Gemensamma importregler

Avis juridique important

Rådets förordning (EG) nr 3285/94 av den 22 december 1994 om gemensamma importregler och om upphävande av förordning (EG) nr 518/94 Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 349 , 31/12/1994 s. 0053 - 0070 Finsk specialutgåva Område 11 Volym 37 s. 0223 Svensk specialutgåva Område 11 Volym 37 s. 0223

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 3285/94 av den 22 december 1994 om gemensamma importregler och om upphävande av förordning (EG) nr 518/94

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 113 i detta,

med beaktande av rättsakterna om den gemensamma organisationen av marknaderna för jordbruksprodukter och om bearbetade jordbruksprodukter, särskilt de bestämmelser som medger undantag från den allmänna principen att kvantitativa restriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan endast får ersättas med de åtgärder som anges i dessa rättsakter,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(1), och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 139/96 · förordning (EG) nr 2315/96 · förordning (EG) nr 1103/97 · förordning (EG) nr 2474/2000 · förordning (EG) nr 2200/2004 · förordning (EG) nr 260/2009.

Den gemensamma handelspolitiken bör bygga på enhetliga principer. Rådets förordning (EEG) nr 518/94 av den 7 mars 1994 om gemenskapsregler för import och om upphävande av förordning (EEG) nr 288/82(2) är en viktig del av den politiken.

Vid antagandet av förordning (EG) nr 518/94 har vederbörlig hänsyn tagits till gemenskapens internationella förpliktelser, särskilt till dem som följer av artikel XIX i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (GATT 1994).

Avslutandet av Uruguayrundan ledde till att Världshandelsorganisationen (WTO) upprättades. I bilaga I A till avtalet om upprättandet av WTO finns bl.a. Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (GATT 1994) och ett avtal om skyddsåtgärder.

Avtalet om skyddsåtgärder tillgodoser behovet av att klargöra och förstärka bestämmelserna i GATT 1994, särskilt dess artikel XIX. Avtalet gör det nödvändigt att avskaffa skyddsåtgärder som strider mot dessa bestämmelser, t.ex. frivilliga exportbegränsningar, reglering av marknadstillträde och alla liknande import- eller exportåtgärder.

Avtalet om skyddsåtgärder omfattar även EKSG-produkter. De gemensamma importreglerna, särskilt rörande skyddsåtgärder, är därför tillämpliga också på dessa produkter, dock med förbehåll för eventuella åtgärder som vidtas för att genomföra avtal som särskilt avser EKSG-produkter.

Mot bakgrund av dessa nya multilaterala regler bör de gemensamma importreglerna preciseras bättre och ändras om så krävs, särskilt vad gäller tillämpningen av skyddsåtgärder.

Utgångspunkten för de gemensamma importreglerna är liberalisering av importen, dvs. att det inte skall finnas några kvantitativa restriktioner.

Medlemsstaterna bör underrätta kommissionen om varje fara som kan uppstå på grund av importens utveckling och som kan göra det nödvändigt att införa gemenskapsövervakning eller att vidta skyddsåtgärder.

I sådana fall bör kommissionen undersöka villkoren för och utvecklingen av importen, de ekonomiska och handelsmässiga förhållandena samt de åtgärder som eventuellt kan behöva vidtas.

Om gemenskapsövervakning tillämpas bör produkterna i fråga få övergå till fri omsättning endast om ett importdokument som uppfyller enhetliga kriterier har uppvisats. Dokumentet bör påtecknas inom en viss tid av medlemsstaternas myndigheter efter en informell begäran från importören, men utan att denne därigenom får rätt att importera. Dokumentet bör således vara giltigt endast så länge som importreglerna inte ändras.

Medlemsstaterna och kommissionen bör i största möjliga utsträckning utbyta information om gemenskapsövervakningens resultat.

Det åligger kommissionen och rådet att besluta om de skyddsåtgärder som är nödvändiga med hänsyn till gemenskapens intressen. Dessa intressen skall betraktas som en helhet, som bl.a. omfattar gemenskapens producenters, brukares och konsumenters intressen.

Skyddsåtgärder mot en WTO-medlem får övervägas endast om produkten i fråga importeras till gemenskapen i så kraftigt ökade kvantiteter och under sådana omständigheter att importen därigenom orsakar, eller hotar att orsaka, allvarlig skada för gemenskapens producenter av produkter av samma eller direkt konkurrerande slag, om inte de internationella förpliktelserna medger undantag från denna regel.

Begreppen "allvarlig skada", "hot om allvarlig skada" och "gemenskapens producenter" bör definieras och mer precisa kriterier för konstaterande av skada bör fastställas.

Innan en skyddsåtgärd vidtas måste en undersökning genomföras. I brådskande fall bör dock kommissionen få vidta provisoriska åtgärder.

Närmare bestämmelser bör fastställas om inledande av undersökningar, nödvändiga kontroller och inspektioner, exportländers och berörda parters tillgång till de uppgifter som samlas in, hörande av berörda parter och dessas möjlighet att lämna synpunkter.

De bestämmelser om undersökningar som införs genom denna förordning påverkar inte tillämpningen av gemenskapsregler eller nationella regler om tystnadsplikt.

Det är också nödvändigt att fastställa tidsfrister för inledande av undersökningar och för beslut om huruvida åtgärder eventuellt skall vidtas, så att dessa beslut fattas snabbt i syfte att öka rättssäkerheten för de berörda ekonomiska aktörerna.

I de fall skyddsåtgärderna vidtas i form av en kvot bör dess nivå i princip inte vara lägre än den genomsnittliga importnivån under en representativ period av minst tre år.

Om en kvot fördelas mellan leverantörsländerna kan varje lands kvot fastställas genom överenskommelse med länderna eller med utgångspunkt från importnivån under en representativ period. Det bör dock vara möjligt att göra undantag från dessa regler vid allvarlig skada och oproportionerligt ökad import, förutsatt att förpliktelsen att samråda med WTO:s Skyddsåtgärdskommitté iakttas.

Den längsta tid under vilken skyddsåtgärder får vidtas bör fastställas, liksom särskilda bestämmelser om förlängning, gradvis avveckling och omprövning av åtgärderna.

Det bör fastställas under vilka omständigheter produkter med ursprung i utvecklingsländer som är WTO-medlemmar bör undantas från skyddsåtgärder.

Det kan visa sig lämpligare att begränsa övervaknings- eller skyddsåtgärderna till en eller flera av gemenskapens regioner än att tillämpa dem i hela gemenskapen. Sådana åtgärder bör dock endast tillåtas undantagsvis och endast om det inte finns några andra alternativ. Det är nödvändigt att se till att åtgärderna är tillfälliga och stör den inre marknaden så lite som möjligt.

Enhetliga importregler kräver att de formaliteter som importörerna skall fullgöra förenklas och att de är desamma oberoende av var varorna tullklareras. Det är därför lämpligt att alla formaliteter genomförs med hjälp av blanketter som motsvarar den förlaga som finns i bilagan till denna förordning.

Importdokument som utfärdats i samband med gemenskapsövervakning bör vara giltiga i hela gemenskapen oavsett vilken medlemsstat som utfärdat dem.

Textilvaror som omfattas av förordning (EG) nr 517/94 av den 7 mars 1994 om gemenskapsregler för import av textilvaror från vissa tredje länder som inte omfattas av bilaterala avtal, protokoll eller andra arrangemang, eller av andra särskilda gemenskapsregler för import(3) får en särskild behandling på gemenskapsnivå och internationell nivå, med undantag av de varor som förtecknas i bilaga II och som är införlivade i GATT 1994. De bör därför undantas från denna förordnings räckvidd.

Bestämmelserna i denna förordning är tillämpliga utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 77, 81, 244, 249 och 280 i Anslutningsakten för Spanien och Portugal.

Nationella restriktioner för produkter som omfattas av EKSG-fördraget kommer gradvis att avskaffas i enlighet med WTO:s bestämmelser.

Förordning (EEG) nr 518/94 bör följaktligen upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 113 i detta,

med beaktande av rättsakterna om den gemensamma organisationen av marknaderna för jordbruksprodukter och om bearbetade jordbruksprodukter, särskilt de bestämmelser som medger undantag från den allmänna principen att kvantitativa restriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan endast får ersättas med de åtgärder som anges i dessa rättsakter,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

Den gemensamma handelspolitiken bör bygga på enhetliga principer. Rådets förordning (EEG) nr 518/94 av den 7 mars 1994 om gemenskapsregler för import och om upphävande av förordning (EEG) nr 288/82 är en viktig del av den politiken.

Vid antagandet av förordning (EG) nr 518/94 har vederbörlig hänsyn tagits till gemenskapens internationella förpliktelser, särskilt till dem som följer av artikel XIX i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (GATT 1994).

Avslutandet av Uruguayrundan ledde till att Världshandelsorganisationen (WTO) upprättades. I bilaga I A till avtalet om upprättandet av WTO finns bl.a. Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (GATT 1994) och ett avtal om skyddsåtgärder.

Avtalet om skyddsåtgärder tillgodoser behovet av att klargöra och förstärka bestämmelserna i GATT 1994, särskilt dess artikel XIX. Avtalet gör det nödvändigt att avskaffa skyddsåtgärder som strider mot dessa bestämmelser, t.ex. frivilliga exportbegränsningar, reglering av marknadstillträde och alla liknande import- eller exportåtgärder.

Avtalet om skyddsåtgärder omfattar även EKSG-produkter. De gemensamma importreglerna, särskilt rörande skyddsåtgärder, är därför tillämpliga också på dessa produkter, dock med förbehåll för eventuella åtgärder som vidtas för att genomföra avtal som särskilt avser EKSG-produkter.

Mot bakgrund av dessa nya multilaterala regler bör de gemensamma importreglerna preciseras bättre och ändras om så krävs, särskilt vad gäller tillämpningen av skyddsåtgärder.

Utgångspunkten för de gemensamma importreglerna är liberalisering av importen, dvs. att det inte skall finnas några kvantitativa restriktioner.

Medlemsstaterna bör underrätta kommissionen om varje fara som kan uppstå på grund av importens utveckling och som kan göra det nödvändigt att införa gemenskapsövervakning eller att vidta skyddsåtgärder.

I sådana fall bör kommissionen undersöka villkoren för och utvecklingen av importen, de ekonomiska och handelsmässiga förhållandena samt de åtgärder som eventuellt kan behöva vidtas.

Om gemenskapsövervakning tillämpas bör produkterna i fråga få övergå till fri omsättning endast om ett importdokument som uppfyller enhetliga kriterier har uppvisats. Dokumentet bör påtecknas inom en viss tid av medlemsstaternas myndigheter efter en informell begäran från importören, men utan att denne därigenom får rätt att importera. Dokumentet bör således vara giltigt endast så länge som importreglerna inte ändras.

Medlemsstaterna och kommissionen bör i största möjliga utsträckning utbyta information om gemenskapsövervakningens resultat.

Det åligger kommissionen och rådet att besluta om de skyddsåtgärder som är nödvändiga med hänsyn till gemenskapens intressen. Dessa intressen skall betraktas som en helhet, som bl.a. omfattar gemenskapens producenters, brukares och konsumenters intressen.

Skyddsåtgärder mot en WTO-medlem får övervägas endast om produkten i fråga importeras till gemenskapen i så kraftigt ökade kvantiteter och under sådana omständigheter att importen därigenom orsakar, eller hotar att orsaka, allvarlig skada för gemenskapens producenter av produkter av samma eller direkt konkurrerande slag, om inte de internationella förpliktelserna medger undantag från denna regel.

Begreppen ”allvarlig skada”, ”hot om allvarlig skada” och ”gemenskapens producenter” bör definieras och mer precisa kriterier för konstaterande av skada bör fastställas.

Innan en skyddsåtgärd vidtas måste en undersökning genomföras. I brådskande fall bör dock kommissionen få vidta provisoriska åtgärder.

Närmare bestämmelser bör fastställas om inledande av undersökningar, nödvändiga kontroller och inspektioner, exportländers och berörda parters tillgång till de uppgifter som samlas in, hörande av berörda parter och dessas möjlighet att lämna synpunkter.

De bestämmelser om undersökningar som införs genom denna förordning påverkar inte tillämpningen av gemenskapsregler eller nationella regler om tystnadsplikt.

Det är också nödvändigt att fastställa tidsfrister för inledande av undersökningar och för beslut om huruvida åtgärder eventuellt skall vidtas, så att dessa beslut fattas snabbt i syfte att öka rättssäkerheten för de berörda ekonomiska aktörerna.

I de fall skyddsåtgärderna vidtas i form av en kvot bör dess nivå i princip inte vara lägre än den genomsnittliga importnivån under en representativ period av minst tre år.

Om en kvot fördelas mellan leverantörsländerna kan varje lands kvot fastställas genom överenskommelse med länderna eller med utgångspunkt från importnivån under en representativ period. Det bör dock vara möjligt att göra undantag från dessa regler vid allvarlig skada och oproportionerligt ökad import, förutsatt att förpliktelsen att samråda med WTO:s Skyddsåtgärdskommitté iakttas.

Den längsta tid under vilken skyddsåtgärder får vidtas bör fastställas, liksom särskilda bestämmelser om förlängning, gradvis avveckling och omprövning av åtgärderna.

Det bör fastställas under vilka omständigheter produkter med ursprung i utvecklingsländer som är WTO-medlemmar bör undantas från skyddsåtgärder.

Det kan visa sig lämpligare att begränsa övervaknings- eller skyddsåtgärderna till en eller flera av gemenskapens regioner än att tillämpa dem i hela gemenskapen. Sådana åtgärder bör dock endast tillåtas undantagsvis och endast om det inte finns några andra alternativ. Det är nödvändigt att se till att åtgärderna är tillfälliga och stör den inre marknaden så lite som möjligt.

Enhetliga importregler kräver att de formaliteter som importörerna skall fullgöra förenklas och att de är desamma oberoende av var varorna tullklareras. Det är därför lämpligt att alla formaliteter genomförs med hjälp av blanketter som motsvarar den förlaga som finns i bilagan till denna förordning.

Importdokument som utfärdats i samband med gemenskapsövervakning bör vara giltiga i hela gemenskapen oavsett vilken medlemsstat som utfärdat dem.

Textilvaror som omfattas av förordning (EG) nr 517/94 av den 7 mars 1994 om gemenskapsregler för import av textilvaror från vissa tredje länder som inte omfattas av bilaterala avtal, protokoll eller andra arrangemang, eller av andra särskilda gemenskapsregler för import får en särskild behandling på gemenskapsnivå och internationell nivå, med undantag av de varor som förtecknas i bilaga II och som är införlivade i GATT 1994. De bör därför undantas från denna förordnings räckvidd.

Bestämmelserna i denna förordning är tillämpliga utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 77, 81, 244, 249 och 280 i Anslutningsakten för Spanien och Portugal.

Nationella restriktioner för produkter som omfattas av EKSG-fördraget kommer gradvis att avskaffas i enlighet med WTO:s bestämmelser.

Förordning (EEG) nr 518/94 bör följaktligen upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning I Allmänna principer

Artikel1¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009 och förordning (EG) nr 2200/2004.

1. Denna förordning skall gälla för import av produkter med ursprung i tredjeländer, utom för

a) textilprodukter som omfattas av särskilda importbestämmelser enligt rådets förordning (EG) nr 517/94,

b) de produkter med ursprung i vissa tredjeländer som förtecknas i rådets förordning (EG) nr 519/94 om gemenskapsregler för import från vissa tredje länder.

2. De produkter som avses i punkt 1 skall fritt få importeras till gemenskapen och således inte vara föremål för kvantitativa restriktioner, med förbehåll för de skyddsåtgärder som får vidtas enligt avdelning V.

Avdelning II Gemenskapens informations- och samrådsförfarande

Artikel2¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om importen utvecklas på ett sådant sätt att övervaknings- eller skyddsåtgärder bör vidtas. Underrättelsen skall innehålla tillgängliga bevis enligt kriterierna i artikel 10. Kommissionen skall genast vidarebefordra dessa upplysningar till alla medlemsstater.

Artikel3¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

Samråd får inledas på begäran av en medlemsstat eller på kommissionens initiativ. Det skall äga rum inom åtta arbetsdagar efter det att kommissionen har fått den underrättelse som avses i artikel 2, och under alla omständigheter innan gemenskapen inför övervaknings- eller skyddsåtgärder.

Artikel4¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

1. Samrådet skall ske i en rådgivande kommitté, nedan kallad ”kommittén”, som skall bestå av företrädare för varje medlemsstat och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

2. Kommittén skall mötas när den sammankallas av ordföranden. Denne skall så snart som möjligt lämna alla relevanta uppgifter till medlemsstaterna.

3. Samrådet skall särskilt avse

villkoren för och utvecklingen av importen samt de olika ekonomiska och handelsmässiga förhållanden som produkten i fråga berörs av,

de åtgärder som eventuellt bör vidtas.

4. Samrådet får ske skriftligen om så krävs. I sådana fall skall kommissionen underrätta medlemsstaterna, som får yttra sig eller begära muntligt samråd inom en av kommissionen fastställd tid av fem till åtta arbetsdagar.

Avdelning III Gemenskapens undersökningsförfarande

Artikel5¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8, skall gemenskapens undersökningsförfarande genomföras innan en skyddsåtgärd tillämpas.

2. Syftet med undersökningen är att på grundval av de faktorer som anges i artikel 10 fastställa om importen av produkten i fråga orsakar eller hotar att orsaka allvarlig skada för de berörda producenterna i gemenskapen.

3. I denna förordning avses med

a) allvarlig skada: en betydande allmän försämring för gemenskapens producenter,

b) hot om allvarlig skada: allvarlig skada som är tydligt förestående,

c) gemenskapens producenter: alla producenter av produkter av samma eller direkt konkurrerande slag inom gemenskapens territorium eller de producenter vars sammanlagda tillverkning av produkter av samma eller direkt konkurrerande slag utgör en övervägande del av gemenskapens totala tillverkning av dessa produkter.

Artikel6¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

1. Om kommissionen efter det samråd som avses i artikel 3 finner det uppenbart att det finns tillräckliga bevis för att motivera en undersökning, skall den göra följande:

a) Den skall inom en månad efter mottagandet av underrättelsen från medlemsstaten inleda en undersökning och offentliggöra ett meddelande om detta i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Meddelandet skall innehålla en sammanfattning av de uppgifter som tagits emot samt en upplysning om att alla relevanta uppgifter skall lämnas till kommissionen. Den tidsfrist inom vilken berörda parter skriftligen skall lämna synpunkter för att dessa skall beaktas i undersökningen skall dessutom anges. Det skall även anges inom vilken tid de berörda parterna får ansöka om att höras muntligen av kommissionen i enlighet med punkt 4.

b) Den skall inleda undersökningen i samarbete med medlemsstaterna.

2. Kommissionen skall inhämta alla uppgifter som den anser nödvändiga, och om den efter samråd med kommittén finner det lämpligt skall den försöka kontrollera uppgifterna med importörer, affärsmän, agenter, producenter, branschsammanslutningar och branschorganisationer.

Vid genomförandet av denna uppgift skall kommissionen biträdas av personal från den medlemsstat på vars territorium kontrollerna utförs, om medlemsstaten så önskar.

Berörda parter som har anmält sig enligt punkt 1 a samt exportländernas företrädare får efter skriftlig begäran ta del av alla uppgifter som lämnats till kommissionen i samband med undersökningen, med undantag av interna dokument som sammanställts av gemenskapens eller medlemsstaternas myndigheter, om uppgifterna är av betydelse för försvaret av deras intressen och inte är förtroliga i den mening som avses i artikel 9 och om de används av kommissionen i undersökningen.

Berörda parter som har anmält sig får lämna synpunkter på dessa uppgifter till kommissionen. Synpunkterna får beaktas om de är tillräckligt underbyggda.

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen på dennas begäran och enligt de förfaranden som den fastställer lämna alla uppgifter de har tillgång till om utvecklingen på marknaden för den undersökta produkten.

4. Kommissionen får höra de berörda parterna. De skall höras om de skriftligen har begärt detta inom den tid som fastställs i meddelandet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och visat att de verkligen kan komma att beröras av undersökningens resultat och att det finns särskilda skäl att höra dem muntligen.

5. Om de uppgifter kommissionen begär inte lämnas inom den tid som fastställs i denna förordning eller av kommissionen enligt denna förordning, eller om undersökningen i väsentlig grad hindras, får slutsatser dras på grundval av tillgängliga uppgifter. Om kommissionen finner att en berörd part eller tredje part har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter skall den inte beakta dem utan använda tillgängliga uppgifter.

6. Om kommissionen efter samrådet enligt artikel 3 finner att det inte finns tillräckliga bevis för att motivera en undersökning skall den underrätta medlemsstaterna om sitt beslut inom en månad efter det att uppgifterna från medlemsstaterna tagits emot.

Artikel7¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

1. När undersökningen är avslutad skall kommissionen lämna en rapport om resultaten till kommittén.

2. Om kommissionen senast nio månader efter det att undersökningen inletts finner att det inte behövs övervaknings- eller skyddsåtgärder på gemenskapsnivå, skall undersökningen efter samråd med kommittén avslutas inom en månad. Beslutet att avsluta undersökningen skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning tillsammans med de viktigaste undersökningsresultaten och en kortfattad motivering av beslutet.

3. Om kommissionen finner att övervaknings- eller skyddsåtgärder på gemenskapsnivå är nödvändiga skall den senast nio månader efter det att undersökningen inletts fatta de beslut som krävs enligt avdelningarna IV och V. I undantagsfall får tidsfristen förlängas med högst två månader. Kommissionen skall i sådana fall offentliggöra ett meddelande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning med uppgift om hur mycket fristen har förlängts och en kortfattad motivering av beslutet.

Artikel8¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

1. Bestämmelserna i denna avdelning hindrar inte att övervakningsåtgärder enligt artikel 11-15 eller provisoriska skyddsåtgärder enligt artiklarna 16-18 när som helst kan vidtas.

Provisoriska skyddsåtgärder skall vidtas

om ett omedelbart ingripande är nödvändigt under kritiska omständigheter då dröjsmål skulle kunna orsaka skada som vore svår att avhjälpa, och

det preliminärt fastställts att det finns klara bevis för att ökad import har orsakat eller hotar att orsaka allvarlig skada.

2. Varaktigheten av de provisoriska åtgärderna får inte överstiga 200 dagar.

3. De provisoriska skyddsåtgärderna skall ske i form av höjningar av den rådande tullnivån (om denna är noll eller högre), om det är troligt att detta förhindrar eller avhjälper den allvarliga skadan.

4. Kommissionen skall genast vidta de undersökningsåtgärder som fortfarande är nödvändiga.

5. Om de provisoriska skyddsåtgärderna avbryts i avsaknad av allvarlig skada eller hot om allvarlig skada, skall de tullar som uppburits till följd av de provisoriska åtgärderna så snart som möjligt automatiskt återbetalas. Förfarandet i artikel 235 och följande artiklar i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen skall tillämpas.

Artikel9¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

1. De uppgifter som tagits emot enligt denna förordning skall endast användas för det ändamål för vilka de begärdes.

2.

a) Rådet, kommissionen, medlemsstaterna och deras tjänstemän får inte lämna ut förtroliga uppgifter som de har tagit emot enligt denna förordning eller uppgifter som har lämnats i förtroende, om inte den som lämnat dem uttryckligen har tillåtit detta.

b) I varje begäran om förtrolig behandling skall det anges varför uppgifterna bör behandlas förtroligt.

Om en begäran om förtrolig behandling dock skulle visa sig oberättigad och om den part som lämnar uppgifterna varken vill offentliggöra dem eller godkänna att de offentliggörs i allmän eller sammanfattad form, får uppgifterna lämnas utan avseende.

3. Uppgifterna skall under alla omständigheter anses förtroliga om det är troligt att offentliggörandet av dem medför betydande negativa effekter för den part som har lämnat dem eller för den som är upphovet till dem.

4. Föregående punkter skall inte hindra att gemenskapens myndigheter hänvisar till allmän information och särskilt till grunderna för de beslut som har fattas enligt denna förordning. Myndigheterna skall dock ta hänsyn till de berörda juridiska och fysiska personernas berättigade intresse av att deras affärshemligheter inte röjs.

Artikel10¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

1. Undersökningen av importutvecklingen, importvillkoren och av den allvarliga skada eller det hot om allvarlig skada som importen medför för gemenskapens producenter skall särskilt omfatta följande faktorer:

a) Importvolymen, särskilt om den har ökat kraftigt, antingen i absoluta tal eller i förhållande till gemenskapens produktion eller konsumtion.

b) Importpriserna, särskilt om ett avsevärt lägre pris erbjuds jämfört med priset på samma slags produkt inom gemenskapen.

c) Följderna för gemenskapens producenter av produkter av samma eller direkt konkurrerande slag, såsom dessa avspeglas i utvecklingen av vissa ekonomiska faktorer, bl. a.

produktion,

kapacitetsutnyttjande,

lagerhållning,

försäljning,

marknadsandel,

priser (t. ex. prissänkningar eller uteblivna prisökningar som annars skulle ha skett),

vinster,

avkastning på sysselsatt kapital,

betalningsflöde,

sysselsättning.

d) Andra faktorer än importutvecklingen som orsakar skada eller kan ha orsakat skada för de berörda producenterna i gemenskapen.

2. Om hot om allvarlig skada åberopas skall kommissionen också undersöka om det klart kan förutses att en viss situation kan komma att utvecklas till faktisk skada. I detta sammanhang skall hänsyn tas till faktorer som

a) takten på ökningen av exporten till gemenskapen,

b) den exportkapacitet som ursprungs- eller exportlandet redan har eller kommer att ha inom överblickbar framtid och sannolikheten för att den därav följande exporten kommer att ske till gemenskapen.

Avdelning IV Övervakning

Artikel11¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

1. Om utvecklingen av importen av en produkt med ursprung i ett tredje land som omfattas av denna förordning hotar att skada gemenskapens producenter får import av den produkten, om gemenskapens intressen så kräver, bli föremål för

a) gemenskapsövervakning i efterhand, enligt de förfaranden som anges i det beslut som avses i punkt 2, eller

b) gemenskapsövervakning i förväg, enligt artikel 12.

2. Beslutet om att införa övervakning skall fattas av kommissionen enligt förfarandet i artikel 16.7 och 16.8.

3. Övervakningsåtgärderna skall ha en begränsad giltighetstid. Om inte annat anges skall de upphöra att gälla vid slutet av det andra kalenderhalvår som följer på det kalenderhalvår då de infördes.

Artikel12¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009 och förordning (EG) nr 139/96.

1. Övergång till fri omsättning för varor som är föremål för föregående gemenskapsövervakning får endast ske mot uppvisande av ett övervakningsdokument. Detta dokument skall utfärdas av den behöriga myndighet som utsetts av medlemsstaterna, utan kostnad, för de mängder som begärs, inom högst fem arbetsdagar efter det att de behöriga nationella myndigheterna mottagit en begäran från någon gemenskapsimportör, oberoende av var denne är etablerad i gemenskapen. Om inte annat bevisas skall den förutnämnda begäran anses ha mottagits av den behöriga nationella myndigheten senast tre arbetsdagar efter att den lämnats in.

2. Övervakningsdokumentet skall upprättas på en blankett som motsvarar förlagan i bilaga I.

Om inte annat föreskrivs i beslutet om att införa övervakning skall importörens begäran om övervakningsdokument endast innehålla följande uppgifter:

a) Sökandes namn och fullständiga adress (inbegripet telefon- och telefaxnummer och eventuellt registreringsnummer hos behörig nationell myndighet) samt momsregistreringsnummer om han är momspliktig.

b) I förekommande fall, deklarantens eller sökandens eventuella företrädares namn och fullständiga adress (inbegripet telefon - och telefaxnummer).

c) Varubeskrivning med uppgifter om

varornas handelsbeteckning,

deras nummer i Kombinerade nomenklaturen,

deras ursprungsland och avsändarland.

d) Deklarerade kvantiteter uttryckta i kg och, i förekommande fall, i annan lämplig mängdenhet (par, styck, etc.).

e) Cif-värdet i ecu vid gemenskapens gräns.

f) Följande försäkran, daterad och underskriven av den sökande med namnförtydligande med stora bokstäver: ”Jag bekräftar härmed att uppgifterna i denna ansökan är riktiga och lämnade i god tro och att jag är etablerad i gemenskapen.”

3. Importdokumentet skall vara giltigt i hela gemenskapen, oberoende av vilken medlemsstat som utfärdat det.

4. Om det konstateras att transaktionen genomförs till ett enhetspris som överstiger det som anges i importdokumentet med mindre än 5 % eller att de importerade produkternas sammanlagda värde eller kvantitet överstiger det värde eller den kvantitet som har angivits i importdokumentet med mindre än 5 %, skall detta inte hindra att produkten i fråga övergår till fri omsättning. Efter att ha tagit del av de yttranden som har avgivits i kommittén får kommissionen med hänsyn till produkternas beskaffenhet och övriga omständigheter i samband med transaktionerna fastställa en annan procentsats, som dock normalt inte får överstiga 10 %.

5. Importdokument får bara användas så länge som reglerna för liberalisering av importen är i kraft för transaktionerna i fråga. De får under inga omständigheter användas efter utgången av den period som skall fastställas samtidigt och enligt samma förfarande som införandet av övervakningen, varvid hänsyn skall tas till produkternas beskaffenhet och övriga omständigheter i samband med transaktionerna.

6. Om så krävs i det beslut som fattas enligt artikel 11 skall ursprunget för de produkter som står under gemenskapsövervakning styrkas genom ett ursprungsintyg. Denna punkt skall inte påverka tillämpningen av andra bestämmelser om uppvisande av ett sådant intyg.

7. Om en produkt som är föremål för gemenskapsövervakning i förväg omfattas av regionala skyddsåtgärder i en medlemsstat, får det importtillstånd som den medlemsstaten har beviljat ersätta importdokumentet.

8. Blanketterna till övervakningsdokumenten och utrdragen ur dessa skall upprättas i två exemplar, varav ett exemplar, märkt ”Mottagarens origanal” och försett med siffran 1, skall lämnas till den sökande och det andra märkt ”Behörig myndighets exemplar” och försett med siffran 2, skall förvaras av den myndighet som har utfärdat dokumentet. Den behöriga myndigheten får av administrativa skäl lägga till ytterligare kopior av blankett nr 2.

9. Blanketterna skall tryckas på vitt skrivpapper som är fritt från mekanisk massa och väger mellan 55 och 65 g/m2. De skall ha formatet 210 x 297 mm. Radavståndet för maskinskrivna texter skall vara 4,24 mm (1/6 engelsk tum). Blanketternas layout skall följas exakt. Båda sidor av exemplar nr 1, som utgör själva övervakningsdokumentet, skall dessutom föreses med en tryckt guillocherad bakgrund i gult som gör att varje försök till förfalskning på mekanisk eller kemisk väg avslöjas.

10. Medlemsstaterna är ansvariga för att blanketterna trycks. Blanketterna kan också tryckas av tryckerier som godkänts av den medlemsstat där de är etablerade. I det senare fallet skall en hänvisning till detta godkännande finnas på varje blankett. Varje blankett skall vara försedd med tryckeriets namn och adress eller med ett märke som gör det möjligt att identifiera tryckeriet.

Artikel13¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

Om importen av en produkt inte har blivit föremål för gemenskapsövervakning i förväg inom åtta arbetsdagar efter det att samrådet har slutförts, får kommissionen i enlighet med artikel 18 införa övervakning som är begränsad till import till en eller flera av gemenskapens regioner.

Artikel14¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009 och förordning (EG) nr 139/96.

1. Övergång till fri omsättning för varor som är föremål för regional övervakning får i den berörda regionen ske endast mot uppvisande av ett övervakningsdokument. Detta dokument skall utfärdas av den behöriga myndigheten som utsetts av medlemsstaten eller medlemsstaterna, utan kostnad för de mängder som begärs, inom högst fem arbetsdagar efter det att de behöriga nationella myndigheterna mottagit en begäran från någon gemenskapsimportör, oberoende av var denne är etablerad i gemenskapen. Om inte annat bevisas skall den förutnämnda begäran anses ha mottagits av den behöriga nationella myndigheten senast tre arbetsdagar efter det att den lämnats in. Övervakningsdokumenten får användas endast så länge som liberaliseringsreglerna för importen är i kraft för de transaktioner det är fråga om.

2. Artikel 12.2 skall tillämpas.

Artikel15¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

1. Vid gemenskapsövervakning eller regional övervakning skall medlemsstaterna inom de tio första dagarna i varje månad meddela kommissionen följande:

a) Vid övervakning i förväg, uppgift om de belopp (beräknade på grundval av cif-priser) och de varumängder för vilka importdokument har utfärdats eller påtecknats under den föregående perioden.

b) I samtliga fall, uppgifter om importen under den period som föregick den period som avses i a.

Uppgifterna från medlemsstaterna skall vara uppdelade efter produkt och land.

Andra bestämmelser får fastställas vid samma tidpunkt och enligt samma förfarande som övervakningsåtgärderna.

2. Om produkternas beskaffenhet eller om särskilda omständigheter så kräver, får kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ ändra tidsfristerna för lämnandet av dessa uppgifter.

3. Kommissionen skall underrätta medlemsstaterna om detta.

Avdelning V Skyddsåtgärder

Artikel16¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

1. Om en produkt importeras till gemenskapen i så kraftigt ökade kvantiteter eller under sådana omständigheter att det orsakar eller hotar att orsaka allvarlig skada för gemenskapens producenter av produkter av samma eller direkt konkurrerande slag, får kommissionen för att skydda gemenskapens intressen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ

a) begränsa giltighetstiden för de importdokument som avses i artikel 12 och som påtecknas efter det att åtgärden har trätt i kraft,

b) ändra importreglerna för produkten i fråga så att den får övergå till fri omsättning endast efter uppvisande av ett importtillstånd som skall beviljas enligt de bestämmelser och inom de gränser som kommissionen fastställer.

De åtgärder som avses i a och b skall ha omedelbar verkan.

2. Vad avser WTO-medlemmar skall åtgärderna i punkt 1 vidtas endast om de två villkor som anges i första stycket av den punkten är uppfyllda.

3.

a) När en kvot fastställs, skall hänsyn särskilt tas till

önskvärdheten av att så långt möjligt upprätthålla traditionella handelsmönster,

varumängden som exporteras enligt kontrakt som har ingåtts på normala villkor innan en skyddsåtgärd enligt denna avdelning trädde i kraft, om medlemsstaten i fråga har anmält dessa kontrakt till kommissionen,

behovet av att undvika att äventyra förverkligandet av det mål som eftersträvas med kvoten.

b) En kvot får inte understiga den genomsnittliga importnivån under de tre senaste representativa år för vilka det finns statistik, om inte en annan nivå är nödvändig för att förhindra eller avhjälpa allvarlig skada.

4.

a) I de fall då en kvot fördelas mellan leverantörsländer får en fördelning avtalas med de leverantörsländer som har ett väsentligt intresse av gemenskapens import av produkten i fråga. Om detta inte är möjligt skall kvoten fördelas mellan leverantörsländerna i förhållande till deras andel av importen av produkten till gemenskapen under en tidigare representativ period, varvid vederbörlig hänsyn skall tas till alla särskilda omständigheter som kan ha påverkat eller kan påverka handeln med produkten.

b) Denna fördelningsmetod får dock frångås vid allvarlig skada, under förutsättning att gemenskapens förpliktelse att samråda med WTO:s Skyddsåtgärdskommitté iakttas, om importen från ett eller flera leverantörsländer har ökat oproportionerligt i förhållande till den totala ökningen av importen av produkten under en tidigare representativ period.

5.

a) De åtgärder som avses i denna artikel är tillämpliga på varje produkt som övergår till fri omsättning efter det att åtgärderna har trätt i kraft. I enlighet med artikel 18 kan de begränsas till en eller flera av gemenskapens regioner.

b) Dessa åtgärder skall dock inte hindra att produkter som är på väg till gemenskapen övergår till fri omsättning, förutsatt att produkternas bestämmelseort inte kan ändras och att de produkter som enligt artiklarna 11 och 12 får övergå till fri omsättning endast efter uppvisande av ett importdokument verkligen åtföljs av ett sådant dokument.

6. Om en medlemsstat har begärt att kommissionen skall ingripa skall denna fatta ett beslut inom högst fem arbetsdagar efter mottagandet av begäran.

7. Alla beslut som kommissionen fattar enligt denna artikel skall meddelas rådet och medlemsstaterna. Varje medlemsstat får inom en månad efter dagen för meddelandet hänskjuta ett sådant beslut till rådet.

8. Om en medlemsstat hänskjuter kommissionens beslut till rådet, får rådet med kvalificerad majoritet bekräfta, ändra eller upphäva beslutet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader efter det att frågan har hänskjutits dit, skall den åtgärd som kommissionen har beslutat anses vara upphävd.

Artikel17¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

Om gemenskapens intressen så kräver, får rådet med kvalificerad majoritet, på förslag som kommissionen utarbetat enligt villkoren i avdelning III, besluta om lämpliga åtgärder för att hindra att en produkt importeras till gemenskapen i så kraftigt ökade kvantiteter eller under sådana omständigheter att det orsakar eller hotar att orsaka allvarlig skada för gemenskapens producenter av produkter av samma eller direkt konkurrerande slag.

Artikel 16.2-16.5 skall tillämpas.

Artikel18¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

Om det, i synnerhet på grundval av de faktorer som avses i artikel 10, konstateras att villkoren för att införa åtgärder enligt artiklarna 11 och 16 uppfylls i en eller flera av gemenskapens regioner får kommissionen, efter att ha undersökt alternativa lösningar, i undantagsfall tillåta övervaknings- eller skyddsåtgärder som är begränsade till regionen eller regionerna i fråga, om den anser att det är lämpligare att tillämpa åtgärderna på den nivån är på gemenskapsnivå.

Dessa åtgärder skall vara tidsbegränsade och störa den inre marknaden så lite som möjligt.

Dessa åtgärder skall införas i enlighet med förfarandena i artiklarna 11 och 16.

Artikel19¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

Skyddsåtgärder får inte tillämpas mot en produkt med ursprung i ett utvecklingsland som är WTO-medlem om det landets andel av gemenskapens import av produkten i fråga inte överstiger 3 %, förutsatt att de utvecklingsländer som är WTO-medlemmar och har en importandel på mindre än 3 % tillsammans svarar för högst 9 % av gemenskapens totala import av produkten.

Artikel20¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

1. Skyddsåtgärdernas varaktighet skall begränsas till den tid som krävs för att förhindra eller avhjälpa allvarlig skada och underlätta anpassningen för gemenskapens producenter.

2. Denna inledande period får förlängas, utom i fråga om de åtgärder som avses i artikel 16.4 b, förutsatt att

förlängningen är nödvändig för att förhindra eller avhjälpa allvarlig skada, och

det finns bevis för att gemenskapens producenter vidtar anpassningar.

3. Förlängningar skall antas enligt villkoren i avdelning III och enligt samma förfarande som de inledande åtgärderna. Atgärderna som på detta sätt förlängs får inte vara mer restriktiva än de var vid slutet av den ursprungliga perioden.

4. Om skyddsåtgärderna pågår under mer än ett år skall åtgärderna gradvis avvecklas med regelbundna mellanrum under tillämpningstiden, inbegripet förlängningstiden.

5. Den sammanlagda tidsperiod en skyddsåtgärd tillämpas, inbegripet tiden för en provisorisk åtgärd, för den ursprungliga åtgärden och eventuella förlängningar av denna, får inte överstiga åtta år.

Artikel21¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

1. Under den tid som övervaknings- eller skyddsåtgärder tillämpas enligt avdelningarna IV och V skall samråd hållas inom kommittén, antingen på begäran av en medlemsstat eller på kommissionens initiativ. Om en skyddsåtgärd pågår under mer än tre år skall kommissionen genomföra samråd senast när halva tillämpningstiden för åtgärden har förflutit.

Syftet med samrådet skall vara att

a) studera åtgärdens effekt,

b) undersöka om och i vilken omfattning det är lämpligt att öka avvecklingstakten,

c) fastställa om åtgärden fortfarande behövs.

2. Om kommissionen till följd av de samråd som avses i punkt 1 anser att en övervaknings- eller skyddsåtgärd som avses i artiklarna 11, 13, 16, 17 och 18 bör upphävas eller ändras, skall den handla enligt följande:

a) Om rådet har beslutat om en åtgärd skall kommissionen föreslå rådet att beslutet upphävs eller ändras. Rådet skall besluta med kvalificerad majoritet.

b) I samtliga andra fall skall kommissionen ändra eller upphäva gemenskapens skydds- och övervakningsåtgärder.

Om beslutet rör regionala övervakningsåtgärder skall det tillämpas från och med den sjätte dagen efter det att beslutet har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel22¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

1. Om importen av en produkt redan har varit föremål för en skyddsåtgärd får inte en ny åtgärd tillämpas på samma produkt förrän det har förflutit en lika lång period som den under vilken den tidigare åtgärden tillämpades. Denna tidsperiod får inte vara kortare än två år.

2. Trots punkt 1 får en skyddsåtgärd med en varaktighet av högst 180 dagar återinföras mot en produkt, om

a) det har förflutit minst ett år sedan införandet av skyddsåtgärden mot importen av den produkten, och

b) en sådan skyddsåtgärd inte har tillämpats mot samma produkt mer än två gånger under den femårsperiod som närmast föregår dagen för införandet av åtgärden.

Avdelning VI Slutbestämmelser

Artikel23¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

Om gemenskapens intressen så kräver, får rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen besluta om lämpliga åtgärder för att göra det möjligt att utöva och uppfylla gemenskapens och alla dess medlemsstaters rättigheter och skyldigheter på internationell nivå, i synnherhet i fråga om handeln med basprodukter.

Artikel24¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

1. Denna förordning skall inte hindra fullgörandet av andra åtaganden enligt särskilda bestämmelser i avtal som gemenskapen slutit med tredje land.

2.

a) Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser skall denna förordning inte hindra att medlemsstaterna inför eller tillämpar

i) förbud, kvantitativa restriktioner eller övervakningsåtgärder som grundas på hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet eller intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv, att bevara växter, att skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde eller att skydda industriell och kommersiell äganderätt,

ii) särskilda valutabestämmelser,

iii) bestämmelser som har införts enligt internationella avtal i enlighet med fördraget.

b) Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de åtgärder eller bestämmelser som de avser att införa eller ändra enligt denna punkt. I ytterst brådskande fall skall kommissionen underrättas om de nationella åtgärderna eller bestämmelserna omedelbart efter deras antagande.

Artikel25¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

1. Denna förordning skall inte påverka tillämpningen av rättsakterna om den gemensamma organisationen av marknaderna för jordbruksprodukter, av därpå grundade administrativa gemenskapsbestämmelser eller nationella administrativa bestämmelser eller tillämpningen av de särskilda bestämmelser som är tillämpliga på varor som är framställda genom bearbetning av jordbruksprodukter; förordningen skall vara ett komplement till dessa bestämmelser.

2. Artikel 11-15 och artikel 22 skall dock inte tillämpas på produkter som omfattas av de bestämmelser som avses i punkt 1 och för vilka det enligt gemenskapens regler för handel med tredje land krävs att en licens eller annat importdokument uppvisas.

Artiklarna 16, 18 och 21-24 skall inte tillämpas på produkter för vilka kvantitativa importrestriktioner skall tillämpas enligt dessa regler.

Artikel26¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

1. Kvarvarande nationella restriktioner för produkter som omfattas av EKSG-fördraget skall gradvis avvecklas i enlighet med WTO:s bestämmelser.

2. Spanien och Portugal får till och med den 31 december 1995 behålla de kvantitativa restriktioner för jordbruksprodukter som avses i artiklarna 77, 81, 244, 249 och 280 i anslutningsakten.

Artikel27¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

Förordning (EEG) nr 518/94 skall upphöra att gälla. Hänvisningar till den upphävda förordningen skall betraktas som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel28¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 260/2009.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1995.

BILAGA I

BILAGA II

1 Yttrandet avgivet den 14 december 1994. Ännu inte offentliggjort i EGT.

2 EGT nr L 67, 10.3.1994, s. 77.

3 EGT nr L 67, 10.3.1994, s. 1.

4 EGT nr L 302, 19.10.1992, s. 1.