar.
I detta underavsnitt avses med en beteckning som har blivit generisk en beteckning på ett vin som visserligen har samband med den ort eller den region där produkten från början producerades eller salufördes, men som har blivit den allmänna benämningen på ett vin i gemenskapen.
När det ska avgöras om en beteckning har blivit generisk, ska hänsyn tas till alla relevanta faktorer och särskilt till
a) de nuvarande förhållandena i gemenskapen, särskilt i de områden där produkten konsumeras,
b) den tillämpliga gemenskapslagstiftningen eller den nationella lagstiftningen.
2. En beteckning får inte skyddas som ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning om detta med hänsyn till ett varumärkes anseende och renommé skulle kunna vilseleda konsumenten om vinets rätta identitet.
Artikel118l¶Förhållande till varumärken
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. När en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning skyddas i enlighet med denna förordning, ska en ansökan om registrering av ett varumärke som motsvarar något av de fall som avses i artikel 118m.2, och som avser en produkt ur någon av de kategorier som förtecknas i bilaga XIb, avslås om ansökan om varumärkesregistrering lämnas in efter den dag då ansökan om skydd av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen lämnats in till kommissionen och ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen därefter skyddas.
Varumärkesregistrering som har skett i strid med vad som sägs i föregående stycke ska förklaras ogiltig.
2. Ett varumärke vars användning motsvarar något av de fall som avses i artikel 118m.2 får användas fortsatt eller förnyas trots skyddet av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen, om det har lämnats in en ansökan för varumärket i fråga eller om det har registrerats eller, i enlighet med den tillämpliga lagstiftningen, förvärvats genom användning inom gemenskapen före den dag då ansökan om skydd av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen lämnades in till kommissionen, såvida det inte finns skäl att ogiltigförklara eller häva varumärkesregistreringen enligt rådets direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar eller rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken; detta ska dock inte påverka tillämpningen av artikel 118k.2.
I så fall ska användningen av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen vara tillåten parallellt med de berörda varumärkena.
Artikel118m¶Skydd
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 491/2009 och 12012J.
1. Skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar får användas av alla aktörer som saluför vin som har producerats i enlighet med motsvarande produktspecifikation.
2. Skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar och viner som använder de skyddade beteckningarna i enlighet med produktspecifikationen ska skyddas mot följande:
a) Varje direkt eller indirekt kommersiellt bruk av den skyddade beteckningen
i) för produkter som är jämförbara, men som inte uppfyller kraven i produktspecifikationen för den skyddade beteckningen, eller
ii) i den mån detta bruk innebär att en ursprungsbetecknings eller en geografisk betecknings anseende utnyttjas.
b) Varje obehörigt bruk, imitation eller anspelning, även när produktens eller tjänstens verkliga ursprung anges eller det skyddade namnet har översatts eller åtföljs av uttryck som ”stil”, ”typ”, ”metod”, ”sådan som tillverkas i”, ”imitation”, ”smak”, ”liknande” eller dylikt.
c) Varje annan osann eller vilseledande uppgift om ursprung, härkomst, beskaffenhet eller väsentliga egenskaper hos produkten på dennas inre eller yttre förpackning, reklammaterial eller handlingar, liksom förpackning av vinprodukten i en behållare som är ägnad att inge en oriktig föreställning om vinproduktens verkliga ursprung.
d) Varje annan form av agerande som kan vilseleda konsumenten om produktens verkliga ursprung.
3. Skyddade ursprungsbeteckningar eller skyddade geografiska beteckningar får inte bli generiska i gemenskapen i den mening som avses i artikel 118k.1.
4. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att hindra olaglig användning av de skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som det hänvisas till i punkt 2.
5. Genom undantag från punkterna 1–4 ska Kroatien tillåtas att på marknaden i Kroatien släppa ut eller till tredjeländer exportera viner med beteckningen Mlado vino portugizac tills utförsäljning av det lager som finns på anslutningsdagen har genomförts. Kroatien ska inrätta en databas med uppgifter om vilka tillgängliga lager som finns på anslutningsdagen och säkerställa att dessa lager kontrolleras och anmäls till kommissionen.
Artikel118n¶Register
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Kommissionen ska upprätta och föra ett elektroniskt register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar för vin som ska vara tillgängligt för allmänheten.
Artikel118o¶Utseende av behörig kontrollmyndighet
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Medlemsstaterna ska utse den eller de behöriga myndigheter som ska ansvara för kontrollerna när det gäller de skyldigheter som fastställs i detta kapitel i enlighet med de kriterier som anges i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd.
2. Medlemsstaterna ska se till att alla aktörer som följer detta underavsnitt har rätt att omfattas av ett system med kontroller.
3. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om den eller de behöriga myndigheter som avses i punkt 1. Kommissionen ska offentliggöra deras namn och kontaktuppgifter och ska regelbundet uppdatera dem.
Artikel118p¶Kontroll av att produktspecifikationerna följs
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. När det gäller skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som avser ett geografiskt område i gemenskapen, ska kontroll av att produktspecifikationerna följs under produktionen och under eller efter tappningen av vinet genomföras varje år av
a) den eller de behöriga myndigheter som avses i artikel 118o.1, eller
b) ett eller flera kontrollorgan enligt punkt 5 i artikel 2 andra stycket i förordning (EG) nr 882/2004 som utför produktcertifieringar i enlighet med de kriterier som anges i artikel 5 i den förordningen.
Kostnaderna för sådana kontroller ska bäras av de aktörer som omfattas av kontrollerna.
2. När det gäller skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som avser ett geografiskt område i ett tredjeland, ska kontroll av att produktspecifikationerna följs under produktionen och under eller efter tappningen av vinet genomföras varje år av
a) en eller flera offentliga myndigheter som utsetts av tredjelandet, eller
b) ett eller flera certifieringsorgan.
3. De certifieringsorgan som avses i punkterna 1 b och 2 b ska iaktta och, från och med den 1 maj 2010, vara ackrediterade enligt den europeiska standarden EN 45011 eller ISO/IEC Guide 65 (Allmänna krav för organ som handhar produktcertifieringssystem).
4. När den eller de myndigheter som avses i punkterna 1 a och 2 a kontrollerar att produktspecifikationerna följs, ska de lämna tillfredsställande garantier för objektivitet och opartiskhet samt förfoga över den kvalificerade personal och de resurser som behövs för att genomföra sina uppgifter.
Artikel118q¶Ändringar av produktspecifikationer
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. En sökande som uppfyller villkoren i artikel 118e får ansöka om en ändring av produktspecifikationen för en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning, till exempel för att ta hänsyn till den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen eller för att göra en ny avgränsning av det geografiska område som avses i artikel 118c.2 andra stycket led d. I ansökan ska anges vilka ändringar som begärs med motiveringar.
2. Om ändringen medför en eller flera ändringar i det sammanfattande dokument som avses i artikel 118c.1 d, ska artiklarna 118f–118i även gälla för ändringsansökan. Om de ändringar som föreslås är jämförelsevis små, ska kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4 besluta om godkännande av dessa utan att följa förfarandet enligt artikel 118g.2 och artikel 118h och ska, om ansökan godkänns, offentliggöra uppgifterna enligt artikel 118g.3.
3. Om den föreslagna ändringen inte innebär någon ändring av det sammanfattande dokumentet ska följande regler gälla:
a) Om det geografiska området är beläget i en viss medlemsstat, ska denna yttra sig om ändringen och, om yttrandet är positivt, offentliggöra den ändrade produktspecifikationen och anmäla ändringarna och motiveringarna för dessa till kommissionen.
b) Om det geografiska området är beläget i ett tredjeland, ska kommissionen besluta om eventuellt godkännande av den föreslagna ändringen.
Artikel118r¶Avregistrering
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Kommissionen får, på eget initiativ eller på motiverad begäran av en medlemsstat, ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person som har ett legitimt intresse, enligt förfarandet i artikel 195.4 fatta beslut om att dra in skyddet av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning om villkoren i motsvarande produktspecifikation inte längre är uppfyllda.
Artiklarna 118f–118i ska gälla i tillämpliga delar.
Artikel118s¶Befintliga skyddade vinbeteckningar
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 491/2009 och 12012J.
1. De vinbeteckningar som är skyddade enligt artiklarna 51 och 54 i förordning (EG) nr 1493/1999 och artikel 28 i kommissionens förordning (EG) nr 753/2002 av den 29 april 2002 om vissa tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa vinprodukter ska automatiskt vara skyddade enligt den här förordningen. Kommissionen ska föra in dem i det register som avses i artikel 118n i den här förordningen.
2. Medlemsstaterna ska för de befintliga skyddade vinbeteckningar som avses i punkt 1 skicka in följande till kommissionen:
a) Den tekniska dokumentation som avses i artikel 118c.1.
b) De nationella besluten om godkännande.
3. De vinbeteckningar som avses i punkt 1 förlorar sitt skydd enligt denna förordning om inte den information som avses i punkt 2 lämnas in senast den 31 december 2011. Kommissionen ska vidta motsvarande formella åtgärder för att ta bort sådana beteckningar från det register som avses i artikel 118n.
4. Artikel 118r ska inte tillämpas på sådana befintliga skyddade vinbeteckningar som avses i punkt 1.
Kommissionen får, på eget initiativ och i enlighet med förfarandet i artikel 195.4, till och med den 31 december 2014 fatta beslut om att dra in det skydd för befintliga skyddade vinbeteckningar som avses i punkt 1 om de inte uppfyller villkoren i artikel 118b.
5. För Kroatien ska de vinbeteckningar som offentliggjorts i EUT C 116 av den 14 april 2011 vara skyddade med stöd av denna förordning, förutsatt att resultatet vid förfarandet för invändningar tillåter detta. Kommissionen ska föra in dem i det register som avses i artikel 118n.
Punkterna 2–4 i denna artikel ska gälla enligt följande: den tidsfrist som avses i punkt 3 ska vara ett år från och med dagen för Kroatiens anslutning. Den tidsfrist som avses i punkt 4 ska vara fyra år från och med dagen för Kroatiens anslutning.
Artikel118t¶Avgifter
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Medlemsstaterna får ta ut en avgift för att täcka sina omkostnader, inbegripet de som uppstår vid granskning av ansökningar om skydd, invändningar, ansökningar om ändringar och framställningar om indragningar enligt detta underavsnitt.
Underavsnitt II Traditionella uttryck
Artikel118u¶Definitioner
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. traditionellt uttryck: ett uttryck som, när det gäller de produkter som avses i artikel 118a.1, av tradition används i medlemsstaterna för att beteckna
a) att produkten har en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning enligt gemenskapslagstiftningen eller den nationella lagstiftningen,
b) produktions- eller lagringsmetoden, kvalitet, färg, typ av plats eller en särskild händelse som är förknippad med historien, för produkter med en skyddad ursprungsbeteckningen eller en skyddad geografisk beteckning.
2. Traditionella uttryck ska erkännas, definieras och skyddas av kommissionen.
Artikel118v¶Skydd
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Ett skyddat traditionellt uttryck får endast användas för produkter som har framställts enligt definitionen i artikel 118u.1.
Traditionella uttryck ska skyddas mot olovlig användning.
Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att förhindra olovlig användning av skyddade traditionella uttryck.
2. Traditionella uttryck får inte bli generiska i gemenskapen.
Avsnitt Ib Märkning och presentation inom vinsektorn
Artikel118w¶Definition
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
I detta avsnitt gäller följande definitioner:
a) märkning: varje ord, detalj, varumärke, märkesnamn, illustration eller symbol på förpackning, dokument, meddelande, etikett, ring eller hylsa som medföljer eller avser en viss produkt.
b) presentation: varje information som framförs till konsumenterna genom den berörda produktens förpackning, inklusive form på och typ av flaskor.
Artikel118x¶Tillämpning av övergripande bestämmelser
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska direktiv 89/104/EEG, rådets direktiv 89/396/EEG av den 14 juni 1989 om identifikationsmärkning av livsmedelspartier, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel och Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/45/EG av den 5 september 2007 om fastställande av bestämmelser för färdigförpackade varors nominella mängder gälla för märkning och presentation av produkter som faller inom deras tillämpningsområden.
Artikel118y¶Obligatoriska uppgifter
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Märkning och presentation av de produkter som avses i punkterna 1–11 samt punkterna 13, 15 och 16 i bilaga XIb och som saluförs i gemenskapen eller är avsedda för export, ska innehålla följande obligatoriska uppgifter:
a) Kategorin av vinprodukt enligt bilaga XIb.
b) För vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning:
i) uttrycket ”skyddad ursprungsbeteckning” eller ”skyddad geografisk beteckning”, och
ii) namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen eller skyddade geografiska beteckningen.
c) Verklig alkoholhalt i volymprocent.
e) Uppgift om tappningsföretaget eller, när det rör sig om mousserande vin, mousserande vin tillsatt med koldioxid, mousserande kvalitetsvin eller mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ, namnet på producenten eller leverantören.
f) Importören, när det rör sig om importerade viner.
g) När det rör sig om mousserande vin, mousserande vin tillsatt med koldioxid, mousserande kvalitetsvin eller mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ, uppgift om sockerhalten.
2. Med avvikelse från punkt 1 a får hänvisningen till kategorin av vinprodukt uteslutas för vin vars etikett anger namnet på en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografiska beteckning.
3. Med avvikelse från punkt 1 b får hänvisningen till uttrycket ”skyddad ursprungsbeteckning” eller ”skyddad geografisk beteckning” uteslutas i följande fall:
a) Om ett traditionellt uttryck enligt artikel 118u.1 a anges på etiketten.
b) I särskilda fall, som ska fastställas av kommissionen, om namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen eller skyddade geografiska beteckningen anges på etiketten.
Artikel118z¶Frivilliga uppgifter
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Märkningen och presentationen av de produkter som avses i artikel 118y.1 får innehålla följande frivilliga uppgifter:
a) Årgång.
b) Namnet på en eller flera druvsorter.
c) När det gäller andra viner än de som avses i artikel 118y.1 g, uppgifter om sockerhalten.
d) För vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning, traditionella uttryck enligt artikel 118u.1 b.
e) Gemenskapens symbol för den skyddade ursprungsbeteckningen eller skyddade geografiska beteckningen.
f) Uttryck som avser vissa produktionsmetoder.
g) För vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning, namnet på en geografisk enhet som är mindre eller större än det underliggande området för ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 118j.3 gäller följande för användningen av de uppgifter som anges i punkt 1 a och 1 b för viner som saknar en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning:
a) Medlemsstaterna ska införa lagar eller andra författningar för att säkerställa certifierings-, godkännande- och kontrollförfaranden så att den berörda informationens korrekthet garanteras.
b) Medlemsstaterna får, på grundval av icke diskriminerande och objektiva kriterier och med vederbörlig hänsyn till lojal konkurrens, för vin som framställts av druvsorter på deras territorium, upprätta förteckningar över uteslutna druvsorter, särskilt om
i) den finns risk för att konsumenterna vilseleds i fråga om vinets rätta ursprung, på grund av att en viss druvsort utgör en integrerad del av en befintlig skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning,
ii) de berörda kontrollerna inte skulle vara kostnadseffektiva, på grund av att en viss druvsort utgör en mycket liten del av medlemsstatens vinodling.
c) För blandningar av viner från olika medlemsstater får druvsorten eller druvsorterna inte anges i märkningen om inte de berörda medlemsstaterna har kommit överens om annat och säkerställer de relevanta certifierings-, godkännande- och kontrollförfarandena.
Artikel118za¶Språkanvändning
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. De obligatoriska och frivilliga uppgifter som avses i artiklarna 118y och 118z ska när de uttrycks i ord avfattas på ett eller flera av gemenskapens officiella språk.
2. Utan hinder av punkt 1 ska dock namnet på en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning eller ett traditionellt uttryck enligt artikel 118u.1 a på etiketten avfattas på det eller de språk på vilka skyddet är tillämpligt.
Vid skyddade ursprungsbeteckningar eller skyddade geografiska beteckningar eller särskilda nationella beteckningar på ett annat alfabet än det latinska kan denna beteckning även anges på ett eller flera officiella gemenskapsspråk.
Artikel118zb¶Tillsyn
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska vidta åtgärder för att säkerställa att en produkt enligt artikel 118y.1 som inte är märkt i enlighet med detta avsnitt inte släpps ut på marknaden eller att produkten dras tillbaka från marknaden.
Avsnitt II Produktionsvillkor
Artikel119¶Användning av kasein och kaseinater i framställningen av ost
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
Om det utgår stöd enligt artikel 100 får kommissionen kräva att det inhämtas förhandstillstånd för användningen av kasein och kaseinater i framställningen av ost och sådant tillstånd ska endast beviljas om sådan användning är en nödvändig förutsättning för framställningen av produkterna.
Artikel120¶Metod för framställning av jordbruksalkohol
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Framställningsmetoden för jordbruksalkohol som framställts av en viss jordbruksprodukt som förtecknas i bilaga I till fördraget, samt denna jordbruksalkohols egenskaper, kan fastställas av kommissionen.
Avsnitt IIa Produktionsregler inom vinsektorn
Underavsnitt I Druvsorter
Artikel120a¶Klassificering av druvsorter
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. De produkter som förtecknas i bilaga XIb och som produceras i gemenskapen ska framställas av druvsorter enligt klassificeringen i punkt 2.
2. Med förbehåll för punkt 3 ska medlemsstaterna klassificera vilka druvsorter som för framställning av vin får planteras, återplanteras eller ympas på deras territorier.
Endast druvsorter som uppfyller följande villkor får klassificeras av medlemsstaterna:
a) Druvsorter som tillhör arten Vitis vinifera eller kommer från en korsning mellan den arten och andra arter av släktet Vitis.
b) Druvsorter som inte tillhör någon av följande sorter: Noah, Othello, Isabelle, Jacquez, Clinton och Hebermont.
Om en druvsort stryks ur klassificeringen enligt första stycket ska den röjas inom 15 år efter det att de har strukits.
3. De medlemsstater vilkas vinproduktion inte överstiger 50000 hl vin per år, beräknat på grundval av den genomsnittliga produktionen under de senaste fem vinåren, ska undantas från kravet på klassificering i punkt 2.
Dock får även i de medlemsstater som avses i första stycket endast druvsorter som överensstämmer med punkt 2 a och b planteras, återplanteras eller ympas för framställning av vin.
4. Med avvikelse från punkt 2 första och andra stycket och punkt 3 andra stycket är plantering, återplantering eller ympning av följande druvsorter tillåten för forskning och vetenskapliga försök:
a) Druvsorter som inte klassificerats av de medlemsstater som avses i punkt 2.
b) Druvsorter som inte överensstämmer med punkt 2 a och b, i fråga om de medlemsstater som avses i punkt 3.
5. Arealer planterade med druvsorter för vinframställning i strid med punkterna 2, 3 och 4 ska röjas.
Det föreligger dock ingen skyldighet att röja sådana arealer om det som produceras enbart är avsett för konsumtion i vinodlarens hushåll.
6. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att kontrollera att producenterna följer bestämmelserna i punkterna 2–5.
Underavsnitt II Oenologiska metoder och restriktioner
Artikel120b¶Tillämpningsområde
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Detta underavsnitt avser de tillåtna oenologiska metoderna och de gällande restriktionerna för produktion och saluföring av produkter inom vinsektorn samt förfarandet för att fatta beslut om dessa metoder och restriktioner.
Artikel120c¶Oenologiska metoder och restriktioner
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Vid framställning i gemenskapen av produkter inom vinsektorn får endast oenologiska metoder och lagring som är tillåtna enligt gemenskapsrätten i enlighet med bilaga XVa eller om vilka beslut har fattats i enlighet med artiklarna 120d och 120e användas.
Första stycket ska inte gälla
a) druvsaft och koncentrerad druvsaft,
b) druvmust och koncentrerad druvmust avsedd för framställning av druvsaft.
2. De tillåtna oenologiska metoderna får endast användas för att säkerställa att framställning, lagring och förädling av produkten sker på ett korrekt sätt.
3. Produkter inom vinsektorn ska framställas i gemenskapen i enlighet med relevanta restriktioner i bilaga XVb.
4. Produkter som omfattas av denna förordning och som har genomgått oenologiska metoder som inte är tillåtna i gemenskapen, eller i förekommande fall, enligt nationella bestämmelser, eller som står i strid mot restriktionerna i bilaga XVb får inte saluföras i gemenskapen.
Artikel120d¶Striktare regler fastställda av medlemsstaterna
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Medlemsstaterna får begränsa eller förbjuda användningen av vissa oenologiska metoder samt införa hårdare restriktioner, som är tillåtna enligt gemenskapsrätten, för vin som framställs inom deras territorium och i syfte att bättre bevara de egenskaper som är kännetecknande för vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning och för mousserande vin och likörvin.
Medlemsstaterna ska meddela dessa begränsningar, förbud och restriktioner till kommissionen, som i sin tur ska underrätta övriga medlemsstater.
Artikel120e¶Tillstånd för oenologiska metoder och restriktioner
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Utom för de oenologiska metoder som gäller berikning, syratillsats och avsyrning som fastställs i bilaga XVa för de specifika produkter som omfattas av den bilagan samt de restriktioner som anges i bilaga XVb ska kommissionen fatta beslut om tillstånd för oenologiska metoder och restriktioner för produktion och lagring av produkter inom vinsektorn i enlighet med förfarandet i artikel 195.4.
2. Medlemsstaterna får tillåta användning för försöksändamål av otillåtna oenologiska metoder på villkor som ska fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4.
Artikel120f¶Kriterier för tillstånd
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Kommissionen ska, när den lämnar tillstånd till oenologiska metoder i enlighet med förfarandet i artikel 195.4,
a) grunda sig på de oenologiska metoder som har rekommenderats och offentliggjorts av Internationella vinorganisationen (OIV) och på resultaten av användningen av ännu inte tillåtna oenologiska metoder för försöksändamål,
b) ta hänsyn till skyddet av människors hälsa,
c) ta hänsyn till eventuella risker för att konsumenterna vilseleds på grund av etablerade förväntningar och uppfattningar och i samband med detta undersöka vilka informationsmöjligheter som finns och kan utnyttjas för att undvika sådana risker,
d) ge möjlighet att bevara vinets naturliga och kännetecknande egenskaper och undvika en genomgripande ändring av den berörda produktens sammansättning,
e) säkerställa en acceptabel miniminivå av miljöskydd,
f) följa de allmänna bestämmelserna om oenologiska metoder och restriktioner i bilaga XVa respektive XVb.
Artikel120g¶Analysmetoder
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
De analysmetoder som ska användas för att bestämma sammansättningen av produkterna inom vinsektorn och de föreskrifter som gör det möjligt att fastställa om dessa produkter har genomgått någon behandling som står i strid med tillåtna oenologiska metoder, ska vara de som har rekommenderats och offentliggjorts av OIV.
Om det inte finns några metoder och föreskrifter som har rekommenderats och offentliggjorts av OIV ska sådana analysmetoder och föreskrifter antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4.
I avvaktan på att sådana föreskrifter antas ska man tillämpa de metoder och föreskrifter som är tillåtna i den berörda medlemsstaten.
Avsnitt III Förfaranden
Artikel121¶Antagande av normer, tillämpningsföreskrifter och undantag
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 361/2008 och förordning (EG) nr 491/2009.
Kommissionen ska fastställa tillämpningsföreskrifter för detta kapitel, vilka särskilt kan avse
a) de handelsnormer som avses i artiklarna 113 och 113a inklusive bestämmelser
i) om avvikelser och undantag från tillämpningen av handelsnormerna,
ii) om presentation av de uppgifter som krävs enligt normerna samt om saluföring och märkning,
iii) om tillämpningen av handelsnormerna på produkter som importeras till gemenskapen och produkter som exporteras från gemenskapen,
iv) med avseende på artikel 113a.1, för att fastställa vad som är kännetecknande för en produkt som är av sund, god och marknadsmässig kvalitet.
b) när det gäller definitioner och beteckningar som får användas inom saluföring av mjölk och mjölkprodukter i enlighet med artikel 114.1,
i) utarbetande och vid behov komplettering av den produktförteckning som avses i punkt III.1 andra stycket i bilaga XII på grundval av de förteckningar som medlemsstaterna skickat in,
ii) när så krävs, tillägg i förteckningen över beteckningar i led a i andra stycket i punkt II.2 i bilaga XII, samt
c) när det gäller normer för bredbara fetter enligt artikel 115,
i) en förteckning över produkter enligt led a i tredje stycket i punkt I.2 i bilaga XV, på grundval av de förteckningar som medlemsstaterna skickat in till kommissionen,
ii) de analysmetoder som krävs för att kontrollera sammansättningen av och framställningssättet för produkter som avses i artikel 115,
iii) närmare bestämmelser om provtagning,
iv) närmare bestämmelser för att ta fram statistisk information om marknaderna för de produkter som avses i artikel 115,
d) när det gäller bestämmelserna om saluföring av ägg i del A i bilaga XIV,
i) definitioner,
ii) hur ofta uppsamling, leverans, konservering och behandling av äggen görs,
iii) kvalitetskriterier, särskilt skalets utseende, vitans och gulans konsistens samt höjden på luftutrymmet,
iv) viktklassificering, inklusive undantag,
v) uppgifterna på ägg och förpackningar, inklusive undantag och bestämmelser för förpackningsanläggningar,
vi) handel med tredjeland,
vii) produktionsmetoder,
e) när det gäller bestämmelserna om saluföring av fjäderfäkött i del B i bilaga XIV,
i) definitioner,
ii) förteckning över de slaktkroppar av fjäderfä, delar av sådana slaktkroppar och slaktbiprodukter, inbegripet foie gras, på vilka bestämmelserna i del B i bilaga XIV ska tillämpas,
iii) klassificeringskriterier i den mening som avses i punkt III.1 i del B i bilaga XIV,
iv) bestämmelser om de kompletterande uppgifter som ska anges på de medföljande handelsdokumenten, märkning, presentation och marknadsföring av fjäderfäkött som är avsett för slutkonsumenten samt det namn under vilket produkten säljs i den mening som avses i artikel 3.1.1 i direktiv 2000/13/EG,
v) frivilliga uppgifter om den använda kylningsmetoden och uppfödningssystemet,
vi) undantag som får tillämpas när det gäller leveranser till stycknings- eller bearbetningsanläggningar,
vii) bestämmelser när det gäller procentsatserna för vattenupptagning vid framställningen av färska, frysta och djupfrysta slaktkroppar samt delar av dessa samt de beteckningar som ska anges i detta avseende,
f) när det gäller bestämmelserna om normer för produktion och saluföring av kläckägg eller gårdsuppfödda kycklingar enligt del C i bilaga XIV,
i) definitioner,
ii) registrering av anläggningar som producerar eller saluför kläckägg eller gårdsuppfödda kycklingar,
iii) beteckningar som ska anges på kläckägg, inbegripet kläckägg som importeras från eller exporteras till tredjeländer och på förpackningar samt de bestämmelser som ska tillämpas på kycklingar med ursprung i tredje land,
iv) register som kläckerierna ska föra,
v) tillåten användning, för andra ändamål än som livsmedel, av ruvade ägg som avlägsnats ur ruvmaskinen,
vi) meddelanden från kläckerier och andra anläggningar till medlemsstaternas behöriga myndigheter,
vii) åtföljande handlingar,
g) egenskaper som anges som minimikrav för produkter inom humlesektorn som avses i artikel 117,
h) de analysmetoder som ska användas i tillämpliga fall,
i) när det gäller användning av kasein och kaseinater enligt artikel 119:
i) de villkor enligt vilka medlemsstaterna ska bevilja tillstånden samt den maximala procentandel som utifrån objektiva kriterier för vad som är tekniskt nödvändigt ska iblandas,
ii) de skyldigheter som ska iakttas av företag som beviljats tillstånd i enlighet med led i,
j) när det gäller villkoren för saluföring av kött av nötkreatur som är tolv månader eller yngre i enlighet med artikel 113b,
i) praktiska bestämmelser om var kategoribeteckningen som fastställs i punkt II i bilaga XIa ska anges och hur stora bokstäver som ska användas,
ii) bestämmelser om kontroll av att denna förordning iakttas vid import av kött från tredjeländer enligt punkt VIII i bilaga XIa,
k) de bestämmelser om ursprungsbeteckning och geografisk beteckning som avses i underavsnitt I i avsnitt Ia, särskilt bestämmelserna om undantag från bestämmelserna och kraven i det underavsnittet
i) när det gäller ansökningar om skydd för ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar som ännu inte avgjorts,
ii) när det gäller framställning av vissa viner med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning inom ett geografiskt område i närheten av det geografiska område från vilket druvorna härstammar,
iii) när det gäller traditionella produktionsmetoder för vissa viner med skyddad ursprungsbeteckning,
l) de bestämmelser om traditionella uttryck som avses i underavsnitt II i avsnitt Ia, särskilt i fråga om
i) förfarandet för att bevilja skydd,
ii) den specifika skyddsnivån,
m) de bestämmelser om märkning och presentation som avses i avsnitt Ib, särskilt i fråga om
i) närmare bestämmelser om den berörda produktens ursprung,
ii) villkoren för användningen av de frivilliga uppgifterna i artikel 118z,
iii) särskilda krav i fråga om uppgifterna om årgång och druvsort på etiketterna enligt artikel 118z.2,
iv) ytterligare avvikelser utöver dem som anges i artikel 118y.2, där det föreskrivs att hänvisningen till kategorin av vinprodukt får uteslutas,
v) regler för det skydd som ska ges presentationen av en viss produkt.
Kommissionen får ändra del B i den tabell som fastställs i punkt III.2 i bilaga XIa.
De åtgärder som är nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna om oenologiska metoder och restriktioner i underavsnitt II i avsnitt IIa och i bilagorna XVa och XVb ska antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4, om inte annat föreskrivs i dessa bilagor.
De åtgärder som avses i tredje stycket får särskilt avse följande:
a) Bestämmelser med innebörden att de oenologiska metoder i gemenskapen som förtecknas i bilaga IV till förordning (EG) nr 1493/1999 ska anses vara tillåtna oenologiska metoder.
b) Tillåtna oenologiska metoder och restriktioner, inklusive berikning, syratillsats och avsyrning som gäller mousserande viner, mousserande kvalitetsviner och mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ.
c) Tillåtna oenologiska metoder och restriktioner som gäller likörvin.
d) Bestämmelser för blandning och ”coupage” av must och vin, om inte annat anges i punkt C i bilaga XVb.
e) Specifikationer för renhet och identitet för ämnen som ingår i oenologiska metoder, om det saknas gemenskapsbestämmelser på området.
f) Administrativa föreskrifter för att genomföra tillåtna oenologiska metoder.
g) Villkoren för innehav, omsättning och användning av produkter som inte uppfyller bestämmelserna i artikel 120c och eventuella undantag från kraven i den artikeln samt kriterier som i enskilda fall gör det möjligt att undvika alltför stor stränghet.
h) Villkoren enligt vilka medlemsstaterna får tillåta innehav, omsättning och användning av produkter som inte uppfyller bestämmelserna i underavsnitt II i avsnitt IIa, utom artikel 120c, eller tillämpningsföreskrifterna för det underavsnittet.
Kapitel II Producentorganisationer, branschorganisationer och aktörsorganisationer
Avsnitt I Allmänna principer
Artikel122¶Producentorganisationer
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 361/2008, förordning (EU) nr 261/2012, förordning (EG) nr 72/2009 och förordning (EG) nr 491/2009.
Medlemsstaterna ska erkänna producentorganisationer som
a) är sammansatta av producenter inom någon av följande sektorer:
i) humlesektorn,
ii) sektorn för olivolja och bordsoliver,
iii) sektorn för frukt och grönsaker, när det gäller jordbrukare som odlar en eller flera produkter inom den sektorn och/eller sådana produkter som endast är avsedda för bearbetning,
iiia) mjölk och mjölkprodukter,
iv) sektorn för silkesodling.
b) har bildats på initiativ av producenterna själva,
c) eftersträvar ett särskilt syfte som särskilt kan eller, när det gäller sektorn för frukt och grönsaker, ska omfatta ett eller flera av följande mål:
i) Att säkerställa att produktionen är planerad och anpassad till efterfrågan, särskilt när det gäller kvalitet och kvantitet,
ii) Att främja koncentrationen av utbudet och avyttringen av medlemmarnas produktion,
iii) Att optimera produktionskostnaderna och stabilisera produktionspriserna.
Medlemsstaterna får också ge erkännande till producentorganisationer som består av producenter i alla de sektorer som avses i artikel 1, utom de sektorer som avses i led a i första stycket, på de villkor som anges i leden b och c i det stycket.
Medlemsstaterna får, när det gäller vinsektorn, erkänna producentorganisationer på samma villkor som i första stycket leden b och c som tillämpar stadgar som ålägger deras medlemmar att bland annat
a) tillämpa de regler som producentorganisationen antagit när det gäller produktionsrapportering, produktion, saluföring och miljöskydd,
b) ge producentorganisationer den information de begär för statistiska ändamål, särskilt när det gäller odlingsarealer och marknadsutveckling,
c) betala böter för åsidosättande av de skyldigheter som följer av stadgarna.
Följande särskilda mål i den mening som avses i första stycket led c får eftersträvas, i synnerhet, inom vinsektorn:
a) Främja och lämna tekniskt stöd för användningen av miljövänliga odlings- och produktionsmetoder.
b) Främja initiativ för hanteringen av biprodukter från vinframställning och för avfallshanteringen, särskilt för att skydda kvaliteten på vatten, mark och landskap samt för att bevara eller främja den biologiska mångfalden.
c) Forska om hållbara produktionsmetoder och hållbar marknadsutveckling.
d) Bidra till genomförandet av stödprogram enligt del II avdelning I kapitel IV avsnitt IVb.
Artikel123¶Branschorganisationer
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 361/2008, förordning (EG) nr 491/2009 och förordning (EU) nr 261/2012.
1. Medlemsstaterna ska erkänna branschorganisationer som
a) är sammansatta av företrädare för ekonomisk verksamhet knuten till produktionen av, handeln med och/eller bearbetningen av produkter inom följande sektorer:
i) sektorn för olivolja och bordsoliver,
ii) tobakssektorn,
b) har bildats på initiativ av samtliga eller några av de organisationer eller sammanslutningar som de består av,
c) arbetar för ett särskilt mål, som särskilt kan omfatta att
i) koncentrera och samordna utbudet och saluföringen av medlemmarnas produktion,
ii) gemensamt anpassa produktion och bearbetning till marknadens krav och förbättra produkten,
iii) främja rationalisering och mekanisering inom produktion och bearbetning,
iv) bedriva forskning om hållbara produktionsmetoder och marknadsutvecklingen.
När branschorganisationer bedriver verksamhet i flera medlemsstater, ska erkännandet dock beviljas av kommissionen utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1.
2. När branschorganisationer enligt punkt 1 bedriver verksamhet i flera medlemsstater, ska erkännandet beviljas av kommissionen utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1.
3. Utöver vad som sägs i punkt 1 ska medlemsstaterna när det gäller frukt och grönsaker, och de får när det gäller vin, dessutom erkänna branschorganisationer som
a) är sammansatta av företrädare för ekonomisk verksamhet knuten till produktion av, handel med eller bearbetning av produkter från de sektorer som anges i inledningen,
b) har bildats på initiativ av samtliga eller några av de företrädare som avses i led a,
c) i en eller flera regioner inom gemenskapen med beaktande av konsumenternas intressen, och inom vinsektorn med beaktande av folkhälsan och konsumenternas intressen, och utan att det påverkar andra sektorer, genomför minst en, eller när det gäller frukt och grönsaker två, av nedanstående aktiviteter, dvs. att
i) förbättra kunskapen om och insynen i produktionen och marknaden,
ii) hjälpa till med att bättre samordna utsläppandet på marknaden av frukt- och grönsaksprodukter och vinprodukter, särskilt genom forskning och marknadsundersökningar,
iii) utarbeta standardavtal som är förenliga med gemenskapens regler,
iv) mer fullständigt dra nytta av frukt- och grönsaksprodukternas och vinprodukternas potential, och produktionspotentialen i vinsektorn,
v) tillhandahålla upplysningar och genomföra forskning som behövs för att inrikta produktionen på produkter som är bättre anpassade till marknadens krav och konsumenternas smak och förväntningar, särskilt i fråga om produkternas kvalitet och miljöskydd,
vi) undersöka på vilket sätt det går att begränsa användningen av växtskyddsmedel och andra produktionselement, och säkerställa produkternas kvalitet och skyddet av mark och vatten,
vii) utveckla metoder och medel för förbättring av produkternas kvalitet i alla produktions- och handelsled och, när det gäller vinsektorn vinframställningsled,
viii) tillvarata potentialen hos organiskt jordbruk och skydda och främja sådant jordbruk samt ursprungsbeteckningar, kvalitetsmärkningar och geografiska beteckningar,
ix) främja en integrerad produktion eller andra miljövänliga produktionsmetoder,
x) när det gäller frukt och grönsaker fastställa strängare regler än gemenskapsföreskrifterna eller de nationella föreskrifterna när det gäller de regler för produktion och saluföring som anges i punkterna 2 och 3 i bilaga XVIa,
xi) när det gäller vinsektorn
erbjuda information om särskilda egenskaper hos vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning,
uppmuntra till måttlig och ansvarsfull vinkonsumtion och informera om de skadliga verkningarna av farliga konsumtionsmönster,
genomföra säljfrämjande åtgärder för vin, särskilt i tredjeland.
4. Medlemsstaterna får också erkänna branschorganisationer som
a) har formellt begärt att erkännas och är sammansatta av företrädare för ekonomisk verksamhet knuten till produktion av obehandlad mjölk och knutna till minst ett av följande led i försörjningskedjan, nämligen bearbetning av eller handel, inklusive distribution, med produkter från sektorn mjölk och mjölkprodukter,
b) har bildats på initiativ av samtliga eller några av de företrädare som avses i led a,
c) i en eller flera regioner inom unionen med beaktande av branschorganisationernas medlemmars och konsumenternas intressen genomför en eller flera av nedanstående aktiviteter, dvs.
i) förbättrar kunskapen om och insynen i produktion och marknad, bland annat genom offentliggörande av statistiska uppgifter om priser, volymer och om giltighetstiden för avtal om leveranser av obehandlad mjölk som har ingåtts, samt genom tillhandahållande av analyser av potentiell framtida marknadsutveckling på regional, nationell och internationell nivå,
ii) bidrar till en bättre samordning av sättet som produkter från sektorn mjölk och mjölkprodukter släpps ut på marknaden, särskilt genom forskning och marknadsundersökningar,
iii) främjar konsumtion av och tillhandahåller information om mjölk och mjölkprodukter på både den inre marknaden och externa marknader,
iv) utforskar potentiella exportmarknader,
v) utarbetar standardavtal som är förenliga med unionsbestämmelserna för försäljning av obehandlad mjölk till köpare samt för leverans av bearbetade produkter till distributörer och återförsäljare, med hänsyn till behovet av att uppnå rättvisa konkurrensvillkor och undvika en snedvridning av marknaden,
vi) erbjuder information och utföra den forskning som behövs för att styra produktionen till produkter som bättre motsvarar marknadens behov och konsumenternas smak och förväntningar, särskilt när det gäller produktkvalitet och miljöskydd,
vii) behåller och utvecklar mejerisektorns produktionspotential genom att bland annat främja innovations- och stödprogram för tillämpad forskning och utveckling (FoU) i syfte att utnyttja mjölkens och mjölkprodukternas fulla potential och kunna skapa mervärdesprodukter som är attraktivare för konsumenterna,
viii) undersöker på vilket sätt det skulle gå att begränsa användningen av veterinärläkemedel, förbättra hanteringen av andra produktionselement och förbättra såväl livsmedelssäkerheten som djurhälsan,
ix) utvecklar metoder och medel för att förbättra produktkvaliteten i alla produktions- och marknadsföringsled,
x) tillvarata potentialen hos ekologiskt jordbruk och skydda och främja sådant jordbruk samt produktionen av produkter med ursprungsbeteckningar, kvalitetsmärkningar och geografiska beteckningar, och
xi) främjar integrerad produktion eller andra miljövänliga produktionsmetoder.
Artikel124¶Gemensamma bestämmelser för producenter och branschorganisationer
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 72/2009.
Artikel 122 och artikel 123.1 första stycket ska tillämpas utan att det påverkar medlemsstaternas erkännande, på grundval av nationell lagstiftning och i enlighet med gemenskapslagstiftningen, av producentorganisationer respektive branschorganisationer inom någon av de sektorer som avses i artikel 1, med undantag för de sektorer som avses i artikel 122 första stycket led a och artikel 123.1. Producentorganisationer som erkänts eller godkänts i enlighet med förordningarna (EG) nr 865/2004, (EG) nr 1952/2005 och (EG) nr 1544/2006 ska anses vara erkända producentorganisationer enligt artikel 122 i den här förordningen. Branschorganisationer som erkänts eller godkänts i enlighet med förordningarna (EG) nr 2077/92 och (EG) nr 865/2004 ska anses vara erkända branschorganisationer enligt artikel 123 i den här förordningen.
Artikel125¶Aktörsorganisationer
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
I denna förordning avses med aktörsorganisationer erkända producentorganisationer, erkända branschorganisationer eller erkända organisationer för andra aktörer inom sektorn för olivolja och bordsoliver eller deras sammanslutningar.
Avsnitt Ia Bestämmelser rörande producent- och branschorganisationer samt producentgrupper inom sektorn för frukt och grönsaker
Underavsnitt I Stadgar för och erkännande av producentorganisationer
Artikel125a¶Producentorganisationers stadgar
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Stadgarna för en producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker ska ålägga organisationens producentmedlemmar att framför allt
a) tillämpa de regler som producentorganisationen antagit när det gäller produktionsrapportering, produktion, saluföring och miljöskydd,
b) tillhöra endast en producentorganisation i fråga om ett visst jordbruksföretag produktion av någon av de produkter som avses i artikel 122 a iii,
c) saluföra hela den berörda produktionen via producentorganisationen,
d) tillhandahålla de uppgifter som producentorganisationen begär för statistiska ändamål, framför allt angående arealer, skördade kvantiteter, avkastning och direktförsäljning,
e) betala in de ekonomiska bidrag som fastställs i stadgarna för inrättande och förvaltning av den driftsfond som avses i artikel 103b.
2. Trots punkt 1 c får medlemsproducenterna om producentorganisationen ger sitt tillstånd och i enlighet med de villkor producentorganisationen har fastställt
a) sälja upp till en fastställd procentandel av sin produktion och/eller sina produkter direkt på sina jordbruksföretag och/eller utanför sina jordbruksföretag till konsumenter för personligt bruk; denna procentandel ska fastställas av medlemsstaten och uppgå till minst 10 %,
b) själva eller genom förmedling av en annan producentorganisation som utsetts av deras egen organisation, saluföra produkter som utgör en marginell kvantitet i förhållande till den produktionsvolym som den egna organisationen kan saluföra,
c) själva eller via en annan producentorganisation som utsetts av deras egen organisation, saluföra produkter vars egenskaper är sådana att den egna organisationen normalt inte handlar med dem.
3. I producentorganisationens stadgar ska även följande fastställas:
a) Förfaranden för fastställande, antagande och ändring av de regler som avses i punkt 1.
b) Ekonomiska bidrag som medlemmarna ska åläggas att betala in för finansieringen av producentorganisationen.
c) Regler som gör det möjligt för producentmedlemmarna att på ett demokratiskt sätt kontrollera organisationen och dess beslut.
d) Påföljder vid överträdelser av stadgarna, särskilt utebliven inbetalning av ekonomiska bidrag, eller av de regler som producentorganisationen har fastställt.
e) Regler för antagande av nya medlemmar, särskilt minimitid för medlemskap.
f) Regler om bokföring och budget som är nödvändiga för att organisationen ska fungera.
4. I ekonomiska frågor ska producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker anses verka i sina medlemmars namn och på deras vägnar.
Artikel125b¶Erkännande
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Medlemsstaterna ska som producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker erkänna alla juridiska personer eller klart definierade delar av juridiska personer om de ansökt om sådant erkännande och
a) de syftar till användning av miljövänliga odlings-, produktions- och avfallshanteringsmetoder, särskilt för att skydda kvaliteten på vatten, mark och landskap, samt bevara eller främja den biologiska mångfalden, och uppfyller villkoren i artiklarna 122 och 125a och styrker detta på lämpligt sätt,
b) de har det minsta antal medlemmar och har den omfattning uttryckt i volym eller värde av avsättningsbar produktion som medlemsstaterna föreskriver, och styrker detta på lämpligt sätt,
c) det i tillräcklig grad styrks att de kan genomföra sin verksamhet korrekt när det gäller varaktighet, effektivitet och koncentration av efterfrågan, i vilket syfte medlemsstaterna får avgöra vilka produkter eller grupper av produkter enligt artikel 122 a iii som bör omfattas av producentorganisationen,
d) de ger sina medlemmar faktisk möjlighet att få tekniskt stöd vid användning av miljövänliga odlingsmetoder,
e) vid behov faktiskt ställer de tekniska hjälpmedel till sina medlemmars förfogande som behövs vid insamling, lagring, förpackning och saluföring av produkterna,
f) säkerställer korrekt kommersiell förvaltning och räkenskapsförvaltning för sin verksamhet, och
g) de inte intar en dominerande ställning på en viss marknad annat än om detta är nödvändigt för att uppnå de mål som är fastställda i artikel 33 i fördraget.
2. Medlemsstaterna ska
a) inom tre månader efter det att en på lämpligt sätt styrkt ansökan har lämnats in besluta om huruvida en producentorganisation ska erkännas,
b) regelbundet kontrollera att producentorganisationerna följer bestämmelserna i detta kapitel, tillämpa sanktioner på sådana organisationer vid oegentligheter och bristande efterlevnad i anknytning till denna förordning samt vid behov besluta att återkalla erkännandet,
c) en gång per år till kommissionen anmäla varje beslut om beviljande av eller avslag på ansökningar om erkännande eller om återkallande av erkännanden.
Underavsnitt II Sammanslutningar av producentorganisationer och producentgrupper
Artikel125c¶Sammanslutningar av producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
En sammanslutning av producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker ska bildas på initiativ av erkända producentorganisationer och får bedriva varje form av producentorganisationsverksamhet enligt denna förordning. Medlemsstaterna får i detta syfte efter framställan erkänna en sammanslutning av producentorganisationer om
a) medlemsstaten anser att sammanslutningen faktiskt kan genomföra denna verksamhet, och
b) sammanslutningen inte intar en dominerande ställning på en viss marknad annat än om detta är nödvändigt för att uppnå de mål som fastställs i artikel 33 i fördraget.
Artikel 125a.4 ska gälla i tillämpliga delar.
Artikel125d¶Utläggande på entreprenad
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
Medlemsstaterna får tillåta en erkänd producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker eller en erkänd sammanslutning av producentorganisationer inom den sektorn att lägga ut valfria delar av sin verksamhet på entreprenad, även till dotterbolag, om den för medlemsstaten styrker att det är det lämpligaste sättet att nå de mål som den berörda producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer har.
Artikel125e¶Producentgrupper inom sektorn för frukt och grönsaker
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Producentgrupper får bildas i form av juridiska personer eller klart definierade delar av juridiska personer i medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare, eller i gemenskapens yttersta randområden enligt artikel 299.2 i fördraget eller på de mindre Egeiska öarna enligt artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1405/2006, på initiativ av jordbrukare som odlar en eller flera av de produkter inom sektorn för frukt och grönsaker och/eller sådana produkter som endast är avsedda för bearbetning, i syfte att erkännas som producentorganisation.
Sådana producentgrupper får beviljas en övergångsperiod för att uppfylla villkoren för erkännande som en producentorganisation enligt artikel 122.
I detta syfte ska dessa producentgrupper till medlemsstaten överlämna en plan för erkännande i flera steg; godkännandet av planen ska utgöra inledningen på den övergångsperiod som avses i andra stycket och utgöra ett förhandserkännande. Övergångsperioden ska vara högst fem år.
2. Innan medlemsstaten godtar planen för erkännande ska den informera kommissionen om sina avsikter och om de sannolika ekonomiska följderna av dessa.
Underavsnitt III Utvidgad tillämpning av reglerna till att omfatta producenter i ett ekonomiskt område
Artikel125f¶Utvidgning av reglerna
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Om en producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker som är verksam i ett bestämt ekonomiskt område anses vara representativ för produktionen och producenterna av en viss produkt i det området, får medlemsstaten i fråga på begäran av producentorganisationen förklara följande regler vara bindande för de producenter som är etablerade i det ekonomiska området och som inte är medlemmar av producentorganisationen:
a) De regler som avses i artikel 125a.1 a.
b) De regler som erfordras för att genomföra de åtgärder som avses i artikel 103c.2 c. Första stycket ska tillämpas under förutsättning att reglerna Det villkor som avses i andra stycket led a ska dock inte gälla om de berörda reglerna är de regler som förtecknas i punkterna 1, 3 och 5 i bilaga XVIa. I så fall får utvidgningen av reglerna inte tillämpas under mer än ett regleringsår.
a) har varit i kraft i minst ett regleringsår,
b) ingår i den uttömmande förteckningen i bilaga XVIa,
c) är tvingande under högst tre regleringsår.
2. I detta underavsnitt avses med ekonomiskt område ett geografiskt område som består av produktionsområden som gränsar till varandra eller ligger nära varandra och där produktions- och saluföringsvillkoren är homogena.
Medlemsstaterna ska anmäla en förteckning över ekonomiska områden till kommissionen.
Inom en månad efter anmälan ska kommissionen godkänna förteckningen eller, efter samråd med den berörda medlemsstaten, besluta om de ändringar som denna ska göra i förteckningen. Kommissionen ska på det sätt som den anser lämpligt offentliggöra denna godkända förteckning.
3. En producentorganisation ska anses vara representativ i enlighet med punkt 1 om den omfattar minst 50 % av producenterna i det ekonomiska område där den är verksam och omfattar minst 60 % av produktionsvolymen i det området. Vid beräkningen av dessa procentandelar ska producenter eller produktion av ekologiska produkter som omfattas t.o.m. den 31 december 2008 av förordning (EEG) nr 2092/91 och, från och med den 1 januari 2009, av förordning (EG) nr 834/2007 inte beaktas, dock utan att punkt 5 åsidosätts.
4. De regler som har gjorts bindande för alla producenter i ett visst ekonomiskt område
a) får inte skada övriga producenter i den berörda medlemsstaten eller i gemenskapen,
b) ska, med undantag för de regler för produktionsrapportering som avses i artikel 125a.1 a, inte tillämpas på produkter som levereras för bearbetning inom ramen för ett avtal som undertecknats före regleringsårets början, såvida de inte uttryckligen ska omfatta de produkterna,
c) får inte vara oförenliga med gällande gemenskapslagstiftning och gällande nationell lagstiftning.
5. Reglerna får inte göras bindande för producenter av ekologiska produkter som omfattas t.o.m. den 31 december 2008 av förordning (EEG) nr 2092/91 och, från och med den 1 januari 2009, av förordning (EG) nr 834/2007 såvida inte åtgärden har godkänts av minst 50 % av dessa producenter i det ekonomiska område där producentorganisationen är verksam och organisationen omfattar minst 60 % av den ekologiska produktionen i det området.
Artikel125g¶Anmälan
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
Medlemsstaterna ska utan dröjsmål till kommissionen anmäla de regler som de har gjort bindande för alla producenter i ett givet ekonomiskt område i enlighet med artikel 125f.1. Kommissionen ska på ett sätt som den anser lämpligt offentliggöra dessa regler.
Artikel125h¶Upphävande av utvidgningen av reglerna
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
Kommissionen ska besluta att medlemsstaten ska upphäva sin enligt artikel 125f.1 fastställda utvidgning av reglernas tillämpning
a) om den konstaterar att utvidgningen till andra producenter medför att konkurrensen uteblir på en väsentlig andel av den inre marknaden, att den har en negativ inverkan på det fria handelsutbytet eller att de mål som anges i artikel 33 i fördraget äventyras,
b) om den konstaterar att artikel 81.1 i fördraget är tillämplig på reglerna, utvidgade till att omfatta andra producenter; det beslut som kommissionen fattar med hänsyn till dessa regler ska tillämpas först från och med dagen för konstaterandet,
c) om den vid kontroller konstaterar att bestämmelserna i detta underavsnitt inte har efterlevts.
Artikel125i¶Ekonomiska bidrag från producenter som inte är medlemmar
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
När artikel 125f.1 tillämpas får den berörda medlemsstaten, efter granskning av framlagda underlag, besluta att producenter som inte är medlemmar ska betala producentorganisationen den del av de ekonomiska bidrag som betalas av producentmedlemmarna, om de är avsedda att täcka
a) administrativa kostnader som uppkommer genom tillämpning av de regler som avses i artikel 125f.1,
b) kostnader för forskning, marknadsundersökningar och försäljningskampanjer som genomförs av organisationen eller sammanslutningen och som kommer alla producenter i området till godo.
Artikel125j¶Utvidgad tillämpning av regler för sammanslutningar av producentorganisationer
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
I detta underavsnitt ska hänvisningar till producentorganisationer anses omfatta även erkända sammanslutningar av producentorganisationer.
Underavsnitt IV Branschorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker
Artikel125k¶Erkännande och återkallande av erkännande
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Om medlemsstatens struktur berättigar till det får medlemsstaterna som branschorganisation i sektorerna för frukt och grönsaker erkänna alla juridiska personer som är etablerade på deras territorium och som ansöker om erkännande, under förutsättning att de
a) bedriver sin verksamhet i en eller flera regioner i den berörda medlemsstaten,
b) representerar en väsentlig andel av produktionen och/eller handeln med och/eller bearbetningen av frukt och grönsaker och av bearbetade produkter av frukt och grönsaker i den eller de berörda regionerna och, i de fall då flera regioner berörs, kan visa att de har en viss minimirepresentativitet i fråga om var och en av de branscher de representerar i var och en av de berörda regionerna,
c) bedriver minst två av de verksamheter som avses i artikel 123.3 c,
d) inte själva producerar, bearbetar eller saluför frukt och grönsaker eller bearbetade produkter av frukt och grönsaker,
e) inte medverkar till några sådana avtal, beslut och samordnade förfaranden som avses i artikel 176a.4.
2. Innan erkännande beviljas ska medlemsstaterna till kommissionen anmäla vilka branschorganisationer som har lämnat in en ansökan om erkännande och därvid tillhandahålla alla relevanta uppgifter om dessa organisationers representativitet och om de olika verksamheter som de bedriver, liksom alla andra nödvändiga bedömningsunderlag.
Kommissionen får framföra invändningar mot erkännandet inom två månader efter anmälan.
3. Medlemsstaterna ska
a) besluta om erkännande ska beviljas inom tre månader från det att ansökan åtföljd av fullständigt underlag lämnades in,
b) regelbundet kontrollera att branschorganisationerna uppfyller villkoren för erkännande, tillämpa sanktioner på sådana organisationer vid bristande efterlevnad och oegentligheter när det gäller bestämmelserna i denna förordning och vid behov besluta att återkalla erkännandet,
c) återkalla erkännandet om
i) kraven och villkoren för erkännandet, enligt detta underavsnitt, inte längre är uppfyllda,
ii) branschorganisationen medverkar till sådana avtal, beslut och samordnade förfaranden som avses i artikel 176a.4, utan att detta påverkar andra sanktioner som ska tillämpas enligt den nationella lagstiftningen,
iii) branschorganisationen försummar den anmälningsskyldighet som nämns i artikel 176a.2,
d) till kommissionen anmäla varje beslut om beviljande av eller avslag på en ansökan om erkännande eller om återkallande av ett erkännande inom två månader.
4. Kommissionen ska fastställa reglerna för hur och hur ofta medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen om branschorganisationernas verksamhet.
Kommissionen får mot bakgrund av kontrollresultaten begära att en medlemsstat ska återkalla erkännanden.
5. Ett erkännande ska innebära tillstånd att bedriva sådan verksamhet som anges i artikel 123.3 c, med förbehåll för andra bestämmelser i denna förordning.
6. Kommissionen ska, på de sätt som den anser lämpliga, offentliggöra en förteckning över de erkända branschorganisationerna, med uppgift om verksamhetens ekonomiska inriktning eller områdestillhörighet och de verksamheter som bedrivs i enlighet med artikel 125l. Även återkallanden av erkännanden ska offentliggöras.
Artikel125l¶Utvidgning av reglerna
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Om en branschorganisation som är verksam i en eller flera tydligt angivna regioner i en medlemsstat anses vara representativ för produktionen av, handeln med eller bearbetningen av en viss produkt, får den berörda medlemsstaten, på begäran av den branschorganisationen förklara vissa avtal, beslut eller samordnade förfaranden som har godkänts inom den organisationen vara bindande under en begränsad tid för andra aktörer, oavsett om det rör sig om enskilda eller grupper, som bedriver verksamhet i regionen eller regionerna i fråga men som inte är medlemmar av organisationen.
2. En branschorganisation ska anses vara representativ i den mening som avses i punkt 1 om den omfattar minst två tredjedelar av produktionen av, handeln med eller bearbetningen av den eller de berörda produkterna i den eller de berörda regionerna i en medlemsstat. Om en ansökan om utvidgad tillämpning av reglerna till att omfatta andra aktörer täcker flera regioner, ska branschorganisationen kunna styrka en viss minimirepresentativitet för varje bransch som de representerar i var och en av de berörda regionerna.
3. För de regler i fråga om vilka utvidgad tillämpning får begäras ska följande gälla:
a) De ska ha något av följande syften:
i) Produktions- och marknadsrapportering.
ii) Striktare produktionsregler än i gemenskapslagstiftningen eller nationell lagstiftning.
iii) Utarbetande av standardavtal som är förenliga med gemenskapsreglerna.
iv) Regler om saluföring.
v) Regler om miljöskydd.
vi) Åtgärder för att främja och utnyttja produkternas potential.
vii) Åtgärder för att skydda ekologiskt jordbruk samt ursprungs- och kvalitetsbeteckningar liksom geografiska beteckningar.
b) De ska ha varit i kraft i minst ett regleringsår.
c) De får inte förklaras vara bindande under mer än tre regleringsår.
d) De får inte skada övriga aktörer i den berörda medlemsstaten eller i gemenskapen.
Det villkor som avses i första stycket led b ska dock inte gälla om de berörda reglerna är de regler som förtecknas i punkterna 1, 3 och 5 i bilaga XVIa. I så fall får utvidgningen av reglerna inte tillämpas under mer än ett regeringsår.
4. De regler som avses i punkt 3 a ii, 3 a iv och 3 a v får inte vara andra regler än de som anges i bilaga XVIa. De regler som avses i punkt 3 a ii ska inte tillämpas på produkter som producerats utanför den specifika region eller de specifika regioner som avses i punkt 1.
Artikel125m¶Anmälan och upphävande av utvidgningen av reglerna
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Medlemsstaterna ska utan dröjsmål till kommissionen anmäla de regler som de har gjort obligatoriska för alla aktörer i en eller flera särskilda regioner i enlighet med artikel 125l.1. Kommissionen ska, på ett sätt som den anser lämpligt, offentliggöra dessa regler.
2. Innan reglerna offentliggörs ska kommissionen underrätta den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 195 om alla eventuella anmälningar om utvidgad tillämpning av branschavtalen.
3. I de fall som anges i artikel 125h ska kommissionen besluta att en medlemsstat ska upphäva den utvidgade tillämpning av reglerna som medlemsstaten beslutat om.
Artikel125n¶Ekonomiska bidrag från icke-medlemmar
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
Om tillämpningen av reglerna för en eller flera produkter utvidgas och om en eller flera sådana verksamheter enligt artikel 125l.3 a bedrivs av en erkänd branschorganisation och är av allmänt ekonomiskt intresse för de personer vars verksamheter har anknytning till en eller flera av produkterna i fråga, får den medlemsstat som har beviljat erkännande besluta att enskilda eller grupper som inte är medlemmar i branschorganisationen men som drar nytta av dessa verksamheter, till organisationen ska erlägga ett belopp som motsvarar hela eller delar av de ekonomiska bidrag som betalas av dess medlemmar, i den utsträckning som bidragen är avsedda att täcka de kostnader som är en direkt följd av de berörda verksamheterna.
Avsnitt Ib Bestämmelser rörande producent- och branschorganisationer inom vinsektorn
Artikel125o¶Erkännande
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Medlemsstaterna får erkänna producentorganisationer och branschorganisationer som har lämnat in en ansökan om erkännande till den berörda medlemsstaten och ansökan innehåller bevis för att,
a) när det gäller producentorganisationer:
i) organisationen uppfyller villkoren i artikel 122,
ii) den har ett lägsta antal medlemmar, som ska fastställas av den berörda medlemsstaten,
iii) den i det område där den är verksam har en lägsta avsättningsbar produktionsvolym, som ska fastställas av den berörda medlemsstaten,
iv) kan bedriva sin verksamhet korrekt, både över en längre period och med avseende på effektivitet och koncentration av utbudet,
v) den faktiskt gör det möjligt för medlemmarna att få det tekniska stöd som behövs för att införa miljövänliga odlingsmetoder,
b) när det gäller branschorganisationer:
i) organisationen uppfyller villkoren i artikel 123.3,
ii) bedriver sin verksamhet i ett eller flera områden inom det berörda territoriet,
iii) representerar en betydande del av produktionen av eller handeln med produkter som omfattas av denna förordning,
iv) inte är verksam inom produktion, bearbetning eller saluföring av produkter från vinsektorn.
2. Producentorganisationer som erkänts i enlighet med förordning (EG) nr 1493/1999 ska anses vara erkända producentorganisationer enligt denna artikel.
Organisationer som uppfyller kriterierna i punkt 123.3 och i punkt 1 b i den här artikeln och som erkänts av medlemsstaterna ska anses vara erkända branschorganisationer enligt de bestämmelserna.
3. Artiklarna 125b.2 och 125k.3 ska även gälla för producentorganisationer och branschorganisationer inom vinsektorn.
a) De perioder som det hänvisas till i artiklarna 125b.2 a och 125k.3 c ska vara fyra månader.
b) De ansökningar om erkännande som det hänvisas till i artiklarna 125b.2 a och 125k.3 c ska lämnas in till och granskas av den medlemsstat i vilken organisationen har sitt huvudkontor.
c) Den årliga anmälan som avses i artiklarna 125b.2 c respektive 125k.3 d ska göras senast den 1 mars varje år.
Avsnitt II Bestämmelser rörande branschorganisationer inom tobakssektorn
Artikel126¶Medlemsavgift för icke medlemmar
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. När en eller flera av de i punkt 2 angivna verksamheterna bedrivs av en erkänd branschorganisation inom tobakssektorn och är av allmänt ekonomiskt intresse för de personer vilkas verksamhet är knuten till en eller flera av de berörda produkterna, får den medlemsstat som beviljat erkännandet eller kommissionen, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, om erkännandet beviljats av kommissionen, besluta att enskilda eller grupper som inte är medlemmar i sammanslutningen men som drar nytta av dess verksamhet till organisationen ska betala hela eller del av medlemsavgiften, i den mån medlemsavgiften är avsedd att täcka kostnader som är en direkt följd av verksamheten, med undantag av varje form av administrativa kostnader.
2. De verksamheter som avses i punkt 1 ska anknyta till något eller några av följande mål:
a) Forskning för att öka förädlingsvärdet på produkterna, särskilt genom nya användningsområden som inte utgör ett hot mot folkhälsan.
b) Undersökningar om hur kvaliteten på bladtobak och tobak i balar kan förbättras.
c) Forskning om odlingsmetoder som medger en minskad användning av växtskyddsmedel och garanterar att jorden och miljön skyddas.
3. De berörda medlemsstaterna ska anmäla till kommissionen vilka beslut som de avser att fatta enligt punkt 1. Dessa beslut får träda i kraft tidigast tre månader efter tidpunkten för anmälan till kommissionen. Kommissionen får inom den tremånadersperioden kräva att hela eller delar av förslaget till beslut förkastas, om det allmänna ekonomiska intresse som hävdas inte förefaller välgrundat.
4. Om de verksamheter som bedrivs av en branschorganisation som erkänts av kommissionen i enlighet med detta kapitel är av allmänt ekonomiskt intresse, ska kommissionen anmäla sitt förslag till beslut till de berörda medlemsstaterna, som sedan har två månader på sig att lämna sina synpunkter.
Avsnitt IIa Bestämmelser om producentorganisationer och branschorganisationer inom sektorn mjölk och mjölkprodukter
Artikel126a¶Erkännande av producentorganisationer och deras sammanslutningar inom sektorn mjölk och mjölkprodukter
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EU) nr 261/2012.
1. Medlemsstaterna ska som producentorganisationer inom sektorn mjölk och mjölkprodukter erkänna alla juridiska personer eller tydligt definierade delar av juridiska personer som har ansökt om ett sådant erkännande, under förutsättning att
a) de uppfyller villkoren i artikel 122 b och c första stycket,
b) de i det område där de är verksamma har ett visst antal medlemmar och/eller har den omfattning uttryckt i minsta volym av avsättningsbar produktion som den berörda medlemsstaten föreskriver,
c) de ger tillräckliga garantier i fråga om verksamhetens genomförande när det gäller varaktighet, effektivitet och koncentration av utbud,
d) de har stadgar som är i överensstämmelse med leden a, b och c i denna punkt.
2. Medlemsstaterna får efter ansökan erkänna en sammanslutning av producentorganisationer inom sektorn mjölk och mjölkprodukter om den berörda medlemsstaten anser att sammanslutningen effektivt kan bedriva en av de verksamheter som en erkänd producentorganisation bedriver, och att den uppfyller de villkor som fastställs i punkt 1.
3. Medlemsstaterna får besluta att producentorganisationer som på grundval av nationell lagstiftning har erkänts före den 2 april 2012 och som uppfyller de villkor som anges i punkt 1 i denna artikel ska anses vara erkända som producentorganisationer enligt artikel 122 första stycket a iiia.
Producentorganisationer som på grundval av nationell lagstiftning har erkänts före den 2 april 2012 men som inte uppfyller de villkor som anges i punkt 1 i denna artikel får fortsätta att bedriva sin verksamhet inom ramen för nationell lagstiftning till och med den 3 oktober 2012.
4. Medlemsstaterna ska
a) inom fyra månader efter det att en ansökan åtföljd av allt vederbörligt underlag har lämnats in besluta om en producentorganisation ska erkännas; ansökan ska göras i den medlemsstat där organisationen har sitt huvudkontor,
b) med regelbundna och av dem själva fastställda intervaller kontrollera att erkända producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer följer bestämmelserna i detta kapitel,
c) vid bristande efterlevnad eller oegentligheter när det gäller bestämmelserna i detta kapitel utdöma tillämpliga och av dem själva fastställda sanktioner för sådana organisationer och sammanslutningar, och om nödvändigt, besluta att återkalla erkännandet,
d) en gång per år, och senast den 31 mars, till kommissionen anmäla varje beslut om beviljande av eller avslag på ansökningar om erkännande eller om återkallande av erkännanden som de har fattat under det föregående kalenderåret.
Artikel126b¶Erkännande av branschorganisationer inom sektorn mjölk och mjölkprodukter
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EU) nr 261/2012.
1. Medlemsstaterna får erkänna branschorganisationer inom sektorn mjölk och mjölkprodukter förutsatt att dessa organisationer
a) uppfyller de krav som anges i artikel 123.4,
b) bedriver sin verksamhet i en eller flera regioner inom det berörda territoriet,
c) motsvarar en väsentlig andel av den ekonomiska verksamhet som avses i artikel 123.4 a,
d) inte själva producerar, bearbetar eller saluför produkter från sektorn mjölk och mjölkprodukter.
2. Medlemsstaterna får besluta att branschorganisationer som på grundval av nationell lagstiftning har erkänts före den 2 april 2012 och som uppfyller de villkor som anges i punkt 1 i denna artikel ska anses vara erkända som branschorganisationer enligt artikel 123.4.
3. Om medlemsstaterna utnyttjar möjligheten att erkänna en branschorganisation i enlighet med punkt 1 och/eller 2 ska de
a) inom fyra månader efter det att en ansökan åtföljd av allt vederbörligt underlag har lämnats in besluta om branschorganisationen ska erkännas; ansökan ska göras i den medlemsstat där organisationen har sitt huvudkontor,
b) med regelbundna och av dem fastställda intervaller kontrollera att erkända branschorganisationer uppfyller villkoren för erkännandet,
c) vid bristande efterlevnad eller oegentligheter när det gäller bestämmelserna i denna förordning utdöma tillämpliga och av dem själva fastställda sanktioner för sådana organisationer, och om nödvändigt, besluta att återkalla erkännandet,
d) återkalla erkännandet om
i) de krav och villkor för erkännande som anges i denna artikel inte längre uppfylls,
ii) branschorganisationen deltar i sådana avtal, beslut och samordnade förfaranden som avses i artikel 177a.4, utan att detta påverkar tillämpningen av andra sanktioner som ska utdömas enligt den nationella lagstiftningen,
iii) branschorganisationen inte fullgör den anmälningsskyldighet som avses i artikel 177a.2,
e) en gång per år, och senast den 31 mars, till kommissionen anmäla varje beslut om beviljande av eller avslag på ansökningar om erkännande eller om återkallande av erkännanden som de har fattat under det föregående kalenderåret.
Artikel126c¶Avtalsförhandlingar inom sektorn mjölk och mjölkprodukter
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EU) nr 261/2012.
1. En producentorganisation inom sektorn mjölk och mjölkprodukter som är erkänd enligt artikel 122 får för sina jordbrukarmedlemmars räkning förhandla om avtal om leverans av obehandlad mjölk från en jordbrukare till ett bearbetningsföretag för obehandlad mjölk eller till en mottagare i den mening som avses i artikel 185f.1 andra stycket, för hela eller delar av medlemmarnas samlade produktion.
2. En producentorganisation får föra förhandlingar
a) oavsett om äganderätten till den obehandlade mjölken överförs från jordbrukarna till producentorganisationen eller ej,
b) oavsett om det pris som förhandlas fram är detsamma i fråga om den gemensamma produktionen hos samtliga eller hos några av de medlemmar som är jordbrukare,
c) under förutsättning att den producentorganisationens
i) volym av obehandlad mjölk som omfattas av sådana förhandlingar inte överstiger 3,5 procent av den sammanlagda produktionen inom unionen,
ii) volym av obehandlad mjölk som omfattas av sådana förhandlingar och som produceras i en viss medlemsstat inte överstiger 33 procent av den medlemsstatens sammanlagda nationella produktion,
iii) volym av obehandlad mjölk som omfattas av sådana förhandlingar och som levereras i en viss medlemsstat inte överstiger 33 procent av den medlemsstatens sammanlagda nationella produktion,
d) under förutsättning att de berörda jordbrukarna inte är medlemmar i någon annan producentorganisation som också förhandlar om sådana avtal för deras räkning; medlemsstaterna får emellertid i vederbörligen motiverade fall bevilja undantag från detta villkor om jordbrukarna har två distinkta produktionsenheter i olika geografiska områden,
e) under förutsättning att en jordbrukares medlemskap i ett kooperativ inte innebär åtaganden om att den obehandlade mjölken ska levereras i enlighet med kooperativets stadgar eller regler och beslut som föreskrivs i eller följer av dessa stadgar, och
f) under förutsättning att producentorganisationen meddelar de behöriga myndigheterna i den medlemsstat eller de medlemsstater där den bedriver sin verksamhet om vilken volym av obehandlad mjölk som omfattas av sådana förhandlingar.
3. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 c ii och iii kan en producentorganisation föra förhandlingar enligt punkt 1, under förutsättning att denna producentorganisations volym av obehandlad mjölk som omfattas av förhandlingarna och som produceras eller levereras i en medlemsstat som har en total årsproduktion av obehandlad mjölk på mindre än 500000 ton inte överstiger 45 procent av den totala nationella produktionen i den medlemsstaten.
4. Vid tillämpningen av denna artikel avses med producentorganisationer även sammanslutningar av sådana producentorganisationer.
5. Vid tillämpningen av punkterna 2 c och 3, ska kommissionen på ett ändamålsenligt sätt offentliggöra storleken på produktionen av obehandlad mjölk i unionen och i medlemsstaterna med hjälp av den mest aktuella information som finns tillgänglig.
6. Genom undantag från punkterna 2 c och 3 får den konkurrensmyndighet som avses i andra stycket i den här punkten, även när de där angivna tröskelvärdena inte överskrids, i enskilda fall besluta att en viss förhandling med producentorganisationen antingen ska återupptas eller inte bör äga rum alls, om myndigheten anser att ett sådant beslut är nödvändigt för att konkurrensen inte ska hindras eller för att allvarlig skada ska undvikas för små och medelstora företag som bearbetar obehandlad mjölk på dess territorium.
För förhandlingar som omfattar mer än en medlemsstat ska det beslut som avses i första stycket antas av kommissionen utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 195.2 eller 196b.2. I andra fall ska det beslutet fattas av den nationella konkurrensmyndigheten i den medlemsstat som förhandlingarna avser.
De beslut som avses i denna punkt ska inte tillämpas tidigare än den dag de anmäls till de berörda företagen.
7. I denna artikel avses med
a) nationell konkurrensmyndighet: den myndighet som avses i artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av de konkurrensregler som anges i artiklarna 101 och 102 i fördraget,
b) små och medelstora företag: mikroföretag, små eller medelstora företag enligt kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag.
8. De medlemsstater där förhandlingarna kring denna artikel äger rum ska informera kommissionen om tillämpningen av punkterna 2 f och 6.
Artikel126d¶Reglering av utbud av ost med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EU) nr 261/2012.
1. På begäran av en producentorganisation erkänd i enlighet med artikel 122 a första stycket, en branschorganisation erkänd i enlighet med artikel 123.4 eller en grupp som avses i artikel 5.1 i förordning (EG) nr 510/2006 får medlemsstaterna för en begränsad tidsperiod lägga fast bindande regler för reglering av utbud av ost som har skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning i enlighet med artikel 2.1 a och b i förordning (EG) nr 510/2006.
2. De regler som anges i punkt 1 ska följa bestämmelserna i de villkor som fastställs i punkt 4 och ska även omfattas av en befintlig förhandsöverenskommelse mellan parterna i det geografiska område som anges i artikel 4.2 c i förordning (EG) nr 510/2006. En sådan överenskommelse ska slutas mellan minst två tredjedelar av mjölkproducenterna eller deras företrädare och de ska motsvara minst två tredjedelar av den obehandlade mjölk som används för produktionen av den ost som avses i punkt 1; dessutom ska i tillämpliga fall minst två tredjedelar av producenterna av denna ost motsvara minst två tredjedelar av produktionen av osten inom det geografiska område som avses i artikel 4.2 c i förordning (EG) nr 510/2006.
3. För tillämpningen av punkt 1, angående ost som har skyddad geografisk beteckning, ska den obehandlade mjölkens geografiska ursprungsområde enligt ostens produktspecifikation vara detsamma som det som anges i artikel 4.2 c i förordning (EG) nr 510/2006 för den berörda osten.
4. De regler som avses i punkt 1
a) ska endast avse reglering av utbudet av den berörda produkten och ska syfta till att anpassa utbudet av den berörda osten till efterfrågan,
b) ska endast gälla den berörda produkten,
c) får inte vara bindande i mer än tre år men kan därefter förnyas efter en ny begäran i enlighet med punkt 1,
d) får inte hämma handeln med andra produkter än de som omfattas av reglerna i punkt 1,
e) får inte gälla transaktioner efter den första saluföringen av den berörda osten,
f) får inte tillåta fastställande av priser, inte heller riktpriser eller rekommenderade priser,
g) får inte leda till att en alltför stor andel av den berörda produkten som annars skulle ha varit tillgänglig blockeras,
h) får inte verka diskriminerande, utgöra ett hinder för nya aktörer på marknaden eller leda till att små producenter påverkas negativt,
i) ska bidra till att bevara kvaliteten och/eller utvecklingen av den aktuella produkten,
j) får inte påverka tillämpningen av artikel 126c.
5. De regler som avses i punkt 1 ska offentliggöras i en officiell tidning i den aktuella medlemsstaten.
6. Medlemsstaterna ska utföra kontroller för att säkerställa att de villkor som anges i punkt 4 uppfylls och, om de nationella myndigheterna upptäcker att dessa villkor inte har uppfyllts, ska de regler som har införts enligt punkt 1 upphöra att gälla.
7. Medlemsstaterna ska omedelbart informera kommissionen om de regler som de har antagit enligt punkt 1. Kommissionen ska skicka information om sådana regler till medlemsstaterna.
8. Kommissionen får när som helst anta genomförandeakter som kräver att en medlemsstat ska avskaffa de regler som den har infört enligt punkt 1 om kommissionen anser att dessa regler inte följer bestämmelserna i punkt 4, att de förhindrar eller snedvrider konkurrensen på en stor del av den inre marknaden, att de äventyrar frihandeln eller syftena med artikel 39 i EUF-fördraget. Dessa genomförandeakter ska antas utan att tillämpa det förfarande som avses i artikel 195.2 eller artikel 196b.2.
Artikel126e¶Kommissionens befogenheter i förhållande till producentorganisationer och branschorganisationer inom sektorn mjölk och mjölkprodukter
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EU) nr 261/2012.
1. För att säkerställa en klar definition av producentorganisationernas och producentsammanslutningarnas mål och ansvar inom sektorn mjölk och mjölkprodukter och därmed bidra till att deras åtgärder blir effektiva och utan att onödiga bördor åläggs, ska kommissionen ha rätt att anta delegerade akter i enlighet med artikel 196a, i vilken man fastställer
a) villkoren för erkännande av gränsöverskridande producentorganisationer och gränsöverskridande producentsammanslutningar,
b) reglerna för införande och villkor för administrativt stöd till berörda behöriga myndigheter vid gränsöverskridande samarbete,
c) ytterligare regler om beräkningen av den volym obehandlad mjölk som förhandlingarna enligt artikel 126c.2 c och 126c.3 ska gälla.
2. Kommissionen får anta genomförandeakter med detaljerade bestämmelser som behövs för
a) tillämpningen av de villkor för erkännande av producentorganisationer och deras sammanslutningar och branschorganisationer som anges i artiklarna 126a och 126b,
b) de meddelanden som avses i artikel 126c.2 f,
c) de meddelande som medlemsstaterna ska skicka till kommissionen i enlighet med artiklarna 126a.4 d, 126b.3 e, 126c.8 och 126d.7,
d) de förfaranden som rör administrativt stöd vid gränsöverskridande samarbete.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 196b.2.
Avsnitt III Förfaranden
Artikel127¶Tillämpningsföreskrifter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
Kommissionens ska anta tillämpningsföreskrifter för detta kapitel, särskilt villkor och förfaranden för erkännande av producent-, bransch- och aktörsorganisationer i enskilda sektorer, rörande
a) de särskilda mål som organisationerna ska arbeta för,
b) organisationernas stadgar,
c) organisationernas verksamhet,
d) undantag från kraven enligt artiklarna 122, 123 och 125,
da) eventuella bestämmelser om transnationella producentorganisationer och transnationella sammanslutningar av producentorganisationer, inbegripet administrativt bistånd som ska ges till berörda behöriga myndigheter vid transnationellt samarbete,
e) eventuella konsekvenser av erkännandet som branschorganisation.
Del III Handel med tredjeländer
Kapitel I Allmänna bestämmelser
Artikel128¶Allmänna principer
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Om inte annat föreskrivs i denna förordning eller i bestämmelser som antas i enlighet med denna, ska det i handeln med tredjeländer vara förbjudet att
a) ta ut avgifter som har samma verkan som en tull,
b) tillämpa någon form av kvantitativa restriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan.
Artikel129¶Kombinerade nomenklaturen
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
De allmänna bestämmelserna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, som föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (nedan kallad ”Kombinerade nomenklaturen”) och de särskilda bestämmelserna för dennas tillämpning ska följas vid tulltaxeklassificeringen av de produkter som omfattas av denna förordning. Den tulltaxenomenklatur som följer av tillämpningen av denna förordning, i tillämpliga fall även definitionerna i bilagorna III och XIb, ska ingå i Gemensamma tulltaxan.
Kapitel II Import
Avsnitt I Importlicenser
Artikel130¶Importlicenser
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 361/2008 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Utan att det påverkar fall där det krävs importlicenser i enlighet med denna förordning, får kommissionen besluta att importen av en eller flera produkter inom följande sektorer ska ske mot uppvisande av importlicens:
a) spannmål,
b) ris,
c) socker,
d) utsäde,
e) olivolja och bordsoliver, när det gäller produkter med KN-nummer 1509, 151000, 07099039, 07112090, 23069019, 15220031 och 15220039,
f) lin och hampa, när det gäller hampa,
fa) frukt och grönsaker,
fb) bearbetad frukt och bearbetade grönsaker,
g) bananer,
ga) vin,
h) levande växter,
i) nöt- och kalvkött,
k) griskött,
l) får- och getkött,
m) ägg,
n) fjäderfäkött,
o) jordbruksalkohol.
2. Vid tillämpning av punkt 1 ska kommissionen ta hänsyn till om det krävs importlicenser för förvaltningen av de berörda marknaderna och, framför allt, för övervakningen av importen av de berörda produkterna.
Artikel131¶Utfärdande av licenser
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Importlicenserna ska utfärdas av medlemsstaterna oavsett var i gemenskapen den sökande är etablerad, om inte annat föreskrivs i en rådsförordning eller annan rättsakt utfärdad av rådet och utan att det påverkar tillämpningen av åtgärder som vidtagits för tillämpningen av detta kapitel.
Artikel132¶Giltighet
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Importlicenser ska gälla inom hela gemenskapen.
Artikel133¶Säkerhet
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Om inte annat föreskrivs av kommissionen ska licenser utfärdas på villkor att en säkerhet ställs som garanti för att produkterna importeras under licensens giltighetstid.
2. Utom i händelse av force majeure ska säkerheten vara helt eller delvis förverkad om importen inte äger rum, eller enbart delvis äger rum, under licensens giltighetstid.
Artikel133a¶Särskild säkerhet inom vinsektorn
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. För saft och must i kategorier som omfattas av KN-nummer 200961, 200969 och 220430 för vilka tillämpningen av Gemensamma tulltaxans tullar beror på den importerade produktens importpris, ska detta pris kontrolleras antingen genom kontroll av varje parti eller med hjälp av ett schablonimportvärde som kommissionen ska beräkna på grundval av prisnoteringarna för samma produkter i ursprungslandet.
Om det deklarerade ingångspriset för det aktuella partiet är högre än schablonimportvärdet, om ett sådant tillämpas, höjt med en marginal som fastställts av kommissionen och som inte får överstiga schablonimportvärdet med mer än 10 %, ska det krävas en säkerhet som är lika med den importtull som fastställts på grundval av schablonimportvärdet.
Om ingångspriset för det aktuella partiet inte deklareras, ska tillämpningen av tullsatserna i Gemensamma tulltaxan vara avhängig av schablonimportvärdet eller tillämpningen av relevanta bestämmelser i tullagstiftningen på villkor som ska fastställas av kommissionen.
2. Om rådet medger undantag enligt punkt B.5 eller C i bilaga XVb för importerade produkter ska importörerna vid tidpunkten för övergång till fri omsättning ställa en säkerhet för dessa produkter hos den utsedda tullmyndigheten. Säkerheten ska släppas fri när importören för tullmyndigheterna i den medlemsstat i vilken varan övergår till fri omsättning lägger fram tillfredsställande bevis för att musten förvandlats till druvsaft, använts i andra produkter utanför vinsektorn eller, om den använts för vinframställning, har försetts med märkning.
Artikel134¶Tillämpningsföreskrifter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, även rörande licensernas giltighetstid och storleken på säkerheterna.
Avsnitt II Importtullar och importavgifter
Artikel135¶Importtullar
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Om inte annat föreskrivs i denna förordning, ska importtullsatserna i Gemensamma tulltaxan tillämpas på de produkter som anges i artikel 1.
Artikel136¶Beräkning av importtullar för spannmål
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Utan hinder av bestämmelsen i artikel 135 ska importtullen för produkter som omfattas av KN-numren 10011000, 10019091, ex10019099 (vanligt vete av hög kvalitet), 10020000, 10051090, 10059000 samt 10070090, utom hybrider för utsäde, motsvara det interventionspris som gäller för sådana produkter vid import och ökas med 55 % minus det cif-importpris som gäller för sändningen i fråga. Tullen får dock inte överstiga den normala tullsatsen såsom den fastställts på grundval av den kombinerade nomenklaturen.
2. För beräkning av den importtull som avses i punkt 1 ska representativa cif-importpriser upprättas regelbundet för de produkter som avses i samma punkt.
Artikel137¶Beräkning av importtullar för råris
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Genom undantag från artikel 135 ska kommissionen, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, fastställa importtullen på råris med KN-nummer 100620 inom tio dagar från utgången av den berörda referensperioden i enlighet med punkt 1 i bilaga XVII.
Kommissionen ska, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, fastställa en ny tillämplig tull om de beräkningar som gjorts genom tillämpning av nämnda bilaga leder till att tullen ändras. Till dess att en ny tillämplig tull fastställs ska den tidigare fastställda tullsatsen tillämpas.
2. För beräkningen av den import som avses i punkt 1 i bilaga XVII ska hänsyn tas till de kvantiteter för vilka importlicenser för råris med KN-nummer 100620 har utfärdats under motsvarande referensperiod, med undantag av de importlicenser för basmatiris som avses i artikel 138.
3. Den årliga referenskvantiteten ska vara 449678 ton. Delreferenskvantiteten för ett regleringsår ska motsvara hälften av den årliga referenskvantiteten.
Artikel138¶Beräkning av importtullar för basmatiris
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Utan hinder av artikel 135 ska för råris av sorterna basmatiris med KN-nummer 10062017 och 10062098 som förtecknas i bilaga XVIII nolltullsats användas enligt de villkor som fastställs av kommissionen.
Artikel139¶Beräkning av importtullar för slipat ris
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Genom undantag från artikel 135 ska kommissionen, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, fastställa tullen på helt eller delvis slipat ris med KN-nummer 100630 inom tio dagar från utgången av den berörda referensperioden i enlighet med punkt 2 i bilaga XVII.
Kommissionen ska, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, fastställa en ny tillämplig tull om de beräkningar som gjorts genom tillämpning av nämnda bilaga leder till att tullen ändras. Till dess att en ny tillämplig tull fastställs ska den tidigare fastställda tullsatsen tillämpas.
2. Beräkningen av import enligt punkt 2 i bilaga XVII ska ske med beaktande av de kvantiteter för vilka importlicenser för helt eller delvis slipat ris med KN-nummer 100630 utfärdats under den motsvarande referensperioden.
Artikel140¶Beräkning av importtullar för brutet ris
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Utan hinder av artikel 135 ska importtullen för brutet ris med KN-nummer 10064000 vara 65 EUR per ton.
Artikel140a¶Ingångspris för sektorerna för frukt och grönsaker samt bearbetad frukt och bearbetade grönsaker
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Om tillämpningen av tullsatsen i den gemensamma tulltaxan är avhängig ingångspriset på det importerade partiet, ska riktigheten av detta pris kontrolleras med hjälp av ett importschablonvärde, som ska fastställas av kommissionen, för varje produkt och ursprung, på grundval av det vägda genomsnittet av priserna för produkten på de representativa importmarknaderna i medlemsstaterna eller, i förekommande fall, på andra marknader.
Särskilda bestämmelser får dock antas av kommissionen i syfte att kontrollera ingångspriset på produkter som huvudsakligen importeras för att bearbetas.
2. Om det anmälda ingångspriset för det aktuella partiet är högre än schablonimportvärdet, ökat med en marginal som ska fastställas av kommissionen och som inte får överstiga schablonimportvärdet med mer än 10 %, ska en säkerhet som är lika med den importtull som fastställs på grundval av schablonimportvärdet krävas.
3. Om ingångspriset för det berörda partiet inte deklareras vid själva förtullningen ska den tillämpliga tullsatsen enligt Gemensamma tulltaxan vara avhängig importschablonvärdet eller bestämmas enligt villkor som ska fastställas av kommissionen och med tillämpning av relevanta bestämmelser i tullagstiftningen.
Artikel141¶Tilläggsimporttullar
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 361/2008 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. En tilläggstull enligt den tullsats som fastställs i artiklarna 135–140a ska tas ut vid import av en eller flera produkter från sektorerna för spannmål, ris, socker, frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg, fjäderfäkött och bananer samt druvsaft och druvmust i syfte att förhindra eller motverka de negativa effekter för gemenskapsmarknaden som kan bli följden av sådan import förutsatt att
a) importen sker till ett pris som understiger det pris som gemenskapen har anmält till Världshandelsorganisationen (”utlösande pris”) eller
b) importvolymen överskrider en viss nivå (”utlösande volym”).
Den utlösande volymen ska grunda sig på marknadstillträdesnivån, i tillämpliga fall definierad som importen i procent av motsvarande inhemska konsumtion de föregående tre åren.
2. Om det är osannolikt att importen kommer att störa gemenskapsmarkanden eller om effekterna skulle bli oproportionella i förhållande till det avsedda syftet, ska inga tilläggsimporttullar tillämpas.
3. Vid tillämpning av punkt 1 a ska importpriserna fastställas på grundval av cif-importpriset för den aktuella sändningen.
Cif-importpriset ska för detta ändamål kontrolleras mot de representativa priserna för produkten på världsmarknaden eller på gemenskapens importmarknad för den produkten.
Artikel142¶Befrielse från importtullar inom sockersektorn
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Kommissionen kan helt eller delvis tillfälligt avskaffa importtullarna för vissa kvantiteter av följande produkter för att säkerställa den nödvändiga försörjningen för tillverkning av sådana produkter som avses i artikel 62.2:
a) Socker med KN-nummer 1701.
b) Isoglukos med KN-nummer 17023010, 17024010, 17026010 och 17029030.
Artikel143¶Tillämpningsföreskrifter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, särskilt
a) när det gäller artikel 136, som rör
i) minimikraven för vanligt vete av hög kvalitet,
ii) de prisnoteringar som ska beaktas,
iii) möjligheten, när så krävs i specifika fall, att meddela aktörerna gällande tullar innan de berörda sändningarna anländer,
b) när det gäller artikel 141, som rör de produkter för vilka tilläggimporttullar ska tillämpas samt övriga kriterier som är nödvändiga för att säkerställa tillämpningen av punkt 1 i den artikeln.
Avsnitt III Förvaltning av importkvoter
Artikel144¶Tullkvoter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Tullkvoter för import av produkter som avses i artikel 1 och som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget eller av någon annan av rådets akter ska öppnas och förvaltas av kommissionen i enlighet med närmare bestämmelser som antas av kommissionen.
2. Tullkvoterna ska förvaltas på ett sätt som inte leder till diskriminering mellan berörda aktörer, genom att en av följande metoder eller en kombination av dem eller någon annan lämplig metod används:
a) En metod som är grundad på i vilken ordningsföljd ansökningarna inkommer (metoden ”först till kvarn”).
b) En metod enligt vilken kvoter fördelas i proportion till de begärda kvantiteterna enligt inkomna ansökningar (metoden ”samtidig behandling”).
c) En metod grundad på traditionella handelsflöden (metoden ”traditionella/nya mönster”).
3. Metoderna ska där så är lämpligt lägga vederbörlig vikt vid försörjningsbehoven på gemenskapsmarknaden och behovet av att säkra marknadens jämvikt.
Artikel145¶Öppnande av tullkvoter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Kommissionen ska föreskriva årliga tullkvoter, vilka vid behov fördelas på lämpligt sätt över året, och fastställa vilken förvaltningsmetod som ska användas.
Artikel146¶Särskilda regler
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. När det gäller den importkvot om 54703 ton fryst nöt- och kalvkött enligt KN-nummer 02022030, 020230 och 02062991 som är avsett för bearbetning, får rådet, i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 37.2 i fördraget, fastställa att hela eller del av kvoten ska omfatta motsvarande kvantiteter kvalitetskött och därvid använda en omräkningsfaktor på 4,375.
2. När det gäller tullkvoter för import till Spanien av 2000000 ton majs och 300000 ton sorghum samt tullkvoter för import till Portugal av 500000 ton majs ska de närmare bestämmelser som avses i artikel 148 även omfatta regler för att genomföra tullkvotimporten och, där så är lämpligt, offentlig lagring av de kvantiteter som de berörda medlemsstaternas utbetalande organ importerat och avsättningen av kvantiteterna på dessa medlemsstaters marknader.
Artikel147¶Tullsatser för bananer
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Detta kapitel ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 1964/2005.
Artikel148¶Tillämpningsföreskrifter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, särskilt rörande
a) garantier för produktens art, härkomst och ursprung,
b) erkännande av de dokument som används för att kontrollera de garantier som avses i led a,
c) villkoren för utfärdande av importlicenser samt licensernas giltighetstid.
Avsnitt IV Särskilda bestämmelser för vissa produkter
Underavsnitt I Särskilda bestämmelser för import avseende sektorerna för spannmål och ris
Artikel149¶Import av blandningar av olika spannmål
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Importtullen för blandningar av spannmål som avses i leden a och b i del I i bilaga I ska fastställas enligt följande:
a) När blandningen består av två sådana spannmålsslag ska importtullen vara den som tillämpas
i) för det viktmässigt dominerande spannmålsslaget i blandningen, om detta utgör minst 90 % av blandningens vikt,
ii) för det spannmålsslag i blandningen som är belagt med den högsta importtullen, om inget av de två ingående spannmålsslagen utgör minst 90 % av blandningens vikt.
b) I det fall blandningen består av fler än två sådana spannmålsslag och flera spannmålslag var för sig utgör mer än 10 % av blandningens vikt, ska den högsta av de importtullar som gäller för dessa spannmålsslag tillämpas för blandningen, även när importtullen är densamma för två eller flera av de ingående spannmålen. Om endast ett spannmålsslag utgör mer än 10 % av blandningens vikt, ska den importavgift som gäller för detta spannmålsslag tillämpas.
c) I samtliga fall som inte täcks av leden a och b ska den högsta av de importtullar som gäller för de spannmålsslag som ingår i den berörda blandningen tillämpas, även när importtullen är densamma för två eller flera av de ingående spannmålsslagen.
Artikel150¶Import av blandningar av spannmål och ris
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
För blandningar sammansatta av ett eller flera spannmålsslag som omfattas av leden a och b i del I i bilaga I samt av en eller flera produkter som omfattas leden a och b i del II i bilaga I, ska den importtull tillämpas som gäller för det spannmålsslag eller den produkt i blandningen som omfattas av den högsta importtullen.
Artikel151¶Import av blandningar av ris
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
För blandningar som består antingen av ris som kan hänföras till olika bearbetningsgrupper eller bearbetningsled, eller av å ena sidan ris som kan hänföras till en eller flera olika bearbetningsgrupper eller ett eller flera bearbetningsled, och å andra sidan brutet ris, ska den importavgift tillämpas som gäller
a) för den viktmässigt dominerande beståndsdelen, om denna utgör minst 90 % av blandningens vikt,
b) för den beståndsdel som är belagd med den högsta importavgiften, om ingen av beståndsdelarna utgör minst 90 % av blandningens vikt.
Artikel152¶Tullklassificeringens tillämplighet
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
När metoden för fastställande av importtull enligt artiklarna 149–151 inte kan tillämpas, ska den tull som ska gälla för sådana blandningar som avses i de artiklarna fastställas genom blandningarnas tullklassificiering.
Underavsnitt II Förmånsbehandling vid import av socker
Artikel153¶Traditionellt försörjningsbehov för raffinering
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Ett traditionellt försörjningsbehov av socker för raffinering för gemenskapen ska fastställas till 2424735 ton per regleringsår, uttryckt i vitt socker.
Under regleringsåret 2008/09 ska det traditionella försörjningsbehovet fördelas enligt följande
a) 198748 ton för Bulgarien,
b) 296627 ton för Frankrike,
c) 100000 ton för Italien,
d) 291633 ton för Portugal,
e) 329636 ton för Rumänien,
f) 19585 ton för Slovenien,
g) 59925 ton för Finland,
h) 1128581 ton för Förenade kungariket.
2. Det traditionella försörjningsbehovet i punkt 1 ska ökas med 65000 ton. Denna kvantitet ska avse rårörsocker och ska under regleringsåret 2008/09 vara förbehållen den enda anläggningen för bearbetning av sockerbetor i drift 2005 i Portugal. Denna bearbetningsanläggning bedöms vara ett heltidsraffinaderi.
3. Importlicenser för socker för raffinering får endast utfärdas till heltidsraffinaderier, förutsatt att de berörda kvantiteterna inte överstiger de kvantiteter som får importeras inom ramen för det traditionella försörjningsbehovet enligt punkt 1. Licenserna får endast överföras mellan heltidsraffinaderier och upphör att gälla i slutet av det regleringsår för vilket de utfärdats.
Denna punkt ska tillämpas under regleringsåret 2008/09, och under de första tre månaderna för vart och ett av efterföljande regleringsår.
4. Tillämpningen av importtullar på rörsocker för raffinering enligt KN-nummer 17011110 med ursprung i de länder som anges i bilaga XIX ska tillfälligt upphöra för den tilläggskvantitet som behövs för att ge heltidsraffinaderierna tillräcklig försörjning av produkter regleringsåret 2008/09.
Tilläggskvantiteten ska fastställas av kommissionen baserat på balansen mellan det traditionella försörjningsbehovet enligt punkt 1 och den förväntade tillgången på socker för raffinering för regleringsåret. Balansen får ses över av kommissionen under regleringsåret och får baseras på tidigare schablonuppskattningar av behovet av råsocker avsett för konsumtion.
Artikel154¶Garantipris
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. De garanterade priser som fastställs för AVS/Indien-socker ska gälla för import av råsocker och vitsocker av standardkvalitet från
a) de minst utvecklade länderna enligt de ordningar som avses i artiklarna 12 och 13 i rådets förordning (EG) nr 980/2005,
b) de länder som förtecknas i bilaga XIX för den tilläggskvantitet som avses i artikel 153.4.
2. Ansökningar om importlicenser för socker som omfattas av ett garantipris ska åtföljas av en exportlicens utfärdad av myndigheterna i det exporterande landet som intygar att sockret uppfyller kraven i berörda avtal.
Artikel155¶Åtaganden enligt sockerprotokollet
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Kommissionen får anta åtgärder för att se till att AVS/Indien-socker importeras till gemenskapen enligt villkoren i protokoll 3 till bilaga V till partnerskapsavtalet AVS-EG och avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Indien om rörsocker. Dessa bestämmelser får vid behov avvika från artikel 153 i denna förordning.
Artikel156¶Tillämpningsföreskrifter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta underavsnitt, särskilt i syfte att följa internationella avtal. De får omfatta ändringar av bilaga XIX.
Underavsnitt III Särskilda bestämmelser för import av hampa
Artikel157¶Import av hampa
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Nedanstående produkter får endast importeras till gemenskapen om vissa villkor är uppfyllda:
a) Oberedd mjukhampa som omfattas av KN-nummer 53021000 ska uppfylla de villkor som anges i artikel 52 i förordning (EG) nr 1782/2003.
b) Olika sorter hampfrön avsedda för utsäde som omfattas av KN-nummer 12079915 ska åtföljas av ett bevis om att tetrahydrokannabinolhalten inte överstiger den som fastställs i artikel 52 i förordning (EG) nr 1782/2003.
c) Andra hampfrön än sådana som är avsedda för utsäde, som omfattas av KN-nummer 12079991 får endast importeras av importörer godkända av medlemsstaten, i avsikt att säkerställa att de inte kommer att användas för utsäde.
2. Utan att det påverkar eventuella särskilda bestämmelser som kan komma att antas av kommissionen i enlighet med artikel 194, ska import till gemenskapen av sådana produkter som anges i punkt 1 a och 1 b kontrolleras för fastställande av att villkoren enligt punkt 1 är uppfyllda.
3. Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av mer restriktiva bestämmelser som medlemsstaterna kan ha antagit i enlighet med fördraget och med de åtaganden som följer av Världshandelsorganisationens avtal om jordbruk.
Underavsnitt IV Särskilda bestämmelser för import av humle
Artikel158¶Import av humle
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Produkter inom humlesektorn får endast importeras från tredjeländer om deras kvalitetsegenskaper minst motsvarar dem som föreskrivits för liknande produkter som skördats inom gemenskapen eller som är framställda av sådana produkter.
2. Produkter ska anses motsvara den standard som avses i punkt 1 om de åtföljs av ett intyg som utfärdats av myndigheterna i ursprungslandet och som godkänts som likvärdigt med det intyg som anges i artikel 117.
För humlepulver, lupulinberikat humlepulver, humleextrakt och humleblandningar får intyget endast godkännas som likvärdigt med ett certifikat om alfasyrahalten i dessa produkter inte är lägre än halten i det humle ur vilket de utvinns.
Intygens likvärdighet ska kontrolleras i enlighet med närmare bestämmelser som antas av kommissionen.
Underavsnitt V Särskilda bestämmelser för import av vin
Artikel158a¶Särskilda importkrav för vin
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Om inte annat föreskrivs, särskilt i avtal som ingåtts enligt artikel 300 i fördraget, ska bestämmelserna om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar och om märkning i del II avdelning II kapitel I avsnitt Ia underavsnitt I samt artikel 113d.1 i denna förordning gälla för produkter enligt KN-nummer 200961, 200969 och 2204 som importeras till gemenskapen.
2. Om inte annat föreskrivs i avtal som ingåtts enligt artikel 300 i fördraget, ska de produkter som avses i punkt 1 framställas enligt de oenologiska metoder som rekommenderats och offentliggjorts av Internationella vinorganisationen eller godkänts av gemenskapen enligt denna förordning och dess tillämpningsföreskrifter.
3. Vid import av de produkter som avses i punkt 1 ska det uppvisas
a) ett intyg som styrker att bestämmelserna i punkterna 1 och 2 har följts, vilket är utfärdat av ett behörigt organ, som finns upptaget på en förteckning som ska offentliggöras av kommissionen, i produktens ursprungsland,
b) en analysrapport som upprättats av ett organ eller en myndighet som har utsetts av produktens ursprungsland, om produkten är avsedd för direkt konsumtion.
4. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel ska antas av kommissionen.
Avsnitt V Skyddsåtgärder och aktiv förädling
Artikel159¶Skyddsåtgärder
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Skyddsåtgärder mot import till gemenskapen ska, om inte annat följer av punkt 3, vidtas av kommissionen i enlighet med rådets förordningar (EG) nr 519/94 och (EG) nr 3285/94.
2. Om inte annat föreskrivs i andra rättsakter utfärdade av rådet ska sådana säkerhetsåtgärder mot import till gemenskapen som föreskrivs i internationella avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget vidtas av kommissionen i enlighet med punkt 3.
3. Åtgärder enligt punkterna 1 och 2 får vidtas av kommissionen utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, på begäran av en medlemsstat eller på kommissionens eget initiativ. Om kommissionen får en begäran från en medlemsstat ska den fatta beslut därom inom fem arbetsdagar från det att begäran togs emot.
Medlemsstaterna ska underrättas om skyddsåtgärderna, vilka ska börja tillämpas omedelbart.
En medlemsstat får inom fem arbetsdagar från underrättelsen hänskjuta kommissionens beslut i enlighet med punkterna 1 och 2 till rådet. Rådet ska sammanträda utan dröjsmål. Det får med kvalificerad majoritet ändra eller upphäva beslutet i fråga inom en månad efter det att beslutet hänskjutits till rådet.
4. Om kommissionen anser att någon säkerhetsåtgärd som vidtagits i enlighet med punkterna 1 och 2 bör återkallas eller ändras, ska det gå till väga på följande sätt:
a) Om beslutet om åtgärden fattats av rådet, ska kommissionen föreslå rådet att beslutet upphävs eller ändras. Rådet ska fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.
b) I alla övriga fall ska gemenskapens skyddsåtgärder återkallas eller ändras av kommissionen utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1.
Artikel160¶Upphörande med aktiv förädling
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 361/2008 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Om gemenskapsmarknaden störs eller sannolikt kommer att störas genom systemet med aktiv förädling, får kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ helt eller delvis upphäva tillämpningen av systemet med aktiv förädling för produkter inom sektorerna för spannmål, ris, socker, olivolja och bordsoliver, frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, vin, nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg, fjäderfäkött och jordbruksalkohol. Om kommissionen får en begäran från en medlemsstat ska den fatta beslut därom inom fem arbetsdagar efter det att begäran togs emot.
Medlemsstaterna ska underrättas om sådana åtgärder, vilka ska börja tillämpas omedelbart.
En medlemsstat får inom fem arbetsdagar från underrättelsen hänskjuta kommissionens beslut om åtgärder i enlighet med första stycket till rådet. Rådet ska sammanträda utan dröjsmål. Det får med kvalificerad majoritet ändra eller upphäva åtgärderna inom en månad efter det att beslutet hänskjutits till rådet.
2. I den mån som krävs för att den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna ska fungera tillfredsställande, får rådet i enlighet med förfarandet i artikel 37.2 i fördraget helt eller delvis förbjuda tillämpningen av systemet för aktiv förädling för de produkter som avses i punkt 1.
Kapitel III Export
Avsnitt I Exportlicenser
Artikel161¶Exportlicenser
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 361/2008 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Utan att det påverkar fall där det krävs exportlicenser i enlighet med denna förordning, får kommissionen besluta att exporten av en eller flera produkter inom följande sektorer ska ske mot uppvisande av exportlicens:
a) spannmål,
b) ris,
c) socker,
d) olivolja och bordsoliver, när det gäller olivolja enligt led a i del VII i bilaga I,
da) frukt och grönsaker,
db) bearbetad frukt och bearbetade grönsaker,
dc) vin,
e) nöt- och kalvkött,
g) griskött,
h) får- och getkött,
i) ägg,
j) fjäderfäkött,
k) jordbruksalkohol.
Vid tillämpning av första stycket ska kommissionen ta hänsyn till om det krävs exportlicenser för förvaltningen av de berörda marknaderna och, framför allt, för övervakningen av exporten av de berörda produkterna.
2. Artiklarna 131–133 ska gälla i tillämpliga delar.
3. Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för punkterna 1 och 2, även rörande licensernas giltighetstid och säkerhetsgrad.
Avsnitt II Exportbidrag
Artikel162¶Tillämpningsområde för exportbidrag
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. I den mån som krävs för att möjliggöra export på grundval av prisnoteringar eller priser på världsmarknaden och inom de gränser som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget, får skillnaden mellan dessa prisnoteringar eller priser och priserna i gemenskapen utjämnas genom exportbidrag för
a) produkter inom följande sektorer som exporteras i obearbetad form:
i) spannmål,
ii) ris,
iii) socker, när det gäller produkter som anges i leden b, c, d och g i del III i bilaga I,
iv) nöt- och kalvkött,
vi) griskött,
vii) ägg,
viii) fjäderfäkött,
b) produkter som anges i led a i, ii, iii, v och vii som ska exporteras i form av sådana varor som förtecknas i bilagorna XX och XXI.
När det gäller mjölk och mjölkprodukter som exporteras i form av produkter som anges i del IV i bilaga XX, får exportbidrag endast beviljas för produkter som anges i leden a–e och g i del XVI i bilaga I.
2. Exportbidragen för produkter som exporteras i form av bearbetade varor enligt bilagorna XX och XXI får inte vara högre än de som tillämpas för samma produkter när de exporteras i obearbetad form.
3. Om det är nödvändigt för att ta hänsyn till särdrag i produktionen av vissa spritdrycker som framställs av spannmål får kriterierna för beviljande av exportbidrag enligt punkterna 1 och 2 och förfarandet för kontroll anpassas till den särskilda situationen av kommissionen.
Artikel163¶Fördelning av exportbidragen
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
De kvantiteter som får exporteras med exportbidrag ska fördelas med den metod som
a) är bäst lämpad med hänsyn till produktens art och situationen på den aktuella marknaden och som gör det möjligt att utnyttja de disponibla resurserna på effektivaste sätt med beaktande av gemenskapsexportens effektivitet och struktur, utan att detta medför diskriminering mellan berörda aktörer, särskilt inte mellan små och stora aktörer,
b) ur administrativ synpunkt är minst besvärlig för aktörerna med hänsyn till de administrativa kraven,
c) förhindrar diskriminering mellan de berörda aktörerna.
Artikel164¶Fastställande av exportbidrag
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Exportbidragen ska vara desamma för hela gemenskapen. Om det är nödvändigt, framför allt på grund av situationen på världsmarknaden, de särskilda kraven på vissa marknader eller sådana skyldigheter som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget, får exportbidragen variera för olika bestämmelseorter.
2. Exportbidragen ska fastställas av kommissionen.
Exportbidrag får fastställas
a) med regelbundna intervall, och
b) genom anbudsinfordran för produkter för vilka detta förfarande föreskrevs innan denna förordning började att tillämpas i enlighet med artikel 204.2.
Om inte fastställandet sker genom anbudsförfarande ska den förteckning över produkter för vilka exportbidrag beviljas liksom exportbidragsbeloppet fastställas minst en gång var tredje månad. Bidragsbeloppet får emellertid behållas på samma nivå i mer än tre månader och under tiden får kommissionen utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1 vid behov justera bidragsbeloppet, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ.
3. En eller flera av följande aspekter ska beaktas när exportbidragen fastställs för vissa produkter:
a) Den rådande situationen och förväntade utvecklingen vad avser
priserna och tillgången på produkten på gemenskapsmarknaden,
priserna på produkten på världsmarknaden.
b) Målen för den gemensamma organisationen av marknaden, som är en balanserad marknadssituation och en naturlig utveckling av priserna och handeln.
c) Nödvändigheten av att undvika störningar som kan förorsaka en långvarig obalans mellan utbud och efterfrågan på gemenskapsmarknaden.
d) Ekonomiska aspekter avseende exporten i fråga.
e) Begränsningar som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget.
f) Behovet av att skapa jämvikt mellan användningen av gemenskapens basprodukter i framställningen av bearbetade varor som exporteras till ett tredjeland och användningen av produkter från dessa länder som får importeras för bearbetning.
g) De mest fördelaktiga saluförings- och transportkostnaderna från gemenskapsmarknader till gemenskapshamnar eller andra utförselorter samt transportkostnaderna till bestämmelseländerna.
h) Efterfrågan på gemenskapens marknad.
i) När det gäller sektorerna för griskött, ägg och fjäderfäkött, skillnaden mellan priserna i gemenskapen och priserna på världsmarknaden för den kvantitet foderspannmål som krävs för produktion i gemenskapen av produkter inom dessa sektorer.
4. Ett anpassat belopp för exportbidragen får fastställas av kommissionen avseende sektorerna för spannmål och ris. Vid behov får kommissionen utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1 ändra de anpassade beloppen.
Första stycket får också tillämpas för produkter som exporteras i form av varor enligt bilaga XX.
Artikel165¶Exportbidraget för malt i lager
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Under regleringsårets första tre månader ska det bidrag som tillämpas på export av malt som fanns i lager vid det föregående regleringsårets slut eller som framställts av korn som vid den tidpunkten fanns i lager vara det som skulle ha gällt för exportlicensen i fråga för export under det föregående regleringsårets sista månad.
Artikel166¶Justering av exportbidraget för spannmål
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Om inte annat har föreskrivits av kommissionen ska bidraget för de produkter som anges i leden a och b i del I i bilaga I, som fastställts i enlighet med artikel 167.2, av kommissionen justeras till nivån för de månatliga höjningar som gäller för interventionspriset och, i tillämpliga fall, ändringar av det priset.
Första stycket kan tillämpas, helt eller delvis, på produkter som anges i leden c och d i del I i bilaga I, samt på produkter som avses i del I i bilaga I och som exporteras i form av varor som avses i del I i bilaga XX. I sådana fall ska den justering som avses i första stycket korrigeras genom att det på den månatliga höjningen tillämpas en koefficient som uttrycker förhållandet mellan kvantiteten basprodukt och den kvantitet basprodukt som den bearbetade exporterade produkten innehåller eller som har använts i de exporterade varorna.
Artikel167¶Beviljande av exportbidrag
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Bidrag för produkter förtecknade i artikel 162.1 a som exporteras i obearbetat tillstånd utan ytterligare bearbetning ska endast beviljas på ansökan och mot uppvisande av exportlicens.
2. Det exportbidrag som ska tillämpas på produkter enligt punkt 1 ska vara det bidrag som gäller den dag då licensansökan lämnas in eller, beroende på situationen, det bidrag som följer av det aktuella anbudsförfarandet och, om det rör sig om ett differentierat bidrag, det bidrag som gäller samma dag
a) för den destination som anges i licensen, eller
b) om så är lämpligt, för den faktiska destinationen, om denna är en annan än den som anges i licensen; om så är fallet ska det tillämpliga beloppet inte överstiga det belopp som gäller för den destination som är angiven i licensen.
Kommissionen får vidta lämpliga åtgärder för att förhindra missbruk av den flexibilitet som avses i denna punkt.
3. Kommissionen kan, genom undantag från punkt 1, besluta att exportlicenser för kläckägg och dagsgamla kycklingar får beviljas i efterhand.
4. Beslut får fattas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 16.2 i rådets förordning (EG) nr 3448/93 om att punkterna 1 och 2 ska tillämpas på varor som avses i artikel 162.1 b i den här förordningen.
5. Kommissionen får bevilja undantag från punkterna 1 och 2 i fråga om produkter för vilka det betalas ut exportstöd inom ramen för livsmedelshjälpsaktioner.
6. Exportbidraget ska utbetalas efter framläggande av bevis om att
a) produkterna har exporterats utanför gemenskapen,
b) och, när det gäller differentierade bidrag, att produkterna har nått den destination som anges i licensen eller annan destination för vilken exportbidraget fastställdes, utan att detta påverkar bestämmelserna i punkt 2 b.
Kommissionen kan dock bevilja undantag förutsatt att det fastställs villkor som erbjuder likvärdiga garantier.
7. Kommissionen kan fastställa ytterligare villkor för beviljande av exportbidrag för en eller flera produkter. De kan innehålla föreskrifter om
a) att exportbidrag endast får betalas ut för produkter med ursprung i gemenskapen, och
b) att bidragsbeloppet för importerade produkter ska begränsas till de avgifter som togs ut vid importen, förutsatt att dessa är lägre än det tillämpliga bidraget.
Artikel168¶Exportbidrag för levande djur inom nöt- och kalvköttssektorn
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
När det gäller produkter inom nöt- och kalvköttssektorn ska beviljandet och utbetalningen av bidrag vid export av levande djur omfattas av krav på att bestämmelserna i gemenskapens djurskyddslagstiftning iakttas, särskilt skydd av djur under transport.
Artikel169¶Exportbegränsningar
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Kontrollen av att de åtaganden i fråga om volymer som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget fullgörs, ska ske med hjälp av de exportlicenser som utfärdas för de referensperioder som gäller för de aktuella produkterna. När det gäller fullgörandet av de skyldigheter som följer av WTO:s jordbruksavtal ska det faktum att en referensperiod löper ut inte påverka exportlicensernas giltighet.
Artikel170¶Tillämpningsföreskrifter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, särskilt bestämmelser
a) om omfördelning av exporterbara kvantiteter som inte har tilldelats eller utnyttjats,
b) som styr kvalitet och andra specifika krav och villkor när det gäller produkter som berättigar till exportbidrag,
c) som rör kontroll av huruvida moment som ger rätt till utbetalning av exportbidrag och av alla övriga belopp som rör exporttransaktioner faktiskt har utförts och genomförts på rätt sätt, inklusive fysiska kontroller och dokumentgranskning.
De ändringar av bilaga XX som eventuellt blir nödvändiga ska göras av kommissionen med beaktande av kriterierna i artikel 8.2 första stycket i förordning (EG) nr 3448/93.
Närmare föreskrifter för tillämpningen av artikel 167 när det gäller produkter som avses i artikel 162.1 b ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16.2 i förordning (EG) nr 3448/93.
Avsnitt III Förvaltning av exportkvoter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter
Artikel171¶Förvaltning av tullkvoter som öppnats av tredjeländer
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Om, när det gäller mjölk och mjölkprodukter, ett avtal som ingåtts enligt artikel 300 i fördraget innehåller bestämmelser om förvaltning (helt eller delvis) av en tullkvot som öppnats av ett tredjeland, ska kommissionen fastställa vilken förvaltningsmetod som ska tillämpas samt de därtill hörande villkoren.
2. De tullkvoter som avses i punkt 1 ska förvaltas på ett sätt som inte leder till diskriminering mellan berörda aktörer och som garanterar fullt utnyttjande av de möjligheter som den berörda kvoten erbjuder, genom att en av följande metoder eller en kombination av dem eller annan lämplig metod används:
a) En metod som är grundad på i vilken ordningsföljd ansökningarna inkommer (metoden ”först till kvarn”).
b) En metod enligt vilken kvoter fördelas i proportion till de begärda kvantiteterna enligt inkomna ansökningar (metoden ”samtidig behandling”).
c) En metod grundad på traditionella handelsflöden (metoden ”traditionella/nya mönster”).
Avsnitt IV Särskild behandling vid import till tredjeländer
Artikel172¶Certifikat för produkter som omfattas av särskild behandling vid import till ett tredjeland
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Vid export av sådana produkter som enligt avtal som ingåtts av gemenskapen i enlighet med artikel 300 i fördraget kan komma i fråga för särskild behandling vid import till ett tredjeland om vissa villkor uppfylls, ska berörda myndigheter i medlemsstaterna, vid anmodan och efter lämplig kontroll, utfärda ett dokument som intygar att villkoren uppfylls.
2. Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för denna artikel.
Avsnitt V Särskilda bestämmelser för levande växter
Artikel173¶Minimipriser vid export
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Varje år i god tid före saluföringssäsongen får kommissionen, för var och en av de produkter inom sektorn för levande växter som omfattas av KN-nummer 060110, fastställa ett eller flera minimipriser som ska gälla vid export till ett tredjeland.
Export av sådana produkter ska endast kunna ske till ett pris som är minst lika högt som det minimipris som fastställts för produkten i fråga.
2. Kommissionen ska fastställa tillämpningsföreskrifter för punkt 1, med beaktande av skyldigheter som följer av sådana avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300.2 i fördraget.
Avsnitt VI Passiv förädling
Artikel174¶Upphörande med passiv förädling
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Om gemenskapsmarknaden störs eller sannolikt kommer att störas genom systemet med passiv förädling, får kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ helt eller delvis upphäva tillämpningen av systemet med passiv förädling för produkter inom sektorerna för spannmål, ris, frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, vin, nöt- och kalvkött, griskött, får- och getkött och fjäderfäkött. Om kommissionen får en begäran från en medlemsstat ska den fatta beslut därom inom fem arbetsdagar efter det att begäran togs emot.
Medlemsstaterna ska underrättas om sådana åtgärder, vilka ska börja tillämpas omedelbart.
En medlemsstat får inom fem arbetsdagar från underrättelsen hänskjuta kommissionens beslut om åtgärder i enlighet med första stycket till rådet. Rådet ska sammanträda utan dröjsmål. Det får med kvalificerad majoritet ändra eller upphäva åtgärderna inom en månad efter det att beslutet har hänskjutits till rådet.
2. I den mån som krävs för att den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna ska fungera tillfredsställande, får rådet i enlighet med förfarandet i artikel 37.2 i fördraget helt eller delvis förbjuda tillämpningen av systemet för passiv förädling för de produkter som avses i punkt 1.
Del IV Konkurrensregler
Kapitel I Regler för företag
Artikel175¶Tillämpning av artiklarna 81–86 i fördraget
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 491/2009 och förordning (EU) nr 261/2012.
Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska artiklarna 81–86 i fördraget samt tillämpningsföreskrifter för dessa, om inte annat följer av artiklarna 176–177a i denna förordning, tillämpas på alla sådana avtal, beslut och förfaranden som avses i artiklarna 81.1 och 82 i fördraget och som rör produktion av eller handel med de produkter som omfattas av denna förordning.
Artikel176¶Undantag
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Artikel 81.1 i fördraget ska inte tillämpas på avtal, beslut och förfaranden som avses i artikel 175 i denna förordning och som ingår i en nationell organisation av marknaden eller som är nödvändiga för att de mål som fastställs i artikel 33 i fördraget ska kunna uppnås.
I synnerhet ska artikel 81.1 i fördraget inte tillämpas på sådana avtal, beslut och förfaranden mellan jordbrukare, sammanslutningar av jordbrukare eller sammanslutningar av sådana sammanslutningar tillhörande en enda medlemsstat vilka, utan att medföra någon skyldighet att hålla samma priser, avser produktion eller försäljning av jordbruksprodukter eller utnyttjande av gemensamma anläggningar för lagring, behandling eller bearbetning av jordbruksprodukter, såvida inte kommissionen finner att konkurrensen sätts ur spel eller att förverkligandet av de mål som anges i fördragets artikel 33 äventyras därigenom.
2. Efter samråd med medlemsstaterna och efter att ha hört berörda företag och företagssammanslutningar eller alla övriga fysiska och juridiska personer den finner lämpligt, ska kommissionen med förbehåll för domstolens prövning ensam vara behörig att genom beslut som ska offentliggöras fastställa vilka avtal, beslut och förfaranden som uppfyller villkoren i punkt 1.
Kommissionen ska fastställa detta på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstats behöriga myndighet eller av ett företag eller en företagssammanslutning som berörs.
3. I offentliggörandet av beslutet enligt punkt 2 första stycket ska parternas namn och huvudinnehållet i beslutet anges. Företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter ska beaktas i offentliggörandet.
Artikel176a¶Avtal och samordnade förfaranden inom sektorn för frukt och grönsaker
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. Artikel 81.1 i fördraget ska inte tillämpas på erkända branschorganisationers avtal, beslut och samordnade förfaranden vars syfte är att genomföra sådan verksamhet som anges i artikel 123.3c i denna förordning.
2. Punkt 1 ska tillämpas endast under förutsättning att
a) avtalen, besluten och de samordnade förfarandena har anmälts till kommissionen, och
b) kommissionen, inom två månader efter det att den har mottagit alla uppgifter som krävs, inte har kunnat konstatera att avtalen, besluten och de samordnade förfarandena är oförenliga med gemenskapsbestämmelserna.
3. Avtalen, besluten och de samordnade förfarandena får inte sättas i kraft förrän den period som avses i punkt 2 b har löpt ut.
4. Följande avtal, beslut och samordnade förfaranden ska alltid anses vara oförenliga med gemenskapsbestämmelserna:
a) Avtal, beslut och samordnade förfaranden som kan leda till någon form av uppdelning av marknaderna inom gemenskapen.
b) Avtal, beslut och samordnade förfaranden som kan hindra organisationen av marknaden att fungera tillfredsställande.
c) Avtal, beslut och samordnade förfaranden som kan medföra en snedvridning av konkurrensen som inte är nödvändig för att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitik som branschorganisationens verksamhet syftar till.
d) Avtal, beslut och samordnade förfaranden som innebär ett fastställande av priser, utan att detta påverkar verksamhet som bedrivs av branschorganisationer med tillämpning av särskilda gemenskapsregler.
e) Avtal, beslut och samordnade förfaranden som kan leda till diskriminering eller till att konkurrensen åsidosätts för en betydande andel av de berörda produkterna.
5. Om kommissionen, när den tvåmånadersperiod som avses i punkt 2 b har löpt ut, konstaterar att villkoren för tillämpning av punkt 1 inte uppfylls, ska den fatta beslut om att avtalet, beslutet eller det samordnade förfarandet i fråga ska omfattas av artikel 81.1 i fördraget.
Kommissionens beslut får tillämpas först från och med dagen för dess anmälan till den berörda branschorganisationen, såvida inte branschorganisationen har lämnat felaktiga uppgifter eller missbrukat det undantag som anges i punkt 1.
6. Om fleråriga avtal ingås ska anmälan för det första året gälla även för de därpå följande åren av avtalet. Kommissionen får emellertid i så fall när som helst på eget initiativ eller på begäran från en medlemsstat avge ett yttrande om oförenlighet.
Artikel177¶Avtal och samordnade förfaranden inom tobakssektorn
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Artikel 81.1 i fördraget ska inte tillämpas på avtal och samordnade förfaranden mellan erkända branschorganisationer inom tobakssektorn som syftar till uppfylla de mål som avses i artikel 123 c i denna förordning, förutsatt att
a) avtalen och de samordnade förfarandena har anmälts till kommissionen, och
b) kommissionen inom tre månader efter det att den har erhållit alla de upplysningar som krävs inte har funnit att avtalen eller de samordnade förfarandena är oförenliga med gemenskapens bestämmelser.
Avtalen och de samordnade förfarandena får inte träda i kraft under denna tremånadersperiod.
2. Avtal och samordnade förfaranden ska förklaras strida mot gemenskapens konkurrensregler om
a) de kan leda till någon form av uppdelning av marknaderna inom gemenskapen,
b) de kan hindra den gemensamma organisationen av marknaden från att fungera tillfredsställande,
c) de kan medföra en snedvridning av konkurrensen som inte är nödvändig för att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitik som branschåtgärderna syftar till,
d) de innebär ett fastställande av priser och kvoter, utan att det påverkar tillämpningen av åtgärder som branschorganisationer vidtagit vid tillämpning av särskilda bestämmelser i gemenskapslagstiftningen,
e) de kan leda till diskriminering eller sätta konkurrensen ur spel för en betydande del av de berörda produkterna.
3. Om kommissionen efter det att den tremånadersperiod som anges i punkt 1 b löpt ut, finner att de villkor som gäller för tillämpningen av detta kapitel inte har uppfyllts, ska den utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1 fatta ett beslut med innebörden att artikel 81.1 i fördraget gäller för de berörda avtalen eller samordnade förfarandena.
Beslutet får inte träda i kraft före det datum då den berörda branschorganisationen underrättas om det, såvida inte branschorganisationen har lämnat felaktiga uppgifter eller missbrukat det undantag som anges i punkt 1.
Artikel177a¶Avtal, beslut och samordnade förfaranden inom sektorn mjölk och mjölkprodukter
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EU) nr 261/2012.
1. Artikel 101.1 i EUF-fördraget ska inte tillämpas på erkända branschorganisationers avtal, beslut och samordnade förfaranden vars syfte är att genomföra sådan verksamhet som anges i artikel 123.4 c i denna förordning.
2. Punkt 1 ska endast tillämpas om
a) avtalen, besluten och de samordnade förfarandena har anmälts till kommissionen, och
b) kommissionen, inom tre månader efter det att den har mottagit alla uppgifter som krävs, utan att tillämpa det förfarande som avses i artikel 195.2 eller artikel 196b.2 inte har kunnat konstatera att avtalen, besluten och de samordnade förfarandena är oförenliga med unionsbestämmelserna.
3. Avtalen, besluten och de samordnade förfarandena får inte träda i kraft förrän den period som avses i punkt 2 b har löpt ut.
4. Avtal, beslut och samordnade förfaranden ska alltid förklaras vara oförenliga med unionsreglerna om de
a) kan leda till någon form av uppdelning av marknaderna inom unionen,
b) kan hindra den gemensamma organisationen av marknaden från att fungera tillfredsställande,
c) kan medföra en snedvridning av konkurrensen och inte är nödvändig för att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitik som branschorganisationens verksamhet syftar till,
d) innebär ett fastställande av priser,
e) kan leda till diskriminering eller till att konkurrensen åsidosätts för en betydande andel av de aktuella produkterna.
5. Om kommissionen, när den tidsfrist som avses i punkt 2 b har löpt ut, konstaterar att villkoren för tillämpning av punkt 1 inte har uppfyllts ska den utan att tillämpa det förfarande som avses i artikel 195.2 eller artikel 196b.2 fatta beslut om att avtalet, beslutet eller det samordnade förfarandet i fråga ska omfattas av artikel 101.1 i EUF-fördraget.
Kommissionens beslut får tillämpas först från och med dagen för dess anmälan till den berörda branschorganisationen, såvida inte branschorganisationen har lämnat felaktiga uppgifter eller missbrukat det undantag som anges i punkt 1 i den här artikeln.
6. Om fleråriga avtal ingås ska anmälan för det första året gälla även för de därpå följande åren av avtalet. Kommissionen får emellertid när som helst på eget initiativ eller på begäran från en medlemsstat avge ett yttrande om oförenlighet.
7. Kommissionen får anta genomförandeakter med detaljerade bestämmelser om de åtgärder som krävs för en enhetlig tillämpning av denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 196b.2.
Artikel178¶Bindande avtal och samordnade förfaranden för icke medlemmar verksamma inom tobakssektorn
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Branschorganisationer inom tobakssektorn kan begära att vissa av deras avtal eller samordnade förfaranden inom det område där de är verksamma för en begränsad tid görs bindande för enskilda och grupper inom den berörda ekonomiska sektorn som inte är medlemmar i någon organisation som ingår i branschorganisationen.
För att få utvidga tillämpningsområdet för sina bestämmelser ska branschorganisationerna företräda minst två tredjedelar av den berörda produktionen och/eller handeln. Om den föreslagna utvidgningen berör flera regioner, ska branschorganisationerna påvisa att de uppnår en miniminivå i fråga om representativitet inom varje näringsgren och varje region.
2. De bestämmelser för vilka ett utvidgat tillämpningsområde begärs, ska ha varit i kraft i minst ett år och avse ett av följande områden:
a) Kunskap om produktionen och marknaden.
b) Fastställande av minimikvaliteter.
c) Användande av miljövänliga odlingsmetoder.
d) Fastställande av minimistandarder för förpackning och presentation.
e) Användande av certifierat utsäde och kontroll av produktkvaliteten.
3. En utvidgad tillämpning av bestämmelserna ska godkännas av kommissionen.
Artikel179¶Tillämpningsföreskrifter för avtal och samordnade förfaranden inom sektorn för frukt och grönsaker och tobakssektorn
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
Kommissionen får fastställa tillämpningsföreskrifter för artiklarna 176a, 177 och 178, inbegripet bestämmelser om underrättelser och offentliggörande.
Kapitel II Regler om statligt stöd
Artikel180¶Tillämpning av artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget ska tillämpas på produktion av och handel med de produkter som avses i artikel 1.
Artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget ska emellertid inte tillämpas på betalningar enligt artiklarna 44–48, 102, 102a, 103, 103a, 103b, 103e, 103ga, 104, 105, 182 och 182a, underavsnitt III i avsnitt IVa i kapitel III i avdelning I i del II och avsnitt IVb i kapitel IV i avdelning I i del II i denna förordning av medlemsstater i överensstämmelse med denna förordning. Vad gäller artikel 103n.4 är det dock endast artikel 88 i fördraget som inte ska tillämpas.
Artikel181¶Särskilda bestämmelser för sektorn för mjölk och mjölkprodukter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Om inte annat följer av artikel 87.2 i fördraget ska stöd vars belopp fastställs på grundval av priset på eller kvantiteten av produkter som förtecknas i del XVI i bilaga I till den här förordningen vara förbjudna.
Det ska även vara förbjudet med nationella åtgärder som medger en utjämning mellan priserna på produkter som förtecknas i del XVI i bilaga I till den här förordningen.
Artikel182¶Särskilda nationella bestämmelser
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 361/2008, förordning (EU) nr 1234/2010, förordning (EG) nr 72/2009 och rättelse till förordning (EU) nr 72/2009.
1. Om kommissionen lämnar sitt tillstånd kan stöd till produktion och saluföring av renar och renprodukter (KN-nummer ex0208 och ex0210) lämnas av Sverige och Finland under förutsättning att det inte medför någon ökning av de traditionella produktionsnivåerna.
2. Om kommissionen lämnar sitt tillstånd får Finland bevilja stöd för vissa mängder utsäde, med undantag för timotejutsäde (Phleum pratense L.), och för vissa mängder spannmål för utsäde som har producerats enbart i Finland fram till och med 2010 års skörd.
Senast den 31 december 2008 ska Finland till kommissionen överlämna en detaljerad redogörelse för resultaten av de beviljade stöden.
3. Medlemsstater som sänker sin sockerkvot med mer än 50 % av den sockerkvot som fastställdes den 20 februari 2006 i bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006 får bevilja tillfälligt statligt stöd under den tid då övergångsstödet för sockerbetsodlare utbetalas i enlighet med kapitel 10f i avdelning IV i rådets förordning (EG) nr 1782/2003. Kommissionen ska på grundval av berörda medlemsstaters ansökningar besluta om totalbeloppet för det statliga stöd som ska finnas tillgängligt för denna åtgärd.
När det gäller Italien får det tillfälliga stöd som avses i första stycket inte överstiga 11 EUR per regleringsår och ton sockerbetor samt ska beviljas sockerbetsodlare och för transport av sockerbetor.
Finland får bevilja sockerbetsodlare stöd på upp till 350 EUR per hektar och regleringsår.
Inom 30 dagar efter varje regleringsårs utgång ska de berörda medlemsstaterna underrätta kommissionen om storleken på det statliga stöd som faktiskt beviljats under det regleringsåret.
4. Undantaget i artikel 180 andra stycket i denna förordning ska tillämpas på stöd som Tyskland beviljar inom ramen för det befintliga tyska alkoholmonopolet (monopolet) för produkter som efter ytterligare bearbetning saluförs av monopolet som etanol som framställts av jordbruksprodukter förtecknad i bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Detta undantag ska endast gälla till och med den 31 december 2017 och ska inte påverka tillämpningen av artikel 108.1 och 108.3 första meningen i EUF-fördraget, och det ska vara beroende av att följande villkor är uppfyllda:
a) Den totala etanolproduktion inom monopolet som omfattas av stöd ska gradvis minska från de maximala 600000 hl år 2011, till 420000 hl år 2012 och till 240000 hl år 2013 och får uppgå till maximalt 60000 hl per år från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2017, då monopolet ska upphöra.
b) Den produktion från tullplomberade jordbruksbrännerier som omfattas av stödet ska gradvis minska från 540000 hl år 2011, till 360000 hl år 2012 och 180000 hl år 2013. Den 31 december 2013 ska alla tullplomberade brännerier ha lämnat monopolet. När de lämnar monopolet ska vart och ett av de tullplomberade jordbruksbrännerierna ha rätt att erhålla ett kompensationsstöd på 257,50 EUR per hl av nominella destillationsrättigheter i den mening som avses i den tillämpliga tyska lagstiftningen. Kompensationsstödet får inte beviljas efter den 31 december 2013. Det får dock betalas ut i flera delar, varav den sista får utbetalas senast den 31 december 2017.
c) Småskaliga icke tullplomberade brännerier, brännerianvändare och kooperativa fruktbrännerier får ta del av det stöd som beviljas av monopolet till och med den 31 december 2017, under förutsättning att den produktion som omfattas av stödet inte överstiger 60000 hl per år.
d) Det stöd som totalt betalas ut från den 1 januari 2011 till den 31 december 2013 får uppgå till högst 269,9 miljoner EUR och det stöd som totalt betalas ut från den 1 januari 2014 till den 31 december 2017 får uppgå till högst 268 miljoner EUR.
e) Före den 30 juni varje år ska Tyskland lägga fram en rapport för kommissionen om hur monopolet fungerar och om det stöd som beviljats inom ramen för monopolet under föregående år. Kommissionen ska vidarebefordra den rapporten till Europaparlamentet och rådet. Vidare ska de årliga rapporter som ska läggas fram under åren 2013 till 2016 åtföljas av en årlig avvecklingsplan för de småskaliga icke tullplomberade brännerierna, brännerianvändarna och de kooperativa fruktbrännerierna.
5. Medlemsstaterna får fortsätta att ge statligt stöd enligt varje befintlig ordning för produktionen av och handeln med potatis, färsk eller kyld, enligt KN-nummer 0701 fram till och med den 31 december 2011.
6. När det gäller sektorn för frukt och grönsaker får medlemsstaterna ge statligt stöd fram till och med den 31 december 2010 förutsatt att
a) det statliga stödet utbetalas endast till producenter av frukt och grönsaker som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation och som undertecknar ett avtal med en erkänd producentorganisation enligt vilket de godtar att de ska tillämpa den producentorganisationens åtgärder inom krisförebyggande och krishantering,
b) det stödbelopp som utbetalas till dessa producenter uppgår till högst 75 % av det gemenskapsstöd som mottas av medlemmarna i producentorganisationen i fråga, och
c) den berörda medlemsstaten lägger fram en rapport för kommissionen senast den 31 december 2010 om det statliga stödets verkan och effektivitet, särskilt med en analys av i vilken utsträckning det har stött organiseringen av sektorn; kommissionen ska granska rapporten och eventuellt besluta att lägga fram lämpliga förslag.
7. Fram till och med den 31 mars 2014 får medlemsstaterna bevilja statligt stöd till ett totalt årligt belopp på upp till 55 % av det maximibelopp som anges i artikel 69.4 och 69.5 i förordning (EG) nr 73/2009 till jordbrukare inom mejerisektorn utöver gemenskapens stöd som beviljas i enlighet med artikel 68.1 b i den förordningen. Emellertid ska i inget fall det totala beloppet på gemenskapens stöd enligt de åtgärder som avses i artikel 69.4 i den förordningen och det statliga stödet överstiga det maximibelopp som avses i artikel 69.4 och 69.5 i den förordningen.
Artikel182a¶Nationellt stöd till krisdestillation av vin
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Från och med den 1 augusti 2012 får medlemsstaterna bevilja vinproducenter nationellt stöd för frivillig eller obligatorisk destillation i motiverade krisfall.
2. Det stöd som avses i punkt 1 ska vara proportionerligt och göra det möjligt att hantera krisen.
3. Det totalt tillgängliga beloppet ett visst år för sådant stöd i en medlemsstat får inte överskrida 15 % av det för året i fråga totalt tillgängliga beloppet per medlemsstat enligt bilaga Xb.
4. Medlemsstater som önskar tillämpa det stöd som avses i punkt 1 ska lämna in en vederbörligen underbyggd anmälan till kommissionen. Kommissionen ska besluta om huruvida åtgärden ska godkännas och stöd kan beviljas.
5. Alkohol från den destillation som avses i punkt 1 ska uteslutande användas för industriella ändamål eller som energikälla för att undvika en snedvridning av konkurrensen.
6. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel ska antas av kommissionen.
Del V Särskilda bestämmelser för enskilda sektorer
Artikel183¶Avgift för att främja konsumtion av mjölk och mjölkprodukter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
I syfte att finansiera åtgärderna för främjande av konsumtionen av mjölk i gemenskapen, utvidga marknaden för mjölk och mjölkprodukter och förbättra mjölkkvaliteten får en medlemsstat, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget såsom föreskrivs i artikel 180 i denna förordning, införa en avgift för saluförda kvantiteter av mjölk eller mjölkekvivalenter som ska betalas av mjölkproducenterna i den berörda medlemsstaten.
Artikel184¶Rapportering rörande vissa sektorer
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 361/2008, förordning (EG) nr 13/2009, förordning (EU) nr 261/2012 och förordning (EG) nr 491/2009.
Kommissionen ska
1. före den 30 september 2008 för rådet lägga fram en rapport om sektorn för torkat foder, som grundar sig på en utvärdering av bestämmelserna i denna förordning och som särskilt behandlar utvecklingen när det gäller baljväxter och annat grönfoder, produktionen av torkat foder och uppnådd minskad förbrukning av fossila bränslen; rapporten ska, om så behövs, åtföljas av lämpliga förslag,
2. vart tredje år och första gången den 31 december 2010 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om genomförandet av de åtgärder rörande sektorn för biodling som fastställs i del II avdelning I kapitel IV avsnitt VI,
3. före den 31 december 2009 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om tillämpningen av det undantag som fastställs i artikel 182.4 när det gäller det tyska alkoholmonopolet, inbegripet en utvärdering av de stöd som beviljats inom ramen för detta monopol, tillsammans med lämpliga förslag,
4. senast den 31 december 2013 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om genomförandet av bestämmelserna i avsnitt IVa i del II avdelning I kapitel IV och i del II avdelning II kapitel II avseende producentorganisationer, driftsfonder och verksamhetsprogram inom sektorn för frukt och grönsaker,
5. Före den 31 augusti 2012 till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av det program för frukt i skolan som föreskrivs genom artikel 103ga, vilken vid behov ska åtföljas av lämpliga förslag. Rapporten ska särskilt ta upp frågor i vilken utsträckning programmet främjat ett väl fungerande program för frukt i skolan och programmets påverkan på barn för förbättrade matvanor,
6. före den 31 december 2010 och den 31 december 2012 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om utvecklingen av marknadssituationen och tillhörande villkor för smidig utfasning av systemet med mjölkkvoter, vid behov åtföljt av lämpliga förslag,
7. före den 31 december 2011 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om genomförandet av de säljfrämjande åtgärder inom vinsektorn som avses i artikel 103p,
8. före utgången av 2012 lägga fram en rapport om vinsektorn, i vilken bland annat erfarenheterna från genomförandet av reformen beaktas,
9. senast den 30 juni 2014 och den 31 december 2018 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om marknadssituationens utveckling inom sektorn mjölk och mjölkprodukter och särskilt om genomförandet av artikel 122 första stycket a iiia, artikel 123.4 och artiklarna 126c, 126d, 177a, 185e och 185f, med framför allt en bedömning av effekterna för mjölkproducenter och mjölkproduktion i missgynnade regioner, i samband med det övergripande målet att behålla produktionen i dessa regioner och som omfattar möjliga incitament för att uppmuntra jordbrukare att ingå gemensamma produktionsavtal, tillsammans med lämpliga förslag.
Artikel185¶Registrering av kontrakt inom humlesektorn
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Samtliga leveranskontrakt för i gemenskapen producerad humle som ingåtts mellan, å ena sidan, en producent eller en producentorganisation och, å andra sidan, en köpare ska registreras av organ som respektive producentmedlemsstat utsett för detta ändamål.
2. Kontrakt om leverans av vissa bestämda kvantiteter till överenskommet pris under en period som omfattar en eller flera skördar och som ingås före den 1 augusti året för den första skörden i fråga ska kallas ”förhandskontrakt”. De ska registreras separat.
3. De uppgifter som har registrerats får inte användas för andra ändamål än för tillämpningen av denna förordning.
4. Kommissionen ska fastställa tillämpningsföreskrifter för registrering av leveranskontrakt för humle.
Artikel185a¶Vinodlingsregister och inventering
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Medlemsstaterna ska föra ett vinodlingsregister med uppdaterad information om produktionskapaciteten.
2. Medlemsstater i vilka den sammanlagda areal som är planterad med vinstockar bärande vindruvor för vinframställning klassificerbara enligt artikel 120a.2 understiger 500 hektar, ska inte omfattas av den skyldighet som anges i punkt 1.
3. Medlemsstater som i enlighet med artikel 103q inrymmer åtgärden ”omstrukturering och omställning av vinodlingar” i sina stödprogram, ska senast den 1 mars varje år skicka en uppdaterad inventering av sin produktionskapacitet till kommissionen som grundar sig på vinodlingsregistret.
4. Närmare bestämmelser om vinodlingsregistret och inventeringen ska antas av kommissionen, i synnerhet när det gäller deras användning för övervakning och kontroll av produktionskapaciteten och mätning av arealer.
Efter den 1 januari 2016 kan kommissionen när som helst besluta att punkterna 1–3 inte längre ska tillämpas.
Artikel185b¶Obligatoriska deklarationer inom vinsektorn
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Producenter av druvor avsedda för vinframställning och producenter av druvmust och vin, ska varje år till de behöriga nationella myndigheterna deklarera vilka mängder som producerats av den senaste skörden.
2. Medlemsstaterna får kräva att försäljare av druvor för vinframställning varje år deklarerar vilka mängder som saluförts från den senaste skörden.
3. Producenter av druvmust och vin och andra näringsidkare än detaljhandlare, ska varje år till de behöriga nationella myndigheterna deklarera sina lager av druvmust och vin, oavsett om dessa hänför sig till innevarande eller tidigare års skörd. Druvmust och vin som importerats från tredjeland ska anges separat.
4. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel får antas av kommissionen och får särskilt avse bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av kraven på utbyte av information.
Artikel185c¶Följedokument och register inom vinsektorn
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Produkter från vinsektorn får endast sättas i omlopp inom gemenskapen om de åtföljs av ett av myndigheterna kontrollerat dokument.
2. Fysiska eller juridiska personer eller sammanslutningar av sådana personer som för sin yrkesutövning innehar produkter från vinsektorn, särskilt producenter, tappningsföretag och bearbetningsföretag, liksom även näringsidkare som ska fastställas av kommissionen, ska föra register över mottagna och avsända leveranser av dessa produkter.
3. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel får antas av kommissionen.
Artikel185d¶Utseende av ansvariga nationella myndigheter för vinsektorn
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i denna förordning om fastställande av behöriga nationella myndigheter ska medlemsstaterna utse en eller flera myndigheter som ska ansvara för att gemenskapsbestämmelserna inom vinsektorn efterlevs. Medlemsstaterna ska i synnerhet utse de laboratorier som har rätt att göra officiella analyser inom vinsektorn. De utsedda laboratorierna ska uppfylla de allmänna kriterierna för drift av testlaboratorier i ISO/IEC 17025.
2. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om namn och kontaktuppgifter för de myndigheter och laboratorier som avses i punkt 1. Kommissionen ska, utan hjälp av den kommitté som avses i artikel 195.1, göra denna information allmänt tillgänglig.
Artikel185e¶Obligatoriska deklarationer inom sektorn mjölk och mjölkprodukter
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EU) nr 261/2012.
Från och med den 1 april 2015 ska den första köparen av obehandlad mjölk till de behöriga nationella myndigheterna deklarera vilka mängder obehandlad mjölk som har levererats till dem varje månad.
För tillämpningen av denna artikel och artikel 185f avser ”första köpare” ett företag eller en grupp som köper mjölk från producenter
a) för insamling, förpackning, lagring, kylning eller bearbetning, inbegripet enligt avtal,
b) för att sälja den till ett eller flera företag som behandlar eller bearbetar mjölk eller andra mjölkprodukter.
Medlemsstater ska meddela kommissionen vilken mängd obehandlad mjölk som avses i första stycket.
Kommissionen kan anta genomförandeakter som fastställer regler om innehållet, formatet och tidpunkten för de förklaringar och åtgärder som rör meddelanden från medlemsstaterna i enlighet med denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 196b.2.
Artikel185f¶Avtalsvillkor inom sektorn mjölk och mjölkprodukter
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EU) nr 261/2012.
1. Om en medlemsstat beslutar att varje leverans av obehandlad mjölk på dess territorium från en jordbrukare till ett bearbetningsföretag för obehandlad mjölk ska omfattas av ett skriftligt avtal mellan parterna och/eller beslutar att den första köparen måste lämna ett skriftligt anbud för ett avtal för leverans av obehandlad mjölk till jordbrukare, ska detta avtal och/eller detta anbud för ett avtal uppfylla de villkor som fastställs i punkt 2.
När medlemsstaten beslutar att leveranser av obehandlad mjölk från en jordbrukare till en bearbetare av obehandlad mjölk måste omfattas av ett skriftligt avtal mellan parterna, ska den också besluta om vilket eller vilka steg av leveransen som måste täckas av ett sådant avtal om leveransen av obehandlad mjölk görs via en eller flera mottagare. Med ”mottagare” avses för tillämpningen av denna artikel ett företag som transporterar obehandlad mjölk från en jordbrukare eller från en annan mottagare till ett bearbetningsföretag för obehandlad mjölk eller till en annan mottagare, där äganderätten till den obehandlade mjölken överförs i vart och ett av fallen.
2. Avtalet och/eller anbudet för ett avtal ska
b) vara skriftligt, och
c) framför allt omfatta
i) det pris som ska betalas för leveransen, vilket ska
vara statiskt och anges i avtalet och/eller
beräknas utifrån en kombination av olika faktorer som är fastställda i avtalet, till exempel marknadsindikatorer som återger förändringar av marknadsförhållandena, levererad volym och kvaliteten på eller sammansättningen av den levererade obehandlade mjölken,
ii) den volym obehandlad mjölk som får och/eller måste levereras samt tidpunkten för dessa leveranser,
iii) avtalets giltighetstid, som får vara antingen tidsbestämt eller tillsvidare med uppsägningsklausuler,
iv) uppgifter om betalningsfrister och betalningsförfaranden,
v) villkoren för hämtning eller leverans av obehandlad mjölk, och
vi) bestämmelser som är tillämpliga vid force majeure.
3. Genom undantag från punkt 1 ska ett avtal och eller anbud för ett avtal inte krävas när obehandlad mjölk levereras från en jordbrukare till ett kooperativ som jordbrukaren tillhör och kooperativets stadgar eller de bestämmelser och beslut som fastställts i eller inom ramen för dessa stadgar innehåller bestämmelser med liknande effekt som de bestämmelser som anges i punkterna 2a, 2b eller 2c.
4. Alla delar av avtal om leverans av obehandlad mjölk som ingås av jordbrukare, mottagare eller bearbetningsföretag som hanterar obehandlad mjölk, inbegripet de delar som avses i punkt 2 c, ska förhandlas fritt mellan parterna.
Utan hinder av första stycket
i) kan en medlemsstat, om den beslutar att i enlighet med punkt 1 i denna artikel göra det obligatoriskt med skriftliga avtal för leverans av obehandlad mjölk, lägga fast en minimiperiod som endast ska gälla för skriftliga avtal mellan en jordbrukare och en första köpare av obehandlad mjölk; en sådan minimiperiod ska vara minst sex månader och ska inte försämra funktionen av den inre marknaden, och/eller
ii) kan en medlemsstat, om den beslutar att i enlighet med punkt 1 göra det obligatoriskt för den första köparen av obehandlad mjölk att ge jordbrukaren ett skriftligt anbud i enlighet med punkt 1, ange att erbjudandet måste omfatta en minimiperiod för avtalet såsom angetts i nationell lagstiftning i detta syfte. En sådan minimiperiod ska vara minst sex månader och inte försämra funktionen av den inre marknaden.
Det andra stycket ska inte påverka jordbrukarens rätt att avböja en sådan minimiperiod under förutsättning att denne gör det skriftligen. I sådana fall står det parterna fritt att förhandla om alla delar av avtalet, inklusive de delar som avses i punkt 2 c.
5. De medlemsstater som utnyttjar de möjligheter som anges i denna artikel ska meddela kommissionen om hur de tillämpas.
6. Kommissionen får anta genomförandeakter med åtgärder som krävs för en enhetlig tillämpning av punkt 2 a och b och punkt 3 och åtgärder som rör den information som medlemsstaterna ska ge i enlighet denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 196b.2.
Artikel186¶Störningar när det gäller den inre marknadens priser
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 1140/2009.
Kommissionen får vidta nödvändiga åtgärder i nedanstående situationer, om det är sannolikt att dessa situationer kommer att bestå och därmed skapa eller riskera att skapa störningar på marknaderna:
a) När det gäller produkter inom sektorerna för socker, humle, nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter samt får- och getkött, när priserna på gemenskapsmarknaden för någon av dessa produkter ökar eller minskar väsentligt;
b) När det gäller produkter inom sektorerna för griskött, ägg och fjäderfäkött och när det gäller olivolja, när priserna på gemenskapsmarknaden för någon av dessa produkter ökar väsentligt.
Artikel187¶Störningar som förorsakats av prisnoteringar och priser på världsmarknaden
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
När prisnoteringar eller priser på världsmarknaden för en eller flera produkter inom sektorerna för spannmål, ris, socker samt mjölk och mjölkprodukter når en nivå som stör eller hotar att störa försörjningen av gemenskapsmarknaden och läget sannolikt kommer att bestå och försämras, får kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för den berörda sektorn. Den får framför allt, helt eller delvis, upphöra med att tillämpa importtullar för vissa kvantiteter.
Artikel188¶Villkor för åtgärder som tillämpas i samband med störningar och tillämpningsföreskrifter
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. De åtgärder som föreskrivs i artiklarna 186 och 187 får antas
a) förutsatt att övriga åtgärder enligt denna förordning visar sig vara otillräckliga,
b) med beaktande av de skyldigheter som följer av avtal som har ingåtts i enlighet med artikel 300.2 i fördraget.
2. Kommissionen får anta tillämpningsföreskrifter för artiklarna 186 och 187.
Artikel188a¶Rapportering och utvärdering inom vinsektorn
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. När det gäller olagliga planteringar som planterats efter den 31 augusti 1998 enligt artikel 85a ska medlemsstaterna senast den 1 mars varje år underrätta kommissionen om de arealer som planterats med vinstockar utan motsvarande planteringsrätt efter den 31 augusti 1998 och om de arealer som röjts i enlighet med punkt 1 i den artikeln.
2. När det gäller sådan obligatorisk reglering av planteringar som planterats olagligt före den 1 september 1998 och som avses i artikel 85b ska medlemsstaterna senast den 1 mars varje berört år underrätta kommissionen om
a) vilka arealer som har planterats med vinstockar utan motsvarande planteringsrätt före den 1 september 1998,
b) vilka arealer som har reglerats i enlighet med punkt 1 i den artikeln, om avgifterna enligt samma punkt och om det genomsnittliga regionala värdet av planteringsrätterna enligt punkt 2 i samma artikel.
Medlemsstaterna ska, första gången senast den 1 mars 2010, underrätta kommissionen om de arealer som röjts i enlighet med artikel 85b.4 första stycket.
Upphörandet av det tillfälliga förbudet mot nyplantering den 31 december 2015 enligt artikel 85g.1 påverkar inte skyldigheterna enligt denna artikel.
3. När det gäller stödansökningar i samband med det röjningssystem som inrättas i del II avdelning I kapitel III avsnitt IVa underavsnitt III ska medlemsstaterna senast den 1 mars varje år underrätta kommissionen om de ansökningar som godkänts, uppdelade efter regioner och avkastningsintervaller och det totala belopp som betalats ut i röjningsbidrag i varje region.
För det föregående vinåret ska medlemsstaterna senast den 1 december varje år underrätta kommissionen om
a) de arealer som har röjts, uppdelade efter regioner och avkastningsintervaller,
b) det totala belopp som betalats ut i röjningsbidrag i varje region.
4. När det gäller arealer som utesluts från systemet med röjning enligt artikel 85u ska medlemsstater som beslutar sig för att använda möjligheterna i punkterna 4–6 i den artikeln senast den 1 augusti varje år, med avseende på de röjningsåtgärder som kommer att vidtas, underrätta kommissionen om
a) de arealer som har uteslutits,
b) skälen till varför de har uteslutits enligt artikel 85u.4 och 85u.5.
5. Medlemsstaterna ska senast den 1 mars varje år och första gången senast den 1 mars 2010 lämna in en rapport till kommissionen om genomförandet av åtgärderna i deras stödprogram enligt del II avdelning I kapitel IV avsnitt IVb under det föregående budgetåret.
Rapporterna ska förteckna och beskriva de åtgärder för vilka gemenskapsstöd har beviljats enligt stödprogrammen och ska i synnerhet innehålla uppgifter om genomförandet av de säljfrämjande åtgärder som avses i artikel 103p.
6. Medlemsstaterna ska senast den 1 mars 2011 och återigen senast den 1 mars 2014 lämna in en utvärdering till kommissionen av kostnaderna och fördelarna med stödprogrammen och ange hur de kan göras mer effektiva.
7. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel ska antas av kommissionen.
Artikel189¶Meddelanden inom etanolsektorn
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. När det gäller produkter inom etanolsektorn ska medlemsstaterna meddela kommissionen uppgifter om följande:
a) Produktionen av etanol som framställts av jordbruksprodukter uttryckt i hektoliter ren etanol, fördelad på de råvaror som använts.
b) Avsättningen, uttryckt i hektoliter ren etanol som framställts av jordbruksprodukter, fördelad på användningsområden.
c) De lager av etanol som framställts av jordbruksprodukter som fanns i medlemsstaten vid slutet av det föregående året.
d) Den beräknade produktionen under det innevarande året.
Kommissionen ska fastställa bestämmelser för meddelande av dessa uppgifter, särskilt hur ofta de ska meddelas, samt en definition av användningsområden.
2. På grundval av de uppgifter som avses i punkt 1 och annan tillgänglig information ska kommissionen, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, göra dels en sammanfattande bedömning av gemenskapens marknad för etanol som framställts av jordbruksprodukter för det föregående året, dels en preliminär bedömning av marknaden för det innevarande året.
Den sammanfattande bedömningen av gemenskapens marknad för etanol ska även innehålla uppgifter om den alkohol som inte framställts av jordbruksprodukter. Kommissionen ska fastställa exakt vad dessa uppgifter ska innehålla samt hur de ska samlas in.
Vid tillämpningen av detta stycke ska med ”etanol som inte framställts av jordbruksprodukter” avses de produkter som omfattas av KN-nummer 2207, 22089091 och 22089099 som inte har framställts av en viss jordbruksprodukt som anges i bilaga I till fördraget.
3. Kommissionen ska informera medlemsstaterna om de bedömningar som avses i punkt 2.
Del VI Allmänna bestämmelser
Artikel190¶Finansiella bestämmelser
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Förordning (EG) nr 1290/2005 och tillämpningsbestämmelserna för denna ska gälla för de utgifter som medlemsstaterna ådrar sig i samband med att de uppfyller sina skyldigheter enligt den här förordningen.
Artikel190a¶Finansiell överföring av medel tillgängliga inom vinsektorn till landsbygdsutveckling
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. De belopp som fastställs i punkt 2 och som grundar sig på de historiska utgifter som avses i förordning (EG) nr 1493/1999 för interventionsåtgärder i syfte att stabilisera jordbruksmarknaderna enligt artikel 3.1 b i förordning (EG) nr 1290/2005, ska finnas tillgängliga som kompletterande gemenskapsmedel för åtgärder i vinproducerande regioner inom ramen för den programplanering för landsbygdsutvecklingen som finansieras genom förordning (EG) nr 1698/2005.
2. Följande belopp ska finnas tillgängliga under de angivna kalenderåren:
2009: 40660000 EUR.
2010: 82110000 EUR.
Från och med 2011 och därefter: 122610000 EUR.
3. Beloppen i punkt 2 ska fördelas mellan medlemsstaterna i enlighet med bilaga Xc.
Artikel191¶Nödsituationer
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Nödvändiga och berättigade åtgärder som krävs för att i en nödsituation lösa specifika praktiska problem ska antas av kommissionen.
Sådana åtgärder kan avvika från bestämmelser i denna förordning, men endast i den utsträckning och under den period som det är absolut nödvändigt.
Artikel192¶Utbyte av information mellan medlemsstaterna och kommissionen
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Medlemsstaterna och kommissionen ska ge varandra den information som behövs för att tillämpa denna förordning eller för att övervaka och analysera marknaden och för att uppfylla internationella skyldigheter i fråga om de produkter som anges i artikel 1.
2. Kommissionen ska anta närmare bestämmelser för fastställande av vilken information som behövs för tillämpningen av punkt 1, samt bestämmelser om form, innehåll, tidpunkt samt tidsfrister för denna information tillsammans med förfaranden för att översända eller göra sådana uppgifter och sådana handlingar tillgängliga.
Artikel193¶Bestämmelse om kringgående
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Utan att det påverkar tillämpningen av specifika bestämmelser ska inga förmåner som föreskrivs i denna förordning beviljas fysiska eller juridiska personer för vilka det konstaterats att de förutsättningar som krävs för att få sådana förmåner har skapats på ett konstlat sätt, i strid med målen för denna förordning.
Artikel194¶Kontroller och administrativa åtgärder och administrativa sanktioner samt rapporter om detta
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Kommissionen ska fastställa
a) bestämmelser om de administrativa och fysiska kontroller som medlemsstaterna ska utföra med hänsyn till de skyldigheter som följer av tillämpningen av denna förordning,
b) ett system för tillämpning av administrativa åtgärder och administrativa sanktioner vid konstaterande av överträdelser i fråga om de skyldigheter som följer av denna förordning,
c) bestämmelser rörande återvinning av felaktiga utbetalningar till följd av tillämpningen av denna förordning,
d) bestämmelser rörande rapportering om kontroller som utförts samt resultaten av dessa.
De administrativa sanktioner som avses i led b ska avpassas med hänsyn till hur allvarlig och omfattande den konstaterade överträdelsen varit, dess varaktighet samt hur ofta den har förkommit.
Kommissionen får också fastställa de bestämmelser om mätning av arealer inom vinsektorn som säkerställer en enhetlig tillämpning av gemenskapens bestämmelser i denna förordning. Bestämmelserna får i synnerhet avse kontroller och regler för de särskilda finansiella förfarandena för bättre kontroller.
Artikel194a¶Förenlighet med det integrerade administrations- och kontrollsystemet
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Vid tillämpningen av denna förordning inom vinsektorn ska medlemsstaterna se till att de administrations- och kontrollförfaranden som avses i artikel 194 första och tredje styckena och som hänför sig till arealer är förenliga med det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IAKS) med avseende på
a) databasen,
b) de system för identifiering av jordbruksskiften som avses i artikel 20.1 i förordning (EG) nr 1782/2003,
c) de administrativa kontrollerna.
Dessa förfaranden ska utformas så att de fungerar tillsammans utan problem eller konflikter och så att uppgifter kan utbytas med IAKS.
Del VII Tillämpnings-, övergångs- och slutbestämmelser
Kapitel I Tillämpningsbestämmelser
Artikel195¶Kommittéförfarande
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
1. Kommissionen ska biträdas av förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket (nedan kallad förvaltningskommittén).
2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.
Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG ska vara en månad.
3. Kommissionen ska också biträdas av en föreskrivande kommitté.
4. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.
Artikel196¶Förvaltningskommitténs organisation
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Vid organisationen av mötena i den förvaltningskommitté som avses i artikel 195.1 ska man särskilt beakta omfånget av dess ansvar, den specifika karaktären hos det ärende som ska behandlas samt behovet av lämplig sakkunskap.
Artikel196a¶Utövande av delegering
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EU) nr 261/2012.
1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som fastställs i denna artikel.
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 126e.1 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 2 april 2012. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 126e.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt, ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
5. En delegerad akt som antas enligt artikel 126e.1 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Artikel196b¶Kommittéförfarande
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EU) nr 261/2012.
1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté som ska kallas kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket. Denna kommitté är en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter.
2. När hänvisning sker till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 iakttas.
Kapitel II Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser
Artikel197¶Ändringar av förordning (EG) nr 1493/1999
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Artiklarna 74–76 i förordning (EG) nr 1493/1999 ska utgå.
Artikel198¶Ändringar av förordning (EG) nr 2200/96
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Artiklarna 46 och 47 i förordning (EG) nr 2200/96 ska utgå.
Artikel199¶Ändringar av förordning (EG) nr 2201/96
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Artiklarna 29 och 30 i förordning (EG) nr 2201/96 ska utgå.
Artikel200¶Ändringar av förordning (EG) nr 1184/2006
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Förordning (EG) nr 1184/2006 ska ändras på följande sätt:
1. Titeln ska ersättas med följande:
”Rådets förordning (EG) nr 1184/2006 av den 24 juli 2006 om tillämpning av vissa konkurrensregler på produktion av och handel med vissa jordbruksvaror”.
2. Artikel 1 ska ersättas med följande:
I denna förordning fastställs de bestämmelser som ska tillämpas i fråga om tillämpligheten när det gäller artiklarna 81–86 och vissa bestämmelser i artikel 88 i fördraget i samband med produktion av eller handel med de produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget med undantag för de produkter som avses i artikel 1.1 a–h, k och m–u samt artikel 1.3 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007.
Om inte annat följer av artikel 2 i denna förordning, ska artiklarna 81-86 i fördraget och tillämpningsbestämmelserna för dessa tillämpas på alla avtal, beslut och förfaranden som avses i artikel 81.1 och artikel 82 i fördraget och som rör produktion av eller handel med de produkter som är upptagna i artikel 1.
3. Artikel 2.1 första stycket ska ersättas med följande:
”1. Artikel 81.1 i fördraget ska inte tillämpas på avtal och förfaranden som avses i artikel 1a i denna förordning och som ingår i en nationell organisation av marknaden eller som är nödvändiga för att nå de mål som fastställs i artikel 33 i fördraget.”
4. Artikel 3 ska ersättas med följande:
Artikel 88.1 och artikel 88.3 första meningen i fördraget ska tillämpas på stöd som beviljas för produktion av eller handel med produkter som avses i artikel 1.”
Artikel201¶Upphävande
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
1. Om inte annat följer av punkt 3 ska följande förordningar upphöra att gälla:
a) Från och med den 1 januari 2008, förordningarna (EEG) nr 234/68, (EEG) nr 827/68, (EEG) nr 2517/69, (EEG) nr 2728/75, (EEG) nr 1055/77, (EEG) nr 2931/79, (EEG) nr 1358/80, (EEG) nr 3730/87, (EEG) nr 4088/87, (EEG) nr 404/93, (EG) nr 670/2003, (EG) nr 797/2004.
b) Från och med den 1 april 2008, förordningarna (EEG) nr 707/76, (EG) nr 1786/2003, (EG) nr 1788/2003 och (EG) nr 1544/2006.
c) Från och med den 1 juli 2008, förordningarna (EEG) nr 315/68, (EEG) nr 316/68, (EEG) nr 2729/75, (EEG) nr 2759/75, (EEG) nr 2763/75, (EEG) nr 2771/75, (EEG) nr 2777/75, (EEG) nr 2782/75, (EEG) nr 1898/87, (EEG) nr 1906/90, (EEG) nr 2204/90, (EEG) nr 2075/92, (EEG) nr 2077/92, (EEG) nr 2991/94, (EG) nr 2597/97, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1255/1999, (EG) nr 2250/1999, (EG) nr 1673/2000, (EG) nr 2529/2001, (EG) nr 1784/2003, (EG) nr 865/2004, (EG) nr 1947/2005, (EG) nr 1952/2005 och (EG) nr 1028/2006.
d) Från och med den 1 september 2008, förordning (EG) nr 1785/2003.
e) Från och med den 1 oktober 2008, förordning (EG) nr 318/2006.
f) Från och med den 1 januari 2009, förordningarna (EEG) nr 3220/84, (EEG) nr 386/90, (EEG) nr 1186/90, (EEG) nr 2137/92 och (EG) nr 1183/2006.
2. Beslut 74/583/EEG ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2008.
3. Upphävandet av de förordningar som anges i punkt 1 ska inte påverka
a) det fortsatta ikraftvarandet av gemenskapsakter som antagits på grundval av dessa förordningar samt
b) den fortsatta giltigheten av ändringar som genom dessa förordningar har gjorts i andra gemenskapsrättsakter som inte upphävs genom denna förordning.
Artikel202¶Hänvisningar
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Hänvisningar till bestämmelser och förordningar som ändras eller upphävs genom artiklarna 197–201 ska betraktas som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt jämförelsetabellerna i bilaga XXII.
Artikel203¶Övergångsbestämmelser
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013.
Kommissionen får anta sådana åtgärder som krävs för att underlätta övergången från bestämmelserna enligt de förordningar som ändras eller upphävs genom artiklarna 197–201 till de bestämmelser som fastställs i denna förordning.
Artikel203a¶Övergångsbestämmelser inom sektorerna för frukt och grönsaker samt bearbetad frukt och bearbetade grönsaker
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 361/2008.
1. De stödsystem som avses i förordningarna (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 2202/96 av den 28 oktober 1996 om att inrätta ett system med stöd till producenter av vissa citrusfrukter och som avskaffas genom förordning (EG) nr 1182/2007 ska fortsatt tillämpas på var och en av de berörda produkterna för det regleringsår för produkten i fråga som avslutas under 2008.
2. Producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer som redan erkänts enligt förordning (EG) nr 2200/96 före dagen för den här förordningens ikraftträdande, ska vara erkända enligt den här förordningen även i fortsättningen. De ska vid behov anpassa sig till kraven i denna förordning senast den 31 december 2010.
Producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer som redan erkänts enligt förordning (EG) nr 1182/2007 ska vara erkända enligt den här förordningen även i fortsättningen.
3. Ett verksamhetsprogram som godkänts enligt förordning (EG) nr 2200/96 före den dag då förordning (EG) nr 1182/2007 börjar tillämpas får på begäran av en producentorganisation
a) genomföras till dess att det har löpt ut, eller
b) ändras för att motsvara kraven i denna förordning, eller
c) ersättas med ett nytt verksamhetsprogram som ska godkännas enligt denna förordning.
Leden e och f i artikel 103d.3 ska gälla för verksamhetsprogram som lagts fram 2007 och ännu inte godkänts när denna förordning börjar tillämpas, men som i övrigt uppfyller kriterierna i dessa led.
4. Producentgrupper som beviljats preliminärt erkännande enligt förordning (EG) nr 2200/96 ska fortsätta att åtnjuta detta preliminära erkännande enligt den här förordningen. Erkännandeplaner som godtagits enligt förordning (EG) nr 2200/96 ska godtas enligt den här förordningen även i fortsättningen. Planerna ska dock vid behov ändras, så att producentgruppen kan uppfylla de kriterier för erkännande som producentorganisation som föreskrivs i artikel 125b i den här förordningen. För de producentgrupper i medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare, ska de stödsatser som anges i artikel 103a.3 a tillämpas på erkännandeplaner från och med tillämpningsdagen för den här förordningen.
5. Avtal enligt artikel 3.2 i förordning (EG) nr 2202/96 som omfattar mer än ett regleringsår i stödsystemet för bearbetning av citrusfrukter och avser det regleringsår som inleds den 1 oktober 2008 eller därpå följande regleringsår, får efter överenskommelse mellan båda parter ändras eller hävas för att ta hänsyn till upphävande av den förordningen genom förordning (EG) nr 1182/2007 och det stödavskaffande som följer därav. Inga påföljder får tillämpas enligt den förordningen eller dess genomförandebestämmelser på parter som berörs på grund av en sådan ändring eller ett sådant upphävande.
6. När en medlemsstat utnyttjar övergångsarrangemangen enligt artikel 68b eller artikel 143bc i förordning (EG) nr 1782/2003 ska de regler som har antagits i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 2201/96 eller artikel 6 i förordning (EG) nr 2202/96 om minimikrav för råvaror som levereras för bearbetning och kvalitativa minimikrav på färdiga produkter fortfarande gälla för de råvaror som har skördats på den medlemsstatens territorium.
7. De handelsnormer som definierats i enlighet med förordning (EG) nr 2200/96 och förordning (EG) nr 2201/96 ska fortsätta att tillämpas tills nya handelsnormer för frukt och grönsaker samt bearbetad frukt och bearbetade grönsaker har antagits enligt artiklarna 113 och 113a.
8. Kommissionen får anta sådana åtgärder som krävs för att underlätta övergången från bestämmelserna i förordningarna (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96, (EG) nr 2202/96 och (EG) nr 1182/2007 till de bestämmelser som fastställs i den här förordningen, inbegripet bestämmelserna i punkterna 1–7 i den här artikeln.
Artikel203b¶Övergångsbestämmelser inom vinsektorn
Införd genom förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 491/2009.
Kommissionen får anta sådana åtgärder som krävs för att underlätta övergången från bestämmelserna i förordningarna (EG) nr 1493/1999 och (EG) nr 479/2008 till de bestämmelser som fastställs i denna förordning.
Artikel204¶Ikraftträdande
Ändrad genom förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EG) nr 72/2009, förordning (EU) nr 121/2012 och förordning (EU) nr 261/2012.
1. Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
2. Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2008.
Den ska dock tillämpas
a) från och med den 1 juli 2008 när det gäller sektorerna för spannmål, utsäde, humle, olivolja och bordsoliver, lin och hampa, råtobak, nöt- och kalvkött, griskött, får- och getkött samt ägg och fjäderfäkött,
b) från och med den 1 september 2008 när det gäller rissektorn,
c) från och med den 1 oktober 2008 när det gäller sockersektorn, med undantag av artikel 56 som ska tillämpas från och med den 1 januari 2008,
d) från och med den 1 april 2008 när det gäller sektorerna för torkat foder och silkesodling,
e) från och med den 1 augusti 2008 när det gäller vinsektorn samt artikel 191,
f) från och med den 1 juli 2008 när det gäller sektorn för mjölk och mjölkprodukter, med undantag av bestämmelserna i del II avdelning I kapitel III,
g) från och med den 1 april 2008 när det gäller systemet för begränsning av mjölkproduktionen i del II avdelning I kapitel III,
h) från och med den 1 januari 2009 när det gäller de gemenskapsskalor för klassificering av slaktkroppar som avses i artikel 42.1.
Artiklarna 27, 39 och 172 ska tillämpas från och med den 1 januari 2008 och artiklarna 149-152 ska tillämpas från och med den 1 juli 2008 för alla berörda produkter.
3. När det gäller sockersektorn ska del II avdelning I tillämpas till och med slutet av regleringsåret 2014/15 för socker.
4. Bestämmelserna för det system för begränsning av mjölkproduktionen som upprättas i del II avdelning I kapitel III ska, i enlighet med artikel 66, tillämpas till och med den 31 mars 2015.
5. När det gäller potatisstärkelse ska del II avdelning I kapitel III avsnitt IIIa tillämpas fram till utgången av regleringsåret för potatisstärkelse 2011/2012.
6. Artikel 27 ska tillämpas från och med den 1 januari 2012 till och med slutförandet av årsplanen för 2013.
7. När det gäller sektorn mjölk och mjölkprodukter ska artiklarna 122 första stycket a iiia, 123.4, 126a, 126b, 126e och 177a tillämpas från och med den 2 april 2012 till och med den 30 juni 2020 och artiklarna 126c, 126d, 185e och 185f ska tillämpas från och med den 3 oktober 2012 till och med den 30 juni 2020.
BILAGA I
Del I: Spannmål
När det gäller spannmål omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
| KN-nr | Varuslag | |
|---|---|---|
| a) | 07099060 | Sockermajs, färsk eller kyld |
| 07129019 | Torkad sockermajs, hel, skuren, skivad, bruten eller i mjölform, men inte vidare beredd, annat än hybridmajs för utsäde | |
| 10019091 | Vanligt vete och blandsäd av vete och råg, för utsäde | |
| 10019099 | Spält, vete och blandsäd av vete och råg, annat än för utsäde | |
| 10020000 | Råg | |
| 100300 | Korn | |
| 100400 | Havre | |
| 10051090 | Majs (utsädesmajs) annan än hybridmajs | |
| 10059000 | Majs, annan än utsädesmajs | |
| 10070090 | Sorghum, av andra slag än hybrider för utsäde | |
| 1008 | Bovete, hirs och kanariefrö; annan spannmål | |
| b) | 100110 | Durumvete |
| c) | 11010000 | Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg |
| 11021000 | Finmalet mjöl av råg | |
| 110311 | Krossgryn och grovt mjöl av vete | |
| 1107 | Malt, även rostad | |
| d) | 0714 | Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska, kylda, frysta eller torkade, hela eller i bitar och även i form av pelletar; märg av sagopalm |
| ex1102 | Finmalet mjöl av spannmål, annat än av vete eller av blandsäd av vete och råg: | |
| 110220 | – Av majs | |
| 110290 | – Annat: | |
| 11029010 | – – Av korn | |
| 11029030 | – – Av havre | |
| 11029090 | – – Annat: | |
| ex1103 | Krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar av spannmål utom krossgryn och grovt mjöl av vete (undernummer 110311), krossgryn och grovt mjöl av ris (undernummer 11031950) och pelletar av ris (undernummer 11032050) | |
| ex1104 | Spannmål, bearbetad på annat sätt (t.ex. skalad, valsad, bearbetad till flingor eller pärlgryn, klippt eller gröpad), med undantag av ris enligt nr 1006 och risflingor enligt undernummer 11041991; groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda | |
| 110620 | Mjöl och pulver av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 0714 | |
| ex1108 | Stärkelse; inulin: | |
| – Stärkelse: | ||
| 11081100 | – – Vetestärkelse | |
| 11081200 | – – Majsstärkelse | |
| 11081300 | – – Potatisstärkelse | |
| 11081400 | – – Maniokstärkelse (kassavastärkelse) | |
| ex110819 | – – Annan stärkelse: | |
| 11081990 | – – – Annat: | |
| 11090000 | Vetegluten, även torkat | |
| 1702 | Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även blandad med naturlig honung; sockerkulör: | |
| ex170230 | – Druvsocker (inbegripet kemiskt ren glukos) samt sirap och andra lösningar av druvsocker, inte innehållande fruktsocker (fruktos) eller innehållande mindre än 20 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen: | |
| – – Annat: | ||
| – – – Annat: | ||
| ex17023050 | – – Annat: – – – I form av vitt kristalliniskt pulver, även agglomererat, innehållande mindre än 99 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen | |
| ex17023090 | – – – Annat, innehållande mindre än 99 viktprocent glukos beräknat på torrsubstansen | |
| ex170240 | – Druvsocker samt sirap och andra lösningar av druvsocker, innehållande minst 20 viktprocent men mindre än 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen, med undantag av invertsocker | |
| 17024090 | – – Annat: | |
| ex170290 | – Andra slag, inbegripet invertsocker och andra socker- och sockersirapsblandningar innehållande 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen: | |
| 17029050 | – – Maltodextrin samt sirap och andra lösningar av maltodextrin | |
| – – Sockerkulör | ||
| – – – Annat: | ||
| 17029075 | – – – – I form av pulver, även agglomererat | |
| 17029079 | – – – – Annat: | |
| 2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: | |
| ex210690 | – Annat: | |
| – – Aromatiserade eller färgade sockerlösningar: | ||
| – – – Annat: | ||
| 21069055 | – – – – Av druvsocker eller maltodextrin | |
| ex2302 | Kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, malning eller annan bearbetning av spannmål | |
| ex2303 | Återstoder från stärkelseframställning och liknande återstoder, betmassa, bagass och annat avfall från sockerframställning, drav, drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier, även i form av pelletar: | |
| 230310 | – Återstoder från stärkelseframställning och liknande återstoder | |
| 23033000 | – Drav, drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier | |
| ex2306 | Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, andra än de som omfattas av nr 2304 eller 2305, även malda eller i form av pelletar: | |
| – Annat: | ||
| 23069005 | – – Av majsgroddar | |
| ex2308 | Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, även i form av pelletar: | |
| 23080040 | – Ekollon och hästkastanjer; återstoder från pressning av frukt, annan än vindruvor | |
| 2309 | Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur: | |
| ex230910 | – Hund- eller kattfoder i detaljhandelsförpackningar: | |
| 23091011 23091013 23091031 23091033 23091051 23091053 | – – Innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt nr 17023050, 17023090, 17024090, 17029050 och 21069055 eller mjölkprodukter | |
| ex230990 | Annat: | |
| 23099020 | – Produkter som avses i kompletterande anmärkning 5 till kapitel 23 i Kombinerade nomenklaturen | |
| – Andra, inbegripet förblandningar: | ||
| 23099031 23099033 23099041 23099043 23099051 23099053 | – – Innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt nr 17023050, 17023090, 17024090, 17029050 och 21069055 eller mjölkprodukter | |
Del II: Risprodukter
När det gäller spannmål omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
| KN-nr | Varuslag | |
|---|---|---|
| a) | 10061021 till 10061098 | Med ytterskal (paddy), annat än för utsäde |
| 100620 | Endast befriat från ytterskalet (råris) | |
| 100630 | Helt eller delvis slipat ris, även polerat eller glaserat | |
| b) | 10064000 | Brutet ris |
| c) | 11029050 | Rismjöl |
| 11031950 | Krossgryn samt grovt mjöl av ris (inbegripet fingryn) | |
| 11032050 | Pelletar av ris | |
| 11041991 | Risflingor | |
| ex11041999 | Valsat ris | |
| 11081910 | Risstärkelse | |
Del III: Socker
När det gäller socker omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
| KN-nr | Varuslag | |
|---|---|---|
| a) | 121291 | Sockerbetor |
| 12129920 | Sockerrör | |
| b) | 1701 | Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, i fast form |
| c) | 170220 | Lönnsocker samt sirap och andra lösningar av lönnsocker |
| 17026095 och 17029095 | Annat socker i fast form och sirap, inte innehållande tillsats av aromämnen eller färgämnen, med undantag av laktos, glukos, maltodextrin och isoglukos | |
| 17029060 | Konstgjord honung, även blandad med naturlig honung | |
| 17029071 | Sockerkulör innehållande minst 50 viktprocent sackaros beräknat på torrsubstansen | |
| 21069059 | Annan sirap och andra sockerlösningar med tillsats av aromämnen eller färgämnen än isoglukos, laktos, glukos och maltodextrin | |
| d) | 17023010 17024010 17026010 17029030 | Isoglukos |
| e) | 17026080 17029080 | Inulinsirap |
| f) | 1703 | Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker |
| g) | 21069030 | Aromatiserade eller färgade sockerlösningar av isoglukos |
| h) | 230320 | Betmassa, bagass och annat avfall från sockerframställning |
Del IV: Torkat foder
När det gäller torkat foder omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
| KN-nr | Varuslag | |
|---|---|---|
| a) | ex12141000 | – – Mjöl och pelletar av hetluftstorkad lusern (alfalfa) |
| – – Mjöl och pelletar av lusern som torkats på annat sätt och malts | ||
| ex12149090 | – – Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker och liknande foderprodukter som hetluftstorkats, dock inte hö och foderkål samt produkter som innehåller hö | |
| – – Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker, honungsklöver, vial och serradelle som torkats på annat sätt och malts | ||
| b) | ex23099099 | – – Proteinkoncentrat framställda av saft från lusern och gräs |
| – – Dehydratiserade produkter som framställts av återstoder i fast form och saft från tillverkningen av ovannämnda koncentrat | ||
Del V: Frön
När det gäller frön omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
| KN-nr | Varuslag |
|---|---|
| 07129011 | Hybridsockermajs: |
| – som utsäde | |
| 07131010 | Ärter (Pisum sativum): |
| – som utsäde | |
| ex07132000 | Kikärter (garbanzos): |
| – som utsäde | |
| ex07133100 | Bönor av arterna Vigna mungo (L.) Hepper och Vigna radiata (L.) Wilczek: |
| – som utsäde | |
| ex07133200 | Adzukibönor (Phaseolus eller Vigna angularis): |
| – som utsäde | |
| 07133310 | Trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris) (bruna bönor, vita bönor etc.): |
| – som utsäde | |
| ex07133900 | Andra bönor: |
| – som utsäde | |
| ex07134000 | Linser: |
| – som utsäde | |
| ex07135000 | Bondbönor (Vicia faba var. major) och hästbönor (Vicia faba var. equina och Vicia faba var. minor): |
| – som utsäde | |
| ex07139000 | Andra torkade baljväxtfrön: |
| – som utsäde | |
| 10019010 | Spält: |
| – som utsäde | |
| ex100510 | Hybridmajs för utsäde |
| 10061010 | Ris med ytterskal (paddy): |
| – som utsäde | |
| 10070010 | Hybridsorghum: |
| – som utsäde | |
| 12010010 | Sojabönor, även sönderdelade: |
| – som utsäde | |
| 12021010 | Jordnötter, oskalade men inte rostade eller på annat sätt tillagade: |
| – som utsäde | |
| 12040010 | Linfrön, även sönderdelade: |
| – som utsäde | |
| 12051010 och ex12059000 | Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade, som utsäde |
| – Annat | |
| 12060010 | Solrosfrön, även sönderdelade: |
| – som utsäde | |
| ex1207 | Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, även sönderdelade: |
| – som utsäde | |
| 1209 | Frön, frukter och sporer av sådana slag som används |
| – som utsäde |
Del VI: Humle
1. När det gäller humle omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell: KN-nr Varuslag 1210 Humle, färsk eller torkad, även mald, pulveriserad eller i form av pelletar; lupulin
2. Bestämmelserna i denna förordning om saluföring och handel med tredje land ska också tillämpas på följande produkter: KN-nr Varuslag 13021300 Växtsaft och växtextrakt av humle
Del VII: Olivolja och bordsoliver
När det gäller olivolja och bordsoliver omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
| KN-nr | Varuslag | |
|---|---|---|
| a) | 1509 | Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |
| 151000 | Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller fraktioner med oljor eller fraktioner enligt nr 1509 | |
| b) | 07099031 | Oliver, färska eller kylda, för annan användning än oljeframställning |
| 07099039 | Andra oliver, färska eller kylda | |
| 07108010 | Oliver (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta | |
| 071120 | Oliver tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd | |
| ex07129090 | Torkade oliver, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda | |
| 20019065 | Oliver, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra | |
| ex20049030 | Oliver, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta | |
| 200570 | Oliver, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, ej frysta | |
| c) | 15220031 15220039 | Återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer innehållande olja med olivolja som karaktärsgivande beståndsdel |
| 23069011 23069019 | Oljekakor och andra återstoder från utvinning av olivolja | |
Del VIII: Lin och hampa som odlas för fiberproduktion
När det gäller lin och hampa som odlas för fiberproduktion omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
| KN-nr | Varuslag |
|---|---|
| 5301 | Lin, oberett eller berett men inte spunnet; blånor och avfall av lin (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) |
| 5302 | Mjukhampa (Cannabis sativa L.), oberedd eller beredd men inte spunnen; blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) |
Del IX: Frukt och grönsaker
När det gäller frukt och grönsaker omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
| KN-nr | Varuslag |
|---|---|
| 07020000 | Tomater, färska eller kylda |
| 0703 | Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, purjolök och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda |
| 0704 | Kål, färsk eller kyld |
| 0705 | Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat (Cichorium spp.), färska eller kylda |
| 0706 | Morötter, rovor, rödbetor, haverrot (salsifi), rotselleri, rädisor och liknande rotfrukter, färska eller kylda |
| 070700 | Gurkor, färska eller kylda |
| 0708 | Baljfrukter och baljväxtfrön, färska eller kylda |
| ex0709 | Andra grönsaker, färska eller kylda, med undantag av grönsaker enligt undernummer 07096091, 07096095, 07096099, 07099031, 07099039 och 07099060 |
| ex0802 | Andra nötter, färska eller torkade, även skalade, med undantag av arekanötter (eller betelnötter) och kolanötter enligt undernummer 08029020 |
| 08030011 | Mjölbananer, färska |
| ex08030090 | Mjölbananer, torkade |
| 08042010 | Fikon, färska |
| 08043000 | Ananas |
| 08044000 | Avokado |
| 08045000 | Guava, mango och mangostan |
| 0805 | Citrusfrukter, färska eller torkade |
| 08061010 | Bordsdruvor, färska |
| 0807 | Meloner (inbegripet vattenmeloner) och papayafrukter, färska |
| 0808 | Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska |
| 0809 | Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), plommon och slånbär, färska |
| 0810 | Annan frukt och andra bär, färska |
| 08135031 08135039 | Blandningar av enbart torkade nötter enligt nr 0801 och 0802 |
| 091020 | Saffran |
| ex091099 | Timjan, färsk eller kyld |
| ex12119085 | Basilikört, citronmeliss, mynta, origanum vulgare (oregano/vild mejram), rosmarin, salvia, färska eller kylda |
| 12129930 | Johannesbröd |
Del X: Bearbetade produkter av frukt och grönsaker
När det gäller bearbetade produkter av frukt och grönsaker omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
| KN-nr | Varuslag | |
|---|---|---|
| a) | ex0710 | Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta, med undantag av sockermajs enligt undernummer 07104000, oliver enligt undernummer 07108010 och frukter av släktena Capsicum eller Pimenta enligt undernummer 07108059 |
| ex0711 | Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar), men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd, med undantag av oliver enligt undernummer 071120, frukter av släktena Capsicum eller Pimenta enligt undernummer 07119010 och sockermajs enligt undernummer 07119030 | |
| ex0712 | Torkade grönsaker, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda, med undantag av potatis enligt undernummer ex07129005 som är vakuumtorkad på artificiell väg eller genom uppvärmning och otjänlig som människoföda, sockermajs enligt undernummer ex07129011 och 07129019 och oliver enligt undernummer ex07129090 | |
| 08042090 | Fikon, torkade | |
| 080620 | Vindruvor, torkade | |
| ex0811 | Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med undantag av frysta bananer enligt undernummer ex08119095 | |
| ex0812 | Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd, med undantag av bananer enligt undernummer ex08129098 | |
| ex0813 | Frukt och bär, torkade, med undantag av frukt och bär enligt nr 0801–0806: blandningar nötter eller av torkad frukt eller torkade bär enligt detta kapitel, med undantag av blandningar av enbart nötter enligt nr 0801 och 0802 som hänförs till undernummer 08135031 och 08135039 | |
| 08140000 | Skal av citrusfrukter eller meloner, färska, frysta, torkade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar | |
| 09042010 | Torkad sötpaprika, varken krossade eller malda | |
| b) | ex0811 | Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel |
| ex130220 | Pektinämnen, pektinater och pektater | |
| ex2001 | Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, med undantag av — frukter av släktet Capsicum andra än paprika enligt undernummer 20019020 — sockermajs (Zea mays var. saccharata) enligt undernummer 20019030 — Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse enligt undernummer 20019040 — palmhjärtan enligt undernummer 20019060 — oliver enligt undernummer 20019065 — vinblad, humleskott och andra liknande ätbara växtdelar enligt undernummer ex20019097 | |
| 2002 | Tomater, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra | |
| 2003 | Svampar och tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra | |
| ex2004 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006, med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata) enlig undernummer ex20049010, oliver enlig undernummer ex20049030 och potatis, beredd eller konserverad i form av mjöl eller flingor enlig undernummer ex20041091 | |
| ex2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006, med undantag av oliver enligt undernummer 200570, sockermajs (Zea mays var. saccharata) enligt undernummer 20058000 och frukter av släktet Capsicum andra än sötpaprika enligt undernummer 20059910 och potatis, beredd eller konserverad i form av mjöl eller flingor enligt undernummer 20052010 | |
| ex200600 | Frukt, nötter, fruktskal och andra växtdelar, konserverade med socker (avrunna, glaserade eller kanderade), med undantag av bananer konserverade med socker enligt nr ex20060038 och ex20060099 | |
| ex2007 | Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av frukt, bär eller nötter, erhållna genom kokning, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med undantag av — homogeniserade beredningar av bananer enligt undernummer ex200710 — sylter, geléer, marmelader, mos och pastor av banan enligt undernummer ex20079939, ex20079950 och ex20079997 | |
| ex2008 | Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, med undantag av — jordnötssmör enligt undernummer 20081110 — palmhjärtan enligt undernummer 20089100 — majs enligt undernummer 20089985 — jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse enligt undernummer 20089991 — vinblad, humleskott och andra liknande ätbara växtdelar enligt undernummer ex20089999 — blandningar av bananer, beredda eller konserverade på annat sätt, enligt undernummer ex20089259, ex20089278, ex20089293 och ex20089298 — bananer, beredda eller konserverade på annat sätt, enligt undernummer ex20089949, ex20089967 och ex20089999 | |
| ex2009 | Frukt- och bärsaft (med undantag av druvsaft och druvmust enligt undernummer 200961 och 200969 och banansaft enligt undernummer 200980) samt grönsakssaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel | |
Del XI: Bananer
När det gäller bananer omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
| KN-nr | Varuslag |
|---|---|
| 08030019 | Färska bananer, andra än mjölbananer |
| ex08030090 | Torkade bananer, andra än mjölbananer |
| ex08129098 | Tillfälligt konserverade bananer |
| ex08135099 | Blandningar innehållande torkade bananer |
| 11063010 | Mjöl och pulver av bananer |
| ex20060099 | Bananer konserverade med socker |
| ex20071099 | Homogeniserade beredningar av bananer |
| ex20079939 ex20079950 ex20079997 | Sylter, geléer, marmelader, mos och pastor av bananer |
| ex20089259 ex20089278 ex20089293 ex20089298 | Blandningar innehållande bananer beredda eller konserverade på annat sätt, utan tillsats av alkohol |
| ex20089949 ex20089967 ex20089999 | Bananer beredda eller konserverade på annat sätt |
| ex20098035 ex20098038 ex20098079 ex20098086 ex20098089 ex20098099 | Saft av bananer |
Del XII: Vin
När det gäller vin omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
| KN-nr | Varuslag | |
|---|---|---|
| a) | 200961 200969 | Druvsaft (inbegripet druvmust) |
| 22043092 22043094 22043096 22043098 | Druvmust annan än druvmust i jäsning eller druvmust vars jäsning har avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol | |
| b) | ex2204 | Vin av färska druvor, inbegripet vin som tillsatts alkohol; druvmust, annan än sådan enligt nr 2009, med undantag av annan druvmust enligt undernummer 22043092, 22043094, 22043096 och 22043098 |
| c) | 08061090 | Färska druvor andra än bordsdruvor |
| 22090011 22090019 | Vinättika | |
| d) | 22060010 | Piquettevin |
| 23070011 23070019 | Vindruva | |
| 23080011 23080019 | Återstoder från vindruvspressning | |
Del XIII: Levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt
När det gäller levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt omfattar denna förordning alla de produkter som anges i kapitel 6 i den Kombinerade nomenklaturen.
Del XIV: Råtobak
När det gäller råtobak omfattar denna förordning råtobak och tobaksavfall enligt nr 2401 i den Kombinerade nomenklaturen.
Del XV: Nöt- och kalvkött
När det gäller nöt- och kalvkött omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
| KN-nr | Varuslag | |
|---|---|---|
| a) | 01029005 till 01029079 | Levande nötkreatur och andra oxdjur, andra än renrasiga avelsdjur |
| 0201 | Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt eller kylt | |
| 0202 | Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, fryst | |
| 02061095 | Njurtapp och mellangärde, färska eller kylda | |
| 02062991 | Njurtapp och mellangärde, frysta | |
| 021020 | Kött av nötkreatur och andra oxdjur, saltat, i saltlake, torkat eller rökt | |
| 02109951 | Njurtapp och mellangärde, saltade, i saltlake, torkade eller rökta | |
| 02109990 | Ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter av kött | |
| 16025010 | Kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur, beredda eller konserverade på annat sätt, inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat; blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter | |
| 16029061 | Kött, berett eller konserverat på annat sätt, innehållande kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat; blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter | |
| b) | 010210 | Levande nötkreatur och andra oxdjur, renrasiga avelsdjur |
| 02061098 | Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur utom njurtapp och mellangärde, färska eller kylda, andra än sådana för tillverkning av farmaceutiska produkter | |
| 02062100 02062200 02062999 | Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur utom njurtapp och mellangärde, frysta, andra än sådana för tillverkning av farmaceutiska produkter | |
| 02109959 | Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, saltade, i saltlake, torkade eller rökta, utom njurtapp och mellangärde | |
| ex15020090 | Fetter av nötkreatur och andra oxdjur, andra än sådana enligt nr 1503 | |
| 16025031 och 16025095 | Kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, beredda eller konserverade på annat sätt, utom inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter; | |
| 16029069 | blandningar av kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter och inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter | |
Del XVI: Mjölk och mjölkprodukter
När det gäller mjölk och mjölkprodukter omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
| KN-nr | Varuslag | |
|---|---|---|
| a) | 0401 | Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inte försatta med socker eller annat sötningsmedel |
| b) | 0402 | Mjölk och grädde, koncentrerade eller försatta med socker eller annat sötningsmedel |
| c) | 04031011 till 04031039 04039011 till 04039069 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |
| d) | 0404 | Vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans |
| e) | ex0405 | Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk; bredbara smörfettsprodukter med en fetthalt av mer än 75 viktprocent men mindre än 80 viktprocent |
| f) | 0406 | Ost och ostmassa |
| g) | 17021900 | Mjölksocker och lösningar av mjölksocker, utan tillsats av aromämnen eller färgämnen, innehållande mindre än 99 viktprocent laktos, uttryckt som vattenfri laktos i torrsubstansen |
| h) | 21069051 | Aromatiserade eller färgade sockerlösningar av laktos |
| i) | ex2309 | Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur: |
| – Beredningar och foder som innehåller produkter för vilka denna förordning ska tillämpas, direkt eller genom förordning (EG) nr 1667/2006, med undantag av beredningar och foder enligt del I i denna bilaga. | ||
Del XVII: Griskött
När det gäller griskött omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
| KN-nr | Varuslag | |
|---|---|---|
| a) | ex0103 | Levande tamsvin, andra än renrasiga avelsdjur |
| b) | ex0203 | Kött av tamsvin, färskt, kylt eller fryst |
| ex0206 | Ätbara slaktbiprodukter av tamsvin, andra än för framställning av farmaceutiska produkter, färska, kylda eller frysta | |
| ex020900 | Svinfett, inte innehållande magert kött, inte utsmälta eller på annat sätt utvunna, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta | |
| ex0210 | Kött och ätbara slaktbiprodukter av tamsvin, saltade, i saltlake, torkade eller rökta | |
| 15010011 15010019 | Ister och annat svinfett | |
| c) | 160100 | Korv och liknande produkter av kött, slaktbiprodukter eller blod; beredningar av dessa produkter |
| 16021000 | Homogeniserade beredningar av kött, slaktbiprodukter och blod | |
| 16022090 | Varor av lever, annan än gås- eller anklever, beredda eller konserverade | |
| 16024110 16024210 16024911 till 16024950 | Andra beredningar och konserver innehållande kött eller slaktbiprodukter av tamsvin | |
| 16029010 | Beredningar av blod av alla slags djur | |
| 16029051 | Andra beredningar eller konserver innehållande kött eller slaktbiprodukter av tamsvin | |
| 19022030 | Fyllda pastaprodukter, även kokta eller på annat sätt beredda, innehållande mer än 20 viktprocent korv e.d., kött och slaktbiprodukter av alla slag, inbegripet fett av alla slag, oavsett ursprung | |
Del XVIII: Får- och getkött
När det gäller får- och getkött omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
| KN-nr | Varuslag | |
|---|---|---|
| a) | 01041030 | Lamm (upp till ett år gamla) |
| 01041080 | Levande får, andra än renrasiga avelsdjur och lamm | |
| 01042090 | Levande getter, andra än renrasiga avelsdjur | |
| 0204 | Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst | |
| 02109921 | Kött av får eller get, med ben, saltat, i saltlake, torkat eller rökt | |
| 02109929 | Kött av får eller get, benfritt, saltat, i saltlake, torkat eller rökt | |
| b) | 01041010 | Levande får – renrasiga avelsdjur |
| 01042010 | Levande getter – renrasiga avelsdjur | |
| 02068099 | Ätbara slaktbiprodukter av får eller get, färska eller kylda, andra än för framställning av farmaceutiska produkter | |
| 02069099 | Ätbara slaktbiprodukter av får eller get, frysta, andra än för framställning av farmaceutiska produkter | |
| 02109960 | Ätbara slaktbiprodukter av får eller get, saltade, i saltlake, torkade eller rökta | |
| ex15020090 | Fetter av får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503 | |
| c) | 16029072 | Kött eller slaktbiprodukter av får eller get, beredda eller konserverade på annat sätt, inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade; |
| 16029074 | blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter | |
| d) | 16029076 16029078 | Kött och slaktbiprodukter av får eller get, beredda eller konserverade på annat sätt, andra än inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade eller blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter |
Del XIX: Ägg
När det gäller ägg omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
| KN-nr | Varuslag | |
|---|---|---|
| a) | 04070011 04070019 04070030 | Ägg av fjäderfä, med skal, färska, konserverade eller kokta |
| b) | 04081180 04081981 04081989 04089180 04089980 | Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, andra än sådana som är olämpliga som livsmedel |
Del XX: Fjäderfäkött
När det gäller fjäderfäkött omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
| KN-nr | Varuslag | |
|---|---|---|
| a) | 0105 | Levande fjäderfä, nämligen höns av arten Gallus domesticus, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns |
| b) | ex0207 | Kött och ätbara slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 0105, färska, kylda eller frysta, med undantag av lever enligt punkt c |
| c) | 02071391 | Fjäderfälever, färsk, kyld eller fryst |
| 02071491 | ||
| 02072691 | ||
| 02072791 | ||
| 020734 | ||
| 02073591 | ||
| 02073681 | ||
| 02073685 | ||
| 02073689 | ||
| 02109971 | Fjäderfälever, saltad, i saltlake, torkad eller rökt | |
| 02109979 | ||
| d) | 02090090 | Fjäderfäfett, inte utsmälta eller på annat sätt utvunna, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta |
| e) | 15010090 | Fjäderfäfett |
| f) | 16022010 | Gås- eller anklever, beredd eller konserverad på annat sätt |
| 160231 | Kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 0105, beredda eller konserverade på annat sätt | |
| 160232 | ||
| 160239 | ||
Del XXI: Andra produkter
| KN-nr | Varuslag |
|---|---|
| ex0101 | Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor: |
| 010110 | – Renrasiga avelsdjur: |
| 01011010 | – – Hästar |
| 01011090 | – – Annat: |
| 010190 | – Annat: |
| – – Hästar: | |
| 01019019 | – – – Andra än för slakt |
| 01019030 | – – Åsnor |
| 01019090 | – – Mulor och mulåsnor |
| ex0102 | Levande nötkreatur och andra oxdjur: |
| ex010290 | – Andra än renrasiga avelsdjur: |
| 01029090 | – – Andra än tamboskap |
| ex0103 | Levande svin: |
| 01031000 | – Renrasiga avelsdjur |
| – Annat: | |
| ex010391 | – – Vägande mindre än 50 kg: |
| 01039190 | – – – Andra än tamsvin |
| ex010392 | – – Vägande 50 kg eller mer |
| 01039290 | – – Andra än tamsvin |
| 010600 | Andra levande djur |
| ex0203 | Kött av svin, färskt, kylt eller fryst: |
| – Färskt eller kylt: | |
| ex020311 | – – Hela eller halva slaktkroppar: |
| 02031190 | – – – Andra än av tamsvin |
| ex020312 | – – Skinka och bog, samt delar därav, med ben: |
| 02031290 | – – – Andra än av tamsvin |
| ex020319 | – – Annat: |
| 02031990 | – – – Andra än av tamsvin |
| – – Fryst: | |
| ex020321 | – – Hela eller halva slaktkroppar: |
| 02032190 | – – – Andra än av tamsvin |
| ex020322 | – – Skinka och bog, samt delar därav, med ben: |
| 02032290 | – – – Andra än av tamsvin |
| ex020329 | – – Annat: |
| 02032990 | – – – Andra än av tamsvin |
| ex020500 | Kött av åsna, mula eller mulåsna, färskt, kylt eller fryst: |
| ex0206 | Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur, andra oxdjur, svin, får, get, häst, åsna, mula eller mulåsna, färska, kylda eller frysta: |
| ex020610 | – Av nötkreatur eller andra oxdjur, färska eller kylda |
| 02061010 | – – För framställning av farmaceutiska produkter |
| – Av nötkreatur eller andra oxdjur, frysta: | |
| ex02062200 | – – Lever: |
| – – – För framställning av farmaceutiska produkter | |
| ex020629 | – – Annat: |
| 02062910 | – – – För framställning av farmaceutiska produkter |
| ex02063000 | – Av svin, färska eller kylda: |
| – – – För framställning av farmaceutiska produkter | |
| – – Annat: | |
| – – – Andra än av tamsvin | |
| – Av svin, frysta: | |
| ex02064100 | – – Lever: |
| – – – För framställning av farmaceutiska produkter | |
| – – – Annat: | |
| – – – – Andra än av tamsvin | |
| ex02064900 | – – Annat: |
| – – – Av tamsvin: | |
| – – – – För framställning av farmaceutiska produkter | |
| 02064980 | – – – Annat: |
| ex020680 | – Andra slag, färska eller kylda: |
| 02068010 | – – För framställning av farmaceutiska produkter |
| – – Annat: | |
| 02068091 | – – – Av häst, åsna, mula eller mulåsna |
| ex020690 | – Andra slag, frysta: |
| 02069010 | – – För framställning av farmaceutiska produkter |
| – – Annat: | |
| 02069091 | – – – Av häst, åsna, mula eller mulåsna |
| 0208 | Annat kött och ätbara slaktbiprodukter, färska, kylda eller frysta |
| ex0210 | Kött och ätbara slaktbiprodukter, saltade, i saltlake, torkade eller rökta; ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter: |
| – Kött av svin: | |
| ex021011 | – – Skinka och bog, samt delar därav, med ben: |
| 02101190 | – – – Andra än av tamsvin |
| ex021012 | – – Sida (randig) och delar därav: |
| 02101290 | – – – Andra än av tamsvin |
| ex021019 | – – Annat: |
| 02101990 | – – – Andra än av tamsvin |
| – Andra slag, inbegripet ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter: | |
| 02109100 | – – Av primater |
| 02109200 | – – Av valar, delfiner och tumlare (däggdjur av ordningen Cetacea); av manater och dugonger (däggdjur av ordningen Sirenia) |
| 02109300 | – – Av reptiler (inbegripet ormar och sköldpaddor) |
| ex021099 | – – Annat: |
| – – – Kött: | |
| 02109931 | – – – – Av ren |
| 02109939 | – – – – Annat: |
| – – – Slaktbiprodukter: | |
| – – – – Andra än av tamsvin, nötkreatur, andra oxdjur, får och get | |
| 02109980 | – – – – – Andra än fjäderfälever |
| ex040700 | Fågelägg med skal, färska, konserverade eller kokta: |
| 04070090 | – Andra ägg än ägg av fjäderfä |
| ex0408 | Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel: |
| – Äggula: | |
| ex040811 | – – Torkad: |
| 04081120 | – – – Olämpliga som livsmedel |
| ex040819 | – – Annat: |
| 04081920 | – – – Olämpliga som livsmedel |
| – Annat: | |
| ex040891 | – – Torkad: |
| 04089120 | – – – Olämpliga som livsmedel |
| ex040899 | – – Annat: |
| 04089920 | – – – Olämpliga som livsmedel |
| 04100000 | Ätbara produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans |
| 05040000 | Tarmar, blåsor och magar av djur (andra än fiskar), hela eller i bitar, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta |
| ex0511 | Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur enligt kap. 1 och 3, olämpliga som livsmedel: |
| 05111000 | – Sperma av nötkreatur eller andra oxdjur |
| – Annat: | |
| 051191 | – – Produkter av fisk eller av kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur; döda djur enligt kap. 3 |
| ex051199 | – – Annat: |
| 05119931 och 05119939 05119985 | – – – naturlig tvättsvamp av animaliskt ursprung |
| – – – Andra | |
| ex0709 | Andra grönsaker, färska eller kylda: |
| ex070960 | – Frukter av släktena Capsicum och Pimenta: |
| – – Annat: | |
| 07096091 | – – – – Av släktet Capsicum, för framställning av capsicin eller alkoholhaltiga oleoresiner av Capsicum |
| 07096095 | – – – För industriell framställning av eteriska oljor eller resinoider |
| 07096099 | – – – Annat: |
| ex0710 | Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta: |
| ex071080 | – Andra grönsaker: |
| – – Frukter av släktena Capsicum och Pimenta: | |
| 07108059 | – – – Andra än sötpaprika |
| ex0711 | Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd: |
| ex071190 | – Andra grönsaker; blandningar av grönsaker: |
| – – Grönsaker: | |
| 07119010 | – – – – Frukter av släktena Capsicum och Pimenta, med undantag av sötpaprika |
| ex0713 | Torkade baljväxtfrön, även skalade eller sönderdelade: |
| ex071310 | – Ärter (Pisum sativum): |
| 07131090 | – – Andra än för utsäde |
| ex07132000 | – Kikärter (garbanzos): |
| – – Andra än för utsäde | |
| – Bönor (Vigna spp. och Phaseolus spp.): | |
| ex07133100 | – – – Bönor av arterna Vigna mungo (L.) Hepper och Vigna radiata (L.) Wilczek: |
| – – – Andra än för utsäde | |
| ex07133200 | – – Adzukibönor (Phaseolus eller Vigna angularis): |
| – – – Andra än för utsäde | |
| ex071333 | – – Trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris) (bruna bönor, vita bönor etc.): |
| 07133390 | – – – Andra än för utsäde |
| ex07133900 | – – Annat: |
| – – – Andra än för utsäde | |
| ex07134000 | – Linser: |
| – – – Andra än för utsäde | |
| ex07135000 | – Bondbönor (Vicia faba var. major) och hästbönor (Vicia faba var. equina och Vicia faba var. minor): |
| – – Andra än för utsäde | |
| ex07139000 | – Annat: |
| – – Andra än för utsäde | |
| 0801 | Kokosnötter, paranötter och cashewnötter, färska eller torkade, även skalade |
| ex0802 | Andra nötter, färska eller torkade, även skalade: |
| ex080290 | – Annat: |
| ex08029020 | – – Arekanötter (betelnötter) och kolanötter |
| ex0804 | Dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och mangostan, färska eller torkade: |
| 08041000 | – Dadlar |
| 0902 | Te, även aromatiserat |
| ex0904 | Peppar av släktet Piper; frukter av släktena Capsicum och Pimenta, torkade, krossade eller malda, med undantag av sötpaprika enligt undernummer 09042010 |
| 09050000 | Vanilj |
| 0906 | Kanel och kanelknopp |
| 09070000 | Kryddnejlikor, nejlikstjälkar och modernejlikor |
| 0908 | Muskot, muskotblomma och kardemumma |
| 0909 | Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, spiskummin, kummin och enbär |
| ex0910 | Ingefära, gurkmeja, lagerblad, curry och andra kryddor, med undantag av timjan och saffran |
| ex1106 | Mjöl och pulver av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713, av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 0714 eller av produkter enligt kap. |
| 11061000 | – Av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713 |
| ex110630 | – Av produkter enligt kap. |
| 11063090 | – – Annat än av bananer |
| ex1108 | Stärkelse; inulin: |
| 11082000 | – Inulin |
| 12010090 | Sojabönor, även sönderdelade, andra än för utsäde |
| 12021090 | Jordnötter, oskalade men inte rostade eller på annat sätt tillagade, andra än för utsäde |
| 12022000 | Jordnötter, skalade, även sönderdelade, men inte rostade eller på annat sätt tillagade |
| 12030000 | Kopra |
| 12040090 | Linfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |
| 12051090 och ex12059000 | Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |
| 12060091 | Solrosfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |
| 12060099 | |
| 12072090 | Bomullsfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |
| 12074090 | Sesamfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |
| 12075090 | Senapsfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |
| 12079190 | Vallmofrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |
| 12079991 | Hampfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |
| ex12079997 | Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, även sönderdelade, andra än för utsäde |
| 1208 | Mjöl av oljeväxtfrön eller oljehaltiga frukter, med undantag av mjöl av senapsfrön |
| 1211 | Växter och växtdelar (inbegripet frön och frukter) av sådana slag som används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål, färska eller torkade, även skurna, krossade eller pulveriserade, med undantag för de produkter som hänförs till KN-nummer ex12119085 i del IX i den här bilagan |
| ex1212 | Johannesbröd, sjögräs och andra alger, sockerbetor och sockerrör, färska, kylda, frysta eller torkade, även malda; fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter (inbegripet orostad cikoriarot av varieteten Cichorium intybus sativum) av sådana slag som används främst som livsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |
| ex12122000 | – Sjögräs och andra alger som främst används för farmaceutiskt bruk eller som livsmedel |
| – Annat: | |
| ex121299 | – – Annat än sockerrör: |
| 12129941 och 12129949 | – – – Johannesbrödfrön |
| ex12129970 | – – – Andra, med undantag av cikoriarot |
| 12130000 | Halm, agnar och skal av spannmål, oberedda, även hackade, malda, pressade eller i form av pelletar |
| ex1214 | Kålrötter, foderbetor och andra foderrotfrukter, hö, lusern (alfalfa), klöver, esparsett, foderkål, lupiner, vicker och liknande djurfoder, även i form av pelletar: |
| ex12141000 | – Mjöl och pelletar av lusern (alfalfa), exklusive av hetluftstorkad lusern eller lusern som torkats på annat sätt och malts |
| ex121490 | – Annat: |
| 12149010 | – – Foderbetor, kålrötter och andra foderrotfrukter |
| ex12149090 | – – Andra, med undantag av: |
| – Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker och liknande foderprodukter som hetluftstorkats, dock inte hö och foderkål samt produkter som innehåller hö | |
| – Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker, honungsklöver, vial och serradelle som torkats på annat sätt och malts | |
| ex150200 | Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503: |
| ex15020010 | – För industriellt bruk, med undantag av tillverkning av livsmedel, andra än fetter från ben och avfall |
| 150300 | Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda |
| 1504 | Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |
| 1507 | Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |
| 1508 | Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |
| 1511 | Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |
| 1512 | Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |
| 1513 | Kokosolja, palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |
| 1514 | Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |
| ex1515 | Andra icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor (med undantag av jojobaolja enligt undernummer ex15159011) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |
| ex1516 | Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bearbetade (med undantag av hydrerad ricinolja, s.k. opalvax, enligt undernummer 15162010) |
| ex1517 | Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516, med undantag av undernummer 15171010, 15179010 och 15179093 |
| 15180031 15180039 | Blandningar av flytande feta vegetabiliska fetter, för tekniskt eller industriellt bruk, med undantag av tillverkning av livsmedel |
| 15220091 | Bottensatser och avslemningsåterstoder; soapstocks, från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer innehållande olja med olivolja som karaktärsgivande beståndsdel |
| 15220099 | Andra återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer, med undantag av de innehållande olja med olivolja som karaktärsgivande beståndsdel |
| ex1602 | Kött, slaktbiprodukter och blod, beredda eller konserverade på annat sätt: |
| – Av svin: | |
| ex160241 | – – Skinka och delar därav: |
| 16024190 | – – – Andra än av tamsvin |
| ex160242 | – – Bog och delar därav: |
| 16024290 | – – – Andra än av tamsvin |
| ex160249 | – – Andra produkter av svin, inbegripet blandade styckningsdelar: |
| 16024990 | – – – Andra än av tamsvin |
| ex160290 | – Andra varor, inbegripet beredningar av blod av alla slags djur: |
| – – Andra än beredningar av blod av alla slags djur: | |
| 16029031 | – – – Av vilt eller kanin |
| 16029041 | – – – Av ren |
| – – – Annat: | |
| – – – – Andra än innehållande kött eller slaktbiprodukter av tamsvin: | |
| – – – – – Andra än innehållande kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur: | |
| 16029099 | – – – – – – Andra än av får eller get |
| 160300 | Extrakter och safter av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur |
| 18010000 | Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade |
| 18020000 | Kakaoskal och annat kakaoavfall |
| ex2001 | Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra: |
| ex200190 | – Annat: |
| 20019020 | – – Frukter av släktet Capsicum, med undantag av sötpaprika |
| ex2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |
| ex200599 | – Andra grönsaker samt blandningar av grönsaker: |
| 20059910 | – – Frukter av släktet Capsicum, med undantag av sötpaprika |
| ex2206 | Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd; blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans |
| 22060031 till 22060089 | – Andra än ”piquettevin” |
| ex2301 | Mjöl och pelletar av kött eller slaktbiprodukter eller av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, olämpliga som livsmedel; grevar: |
| 23011000 | – Mjöl och pelletar av kött eller slaktbiprodukter av kött; grevar |
| ex2302 | Kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, malning eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxter: |
| 23025000 | – Av baljväxter |
| 23040000 | Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av sojabönolja, även malda eller i form av pelletar |
| 23050000 | Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar |
| ex2306 | Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, även malda eller i form av pelletar, andra än sådana enligt nr 2304 eller 2305 med undantag för KN-nummer 23069005 (oljekakor och andra fasta återstoder vid utvinning ur majsgroddar) samt nr 23069011 och 23069019 (oljekakor och andra fasta återstoder vid utvinning av olivolja) |
| ex230700 | Vindruva; rå vinsten: |
| 23070090 | – Rå vinsten |
| ex230800 | Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, även i form av pelletar: |
| 23080090 | – – – Andra slag än återstoder från vindruvspressning, ekollon och hästkastanjer, återstoder från pressning av frukt, annan än vindruvor |
| ex2309 | Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur: |
| ex230910 | – Hund- eller kattfoder i detaljhandelsförpackningar: |
| 23091090 | – – – Andra än innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt undernummer 17023051–17023099, 17024090, 17029050 och 21069055 eller mjölkprodukter |
| ex230990 | – Annat: |
| 23099010 | – – Limvatten (”solubles”) av fisk eller havsdäggdjur |
| – – Andra, inbegripet förblandningar: | |
| ex23099091 till 23099099 | – – – Andra än innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt undernummer 17023051–17023099, 17024090, 17029050 och 21069055 eller mjölkprodukter, med undantag av |
| – Proteinkoncentrat framställda av saft från lusern och gräs | |
| – Dehydratiserade produkter framställda av enbart fasta rester och saft från framställningen av de koncentrat som avses i första strecksatsen |
BILAGA II
Del I: Etylalkohol som framställts av jordbruksprodukter
1. När det gäller etylalkohol omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell: KN-nr Varuslag ex22071000 Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av minst 80 volymprocent, framställd av de jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget ex22072000 Etylalkohol och annan sprit, denaturerade, oavsett alkoholhalt, framställd av de jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget ex22089091 och ex22089099 Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent, framställd av de jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget
2. Avsnitt I i kapitel II i del III om importlicenser och avsnitt I i kapitel III i den delen ska också tillämpas på etanolbaserade produkter framställda av ätbara produkter av animaliskt ursprung enligt KN-nummer 2208, på kärl rymmande mer än 2 liter och som har samtliga kännetecken för en etanol så som den beskrivs i punkt 1.
Del II: Biodlingsprodukter
När det gäller biodlingsprodukter omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
| KN-nr | Varuslag |
|---|---|
| 0409 | Naturlig honung |
| ex04100000 | Drottninggelé och propolis, ätbar |
| ex05119985 | Drottninggelé och propolis, inte ätbar |
| ex12129970 | Pollen |
| ex152190 | Bivax |
Del III: Silkesmaskar
När det gäller silkesmaskar omfattar denna förordning silkesmaskar enligt undernummer ex01069000 och silkesfjärilsägg enligt undernummer ex05119985 i Kombinerade nomenklaturen.
BILAGA III
Del I: Definitioner avseende rissektorn
I. Definitioner av ”paddyris”, ”råris”, ”delvis slipat ris”, ”helt slipat ris”, ”rundkornigt ris”, ”mellankornigt ris”, ”långkornigt ris i kategori A eller B” och ”brutet ris”:
1)
a) Paddyris: ris som efter tröskning har skalet kvar.
b) Råris: paddyris från vilket endast ytterskalet har avlägsnats. Exempel på ris som omfattas av denna definition är ris med handelsbeteckningarna ”brown rice”, ”cargo rice”, ”loonzain” och ”riso sbramato”.
c) Delvis slipat ris: paddyris från vilket skalet, en del av grodden och hela eller delar av de yttre skikten av fruktväggen, men inte de inre skikten, har avlägsnats.
d) Helt slipat ris: paddyris från vilket skalet, hela de yttre och inre skikten av fruktväggen, hela grodden vad avser mellan- och långkornigt ris, och vad avser rundkornigt ris åtminstone en del av grodden, har avlägsnats, men där högst 10 % av riskornen får ha kvar vita längsgående strimmor.
2)
a) Rundkornigt ris: ris vars korn som längst är 5,2 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är mindre än 2.
b) Mellankornigt ris: ris vars korn är längre än 5,2 mm men som längst 6,0 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är mindre än 3.
c) Långkornigt ris:
i) ris vars korn är längre än 6,0 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är större än 2 men mindre än 3,
ii) långkornigt ris kategori B: ris vars korn är längre än 6,0 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är större än eller lika med 3.
d) Mätning av riskornen: riskornens mått bestäms för helt slipat ris enligt följande metod:
i) ett representativt prov tas från varupartiet,
ii) provet siktas så att hela riskorn återstår, däri inbegripet omogna riskorn,
iii) två mätningar genomförs om vardera 100 riskorn och genomsnittet beräknas,
iv) resultatet uttrycks i mm och avrundas till en decimal.
3) Brutet ris: riskorndelar vars längd inte överstiger tre fjärdedelar av de hela riskornens genomsnittliga längd.
II. Definitioner av riskorn och brutet ris som inte är av felfri kvalitet:
A) Hela riskorn: riskorn från vilka endast en del av tanden har avlägsnats, oberoende av de egenskaper som varje bearbetningsled åstadkommer.
B) Klippta riskorn: riskorn från vilka hela tanden har avlägsnats.
C) Brutna riskorn eller brutet ris: riskorn från vilka en större del än tanden har avlägsnats. Brutet ris inbegriper
grovt brutet ris (delar av riskorn, vilkas längd är lika med eller större än halva riskornet men som inte utgör ett helt riskorn),
medelfint brutet ris (delar av riskorn, vilkas längd är lika med eller större än en fjärdedel av riskornet men som inte uppnår minsta storleken för ”grovt brutet ris”),
fint brutet ris (delar av riskorn, vilkas längd är mindre än en fjärdedel av riskornets, men som inte passerar genom en sikt med en maskstorlek på 1,4 mm),
riskornsfragment (små delar eller bitar av riskorn, som passerar genom en sikt med en maskstorlek på 1,4 mm); kluvna riskorn (bitar som uppkommer genom att riskornen klyvs på längden) ingår i denna definition.
D) Gröna riskorn: riskorn som inte är fullt mogna.
E) Riskorn med naturliga missbildningar: riskorn med naturliga missbildningar, ärftliga eller icke-ärftliga, i förhållande till sortens typiska morfologiska kännetecken.
F) Kritaktiga riskorn: riskorn med en yta som till minst tre fjärdedelar har ett ogenomskinligt och kritaktigt utseende.
G) Rödstrimmiga riskorn: riskorn med längsgående röda strimmor av olika färgstyrka och nyans, som utgör rester av fruktväggen.
H) Fläckiga riskorn: riskorn med en liten och välavgränsad mörk fläck av mer eller mindre regelbunden form. Till fläckiga riskorn räknas även riskorn som har svaga svarta strimmor på ytan, vilka ej går på djupet. Strimmorna och fläckarna får inte uppvisa någon gul eller mörk ytterring.
I) Missfärgade riskorn: riskorn som på en begränsad del av ytan uppvisar en tydlig förändring i den naturliga färgen. Fläckarna kan vara av olika färg (svartaktiga, rödaktiga, bruna etc.). Djupa, svarta strimmor ska också anses utgöra fläckar. Om fläckarnas färg är tillräckligt kraftig (svart, ljusröd, rödbrun), så att den är direkt synlig om de täcker en yta som är lika med eller större än halva riskornet, ska riskornen anses vara gula riskorn.
J) Gula riskorn: riskorn som helt eller delvis genomgått en naturlig färgförändring på annat sätt än genom torkning och som har antagit en färgnyans från citron- till orangegul.
K) Bärnstensgula riskorn: riskorn som på annat sätt än genom torkning har genomgått en enhetlig, lätt färgförändring över hela ytan. Genom denna förändring antar riskornen en ljust bärnstensgul färg.
Del II: Definitioner avseende sockersektorn
1. Vitt socker: socker utan tillsats av aromämnen, färgämnen eller andra ämnen, med en sackaroshalt i torrsubstansen av minst 99,5 viktprocent vid polarimetrisk bestämning.
2. Råsocker: socker utan tillsats av aromämnen, färgämnen eller andra ämnen, med en sackaroshalt i torrsubstansen av minst 99,5 viktprocent vid polarimetrisk bestämning.
3. Isoglukos: produkt som är framställd av glukos eller dess polymerer med ett fruktosinnehåll av minst 10 viktprocent.
4. Inulinsirap: produkt som erhållits genom hydrolys av inulin eller oligofruktos, med ett fruktosinnehåll av minst 10 % i fri form eller som sackaros, uttryckt som socker- eller isoglukosekvivalenter. För att undvika restriktioner på marknaden för produkter med låg sötningseffekt vilka framställs av företag utan inulinsirapskvot som bearbetar inulinfibrer kan denna definition komma att ändras av kommissionen.
5. Kvotsocker, kvotisoglukos och kvotinulinsirap: den kvantitet socker, isoglukos eller inulinsirap som företaget i fråga tillverkar inom ramen för sin kvot och som hänför sig till ett visst regleringsår.
6. Industrisocker: den kvantitet socker som företaget i fråga tillverkar utöver den kvantitet som avses i punkt 5 och som hänför sig till ett visst regleringsår och som är avsedd för industriproduktion av någon av de produkter som avses i artikel 62.2.
7. Industriisoglukos och industriinulinsirap: den kvantitet isoglukos eller inulinsirap som tillverkas, som hänför sig till ett visst regleringsår och som är avsedd för industriproduktion av någon av de produkter som avses i artikel 62.2.
8. Överskottssocker, överskottsisoglukos och överskottsinulinsirap: den kvantitet socker, isoglukos eller inulinsirap som tillverkas och som hänför sig till ett visst regleringsår utöver de kvantiteter som avses i punkterna 5, 6 och 7.
9. Kvotbetor: alla sockerbetor som bearbetas till kvotsocker.
10. Leveransavtal: ett avtal som ingåtts mellan en säljare och ett företag om leverans av sockerbetor avsedda för tillverkning av socker.
11. Branschavtal: ett av följande:
a) Ett avtal som, innan något leveransavtal har träffats, ingås på gemenskapsnivå mellan å ena sidan en sammanslutning av nationella branschorganisationer och å andra sidan en sammanslutning av nationella säljarorganisationer.
b) Ett avtal som, innan något leveransavtal har träffats, ingås mellan å ena sidan företag eller en branschorganisation som är erkänd av medlemsstaten i fråga och å andra sidan en säljarorganisation som är erkänd av medlemsstaten i fråga.
c) Om inget av de avtal som avses i a eller b föreligger: bolags- och kooperationslagstiftningen, om den reglerar leverans av sockerbetor från andelsägare eller medlemmar i ett bolag eller en sockertillverkande kooperation.
d) Om inget av de avtal som avses i a eller b föreligger: de överenskommelser som gjorts innan något leveransavtal har träffats, förutsatt att de säljare som godkänner överenskommelsen levererar minst 60 % av den totala kvantitet betor som företaget köper in för tillverkning av socker i en eller flera fabriker.
12. AVS/Indien-socker: socker som omfattas av KN-nummer 1701 med ursprung i de stater som anges i bilaga XIX, importerat till gemenskapen inom ramen för
protokoll nr 3 till bilaga V till partnerskapsavtalet AVS–EG, eller
avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Indien om rörsocker.
13. Heltidsraffinaderi: produktionsenhet
vars verksamhet uteslutande består i att raffinera importerat rörråsocker, eller
som under regleringsåret 2004/05 raffinerade minst 15000 ton importerat rörråsocker. Vid tillämpning av denna strecksats ska regleringsåret för Kroatien vara 2007/08.
Del III: Definitioner avseende humlesektorn
1. Humle: de torkade blomställningarna, även kallade kottar, av (hon-)humleplantan (humulus lupulus). Dessa gröngula, äggformade blomställningar har en stjälk och har vanligen en största längd på 2–5 cm.
2. Humlepulver: den produkt som erhålls vid malning och som innehåller alla naturliga beståndsdelar av humle.
3. Lupulinberikat humlepulver: den produkt som erhålls genom malning av humle efter mekanisk avskiljning av en del av bladen, stjälkarna, stödbladen och humlespindlarna.
4. Humleextrakt: de koncentrerade produkter som erhålls genom lösningsmedels inverkan på humlet eller humlepulvret.
5. Humleblandningar: en blandning av två eller fler av de produkter som avses i leden 1–4.
Del IIIa: Definitioner för vinsektorn
Vinstocksrelaterade
1. röjning: fullständigt borttagande av alla vinstockar på en areal som planterats med vinstockar.
2. plantering: slutgiltig plantering av vinstockar eller delar av vinstockar, ympade eller inte ympade, i syfte att producera druvor eller inrätta en moderplantskola för ympmaterial.
3. dubbelympning: ympning av en vinstock som redan har ympats en gång tidigare.
Produktrelaterade
4. färska druvor: de frukter av vinrankan som används för vinframställning, mogna eller lätt torkade, och som kan vara krossade eller pressade med vanliga vinframställningsmedel/utrustning och som spontant kan ge upphov till alkoholjäsning.
5. färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol: en produkt som
a) har en verklig alkoholhalt av minst 12 volymprocent och högst 15 volymprocent,
b) har framställs genom tillsats till ojäst druvmust med en naturlig alkoholhalt av minst 8,5 volymprocent, som uteslutande härrör från druvor av de druvsorter som är klassificerbara enligt artikel 120a.2,
i) antingen av neutral alkohol framställd av vinprodukter, inklusive alkohol som framställts genom destillation av torkade druvor, med en verklig alkoholhalt av lägst 96 volymprocent,
ii) eller av en icke-rektifierad produkt som härrör från destillation av vin som har en verklig alkoholhalt av lägst 52 volymprocent och högst 80 volymprocent.
6. druvsaft: den ojästa men jäsbara flytande produkt som
a) framställs genom behandlingar som gör den lämplig för konsumtion i obearbetat tillstånd,
b) framställs av färska druvor eller av druvmust eller genom återställande. Om produkten har framställts genom återställande, ska det göras av koncentrerad druvmust eller koncentrerad druvsaft. Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i druvsaft är 1 volymprocent.
7. koncentrerad druvsaft: icke-karamelliserad druvsaft som framställs genom partiell dehydratisering av druvmust med varje godkänd metod utom direkt uppvärmning, på så sätt att refraktometern använd enligt en metod som ska fastställas anger 50,9 % eller däröver vid 20 °C. Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i koncentrerad druvsaft är 1 volymprocent.
8. jäsningsrester:
a) Rester som efter jäsning, under lagring eller efter tillåten behandling avsätter sig i kärl som innehåller vin.
b) Rester som blir kvar efter filtrering eller centrifugering av den produkt som avses i led a.
c) Rester som under lagringen eller efter tillåten behandling avsätter sig i kärl som innehåller druvmust.
d) Rester som blir kvar efter filtrering eller centrifugering av den produkt som avses i led c.
9. återstoder från vindruvspressning: jästa eller ojästa rester från pressning av färska druvor.
10. piquettevin: en produkt som framställs
a) genom jäsning av obehandlade återstoder från vindruvspressning som är uppblötta i vatten,
b) genom urlakning av jästa återstoder från vindruvspressning med vatten.
11. vin som har tillsatts alkohol för destillering: en produkt som
a) har en verklig alkoholhalt av lägst 18 volymprocent och högst 24 volymprocent,
b) uteslutande framställs genom tillsats till vin utan restsocker av en icke-renad produkt som härrör från destillation av vin med en verklig alkoholhalt av högst 86 volymprocent, och
c) har en halt av flyktiga syror på högst 1,5 g/l, uttryckt som ättiksyra.
12. cuvée:
a) druvmust,
b) vin,
c) en blandning av druvmust eller vin med olika egenskaper, som är avsedd för framställning av en särskild typ av mousserande viner.
Alkoholhalt
13. verklig alkoholhalt i volymprocent: antal liter ren alkohol som vid 20 °C finns i 100 liter av produkten vid samma temperatur.
14. potentiell alkoholhalt i volymprocent: antal liter ren alkohol vid 20 °C som kan framställas genom utjäsning av det socker som finns i 100 liter av produkten vid samma temperatur.
15. total alkoholhalt i volymprocent: summan av den verkliga och den potentiella alkoholhalten.
16. naturlig alkoholhalt uttryckt i volymprocent: en produkts totala alkoholhalt i volymprocent före eventuell berikning.
17. verklig alkoholhalt uttryckt i massa: antal kg ren alkohol som finns i 100 kg produkt.
18. potentiell alkoholhalt uttryckt i massa: antal kg ren alkohol som kan framställas genom utjäsning av det socker som finns i 100 kg av produkten.
19. total alkoholhalt uttryckt i massa: summan av den verkliga och den potentiella alkoholhalten.
Del IV: Definitioner avseende nöt- och kalvköttssektorn
1. Nötkreatur: levande husdjur av nötkreatur som omfattas av KN-nr ex010210, 01029005 till 01029079.
2. Vuxna nötkreatur: nötkreatur med en levande vikt på mer än 300 kg.
Del V: Definitioner avseende mjölk- och mejerisektorn
1. Vid tillämpningen av tullkvoten för smör med ursprung i Nya Zeeland ska formuleringen ”framställt direkt från mjölk eller grädde” inte utesluta sådant smör som framställts från mjölk eller grädde utan användning av lagrade råvaror, i en enda, sluten och oavbruten process som kan innebära att grädden genomgår ett stadium som koncentrerat mjölkfett och/eller att sådant mjölkfett fraktioneras.
2. Vid tillämpningen av artikel 119 avseende användningen av kasein och kaseinater i framställningen av ost avses med
a) ost: produkter enligt KN-nummer 0406 som är framställda inom gemenskapens territorium,
b) kasein och kaseinater: produkter enligt KN-numren 35011090 och 35019090 som används i oförädlat tillstånd eller i form av en blandning.
Del VI: Definitioner avseende äggsektorn
1. Ägg med skal: fjäderfäägg med skal, färska, konserverade eller kokta, undantaget kläckägg specificerade i 2.
2. Kläckägg: fjäderfäägg för kläckning.
3. Hela produkter: fågelägg utan skal, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, lämpliga för konsumtion.
4. Delprodukter: fågeläggulor, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, lämpliga för konsumtion.
Del VII: Definitioner avseende sektorn för fjäderfäkött
1. Levande fjäderfä: levande höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns med en vikt på över 185 gram.
2. Kycklingar: levande höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns med en högsta vikt på 185 gram.
3. Slaktade fjäderfä: döda höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns, hela och med eller utan slaktbiprodukter.
4. Härledda produkter:
a) produkter enligt punkt a i del XX i bilaga I,
b) produkter enligt punkt b i del XX i bilaga I, utom slaktade fjäderfä och ätbara slaktbiprodukter, så kallade styckningsdelar av fjäderfä,
c) ätbara slaktbiprodukter enligt punkt b i del XX i bilaga I,
d) produkter enligt punkt c i del XX i bilaga I,
e) produkter enligt punkt d och e i del XX i bilaga I,
f) produkter enligt punkt f i del XX i bilaga I utom produkter enligt KN-nr 16022011 och 16022019.
Del VIII: Definitioner avseende biodlingssektorn
1. Honung är det naturliga söta ämne som Apis mellifera-bin bereder av nektar från växter eller av sekret från levande växtdelar eller av exkret av växtsugande insektsarter på de levande växtdelarna, som bina samlar och omvandlar genom att förena dem med egna särskilda ämnen, deponerar, torkar, lagrar och låter utvecklas i vaxkakor. Honung kan indelas i följande huvudsorter: Bagerihonung: honung som
a) Beroende på ursprung
i) Blomhonung eller nektarhonung: honung som kommer från växters nektar.
ii) Bladhonung: honung som huvudsakligen kommer från exkret från sugande insektsarter (Hemiptera) på levande växtdelar eller sekret av levande växtdelar.
b) Beroende på hur den produceras och/eller presenteras
iii) Honung i vaxkakor: honung som bina förvarat i cellerna i nybyggda vaxkakor utan yngel eller i tunna bottenplattor för vaxkakor enbart gjorda av bivax och som säljs i hela eller delade täckta vaxkakor.
iv) Honung i bitar av vaxkakor: honung som innehåller en eller flera bitar av honung i vaxkakor.
v) Självrunnen honung: honung som fått självrinna ur avtäckta vaxkakor utan yngel.
vi) Slungad honung: honung som utvinns genom att centrifugera avtäckta vaxkakor utan yngel.
vii) Pressad honung: honung som utvinns genom att under svag värme (högst 45 oC) eller utan värme pressa vaxkakor utan yngel.
viii) Silad honung: honung som utvinns genom att avlägsna främmande oorganiska och organiska ämnen på ett sådant sätt att avsevärda mängder pollen avlägsnas.
a) är lämplig för industriellt bruk eller som ingrediens i andra livsmedel som därefter bearbetas och
b) kan
ha en främmande smak eller lukt, eller
ha börjat jäsa eller har jäst, eller
ha överhettats.
2. Med biodlingsprodukter avses honung, bivax, drottninggelé, propolis eller pollen.
BILAGA IV
A. Standardkvalitet för paddyris
Följande gäller för paddyris av standardkvalitet:
a) Den ska vara av god och handelsmässig kvalitet och luktfri.
b) Vattenhalten ska uppgå till högst 13 %.
c) Den ska ha en avkastning på 63 viktprocent i hela korn av helt slipat ris (med en tolerans på 3 % klippta korn) varav en viktprocent av korn av helt slipat ris som inte är av felfri kvalitet: kritaktiga korn av paddyris med KN-nummer 10061027 och KN-nummer 10061098: 1,5 % kritaktiga korn av paddyris med KN-nummer andra än 10061027 och 10061098: 2,0 % rödstrimmiga riskorn 1,0 % fläckiga riskorn 0,50 % missfärgade riskorn 0,25 % gula riskorn 0,02 % bärnstensgula riskorn 0,05 %
B. Standardkvaliteter för socker
I. Standardkvaliteter för sockerbetor
Betor av standardkvalitet ska ha följande egenskaper:
a) De ska vara av god och marknadsmässig kvalitet.
b) De ska ha ett sockerinnehåll på 16 % vid mottagandet.
II. Standardkvalitet för vitsocker
1. Vitsocker av standardkvalitet ska ha följande egenskaper:
a) Det ska vara av god, äkta och marknadsmässig kvalitet, torrt, enhetligt kristalliserat och jämnt rinnande.
b) Polarisation: minst 99,7.
c) Fuktinnehåll: högst 0,06 %.
d) Innehåll av invertsocker: minst 0,04 %.
e) Antalet enheter som fastställts enligt punkt 2 får inte överstiga 22 sammanlagt, och inte
15 i fråga om askinnehåll,
9 i fråga om färgtyp fastställd enligt den metod som används vid Institut für landwirtschaftliche Technologie und Zuckerindustrie Braunschweig (nedan kallad ”Braunschweig-metoden”),
6 i fråga om färgning av lösningen, fastställd enligt den metod som används vid International Commission for Uniform Methods of Sugar Analysis (nedan kallad ”ICUMSA-metoden”).
2. En enhet ska motsvara
a) 0,0018 % askinnehåll enligt ICUMSA-metoden vid 28 grader Brix,
b) 0,5 färgtypenheter enligt Braunschweig-metoden,
c) 7,5 enheter lösningsfärgning enligt ICUMSA-metoden.
3. De metoder som används för att fastställa de faktorer som avses i punkt 1 ska vara desamma som används för att fastställa dessa förhållanden inom ramen för interventionsåtgärderna.
III. Standardkvalitet för råsocker
1. Råsocker av standardkvalitet ska ge ett vitsockerutbyte på 92 %.
2. Utbytet för råsocker av betsocker ska beräknas genom att talet för detta sockers polarisationsgrad minskas med
a) sockrets procentuella halt av aska multiplicerad med fyra,
b) sockrets procentuella halt av invertsocker multiplicerad med två,
c) talet 1.
3. Utbytet för råsocker av sockerrör ska beräknas genom att detta sockers polarisationsgrad multiplicerat med två minskas med talet 100.
BILAGA V
A. Gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur
I. Definitioner
Följande definitioner ska gälla:
1) slaktkroppar: hela kroppar av slaktade djur, som är avblodade, urtagna och avhudade,
2) halva slaktkroppar: produkter som erhålls genom en symmetrisk delning av den slaktkropp som avses i 1 genom mitten av varje hals-, bröst-, länd- och korskota och genom bröstbenet och bäckenbensfogen.
II. Kategorier
Slaktkropparna ska delas in i följande kategorier:
A.: Slaktkroppar av okastrerade handjur som är yngre än två år.
B.: Slaktkroppar av andra okastrerade handjur.
C.: Slaktkroppar av kastrerade handjur.
D.: Slaktkroppar av hondjur som har kalvat.
E.: Slaktkroppar av andra hondjur.
III. Klassificering
Slaktkropparna ska klassificeras genom på varandra följande bedömningar av följande:
1) Konformation enligt följande: Slaktkroppsprofilernas utveckling, särskilt vad gäller de väsenliga delarna (lår, rygg, bog) Konformationsklass Beskrivning S Överlägsen Alla profiler ytterst konvexa. Exceptionell muskelutveckling (dubbel-muskulös slaktkroppstyp). E Utmärkt Alla profiler konvexa till mycket konvexa. Utmärkt muskelutveckling. U Mycket bra På det hela taget konvexa profiler. Mycket god muskelutveckling. R Bra På det hela taget raka profiler. Bra muskelutveckling. O Godtagbar Raka till konkava profiler. Genomsnittlig muskelutveckling. P Mindre bra Alla profiler konkava till mycket konkava. Mindre god muskelutveckling.
2) Fettansättning enligt följande definitioner: Mängd fett på slakkroppens utsida och i brösthålan. Fettansättningsklass Beskrivning 1 Låg Ingen till låg fettansättning. 2 Lätt Lätt fettansättning, köttet synligt nästan överallt. 3 Genomsnittlig Köttet, med undantag för lår och bog, nästan överallt täckt med fett, lätta ansamlingar av fett i brösthålan. 4 Hög Köttet täckt av fett men fortfarande delvis synligt på lår och bog, vissa tydliga ansamlingar av fett i brösthålan. 5 Mycket hög Hela slaktkroppen täckt av fett; stora ansamlingar i brösthålan. Medlemsstaterna ska tillåtas att dela in var och en av de klasser som avses i punkterna 1 och 2 i högst tre underklasser.
IV. Presentation
Slaktkroppar och halva slaktkroppar ska ha följande presentation:
1) Utan huvud och utan fötter. Huvudet ska vara avskuret från kroppen vid leden mellan atlaskotan och skallbenet och fötterna ska vara avskurna vid övre eller nedre fotleden.
2) Utan bröst- och bukhålornas organ, med eller utan njure, njurfett och bäckenfett.
3) Utan könsorgan och dithörande muskler och hos hondjur utan juver eller juverfett.
För fastställande av marknadspriser får en annan presentation fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 195.2.
V. Klassificering och identitetsmärkning
Slakterier som har godkänts enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung ska vidta åtgärder för att säkerställa att alla slaktkroppar eller halva slaktkroppar av vuxna nötkreatur som har slaktats vid dessa slakterier och är försedda med ett kontrollmärke enligt artikel 5.2 tillsammans med avsnitt I kapitel III i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel klassificeras och identitetsmärks i enligt med gemenskapsskalan.
Medlemsstaterna får bevilja att yttre fett avlägsnas från slaktkropparna eller de halva slaktkropparna före identitetsmärkningen om detta motiveras av fettansättningen.
B. Gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av gris
I. Definition
Slaktkroppar: kroppar av slaktade grisar, som är avblodade och urtagna, hela eller delade längs mittlinjen.
II. Klassificering
Slaktkroppar ska indelas i klasser enligt sitt uppskattade innehåll av magert kött och klassificeras enligt följande:
| Klass | Magert kött som andel av slaktkroppsvikten |
|---|---|
| S | 60 % eller mer |
| E | 55 % eller mer |
| U | 50 % eller mer, men mindre är 55 % |
| R | 45 % eller mer, men mindre är 50 % |
| O | 40 % eller mer, men mindre är 45 % |
| P | Mindre än 40 % |
III. Presentation
Slaktkroppar ska presenteras utan tunga, borst, klövar, könsorgan, ister, njurar och mellangärde.
För grisar som har slaktats på deras territorium kan medlemsstaterna tillåtas att föreskriva en annan presentation av slaktkroppar av gris om något av följande villkor är uppfyllt:
1) Om normal praxis på marknaden på deras territorium avviker från den standardpresentation som anges i det första stycket.
2) Om tekniska krav motiverar det.
3) Om slaktkropparna avhudas på ett enhetligt sätt.
IV. Innehåll av magert kött
1. Innehållet av magert kött ska bedömas med av kommissionen godkända klassificeringsmetoder. Endast statistiskt utprövade bedömningsmetoder grundade på fysisk mätning av en eller flera anatomiska delar av grisslaktkroppen får godkännas. För att en klassificeringsmetod ska kunna godkännas måste det statistiska felet vid bedömningen underskrida en angiven högsta toleransnivå.
2. Slaktkropparnas kommersiella värde ska dock inte bestämmas enbart på grundval av deras innehåll av magert kött.
V. Identifiering av slaktkroppar
Om inte annat har föreskrivits av kommissionen ska klassifierade slaktkroppar identifieras genom märkning i enlighet med gemenskapsskalan.
C. Gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av får
I. Definition
När det gäller begreppen slaktkroppar och halva slaktkroppar ska definitionerna i punkt A.I gälla.
II. Kategorier
Slaktkropparna ska delas in i följande kategorier:
A.: Slaktkroppar av får som är yngre än tolv månader.
B.: Slaktkroppar av andra får.
III. Klassificering
1. Slaktkropparna ska klassificeras genom tillämpning av bestämmelserna i punkt A.III med nödvändiga ändringar. Begreppet ”lår” i punkt A.III.1 och på raderna 3 och 4 i tabellen under punkt A.III.2 ska dock ersättas med begreppet ”bakkvartspart”.
2. Genom undantag från punkt 1 får kommissionen, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, dock tillåta medlemsstaterna att för lamm med en slaktkroppsvikt under 13 kg använda klassificeringskriterierna
a) slaktkroppsvikt,
b) köttets färg,
c) fettansättning.
IV. Presentation
Slaktkroppar och halva slaktkroppar ska presenteras utan huvud (avskilt vid leden mellan atlaskotan och skallbenet), fötter (avskilda vid övre eller nedre fotleden), svans (avskild mellan sjätte och sjunde svanskotan), juver, könsdelar, lever och organpaket. Njurar och njurfett inkluderas i slaktkroppen.
Medlemsstaterna ska dock ha rätt att tillåta en annan presentation när referenspresentationen inte används. I sådana fall ska de justeringar som är nödvändiga för att passa in dessa presentationer i referenspresentationen fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 195.2.
V. Identifiering av slaktkroppar
Klassificerade slaktkroppar och halva slaktkroppar ska identifieras genom märkning i enlighet med gemenskapsskalan.
BILAGA VI
| (i ton) | |||
| Medlemsstater eller regioner | Socker | Isoglukos | Inulinsirap |
|---|---|---|---|
| Belgien | 676235,0 | 114580,2 | 0 |
| Bulgarien | 0 | 89198,0 | |
| Tjeckien | 372459,3 | ||
| Danmark | 372383,0 | ||
| Tyskland | 2898255,7 | 56638,2 | |
| Irland | 0 | ||
| Grekland | 158702,0 | 0 | |
| Spanien | 498480,2 | 53810,2 | |
| Frankrike (moderlandet) | 3004811,15 | 0 | |
| De franska utomeuropeiska departementen | 432220,05 | ||
| Kroatien | 192877,0 | ||
| Italien | 508379,0 | 32492,5 | |
| Lettland | 0 | ||
| Litauen | 90252,0 | ||
| Ungern | 105420,0 | 220265,8 | |
| Nederländerna | 804888,0 | 0 | 0 |
| Österrike | 351027,4 | ||
| Polen | 1405608,1 | 42861,4 | |
| Portugal (fastlandet) | 0 | 12500,0 | |
| Autonoma regionen Azorerna | 9953,0 | ||
| Rumänien | 104688,8 | 0 | |
| Slovenien | 0 | ||
| Slovakien | 112319,5 | 68094,5 | |
| Finland | 80999,0 | 0 | |
| Sverige | 293186,0 | ||
| Förenade kungariket | 1056474,0 | 0 | |
| TOTALT | 13529618,20 | 690440,8 | 0 |
BILAGA VII
| Medlemsstater | Kompletterande kvot (ton) |
|---|---|
| Italien | 60000 |
| Litauen | 8000 |
| Sverige | 35000 |
BILAGA VIIa
För den beräkning som anges i punkt 2 gäller följande definitioner:
a) procentsats på medlemsstatsnivå: den procentsats som ska fastställas i enlighet med punkt 2 för att kunna bestämma den totala mängden för minskningen på den berörda medlemsstatens nivå.
b) gemensam procentsats: den gemensamma procentsats som fastställts av kommissionen i enlighet med artikel 59.2 första stycket.
c) minskning: det tal som erhålls om man dividerar den totala kvantitet av kvoter som avståtts i medlemsstaten med den nationella kvot som fastställs i bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006 i den version av bilagan som gällde den 1 juli 2006. För de medlemsstater som inte var medlemmar i gemenskapen den 1 juli 2006 gäller den version av bilagan som gällde dagen för deras anslutning till gemenskapen.
Procentsatsen på medlemsstatsnivå är lika med den gemensamma procentsatsen multiplicerad med 1 – [(1/0,6) × minskningen].
Om resultatet blir negativt ska den tillämpliga procentsatsen vara noll.
BILAGA VIIb
För den beräkning som anges i punkt 2 gäller följande definitioner:
a) tillämplig procentsats: den procentsats som ska fastställas i enlighet med punkt 2 och som är tillämplig på den kvot som tilldelats det berörda företaget.
b) gemensam procentsats på medlemsstatsnivå: den procentsats som beräknats för den berörda medlemsstaten som Qty/Σ [(1 – R/K) × Q] där Σ avser summan av produkten av (1 – R/K) × Q beräknad för varje jordbruksföretag som har en kvot på medlemsstatens territorium; om produkten blir negativ ska den sättas lika med noll.
Qty = mängden för minskningen på den medlemsstats nivå som avses i bilaga VIIa punkt 1 a,
R = avstående som anges under c för ett givet företag,
Q = kvoten för samma givna företag som föreligger den sista februari 2010,
K = den siffra som beräknats under d,
c) avstående: den siffra som erhålls genom att mängden kvoter som det berörda företaget avstått delas med dess kvot som det tilldelats i enlighet med artikel 7 och artikel 11.1–11.3 i förordning (EG) nr 318/2006 och artikel 60.1–60.3 i den här förordningen.
d) K: beräknas i varje medlemsstat genom att den totala kvotminskningen i medlemsstaten (frivilliga avståenden plus mängden för minskningen på den medlemsstats nivå som avses i bilaga VIIa punkt 1 a delas med den kvot den först hade, fastställd i bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006 i den version som gällde den 1 juli 2006. För de medlemsstater som inte var medlemmar i gemenskapen den 1 juli 2006 gäller den version av bilagan som gällde dagen för deras anslutning till gemenskapen.
Den tillämpliga procentsatsen är lika med den gemensamma procentsatsen på medlemsstatsnivå multiplicerad med 1 – [(1/K) × avståendet].
Om resultatet blir negativt ska den tillämpliga procentsatsen vara noll.
BILAGA VIIc
För den beräkning som anges i punkt 2 gäller följande definitioner:
a) koefficient på medlemsstatsnivå: den koefficient som ska fastställas i enlighet med punkt 2.
b) minskning: det tal som erhålls om man dividerar den totala kvantitet av kvoter som avståtts i medlemsstaten, inklusive kvantiteter som avståtts under det regleringsår som återtaget berör, med den nationella sockerkvot som fastställs i bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006 i den version av bilagan som gällde den 1 juli 2006. För de medlemsstater som inte var medlemmar i gemenskapen den 1 juli 2006 gäller den version av bilagan som gällde dagen för deras anslutning till gemenskapen.
c) koefficient: den koefficient som fastställts av kommissionen i enlighet med artikel 52.2.
För regleringsåren 2008/09 och 2009/10 ska koefficienten på medlemsstatsnivå vara lika med koefficienten plus [(1/0,6) × minskningen] × (1 – koefficienten).
Om resultatet blir över 1 ska den tillämpliga koefficienten vara 1.
BILAGA VIII
I
Vid tillämpning av denna bilaga avses med
a) sammanslagning av företag: att sammanföra två eller flera företag till ett enda företag,
b) överlåtelse av ett företag: överföring eller övertagande av tillgångar som tillhör ett företag, vilket har tilldelats kvoter, till fördel för ett eller flera andra företag,
c) överlåtelse av en fabrik: överföring av äganderätten till en teknisk enhet, inklusive hela den anläggning som behövs för att tillverka produkten i fråga, till ett eller flera företag, som helt eller delvis övertar produktionen hos det företag som överför sin äganderätt,
d) arrendering av en fabrik: arrendeavtal för en teknisk enhet som arrendatorn avser att driva, inklusive hela den anläggning som behövs för tillverkning av socker, som gäller för minst tre på varandra följande regleringsår och som parterna förbinder sig att inte säga upp före utgången av det tredje året, med ett företag som är etablerat inom samma medlemsstat som fabriken i fråga, om företaget som arrenderar nämnda enhet efter det att arrendeavtalet börjat gälla kan betraktas som ett enbart sockerproducerande företag beträffande hela sin produktion.
II
1. I händelse av en sammanslagning eller överlåtelse av sockerproducerande företag och i händelse av överlåtelse av sockerfabriker ska kvoterna, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2, ändras enligt följande:
a) Vid en sammanslagning av sockerproducerande företag ska medlemsstaterna tilldela det företag som skapas genom sammanslagningen en kvot som är lika med summan av de kvoter som företagen hade tilldelats före sammanslagningen.
b) Vid överlåtelse av ett sockerproducerande företag ska medlemsstaten tilldela mottagaren det överlåtna företagets kvot för sockerproduktion. Om det finns mer än en mottagare ska fördelningen göras i proportion till den sockerproduktion som var och en av dem tar över.
c) Vid en överlåtelse av en sockerfabrik ska medlemsstaten minska kvoten för det överlåtande företaget och öka kvoten för mottagande företag i proportion till den produktion som vart och ett av företagen tar över.
2. Om några av de sockerbets- eller sockerrörsodlare som direkt berörs av någon av de transaktioner som avses i punkt 1 uttryckligen tillkännager sin önskan att leverera sina betor eller sockerrör till ett sockerproducerande företag som inte är part i dessa transaktioner, kan medlemsstaten genomföra fördelningen av kvoter på grundval av den produktion som tas över av det företag till vilket de avser att leverera sina betor eller sockerrör.
3. I händelse av nedläggning under andra förhållanden än de som avses i punkt 1 kan medlemsstaten tilldela ett eller flera sockerproducerande företag den del av kvoten som berörs av nedläggningen; nedläggningen kan gälla Även i de fall som avses ovan i b kan medlemsstaten, om några av de berörda odlarna uttryckligen tillkännager sin önskan att leverera sina betor eller sockerrör till ett bestämt sockerproducerande företag, tilldela det företag till vilket de avser att leverera en kvot som motsvarar den kvantitet som odlarna vill leverera till företaget.
a) ett sockerproducerande företag,
b) en eller flera anläggningar som ingår i ett sockerproducerande företag.
4. Om det undantag som avses i artikel 50.6 åberopas kan medlemsstaten kräva att de betodlare och sockerföretag som berörs av avvikelsen inkluderar särskilda bestämmelser i sina branschavtal som gör det möjligt för medlemsstaten att tillämpa punkterna 2 och 3 ovan.
5. Om en fabrik som tillhör ett sockerproducerande företag utarrenderas kan medlemsstaten minska kvoten för det företag som arrenderar ut fabriken och tilldela det företag som arrenderar fabriken i avsikt att producera socker där, denna del av kvoten. Om arrendet upphör inom den period på tre regleringsår som avses i punkt I d ska den justeringen av kvoten som gjorts enligt första stycket återkallas retroaktivt av medlemsstaten till den dag då arrendet började löpa. Om avtalet emellertid upphör på grund av force majeure ska medlemsstaten inte vara förpliktigad att återkalla justeringen.
6. Om ett sockerproducerande företag inte längre kan garantera att det kan fullgöra sina skyldigheter enligt gemenskapslagstiftningen gentemot berörda sockerbets- eller sockerrörsodlare, och om de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten har fastlagt att så är fallet, kan medlemsstaten för ett eller flera regleringsår överföra den del av kvoterna som berörs till ett eller flera sockerproducerande företag i proportion till storleken på den produktion de tar över.
7. Om en medlemsstat ger ett sockerproducerande företag pris- och avsättningsgarantier avseende bearbetning av sockerbetor till etylalkohol, kan medlemsstaten i samförstånd med företaget och de berörda sockerbetsodlarna överföra hela eller en del av kvoterna för sockertillverkning till ett eller flera andra företag för ett eller flera regleringsår.
III
Vid sammanslagning eller överlåtelse av isoglukosproducerande företag eller överlåtelse av en isoglukosproducerande fabrik får medlemsstaten fördela de berörda kvoterna för produktion av isoglukos till ett eller flera andra företag, vare sig de redan har en produktionskvot eller inte.
IV
Åtgärder enligt punkterna II och III kan endast vidtas om
a) hänsyn har tagits till alla berörda parters intressen,
b) den berörda medlemsstaten anser att dessa åtgärder kan förbättra sockerbets-, sockerrörs- och sockerproduktionssektorernas struktur,
c) de gäller företag etablerade inom de territorier som kvoterna i bilaga VI avser.
V
Om sammanslagningen eller överlåtelsen sker mellan den 1 oktober och den 30 april följande år ska bestämmelserna i punkterna II och III gälla innevarande regleringsår.
Om sammanslagningen eller överlåtelsen sker mellan den 1 maj och den 30 september samma år ska bestämmelserna i punkterna II och III gälla det påföljande regleringsåret.
VI
Vid tillämpning av artikel 59.2 ska medlemsstaterna fördela de justerade kvoterna senast den sista februari för att tillämpa dem under det påföljande regleringsåret.
VII
Vid tillämpningen av punkterna II och III ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om de justerade kvoterna inom 15 dagar efter utgången av de perioder som anges i punkt V.
BILAGA IX
1. Nationella kvoter. Kvantiteter (ton) per tolvmånadersperiod per medlemsstat:
| Medlemsstat | 2008/09 | 2009/10 | 2010/11 | 2011/12 | 2012/13 | 2013/14 | 2014/15 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belgien | 3427288,740 | 3461561,627 | 3496177,244 | 3531139,016 | 3566450,406 | 3602114,910 | 3602114,910 |
| Bulgarien | 998580,000 | 1008565,800 | 1018651,458 | 1028837,973 | 1039126,352 | 1049517,616 | 1049517,616 |
| Republiken Tjeckien | 2792689,620 | 2820616,516 | 2848822,681 | 2877310,908 | 2906084,017 | 2935144,857 | 2935144,857 |
| Danmark | 4612619,520 | 4658745,715 | 4705333,172 | 4752386,504 | 4799910,369 | 4847909,473 | 4847909,473 |
| Tyskland | 28847420,391 | 29135894,595 | 29427253,541 | 29721526,076 | 30018741,337 | 30318928,750 | 30318928,750 |
| Estland | 659295,360 | 665888,314 | 672547,197 | 679272,669 | 686065,395 | 692926,049 | 692926,049 |
| Irland | 5503679,280 | 5558716,073 | 5614303,234 | 5670446,266 | 5727150,729 | 5784422,236 | 5784422,236 |
| Grekland | 836923,260 | 845292,493 | 853745,418 | 862282,872 | 870905,700 | 879614,757 | 879614,757 |
| Spanien | 6239289,000 | 6301681,890 | 6364698,709 | 6428345,696 | 6492629,153 | 6557555,445 | 6557555,445 |
| Frankrike | 25091321,700 | 25342234,917 | 25595657,266 | 25851613,839 | 26110129,977 | 26371231,277 | 26371231,277 |
| Kroatien | 765000 | 765000 | |||||
| Italien | 10740661,200 | 11288542,866 | 11288542,866 | 11288542,866 | 11288542,866 | 11288542,866 | 11288542,866 |
| Cypern | 148104,000 | 149585,040 | 151080,890 | 152591,699 | 154117,616 | 155658,792 | 155658,792 |
| Lettland | 743220,960 | 750653,170 | 758159,701 | 765741,298 | 773398,711 | 781132,698 | 781132,698 |
| Litauen | 1738935,780 | 1756325,138 | 1773888,389 | 1791627,273 | 1809543,546 | 1827638,981 | 1827638,981 |
| Luxemburg | 278545,680 | 281331,137 | 284144,448 | 286985,893 | 289855,752 | 292754,310 | 292754,310 |
| Ungern | 2029861,200 | 2050159,812 | 2070661,410 | 2091368,024 | 2112281,704 | 2133404,521 | 2133404,521 |
| Malta | 49671,960 | 50168,680 | 50670,366 | 51177,070 | 51688,841 | 52205,729 | 52205,729 |
| Nederländerna | 11465630,280 | 11580286,583 | 11696089,449 | 11813050,343 | 11931180,847 | 12050492,655 | 12050492,655 |
| Österrike | 2847478,469 | 2875953,254 | 2904712,786 | 2933759,914 | 2963097,513 | 2992728,488 | 2992728,488 |
| Polen | 9567745,860 | 9663423,319 | 9760057,552 | 9857658,127 | 9956234,709 | 10055797,056 | 10055797,056 |
| Portugal | 1987521,000 | 2007396,210 | 2027470,172 | 2047744,874 | 2068222,323 | 2088904,546 | 2088904,546 |
| Rumänien | 3118140,000 | 3149321,400 | 3180814,614 | 3212622,760 | 3244748,988 | 3277196,478 | 3277196,478 |
| Slovenien | 588170,760 | 594052,468 | 599992,992 | 605992,922 | 612052,851 | 618173,380 | 618173,380 |
| Slovakien | 1061603,760 | 1072219,798 | 1082941,996 | 1093771,416 | 1104709,130 | 1115756,221 | 1115756,221 |
| Finland | 2491930,710 | 2516850,017 | 2542018,517 | 2567438,702 | 2593113,089 | 2619044,220 | 2619044,220 |
| Sverige | 3419595,900 | 3453791,859 | 3488329,778 | 3523213,075 | 3558445,206 | 3594029,658 | 3594029,658 |
| Förenade kungariket | 15125168,940 | 15276420,629 | 15429184,836 | 15583476,684 | 15739311,451 | 15896704,566 | 15896704,566 |
2. Kvantiteter i den särskilda omstruktureringsreserven
| Medlemsstat | Ton |
|---|---|
| Bulgarien | 39180 |
| Kroatien | 15000 |
| Rumänien | 188400 |
BILAGA X
| Medlemsstat | g/kg |
|---|---|
| Belgien | 36,91 |
| Bulgarien | 39,10 |
| Tjeckien | 42,10 |
| Danmark | 43,68 |
| Tyskland | 40,11 |
| Estland | 43,10 |
| Grekland | 36,10 |
| Spanien | 36,37 |
| Frankrike | 39,48 |
| Kroatien | 40,70 |
| Irland | 35,81 |
| Italien | 36,88 |
| Cypern | 34,60 |
| Lettland | 40,70 |
| Litauen | 39,90 |
| Luxemburg | 39,17 |
| Ungern | 38,50 |
| Nederländerna | 42,36 |
| Österrike | 40,30 |
| Polen | 39,00 |
| Portugal | 37,30 |
| Rumänien | 38,50 |
| Slovenien | 41,30 |
| Slovakien | 37,10 |
| Finland | 43,40 |
| Sverige | 43,40 |
| Förenade kungariket | 39,70 |
BILAGA Xa
| Medlemsstat | (ton) |
|---|---|
| Republiken Tjeckien | 33660 |
| Danmark | 168215 |
| Tyskland | 656298 |
| Estland | 250 |
| Spanien | 1943 |
| Frankrike | 265354 |
| Lettland | 5778 |
| Litauen | 1211 |
| Nederländerna | 507403 |
| Österrike | 47691 |
| Polen | 144985 |
| Slovakien | 729 |
| Finland | 53178 |
| Sverige | 62066 |
| TOTALT | 1948761 |
BILAGA Xb
| (1000 EUR) | ||||||
| Budgetår | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | Från och med 2014 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| BG | 15608 | 21234 | 22022 | 27077 | 26742 | 26762 |
| CZ | 2979 | 4076 | 4217 | 5217 | 5151 | 5155 |
| DE | 22891 | 30963 | 32190 | 39341 | 38867 | 38895 |
| EL | 14286 | 19167 | 19840 | 24237 | 23945 | 23963 |
| ES | 213820 | 284219 | 279038 | 358000 | 352774 | 353081 |
| FR | 171909 | 226814 | 224055 | 284299 | 280311 | 280545 |
| IT | 238223 | 298263 | 294135 | 341174 | 336736 | 336997 |
| CY | 2749 | 3704 | 3801 | 4689 | 4643 | 4646 |
| LT | 30 | 37 | 45 | 45 | 45 | 45 |
| LU | 344 | 467 | 485 | 595 | 587 | 588 |
| HU | 16816 | 23014 | 23809 | 29455 | 29081 | 29103 |
| MT | 232 | 318 | 329 | 407 | 401 | 402 |
| AT | 8038 | 10888 | 11313 | 13846 | 13678 | 13688 |
| PT | 37802 | 51627 | 53457 | 65989 | 65160 | 65208 |
| RO | 42100 | 42100 | 42100 | 42100 | 42100 | 42100 |
| SI | 3522 | 3770 | 3937 | 5119 | 5041 | 5045 |
| SK | 2938 | 4022 | 4160 | 5147 | 5082 | 5085 |
| UK | 0 | 61 | 67 | 124 | 120 | 120 |
| 1000 EUR | |||||
| Budgetår | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | Från och med 2017 |
|---|---|---|---|---|---|
| HR | 0 | 11885 | 11885 | 11885 | 10832 |
BILAGA Xc
| (1000 EUR) | |||
| Budgetår | 2009 | 2010 | Från och med 2011 |
|---|---|---|---|
| BG | — | — | — |
| CZ | — | — | — |
| DE | — | — | — |
| EL | — | — | — |
| ES | 15491 | 30950 | 46441 |
| FR | 11849 | 23663 | 35512 |
| IT | 13160 | 26287 | 39447 |
| CY | — | — | — |
| LT | — | — | — |
| LU | — | — | — |
| HU | — | — | — |
| MT | — | — | — |
| AT | — | — | — |
| PT | — | — | — |
| RO | — | — | — |
| SI | — | 1050 | 1050 |
| SK | — | — | — |
| UK | 160 | 160 | 160 |
BILAGA Xd
RÖJNINGSBUDGET
Budgeten för det röjningssystem som avses i artikel 85s.3 ska
a) för vinåret 2008/09 (budgetåret 2009) vara 464000000 EUR,
b) för vinåret 2009/10 (budgetåret 2010) vara 334000000 EUR,
c) för vinåret 2010/11 (budgetåret 2011) vara 276000000 EUR.
BILAGA Xe
| (hektar) | ||
| Medlemsstat | Sammanlagd areal planterad med vinstockar | Arealer enligt artikel 85u.5 |
|---|---|---|
| BG | 135760 | 4073 |
| CZ | 19081 | 572 |
| DE | 102432 | 3073 |
| EL | 69907 | 2097 |
| ES | 1099765 | 32993 |
| FR | 879859 | 26396 |
| IT | 730439 | 21913 |
| CY | 15023 | 451 |
| LU | 1299 | 39 |
| HU | 85260 | 2558 |
| MT | 910 | 27 |
| AT | 50681 | 1520 |
| PT | 238831 | 7165 |
| RO | 178101 | 5343 |
| SI | 16704 | 501 |
| SK | 21531 | 646 |
BILAGA XI
A.I Fördelning av den garanterade maximikvantiteten för långa linfibrer mellan medlemsstaterna enligt artikel 94.1: Belgien 13800 Bulgarien 13 Tjeckien 1923 Tyskland 300 Estland 30 Spanien 50 Frankrike 55800 Lettland 360 Litauen 2263 Nederländerna 4800 Österrike 150 Polen 924 Portugal 50 Rumänien 42 Slovakien 73 Finland 200 Sverige 50 Förenade kungariket 50
A.II Fördelning av den garanterade maximikvantiteten för varje regleringsår från 2009/10 till 2011/12 för korta linfibrer och hampfibrer mellan medlemsstaterna enligt artikel 94.1: Den kvantitet som avses i artikel 94.1a ska fördelas i form av
a) garanterade nationella kvantiteter för följande medlemsstater: Belgien 10350 Bulgarien 48 Tjeckien 2866 Tyskland 12800 Estland 42 Spanien 20000 Frankrike 61350 Lettland 1313 Litauen 3463 Ungern 2061 Nederländerna 5550 Österrike 2500 Polen 462 Portugal 1750 Rumänien 921 Slovakien 189 Finland 2250 Sverige 2250 Förenade kungariket 12100
b) 5000 ton som ska fördelas i garanterade nationella kvantiteter, för varje regleringsår från 2009/10 till 2011/12, mellan Danmark, Grekland, Irland, Italien och Luxemburg. Denna fördelning ska baseras på de arealer för vilka ett av de avtal ingåtts eller det åtagande gjorts som avses i artikel 91.1.
A.III Områden som är berättigade till det stöd som avses i artikel 94a Område I 1. Nederländernas territorium. 2. Följande kommuner i Belgien: Assenede, Beveren-Waas, Blankenberge, Bredene, Brugge, Damme, De Haan, De Panne, Diksmuide (med undantag för Vladslo och Woumen), Gistel, Jabbeke, Knokke-Heist, Koksijde, Lo-Reninge, Middelkerke, Nieuwpoort, Oostende, Oudenburg, Sint-Gillis-Waas (endast Meerdonk), Sint-Laureins, Veurne och Zuienkerke. Område II 1. Andra områden i Belgien än dem som avses i område I. 2. Följande områden i Frankrike:
Departementet Nord.
Arrondissementen Béthune, Lens, Calais, Saint-Omer och kantonen Marquise i departementet Pas-de-Calais.
Arrondissement Saint-Quentin och Vervins i departementet Aisne.
Arrondissement Charleville-Mézières i departementet Ardennes.
B. Fördelning av den garanterade maximikvantiteten mellan medlemsstaterna enligt artikel 89: Medlemsstat Ton Belgisk-luxemburgska ekonomiska unionen (BLEU) 8000 Tjeckien 27942 Danmark 334000 Tyskland 421000 Grekland 37500 Spanien 1325000 Frankrike 1605000 Irland 5000 Italien 685000 Litauen 650 Ungern 49593 Nederländerna 285000 Österrike 4400 Polen 13538 Portugal 30000 Slovakien 13100 Finland 3000 Sverige 11000 Förenade kungariket 102000
BILAGA XIa
I. Definition
I denna bilaga avses med kött slaktkroppar, kött, även urbenat, och slakteriprodukter, även styckade, som är avsedda som livsmedel och härrör från nötkreatur som är tolv månader eller yngre, i färskt, fryst eller djupfryst tillstånd, även emballerat eller förpackat.
II. Klassificering i slakthuset av nötkreatur som är tolv månader eller yngre
Vid slakten ska aktörerna under översyn av den behöriga myndigheten enligt punkt VII.1 i denna bilaga klassificera varje nötkreatur som är tolv månader eller yngre i en av följande två kategorier:
A) Kategori V: nötkreatur som är åtta månader eller yngre. Bokstavsbeteckning för kategorin: V.
B) Kategori Z: nötkreatur som är äldre än åtta månader men högst tolv månader. Bokstavsbeteckning för kategorin: Z.
Klassificeringen ska göras på grundval av de uppgifter som ingår i djurpasset eller, om sådant saknas, på grundval av de uppgifter som finns i den databas som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97.
III. Varubeteckningar
Varubeteckningen är det namn under vilket ett livsmedel säljs enligt artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG.
Kött av nötkreatur som är tolv månader eller yngre får endast saluföras i medlemsstaterna under den eller de för varje medlemsstat fastställda varubeteckningar enligt följande:
A) Kött av nötkreatur i kategori V: Saluföringsland Varubeteckning Belgien veau, viande de veau/kalfsvlees/Kalbfleisch Bulgarien месо от малки телета Tjeckien telecí Danmark lyst kalvekød Tyskland Kalbfleisch Estland vasikaliha Grekland μοσχάρι γάλακτος Spanien ternera blanca, carne de ternera blanca Frankrike veau, viande de veau Kroatien teletina Irland veal Italien vitello, carne di vitello Cypern μοσχάρι γάλακτος Lettland teļa gaļa Litauen veršiena Luxemburg veau, viande de veau/Kalbfleisch Ungern borjúhús Malta vitella Nederländerna kalfsvlees Österrike Kalbfleisch Polen cielęcina Portugal vitela Rumänien carne de vițel Slovenien teletina Slovakien teľacie mäso Finland vaalea vasikanliha/ljust kalvkött Sverige ljust kalvkött Förenade kungariket veal
B) Kött av nötkreatur i kategori Z: Saluföringsland Varubeteckning Belgien jeune bovin, viande de jeune bovin/jongrundvlees/Jungrindfleisch Bulgarien телешко месо Tjeckien hovězí maso z mladého skotu Danmark kalvekød Tyskland Jungrindfleisch Estland noorloomaliha Grekland νεαρό μοσχάρι Spanien ternera, carne de ternera Frankrike jeune bovin, viande de jeune bovin Kroatien mlada junetina Irland rosé veal Italien vitellone, carne di vitellone Cypern νεαρό μοσχάρι Lettland jaunlopa gaļa Litauen jautiena Luxemburg jeune bovin, viande de jeune bovin/Jungrindfleisch Ungern növendék marha húsa Malta vitellun Nederländerna rosé kalfsvlees Österrike Jungrindfleisch Polen młoda wołowina Portugal vitelão Rumänien carne de tineret bovin Slovenien meso težjih telet Slovakien mäso z mladého dobytka Finland vasikanliha/kalvkött Sverige kalvkött Förenade kungariket beef
De varubeteckningar som avses i andra stycket får kompletteras med en uppgift om namnet eller beteckningen på den styckningsdel eller slaktbiprodukt det är fråga om.
De varubeteckningar som anges för kategori V i del A i tabellen i punkt 2 och eventuella nya beteckningar som härrör från dessa varubeteckningar får endast användas om alla krav i denna bilaga är uppfyllda.
Orden veau, telecí, Kalb, μοσχάρι, ternera, kalv, veal, vitello, vitella, kalf, vitela och teletina får inte användas i en varubeteckning eller i en märkning som avser kött från djur som är äldre än tolv månader.
IV. Obligatoriska uppgifter i märkningen
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3.1 i direktiv 2000/13/EG och artiklarna 13, 14 och 15 i förordning (EG) nr 1760/2000 ska aktörerna i varje etapp av produktionen och saluföringen märka kött av nötkreatur som är tolv månader eller yngre med följande uppgifter:
a) Uppgift om djurens slaktålder, vilken ska anges antingen med formeln ”slaktålder: högst 8 månader”, när det gäller djur som är åtta månader eller yngre, eller ”slaktålder: från 8 till 12 månader”, när det gäller djur som är äldre än åtta månader men inte äldre än tolv månader.
b) Varubeteckning enligt punkt III i denna bilaga.
Med avvikelse från led a får aktörerna emellertid vid varje etapp av produktionen och saluföringen, utom försäljningen till slutkonsumenten, ersätta slaktåldern med bokstavsbeteckningen för kategori enligt punkt II i denna bilaga.
När det gäller kött av nötkreatur som är tolv månader eller yngre som saluförs oförpackat i detaljhandeln till slutkonsumenterna ska medlemsstaterna fastställa bestämmelser för hur de uppgifter som avses i första stycket ska anges.
V. Frivilliga uppgifter i märkningen
Aktörerna får komplettera de obligatoriska uppgifter som avses i punkt IV med frivilliga uppgifter som godkänts i enlighet med förfarandet i artiklarna 16 och 17 i förordning (EG) nr 1760/2000.
VI. Registrering
För varje etapp av produktionen och saluföringen av kött av nötkreatur som är tolv månader eller yngre ska aktörerna, för att garantera att de märkningsuppgifter som avses i punkterna IV och V är korrekta, registrera särskilt följande uppgifter:
a) Djurens identifieringsnummer och födelsedata, endast på slakterinivå.
b) Ett referensnummer som gör att identifieringen av de djur som köttet kommer från kan kopplas till varubeteckning, slaktålder och den bokstavsbeteckning för kategori som anges i märkningen.
c) Uppgift om när djuren och köttet anländer till anläggningen och lämnar den, så att relationen mellan dessa båda tidpunkter kan fastställas.
VII. Officiella kontroller
Medlemsstaterna ska före den 1 juli 2008 utse den eller de behöriga myndigheter som ska ansvara för officiella kontroller för att kontrollera tillämpningen av artikel 113b och denna bilaga och underrätta kommissionen om detta.
Officiella kontroller ska utföras av den eller de behöriga myndigheterna i enlighet med de allmänna principer som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder– och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd.
Kommissionen ska tillsammans med de behöriga myndigheterna se till att medlemsstaterna iakttar bestämmelserna i artikel 113b och i denna bilaga.
Kommissionens experter ska utföra kontroller på plats för att se till att bestämmelserna i artikel 113b och i denna bilaga tillämpas, om så krävs tillsammans med medlemsstaternas behöriga myndigheter och i förekommande fall med experter i medlemsstaterna.
Den medlemsstat på vars territorium en kontroll utförs ska bistå kommissionen med all den hjälp som behövs för att den ska kunna utföra sina uppgifter.
VIII. Kött som importeras från tredjeländer
Kött av nötkreatur som är tolv månader eller yngre som importeras från tredjeländer ska saluföras i gemenskapen i enlighet bestämmelserna i artikel 113b och i denna bilaga.
Aktörer från ett tredjeland som önskar saluföra kött av det slag som avses i punkt 1 på gemenskapsmarknaden ska låta den behöriga myndigheten i det aktuella tredjelandet eller, om det inte är möjligt, ett oberoende tredjepartsorgan, granska deras verksamhet. Det oberoende organet ska lämna fullständiga garantier för uppfyllande av villkoren för Europastandard EN 45011 eller Internationella standardiseringsorganisationens (ISO) och Internationella elektrotekniska kommissionens (IEC) guide 65 [ISO/IEC 65] (Certifieringsorgan – Allmänna krav vid certifiering av produkter).
Den behöriga myndigheten eller, i tillämpliga fall, det oberoende tredjepartsorganet, ska säkerställa att villkoren i artikel 113b och i denna bilaga är uppfyllda.
IX. Sanktioner
Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelser som får antas av kommissionen i enlighet med artikel 194 i denna förordning ska medlemsstaterna fastställa bestämmelser om sanktioner för överträdelser av bestämmelserna i artikel 113b och i denna bilaga och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om dessa bestämmelser senast den 1 juli 2009 och utan dröjsmål meddela eventuella senare ändringar som berör dessa.
BILAGA XIb
KATEGORIER AV VINPRODUKTER
1. Vin
Vin är den produkt som framställs uteslutande genom total eller partiell alkoholjäsning av krossade eller okrossade färska druvor eller av druvmust.
Vin ska
a) eventuellt till följd av de processer som anges i punkt B i bilaga XVa, ha en verklig alkoholhalt av lägst 8,5 volymprocent, förutsatt att vinet uteslutande härrör från druvor som har skördats inom vinodlingszonerna A och B enligt tillägget till denna bilaga, och lägst 9 volymprocent inom övriga vinodlingszoner,
b) genom undantag från den i övrigt tillämpliga lägsta verkliga alkoholhalten, om det har en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, oavsett om processerna i punkt B i bilaga XVa har följts, ha en verklig alkoholhalt av lägst 4,5 volymprocent,
c) ha en total alkoholhalt på mer än 15 volymprocent. Genom undantag får följande gälla:
Den övre gränsen för den totala alkoholhalten får uppgå till 20 volymprocent för viner från vissa vinodlingsområden i gemenskapen, vilka ska beslutas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4, om dessa har framställts utan berikning.
Den övre gränsen för den totala alkoholhalten får överstiga 15 volymprocent för viner med en skyddad ursprungsbeteckning som har framställts utan berikning.
d) med förbehåll för undantag som får fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4, ha en total syrahalt, uttryckt som vinsyra, på minst 3,5 g/l eller 46,6 mval/l.
”Retsina” är vin som uteslutande produceras på Greklands geografiska territorium av druvmust behandlad med kåda från aleppotall. Användning av kåda från aleppotall är endast tillåten för att erhålla Retsinavin på de villkor som fastställs i gällande grekisk lagstiftning.
Med avvikelse från led b ska ”Tokaji eszencia” och ”Tokajská esencia” betraktas som vin.
2. Ungt icke färdigjäst vin
Ungt icke färdigjäst vin är vin vars alkoholjäsning ännu inte är färdig och som ännu inte har skilts från bottensatsen (vindruv).
3. Likörvin
Likörvin är en produkt som
a) har en verklig alkoholhalt av lägst 15 volymprocent och högst 22 volymprocent,
b) har en total alkoholhalt på lägst 17,5 volymprocent, utom för vissa likörviner med en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning som ingår i den förteckning som ska sammanställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4,
c) framställs av
druvmust i jäsning,
vin,
en blandning av dessa produkter, eller
druvmust eller en blandning av druvmust och vin, när det gäller vissa likörviner med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som ska fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4,
d) har en ursprunglig naturlig alkoholhalt på lägst 12 volymprocent, utom vissa likörviner med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som ingår i den förteckning som ska sammanställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4,
e) följande har tillförts
i) något eller en blandning av
neutral alkohol framställd av vinprodukter, inklusive alkohol som framställts genom destillation av torkade druvor, med en verklig alkoholhalt av lägst 96 volymprocent,
destillat av vin eller torkade druvor som har en verklig alkoholhalt av lägst 52 volymprocent och högst 86 volymprocent,
ii) i förekommande fall tillsammans med någon eller några av följande produkter
koncentrerad druvmust,
en blandning av en av de produkter som avses i led e i med en druvmust enligt led c första och fjärde strecksatsen,
f) med undantag från led e, när det gäller vissa likörviner med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som ingår i den förteckning som ska sammanställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4, har tillförts
i) någon av de produkter som förtecknas i led e i eller en blandning av dessa, eller
ii) en eller flera av följande produkter
alkohol av vin eller av torkade druvor, med en verklig alkoholhalt av lägst 95 volymprocent och högst 96 volymprocent,
sprit som härrör från destillation av vin eller återstoder från vindruvspressning som har en verklig alkoholhalt av lägst 52 volymprocent och högst 86 volymprocent,
sprit som härrör från destillation av torkade druvor, med en verklig alkoholhalt av lägst 52 volymprocent och lägre än 94,5 volymprocent,
iii) i förekommande fall en eller flera av följande produkter
delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor,
koncentrerad druvmust som koncentrerats genom direkt uppvärmning men som i övrigt uppfyller definitionen på koncentrerad druvmust,
koncentrerad druvmust,
en blandning av en av de produkter som avses i led f ii med en druvmust enligt led c första och fjärde strecksatsen.
4. Mousserande vin
Mousserande vin är en produkt som
a) framställs vid den första eller andra alkoholjäsningen av
färska druvor,
druvmust, eller
vin,
b) när behållaren öppnas, avger koldioxid som uteslutande härrör från jäsning,
c) som har ett övertryck, på grund av koldioxid i lösningen, på minst 3 bar när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C, och
d) för vilken den totala alkoholhalten av de cuvéer som är avsedda för dess framställning inte får understiga 8,5 volymprocent.
5. Mousserande kvalitetsviner
Mousserande kvalitetsvin är den produkt som
a) framställs vid den första eller andra alkoholjäsningen av
färska druvor,
druvmust, eller
vin,
b) när behållaren öppnas, avger koldioxid som uteslutande härrör från jäsning,
c) som har ett övertryck, på grund av koldioxid i lösningen, på minst 3,5 bar när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C, och
d) för vilken den totala alkoholhalten av de cuvéer som är avsedda för framställning inte får understiga 9 volymprocent.
6. Mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ
Mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ ska vara mousserande kvalitetsvin
a) som, när det utgör en cuvée, endast framställs genom användning av druvmust eller delvis jäst druvmust som härrör från särskilda druvsorter på en förteckning som ska upprättas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4; mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ som framställs traditionellt med användning av vin ska, när det utgör en cuvée, fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4,
b) som har ett övertryck, på grund av koldioxid i lösningen, på minst 3 bar när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C,
c) vars verkliga alkoholhalt inte får understiga 6 volymprocent, och
d) vars totala alkoholhalt inte får understiga 10 volymprocent.
Tillämpningsföreskrifter för andra kompletterande egenskaper eller villkor för framställning och saluföring ska antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4.
7. Mousserande vin tillsatt med koldioxid
Mousserande vin tillsatt med koldioxid är en produkt som
a) framställs av vin utan en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning,
b) när behållaren öppnas, avger koldioxid som helt eller delvis är tillsatt, och
c) som har ett övertryck, på grund av koldioxid i lösningen, på minst 3 bar när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C.
8. Pärlande vin
Pärlande vin är den produkt som
a) framställs av vin, ungt icke färdigjäst vin, druvmust eller delvis jäst druvmust med en total alkoholhalt av lägst 9 volymprocent,
b) har en verklig alkoholhalt av minst 7 volymprocent,
c) har ett övertryck på minst 1 bar och högst 2,5 bar, på grund av endogen koldioxid i lösningen, när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C, och
d) tappas på behållare som rymmer högst 60 liter.
9. Pärlande vin tillsatt med koldioxid
Pärlande vin tillsatt med koldioxid är den produkt som
a) framställs av vin, ungt icke färdigjäst vin, druvmust eller delvis jäst druvmust,
b) har en verklig alkoholhalt av lägst 7 volymprocent och en total alkoholhalt av lägst 9 volymprocent,
c) har ett övertryck på minst 1 bar och högst 2,5 bar, på grund av helt eller delvis tillsatt koldioxid i lösningen, när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C,
d) tappas på behållare som rymmer högst 60 liter.
10. Druvmust
Druvmust är den flytande produkt som på naturlig väg eller genom fysikaliska processer framställs av färska druvor. Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i druvmust är 1 volymprocent.
11. Delvis jäst druvmust
Delvis jäst druvmust är den produkt som framställs genom jäsning av druvmust med en verklig alkoholhalt på över 1 volymprocent, men lägre än tre femtedelar av dess totala alkoholhalt i volymprocent.
12. Delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor
Delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor är den produkt som framställs genom partiell jäsning av druvmust från lätt torkade druvor, vars totala sockerhalt före jäsning är minst 272 g/l och vars naturliga och verkliga alkoholhalt inte får vara lägre än 8 volymprocent. Vissa viner, som ska fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 195.4, och som motsvarar dessa krav ska dock inte betraktas som delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor.
13. Koncentrerad druvmust
Koncentrerad druvmust är icke-karamelliserad druvmust som framställs genom partiell dehydratisering av druvmust med varje godkänd metod utom direkt uppvärmning, på så sätt att refraktometern använd enligt en metod som ska fastställas i enlighet med artikel 120g, anger 50,9 % eller däröver vid 20 °C.
Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i koncentrerad druvmust är 1 volymprocent.
14. Rektifierad koncentrerad druvmust
Med rektifierad koncentrerad druvmust avses
a) den flytande icke-karamelliserade produkt som
i) framställs genom partiell dehydratisering av druvmust med varje godkänd metod utom direkt uppvärmning, på så sätt att refraktometern använd enligt en metod som ska fastställas i enlighet med artikel 120g, anger 61,7 % eller däröver vid 20 °C,
ii) har genomgått godkänd behandling vad gäller avsyrning och avlägsnande av andra beståndsdelar än socker,
iii) har följande egenskaper:
Ett pH-värde på högst 5 vid 25 ° brix.
En optisk densitet på högst 0,100 vid 425 nm och en transmissionslängd av 1 cm vid 25 ° brix.
En sackaroshalt som inte kan påvisas med en analysmetod som ska fastställas.
Ett Folin-Ciocalteu-index på högst 6,00 vid 25 ° brix.
En titrerbar syrahalt på högst 15 milliekvivalenter/kg av det totala sockerinnehållet.
En svaveldioxidhalt på högst 25 mg/kg av det totala sockerinnehållet.
En total katjonhalt på högst 8 mval/kg av det totala sockerinnehållet.
En ledningsförmåga vid 25 ° brix och 20 °C på högst 120 mikrosiemens/cm.
En hydroxymetylfurfuralhalt på högst 25 mg/kg av det totala sockerinnehållet.
Spår av mesoinositol.
b) den fasta icke-karamelliserade produkt som
i) framställs genom kristallisation av flytande rektifierad koncentrerad druvmust utan användning av lösningsmedel,
ii) har genomgått godkänd behandling vad gäller avsyrning och avlägsnande av andra beståndsdelar än socker,
iii) har följande egenskaper efter spädning till 25 ° brix:
Ett pH-värde på högst 7,5.
En optisk densitet på högst 0,100 vid 425 nm och en transmissionslängd av 1 cm.
En sackaroshalt som inte kan påvisas med en analysmetod som ska fastställas.
Ett Folin-Ciocalteu-index på högst 6,00.
En titrerbar syrahalt på högst 15 milliekvivalenter/kg av det totala sockerinnehållet.
En svaveldioxidhalt på högst 10 mg/kg av det totala sockerinnehållet.
En total katjonhalt på högst 8 mval/kg av det totala sockerinnehållet.
En ledningsförmåga vid 20 °C på högst 120 mikrosiemens/cm.
En hydroxymetylfurfuralhalt på högst 25 mg/kg av det totala sockerinnehållet.
Spår av mesoinositol.
Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i rektifierad koncentrerad druvmust är 1 volymprocent.
15. Vin från lätt torkade druvor
Vin från lätt torkade druvor är den produkt som
a) framställs utan berikning av druvor som lämnats i sol eller skugga för partiell dehydratisering, och
b) har en total alkoholhalt av minst 16 volymprocent och en verklig alkoholhalt av minst 9 volymprocent, och
c) har en naturlig alkoholhalt av minst 16 volymprocent (eller 272 gram socker/liter).
16. Vin av övermogna druvor
Vin av övermogna druvor är den produkt som
a) produceras utan berikning,
b) har en naturlig alkoholhalt på mer än 15 volymprocent,
c) har en total alkoholhalt av lägst 15 volymprocent och en verklig alkoholhalt av lägst 12 volymprocent.
Medlemsstaterna får föreskriva en lagringsperiod för denna produkt.
17. Vinättika
Vinättika är ättika som
a) framställs uteslutande genom ättiksyrajäsning av vin, och
b) har en total syrahalt uttryckt som ättiksyra på minst 60 g/l.
BILAGA XII
I. Definitioner
Vid tillämpning av denna bilaga avses med
a) saluförande: att inneha eller ställa ut i syfte att försöka sälja, erbjuda till försäljning, sälja, leverera eller på annat sätt saluföra,
b) beteckning: det namn som används i alla avsättningsled.
II. Användning av termen ”mjölk”
1. Med termen ”mjölk” avses uteslutande det normala juversekret som erhålls vid en eller flera mjölkningar, utan någon tillsats och utan att något avlägsnats från detta. Termen ”mjölk” får emellertid användas
a) för mjölk som har genomgått behandling utan att dess sammansättning förändrats och för mjölk vars fetthalt har standardiserats i enlighet med artikel 114.2 i anslutning till bilaga XIII,
b) i förening med ett eller flera ord för att beteckna mjölkens typ, kvalitet, ursprung och/eller avsedda användningsområde eller för att beskriva den fysiska behandling den har varit föremål för eller den ändring som har gjorts av dess sammansättning, förutsatt att ändringen är begränsad till tillsats och/eller avlägsnande av naturliga mjölkbeståndsdelar.
2. I denna bilaga avses med ”mjölkprodukter” produkter som framställts uteslutande av mjölk, varvid gäller att ämnen som är nödvändiga för framställningen av dessa produkter får tillsättas, förutsatt att dessa ämnen inte används i syfte att helt eller delvis ersätta någon mjölkbeståndsdel. Följande ska reserveras uteslutande för mjölkprodukter:
a) Följande beteckningar:
i) vassle
ii) grädde
iii) smör
iv) kärnmjölk
v) smörolja
vi) kaseiner
vii) vattenfritt mjölkfett
viii) ost
ix) yoghurt
x) kefir
xi) kumiss
xii) viili/fil
xiii) smetana
xiv) fil
b) Beteckningar eller namn i den mening som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel, som faktiskt används för mjölkprodukter.
3. Termen ”mjölk” och de beteckningar som används för mjölkprodukter får även användas i förening med ett eller flera ord för att beteckna sammansatta produkter i vilka ingen del ersätter eller är avsedd att ersätta någon mjölkbeståndsdel och i vilka mjölk eller en mjölkprodukt utgör en väsentlig beståndsdel, antingen med avseende på kvantitet eller produktens karaktär.
4. Ursprunget avseende mjölk och mjölkprodukter, som ska definieras av kommissionen, ska anges om mjölken och mjölkprodukterna inte kommer från kor.
III. Användning av beteckningar för konkurrerande produkter
1. De beteckningar som avses i punkt II i denna bilaga får inte användas för någon annan produkt än de produkter som anges i den punkten. Denna bestämmelse ska emellertid inte gälla för produktbeteckningar vars beskaffenhet klart framgår av det sätt på vilka dessa produkter traditionellt används eller när beteckningarna klart används för att beskriva en kännetecknande egenskap hos produkten.
2. Med avseende på andra produkter än de som beskrivs i punkt II i denna bilaga får ingen märkning, affärshandling, reklammaterial eller någon form av reklam enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets direktiv 84/450/EEG av den 10 september 1984 om vilseledande reklam, eller någon presentationsform användas som anger, låter förstå eller antyder att produkten är en mejeriprodukt. När det gäller en produkt som innehåller mjölk eller mjölkprodukter får emellertid beteckningen mjölk eller de beteckningar som avses punkt II.2 andra stycket i denna bilaga endast användas för att beskriva basråvarorna och för att ange ingredienserna i enlighet med direktiv 2000/13/EG.
IV. Produktförteckningar; informationsutbyte
1. Medlemsstaterna ska sända kommissionen en vägledande förteckning över de produkter inom sina respektive territorier som de anser motsvarar de produkter som avses i punkt III.1 andra stycket. Vid behov ska medlemsstaterna senare komplettera denna förteckning och informera kommissionen om detta
2. Varje år före den 1 oktober ska medlemsstaterna rapportera till kommissionen om utvecklingen av marknaden för mjölkprodukter och konkurrerande produkter i samband med tillämpningen av denna bilaga, så att kommissionen har möjlighet att rapportera till rådet före den 1 mars följande år.
BILAGA XIII
I. Definitioner
Vid tillämpning av denna bilaga avses med
a) mjölk: mjölkavkastningen från en eller flera kor,
b) konsumtionsmjölk: de produkter som anges i punkt III och som utan ytterligare bearbetning ska levereras till konsumenten,
c) fetthalt: förhållandet i massa mellan antalet delar mjölkfett per 100 delar mjölk i den aktuella mjölken,
d) proteinhalt: förhållandet i massa mellan antalet delar mjölkprotein per 100 delar mjölk i den aktuella mjölken, beräknat genom multiplicering av mjölkens totala kvävehalt, uttryckt i viktprocent, med 6,38.
II. Leverans eller försäljning till den slutlige konsumenten
1. Endast den mjölk som uppfyller de krav som har fastställts för konsumtionsmjölk får utan bearbetning, antingen direkt eller genom restauranger, sjukhus, personalrestauranger eller andra liknande storkök, levereras eller säljas till den slutliga konsumenten.
2. Varubeteckningarna för dessa produkter framgår av punkt III i denna bilaga. De förbehålls de produkter som anges där, utan att detta påverkar deras användning i sammansatta beteckningar.
3. Medlemsstaten ska vidta åtgärder i syfte att informera konsumenten om produkternas art eller sammansättning i alla de fall då utelämnande av sådan information skulle kunna skapa förvirring hos konsumenten.
III. Konsumtionsmjölk
1. Följande produkter ska betraktas som konsumtionsmjölk: Värmebehandlad mjölk som inte uppfyller kraven på fetthalt i första stycket leden b, c och d ska anses vara konsumtionsmjölk under förutsättning att fetthalten på förpackningen är tydligt angiven med en decimal och lättläst enligt följande:”… % fett”. Sådan mjölk ska inte betecknas som helmjölk, mellanmjölk eller skummjölk.
a) Obehandlad mjölk: mjölk som har uppvärmts till högst 40 oC och som inte genomgått annan behandling som har en likvärdig effekt.
b) Helmjölk: värmebehandlad mjölk som vad gäller fetthalt uppfyller ett av följande krav:
i) Standardiserad helmjölk: mjölk med en fetthalt på minst 3,50 % (m/m). Medlemsstaterna får emellertid meddela föreskrifter om ytterligare en kategori helmjölk med en fetthalt på minst 4,00 % (m/m).
ii) Mjölk med naturlig fetthalt: mjölk vars fetthalt inte har ändrats sedan mjölkningsstadiet, varken genom tillsats eller borttagande av mjölkfett eller genom uppblandning med mjölk vars naturliga fetthalt har ändrats. Fetthalten får dock inte underskrida 3,50 % (m/m).
c) Mellanmjölk: värmebehandlad mjölk vars fetthalt har sänkts till lägst 1,50 % (m/m) och högst 1,80 % (m/m).
d) Skummjölk (”lättmjölk/minimjölk”): värmebehandlad mjölk vars fetthalt har sänkts till högst 0,50 % (m/m).
2. Utan att det påverkar punkt 1 b ii ska endast följande ändringar vara tillåtna:
a) För att iaktta de fetthalter som föreskrivs för konsumtionsmjölk får mjölkens naturliga fetthalt ändras genom borttagande eller tillsats av grädde eller genom tillsats av helmjölk, mellanmjölk eller skummjölk.
b) Berikning av mjölken med proteiner från mjölk, mineralsalter eller vitaminer.
c) Minskning av mjölkens laktoshalt genom att den omvandlas till glukos och galaktos. De ändringar i mjölkens sammansättning som avses i punkterna b och c är endast tillåtna om de anges på produktens förpackning väl synligt, outplånligt och på ett sådant sätt att det är lätt att läsa. Det förhållandet att dessa uppgifter anges innebär inget undantag från skyldigheten att förse produkten med den näringsvärdesdeklaration som avses i rådets direktiv 90/496/EEG av den 24 september 1990 om näringsvärdesdeklaration för livsmedel. Om mjölken berikas med proteiner ska den berikade mjölken ha en proteinhalt på minst 3,8 % (m/m). Medlemsstaterna får dock begränsa eller förbjuda de förändringar av mjölkens sammansättning som avses i punkterna b och c.
3. Konsumtionsmjölk ska uppfylla följande krav:
a) Den ska ha en fryspunkt som närmar sig den medelfryspunkt som konstateras för obehandlad mjölk i det ursprungliga uppsamlingsområdet.
b) Den ska ha en massa på minst 1028 gram per liter som konstateras vid 20 oC för mjölk med en fetthalt på 3,5 % (m/m), eller likvärdig vikt per liter när fråga är om mjölk med annan fetthalt.
c) Den ska ha en proteinhalt på minst 2,9 % (m/m) som konstateras för mjölk med en fetthalt på 3,5 % (m/m), eller en likvärdig koncentration när fråga är om mjölk med en annan fetthalt.
IV. Importerade produkter
De produkter som importeras till gemenskapen och som är avsedda att säljas som konsumtionsmjölk måste överensstämma med bestämmelserna i denna förordning.
V. Bestämmelserna i direktiv 2000/13/EG ska gälla, särskilt när fråga är om nationella bestämmelser om märkning av konsumtionsmjölk.
VI. Kontroller och sanktioner och rapportering av dessa
Medlemsstaterna skall, utan att det påverkar några särskilda bestämmelser som kommissionen kan anta i enlighet med artikel 194 i denna förordning, vidta alla lämpliga åtgärder för att garantera kontroll av tillämpningen av denna förordning, se till att överträdelser bestraffas samt förhindra och ingripa mot bedrägeri.
Dessa åtgärder ska, liksom eventuella ändringar i dem, meddelas kommissionen under den månad som följer på deras antagande.
BILAGA XIV
A. Handelsnormer för ägg från höns av arten Gallus gallus
I. Tillämpningsområde
1. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i del C i denna bilaga när det gäller bestämmelserna om produktion och saluföring av ägg för kläckning och av gårdsuppfödda kycklingar ska denna del tillämpas i förhållande till saluföring i gemenskapen av ägg som har producerats i gemenskapen, importerats från tredjeland eller är avsedda för export utanför gemenskapen.
2. Medlemsstaterna får medge undantag från kraven i denna del av denna bilaga, med undantag för punkt III.3, för ägg som producenten säljer direkt till slutkonsumenten När ett sådant undantag medges ska varje producent ha möjlighet att välja huruvida denne vill tillämpa undantaget eller inte. Ingen kvalitetsklassificering eller viktklassificering får göras när detta undantag tillämpas. Medlemsstaten får i enlighet med nationell lagstiftning fastställa definitionerna av termerna ”lokal offentlig marknad”. ”försäljning från dörr till dörr” och ”produktionsregion”.
a) på produktionsenheten, eller
b) på en lokal offentlig marknad eller genom försäljning från dörr till dörr i produktionsregionen i den berörda medlemsstaten.
II. Kvalitets- och viktklassificering
1. Ägg ska klassificeras i följande kvalitetsklasser:
klass A eller ”färska ägg”,
klass B.
2. Ägg av klass A ska också klassificeras efter vikt. Detta krav ska dock inte ställas för ägg som levereras till livsmedelsindustrin och till andra industrier än livsmedelsindustrin.
3. Ägg av klass B ska endast levereras till livsmedelsindustrin eller till andra industrier än livsmedelsindustrin.
III. Märkning av ägg
1. Ägg av klass A ska märkas med producentkoden. Ägg av klass B ska märkas antingen med producentkoden och/eller med någon annan symbol. Medlemsstaterna får undanta ägg av klass B från detta krav när de saluförs uteslutande på det egna territoriet.
2. Märkningen av ägg i enlighet med punkt 1 ska äga rum på produktionsenheten eller på den första förpackningscentral som äggen levereras till.
3. Ägg som producenten säljer till slutkonsumenten på en lokal offentlig marknad i produktionsregionen i den berörda medlemsstaten ska märkas i enlighet med punkt 1. Medlemsstaterna får emellertid undanta producenter med högst 50 värphöns från detta krav, under förutsättning att producentens namn och adress anges på försäljningsplatsen.
IV. Import av ägg
1. Kommissionen ska, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, utvärdera handelsnormer för ägg som är tillämpliga i exporterande tredjeland på begäran av det berörda landet. Utvärderingen ska även omfatta bestämmelser om märkning och etikettering, produktionsmetoder och kontroller samt genomförande. Om man konstaterar att det finns tillräckliga garantier för att de bestämmelser som tillämpas är likvärdiga med gemenskapslagstiftningen, ska ägg som importeras från de berörda länderna märkas med ett särskiljande nummer som motsvarar producentkoden.
2. Kommissionen ska, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, om så är nödvändigt, förhandla med tredjeländer i syfte att hitta lämpliga sätt att erbjuda de garantier som avses i punkt 1 och sluta avtal om sådana garantier.
3. Om tillräckliga garantier för att bestämmelserna är likvärdiga inte tillhandahålls, ska ägg som importeras från det berörda tredjelandet ha en kod som gör det möjligt att identifiera ursprungslandet och en uppgift om att produktionsmetoden är ”ospecificerad”.
B. Handelsnormer för fjäderfäkött
I. Tillämpningsområde
1. Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser i del C i denna bilaga som avser produktion och saluföring av ägg för kläckning och av gårdsuppfödda kycklingar, ska dessa bestämmelser tillämpas på saluföring i gemenskapen, genom affärsverksamhet eller handel, av vissa typer och presentationer av fjäderfäkött, samt fjäderfäköttberedningar och produkter baserade på fjäderfäkött och beredningar och produkter baserade på slaktbiprodukter av fjäderfä av följande arter enligt del XX i bilaga I: Föreliggande bestämmelser ska också gälla för fjäderfäkött i saltlake enligt KN-nummer 02109939 och som avses i bilaga I del XXI.
Gallus domesticus.
Ankor.
Gäss.
Kalkoner.
Pärlhöns.
2. Denna del ska inte gälla
a) fjäderfäkött som ska exporteras från gemenskapen,
b) fjäderfä med senarelagd urtagning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung.
3. Medlemsstaterna får göra undantag från kraven i den här förordningen vid direkta leveranser av små mängder fjäderfäkött i enlighet med artikel 1.3 d i förordning (EG) nr 853/2004 från producenter med en årlig produktion under 10000 fåglar.
II. Definitioner
Utan att det påverkar tillämpningen av ytterligare definitioner som ska fastställas av kommissionen ska följande definitioner gälla för tillämpningen av denna del:
1) Med fjäderfäkött avses fjäderfäkött som är lämpligt som livsmedel och som inte har genomgått någon annan behandling än kylbehandling.
2) Färskt fjäderfäkött: fjäderfäkött som förvaras vid en temperatur som inte vid något tillfälle får understiga – 2 °C eller överstiga + 4 °C och som inte har styvnat på grund av kylningsprocessen. Dock får medlemsstaterna fastställa något avvikande temperaturkrav för den erforderliga minimitiden för styckning och hantering av färskt fjäderfäkött som äger rum hos detaljhandlare eller i lokaler som är belägna vid försäljningsställen, och där styckningen och hanteringen uteslutande sker på platsen i samband med direkt försäljning till konsumenten.
3) Fryst fjäderfäkött: fjäderfäkött som nedfryses så snart som möjligt inom ramarna för de normala slaktförfarandena och som förvaras vid en temperatur som inte vid något tillfälle får vara högre än – 12 °C.
4) Djupfryst fjäderfäkött: fjäderfäkött som ska förvaras vid en temperatur som inte vid något tillfälle får vara högre än -18 oC inom de toleranser som föreskrivs i rådets direktiv 89/108/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om djupfrysta livsmedel för konsumtion.
5) Fjäderfäköttberedningar: fjäderfäkött, inklusive finfördelat fjäderfäkött, till vilket livsmedel, smakämnen eller andra tillsatser har tillförts eller vilket har genomgått processer som inte är tillräckliga för att ändra köttets muskelfiberstruktur.
6) Beredning baserad på färskt fjäderfäkött: en beredning baserad på fjäderfäkött i vilken färskt fjäderfäkött har använts. Dock får medlemsstaterna fastställa något avvikande temperaturkrav som är tillämpliga för den erforderliga minimitiden och endast i den omfattning som krävs för att underlätta den styckning och behandling som genomförs i fabriken under produktion av beredningar baserade på färskt fjäderfäkött.
7) Fjäderfäköttprodukt: en köttprodukt enligt definitionen i bilaga I punkt 7.1 i förordning (EG) nr 853/2004 i vilken fjäderfäkött har använts.
III. Kvalitets- och viktklassificering
1. Fjäderfäkött ska klassificeras enligt kvalitet som antingen klass ”A” eller klass ”B” i enlighet med slaktkropparnas eller styckningsdelarnas konformation och utseende. Klass ”A” ska indelas i underavdelningarna A 1 och A 2 i enlighet med kriterier som ska fastställas av kommissionen. Vid klassificeringen ska hänsyn särskilt tas till köttmängden, förekomsten av fett och omfattningen av eventuella skador och blåmärken.
2. Fjäderfäkött och beredningar baserade på fjäderfäkött ska saluföras i ett av följande tillstånd:
färskt,
fryst, eller
djupfryst.
3. Konsumentförpackat fryst eller djupfryst fjäderfäkött får klassificeras efter viktkategori.
C. Normer för produktion och saluföring av ägg för kläckning och av gårdsuppfödda kycklingar
I. Tillämpningsområde
1. Denna del ska tillämpas i förhållande till saluföring och transport av kläckägg och kycklingar samt ruvning av kläckägg inom gemenskapen i förvärvssyfte.
2. Primäravels- och avelsanläggningar med färre än 100 fåglar och kläckerier med en kapacitet på mindre än 1000 kläckägg ska dock inte vara bundna av denna del.
II. Märkning och förpackning av kläckägg
1. Kläckägg som används för kycklingproduktion ska märkas individuellt.
2. Kläckägg ska transporteras i förpackningar som är oklanderligt rena och innehåller ägg av enbart samma slag, samma kategori och från samma slags fjäderfä och som kommer från ett och samma hönseri.
3. Förpackningar av kläckägg som ska importeras från tredjeland ska endast innehålla kläckägg av samma slag, av samma kategori och från samma slags fjäderfä och ska ha samma ursprungsland och avsändare.
III. Förpackning av kycklingar
1. Kycklingarna ska förpackas efter art, typ och kategori av fjäderfä.
2. Lådorna ska uteslutande innehålla kycklingar från ett och samma kläckeri, och ska vara försedda med åtminstone kläckeriets registreringsnummer.
3. Kycklingar som härstammar från tredjeland får importeras endast om de grupperas enligt punkt 1. Lådorna ska uteslutande innehålla kycklingar från samma ursprungsland och avsändare.
BILAGA XV
I. Beteckning
1. De produkter som avses i artikel 115 får inte levereras eller överlåtas utan bearbetning till konsumenten vare sig direkt eller genom restauranger, sjukhus, personalmatsalar eller liknande inrättningar om de inte uppfyller de krav som anges i bilagan.
2. Beteckningarna för dessa produkter ska vara de som anges i tillägget utan att det påverkar tillämpningen av punkt II.2 eller punkt III.2 och III.3 i denna bilaga. Beteckningarna i bilagan ska endast gälla för de produkter som anges där. Denna punkt ska dock inte tillämpas på
a) beteckningar på produkter vars exakta beskaffenhet klart framgår av den traditionella användningen och/eller när beteckningarna uppenbart används för att beskriva en karakteristisk egenskap hos produkten,
b) koncentrerade produkter (smör, margarin, blandningar) med en fetthalt av 90 % eller mer.
II. Märkning och presentation
1. Som komplement till bestämmelserna i direktiv 2000/13/EG ska märkningen och presentationen av de produkter som avses i punkt I.1 i denna bilaga omfatta följande uppgifter:
a) Beteckningen enligt tillägget.
b) Den totala fetthalten i viktprocent vid produktionstillfället för produkter som avses i tillägget.
c) Halten vegetabiliskt fett, mjölkfett eller annat animaliskt fett i viktprocent i fallande ordning efter deras viktandel vid produktionstillfället för blandprodukter som avses i del C i tillägget.
d) Salthalten i procent ska anges på ett särskilt lättläsligt sätt i ingrediensförteckningen för produkter som avses i tillägget.
2. Trots punkt 1 a får beteckningarna ”minarin” eller ”halvarin” användas för produkter som avses i del B punkt 3 i tillägget.
3. Den beteckning som avses i punkt 1 a får användas tillsammans med ett eller flera uttryck som anger den växtart och/eller djurart som produkterna är framställda av, eller den avsedda användningen för produkterna och även med andra uttryck som rör produktionsmetoderna i den utsträckning dessa uttryck inte strider mot andra gemenskapsbestämmelser, särskilt rådets förordning (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel. Geografiska ursprungsbeteckningar får också användas enligt rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel.
4. Begreppet ”vegetabilisk” får användas tillsammans med beteckningarna i del B i tillägget under förutsättning att produkten endast innehåller fett av vegetabiliskt ursprung, högst 2 % av fettinnehållet får dock bestå av animaliska fetter. Denna tolerans ska också tillämpas när en bestämd växtart anges.
5. De uppgifter som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska vara lätta att förstå och ska anges på ett iögonfallande ställe på ett sådant sätt att de är väl synliga, lätta att läsa och outplånliga.
6. Särskilda åtgärder ifråga om de uppgifter som avses i punkt 1 a och 1 b får vidtas av kommissionen för vissa former av reklam.
III. Terminologi
1. Begreppet ”traditionell” får användas tillsammans med beteckningen ”smör” som anges i del A 1 i tillägget, om produkten är framställd direkt av mjölk eller grädde. Med grädde avses i denna punkt den produkt som framställs av mjölk i form av en olja-i-vatten-emulsion med en mjölkfetthalt av minst 10 %.
2. För produkter som avses i tillägget är det förbjudet att använda andra uttryck, varigenom en fetthalt för produkterna nämns, förutsätts eller antyds, än de som anges i tillägget.
3. Trots punkt 2 ska det dock vara tillåtet att använda följande uttryck som tillägg: Uttrycket ”med sänkt fetthalt” och uttrycken ”med låg fetthalt”, ”light” eller ”lätt” får dock användas i stället för uttrycken ”60 %” eller ”40 %” som anges i tillägget.
a) ”Med sänkt fetthalt” för produkter som avses i tillägget med en fetthalt av mer än 41 % men högst 62 %.
b) ”Med låg fetthalt”, ”light” eller ”lätt” för produkter som avses i tillägget med en fetthalt av högst 41 %.
IV. Nationella bestämmelser
1. I enlighet med bestämmelserna i denna bilaga får medlemsstaterna anta eller behålla nationella bestämmelser om differentierade kvalitetsnivåer. Bestämmelserna ska medge en värdering av de olika kvalitetsnivåerna på grundval av kriterier som är baserade på i synnerhet de använda råvarorna, produkternas organoleptiska egenskaper och deras fysiska och mikrobiologiska stabilitet. Medlemsstater som utnyttjar denna möjlighet ska säkerställa att det för andra medlemsstaters produkter, som uppfyller de fastställda kriterierna, på icke-diskriminerande villkor får användas uttryck som i enlighet med dessa bestämmelser anger att dessa kriterier är uppfyllda.
2. De beteckningar som avses i punkt II.1 a får kompletteras genom en hänvisning till den särskilda kvalitetsnivån för den berörda produkten.
3. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa kontroll av tillämpningen av de kriterier för bestämning av kvalitetsnivåer som avses i punkt 1 andra stycket. Kontrollen ska även omfatta den färdiga produkten och utföras regelbundet och ofta av ett eller flera offentligrättsliga organ som utsetts av medlemsstaten eller av ett organ som godkänts av medlemsstaten och som står under dennas tillsyn. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna en förteckning över de organ som de har utsett.
V. Importerade produkter
Produkter som importeras till gemenskapen ska överensstämma med vad som sägs i denna förordning i de fall som avses i punkt I.1.
VI. Sanktioner
Medlemsstaterna ska, utan att det påverkar några särskilda bestämmelser som kommissionen kan anta i enlighet med artikel 194, fastställa de konkreta sanktioner som ska användas vid överträdelse av artikel 115 och i denna bilaga och i tillämpliga fall de nationella bestämmelser som krävs för genomförandet. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sanktionerna.
BILAGA XVa
BERIKNING, SYRNING OCH AVSYRNING I VISSA VINODLINGSZONER
A. Gränser för berikning
1. När väderleksförhållandena i vissa vinodlingszoner i gemenskapen, enligt tillägget till bilaga XIb, har gjort det nödvändigt får de berörda medlemsstaterna tillåta en höjning av den naturliga alkoholhalten i volymprocent i färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, och ungt, icke färdigjäst vin och vin som härrör från druvsorter som är klassificerbara enligt artikel 120a.2.
2. Höjningen av den naturliga alkoholhalten i volymprocent ska åstadkommas med hjälp av de oenologiska behandlingar som avses i punkt B och får inte överstiga följande gränsvärden:
a) 3 volymprocent i vinodlingszon A enligt tillägget till bilaga XIb,
b) 2 volymprocent i vinodlingszon B enligt tillägget till bilaga XIb,
c) 1,5 volymprocent i vinodlingszon C enligt tillägget till bilaga XIb.
3. Under år med ovanligt ogynnsamma väderförhållanden får medlemsstaterna begära att det/de gränsvärden som fastställs i punkt 2 höjs med 0,5 procentenheter. Som svar på en sådan begäran kommer kommissionen att lägga fram utkastet till lagstiftningsåtgärd för den förvaltningskommitté som föreskrivs i artikel 195.1 så snart som möjligt. Kommissionen ska sträva efter att fatta ett beslut inom fyra veckor efter det att denna begäran har tagits emot.
B. Berikningsmetoder
1. Höjningen av den naturliga alkoholhalten i volymprocent enligt punkt A får endast åstadkommas på följande sätt:
a) För färska druvor, delvis jäst druvmust eller ungt, icke färdigjäst vin, genom tillsats av sackaros, koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust.
b) För druvmust, genom tillsats av sackaros, koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust, eller genom partiell koncentrering, inbegripet omvänd osmos.
c) För vin, genom partiell koncentrering genom kylning.
2. De behandlingar som avses i punkt 1 ska vara ömsesidigt uteslutande när vinet eller druvmusten berikas med koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust och stöd ges enligt artikel 103y.
3. Den tillsats av sackaros som avses i punkt 1 leden a och b får endast utföras genom chaptalisering och endast inom följande områden: Berikning genom chaptalisering får emellertid beviljas av de nationella myndigheterna som ett undantag i de ovannämnda franska departementen. Frankrike ska omedelbart meddela kommissionen och de andra medlemsstaterna om sådana beviljanden.
a) vinodlingszon A enligt tillägget till bilaga XIb,
b) vinodlingszon B enligt tillägget till bilaga XIb,
c) vinodlingszon C enligt tillägget till bilaga XIb, med undantag av vinodlingar i Italien, Grekland, Spanien, Portugal och Cypern samt de vinodlingar i de franska departementen över vilka följande appellationsdomstolar har domsrätt:
Aix en Provence.
Nîmes.
Montpellier.
Toulouse.
Agen.
Pau.
Bordeaux.
Bastia.
4. Tillsats av koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust får inte ha till följd att den ursprungliga volymen färska krossade druvor, druvmust, druvmust i jäsning eller ungt, icke färdigjäst vin ökas med mera än 11 % inom vinodlingszon A, 8 % inom vinodlingszon B och 6,5 % inom vinodlingszonerna C, enligt tillägget till bilaga XIb.
5. Koncentreringen av druvmust eller vin genom de metoder som avses i punkt 1 får inte
a) leda till att den ursprungliga volymen för produkterna minskas med mer än 20 %,
b) utan hinder av bestämmelserna i punkt A.2 c, öka den naturliga alkoholhalten för dessa produkter med mer än 2 volymprocent.
6. De behandlingar som avses i punkterna 1 och 5 får inte leda till att den totala alkoholhalten för färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, ungt icke färdigjäst vin eller vin höjs till mer än
a) 11,5 volymprocent i vinodlingszon A enligt tillägget till bilaga XIb,
b) 12 volymprocent i vinodlingszon B enligt tillägget till bilaga XIb,
c) 12,5 volymprocent i vinodlingszon C I enligt tillägget till bilaga XIb,
d) 13 volymprocent i vinodlingszon C II enligt tillägget till bilaga XIb, och
e) 13,5 volymprocent i vinodlingszon C III enligt tillägget till bilaga XIb.
7. Genom undantag från punkt 6 får medlemsstaterna
a) för rött vin höja det övre gränsvärdet för den totala alkoholhalten för de produkter som avses i punkt 6 till 12 volymprocent i vinodlingszon A och 12,5 volymprocent i vinodlingszon B enligt tillägget till bilaga XIb,
b) höja den totala alkoholhalten i volymprocent för de produkter som avses i punkt 6 för produktion av viner med ursprungsbeteckning till ett gränsvärde som fastställs av medlemsstaterna själva.
C. Syrning och avsyrning
1. Färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, ungt, icke färdigjäst vin samt vin får undergå följande behandling
a) avsyrning inom vinodlingszonerna A, B och C I enligt tillägget till bilaga XIb,
b) syrning och avsyrning inom vinodlingszonerna C I, C II och C III a enligt tillägget till bilaga XIb, utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 7, eller
c) syrning inom vinodlingszon C III b enligt tillägget till bilaga XIb.
2. Syrning av de produkter som anges i punkt 1, bortsett från vin, får endast genomföras upp till 1,50 g/l uttryckt som vinsyra, eller 20 milliekvivalenter/l.
3. Syrning av vin får endast göras upp till 2,50 g/l uttryckt som vinsyra, eller 33,3 milliekvivalenter/l.
4. Avsyrning av vin får endast göras upp till 1 g/l uttryckt som vinsyra, eller 13,3 milliekvivalenter/l.
5. Druvmust avsedd för koncentrering får undergå partiell avsyrning.
6. Utan hinder av punkt 1 får under år med ovanliga väderleksförhållanden medlemsstaterna tillåta syrning av de produkter som anges i punkt 1 inom vinodlingszonerna A och B enligt tillägget till bilaga XIb, på de villkor som anges i punkterna 2 och 3.
7. Syrning och berikning, såvida inte undantag medges av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4, liksom syrning och avsyrning av en och samma produkt ska utesluta varandra.
D. Behandlingar
1. De behandlingar som avses i punkterna B och C, med undantag av syrning och avsyrning av vin, ska endast vara tillåtna på villkor som ska fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4 i samband med bearbetning av färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust eller ungt, icke färdigjäst vin till vin eller någon annan dryck avsedd för direkt konsumtion enligt artikel 1.1.1, med undantag av mousserande vin eller mousserande vin tillsatt med koldioxid, inom den vinodlingszon där de färska druvorna som använts har skördats.
2. Koncentrering av vin ska äga rum inom den vinodlingszon där de färska druvor som använts har skördats.
3. Syrning och avsyrning av vin får endast utföras inom det vinframställningsföretag och den vinodlingszon där de druvor som använts vid framställning av vinet i fråga har skördats.
4. Var och en av de behandlingar som anges i punkterna 1, 2 och 3 ska anmälas till de behöriga myndigheterna. Detsamma ska gälla för de mängder koncentrerad druvmust, rektifierad koncentrerad druvmust eller sackaros som för yrkesutövning innehas av fysiska eller juridiska personer eller sammanslutningar av sådana personer, särskilt producenter, tappningsföretag, bearbetningsföretag samt näringsidkare som ska fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4, vid samma tidpunkt och på samma ställe som färska druvor, delvis jäst druvmust eller otappat vin. Anmälan av dessa mängder kan dock ersättas av registerföring över inkommande varor och förbrukning.
5. Var och en av de behandlingar som anges i punkterna B och C ska antecknas på det dokument som föreskrivs i artikel 185c och som följer med de behandlade produkterna när dessa sätts i omlopp.
6. Om inte annat följer av undantagsbestämmelser som fastställs på grund av ovanliga väderleksförhållanden, får dessa behandlingar inte utföras
a) i vinodlingszon C enligt tillägget till bilaga XIb efter den 1 januari,
b) i vinodlingszonerna A och B enligt tillägget till bilaga XIb efter den 16 mars, och de får endast utföras för produkter som härrör från vinskörden närmast före dessa datum.
7. Utan att det påverkar punkt 6 får koncentrering genom kylning samt genom syrning och avsyrning av vin äga rum när som helst under året.
BILAGA XVb
RESTRIKTIONER
A. Allmänt
1. De tillåtna oenologiska metoderna och behandlingarna får inte innebära tillsats av vatten, utom då det krävs av särskilda tekniska skäl.
2. De tillåtna oenologiska metoderna och behandlingarna får inte innebära tillsats av alkohol, med undantag av metoder och behandlingar för framställning av färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol, likörvin, mousserande vin, vin avsett för destillation som har tillsatts alkohol, och pärlande vin.
3. Vin som tillsatts alkohol för destillation får endast användas för destillation.
B. Färska druvor, druvmust och druvsaft
1. Färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol får endast användas vid framställning av produkter som inte omfattas av KN-numren 220410, 220421 och 220429. Detta påverkar inte eventuella strängare föreskrifter som medlemsstaterna kan komma att utfärda för framställning på deras territorium av produkter som inte omfattas av KN-numren 220410, 220421 och 220429.
2. Druvsaft och koncentrerad druvsaft får inte användas till vinframställning eller tillsättas vin. De får inte jäsas till alkohol inom gemenskapens territorium.
3. Bestämmelser i punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på produkter som i Förenade kungariket, Irland och Polen är avsedda för framställning av produkter som omfattas av KN-nummer 220600 för vilka dessa medlemsstater får tillåta användning av en sammansatt beteckning i vilken ordet ”vin” ingår.
4. Delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor får endast släppas ut på marknaden för framställning av likörvin och endast inom de vinodlingsområden där detta var brukligt den 1 januari 1985, och för framställning av vin av övermogna druvor.
5. Om inte annat beslutas av rådet i enlighet med gemenskapens internationella åtaganden får färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, koncentrerad druvmust, rektifierad koncentrerad druvmust, druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol, druvsaft, koncentrerad druvsaft och vin, eller blandningar av dessa produkter, med ursprung i tredjeland inte användas till framställning av produkter enligt bilaga XIb eller tillsättas sådana produkter på gemenskapens territorium.
C. Blandning av viner
Om inte annat beslutas av rådet i enlighet med gemenskapens internationella åtaganden är det förbjudet att i gemenskapen blanda vin med ursprung i tredjeland med ett gemenskapsvin, liksom att blanda olika viner med ursprung i tredjeland.
D. Biprodukter
1. Överpressning av druvor är förbjuden. Med beaktande av lokala och tekniska förhållanden ska medlemsstaterna besluta om den minimikvantitet alkohol som får ingå i återstoder från vindruvspressning och vindruv efter druvpressningen. Alkoholkvantiteten i dessa biprodukter ska beslutas av medlemsstaterna och vara minst 5 % av alkoholvolymen i det framställda vinet.
2. Med undantag av alkohol, eau-de-vie och piquettevin, får varken vin eller andra drycker avsedda för direkt konsumtion framställas av vindruv eller återstoder från vindruvspressning. Hällande av vin över jäsningsrester, druvrester eller pressad aszú-massa ska tillåtas på villkor som ska fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4, där detta är traditionell praxis vid framställning av ”Tokaji fordítás” och ”Tokaji máslás” i Ungern och ”Tokajský forditáš” och ”Tokajský mášláš” i Slovakien.
3. Det är förbjudet att pressa vindruv och jäsa om återstoder från vindruvspressning för andra ändamål än destillation eller framställning av piquettevin. Filtrering och centrifugering av vindruv ska inte betraktas som pressning om de framställda produkterna är av fullgod handelskvalitet.
4. Piquettevin får, om det är tillåtet att framställa detta i den berörda medlemsstaten, endast användas till destillation eller för vinproducentens husbehovskonsumtion.
5. Utan att medlemsstaternas möjlighet att besluta att kräva att biprodukterna ska bortskaffas genom destillation åsidosätts, ska fysiska eller juridiska personer eller grupper av personer som innehar biprodukter åläggas att bortskaffa dem på villkor som ska fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4.
BILAGA XVI
1. JUNGFRUOLJA
Olja som utvunnits ur oliver uteslutande genom mekaniska eller andra fysiska processer under förhållanden som innebär att oljan inte har förändrats och inte har genomgått någon annan behandling än tvättning, dekantering, centrifugering och filtrering, med uteslutande av olja som utvunnits med hjälp av lösningsmedel eller hjälpmedel med kemisk eller biokemisk verkan eller genom omestring, eller blandningar med andra oljor.
Jungfruolja ska endast klassificeras och betecknas enligt följande:
a) Extra jungfruolja Jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 0,8 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.
b) Jungfruolja Jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 2 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.
c) Bomolja Jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på mer än 2 g/100 g och/eller med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.
2. RAFFINERAD OLIVOLJA
Olivolja som erhålls genom raffinering av jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 0,3 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.
3. OLIVOLJA – SAMMANSATT AV RAFFINERAD OLIVOLJA OCH JUNGFRUOLJA
Olivolja som utgörs av en blandning av raffinerad olivolja och jungfruolja av en annan kategori än bomolja och med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 1 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.
4. ORAFFINERAD OLJA AV OLIVRESTPRODUKTER
Olja som erhålls av olivrestprodukter genom behandling med lösningsmedel eller genom fysiska processer eller olja som med undantag för vissa egenskaper motsvarar bomolja. Oljan får dock inte ha utvunnits genom omestring och får heller inte ha blandats med oljor av annan typ, och dess övriga egenskaper ska motsvara dem som fastställts för denna kategori.
5. RAFFINERAD OLIVOLJA AV OLIVRESTPRODUKTER
Olja som erhålls genom raffinering av olja av olivrestprodukter och vars innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, inte får överstiga 0,3 g/100 g. Oljans övriga egenskaper ska motsvara dem som fastställts för denna kategori.
6. OLIVOLJA AV OLIVRESTPRODUKTER
Olja som utgörs av en blandning av raffinerad olja av olivrestprodukter och annan jungfruolja än bomolja och vars innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, inte får överstiga 1 g/100 g. Oljans övriga egenskaper ska motsvara dem som fastställts för denna kategori.
BILAGA XVIa
1. Regler om produktionsinformation
a) Anmälan av avsikt att börja odla, per produkt och eventuellt per sort.
b) Anmälan av att odling påbörjats.
c) Anmälan av odlade markarealer sammanlagt, med fördelning per produkt och om möjligt per sort.
d) Anmälan av förväntade kvantiteter och troliga skördedagar per produkt och om möjligt per sort.
e) Periodisk anmälan av skördade kvantiteter och tillgängliga lager, per sort.
f) Information om lagringskapacitet.
2. Produktionsregler
a) Valet av det utsäde som ska användas med hänsyn till det planerade syftet (färskvarumarknad/bearbetningsindustri).
b) Gallring av fruktodlingar.
3. Regler för saluföring
a) Fastställda dagar för att påbörja skörd, saluföring i etapper.
b) Minimikrav i fråga om kvalitet och storlek.
c) Iordningställande, presentation, förpackning och märkning i första handelsledet.
d) Uppgift om produktens ursprung.
4. Regler för miljöskydd
a) Användning av gödnings- och gödselmedel.
b) Användning av växtskyddsmedel och andra metoder för att skydda odlingar.
c) Maximalt innehåll av resthalter av växtskydds- eller gödningsmedel i frukt och grönsaker.
d) Bortskaffande av biprodukter och använt material.
e) Regler för produkter som återtagits från marknaden.
5. Regler för marknadsföring och kommunikation i samband med krisförebyggande och krishantering i enlighet med vad som anges i artikel 103c.2 c.
BILAGA XVII
1. Importtull på råris
a) 30 EUR per ton i följande fall:
i) då det konstaterats att importen av råris under hela det gångna regleringsåret inte uppnår den årliga referenskvantitet som avses i artikel 137.3 första stycket, minskat med 15 %,
ii) då det konstaterats att importen av råris under de sex första månaderna av regleringsåret inte uppnår den årliga referenskvantitet som avses i artikel 137.3 andra stycket, minskat med 15 %,
b) 42,5 EUR per ton i följande fall:
i) då det konstaterats att importen av råris under hela det gångna regleringsåret överstiger den årliga referenskvantitet som avses i artikel 137.3 första stycket, minskat med 15 %, men inte överstiger samma årliga referenskvantitet, ökat med 15 %,
ii) då det konstaterats att importen av råris under de första sex månaderna av regleringsåret överstiger den delreferenskvantitet som avses i artikel 137.3 andra stycket, minskat med 15 %, men inte överstiger samma delreferenskvantitet, ökat med 15 %,
c) 65 EUR per ton i följande fall:
i) då det konstaterats att importen av råris under hela det gångna regleringsåret överstiger den årliga referenskvantitet som avses i artikel 137.3 första stycket, ökat med 15 %,
ii) då det konstaterats att importen av råris under de sex första månaderna av regleringsåret överstiger den årliga delreferenskvantitet som avses i artikel 137.3 andra stycket, ökat med 15 %.
2. Importtull på slipat ris
a) 175 EUR per ton i följande fall:
i) då det konstaterats att importen av helt eller delvis slipat ris under det gångna regleringsåret överstiger 387743 ton,
ii) då det konstaterats att importen av helt eller delvis slipat ris under de sex första månaderna av regleringsåret överstiger 182239 ton,
b) 145 EUR per ton i följande fall:
i) då det konstaterats att importen av helt eller delvis slipat ris under hela det gångna regleringsåret inte överstiger 387743 ton,
ii) då det konstaterats att importen av helt eller delvis slipat ris under de sex första månaderna av regleringsåret inte överstiger 182239 ton.
BILAGA XVIII
Basmati 217
Basmati 370
Basmati 386
Kernel (Basmati)
Pusa Basmati
Ranbir Basmati
Super Basmati
Taraori Basmati (HBC-19)
Type-3 (Dehradun)
BILAGA XIX
Barbados
Belize
Elfenbenskusten
Kongo
Fiji
Guyana
Indien
Jamaica
Kenya
Madagaskar
Malawi
Mauritius
Moçambique
Saint Kitts och Nevis-Anguilla
Surinam
Swaziland
Tanzania
Trinidad och Tobago
Uganda
Zambia
Zimbabwe
BILAGA XX
Del I: Spannmål
| KN-nr | Varuslag |
|---|---|
| ex0403 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao: |
| 040310 | – Yoghurt: |
| 04031051 till 04031099 | – – Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |
| 040390 | – Annat: |
| 04039071 till 04039099 | – – Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |
| ex0710 | Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta: |
| 07104000 | – Sockermajs |
| ex0711 | Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd: |
| 07119030 | – – – Sockermajs |
| ex1704 | Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao, med undantag av lakritsextrakt enligt undernummer 17049010 |
| 1806 | Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao |
| ex1901 | Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |
| 19011000 | – Beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar |
| 19012000 | – Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr 1905 |
| 190190 | – Annat: |
| 19019011 till 19019019 | – – Maltextrakt |
| – – Annat: | |
| 19019099 | – – – Annat: |
| ex1902 | Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd: |
| – Okokta pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt beredda | |
| 19021100 | – – Innehållande ägg |
| 190219 | – – Annat: |
| ex190220 | – Fyllda pastaprodukter; även kokta eller på annat sätt beredda |
| – – Annat: | |
| 19022091 | – – – Kokta |
| 19022099 | – – – Annat: |
| 190230 | – Andra pastaprodukter |
| 190240 | – Couscous |
| 19030000 | Tapioka och tapiokaersättningar, framställda av stärkelse, i form av flingor, gryn o.d. |
| 1904 | Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans: |
| 1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter |
| ex2001 | Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra: |
| – Annat: | |
| 20019030 | – – Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |
| 20019040 | – – Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse |
| ex2004 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |
| 200410 | – Potatis: |
| – – Annat: | |
| 20041091 | – – – I form av mjöl eller flingor |
| 200490 | – Andra grönsaker samt blandningar av grönsaker: |
| 20049010 | – – Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |
| ex2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |
| 200520 | – Potatis: |
| 20052010 | – – I form av mjöl eller flingor |
| 20058000 | – Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |
| ex2008 | Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |
| – Andra slag, inbegripet blandningar, andra än blandningar enligt nr 200819: | |
| 200899 | – – Annat: |
| – – – Utan tillsats av alkohol: | |
| – – – – Utan tillsats av socker: | |
| 20089985 | – – – – – Majs, med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata) |
| 20089991 | – – – – – Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar innehållande minst 5 viktprocent stärkelse |
| ex2101 | Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter: |
| 210112 | – – Beredningar på basis av dessa extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe: |
| 21011298 | – – – Annat: |
| 210120 | – Extrakter, essenser och koncentrat av te eller matte samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av te eller matte: |
| 21012098 | – – – Annat: |
| 210130 | Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter: |
| – – Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat: | |
| 21013019 | – – – Annat: |
| – – Extrakter, essenser och koncentrat av rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat: | |
| 21013099 | – – – Annat: |
| ex2102 | Jäst (aktiv eller inaktiv); andra encelliga mikroorganismer, döda (med undantag av vacciner enligt nr 3002); beredda bakpulver: |
| 210210 | – Aktiv jäst |
| 21021031 och 21021039 | – – Bagerijäst |
| 210500 | Glassvaror, även innehållande kakao |
| ex2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |
| 210690 | – Annat: |
| – – Annat: | |
| 21069092 | – – – Inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse |
| 21069098 | – – – Annat: |
| 2202 | Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009 |
| 2205 | Vermouth och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen |
| ex2208 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker: |
| 220830 | – Whisky: |
| 22083032 till 22083088 | – – Annan än bourbon-whisky |
| 220850 | – Gin och genever |
| 220860 | – Vodka |
| 220870 | – Likör |
| 200890 | – Annat: |
| – – Annan sprit och andra spritdrycker: | |
| – – – På kärl rymmande: högst 2 liter: | |
| 22089041 | – – – – Ouzo |
| – – – – Annat: | |
| – – – – – Sprit (med undantag av likör): | |
| – – – – – – Annat: | |
| 22089052 | – – – – – – – Korn |
| 22089054 | – – – – – – – Tequila |
| 22089056 | – – – – – – – Annat: |
| 22089069 | – – – – – Andra spritdrycker |
| – – – På kärl rymmande mer än 2 liter: | |
| – – – – Sprit (med undantag av likör): | |
| 22089075 | – – – – – Tequila |
| 22089077 | – – – – – Annat: |
| 22089078 | – – – – Andra spritdrycker |
| 29054300 | – – Mannitol |
| 290544 | – – D-glucitol (sorbitol) |
| ex3302 | Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker: |
| 330210 | – Av sådana slag som används inom livsmedelsindustrin eller vid industriell tillverkning av drycker: |
| – – Av sådana slag som används vid tillverkning av drycker: | |
| – – – Beredningar innehållande samtliga smakämnen som kännetecknar en viss dryck: | |
| – – – – Annat: | |
| 33021029 | – – – – – Annat: |
| 3505 | Dextrin och annan modifierad stärkelse (t.ex. förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse: |
| ex3809 | Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning eller för fixering av färgämnen samt andra produkter och preparat (t.ex. glättmedel och betmedel), av sådana slag som används inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |
| 380910 | – På basis av stärkelse eller stärkelseprodukter |
| 382460 | – Sorbitol, annan än sorbitol enligt nr 290544 |
Del II: Ris
| KN-nr | Varuslag |
|---|---|
| ex0403 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao: |
| 040310 | – Yoghurt: |
| 04031051 till 04031099 | – – Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |
| 040390 | – Annat: |
| 04039071 till 04039099 | – – Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |
| ex1704 | Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao: |
| 17049051 till 17049099 | – – Annat: |
| ex1806 | Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao, med undantag av varor enligt undernummer 180610, 18062070, 18069060, 18069070 och 18069090 |
| ex1901 | Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |
| 19011000 | – Beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar |
| 19012000 | – Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr 1905 |
| 190190 | – Annat: |
| 19019011 till 19019019 | – – Maltextrakt |
| – – Annat: | |
| 19019099 | – – – Annat: |
| ex1902 | Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd: |
| 190220 | – Fyllda pastaprodukter; även kokta eller på annat sätt beredda |
| – – Andra | |
| 19022091 | – – – Kokta |
| 19022099 | – – – Annat: |
| 190230 | – Andra pastaprodukter |
| 190240 | – Couscous |
| 19024090 | – – Annat: |
| 1904 | Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans: |
| ex1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter: |
| 19059020 | – – Nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter |
| ex2004 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |
| 200410 | – Potatis: |
| – – Annat: | |
| 20041091 | – – – I form av mjöl eller flingor |
| ex2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |
| 200520 | – Potatis: |
| 20052010 | – – I form av mjöl eller flingor |
| ex2101 | Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter: |
| 210112 | – – Beredningar på basis av dessa extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe: |
| 21011298 | – – – Annat: |
| 210120 | – Extrakter, essenser och koncentrat av te eller matte samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av te eller matte: |
| 21012098 | – – – Annat: |
| 210500 | Glassvaror, även innehållande kakao |
| ex2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |
| 210690 | – Annat: |
| – – Annat: | |
| 21069092 | – – – Inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse |
| 21069098 | – – – Annat: |
| ex3505 | Dextrin och annan modifierad stärkelse (t.ex. förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse, med undantag för stärkelse enligt undernummer 35051050 |
| ex3809 | Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning eller för fixering av färgämnen samt andra produkter och preparat (t.ex. glättmedel och betmedel), av sådana slag som används inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |
| 380910 | – På basis av stärkelse eller stärkelseprodukter |
Del III: Socker
| KN-nr | Varuslag |
|---|---|
| ex0403 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao: |
| 040310 | – Yoghurt: |
| 04031051 till 04031099 | – – Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |
| 040390 | – Annat: |
| 04039071 till 04039099 | – – Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |
| ex0710 | Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta: |
| 07104000 | – Sockermajs |
| ex0711 | Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd: |
| 071190 | – Andra grönsaker; blandningar av grönsaker: |
| – – Grönsaker: | |
| 07119030 | – – – Sockermajs |
| 17025000 | – Kemiskt ren fruktos |
| ex1704 | Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao, med undantag av lakritsextrakt enligt undernummer 17049010 |
| 1806 | Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao |
| ex1901 | Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |
| 19011000 | – Beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar |
| 19012000 | – Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr 1905 |
| 190190 | – Annat: |
| – – Annat: | |
| 19019099 | – – – Annat: |
| ex1902 | Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd: |
| 190220 | – Fyllda pastaprodukter; även kokta eller på annat sätt beredda |
| – – Annat: | |
| 19022091 | – – – Kokta |
| 19022099 | – – – Annat: |
| 190230 | – Andra pastaprodukter |
| 190240 | – Couscous |
| 19024090 | – – Annat: |
| 1904 | Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans: |
| ex1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter: |
| 19051000 | – Knäckebröd |
| 190520 | – Kryddade kakor s.k. pain d'épices |
| 190531 | – – Söta kex, småkakor o.d. |
| 190532 | – – Våfflor och rån (wafers) |
| 190540 | – Skorpor, rostat bröd och liknande rostade produkter |
| 190590 | – Annat: |
| – – Annat: | |
| 19059045 | – – – Kex |
| 19059055 | – – – Extruderade eller expanderade varor, smaksatta eller salta |
| – – – Annat: | |
| 19059060 | – – – – Med tillsats av sötningsmedel |
| 19059090 | – – – – Annat: |
| ex2001 | Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra: |
| 200190 | – Annat: |
| 20019030 | – – Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |
| 20019040 | – – Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse |
| ex2004 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |
| 200410 | – Potatis |
| – – Annat: | |
| 20041091 | – – – I form av mjöl eller flingor |
| 200490 | – Andra grönsaker samt blandningar av grönsaker: |
| 20049010 | – – Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |
| ex2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |
| 200520 | – Potatis: |
| 20052010 | – – I form av mjöl eller flingor |
| 20058000 | – Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |
| ex2101 | Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter: |
| – Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe samt beredningar på basis av dessa extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe: | |
| 210112 | – – Beredningar på basis av dessa extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe: |
| 21011298 | – – – Annat: |
| 210120 | – Extrakter, essenser och koncentrat av te eller matte samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av te eller matte: |
| – – Beredningar | |
| 21012098 | – – – Annat: |
| 210130 | – Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter: |
| – – Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat: | |
| 21013019 | – – – Annat: |
| – – Extrakter, essenser och koncentrat av rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat: | |
| 21013099 | – – – Annat: |
| 210500 | Glassvaror, även innehållande kakao |
| ex2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |
| ex210690 | – Annat: |
| – – Annat: | |
| 21069092 | – – – Inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse |
| 21069098 | – – – Annat: |
| 2202 | Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009 |
| 2205 | Vermouth och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen |
| ex2208 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker: |
| 220820 | – Sprit erhållen genom destillering av druvvin eller pressåterstoder av druvor |
| ex220850 | – Genever |
| 220870 | – Likör |
| ex220890 | – Annat: |
| 22089041 till 22089078 | – – Annan sprit och andra spritdrycker |
| 29054300 | – – Mannitol |
| 290544 | – D-glucitol (sorbitol) |
| ex3302 | Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker: |
| 330210 | – Av sådana slag som används inom livsmedelsindustrin eller vid industriell tillverkning av drycker |
| – – Av sådana slag som används vid tillverkning av drycker: | |
| – – – Beredningar innehållande samtliga smakämnen som kännetecknar en viss dryck: | |
| – – – – – Andra med en verklig alkoholhalt inte överstigande 0,5 volymprocent | |
| 33021029 | – – – – – Annat: |
| ex kapitel 38 | Diverse kemiska produkter: |
| 382460 | – Sorbitol, annan än sorbitol enligt nr 290544 |
Del IV: Mjölk
| KN-nr | Varuslag |
|---|---|
| ex0405 | Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk; bredbara smörfettsprodukter: |
| 040520 | – Bredbara smörfettsprodukter: |
| 04052010 | – – Med en fetthalt av minst 39 viktprocent men mindre än 60 viktprocent |
| 04052030 | – – Med en fetthalt av minst 60 viktprocent men högst 75 viktprocent |
| ex1517 | Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516: |
| 151710 | – Margarin med undantag av flytande margarin: |
| 15171010 | – – Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |
| 151790 | – Annat: |
| 15179010 | – – Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |
| ex1704 | Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao: |
| ex170490 | – Andra slag, med undantag av lakritsextrakt innehållande mer än 10 viktprocent sackaros, men utan andra tillsatser |
| ex1806 | Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao, med undantag av kakaopulver med tillsats av socker eller annat sötningsmedel enligt undernummer ex180610 |
| ex1901 | Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |
| 19011000 | – Beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar |
| 19012000 | – Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr 1905 |
| 190190 | – Annat: |
| – – Annat: | |
| 19019099 | – – – Annat: |
| ex1902 | Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd: |
| – Okokta pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt beredda | |
| 190219 | – – Annat: |
| 190220 | – Fyllda pastaprodukter; även kokta eller på annat sätt beredda |
| – – Annat: | |
| 19022091 | – – – Kokta |
| 19022099 | – – – Annat: |
| 190230 | – Andra pastaprodukter |
| 190240 | – Couscous |
| 19024090 | – – Annat: |
| 1904 | Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans: |
| ex1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter: |
| 19051000 | Knäckebröd |
| 190520 | – Kryddade kakor s.k. pain d'épices |
| – Söta kex, småkakor o.d.; våfflor och rån (wafers): | |
| 190531 | – – Söta kex, småkakor o.d. |
| 190532 | – – Våfflor och rån (wafers) |
| 190540 | – Skorpor, rostat bröd och liknande rostade produkter |
| 190590 | – Annat: |
| – – Annat: | |
| 19059045 | – – – Kex |
| 19059055 | – – – Extruderade eller expanderade varor, smaksatta eller salta |
| – – – Annat: | |
| 19059060 | – – – – Med tillsats av sötningsmedel |
| 19059090 | – – – – Annat: |
| ex2004 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |
| 200410 | – Potatis: |
| – – Annat: | |
| 20041091 | – – – I form av mjöl eller flingor |
| ex2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |
| 200520 | – Potatis: |
| 20052010 | – – I form av mjöl eller flingor |
| 210500 | Glassvaror, även innehållande kakao |
| ex2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |
| 210690 | – Annat: |
| – – Annat: | |
| 21069092 | – – – Inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse |
| 21069098 | – – – Annat: |
| ex2202 | Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009: |
| 220290 | – Annat: |
| – – Andra, innehållande fett av varor enligt nr 0401–0404: | |
| 22029091 | – – – Mindre än 0,2 viktprocent |
| 22029095 | – – – Minst 0,2 men mindre än 2 viktprocent |
| 22029099 | – – – Minst 2 viktprocent |
| ex2208 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker: |
| 220870 | – Likör |
| 220890 | – Annat: |
| – – Annan sprit och andra spritdrycker: | |
| – – – På kärl rymmande: högst 2 liter: | |
| – – – – Annat: | |
| 22089069 | – – – – – Andra spritdrycker |
| – – – På kärl rymmande mer än 2 liter: | |
| 22089078 | – – – – Andra spritdrycker |
| ex3302 | Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker: |
| 330210 | – Av sådana slag som används inom livsmedelsindustrin eller vid industriell tillverkning av drycker: |
| – – Av sådana slag som används vid tillverkning av drycker: | |
| – – – Beredningar innehållande samtliga smakämnen som kännetecknar en viss dryck: | |
| – – – – Annat: | |
| 33021029 | – – – – – Annat: |
| 3501 | Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim: |
| ex3502 | Albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner innehållande mer än 80 viktprocent vassleproteiner, beräknat på torrsubstansen), albuminater och andra albuminderivat: |
| 350220 | – Mjölkalbumin (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner): |
| – – Annat: | |
| 35022091 | – – – Torkat (t.ex. i ark, fjäll, flingor eller pulver) |
| 35022099 | – – – Annat: |
Del V: Ägg
| KN-nr | Varuslag |
|---|---|
| ex04031051 till ex04031099 och ex04039071 till ex04039099 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |
| 1806 | Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao |
| ex1901 | Livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans |
| 19021100 | – Okokta pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt beredda, innehållande ägg |
| ex1904 | Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans |
| ex1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter: |
| 190520 | – Kryddade kakor s.k. pain d'épices |
| 190531 | – – Söta kex, småkakor o.d. |
| 190532 | – – Våfflor och rån (wafers) |
| 190540 | – Skorpor, rostat bröd och liknande rostade produkter |
| ex190590 | – Andra slag, med undantag av produkter enligt undernummer 19059010–19059030 |
| ex210500 | Glassvaror, innehållande kakao |
| 2208 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker: |
| ex220870 | – Likör |
| 3502 | Albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner innehållande mer än 80 viktprocent vassleproteiner, beräknat på torrsubstansen), albuminater och andra albuminderivat: |
| 35021190 | – – – Annat torkat äggalbumin |
| 35021990 | – – – Annat äggalbumin |
BILAGA XXI
De produkter som anges i led b i del X i bilaga I.
BILAGA XXII
1. Förordning (EEG) nr 234/68
| Förordning (EEG) nr 234/68 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1 | Artikel 1.1 m |
| Artikel 2 | Artikel 54 |
| Artikel 3–5 | Artikel 113 |
| Artikel 6 | — |
| Artikel 7 | Artikel 173 |
| Artikel 8 | Del III, kapitel II, avsnitt I |
| Artikel 9 | Artikel 135 |
| Artikel 10.1 | Artikel 129 |
| Artikel 10.2 | Artikel 128 |
| Artikel 10a | Artikel 159 |
| Artikel 11 | Artikel 180 |
| Artikel 12 | — |
| Artikel 13 | Artikel 195 |
| Artikel 14 | Artikel 195 |
| Artikel 15 | — |
| Artikel 16 | — |
| Artikel 17 | — |
| Artikel 18 | — |
2. Förordning (EEG) nr 827/68
3. Förordning (EEG) nr 2729/75
| Förordning (EEG) nr 2729/75 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1 | Artikel 149 |
| Artikel 2.1 | Artikel 150 |
| Artikel 2.2 | Artikel 151 |
| Artikel 3 | Artikel 152 |
4. Förordning (EEG) nr 2759/75
5. Förordning (EEG) nr 2771/75
6. Förordning (EEG) nr 2777/75
7. Förordning (EEG) nr 2782/75
| Förordning (EEG) nr 2782/75 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1 | Artikel 121 f i |
| Artikel 2 | Punkt C.I. i bilaga XIVa |
| Artikel 3 | Artikel 121 f ii |
| Artikel 4 | Artikel 192 |
| Artikel 5 | Punkt C.II. i bilaga XIVa och artikel 121 f iii |
| Artikel 6 | Punkt C.II. 3 i bilaga XIV och artikel 121 f iii |
| Artikel 7 | Artikel 121 f iv |
| Artikel 8 | Artikel 121 f v |
| Artikel 9 | Artikel 121 f vi |
| Artikel 10 | Artikel 192 |
| Artikel 11 | Punkt C.III.1 och 2 i bilaga XIVa |
| Artikel 12 | Punkt C.III.3 i bilaga XIVa och artikel 121 f iii |
| Artikel 13 | Artikel 121 f vii |
| Artikel 14 | Artikel 121 f |
| Artikel 15 | Artikel 121 f |
| Artikel 16 | Artiklarna 192 och 194 |
| Artikel 17 | Artikel 121 f |
8. Förordning (EEG) nr 707/76
| Förordning (EEG) nr 707/76 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1 | Artikel 122 |
| Artiklarna 2 och 3 | Artikel 127 |
9. Förordning (EEG) nr 1055/77
| Förordning (EEG) nr 1055/77 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1 | Artikel 39.1–39.4 |
| Artikel 2 | Artikel 39.5 |
| Artikel 3 | Artikel 39.6 och 39.7 |
| Artikel 4 | Artikel 43 |
| Artikel 5 | Artikel 39.1 andra stycket |
10. Förordning (EEG) nr 2931/79
| Förordning (EEG) nr 2931/79 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1 | Artikel 172 |
11. Förordning (EEG) nr 3220/84
| Förordning (EEG) nr 3220/84 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1.1 | Artikel 42.1 första stycket punkt b |
| Artikel 1.2 första stycket | — |
| Artikel 1.2 andra stycket | Artikel 43m iv |
| Artikel 2.1 första stycket | Punkt B. I. och III. i bilaga V |
| Artikel 2.1 andra stycket | Punkt B. III. i bilaga V |
| Artikel 2.2 och 2.3 första stycket | Artikel 43 m |
| Artikel 2.3 andra stycket | Artikel 43 |
| Artikel 2.3 tredje stycket | Punkt B. IV.1 i bilaga V |
| Artikel 3.1 första stycket | Artikel 43 och punkt B. II. i bilaga V |
| Artikel 3.1 andra stycket | Artikel 43 |
| Artikel 3.1 tredje stycket | Punkt B. IV.2 i bilaga V |
| Artikel 3.2 och 3.3 | Punkt B. II. i bilaga V |
| Artikel 3.4 | Artikel 43 m iv |
| Artiklarna 4 och 5 | Artikel 43 m |
12. Förordning (EEG) nr 1898/87
| Förordning (EEG) nr 1898/87 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1 | Artikel 114.1 jämförd med punkt I i bilaga XII |
| Artikel 2 | Artikel 114.1 jämförd med punkt II i bilaga XII |
| Artikel 3 | Artikel 114.1 jämförd med punkt III i bilaga XII |
| Artikel 4.1 och 4.3 | Artikel 114.1 jämförd med punkt IV i bilaga XII |
| Artikel 4.2 | Artikel 121 |
13. Förordning (EEG) nr 3730/87
| Förordning (EEG) nr 3730/87 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1 | Artikel 27.1 och 27.2 |
| Artikel 2 | Artikel 27.3 |
| Artikel 3 | Artikel 27.4 |
| Artikel 4 | Artikel 27.5 |
| Artikel 5 | — |
| Artikel 6 | Artikel 43 |
14. Förordning (EEG) nr 1186/90
| Förordning (EEG) nr 1186/90 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1.1 första stycket | Punkt A. V. första stycket i bilaga V |
| Artikel 1.1 andra stycket | — |
| Artikel 1.2 | Artikel 43 m |
| Artikel 2.a | Artikel 43 m |
| Artikel 2.b | Artikel 43 m iii |
| Artikel 3 | Artikel 194 |
15. Förordning (EEG) nr 1906/2007
| Förordning (EEG) nr 1906/90 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1.1 | Punkt B.I.1 i bilaga XIV |
| Artikel 1.2 | Artikel 121 e ii |
| Artikel 1.3 | Punkt B.I.2 i bilaga XIV |
| Artikel 1.3a | Punkt B.I.3 i bilaga XIV |
| Artikel 2.1 | Punkt B.II.1 i bilaga XIV |
| Artikel 2.2–2.4 | Artikel 121 e i |
| Artikel 2.5–2.7 | Punkt B.II.2–4 i bilaga XIV |
| Artikel 2.8 | Artikel 121 e i |
| Artikel 3.1 och 3.2 | Punkt B.III.1 och 2 i bilaga XIV |
| Artikel 3.3 | Punkt B.III.3 i bilaga XIV och artikel 121 e |
| Artikel 4 | Artikel 121 e iv |
| Artikel 5.1–5.5 | Artikel 121 e iv |
| Artikel 5.6 | Artikel 121 e v och artikel 194 |
| Artikel 6 | Artikel 121 e vi |
| Artikel 7 | Artikel 121 e vii och artikel 194 |
| Artikel 8 | Artiklarna 192 och 194 |
| Artikel 9 | Artikel 121 e |
| Artikel 10 | Artikel 194 |
| Artikel 11 | Artikel 192 |
16. Förordning (EEG) nr 2204/90
| Förordning (EEG) nr 2204/90 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1.1 | Artikel 119 |
| Artikel 1.2 | Artikel 121 i |
| Artikel 2 | Artikel 119 jämförd med bilaga III del V punkt 2 |
| Artikel 3.1 | Artikel 121 i och artikel 194 |
| Artikel 3.2 | Artiklarna 192 och 194 |
| Artikel 3.3 | Artikel 194 |
| Artikel 4 | — |
| Artikel 5 | Artikel 121 |
17. Förordning (EEG) nr 2075/92
18. Förordning (EEG) nr 2077/92
| Förordning (EEG) nr 2077/92 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artiklarna 1, 2 och 4 | Artikel 123 |
| Artiklarna 3, 4.2, 4.3, 5 och 6 | Artikel 127 |
| Artikel 7 | Artikel 177 |
| Artikel 8 | Artikel 178 |
| Artikel 9 | Artikel 127 |
| Artikel 10 | Artikel 126 |
| Artiklarna 11 och 12 | Artikel 127 |
19. Förordning (EEG) nr 2137/92
| Förordning (EEG) nr 2137/92 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1 | Artikel 42.1 andra stycket |
| Artikel 2 första stycket led a | Punkt C. I. och IV. i bilaga V |
| Artikel 2 första stycket led b | punkt C. I. i bilaga V |
| Artikel 2 andra stycket | Punkt C. IV. andra stycket i bilaga V |
| Artikel 3.1 | Punkt C. II. i bilaga V |
| Artikel 3.2 första och andra stycket | Punkt C. III.1 i bilaga V |
| Artikel 3.2 tredje stycket | Punkt C. III.2 i bilaga V och artikel 43 m |
| Artikel 3.3 | Artikel 43 m |
| Artikel 4.1 | Artikel 43 m |
| Artikel 4.2 | Punkt C. V. i bilaga V |
| Artikel 4.3 | Artikel 43 m |
| Artikel 5 | Artikel 42.2 |
| Artikel 6 | Artikel 43 m |
| Artikel 7.1 | — |
| Artikel 7.2 | Artikel 43 m |
| Artikel 7.3 | — |
| Artikel 9 | — |
20. Förordning (EEG) nr 404/93
| Förordning (EEG) nr 404/93 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1.1 och 1.2 | Artikel 1.1 k |
| Artikel 1.3 | Artikel 3.1 a |
| Artikel 2 | Artikel 113.1 och 113.2 |
| Artikel 3 | Artikel 113.3 |
| Artikel 4 | Artiklarna 121 och 194 |
| Artikel 15.1 | Artikel 135 |
| Artikel 15.2–15.4 | Artikel 141 |
| Artikel 15.5 | Artikel 143 |
| Artikel 21 | Artikel 128 |
| Artikel 22 | Artikel 129 |
| Artikel 23 | Artikel 159 |
| Artikel 24 | Artikel 180 |
| Artikel 27 | Artikel 195 |
| Artikel 28 | — |
| Artikel 29 | Artikel 192 |
20a. Förordning (EEG) nr 1868/94
| Förordning (EEG) nr 1868/94 | Denna förordning |
|---|---|
| Artikel 1 | Artikel 55.1 c |
| Artikel 2.1 och 2.2 första stycket | Artikel 84a.1 och 84a.2 |
| Artikel 4 | Artikel 84a.3 |
| Artikel 4a | Artikel 95a.2 |
| Artikel 5 | Artikel 95a.1 |
| Artikel 6 | Artikel 84a.4 och 84a.5 |
| Artikel 7 | Artikel 84a.6 |
| Artikel 8 | Artiklarna 85 d och 95a.3 |
21. Förordning (EG) nr 2991/94
| Förordning (EG) nr 2991/94 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1 | Artikel 115 |
| Artikel 2 | Artikel 115 jämförd med punkt I i bilaga XV |
| Artikel 3 | Artikel 115 jämförd med punkt II i bilaga XV |
| Artikel 4 | Artikel 115 jämförd med punkt III.1 i bilaga XV |
| Artikel 5 | Artikel 115 jämförd med punkt III.2 och III.3 i bilaga XV |
| Artikel 6 | Artikel 115 jämförd med punkt IV i bilaga XV |
| Artikel 7 | Artikel 115 jämförd med punkt V i bilaga XV |
| Artikel 8 | Artikel 121 |
| Artikel 9 | — |
| Artikel 10 | Artikel 115 jämförd med punkt VI i bilaga XV |
22. Förordning (EG) nr 2200/96
| Förordning (EG) nr 2200/96 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1.1 och 1.2 | Artikel 1.1 i |
| Artikel 1.3 | Artikel 3.2 |
| Artikel 46 | Artikel 195 |
| Artikel 47 | — |
23. Förordning (EG) nr 2201/96
| Förordning (EG) nr 2201/96 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1.1 och 1.2 | Artikel 1.1 j |
| Artikel 1.3 | Artikel 3.2 |
| Artikel 29 | Artikel 195 |
| Artikel 30 | — |
24. Förordning (EG) nr 2597/97
| Förordning (EG) nr 2597/97 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1.1 | Artikel 114.2 |
| Artikel 1.2 | Artikel 114.2 jämförd med punkt I i bilaga XIII |
| Artikel 2 | Artikel 114.2 jämförd med punkt II i bilaga XIII |
| Artikel 3 | Artikel 114.2 jämförd med punkt III.1 och III.2 i bilaga XIII |
| Artikel 4 | Artikel 114.2 jämförd med punkt III.3 i bilaga XIII |
| Artikel 5 | Artikel 114.2 jämförd med punkt IV i bilaga XIII |
| Artikel 6 | Artikel 114.2 jämförd med punkt V i bilaga XIII |
| Artikel 7.1 | Artikel 114.2 jämförd med punkt VI i bilaga XIII |
| Artikel 7.2 | Artikel 121 |
25. Förordning (EG) nr 1254/1999
26. Förordning (EG) nr 1255/1999
27. Förordning (EG) nr 2250/1999
| Förordning (EG) nr 2250/1999 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1 | Artikel 2.1 jämförd med punkt 1 i del V i bilaga III |
28. Förordning (EG) nr 1493/1999
| Förordning (EG) nr 1493/1999 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1.1 och artikel 1.2 | Artikel 1.1 l |
| Artikel 1.4 | Artikel 3.1 d |
| Artiklarna 74 och 75 | Artikel 195 |
| Artikel 76 | — |
29. Förordning (EG) nr 1673/2000
| Förordning (EG) nr 1673/2000 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1.1 | Artikel 1.1 h |
| Artikel 1.2 a | Artikel 2.2 a |
| Artikel 1.2 b | Artikel 91.2 |
| Artikel 1.3 | — |
| Artikel 2.1 | Artikel 91.1 |
| Artikel 2.2 | Artikel 193 |
| Artikel 2.3 och 2.4 | Artikel 92 |
| Artikel 2.5 | Artikel 93 |
| Artikel 3.1 och 3.3 | Artikel 94 |
| Artikel 3.2, 3.4 och 3.5 | — |
| Artikel 4 | — |
| Artikel 5 | Artiklarna 130 och 157 |
| Artikel 6 | Artikel 128 |
| Artikel 7 | Artikel 159 |
| Artikel 8 | Artikel 180 |
| Artikel 9 första stycket | Artikel 95 |
| Artikel 9 andra stycket | Artikel 194 |
| Artikel 10 | Artikel 195 |
| Artikel 11 | Artikel 190 |
| Artikel 12 | — |
| Artikel 13 | — |
| Artikel 14 första strecksatsen | — |
| Artikel 14 andra strecksatsen | Artikel 191 |
| Artikel 15 | — |
30. Förordning (EG) nr 2529/2001
31. Förordning (EG) nr 670/2003
32. Förordning (EG) nr 1784/2003
33. Förordning (EG) nr 1785/2003
34. Förordning (EG) nr 1786/2003
35. Förordning (EG) nr 1788/2003
36. Förordning (EG) nr 797/2004
| Förordning (EG) nr 797/2004 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1.1 | Artikel 105.1 |
| Artikel 1.2 | Artikel 1.3 b |
| Artikel 1.3 första stycket, första meningen | Artikel 180 |
| Artikel 1.3 första stycket, andra meningen och andra stycket | Artikel 105.2 |
| Artikel 2 | Artikel 106 |
| Artikel 3 | Artikel 107 |
| Artikel 4.1 | Artikel 190 |
| Artikel 4.2 och 4.3 | Artikel 108 |
| Artikel 5 | Artikel 109 |
| Artikel 6 | Artikel 195 |
| Artikel 7 | Artikel 184.2 |
| Artikel 8 | — |
37. Förordning (EG) nr 865/2004
38. Förordning (EG) nr 1947/2005
39. Förordning (EG) nr 1952/2005
| Förordning (EG) nr 1952/2005 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1 | Artikel 1.1 f |
| Artikel 2 | Artikel 2.1 |
| Artikel 3 | — |
| Artikel 4 | Artikel 117.1-117.3 |
| Artikel 5 | Artikel 117.4 och 117.5 |
| Artikel 6 | Artikel 122 |
| Artikel 7 | Artikel 127 |
| Artikel 8 | Artikel 135 |
| Artikel 9 | Artikel 158 |
| Artikel 10.1 | Artikel 129 |
| Artikel 10.2 | Artikel 128 |
| Artikel 11 | Artikel 159 |
| Artikel 12 | Artikel 180 |
| Artikel 13 | — |
| Artikel 14 | Artikel 185.1-185.3 |
| Artikel 15 | Artikel 192 |
| Artikel 16 | Artikel 195 |
| Artikel 17 första strecksatsen | Artikel 121 g |
| Artikel 17 andra strecksatsen | Artikel 127 |
| Artikel 17 tredje strecksatsen | Artikel 127 |
| Artikel 17 fjärde strecksatsen | Artikel 185.4 |
| Artikel 17 femte strecksatsen | Artikel 192 |
| Artikel 18 | — |
| Artikel 19 | — |
40. Förordning (EG) nr 318/2006
41. Förordning (EG) nr 1028/2006
| Förordning (EG) No 1028/2006 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1 | Punkt A.I. i bilaga XIV |
| Artikel 2 | Artikel 121 d i |
| Artikel 3 | Punkt A.II. i bilaga Annex XIV |
| Artikel 4 | Punkt A.III. i bilaga XIV |
| Artikel 5 | Artikel 121 d v |
| Artikel 6 | Punkt A.IV. i bilaga XIV |
| Artikel 7 | Artikel 194 |
| Artikel 8 | Artikel 194 |
| Artikel 9 | Artikel 192 |
| Artikel 10 | Artikel 195 |
| Artikel 11.1 | Artikel 121 d ii |
| Artikel 11.2 | Artikel 121 d iii |
| Artikel 11.3 | Artikel 121 d iv |
| Artikel 11.4 | Artikel 121 d v |
| Artikel 11.5 | Artikel 194 |
| Artikel 11.6 | Artikel 121 d vi |
| Artikel 11.7 | Artikel 192 |
| Artikel 11.8 | Artikel 121 d vii |
| Artikel 11.9 | Artiklarna 121 och 194 |
42. Förordningen (EG) nr 1183/2006
| Förordning (EG) nr 1183/2006 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1 | Artikel 42.1 första stycket led a |
| Artikel 2 a inledningsfrasen | Punkt A. I.1 i bilaga V |
| Artikel 2 a första, andra och tredje strecksatsen | Punkt A. IV första stycket i bilaga V |
| Artikel 2 b | Punkt A. I.2 i bilaga V |
| Artikel 3 | Punkt A. IV andra stycket i bilaga V och artikel 43 m ii |
| Artikel 4.1 första stycket | Punkt A. II i bilaga V |
| Artikel 4.1 andra stycket | Artikel 43 m |
| Artikel 4.2 och 4.3 | Punkt A. III i bilaga V |
| Artikel 4.4 | Punkt A. III.2 andra stycket i bilaga V |
| Artikel 5.1 | Artikel 43 |
| Artikel 5.2 | Punkt A. V första stycket i bilaga V |
| Artikel 5.3 | Punkt A. V andra stycket i bilaga V |
| Artikel 6 | Artikel 42.2 |
| Artikel 7 | Artikel 43 |
43. Förordning (EG) nr 1184/2006
| Förordning (EG) nr 1184/2006 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1 | Artikel 175 |
| Artikel 2 | Artikel 176 |
| Artikel 3 | — |
44. Förordning (EG) nr 1544/2006
| Förordning (EG) nr 1544/2006 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1 | Artikel 111 |
| Artikel 2 | Artiklarna 112, 192 och 194 |
| Artikel 3 | Artikel 3.1 b ii |
| Artikel 4 | Artikel 195 |
| Artikel 5 | Artikel 190 |
| Artikel 6 | — |
45. Förordning (EG) nr 700/2007
| Förordning (EG) nr 700/2007 | Den här förordningen |
|---|---|
| Artikel 1.1 och 1.2 | Artikel 113b.1 första stycket |
| Artikel 1.3 | Artikel 113b.2 |
| Artikel 2 | Punkt I i bilaga XIa |
| Artikel 3 | Punkt II i bilaga XIa |
| Artikel 4 | Punkt III i bilaga XIa |
| Artikel 5 | Punkt IV i bilaga XIa |
| Artikel 6 | Punkt V i bilaga XIa |
| Artikel 7 | Punkt VI i bilaga XIa |
| Artikel 8 | Punkt VII i bilaga XIa |
| Artikel 9 | Punkt VIII i bilaga XIa |
| Artikel 10 | Punkt IX i bilaga XIa |
| Artikel 11.1 | Artikel 121 första stycket led j |
| Artikel 11.2 | Artikel 121 andra stycket |
| Artikel 12 | Artikel 195 |
| Artikel 13 | Artikel 113b.1 andra stycket |
46. Förordning (EG) nr 1182/2007
47. Förordning (EG) nr 479/2008
1 EUT L 42, 14.2.2006, s. 1.
2 EGT L 244, 29.9.2000, s. 27.
3 Se sidan 16 i detta nummer i EUT.
4 EUT L 265, 26.9.2006, s. 1.
5 EUT L 277, 21.10.2005, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 146/2008 (EUT L 46, 21.2.2008, s. 1).
6 EGT L 198, 22.7.1991, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 123/2008 (EUT L 38, 13.2.2008, s. 3).
7 EUT L 189, 20.7.2007, s. 1.
8 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram (EGT L 242, 10.9.2002, s. 1).
9 EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.
10 EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.
11 EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.
12 EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.
13 EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).
14 EUT L 39, 13.2.2008, s. 16.
15 EGT L 40, 11.2.1989, s. 1.
16 EGT L 11, 14.1.1994, s. 1.
17 EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.
18 EGT L 118, 4.5.2002, s. 1.
19 EGT L 186, 30.6.1989, s. 21.
20 EGT L 109, 6.5.2000, s. 29.
21 EUT L 247, 21.9.2007, s. 17.
22 EGT L 1, 4.1.2003, s. 1. Anmärkning: Titeln på förordning (EG) nr 1/2003 har anpassats för att ta hänsyn till omnumreringen av artiklarna i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen, i enlighet med artikel 5 i Lissabonfördraget. Hänvisningen avsåg ursprungligen artiklarna 81 och 82 i fördraget.
23 EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.
24 EGT L 256, 7.9.1987, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 733/2007 (EUT L 169, 29.6.2007, s. 1).
25 EUT L 316, 2.12.2005, s. 1.
26 EUT L 169, 30.6.2005, s. 1.
27 EGT L 67, 10.3.1994, s. 89.
28 EGT L 349, 31.12.1994, s. 53.
29 EGT L 318, 20.12.1993, s. 18.
30 EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
31 EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.”
32 EGT L 297, 21.11.1996, s. 49. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1933/2001 (EGT L 262, 2.10.2001, s. 6).
33 För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i särskilda gemenskapsbestämmelser är uppfyllda (se rådets direktiv 94/28/EG, EGT L 178, 12.7.1994, s. 66; kommissionens beslut 93/623/EEG, EGT L 298, 3.12.1993, s. 45).
34 För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i särskilda gemenskapsbestämmelser är uppfyllda (se rådets direktiv 88/661/EEG, EGT L 382, 31.12.1988, s. 36; rådets direktiv 94/28/EG, EGT L 178, 12.7.1994, s. 66; kommissionens beslut 96/510/EG, EGT L 210, 20.8.1996, s. 53).
35 För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i särskilda gemenskapsbestämmelser är uppfyllda (se artiklarna 291 till 300 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93, EGT L 253, 11.10.1993, s. 1, och efterföljande ändringar).
36 För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i avsnitt II F i de inledande bestämmelserna i Kombinerade nomenklaturen är uppfyllda.
55 EGT L 190, 23.7.1975, s. 36.
56 EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).
57 EUT L 139, 30.4.2004, s. 206. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006.
58 Medlemsstaterna får införa en särskild klass för 60 % eller mer magert kött, angiven med bokstaven S, för grisar som har slaktats på deras territorium.
60 De nationella taken för Italien i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1782/2003 för åren 2008, 2009 och 2010 minskas med 20 miljoner EUR och dessa belopp har införts i budgetbeloppen för Italien för budgetåren 2009, 2010 och 2011 enligt denna tabell.
62 Den garanterade nationella kvantitet som fastställs för Ungern gäller enbart hampfibrer.
64 EGT L 204, 11.8.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).
65 EUT L 165, 30.4.2004, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 180/2008 (EUT L 56, 29.2.2008, s. 4).
66 EGT L 109, 6.5.2000, s. 29. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2003/89/EG (EUT L 308, 25.11.2003, s. 15).
67 EGT L 250, 19.9.1984, s. 17. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2005/29/EG (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22).
68 EGT L 276, 6.10.1990, s. 40. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
69 EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).
70 EGT L 40, 11.2.1989, s. 51. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/107/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 411).
71 EUT L 93, 31.3.2006, s. 1.
72 EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.
73 motsvarande ”smør 60” på danska.
74 motsvarande ”smør 40” på danska.
75 motsvarande ”margarine 60” på danska.
76 motsvarande ”margarine 40” på danska.
77 motsvarande ”blandingsprodukt 60” på danska.
78 motsvarande ”blandingsprodukt 40” på danska.