Rådets direktiv 96/96/EG av den 20 december 1996 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet
Avis juridique important
Rådets direktiv 96/96/EG av den 20 december 1996 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 046 , 17/02/1997 s. 0001 - 0019
RÅDETS DIREKTIV 96/96/EG av den 20 december 1996 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 75 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),
i enlighet med det i artikel 189c i fördraget angivna förfarandet (3), och
med beaktande av följande:
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 1999/52/ · direktiv 2001/9/ · direktiv 2001/11/ · direktiv 2003/27/ · förordning (EG) nr 1882/2003 · direktiv 2009/40/.
(1) Rådets direktiv 77/143/EEG av den 29 december 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (4) har vid ett flertal tillfällen ändrats på väsentliga punkter. I samband med ytterligare ändringar av det direktivet bör det av tydlighetsskäl skrivas om till en enda text.
(2) Som ett led i den gemensamma transportpolitiken bör vissa vägtransporter inom gemenskapen utföras under gynnsammast möjliga omständigheter vad gäller såväl säkerhet som konkurrens mellan transportföretag i de olika medlemsstaterna.
(3) Vägtrafikens tillväxt och därav förorsakade ökningar av faror och olägenheter ställer alla medlemsstater inför säkerhetsproblem av likartad natur och vikt.
(4) De nuvarande normerna och metoderna för provning varierar från medlemsstat till medlemsstat, och denna situation påverkar jämförbarheten mellan de provade fordon som går i trafik i medlemsstaterna när det gäller säkerhet och miljöegenskaper. Denna situation kan påverka villkoren för konkurrens mellan transportföretag i de olika medlemsstaterna.
(5) Det är därför nödvändigt att så långt som möjligt harmonisera provningarnas periodicitet och bestämmelserna om vilka komponenter som måste provas.
(6) Provningarna som skall utföras under fordonets brukstid bör vara förhållandevis enkla, snabba och billiga.
(7) Därför bör gemenskapens minimikrav på normer och metoder för trafiksäkerhetsprovning av de komponenter som förtecknas i bilaga II fastställas i särdirektiv.
(8) Som en övergångsåtgärd fortsätter nationella normer att gälla för vissa komponenter som inte omfattas av särdirektiv.
(9) De normer och metoder som faststålls i särdirektiven måste snabbt anpassas till den tekniska utvecklingen och, för att underlätta genomförandet av de för detta ändamål nödvändiga åtgärderna, måste ett nära samarbete inrättas mellan medlemsstaterna och kommissionen i en kommitté för anpassning av trafiksäkerhetsprovningen till den tekniska utvecklingen.
(10) När det gäller bromssystem är det ännu för tidigt att fastställa normer för lufttrycksinställning, aktiveringstid osv., med hänsyn till de skillnader som finns inom gemenskapen mellan den utrustning och de metoder som används vid provning.
(11) Avsikten är att ytterligare ändra detta direktiv för att harmonisera och förbättra provningsmetoderna.
(12) Så länge provningsförfaranden och -praxis inte är harmoniserade kan medlemsstaterna själva bedöma vilket provningsförfarande de önskar använda för att avgöra om ett fordon uppfyller bromskraven.
(13) Varje medlemsstat bör inom ramen för sin respektive behörighet övervaka kvaliteten av och metoderna för trafiksäkerhetsprovning av fordon.
(14) Kommissionen bör kontrollera det praktiska genomförandet av detta direktiv och regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om de resultat som uppnåtts.
(15) Det är ett känt faktum för alla som har med trafiksäkerhetsprovning av fordon att göra att provningsmetoden, i synnerhet i vilken mån fordonet är lastat, påverkar provningspersonalens bedömning av bromssystemets tillförlitlighet.
(16) Fastställande av referensnormer för bromskraften hos respektive fordonstyp under olika lastningstillstånd skulle underlätta bedömningen av denna tillförlitlighet. Detta direktiv tillåter sådan provning som alternativ till en provning av uppfyllandet av miniminormer för bromsprestanda hos respektive fordonskategori.
(17) I fråga om bromssystem gäller detta direktiv i huvudsak fordon som har typgodkänts enligt direktiv 71/320/EEG (5), men vissa fordonstyper har likväl godkänts enligt nationella normer som kan skilja sig från detta direktiv.
(18) Medlemsstaterna får utvidga tillämpningen av bromsprovningen till fordonskategorier eller komponenter som inte omfattas av detta direktiv.
(19) Medlemsstaterna får införa strängare och oftare förekommande provningar av bromssystemen.
(20) Syftet med detta direktiv är att genom regelbunden provning säkerställa att avgasutsläpp hålls på en måttlig nivå under hela den tid fordonet används och att starkt luftförorenande fordon tas ur bruk till dess att de återställts i godtagbart skick.
(21) Genom felaktig inställning och otillräckligt underhåll av motorn skadas inte endast motorn utan även miljön, eftersom detta medför ökad luftförorening och bränsleförbrukning. Det är viktigt att miljövänliga transportformer utvecklas.
(22) Då det gäller motorer med kompressionständning (dieselmotorer) anses mätning av avgasutsläppens täthet ge tillräckliga indikationer om fordonets skick med avseende på utsläpp.
(23) Då det gäller motorer med styrd tändning (bensinmotorer) anses mätning av koloxidutsläppen från avgasröret under tomgång ge tillräckliga indikationer på fordonets skick med avseende på utsläpp.
(24) Det kan antas att ett stort antal av de fordon som inte underhålls regelbundet kommer att underkännas vid avgaskontrollen.
(25) När det gäller fordon med bensinmotor som enligt normerna får typgodkännas endast om de är utrustade med avancerade system för avgasrening, t.ex. trevägskatalysatorer med lambdasond, bör normerna vid den återkommande avgaskontrollen vara strängare än för fordon av konventionell typ.
(26) Medlemsstaterna kan vid behov utesluta vissa fordonskategorier av historiskt intresse från direktivets tillämpningsområde. De kan också fastställa egna provningsnormer för dessa fordon. Denna möjlighet för medlemsstaterna får dock inte leda till att strängare normer tillämpas än de som fordonet ursprungligen var avsett att uppfylla.
(27) Detta direktiv måste fortlöpande kunna anpassas till den fordonstekniska utvecklingen för att beakta framsteg som gjorts beträffande fordonskonstruktion, vilka kan komma att underlätta provningen av fordon i trafik, och utvecklingen av kontrollmetoder som bättre återspeglar de verkliga körförhållandena.
(28) Enligt rådets direktiv 92/6/EEG (6) skall hastighetsbegränsande anordningar monteras och användas i vissa kategorier av motorfordon.
(29) Till dess att sådan teknik utvecklas som underlättar provningen av hastighetsbegränsande anordningar kan ett antal kontroller i mån av möjlighet likväl redan nu utföras på vissa delar av dessa anordningar i samband med provning av trafiksäkerhet.
(30) För närvarande ankommer det på medlemsstaterna att avgöra vilka medel som är de lämpligaste för provning av om hastighetsbegränsande anordningar fungerar på avsett vis. Avsikten är att normerna och testförfarandena skall harmoniseras vid tillfälle.
(31) Kommissionen bör utvärdera provningen av om de hastighetsbegränsande anordningarna fungerar på avsett vis när fordonen är i trafik och lämna en rapport till rådet. Slutsatserna av denna rapport kommer vid behov att användas som utgångspunkt för senare förslag om utformningen av bestämmelserna som gäller hastighetsbegränsande anordningar.
(32) Tekniska krav som gäller taxibilar och ambulanser är jämförbara med dem som gäller för privatbilar. De komponenter som skall provas kan vara desamma, även om intervallen mellan proven är olika.
(33) Med tanke på den verkan på den berörda branschen som detta direktiv förväntas ha och med beaktande av subsidiaritetsprincipen är gemenskapsåtgärderna enligt detta direktiv nödvändiga för att uppnå målet att harmonisera bestämmelserna om provning av trafiksäkerheten, för att förhindra en snedvridning av konkurrensen mellan transportföretag och för att säkerställa att fordon provas och underhålls på ett riktigt sätt. Dessa mål kan inte till fullo uppnås av de enskilda medlemsstaterna.
(34) Detta direktiv bör inte på något sätt påverka medlemsstaternas skyldigheter i fråga om de tidsfrister för överföring till nationell lagstiftning och genomförande som anges i de upphävda direktiven.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 75 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,
i enlighet med det i artikel 189c i fördraget angivna förfarandet, och
(1.) Rådets direktiv 77/143/EEG av den 29 december 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet har vid ett flertal tillfällen ändrats på väsentliga punkter. I samband med ytterligare ändringar av det direktivet bör det av tydlighetsskäl skrivas om till en enda text.
(2.) Som ett led i den gemensamma transportpolitiken bör vissa vägtransporter inom gemenskapen utföras under gynnsammast möjliga omständigheter vad gäller såväl säkerhet som konkurrens mellan transportföretag i de olika medlemsstaterna.
(3.) Vägtrafikens tillväxt och därav förorsakade ökningar av faror och olägenheter ställer alla medlemsstater inför säkerhetsproblem av likartad natur och vikt.
(4.) De nuvarande normerna och metoderna för provning varierar från medlemsstat till medlemsstat, och denna situation påverkar jämförbarheten mellan de provade fordon som går i trafik i medlemsstaterna när det gäller säkerhet och miljöegenskaper. Denna situation kan påverka villkoren för konkurrens mellan transportföretag i de olika medlemsstaterna.
(5.) Det är därför nödvändigt att så långt som möjligt harmonisera provningarnas periodicitet och bestämmelserna om vilka komponenter som måste provas.
(6.) Provningarna som skall utföras under fordonets brukstid bör vara förhållandevis enkla, snabba och billiga.
(7.) Därför bör gemenskapens minimikrav på normer och metoder för trafiksäkerhetsprovning av de komponenter som förtecknas i bilaga II fastställas i särdirektiv.
(8.) Som en övergångsåtgärd fortsätter nationella normer att gälla för vissa komponenter som inte omfattas av särdirektiv.
(9.) De normer och metoder som faststålls i särdirektiven måste snabbt anpassas till den tekniska utvecklingen och, för att underlätta genomförandet av de för detta ändamål nödvändiga åtgärderna, måste ett nära samarbete inrättas mellan medlemsstaterna och kommissionen i en kommitté för anpassning av trafiksäkerhetsprovningen till den tekniska utvecklingen.
(10.) När det gäller bromssystem är det ännu för tidigt att fastställa normer för lufttrycksinställning, aktiveringstid osv., med hänsyn till de skillnader som finns inom gemenskapen mellan den utrustning och de metoder som används vid provning.
(11.) Avsikten är att ytterligare ändra detta direktiv för att harmonisera och förbättra provningsmetoderna.
(12.) Så länge provningsförfaranden och -praxis inte är harmoniserade kan medlemsstaterna själva bedöma vilket provningsförfarande de önskar använda för att avgöra om ett fordon uppfyller bromskraven.
(13.) Varje medlemsstat bör inom ramen för sin respektive behörighet övervaka kvaliteten av och metoderna för trafiksäkerhetsprovning av fordon.
(14.) Kommissionen bör kontrollera det praktiska genomförandet av detta direktiv och regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om de resultat som uppnåtts.
(15.) Det är ett känt faktum för alla som har med trafiksäkerhetsprovning av fordon att göra att provningsmetoden, i synnerhet i vilken mån fordonet är lastat, påverkar provningspersonalens bedömning av bromssystemets tillförlitlighet.
(16.) Fastställande av referensnormer för bromskraften hos respektive fordonstyp under olika lastningstillstånd skulle underlätta bedömningen av denna tillförlitlighet. Detta direktiv tillåter sådan provning som alternativ till en provning av uppfyllandet av miniminormer för bromsprestanda hos respektive fordonskategori.
(17.) I fråga om bromssystem gäller detta direktiv i huvudsak fordon som har typgodkänts enligt direktiv 71/320/EEG, men vissa fordonstyper har likväl godkänts enligt nationella normer som kan skilja sig från detta direktiv.
(18.) Medlemsstaterna får utvidga tillämpningen av bromsprovningen till fordonskategorier eller komponenter som inte omfattas av detta direktiv.
(19.) Medlemsstaterna får införa strängare och oftare förekommande provningar av bromssystemen.
(20.) Syftet med detta direktiv är att genom regelbunden provning säkerställa att avgasutsläpp hålls på en måttlig nivå under hela den tid fordonet används och att starkt luftförorenande fordon tas ur bruk till dess att de återställts i godtagbart skick.
(21.) Genom felaktig inställning och otillräckligt underhåll av motorn skadas inte endast motorn utan även miljön, eftersom detta medför ökad luftförorening och bränsleförbrukning. Det är viktigt att miljövänliga transportformer utvecklas.
(22.) Då det gäller motorer med kompressionständning (dieselmotorer) anses mätning av avgasutsläppens täthet ge tillräckliga indikationer om fordonets skick med avseende på utsläpp.
(23.) Då det gäller motorer med styrd tändning (bensinmotorer) anses mätning av koloxidutsläppen från avgasröret under tomgång ge tillräckliga indikationer på fordonets skick med avseende på utsläpp.
(24.) Det kan antas att ett stort antal av de fordon som inte underhålls regelbundet kommer att underkännas vid avgaskontrollen.
(25.) När det gäller fordon med bensinmotor som enligt normerna får typgodkännas endast om de är utrustade med avancerade system för avgasrening, t.ex. trevägskatalysatorer med lambdasond, bör normerna vid den återkommande avgaskontrollen vara strängare än för fordon av konventionell typ.
(26.) Medlemsstaterna kan vid behov utesluta vissa fordonskategorier av historiskt intresse från direktivets tillämpningsområde. De kan också fastställa egna provningsnormer för dessa fordon. Denna möjlighet för medlemsstaterna får dock inte leda till att strängare normer tillämpas än de som fordonet ursprungligen var avsett att uppfylla.
(27.) Detta direktiv måste fortlöpande kunna anpassas till den fordonstekniska utvecklingen för att beakta framsteg som gjorts beträffande fordonskonstruktion, vilka kan komma att underlätta provningen av fordon i trafik, och utvecklingen av kontrollmetoder som bättre återspeglar de verkliga körförhållandena.
(28.) Enligt rådets direktiv 92/6/EEG skall hastighetsbegränsande anordningar monteras och användas i vissa kategorier av motorfordon.
(29.) Till dess att sådan teknik utvecklas som underlättar provningen av hastighetsbegränsande anordningar kan ett antal kontroller i mån av möjlighet likväl redan nu utföras på vissa delar av dessa anordningar i samband med provning av trafiksäkerhet.
(30.) För närvarande ankommer det på medlemsstaterna att avgöra vilka medel som är de lämpligaste för provning av om hastighetsbegränsande anordningar fungerar på avsett vis. Avsikten är att normerna och testförfarandena skall harmoniseras vid tillfälle.
(31.) Kommissionen bör utvärdera provningen av om de hastighetsbegränsande anordningarna fungerar på avsett vis när fordonen är i trafik och lämna en rapport till rådet. Slutsatserna av denna rapport kommer vid behov att användas som utgångspunkt för senare förslag om utformningen av bestämmelserna som gäller hastighetsbegränsande anordningar.
(32.) Tekniska krav som gäller taxibilar och ambulanser är jämförbara med dem som gäller för privatbilar. De komponenter som skall provas kan vara desamma, även om intervallen mellan proven är olika.
(33.) Med tanke på den verkan på den berörda branschen som detta direktiv förväntas ha och med beaktande av subsidiaritetsprincipen är gemenskapsåtgärderna enligt detta direktiv nödvändiga för att uppnå målet att harmonisera bestämmelserna om provning av trafiksäkerheten, för att förhindra en snedvridning av konkurrensen mellan transportföretag och för att säkerställa att fordon provas och underhålls på ett riktigt sätt. Dessa mål kan inte till fullo uppnås av de enskilda medlemsstaterna.
(34.) Detta direktiv bör inte på något sätt påverka medlemsstaternas skyldigheter i fråga om de tidsfrister för överföring till nationell lagstiftning och genomförande som anges i de upphävda direktiven.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Kapitel I Allmänna bestämmelser
Artikel1¶
Ändrad genom direktiv 2009/40/.
1. I varje medlemsstat skall i den staten registrerade motorfordon med tillhörande släp- och påhängsvagnar genomgå periodisk trafiksäkerhetsprovning i enlighet med denna direktiv, särskilt bilagorna I och II.
2. I bilagorna I och II anges de fordonskategorier som skall provas, trafiksäkerhetsprovningarnas periodicitet och vilka komponenter som skall provas.
Artikel2¶
Ändrad genom direktiv 2009/40/.
De trafiksäkerhetsprovningar som avses i detta direktiv skall utföras av staten eller av ett offentligt organ som utsetts av staten för detta uppdrag eller av organ eller institutioner, även privata, som utsetts av och som direkt övervakas av staten. Om de institutioner som handhar trafiksäkerhetsprovning samtidigt utsetts att reparera fordon, skall medlemsstaterna särskilt kontrollera att objektivitet och en hög kvalitet på provningen upprätthålls.
Artikel3¶
Ändrad genom direktiv 2009/40/.
1. Medlemsstaterna skall vidta sådana åtgärder som de anser nödvändiga för att det skall kunna styrkas att ett fordon har genomgått en trafiksäkerhetsprovning som minst uppfyllt kraven i detta direktiv.
Dessa åtgärder skall anmälas till de övriga medlemsstaterna och till kommissionen.
2. På samma grunder som om medlemsstaten själv hade utfärdat intyget, skall varje medlemsstat erkänna intyg som utfärdats i en annan medlemsstat och som styrker att ett motorfordon på den statens territorium, som är registrerat, tillsammans med tillhörande släp- eller påhängsvagn, har genomgått en trafiksäkerhetsprovning som minst uppfyllt kraven i detta direktiv.
3. Medlemsstaterna skall tillämpa lämpliga förfaranden för att så långt det är möjligt garantera att bromsprestandan hos fordon som är registrerade på deras territorium uppfyller de krav som fastställs i detta direktiv.
Kapitel II Undantag och avvikelser
Artikel4¶
Ändrad genom direktiv 2009/40/.
1. Medlemsstaterna skall ha rätt att från detta direktivs tillämpningsområde undanta fordon som tillhör försvarsmakten, ordningsmakten och brandförsvaret.
2. Efter samråd med kommissionen får medlemsstaterna undanta vissa fordon från detta direktivs tillämpningsområde vilka används under speciella förhållanden eller som aldrig eller praktiskt taget aldrig körs på allmän väg, inbegripet fordon av historiskt intresse som konstruerats före den 1 januari 1960, eller som är tillfälligt tagna ur trafik, eller underkasta dessa fordon särskilda föreskrifter.
3. Efter samråd med kommissionen får medlemsstaterna fastställa egna normer för provning av fordon som anses ha historiskt intresse.
Artikel5¶
Ändrad genom direktiv 2009/40/.
Trots vad som föreskrivs i bilagorna I och II får medlemsstaterna
tidigarelägga datum för de första obligatoriska trafiksäkerhetsprovningarna och, om så är lämpligt, låta fordonet genomgå provning innan registrering skett,
förkorta tiden mellan två på varandra följande obligatoriska provningar,
göra provning av frivillig utrustning obligatorisk,
öka antalet komponenter som skall provas,
utsträcka kravet på periodisk provning till andra fordonskategorier,
föreskriva om särskilda kompletterande provningar,
kräva högre värden för minsta bromsverkan och föreskriva om provning med större last än vad som framgår av värdena i bilaga II, för fordon som är registrerade på deras territorium, förutsatt att sådana krav inte överstiger kraven i fordonets ursprungliga typgodkännande.
Artikel6¶
Ändrad genom direktiv 2009/40/.
1. Trots föreskrifterna i bilagorna I och II och fram till och med den 1 januari 1993 får medlemsstaterna
senarelägga datum för de första obligatoriska trafiksäkerhetsprovningarna,
förlänga tiden mellan två på varandra följande obligatoriska provningar,
minska antalet komponenter som skall provas,
ändra bestämmelserna om vilka fordonskategorier som skall provas,
förutsatt att alla lätta nyttofordon som avses i punkt 5 i bilaga I har ålagts att före denna tidpunkt genomgå trafiksäkerhetsprovning i enlighet med detta direktiv.
I medlemsstater där det för denna fordonskategori den 28 juli 1988 inte fanns något system för periodisk trafiksäkerhetsprovning som motsvarar det som avses i detta direktiv skall punkt 1 dock tillämpas fram till och med den 1 januari 1995.
2. För de privatbilar som avses i punkt 6 i bilaga I skall punkt 1 tillämpas fram till och med den 1 januari 1994.
I de medlemsstater där det för denna fordonskategori den 31 december 1991 inte fanns något system för periodisk trafiksäkerhetsprovning som motsvarar det som avses i detta direktiv skall punkt 1 dock tillämpas fram till och med den 1 januari 1998.
Kapitel III Slutbestämmelser
Artikel7¶
Ändrad genom direktiv 2009/40/.
1. På förslag av kommissionen och med kvalificerad majoritet skall rådet anta de särdirektiv som är nödvändiga för att fastställa minimikraven på normer och metoder för provning av de i bilaga II förtecknade komponenterna.
2. Ändringar som är nödvändiga för att till den tekniska utvecklingen anpassa de normer och metoder som fastställs i särdirektiven skall antas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 8.
Artikel8¶
Ändrad genom direktiv 2009/40/ och förordning (EG) nr 1882/2003.
1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté för anpassning till den tekniska utvecklingen av direktivet om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet, nedan kallad ”kommittén”.
2. När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.
3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel9¶
Ändrad genom direktiv 2009/40/.
1. Senast den 31 december 1998 skall kommissionen till Europaparlamentet och till rådet överlämna en rapport om genomförandet av trafiksäkerhetsprovningen av privatbilar, åtföljd av förslag till nödvändiga åtgärder, särskilt i fråga om provningarnas periodicitet och utformning.
2. Kommissionen skall senast tre år efter införandet av periodisk provning av hastighetsbegränsande anordningar undersöka om de fastställda proven, på grundval av de vunna erfarenheterna, är tillräckliga för att upptäcka felaktiga eller manipulerade hastighetsbegränsande anordningar och om gällande regler behöver ändras.
Artikel10¶
Ändrad genom direktiv 2009/40/.
De direktiv som förtecknas i del A i bilaga III skall upphöra att gälla den dag som anges i artikel 11, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter i fråga om tidsfristerna för överföring och genomförande som anges i del B i bilaga III.
Hänvisningar till de upphävda direktiven skall uppfattas som hänvisningar till detta direktiv och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IV.
Artikel11¶
Ändrad genom direktiv 2009/40/.
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 9 mars 1998. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
3. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att genomföra det provningssystem som föreskrivs i detta direktiv.
De vidtagna åtgärderna skall vara verksamma, proportionella och avrådande.
Artikel12¶
Ändrad genom direktiv 2009/40/.
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Artikel13¶
Ändrad genom direktiv 2009/40/.
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
BILAGA I
| Fordonskategori | Provningsperiodicitet |
|---|---|
| 1. Motorfordon för persontransport med mer än åtta sittplatser utöver förarplatsen. | Ett år efter tidpunkten för första användning av fordonet och därefter en gång om året. |
| 2. Motorfordon för godstransport och med en tillåten maximimassa över 3500 kg. | Ett år efter tidpunkten för första användning av fordonet och därefter en gång om året. |
| 3. Släp- och påhängsvagnar med en tillåten maximimassa över 3500 kg. | Ett år efter tidpunkten för första användning av fordonet och därefter en gång om året. |
| 4. Taxibilar, ambulanser. | Ett år efter tidpunkten för första användning av fordonet och därefter en gång om året. |
| 5. Motorfordon med minst fyra hjul som normalt används vid godstransport på väg och med en tillåten maximimassa på högst 3500 kg, utom jordbrukstraktorer och jordbruksmaskiner. | Fyra år efter tidpunkten för första användning av fordonet och därefter en vartannat år. |
| 6. Motorfordon med minst fyra hjul för persontransport på väg med högst åtta sittplatser, utöver förarplatsen. | Fyra år efter tidpunkten för första användning av fordonet och därefter en vartannat år. |
BILAGA II
Provningen skall omfatta åtminstone de komponenter som räknas upp nedan, förutsatt att dessa hör till den obligatoriska utrustningen i de fordon som provas i den berörda medlemsstaten.
De provningar som behandlas i denna bilaga får utföras utan att fordonsdelar monteras isär.
Om ett fordon befinns ha brister i fråga om nedanstående komponenter skall de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna fastställa ett förfarande för att bestämma på vilka villkor fordonet får användas innan det har godkänts vid förnyad provning.
FORDON I KATEGORIERNA 1, 2, 3, 4, 5 OCH 6
| Komponenter som skall kontrolleras | Orsak till underkännande |
|---|---|
| 1.1 Mekaniskt tillstånd och funktion | |
| 1.1.1 Fotbromsens pedalaxel | — svårmanövrerad — slitet lager — stort slitage/glapp |
| 1.1.2 Pedalens tillstånd och manöverorganets slaglängd | — för stor eller för liten tillgänglig slaglängd — manöverorganet utväxlar inte korrekt — halkskyddsbeläggning på bromspedalen saknas, har lossnat eller slitits ned |
| 1.1.3 Vakuumpump eller kompressor och behållare | — för lång aktiveringstid för arbetstryck/vakuum för effektiv bromsning — otillräckligt lufttryck/vakuum för att aktivera bromsen minst två gånger efter det att larmsystemet utlösts (eller manometerutslaget signalerar fara) — läckage som orsakar märkbar trycksänkning eller förnimbart läckage |
| 1.1.4 Kontrollampa för otillräckligt tryck eller manometer | — kontrollampa/manometer felaktig eller skadad |
| 1.1.5 Handmanövrerad bromsventil | — manöverorganet spräckt, skadat eller starkt förslitet — bromsventilen defekt — ej tillförlitlig manövrering av ventilspindel eller av ventil — lösa kopplingar eller läcka i systemet — otillfredsställande funktion |
| 1.1.6 Parkeringsbroms, manöverarm, låsmekanism | — låsmekanism otillräcklig — för stort slitage på manöverarmens axel eller låsmekanismen — för stor slaglängd (felaktig inställning) |
| 1.1.7 Bromsventiler (bottenventiler, utloppsventiler, reglerventiler osv.) | — skadade, otillräcklig täthet (luftläckage) — kompressorns oljeförbrukning för stor — felaktig eller otillräcklig montering — förlust av bromsvätska |
| 1.1.8 Kopplingar till släpvagnens bromsanordning | — avstängningskran eller självstängande ventil defekt — bristfällig fastsättning eller montering — otillräcklig täthet |
| 1.1.9 Energiackumulator, tryckluftsbehållare | — skadad, korroderad, otät — avtappningsanordning fungerar inte — montering ej fungerade eller felaktig |
| 1.1.10 Servostyrenheter, huvudcylinder (hydraulsystem) | — servostyrenhet defekt eller ineffektiv — huvudcylinder defekt eller otät — huvudcylinder otillräckligt fastsatt — för liten mängd bromsvätska — lock på huvudcylindern saknas — kontrollampan för bromsvätska lyser eller är defekt — bristfällig funktion hos varningsanordningen för bromsvätskenivån |
| 1.1.11 Bromsrör | — risk för funktionsfel eller brott — otätheter i rör eller kopplingar — skadade eller starkt korroderade — felmonterade |
| 1.1.12 Bromsslangar | — risk för funktionsfel eller brott — skadade, skavda, för korta, snodda — otätheter i slangar eller kopplingar — utvidgas extremt under tryck — porösa |
| 1.1.13 Bromsbelägg (bromsbackar) | — stort slitage — nedmutsade av olja, fett osv. |
| 1.1.14 Bromstrummor, bromsskivor | — stort slitage, repor, sprickor, brott och andra fel som kan utgöra en säkerhetsrisk — nedsmutsade av olja, fett osv. — bromsskölden ej tillräckligt fastmonterad |
| 1.1.15 Bromskablar, stänger, spakar, kopplingar | — kablar skadade eller bockade — stort slitage eller framskriden korrosion — kablar eller stänger för löst monterade — bristfällig kabelmontering — begränsning i bromssystemets rörlighet — onormala rörelser hos spakar/stänger/kopplingar till följd av felaktig inställning eller onormalt slitage |
| 1.1.16 Bromscylindrar (även fjäderbromsar och hydraulcylindrar) | — spruckna eller skadade — otäta — bristfälligt monterade — starkt korroderade — för stor slaglängd för cylindern — dammskydd saknas eller är mycket skadat |
| 1.1.17 Lastavkännande, automatisk bromskraftregulator | — defekt förbindelse — felaktig inställning — låst, fungerar inte — saknas |
| 1.1.18 Automatiska bromsjusterare | — låsta eller rör sig onormalt efter alltför stort slitage eller felaktig inställning — funktionen defekt |
| 1.1.19 Retarder (om sådan monterats) | — bristfällig montering eller anslutning — funktionen defekt |
| 1.2 Färdbromsens prestanda och verkan | |
| 1.2.1 Prestanda (ökas successivt till maximal verkan) | — obefintlig eller otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul — bromsverkan på det minst bromsade hjulet på axeln är mindre än 70 % av den maximala verkan på det andra hjulet; vid bromsprov på väg avviker fordonet för mycket från körriktningen under inbromsning — ingen gradvis bromsverkan (låsning) — onormal fördröjning före bromsverkan på något hjul — alltför stora variationer i bromsverkan på grund av deformerade skivor eller orunda trummor |
| 1.2.2 Verkan | — bromskoefficienten i förhållande till den högsta tillåtna massan eller, när det rör sig om påhängsvagnar, till summan av det tillåtna axeltrycket när detta är tillämpligt, är lägre än följande: minsta bromsverkan kategori 1: 50 % kategori 2: 43 % kategori 3: 40 % kategori 4: 50 % kategori 5: 45 % kategori 6: 50 % eller — en bromskoefficient som är lägre än de av fabrikanten eventuellt fastställda referensvärdena för fordonsaxeln |
| 1.3 Reservbromsens prestanda och verkan (vid separata system) | |
| 1.3.1 Prestanda | — bromsen fungerar inte på ena sidan — bromsverkan på det minst bromsade hjulet på axeln är mindre än 70 % av den maximala verkan på det andra hjulet — ingen gradvis bromsverkan (låsning) — släpvagnens automatiska bromssystem fungerar inte |
| 1.3.2 Verkan | — för alla fordonskategorier en bromskoefficient som är lägre än 50 % av den bromsverkan som fastställs i 1.2.2 i förhållande till den högsta tillåtna massan eller, när det rör sig om påhängsvagnar, till summan av de tillåtna axeltrycken |
| 1.4 Parkeringsbromsens prestanda och verkan | |
| 1.4.1 Prestanda | — bromsen fungerar inte på ena sidan |
| 1.4.2 Verkan | — för alla fordonskategorier en bromskoefficent som är lägre än 16 % i förhållande till den högsta tillåtna massan eller, när det rör sig om motorfordon, som är lägre än 12 % i förhållande till fordonets högsta tillåtna kombinerade massa, om detta värde är högre |
| 1.5 Retardens eller motorbromsens prestanda | — ingen gradvis bromsverkan (retarder) — funktionen defekt |
| 1.6 Antilåsningsanordning | — varningssystemet för antilåsningsanordningen defekt — anordningen defekt |
| FORDON I KATEGORIERNA 1, 2 OCH 3 | FORDON I KATEGORIERNA 4, 5 OCH 6 |
|---|---|
| 2. Styrning och ratt | 2. Styrning |
| 2.1 Mekaniskt skick | 2.1 Mekaniskt skick |
| 2.2 Ratt | 2.2 Glapp i styrningen |
| 2.3 Glapp i styrningen | 2.3 Styrsystemets infästning |
| 2.4 Hjullager | |
| 3. Sikt | 3. Sikt |
| 3.1 Synfält | 3.1 Synfält |
| 3.2 Fönsterglasets skick | 3.2 Fönsterglasets skick |
| 3.3 Backspeglar | 3.3 Backspeglar |
| 3.4 Vindrutetorkare | 3.4 Vindrutetorkare |
| 3.5 Vindrutespolare | 3.5 Vindrutespolare |
| 4. Lampor, reflektorer och elutrustning | 4. Belysning |
| 4.1 Strålkastare för hel- och halvljus | 4.1 Strålkastare för hel- och halvljus |
| 4.1.1 Skick och funktion | 4.1.1 Skick och funktion |
| 4.1.2 Inställning | 4.1.2 Inställning |
| 4.1.3 Strömbrytare | 4.1.3 Strömbrytare |
| 4.1.4 Optisk verkningsgrad | |
| 4.2 Sido- och parkeringsljus | 4.2 Skick och funktion, linsernas skick, färg och optisk verkningsgrad med avseende på: |
| 4.2.1 Skick och funktion | 4.2.1 Sido- och bakljus |
| 4.2.2 Färg och optisk verkningsgrad | 4.2.2 Stoppljus |
| 4.2.3 Körriktningsvisare | |
| 4.2.4 Backljus | |
| 4.2.5 Dimljus | |
| 4.2.6 Belysning av bakre registreringsskylt | |
| 4.2.7 Reflexanordningar | |
| 4.2.8 Varningsljus | |
| 4.3 Stoppljus | |
| 4.3.1 Skick och funktion | |
| 4.3.2 Färg och optisk verkningsgrad | |
| 4.4 Körriktningsvisare | |
| 4.4.1 Skick och funktion | |
| 4.4.2 Färg och optisk verkningsgrad | |
| 4.4.3 Strömbrytare | |
| 4.4.4 Blinkfrekvens | |
| 4.5 Dimljus fram och bak | |
| 4.5.1 Position | |
| 4.5.2 Skick och funktion | |
| 4.5.3 Färg och optisk verkningsgrad | |
| 4.6 Backljus | |
| 4.6.1 Skick och funktion | |
| 4.6.2 Färg och optisk verkningsgrad | |
| 4.7 Beslysning av bakre registreringskylt | |
| 4.8 Reflexanordningar — skick och färg | |
| 4.9 Kontrollampor | |
| 4.10 Elförbindelserna mellan dragfordon och släp- eller påhängsvagn | |
| 4.11 Elkabelsystemet | |
| 5. Axlar, hjul, däck, fjädring | 5. Axlar, hjul, däck, fjädring |
| 5.1 Axlar | 5.1 Axlar |
| 5.2 Hjul och däck | 5.2 Hjul och däck |
| 5.3 Fjädring | 5.3 Fjädring |
| 6. Chassi och chassiinfästningar | 6. Chassi och chassiinfästningar |
| 6.1 Chassi eller ram och infästningar | 6.1 Chassi eller ram och infästningar |
| 6.1.1 Allmänt skick | 6.1.1 Allmänt skick |
| 6.1.2 Avgasrör och ljuddämpare | 6.1.2 Avgasrör och ljuddämpare |
| 6.1.3 Bränsletank och bränsleledningar | 6.1.3 Bränsletank och bränsleledningar |
| 6.1.4 Geometriska egenskaper och skick med avseende på tunga lastbilars bakre påkörningsskydd | 6.1.4 Reservhjulshållare |
| 6.1.5 Reservhjulshållare | 6.1.5 Kopplingsmekanismens tillförlitlighet (om sådan mekanism finns) |
| 6.1.6 Kopplingsmekanism på dragfordon, släp- och påhängsvagnar | |
| 6.2 Hytt och karosseri | 6.2 Karosseri |
| 6.2.1 Allmänt skick | 6.2.1 Bärande konstruktion |
| 6.2.2 Montering | 6.2.2 Dörrar och lås |
| 6.2.3 Dörrar och lås | |
| 6.2.4 Golv | |
| 6.2.5 Förarsäte | |
| 6.2.6 Fotsteg | |
| 7. Övrig utrustning | 7. Övrig utrustning |
| 7.1 Bilbälten | 7.1 Förarsätets montering |
| 7.2 Brandsläckare | 7.2 Montering av batteri |
| 7.3 Lås och stöldskydd | 7.3 Ljudsignalanordning |
| 7.4 Varningstriangel | 7.4 Varningstriangel |
| 7.5 Första hjälpen-låda | 7.5 Bilbälten |
| 7.5.1 Fästpunkternas tillförlitlighet | |
| 7.5.2 Bilbältenas skick | |
| 7.5.3 Funktion | |
| 7.6 Hjulkil(ar) | |
| 7.7 Ljudsignalanordning | |
| 7.8 Hastighetsmätare | |
| 7.9 Färdskrivare (plombering skall finnas och vara obruten) — Giltigheten av färdskrivarplattan skall kontrolleras om färdskrivare krävs enligt förordning (EEG) nr 3821/85. — i tveksamma fall skall kontrolleras om däckens nominella omkrets eller dimension svarar mot de data som angivits på färdskrivaren. — Om så kan ske, skall kontrolleras att färdskrivarens plombering och, iförekommande fall, andra medel för att skydda färdskrivaren mot olovlig manipulation är intakta. | |
| 7.10 Hastighetsbegränsande anordningar — Om möjligt, kontrollera att anordningen är monterad i enlighet med direktiv 92/6/EEG. — Giltigheten av anordningens monteringsplatta. — Om så kan ske, skall kontrolleras att anordningens plombering och, i förekommande fall, andra medel för att skydda mot olovlig manipulation är intakta. — Kontrollera, om det är praktiskt möjligt, att den hastighetsbegränsande anordningen förhindrar att de fordon som anges i artiklarna 2 och 3 i direktiv 92/6/EEG överskrider de förinställda hastigheterna. | |
| 8. Störningar | 8. Störningar |
| 8.1 Buller | 8.1 Buller |
FORDON I KATEGORIERNA 1, 2, 3, 4, 5 OCH 6
8.2 Avgasutsläpp
Motorfordon med bensindrivna motorer med styrd tändning
a) Om avgasutsläppen inte kontrolleras genom ett avancerat system för avgasrening, som trevägskatalysator med lambdasond:
1) Okulärbesiktning av avgassystemet för att kontrollera att det är komplett, i tillfredsställande skick och att det inte finns några läckor.
2) Okulärbesiktning av eventuellt fabriksmonterat avgaskontrollsystem för att kontrollera att det är komplett, i tillfredsställande skick och att det inte finns några läckor. Efter rimlig uppvärmningstid (med beaktande av tillverkarens rekommendationer) mäts halten koloxid (CO) i avgaserna under tomgång (utan belastning). Högsta tillåtna CO-halt är den som anges av tillverkaren. Om ett sådant värde inte finns att tillgå, eller om de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna beslutar att inte använda det som referensvärde, får CO-halten inte överstiga följande värden:
i) För fordon som registrerats eller tagits i bruk för första gången mellan det datum från och med vilket medlemsstaterna har krävt att fordon skall uppfylla kraven i direktiv 70/220/EEG och den 1 oktober 1986: koloxid – 4,5 volymprocent.
ii) För fordon som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter den 1 oktober 1986: koloxid – 3,5 volymprocent.
b) Om avgasutsläppen kontrolleras genom ett avancerat system för avgasrening, som trevägskatalysator med lambdasond:
1) Okulärbesiktning av avgassystemet för att kontrollera att det är komplett, i tillfredsställande skick och att det inte finns några läckor.
2) Okulärbesiktning av eventuellt fabriksmonterat avgaskontrollsystem för att kontrollera att det är komplett, i tillfredsställande skick och att det inte finns några läckor.
3) Bestämning av effektiviteten hos fordonets system för avgasrening genom mätning av avgasernas lambdavärde och koloxidhalt enligt punkt 4 eller med de förfaranden som föreslås av tillverkaren och som godkänts i samband med typgodkännandet. Vid varje prov värms motorn först upp enligt tillverkarens rekommendationer.
4) Utsläpp från avgasröret – gränsvärden Högsta tillåtna CO-halt är den som anges av tillverkaren. Om ett sådant värde inte finns att tillgå, får CO-halten inte överstiga följande värden:
i) Mätning vid tomgångskörning:
Högsta tillåtna CO-halt är 0,5 volymprocent och för fordon som typgodkänts enligt gränsvärdena i rad A eller rad B i tabellen i punkt 5.3.1.4 i bilaga I till direktiv 70/220/EEG, ändrat genom direktiv 98/69/EG, eller senare ändringar, är högsta tillåtna CO-halt 0,3 volymprocent. Om direktiv 70/220/EEG, ändrat genom direktiv 98/69/EG, inte kan tillämpas, gäller ovanstående för fordon som registrerats eller för första gången tagits i bruk efter den 1 juli 2002.
ii) Mätning vid högt tomgångsvarvtal, (utan belastning) motorvarvtal minst 2000 v/min-1:
Högsta tillåtna CO-halt är 0,3 volymprocent och för fordon som typgodkänts enligt gränsvärdena i rad A eller rad B i tabellen i punkt 5.3.1.4 i bilaga I till direktiv 70/220/EEG, ändrat genom direktiv 98/69/EG, eller senare ändringar, är högsta tillåtna CO-halt 0,2 volymprocent. Om direktiv 70/220/EEG, ändrat genom direktiv 98/69/EG, inte kan tillämpas, gäller ovanstående för fordon som registrerats eller för första gången tagits i bruk efter den 1 juli 2002.
Lambda: 1 ± 0,03 eller enligt tillverkarens specifikationer.
iii) I stället för att genom proverna under punkt i kontrollera om utsläppssystemet fungerar på motorfordon som är utrustade med omborddiagnossystem (OBD-system) i enlighet med direktiv 70/220/EEG (ändrat genom direktiv 98/69/EG och senare ändringar) får medlemsstaterna göra detta genom att på lämpligt sätt läsa av OBD-anordningen och samtidigt kontrollera att OBD-systemet fungerar.
Motorfordon med motorer med kompressionständning (dieselmotorer)
a) Avgasernas opacitet skall mätas vid fri acceleration (utan belastning och från tomgång till maximivarvtal) med växeln i friläge och kopplingen nedtryckt.
b) Konditionering av fordon
1) Provningar får utföras på fordon utan konditionering. Av säkerhetsskäl är det dock lämpligt att kontrollera att motorn är varm och i tillfredsställande mekaniskt skick.
2) Med undantag av vad som avses i d 5 nedan godkänns samtliga fordon som har konditionerats enligt följande bestämmelser.
i) Motorn skall ha uppnått arbetstemperatur, vilket t.ex. innebär att temperaturen på motoroljan som mäts med en oljemätsticka skall vara minst 80 °C eller motsvara normal arbetstemperatur om den är lägre, eller att motorblocktemperaturen, mätt som nivå på den infraröda strålningen, skall vara minst lika hög. Om denna mätmetod är opraktisk på grund av fordonets konstruktion skall motorns normala arbetstemperatur uppnås på annat sätt, t.ex. genom att kylfläkten går igång.
ii) Avgassystemet skall rensas genom minst tre fria accelerationscykler eller motsvarande metod.
c) Prövningsförfarande
1) Okulärbesiktning av eventuellt fabriksmonterat avgaskontrollsystem för att kontrollera att det är komplett, i tillfredsställande skick och att det inte finns några läckor.
2) Motorn och eventuellt turboaggregat skall gå på tomgång innan varje fri accelerationscykel påbörjas. För tunga dieseldrivna fordon innebär detta minst 10 sekunder efter det att gaspedalen släppts upp.
3) För att igångsätta varje fri accelerationscykel skall gaspedalen snabbt (dvs. på mindre än en sekund) och i en rörelse, men inte häftigt, tryckas i botten för att uppnå maximal insprutning från insprutningspumpen.
4) Under varje fri accelerationscykel och innan gaspedalen släpps upp skall motorn komma upp i maximivarvtal eller, när det gäller automatväxlade fordon, det varvtal som anges av tillverkaren eller, om dessa uppgifter inte finns att tillgå, ⅔ av maximivarvtalet. Detta kan kontrolleras t.ex. med hjälp av motorvarvet eller genom att man låter tillräckligt lång tid förflytta mellan den första tryckningen på gaspedalen och det ögonblick den släpps upp, vilket för fordon i kategorierna 1 och 2 i bilaga I bör vara minst 2 sekunder.
d) Gränsvärden
1) Koncentrationsnivån får inte överstiga den nivå som angivits på installationsplattan i enlighet med direktiv 72/306/EEG.
2) Om ett sådant värde inte finns att tillgå, eller om de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna beslutar att inte använda det som referensvärde, får koncentrationsnivån inte överstiga den nivå som tillverkaren angivit eller gränsvärdena för absorptionskoefficienten som är följande:
Högsta absorptionskoefficient gäller enligt följande:
insugningsdieselmotorer = 2,5 m-1,
turboladdade dieselmotorer = 3,0 m-1,
ett gränsvärde på 1,5 m-1 gäller för följande fordon som typgodkänts i enlighet med gränsvärdena i
a) rad B i tabellen i punkt 5.3.1.4 i bilaga I till direktiv 70/220/EEG, ändrat genom direktiv 98/69/EG – (lätta dieselfordon – Euro 4),
b) rad B1 i tabellerna i punkt 6.2.1 i bilaga I till direktiv 88/77/EEG, ändrat genom direktiv 1999/96/EG – (tunga dieselfordon – Euro 4),
c) rad B2 i tabellerna i punkt 6.2.1 i bilaga I till direktiv 88/77/EEG, ändrat genom direktiv 1999/96/EG – (tunga dieselfordon – Euro 5),
d) rad C i tabellerna i punkt 6.2.1 i bilaga I till direktiv 88/77/EEG, ändrat genom direktiv 1999/96/EG – (tunga fordon – EEV), eller gränsvärden i senare ändringar av direktiv 70/220/EEG, ändrat genom direktiv 98/69/EG, eller gränsvärden i senare ändringar av direktiv 88/77/EEG, ändrat genom direktiv 1999/96/EG, eller motsvarande värden om utrustningen är av annan typ än den som användes vid EG-typgodkännandet. Om punkt 5.3.1.4 i bilaga I till direktiv 70/220/EEG, ändrat genom direktiv 98/69/EG, eller punkt 6.2.1 i bilaga I till direktiv 88/77/EEG, ändrat genom direktiv 1999/96/EG inte kan tillämpas, gäller ovanstående för fordon som registrerats eller för första gången tagits i bruk efter den 1 juli 2008.
3) Fordon som registrerades eller togs i bruk för första gången före den 1 januari 1980 är befriade från dessa krav.
4) Fordon får endast underkännas om det aritmetiska medelvärdet från minst tre av de senast genomförda accelerationscyklerna överskrider gränsvärdet. Medelvärdet kan räknas fram genom att man bortser från de mätningar som i hög grad avviker från medelvärdet eller att man använder resultatet av någon annan statistisk beräkning som tar hänsyn till spridningen hos mätningarna. Medlemsstaterna får begränsa antalet provningscykler.
5) För att undvika onödiga provningar får medlemsstaterna, genom undantag från bestämmelserna i punkt 8.2.2 d 4, underkänna fordon om värdena efter mindre än tre fria accelerationscykler eller efter rensningscykeln (eller motsvarande) som avses i punkt 8.2.2 b ii ovan ligger mycket högre än gränsvärdet. Likaså för att undvika onödiga provningar får medlemsstaterna, genom undantag från bestämmelserna i punkt 8.2.2 d 4, godkänna fordon om värdena efter mindre än tre fria accelerationscykler eller efter rensningscykeln (eller motsvarande) som avses i punkt 8.2.2 b ii ligger mycket under gränsvärdet.
Provningsutrustning
Kontrollen av fordonens avgasutsläpp skall ske med utrustning som gör det möjligt att med noggrannhet bestämma om de gränsvärden som föreskrivs, eller som har angivits av tillverkaren, iakttas.
Om en fordonstyp vid EG-typgodkännandet inte uppfyller de gränsvärden som fastställs i detta direktiv, får medlemsstaterna fastställa högre gränsvärden för denna fordonstyp med stöd av bevisning från tillverkaren. De skall genast meddela detta till kommissionen som i sin tur skall underrätta övriga medlemsstater.
| FORDON I KATAGORIERNA 1, 2 OCH 3 | FORDON I KATEGORIERNA 4, 5 OCH 6 |
|---|---|
| 8.3 Avskärmning av radiostörningar | |
| 9. Kompletterande provningsmoment för fordon för kollektiv persontransport | |
| 9.1 Nödutgång(ar) (inklusive hammare för att krossa fönsterrutor), skyltar som markerar nödutgång(ar) | |
| 9.2 Värme | |
| 9.3 Ventilation | |
| 9.4 Sittplatsernas placering | |
| 9.5 Inre belysning | |
| 10. Identifiering av fordonet | 10. Identifiering av fordonet |
| 10.1 Registreringsskylt | 10.1 Registreringsskylt |
| 10.2 Chassinummer | 10.2 Chassinummer |
BILAGA III
DEL A Upphävda direktiv (som avses i artikel 10)
Rådets direktiv 77/143/EEG av den 29 december 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet och följande ändringar av detta:
Rådets direktiv 88/449/EEG.
Rådets direktiv 91/225/EEG.
Rådets direktiv 91/328/EEG.
Rådets direktiv 92/54/EEG.
Rådets direktiv 92/55/EEG.
Kommissionens direktiv 94/23/EG.
DEL B
| Direktiv | Tidsfrister | |
|---|---|---|
| för genomförande | för tillämpning | |
| 77/143/EEG (EGT nr L 47, 18.2.1977, s. 47) | 31 december 1977 | 31 december 1977 |
| 88/449/EEG (EGT nr L 222, 12.8.1988, s. 10) | 28 juli 1990 | 28 juli 1990 |
| 91/225/EEG (EGT nr L 103, 23.4.1991, s. 3) | 1 januari 1992 | 1 januari 1992 |
| 91/328/EEG (EGT nr L 178, 6.7.1991, s. 29) | 1 juli 1993 | 1 juli 1993 |
| 92/54/EEG (EGT nr L 225, 10.8.1992, s. 63) | 22 juni 1993 | 22 juni 1993 |
| 92/55/EEG (EGT nr L 225, 10.8.1992, s. 68) | 22 juni 1993 | |
| för de fordon som avses i avsnitt 8.2.1 a i bilaga II: | 1 januari 1994 | |
| för de fordon som avses i avsnitt 8.2.2 i bilaga II: | 1 januari 1996 | |
| för de fordon som avses i avsnitt 8.2.1 b i bilaga II: | 1 januari 1997 | |
| 94/23/EG (EGT nr L 147, 14.6.1994, s. 6) | 1 januari 1997 | 1. Januar 1997 |
BILAGA IV
| Detta direktiv | 77/143/EEG | 88/449/EEG | 91/225/EEG | 91/328/EEG | 92/54/EEG | 92/55/EEG | 94/23/EG |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bilaga I | Bilaga I | ||||||
| Kategori 1 | Kategori 1 | ||||||
| Kategori 2 | Kategori 2 | ||||||
| Kategori 3 | Kategori 3 | ||||||
| Kategori 4 | Kategori 4 | ||||||
| Kategori 5 | Artikel 1.2 | ||||||
| Kategori 6 | Artikel 1.2 |
| Detta direktiv | 77/143/EEG | 88/449/EEG | 91/225/EEG | 91/328/EEG | 92/54/EEG | 92/55/EEG | 94/23/EG |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bilaga II | Bilaga II | ||||||
| Inled. anm. 1 | Inled. anm. 1 | ||||||
| Inled. anm. 2 | Artikel 1.1 | ||||||
| Inled. anm. 3 | Artikel 1.1 | ||||||
| Punkt 1 Punkt 1.2 | Artikel 1.1 | ||||||
| Punkt 1.2.1 Punkt 1.2.2 | Artikel 1 | ||||||
| Punkt 1.3 Punkt 1.3.1 | Artikel 1.1 | ||||||
| Punkt 1.3.2 | Artikel 1 | ||||||
| Punkt 1.4 Punkt 1.4.1 | Artikel 1.1 | ||||||
| Punkt 1.4.2 | Artikel 1 | ||||||
| Punkt 1.5 Punkt 1.6 | Artikel 1.1 | ||||||
| Punkt 2 Punkt 7.8 | Artikel 1.3 | ||||||
| Punkt 7.9 (titeln) (1—3 strecksatsen) | Artikel 1.3 | ||||||
| Punkt 7.10 (1—3 strecksatsen) | |||||||
| Punkt 8 Punkt 8.1 | Artikel 1.3 | ||||||
| Punkt 8.2 Punkt 8.2.4 | Artikel 1.1 | ||||||
| Punkt 8.3 Punkt 10.2 | Artikel 1.3 |
1 EGT nr C 193, 4.7.1996, s. 5 och 31.
2 EGT nr C 39, 12.2.1996, s. 24.
3 Europaparlamentets yttrande av den 29 februari 1996 (EGT nr C 78, 18.3.1996, s. 27), rådets gemensamma ståndpunkt av den 18 juni 1996 (EGT nr C 248, 26.8.1996, s. 49) och Europaparlamentets beslut av den 24 oktober 1996 (EGT nr C 347, 18.11.1996).
4 EGT nr L 47, 18.2.1977, s. 47. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 94/23/EG (EGT nr L 147, 14.6.1994, s. 6).
5 Rådets direktiv 71/320/EEG av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bromsutrustning på vissa kategorier av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT nr L 202, 6.9.1971, s. 37). Direktivet senast ändrat genom direktiv 91/422/EEG (EGT nr L 233, 22.8.1991, s. 21).
6 Rådets direktiv 92/6/EEG av den 10 februari 1992 om montering och användning av hastighetsbegränsande anordningar i vissa kategorier av motorfordon inom gemenskapen (EGT nr L 57, 2.3.1992, s. 27).
7 Rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (EGT L 184, 17.7.1999, s. 23).
9 Rådets direktiv 71/320/EEG av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bromsutrustning på vissa kategorier av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT nr L 202, 6.9.1971, s. 37). Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 91/422/EEG (EGT nr L 233, 22.8.1991, s. 21).
10 48 % för fordon i kategori 1 som inte är utrustade mede ABS eller som är typgodkända före den 1 oktober 1991 (datum för förbud mot ibruktagande utan europeiskt typgodkännande) (direktiv 71/320/EEG, såsom ändrat genom kommissionens direktiv 88/194/EEG, EGT nr L 92, 9.4.1988, s. 47).
11 45 % för fordon som är registrerade efter 1988 eller från och med datum för tillämpning av direktiv 71/320/EEG, såsom ändrat genom kommissionens direktiv 85/647/EEG (EGT nr L 380, 31.12.1985, s. 1), i medlemsstaternas nationella lagstiftning, om detta datum infaller senare.
12 43 % för släpvagnar och påhängsvagnar som är registrerade efter 1988 eller från och med datum för tillämpning av direktiv 71/320/EEG, såsom ändrat genom kommissionens direktiv 85/647/EEG, i medlemsstaternas nationella lagstiftning, om detta datum infaller senare.
13 50 % för fordon i kategori 5 som är registrerade efter 1988 eller från och med datum för tillämpning av direktiv 71/320/EEG, såsom ändrat genom kommissionens direktiv 85/647/EEG, i medlemsstaternas nationella lagstiftning, om detta datum infaller senare.
14 Referensvärdet för fordonsaxeln är den bromsverkan (uttryckt i newton) som är nödvändig för att uppnå denna bromskoefficient vid den vikt som fordonet har vid provningstillfället.
15 För fordon i kategorierna 2 och 5 är minimiprestandan för reservbroms (som inte berörs av direktiv 71/320/EEG, såsom ändrat genom kommisssionens direktiv 85/647/EEG) fastställd til 2,2 m/s2.
22 Rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransporter (EGT nr L 370, 21.12.1985, s. 8). Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2479/95 (EGT nr L 256, 26.10.1995, s. 8).
23 Rådets direktiv 92/6/EEG av den 10 februari 1992 om montering och användning av hastighetsbegränsande anordningar i vissa kategorier av motorfordon inom gemenskapen (EGT nr L 57, 2.3.1992, s. 27).
26 EGT L 76, 9.3.1970, s. 1.
27 EGT L 350, 28.12.1998, s. 1.
28 EGT L 190, 20.8.1972, s. 1.
29 EGT L 44, 16.2.2000, s. 1.
30 Kategori 4 (taxibilar och ambulanser) har överförts från vänster kolumn till höger (med kategori 5 och 6) i bilaga II.