lagen.nu
(EG) nr 1249/96

Tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importtullarna inom spannmålssektorn

Titel
Kommissionens förordning (EG) nr 1249/96 av den 28 juni 1996 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importtullarna inom spannmålssektorn
CELEX
31996R1249
Datum
1996-06-28
Konsoliderad t.o.m.
2010-08-10
Jämför lydelser 3
Källa
eur-lex.europa.eu
Rättsakten gäller inte längreEUR-Lex anger att rättsakten upphörde att gälla 2010-08-09.

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 1249/96 av den 28 juni 1996 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importtullarna inom spannmålssektorn Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 161 , 29/06/1996 s. 0125 - 0130

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1249/96 av den 28 juni 1996 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importtullarna inom spannmålssektorn

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1766/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 923/96 (2), särskilt artikel 10.4 i denna, och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 641/97 · förordning (EG) nr 1103/97 · förordning (EG) nr 2092/97 · förordning (EG) nr 2519/98 · förordning (EG) nr 2235/2000 · förordning (EG) nr 2104/2001 · förordning (EG) nr 597/2002 · förordning (EG) nr 1900/2002 · förordning (EG) nr 1110/2003 · förordning (EG) nr 777/2004 · förordning (EG) nr 1074/2008 · förordning (EG) nr 459/2009 · förordning (EU) nr 170/2010 · förordning (EU) nr 642/2010.

I artikel 10 i förordning (EEG) nr 1766/92 föreskrivs att när de produkter som avses i artikel 1 i den förordningen importeras skall de tullsatser som föreskrivs i Gemensamma tulltaxan tas ut. För de produkter som avses i punkt 2 i denna artikel skall emellertid importtullen vara lika med det interventionspris som gäller för dessa produkter vid importen ökat med 55 %, minskat med det cif-importpris som gäller för försändelsen i fråga.

För klassificeringen av de importerade partierna är de produkter som avses i artikel 10.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 i vissa fall uppdelade i flera standardkvaliteter. Det är följaktligen lämpligt att fastställa standardkvaliteter som kan användas som objektiva klassificeringskriterier och att fastställa toleransnivåer som gör det möjligt att föra de produkter som skall importeras till den kvalitetsklass som är mest ändamålsenlig. Bland de objektiva kriterier som kan tillämpas vid kvalitetsklassificering av vanligt vete är proteinhalten, den specifika vikten och halten av olika orenheter (Schwarzbesatz) de kriterier som kan mest utbrett tillämpas inom handeln och som enklast kan kontrolleras. För durumvete är kriterierna den specifika vikten, halten av olika orenheter (Schwarzbesatz) och innehållet av kärnor med glasaktigt utseende. De importerade varorna genomgår alltså analyser som gör det möjligt att fastställa dessa parametrar för varje importerat parti. När gemenskapen har fastställt ett officiellt förfarande för erkännande av kvalitetsintyg som attesterats och utfärdats av den stad där varorna har sitt ursprung kan dessa analyser emellertid genomföras enbart för kontroll av ett tillräckligt representativt antal importerade partier.

För beräkning av importplågan föreskrivs i artikel 10.3 i förordning (EEG) nr 1766/92 att de representativa cif-importpriserna skall bestämmas och fastställas regelbundet för var och en av de kvaliteter som definierats för de produkter som avses i samma punkt. För fastställandet av dessa priser, måste prioriteringarna för de olika vetekvaliteterna och prisnoteringarna för andra spannmål specificeras. Dessa prisnoteringar bör följaktligen defineras.

För klarhetens skull utgör prisnoteringen för de olika veteslagen och annan spannmål på råvarubörserna i Förenta Staterna en objektiv grund för att fastställa representativa cif-importpriser. Tillägget av det handelsbidrag som görs på marknaden i Förenta staterna för varje kvalitet av olika spannmål för det möjligt att omvandla prisnoteringen för varje slags spannmål på börsen till ett pris fob för export från Förenta Staterna. Genom att lägga till sjötransportkostnaderna mellan Mexikanska golfen eller Stora sjöarna och en hamn i gemenskapen på transportmarknaden kan dessa priser fob omvandlas till representativa cif-importpriser. Med hänsyn tagen till transport- och handelsvolymen i Rotterdams hamn, utgör denna hamn den destination i gemenskapen vars prisnoteringar på sjötransporter är de mest allmänt kända, de tydligaste och de mest tillgängliga. Följaktligen bör Rotterdam fortsätta att vara gemenskapens destinationshamn.

Följaktligen, och för tydlighetens skull, fastställs de representativa cif-importpriserna för de spannmålsslag som avses i artikel 10.3 a på grundval av prisnoteringen på råvarubörsen för spannmålen i fråga plus handelsbidraget för denna spannmål och sjötransportkostnaderna mellan Mexikanska golfen eller Stora sjöarna och Rotterdams hamn. För att ta hänsyn till skillnader i transportkostnader på grund av destinationshamn är det emellertid berättigat att föreskriva schablonmässiga justeringar av importtullarna för de gemenskapshamnar som är belägna i medelhavsområdet, på atlantkusten, på den iberiska halvön, i Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland och i Irland eller i de skandinaviska länderna. För att övervaka utvecklingen av de representativa cif-importpriser som fastställts på detta sätt är det lämpligt att föreskriva en daglig uppföljning av de faktorer som ingår i beräkningen. I fråga om sorghum och råg är det representativa cif-importpriset som beräknats för korn representativt för marknadssituationen för dessa båda produkter och därför skall det representativa cif-importpris som fastställts för korn också vara tillämpligt för dessa spannmålsslag.

Vid fastställandet av den importtull som avses i artikel 10.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 kommer det under en period av två veckor för fastställande av de representativa cif-importpriserna att tas hänsyn till marknadstendenserna utan att en osäkerhetsfaktor införs. Importtullarna för dessa produkter kan därför fastställas den femtonde och den sista arbetsdagen i varje månad på grundval av genomsnittet av de representativa cif-importpriser som noterats under denna period. Den importtull som fastställts på detta sätt kan tillämpas under två veckor utan att märkbart påverka importpriset inklusive tull. Om det för en viss produkt inte finns någon börsnotering tillgänglig under perioden för beräkning av representativa cif-importpriser eller om de representativa cif-importpriserna till följd av plötsliga förändringar av de i beräkningen ingående faktorerna flukturerar väsentligt under denna period, bör åtgärder vidtagas för att upprätthålla ett representativt cif-importpris för produkten i fråga. I det fall det inte finns någon notering är det lämpligt att fortsätta att tillämpa den importtullsats som fastställts för föregående period och vid stora fluktuationer i antingen börskursen, det handelsbidrag som är kopplat till börskursen, sjötransportkostnaderna eller den växelkurs som tillämpas vid beräkningen av de representativa cif-importpriset för produkten i fråga, bör detta pris åter göras representativt genom att en justering vidtas som motsvarar den skillnad som noteras i förhållande till det gällande priset för att ta hänsyn till de förändringar som inträffar. Även om denna typ av justeringar har gjorts skall perioden för den därpå följande bestämningen inte påverkas.

När den importerade spannmålen kommer till gemenskapen land-, flod- eller havsvägen från hamnar i Medelhavet, Svarta havet eller Östersjön är transportkostnaderna märkbart lägre än de som tillämpas vid beräkningen av importtullarna. Följaktligen bör skillnaderna i kostnader för denna import schablonmässigt tas med i beräkningen när det representativa cif-importpriset för dessa produkter fastställs.

När vissa noteringar eller priser enligt kommissionens information inte tycks vara representativa för den faktiska tendensen på marknaden för import till gemenskapen av vanligt vete av medelkvalitet eller låg kvalitet på grund av att tredje land beviljar subventioner för dessa produkter vid export till länderna i medelhavsområdet eller Europa, bör det vara möjligt att dra av det belopp som beviljats som subvention vid exporten vid beräkningen av det representativa cif-importpriset för produkten i fråga.

I det fall den börsnotering som tillämpas vid beräkningen av det representativa priset vid import av vanligt vete av mycket hög kvalitet, maltkorn eller flintmajs, antingen på grund av varans särskilda kvalitet, eller på grund av det i priset på den produkt som skall importeras ingår ett kvalitetsbidrag utöver det normala priset på produkten i fråga, inte tar hänsyn till förekomsten av ett sådant bidrag utöver priset eller noteringen och, när importören kan visa att han har använt den importerade produkten för att framställa produkter av hög kvalitet som berättigar till ett sådant bidrag, är det lämpligt att återbetala en schablonmässig del av importpålagan till importören när varan i fråga har importerats.

För att säkerställa att importörerna följer bestämmelserna i denna förordning bär ett system med säkerheter inrättas som kompletterar det som gäller för licenser.

Förvaltningskommittén för spannmål har inte yttrat sig inom den tid som dess ordförande har bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1766/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål, senast ändrad genom förordning (EG) nr 923/96, särskilt artikel 10.4 i denna, och

I artikel 10 i förordning (EEG) nr 1766/92 föreskrivs att när de produkter som avses i artikel 1 i den förordningen importeras skall de tullsatser som föreskrivs i Gemensamma tulltaxan tas ut. För de produkter som avses i punkt 2 i denna artikel skall emellertid importtullen vara lika med det interventionspris som gäller för dessa produkter vid importen ökat med 55 %, minskat med det cif-importpris som gäller för försändelsen i fråga.

För klassificeringen av de importerade partierna är de produkter som avses i artikel 10.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 i vissa fall uppdelade i flera standardkvaliteter. Det är följaktligen lämpligt att fastställa standardkvaliteter som kan användas som objektiva klassificeringskriterier och att fastställa toleransnivåer som gör det möjligt att föra de produkter som skall importeras till den kvalitetsklass som är mest ändamålsenlig. Bland de objektiva kriterier som kan tillämpas vid kvalitetsklassificering av vanligt vete är proteinhalten, den specifika vikten och halten av olika orenheter (Schwarzbesatz) de kriterier som kan mest utbrett tillämpas inom handeln och som enklast kan kontrolleras. För durumvete är kriterierna den specifika vikten, halten av olika orenheter (Schwarzbesatz) och innehållet av kärnor med glasaktigt utseende. De importerade varorna genomgår alltså analyser som gör det möjligt att fastställa dessa parametrar för varje importerat parti. När gemenskapen har fastställt ett officiellt förfarande för erkännande av kvalitetsintyg som attesterats och utfärdats av den stad där varorna har sitt ursprung kan dessa analyser emellertid genomföras enbart för kontroll av ett tillräckligt representativt antal importerade partier.

För beräkning av importplågan föreskrivs i artikel 10.3 i förordning (EEG) nr 1766/92 att de representativa cif-importpriserna skall bestämmas och fastställas regelbundet för var och en av de kvaliteter som definierats för de produkter som avses i samma punkt. För fastställandet av dessa priser, måste prioriteringarna för de olika vetekvaliteterna och prisnoteringarna för andra spannmål specificeras. Dessa prisnoteringar bör följaktligen defineras.

För klarhetens skull utgör prisnoteringen för de olika veteslagen och annan spannmål på råvarubörserna i Förenta Staterna en objektiv grund för att fastställa representativa cif-importpriser. Tillägget av det handelsbidrag som görs på marknaden i Förenta staterna för varje kvalitet av olika spannmål för det möjligt att omvandla prisnoteringen för varje slags spannmål på börsen till ett pris fob för export från Förenta Staterna. Genom att lägga till sjötransportkostnaderna mellan Mexikanska golfen eller Stora sjöarna och en hamn i gemenskapen på transportmarknaden kan dessa priser fob omvandlas till representativa cif-importpriser. Med hänsyn tagen till transport- och handelsvolymen i Rotterdams hamn, utgör denna hamn den destination i gemenskapen vars prisnoteringar på sjötransporter är de mest allmänt kända, de tydligaste och de mest tillgängliga. Följaktligen bör Rotterdam fortsätta att vara gemenskapens destinationshamn.

Följaktligen, och för tydlighetens skull, fastställs de representativa cif-importpriserna för de spannmålsslag som avses i artikel 10.3 a på grundval av prisnoteringen på råvarubörsen för spannmålen i fråga plus handelsbidraget för denna spannmål och sjötransportkostnaderna mellan Mexikanska golfen eller Stora sjöarna och Rotterdams hamn. För att ta hänsyn till skillnader i transportkostnader på grund av destinationshamn är det emellertid berättigat att föreskriva schablonmässiga justeringar av importtullarna för de gemenskapshamnar som är belägna i medelhavsområdet, på atlantkusten, på den iberiska halvön, i Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland och i Irland eller i de skandinaviska länderna. För att övervaka utvecklingen av de representativa cif-importpriser som fastställts på detta sätt är det lämpligt att föreskriva en daglig uppföljning av de faktorer som ingår i beräkningen. I fråga om sorghum och råg är det representativa cif-importpriset som beräknats för korn representativt för marknadssituationen för dessa båda produkter och därför skall det representativa cif-importpris som fastställts för korn också vara tillämpligt för dessa spannmålsslag.

Vid fastställandet av den importtull som avses i artikel 10.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 kommer det under en period av två veckor för fastställande av de representativa cif-importpriserna att tas hänsyn till marknadstendenserna utan att en osäkerhetsfaktor införs. Importtullarna för dessa produkter kan därför fastställas den femtonde och den sista arbetsdagen i varje månad på grundval av genomsnittet av de representativa cif-importpriser som noterats under denna period. Den importtull som fastställts på detta sätt kan tillämpas under två veckor utan att märkbart påverka importpriset inklusive tull. Om det för en viss produkt inte finns någon börsnotering tillgänglig under perioden för beräkning av representativa cif-importpriser eller om de representativa cif-importpriserna till följd av plötsliga förändringar av de i beräkningen ingående faktorerna flukturerar väsentligt under denna period, bör åtgärder vidtagas för att upprätthålla ett representativt cif-importpris för produkten i fråga. I det fall det inte finns någon notering är det lämpligt att fortsätta att tillämpa den importtullsats som fastställts för föregående period och vid stora fluktuationer i antingen börskursen, det handelsbidrag som är kopplat till börskursen, sjötransportkostnaderna eller den växelkurs som tillämpas vid beräkningen av de representativa cif-importpriset för produkten i fråga, bör detta pris åter göras representativt genom att en justering vidtas som motsvarar den skillnad som noteras i förhållande till det gällande priset för att ta hänsyn till de förändringar som inträffar. Även om denna typ av justeringar har gjorts skall perioden för den därpå följande bestämningen inte påverkas.

När den importerade spannmålen kommer till gemenskapen land-, flod- eller havsvägen från hamnar i Medelhavet, Svarta havet eller Östersjön är transportkostnaderna märkbart lägre än de som tillämpas vid beräkningen av importtullarna. Följaktligen bör skillnaderna i kostnader för denna import schablonmässigt tas med i beräkningen när det representativa cif-importpriset för dessa produkter fastställs.

När vissa noteringar eller priser enligt kommissionens information inte tycks vara representativa för den faktiska tendensen på marknaden för import till gemenskapen av vanligt vete av medelkvalitet eller låg kvalitet på grund av att tredje land beviljar subventioner för dessa produkter vid export till länderna i medelhavsområdet eller Europa, bör det vara möjligt att dra av det belopp som beviljats som subvention vid exporten vid beräkningen av det representativa cif-importpriset för produkten i fråga.

I det fall den börsnotering som tillämpas vid beräkningen av det representativa priset vid import av vanligt vete av mycket hög kvalitet, maltkorn eller flintmajs, antingen på grund av varans särskilda kvalitet, eller på grund av det i priset på den produkt som skall importeras ingår ett kvalitetsbidrag utöver det normala priset på produkten i fråga, inte tar hänsyn till förekomsten av ett sådant bidrag utöver priset eller noteringen och, när importören kan visa att han har använt den importerade produkten för att framställa produkter av hög kvalitet som berättigar till ett sådant bidrag, är det lämpligt att återbetala en schablonmässig del av importpålagan till importören när varan i fråga har importerats.

För att säkerställa att importörerna följer bestämmelserna i denna förordning bär ett system med säkerheter inrättas som kompletterar det som gäller för licenser.

Förvaltningskommittén för spannmål har inte yttrat sig inom den tid som dess ordförande har bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1

Ändrad genom förordning (EU) nr 642/2010.

De tullsatser i gemensamma tulltaxan som avses i artikel 10.1 och 10.2 och i förordning (EEG) nr 1766/92 skall vara de som gäller vid den tidpunkt som föreskrivs i artikel 67 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92.

Artikel2

Ändrad genom förordning (EU) nr 642/2010, förordning (EG) nr 1110/2003, förordning (EU) nr 170/2010, förordning (EG) nr 597/2002 och förordning (EG) nr 1074/2008.

1. De importtullar som avses i artikel 10.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 om produkter med KN-nummer 10011000, 10019091, ex10019099 (vete av hög kvalitet), 100200, 10051090, 10059000 och 10070090 skall beräknas dagligen men fastställas av kommissionen den femtonde och den sista dagen i varje månad för tillämpning från och med den sextonde dagen i månaden och första dagen i den påföljande månaden. När den femtonde inte är en arbetsdag för kommissionen skall tullsatsen fastställas den arbetsdag som föregår den femtonde dagen i frågavarande månad. Om genomsnittet av importtullarna under denna tillämpningsperiod avviker med 5 euro per ton eller mer från den fastställda tullsatsen, skall emellertid motsvarande justering göras.

2. Det pris som skall användas vid beräkningen av importtullen skall vara det dagliga representativa cif-importpris som fastställs på det sätt som anges i artikel 4. Varje gång importtullen fastställs skall den uppgå till genomsnittet av de importtullar som har beräknats under de föregående tio arbetsdagarna. Vid fastställande och justeringar skall kommissionen inte ta hänsyn till de dagliga importtullar som kom till användning när importtullarna fastställdes föregående gång.

Det interventionspris som skall användas vid beräkning av importtullarna är det som gäller den månad då importtullen skall tillämpas.

3. De importtullar som fastställs i enlighet med denna förordning skall tillämpas till dess att ett nytt fastställande träder i kraft.

Om det för en viss produkt emellertid inte finns någon notering tillgänglig från den referensbörs som föreskrivs i artikel 4.1 första strecksatsen under de två veckor som föregår nästa fastställande, skall den föregående importtullen fortsätta att gälla.

Efter varje fastställande eller justering skall kommissionen offentliggöra importtullarna och vilka faktorer som använts vid beräkningen av dem i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

4. Kommissionen skall nedsätta importtullen med följande belopp för varor som anländer via Atlanten till följande lossningshamnar i gemenskapen:

Medelhavshamnar (bortom Gibraltarsundet) eller hamnar i Svarta havet: 3 euro per ton.

Atlanthamnar på den iberiska halvön, i Förenade kungariket och i Irland: 2 ecu per ton.

Hamnar i Danmark, Finland eller Sverige: 2 ecu per ton.

Tullmyndigheten i lossningshamnen skall i enlighet med förlagan i bilaga VI utfärda ett intyg över de kvantiteter av varje produkt som lossats. Den nedsättning av tullen som föreskrivs i föregående stycke skall endast beviljas om varorna åtföljs av detta intyg till dess att tullformaliteterna för importen är fullbordade.

5. Importtullarna skall minskas med 24 euro per ton på flintmajs som svarar emot de specifikationer som anges i bilaga I. För att en aktör skall kunna tillgodogöra sig denna minskning måste flintmajsen förädlas till en produkt med KN-nummer 19041010, 110313 eller 110423 inom sex månader efter det datum då övergången till fri omsättning skedde. Bestämmelserna om slutanvändning i artikel 82 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 291300 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 skall tillämpas.

Utan hinder av artikel 293.1 e i förordning (EEG) nr 2454/93 ska importören hos den behöriga myndigheten ställa en säkerhet av 24 euro per ton för flintmajs, utom när ansökningar om importlicens åtföljs av intyg om överensstämmelse utfärdat av den argentinska Servicio Nacional de Sanidad y Calidad Agroalimentaria (Senasa) enligt artikel 6.1 i den här förordningen. I så fall ska det i fält 24 i ansökan om importlicens och i importlicensen anges vilken typ av intyg om överensstämmelse det är fråga om och intygets nummer.

Om den tullsats som gäller vid godkännandet av övergången till fri omsättning är mindre än 24 euro för majs, skall emellertid säkerheten vara densamma som tullsatsen.

Artikel2a

Införd genom förordning (EU) nr 642/2010 och förordning (EG) nr 641/97.

1. För import till gemenskapen av flintmajs som omfattas av KN-nummer 10059000, för vilken det beviljas en schablonmässig nedsättning på 8 ecu per ton och för vilken ansökan om importlicens inlämnades mellan den 1 juli 1996 och dagen för denna förordnings ikraftträdande, skall det på importörens eller hans ombuds begäran återbetalas skillnaden mellan den importtull som betalats för de kvantiteter som faktiskt importerats och den tull som skall betalas om en schablonmässig nedsättning av importtullen med 14 ecu per ton tillämpas.

2. På begäran från den berörde aktören skall den behöriga myndigheten i den medlemsstat där importlicensen utfärdats utfärda ett intyg i enlighet med förlagan i bilaga III i vilket det anges vilken kvantitet som kan omfattas av den delåterbetalning av tullen som avses i punkt 1, i enlighet med bestämmelserna i artikel 880 i förordning (EEG) nr 2454/93.

3. På grundval av det intyg som avses i punkt 2 och det bevis på den slutliga användning som avses i artikel 2.5 c skall ansökningar om återbetalning inlämnas inom trettio dagar efter dagen för denna förordnings ikraftträdande. Ansökningar om återbetalning skall åtföljas av importlicensen, det intyg som avses i punkt 2 och deklarationen om övergång till fri omsättning för den aktuella importen.

Artikel3

Ändrad genom förordning (EU) nr 642/2010.

De kvalitetskriterier som skall uppfyllas vid import till gemenskapen samt de tillåtna toleransnivåerna skall vara de som anges i bilaga I.

Artikel4

Ändrad genom förordning (EU) nr 642/2010 och förordning (EG) nr 1110/2003.

1. Vid fastställande av de representativa cif-importpriser som avses i artikel 10.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 skall följande komponenter ingå för vete av hög kvalitet och annan foderspannmål enligt artikel 2.1:

a) den representativa börsnoteringen på marknaden i Förenta Staterna.

b) de kända handelsbidrag och avdrag som är kopplade till denna notering på marknaden i Förenta staterna den dag noteringen anges och som, särskilt när det gäller durumvete, är kopplade till malningskvaliteten.

c) sjötransportkostnaden och tillhörande kostnader mellan Förenta Staterna (Mexikanska golfen eller Duluth) och Rotterdams hamn för ett fartyg på minst 25000 ton.

2. Kommissionen skall varje arbetsdag notera

a) den komponent som anges i punkt 1 a på varubörserna och med användning av den referenskvalitet som anges i bilaga II,

b) de komponenter som anges i punkt 1 b–c av allmänt tillgänglig information.

3. När beräkning görs av komponenter enligt 1 b eller det tillämpliga fob-priset, skall följande bidrag och avdrag tillämpas:

Bidrag med 14 euro per ton för vete av hög kvalitet.

Avdrag med 10 euro per ton för durumvete av medelhög kvalitet.

Avdrag med 30 euro per ton för durumvete av låg kvalitet.

4. De representativa cif-importpriserna för durumvete, vete av hög kvalitet och majs skall vara summan av de komponenter som avses i punkt 1 a–c. De representativa cif-importpriserna för råg och sorghum (durra) skall beräknas med användning av prisangivelserna för korn i Förenta staterna enligt bestämmelserna i bilaga II.

5. De representativa cif-importpriserna för vanligt utsädesvete enligt KN-nr 10019091 och utsädesmajs enligt KN-nr 10051090 skall vara de som beräknas för vete av hög kvalitet respektive majs.

Artikel5

Ändrad genom förordning (EU) nr 642/2010, förordning (EG) nr 1110/2003 och förordning (EG) nr 1074/2008.

1. En ansökan om importlicens för vete av hög kvalitet skall tas emot endast på följande villkor:

a) Den sökande har angivit kvaliteten i fält 20 i importlicensen.

b) Den sökande har gjort ett skriftligt åtagande att till det berörda behöriga organet, samma dag som deklarationen om övergång till fri omsättning godkänns, ställa en särskild säkerhet utöver de säkerheter som avses i kommissionens förordning (EG) nr 1162/95.

Tilläggsäkerheten enligt b skall vara 95 euro per ton. Om importlicensen åtföljs av intyg om överensstämmelse utfärdad av Federal Grain Inspection Service (FGIS) eller Canadian Grain Commission (CGC) i enlighet med artikel 6 krävs emellertid ingen ytterligare säkerhet. I så fall ska det i fält 24 i ansökan om importlicens och i importlicensen anges vilken typ av intyg om överensstämmelse det är fråga om och intygets nummer.

2. En ansökan om importlicens för durumvete skall tas emot endast på följande villkor:

a) Den sökande har angivit kvaliteten i fält 20 i importlicensen.

b) Den sökande har gjort ett skriftligt åtagande att, om importtullen för den kvalitet som angivits i fält 20 inte är den högsta tullsatsen för produktkategorin i fråga, till det berörda behöriga organet, samma dag som deklarationen om övergång till fri omsättning godkänns, ställa en särskild säkerhet utöver de säkerheter som avses i kommissionens förordning (EG) nr 1162/95.

Storleken på denna tilläggssäkerhet skall enligt b vara lika med skillnaden, den dag som deklarationen om övergång till fri omsättning godkänns, mellan den högsta importtullen och den tullsats som gäller för den angivna kvaliteten höjd med ett tillägg av 5 euro per ton. I de fall där import av durumvete av olika kvaliteter är tullfri, skall det inte behövas något åtagande av det slag som anges i b.

Om importlicensen åtföljs av intyg om överensstämmelse utfärdat av Federal Grain Inspection Service (FGIS) eller Canadian Grain Commission (CGC) i enlighet med artikel 6 skall ingen ytterligare säkerhet krävas. I så fall skall det i fält 24 på importlicensen anges vilken typ av intyg om överensstämmelse det gäller.

3. Om importtullar upphör att tillämpas på någon kvalitetskategori av vete i enlighet med artikel 187 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska tilläggssäkerheten om 95 euro per ton enligt punkt 1 inte längre krävas under hela den tid då importtullarna inte tillämpas.

Artikel6

Ändrad genom förordning (EU) nr 642/2010, förordning (EG) nr 1110/2003 och förordning (EG) nr 641/97.

1. Det tullkontor där övergång till fri omsättning sker skall ta representativa stickprov i enlighet med bilagan till kommissionens direktiv 76/371/EEG av alla sändningar av durumvete, vete av hög kvalitet och flintmajs. Inga prov skall emellertid tas om importtullen för de olika kvaliteterna är densamma.

Om kommissionen emellertid officiellt har godkänt ett kvalitetsintyg för vete, durumvete eller flintmajs, som har utfärdats av den stat där varan har sitt ursprung, skall prov endast tas för kontroll av den intygade kvaliteten från ett tillräckligt representativt urval av sändningar.

1a. Följande intyg om överensstämmelse skall officiellt godkännas av kommissionen i enlighet med principerna i artiklarna 6365 i förordning (EEG) nr 2454/93:

Intyg utfärdade av Servicio Nacional de Sanidad y Calidad Agroalimentaria (Senasa) i Argentina för flintmajs.

Intyg utfärdade av Federal Grains Inspection Service (FGIS) i Förenta staterna för vete av hög kvalitet och durumvete av hög kvalitet.

Intyg utfärdade av Canadian Grain Commission (CGC) i Kanada vete av hög kvalitet och durumvete av hög kvalitet.

En förlaga till intyget om överensstämmelse utfärdat av Senasa anges i bilaga IV. De stämplar som den argentinska regeringen har godkänt skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Förlagor till de intyg om överensstämmelse som utfärdas av FGIS anges i bilaga IVa.

Förlagor till de intyg om överensstämmelse som utfärdas av CGC och de stämplar och den klassindelning vid export som används av CGC anges i bilaga IVb.

Om de analytiska parametrar som anges i intyg om överensstämmelse som är utfärdade av de tre organ som anges i första stycket, visar överensstämmelse med de kvalitetskriterier för vete, durumvete och majs som anges i bilaga I till den här förordningen, skall prov tas på minst 3 % av de sändningar som anländer till varje införselplats under regleringsåret.

Varorna skall klassificeras i den standardkvalitet för vilken de villkor som anges i bilaga I uppfylls.

2. Standardmetoderna för de analyser som avses i punkt 1 skall vara de som beskrivs i kommissionens förordning (EEG) nr 1908/84 och förordning (EEG) nr 2731/75.

Flintmajs skall vara majs av sorten ”Zea mays indurata” vars kärnor har frövitor med ett glasaktigt utseende (hård eller hornartad struktur). Kärnorna är i allmänhet orangefärgade eller röda. Den övre delen (på motsatt sida i förhållande till grodden), eller kronan, skall inte ha någon spricka.

Som korn av flintmajs räknas de korn som svarar mot följande kriterier:

Kronan har ingen spricka.

Vid ett snitt utmed kornets långsida skall det i frövitan finnas en mjölartad del helt omgiven av en hornartad del. Den hornartade delen skall utgöra den huvudsakliga delen av den totala snittytan.

Procentandelen flintmajskorn skall fastställas genom räkning av antalet korn som motsvarar ovanstående kriterier i ett representativt urval om 100 majskorn.

Standardmetoden för fastställande av flotationsindex anges i bilaga V.

3. Om analysresultaten visar att det importerade vetet, durumvetet eller flintmajsen är av lägre standardkvalitet än vad som har angivits i importlicensen skall importören betala mellanskillnaden mellan den importavgift som gäller för produkten enligt licensen och den som gäller för den faktiskt importerade produkten. I så fall skall den säkerhet för importlicensen som avses i artikel 10 a i förordning (EG) nr 1162/95 och den tilläggssäkerhet som anges i artiklarna 2.5 och 5.1–2 i den här förordningen frigöras utom tillägget på 5 euro enligt artikel 5.2.

Om den mellanskillnad som anges första stycket inte betalas inom en månad skall den säkerhet som anges i artiklarna 2.5 och 5.12 vara förverkad.

4. De representativa prover av importerad spannmål som den behöriga myndigheten i medlemsstaten tagit skall bevaras under sex månader.

Artikel7

Ändrad genom förordning (EU) nr 642/2010.

Bestämmelserna i denna förordning skall tillämpas för importlicenser som utfärdats före den 1 juli 1996 och som använts den dagen.

Artikel8

Ändrad genom förordning (EU) nr 642/2010.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1996.

BILAGA I

Klassificering av importerade produkter (på grundval av en vattenhalt på 12 viktprocent eller motsvarande)
Produkt KN-nummer KvalitetVanligt vete och spält med undantag av blandsädDurumveteFlintmajsMajs annan än flintmajsAnnat foderspannmål
1001901001101005900010051090 och 100590001002, 1003 och 10070090
HögMedelLågHögMedelLåg
1. Lägsta proteinhalt i procent14,011,5
2. Lägsta specifika vikt i kg/hl77,074,076,076,076,0
3. Högsta innehåll av orenheter (Schwarzbesatz)1,51,51,51,5
4. Lägsta innehåll av kärnor med glasaktigt utseende75,062,095,0
5. Högsta flotationsindex25,0
Toleranser
Tillåtna toleranserDurumvete och vanligt veteFlintmajs
Proteininnehåll-0,7
Lägsta specifika vikt-0,5-0,5
Högsta innehåll av orenheter+0,5
Innehåll av kärnor med glasaktigt utseende-2,0-3,0
Flotationsindex+1,0

BILAGA II

Nöteringsbörser och referenssorter
ProduktVanligt veteDurumveteMajsAnnat foderspannmål
StandardkvalitetHögMedelLåg
Referenssorter (typ/klass) för börsnoteringHard Red Spring nr 2Hard Red Winter nr 2Soft Red Winter nr 2Hard Amber Durum nr 2Yellow Corn nr 3US Barley nr 2
NoteringsbörsMinneapolis Grain ExchangeKansas City Board of TradeChicago Board of TradeMinneapolis Grain ExchangeChicago Board of TradeMinneapolis Grain Exchange

BILAGA III

BILAGA IV

BILAGA IVa

FÖRLAGA TILL INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GODKÄNTS AV AMERIKAS FÖRENTA STATERS REGERING FÖR VANLIGT VETE

FÖRLAGA TILL INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GODKÄNTS AV AMERIKAS FÖRENTA STATERS REGERING FÖR DURUMVETE

BILAGA IVb

FÖRLAGA TILL INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GODKÄNTS AV KANADAS REGERING FÖR VETE OCH DURUMVETE SAMT FÖR KLASSINDELNING VID EXPORT

Klassindelning vid export för kanadensiskt vete och durumvete.

VETE
Canada Western Red Spring
(CWRS)
ProvviktTotal mängd främmande material
inklusive korn av andra sädesslag
Nr 1 CWRS(Minimum) 79,0 kg/hl(Maxusive) 0,4 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag
Nr 2 CWRS(Minimum) 77,5 kg/hl(Maxusive) 0,75 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag
Nr 3 CWRS(Minimum) 76,5 kg/hl(Maxusive) 1,25 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag
Canada Western Extra Strong Red Spring
(CWES)
ProvviktTotal mängd främmande material
inklusive korn av andra sädesslag
Nr 1 CWES(Minimum) 78,0 kg/hl(Maxusive) 0,75 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag
Nr 2 CWES(Minimum) 76,0 kg/hl(Maxusive) 1,5 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag
Canada Prairie Spring Red
(CPSR)
ProvviktTotal mängd främmande material
inklusive korn av andra sädesslag
Nr 1 CPSR(Minimum) 77,0 kg/hl(Maxusive) 0,75 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag
Nr 2 CPSR(Minimum) 75,0 kg/hl(Maxusive) 1,5 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag
Canada Prairie Spring White
(CPSW)
ProvviktTotal mängd främmande material
inklusive korn av andra sädesslag
Nr 1 CPSW(Minimum) 77,0 kg/hl(Maxusive) 0,75 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag
Nr 2 CPSW(Minimum) 75,0 kg/hl(Maxusive) 1,5 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag
Canada Western Red Winter
(CWRW)
ProvviktTotal mängd främmande material
inklusive korn av andra sädesslag
Nr 1 CWRW(Minimum) 78,0 kg/hl(Maxusive) 1,0 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag
Nr 2 CWRW(Minimum) 74,0 kg/hl(Maxusive) 2,0 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag
Canada Western Soft White Spring
(CWSWS)
ProvviktTotal mängd främmande material
inklusive korn av andra sädesslag
Nr 1 CWSWS(Minimum) 78,0 kg/hl(Maxusive) 0,75 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag
Nr 2 CWSWS(Minimum) 75,5 kg/hl(Maxusive) 1,0 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag
Nr 3 CWSWS(Minimum) 75,0 kg/hl(Maxusive) 1,5 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag
DURUMVETE
Canada Western Amber Durum
(CWAD)
ProvviktTotal mängd främmande material
inklusive korn av andra sädesslag
Nr 1 CWAD(Minimum) 80,0 kg/hl(Maxusive) 0,5 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag
Nr 2 CWAD(Minimum) 79,5 kg/hl(Maxusive) 0,8 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag
Nr 3 CWAD(Minimum) 78,0 kg/hl(Maxusive) 1,0 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag
Nr 4 CWAD(Minimum) 75,0 kg/hl(Maxusive) 3,0 % inkl. 0,2 % korn av andra sädesslag

BILAGA V

Bered en lösning av natriumnitrat i vatten med en specifik vikt av 1,25 och förvara denna lösning vid en temperatur av 35 °C.

Tillsätt till lösningen 100 majskorn från ett representativt stickprov där fuktighetshalten inte överstiger 14,5 %.

Rör om i lösningen under fem minuter var 30 sekund, för att eliminera luftbubblorna.

Separera de flytande kornen från dem som sjunkit och räkna dem.

Flotationsindex beräknas enligt följande:

Repetera provet fem gånger.

Flotationsindexet är det aritmetiska medelvärdet av de flotationsindexen vid de fem proven, med undantag för extremvärden.

BILAGA VI

1 EGT nr L 181, 1.7.1992, s. 1.

2 EGT nr L 126, 24.5.1996, s. 37.

3 EGT nr L 302, 19.10.1992, s. 1.

4 EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.

5 EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.

6 EGT L 117, 24.5.1995, s. 2.

7 EGT L 102, 15.4.1976, s. 1.

8 EGT nr L 178, 5.7.1984, s. 22.

9 Dessa kriterier gäller för skalad spält.

10 Analysmetoderna i artikel 3 i kommissionens förordning (EG) nr 824/2000 (EGT L 100, 20.4.2000, s. 31) skall tillämpas

13 Om det inte föreligger någon prisnotering som gör det möjligt att beräkna ett representativt cif-importpris, skall de officiella amerikanska fob-noteringarna användas.

14 Om det inte föreligger någon prisnotering som gör det möjligt att beräkna ett representativt importpris, skall de mest representativa fob-noteringar som är offentligt tillgängliga i Förenta staterna användas.