Rådets direktiv av den 16 december 1991 om obligatorisk användning av bilbälten och fasthållningsanordningar för barn i fordon (91/671/EEG)

Avis juridique important

Rådets direktiv 91/671/EEG av den 16 december 1991 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om obligatorisk användning av bilbälten i fordon som väger mindre än 3,5 ton Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 373 , 31/12/1991 s. 0026 - 0028 Finsk specialutgåva Område 7 Volym 4 s. 0057 Svensk specialutgåva Område 7 Volym 4 s. 0057

RÅDETS DIREKTIV av den 16 december 1991 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om obligatorisk användning av bilbälten i fordon som väger mindre än 3,5 ton (91/671/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 75 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (), och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 2003/20/ · direktiv 2014/37/.

Det finns stora skillnader mellan medlemsstaternas nationella lagstiftning om obligatorisk användning av bilbälten. Det är därför nödvändigt med en harmonisering.

För att garantera större säkerhet bör skyldigheten att använda bilbälten harmoniseras för fordon som väger mindre än 3,5 ton.

Direktiv 76/115/EEG () och 77/541/EEG () gäller de tekniska krav som motorfordon måste uppfylla i fråga om bilbälten, men inte användningen av bilbälten.

Vid ett sammanträde i rådet åtog sig rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, i en resolution av den 19 december 1984 (), att säkerställa snabba beslut om trafiksäkerhetsåtgärder och uppmanade kommissionen att lämna förslag till åtgärder.

Europaparlamentet har i resolutioner om trafiksäkerhet ()rekommenderat att det bör vara obligatoriskt att använda bilbälte för samtliga passagerare, inklusive barn, på samtliga vägar och i alla säten i passagerarfordon (dock inte i kollektivtrafikfordon).

Det bör införas bestämmelser om obligatorisk användning av fasthållningsanordningar för barn i säten försedda med bilbälten.

I avvaktan på harmoniserade gemenskapsstandarder för fasthållningsanordningar för barn skall de standarder som motsvarar en medlemsstats nationella krav erkännas i de andra medlemsstaterna.

Studier har också visat att passagerare utan bälte löper nästan lika stor risk i baksätet som i framsätet och att baksätespassagerare utan bälte ökar skaderisken för framsätespassagerarna. Antalet dödsfall och skador skulle sålunda kunna minskas ytterligare om det blev obligatoriskt att använda bilbälte i baksätet.

Datum för ikraftträdandet av de åtgärder som anges i detta direktiv bör väljas så att det finns tillräckligt med tid för att utarbeta de nödvändiga genomförandebestämmelserna, särskilt i de medlemsstater där det ännu inte finns några bestämmelser på detta område.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 75 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och

Det finns stora skillnader mellan medlemsstaternas nationella lagstiftning om obligatorisk användning av bilbälten. Det är därför nödvändigt med en harmonisering.

För att garantera större säkerhet bör skyldigheten att använda bilbälten harmoniseras för fordon som väger mindre än 3,5 ton.

Direktiv 76/115/EEG och 77/541/EEG gäller de tekniska krav som motorfordon måste uppfylla i fråga om bilbälten, men inte användningen av bilbälten.

Vid ett sammanträde i rådet åtog sig rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, i en resolution av den 19 december 1984, att säkerställa snabba beslut om trafiksäkerhetsåtgärder och uppmanade kommissionen att lämna förslag till åtgärder.

Europaparlamentet har i resolutioner om trafiksäkerhet rekommenderat att det bör vara obligatoriskt att använda bilbälte för samtliga passagerare, inklusive barn, på samtliga vägar och i alla säten i passagerarfordon (dock inte i kollektivtrafikfordon).

Det bör införas bestämmelser om obligatorisk användning av fasthållningsanordningar för barn i säten försedda med bilbälten.

I avvaktan på harmoniserade gemenskapsstandarder för fasthållningsanordningar för barn skall de standarder som motsvarar en medlemsstats nationella krav erkännas i de andra medlemsstaterna.

Studier har också visat att passagerare utan bälte löper nästan lika stor risk i baksätet som i framsätet och att baksätespassagerare utan bälte ökar skaderisken för framsätespassagerarna. Antalet dödsfall och skador skulle sålunda kunna minskas ytterligare om det blev obligatoriskt att använda bilbälte i baksätet.

Datum för ikraftträdandet av de åtgärder som anges i detta direktiv bör väljas så att det finns tillräckligt med tid för att utarbeta de nödvändiga genomförandebestämmelserna, särskilt i de medlemsstater där det ännu inte finns några bestämmelser på detta område.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Ändrad genom direktiv 2003/20/.

1. Detta direktiv skall gälla alla motorfordon i kategorierna M1, M2, M3 och N1, N2 och N3 enligt definitionerna i bilaga II till direktiv 70/156/EEG, vilka är avsedda att användas på väg, har minst fyra hjul och är konstruerade för en högsta hastighet som överstiger 25 km/tim.

2. I detta direktiv

skall definitionerna av säkerhetsanordningar, inklusive bilbälten och fasthållningsanordningar för barn i fråga om fordon i kategorierna M1 och N1, med tillhörande komponenter, vara desamma som i bilaga I till direktiv 77/541/EEG,

avses med bakåtvänd: vänd i riktning mot fordonets normala körriktning.

3. Fasthållningsanordningar för barn indelas i följande fem viktgrupper:

a) Grupp 0 för barn som väger mindre än 10 kg.

b) Grupp 0+ för barn som väger mindre än 13 kg.

c) Grupp I för barn som väger 9–18 kg.

d) Grupp II för barn som väger 15–25 kg.

e) Grupp III för barn som väger 22–36 kg.

4. Fasthållningsanordningar för barn delas upp i följande två klasser:

a) Integrerade anordningar, vilka består av en kombination av bälten eller flexibla delar med ett bälteslås, justeringsanordning, fästen och i vissa fall en extrastol och/eller ett krockskydd, och som kan fästas med ett eller flera av de bälten anordningen är försedd med.

b) Icke-integrerade anordningar, som kan bestå av delar av en fasthållningsanordning, som när den används tillsammans med ett bilbälte avsett för vuxna, vilket löper runt barnets kropp eller håller fast den anordning som barnet sitter i, utgör en komplett fasthållningsanordning för barn.

Artikel2¶

Ändrad genom direktiv 2003/20/ och direktiv 2014/37/.

1. Fordon i kategorierna M1, N1, N2 och N3:

a)

i) För fordon i kategorierna M1, N1, N2 och N3 ska medlemsstaterna kräva att alla som färdas i fordonet använder de säkerhetsanordningar som fordonet är utrustat med, när fordonen framförs på väg. Barn under 150 cm ska, i sådana fordon i kategorierna M1, N1, N2 och N3 som är utrustade med säkerhetsanordningar, sitta fastspända med en fasthållningsanordning för barn, integrerad eller icke-integrerad enligt artikel 1.4 a och b och som är anpassad till barnets fysiska egenskaper i enlighet med I fordon i kategorierna M1, N1, N2 och N3 som inte är utrustade med säkerhetsanordningar

klassificering enligt artikel 1.3 för fasthållningsanordningar för barn som godkänts i enlighet med led c i i denna punkt,

storleksintervall och maximal vikt som fasthållningsanordningen för barn är avsedd för, enligt tillverkarens angivelser, för fasthållningsanordningar för barn som godkänts i enlighet med led c ii i denna punkt.

får barn under tre år inte färdas,

ska barn som är tre år eller äldre och under 150 cm, utan att det påverkar tillämpningen av led ii, färdas i ett annat säte än ett framsäte.

ii) Medlemsstaterna får på sitt territorium tillåta att barn som är under 150 cm och minst 135 cm sitter fastspända med ett bilbälte för vuxna. Dessa längdkriterier skall ses över i enlighet med förfarandet i artikel 7b.2.

iii) Medlemsstaterna får dock på sitt territorium tillåta att de barn som avses under i och ii inte sitter fastspända med en fasthållningsanordning för barn när de färdas i taxibilar. När dessa barn färdas i taxibilar utan fasthållningsanordningar, skall de emellertid sitta i ett annat säte än ett framsäte.

b) Barn får inte färdas i en bakåtvänd fasthållningsanordning i ett passagerarsäte som skyddas av en krockkudde framför passagerarsätet, om inte krockkudden har deaktiverats, inbegripet de fall där krockkudden deaktiveras automatiskt på ett fullgott sätt.

c) Om en fasthållningsanordning för barn används, ska den vara godkänd i enlighet med eller eventuell senare anpassning till dessa föreskrifter eller det direktivet. Fasthållningsanordningen för barn ska installeras i enlighet med monteringsinformationen (t.ex. bruksanvisning, broschyr eller elektronisk information) från tillverkaren av fasthållningsanordningar för barn som förklarar hur och i vilka fordonstyper systemet kan användas på ett säkert sätt.

i) FN/ECE:s föreskrifter nr 44/03 eller direktiv 77/541/EEG eller

ii) FN/ECE:s föreskrifter nr 129,

d) Till och med den 9 maj 2008 får medlemsstaterna tillåta användning av sådana fasthållningsanordningar för barn som är typgodkända enligt de nationella standarder som var i kraft i medlemsstaten vid den tidpunkt då anordningen togs i bruk eller enligt de nationella standarder som motsvarar Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas föreskrift 44/03 eller direktiv 77/541/EEG.

2. Fordon i kategorierna M2 och M3:

a) För fordon i kategorierna M2 och M3 skall medlemsstaterna kräva att alla som färdas sittande i fordonet och som är äldre än tre år använder sig av de säkerhetsanordningar som fordonet är utrustat med, när dessa framförs på väg. Fasthållningsanordningar för barn skall vara typgodkända enligt punkt 1 c och d.

b) Passagerarna i fordon i kategorierna M2 och M3 skall upplysas om kravet på att använda bilbälte när de sitter och fordonet är i rörelse. Passagerarna skall informeras på ett eller flera av följande sätt:

Av föraren.

Av den som ansvarar för transporten eller den som fungerar som ledare för gruppen.

Genom audiovisuella hjälpmedel (till exempel en videofilm).

Genom skyltar och/eller det piktogram som medlemsstaterna beslutat om i enlighet med den gemenskapsmodell som återges i bilagan, med tydlig placering vid varje sittplats.

Artikel3¶

Bestämmelserna i detta direktiv skall också gälla för förare och passagerare i fordon som används på väg inom gemenskapen och som är registrerade i ett tredje land.

Artikel5¶

Skyldigheterna i artikel 2 gäller inte personer som enligt intyg av behöriga myndigheter har beviljats undantag av starka medicinska skäl. Ett läkarintyg av en behörig myndighet i en medlemsstat skall gälla i alla andra medlemsstater. Giltighetstiden skall anges i intyget, och intyget skall på begäran visas upp för den som har rätt att kontrollera det enligt de bestämmelser om detta som gäller i varje medlemsstat. Följande symbol skall finnas på intyget:

Artikel6¶

Ändrad genom direktiv 2003/20/.

Medlemsstaterna får, för transport på sitt territorium, efter kommissionens samtycke bevilja andra undantag än de som anges i artikel 5 i syfte att

beakta särskilda fysiska förhållanden eller särskilda omständigheter av begränsad varaktighet,

möjliggöra ett effektivt utövande av viss yrkesverksamhet,

säkerställa att polis, säkerhetstjänster eller räddningstjänster kan utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt,

när installation av två fasthållningsanordningar för barn i baksätet på fordon i kategorierna M1 och N1 av utrymmesskäl omöjliggör installation av en tredje fasthållningsanordning, tillåta att ett tredje barn som är tre år eller äldre och under 150 cm sitter fastspänd med ett bilbälte för vuxna,

tillåta att barn som är tre år eller äldre sitter fastspända med ett bilbälte för vuxna, utom på framsätena i fordon i kategorierna M1 och N1, när det är frågan om tillfälliga transporter under korta sträckor och fordonet inte är utrustat med någon fasthållningsanordning eller med tillräckligt många fasthållningsanordningar för barn,

beakta de särskilda trafikförhållandena för sådana fordon i kategorierna M2 och M3 som används för lokala transporter i stadstrafik eller i tätortsområden eller i vilka ståplatser är tillåtna.

Artikel6a¶

Införd genom direktiv 2003/20/.

Medlemsstaterna får, efter kommissionens samtycke, bevilja tillfälliga undantag utöver dem som anges i artiklarna 5 och 6, för att tillåta transporter, i enlighet med den berörda medlemsstatens bestämmelser och för lokala behov, särskilt skolskjutsar, i fordon i kategorierna M2 och M3 av ett större antal sittande barn än antalet sittplatser utrustade med bilbälten.

Undantagens giltighetstid skall fastställas av medlemsstaten och får inte överstiga fem år räknat från 9 maj 2003.

Artikel6b¶

Införd genom direktiv 2003/20/.

Medlemsstaterna får bevilja andra tillfälliga undantag för transport på sitt territorium än de undantag som anges i artiklarna 5 och 6, för att i enlighet med den berörda medlemsstatens bestämmelser tillåta att det i fordon som omfattas av kategorierna M1 och N1, på annan plats än i framsätet, transporteras fler personer än det finns sittplatser utrustade med bilbälten eller fasthållningsanordningar.

Undantagens giltighetstid skall fastställas av medlemsstaten och får inte överstiga sex år räknat från 9 maj 2003.

Artikel7¶

Senast den 1 augusti 1994 skall kommissionen överlämna en rapport om genomförandet av detta direktiv. Syftet med rapporten skall vara att fastställa huruvida strängare säkerhetsåtgärder och ytterligare harmonisering behövs eller inte. Vid behov skall rapporten åtföljas av förslag till åtgärder. Rådet skall så snart som möjligt med kvalificerad majoritet fatta beslut om de åtgärder som föreslås.

Artikel7a¶

Införd genom direktiv 2003/20/.

1. För att beakta de tekniska framstegen får artiklarna 2 och 6 anpassas enligt det förfarande som avses i artikel 7b.2.

2. Kommissionen skall fortsätta att genomföra studier om vilka säkerhetsanordningar som är lämpligast för syftet att förbättra skyddet för alla passagerare mot alla slags olyckor. Kommissionen skall till Europaparlamentet och rådet rapportera om resultatet av dessa studier samt om tillämpningen av detta direktiv, särskilt om de undantag som medlemsstaterna har beviljat i enlighet med artikel 6, för bedömning av om det är lämpligt att förstärka säkerhetsåtgärderna och om det är nödvändigt med ytterligare harmonisering. På grundval av denna rapport skall kommissionen vid behov lägga fram lämpliga förslag.

Artikel7b¶

Införd genom direktiv 2003/20/.

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel8¶

1. Medlemsstaterna skall efter samråd med kommissionen sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den 1 januari 1993. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter för hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel9¶

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

BILAGA

(Färg: Vit figur mot blå bakgrund)

1 EGT nr C 298, 23.11.1988, s. 8 och EGT nr C 308, 8.12.1990, s. 11.

2 EGT nr C 96, 17.4.1989, s. 220 och EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 74.

3 EGT nr C 159, 26.6.1989, s. 52 och EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 56.

4 Rådets direktiv 76/115/EEG av den 18 december 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om förankring av bilbälten i motorfordon (EGT nr L 24, 30.1.1976, s. 6), senast ändrat genom direktiv 90/629/EEG (EGT nr L 341, 6.12.1990, s. 14).

5 Rådets direktiv 77/541/EEG av den 28 juni 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bilbälten och fasthållningsanordningar i motorfordon (EGT nr L 220, 29.8.1977, s. 95), senast ändrat genom direktiv 90/628/EEG (EGT nr L 341, 6.12.1990, s. 1).

6 EGT nr C 341, 21.12.1984, s. 1.

7 EGT nr C 104, 16.4.1984, s. 38 och EGT nr C 68, 24.3.1986, s. 35.

8 Rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT L 42, 23.2.1970, s. 1). Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2001/116/EG (EGT L 18, 21.1.2002, s. 1).

9 Rådets direktiv 77/541/EEG av den 28 juni 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bilbälten och fasthållningsanordningar i motorfordon (EGT L 220, 29.8.1977, s. 95). Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2000/3/EG (EGT L 53, 25.2.2000, s. 1).

10 EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.