Ändring av förordning (EEG) nr 2552/93 för att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av konstgjord korund med ursprung i Folkrepubliken Kina
Avis juridique important
Rådets förordning (EG) nr 1951/97 av den 6 oktober 1997 om ändring av förordning (EEG) nr 2552/93 för att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av konstgjord korund med ursprung i Folkrepubliken Kina Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 276 , 09/10/1997 s. 0009 - 0019
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1951/97 av den 6 oktober 1997 om ändring av förordning (EEG) nr 2552/93 för att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av konstgjord korund med ursprung i Folkrepubliken Kina
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), nedan kallad grundförordningen, särskilt artikel 11.6 i denna,
med beaktande av det förslag som lagts fram av kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén, och
med beaktande av följande:
A. TIDIGARE FÖRFARANDE
(1) Till följd av ett klagomål ingivet av Europeiska kemiindustrirådet (CEFIC) införde kommissionen genom förordning (EEG) nr 2690/84 (2) preliminära antidumpningstullar på import av konstgjord korund med ursprung bl.a. i Folkrepubliken Kina. Senare antog kommissionen genom beslut 84/650/EEG (3) ett åtagande av China National Import and Export Corporation och upphävde de preliminära antidumpningstullar som tidigare införts.
(2) Till följd av en begäran från CEFIC gjordes en översyn av de nämnda åtgärderna, vilken ledde till att kommissionen genom beslut 91/512/EEG (4) antog åtaganden av sex kinesiska företag som av den kinesiska handelskammaren auktoriserats att exportera konstgjord korund till gemenskapen.
(3) Senare framkom också annan export från Folkrepubliken Kina av andra exportörer och handelsorganisationer som inte tidigare varit kända för kommissionen, vilket ledde till att det genom rådets förordning (EEG) nr 2552/93 (5) infördes en slutgiltig antidumpningsresttull om 30,8 % på import av konstgjord korund med ursprung i Folkrepubliken Kina, med undantag för de produkter som sålts för export till gemenskapen av de sex kinesiska företag vilkas prisåtaganden hade antagits.
(4) Senare fastslog kommissionen att de nämnda åtagandena hade brutits. Antidumpningstullen utvidgades därför till att omfatta de sex berörda kinesiska företagen genom rådets förordning (EG) nr 2556/94 (6), varefter en antidumpningstull på 30,8 % tillämpades på all import av konstgjord korund med ursprung i Folkrepubliken Kina från och med den 22 oktober 1994.
B. ÖVERSYN
(5) Den 27 juli 1995 ingav CEFIC en begäran om översyn som ombud för gemenskapsproducenter som svarade för större delen av gemenskapens produktion av konstgjord korund. Denna begäran ingavs enligt artikel 12 i rådets förordning (EG) nr 3283/94, som ersatts med förordning (EG) nr 384/96 (7), som senare ersattes av grundförordningen, med motiveringen att den befintliga slutgiltiga antidumpningstullen på import av konstgjord korund med ursprung i Folkrepubliken Kina inte hade lett till tillräcklig rörlighet i återförsäljningspriserna inom gemenskapen, eftersom tullen hade uppvägts av att de kinesiska exportpriserna sjunkit ytterligare. Gemenskapsindustrin påstods alltså lida ytterligare skada av den dumpade importen från Kina.
(6) Eftersom det hade gått mer än fyra år sedan åtgärder antogs till följd av den senaste översynen år 1991 och med beaktande av bevisning som tydde på att omständigheterna hade ändrats vad gäller både dumpning och skada, ansåg kommissionen att det var lämpligt att inleda en interimsöversyn gällande dumpning och skada i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen.
(7) Den 12 januari 1996 inledde kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (8) en översyn av förordning (EEG) nr 2552/93, i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen.
(8) De kinesiska producenterna hävdade att begäran om översyn innehöll bevisning som enbart gällde återförsäljningsprisernas utveckling på gemenskapsmarknaden men inga meningsfulla uppgifter om de klagandes nuvarande marknadssituation, vilka normalt skulle ingå i ett klagomål som ger upphov till en fullständig undersökning av dumpning och skada.
I detta avseende bör det noteras att klagomålet innehöll tillräcklig bevisning både om en markant ökning av volymen av och marknadsandelen för den kinesiska importen av konstgjord korund samtidigt med en minskning i de kinesiska exportpriserna och om en motsvarande minskning av gemenskapsproducenternas marknadsandel.
(9) Kommissionen underrättade officiellt de producenter, exportörer och importörer som man visste var berörda och gav de parter som direkt berördes tillfälle att lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda.
(10) Kommissionen sände frågeformulär till de parter som man visste var berörda och fick svar på dessa från de klagande producenterna och två andra producenter i gemenskapen, från åtta kinesiska exportörer och från tre importörer i gemenskapen. Vad gäller det land med marknadsekonomi som skall användas som jämförbart land vid fastställandet av normalvärdet för Folkrepubliken Kina mottog kommissionen svar från tre producenter i Brasilien och en producent i Amerikas förenta stater (USA).
(11) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för ett avgörande och utförde undersökningar på platsen hos följande företag:
a) Gemenskapsproducenter
- Péchiney Electrométallurgie, Frankrike,
- Universal Abrasives, Förenade kungariket,
- H. C. Starck, Tyskland.
b) Importörer i gemenskapen
i) närstående importörer
- Sinabrasive Import-Export GmbH., Ratingen, Tyskland,
ii) icke-närstående importörer
- Smyris Abrasive s.r.l., Pero, Italien,
- Mineralien-Werke Kuppenheim GmbH., Kuppenheim, Tyskland.
(12) Följande kinesiska exportörer lämnade in ett fullständigt svar på frågeformuläret:
- China Abrasives Import and Export Corporation, Zhengzhou, Folkrepubliken Kina.
- CMEC Guizhou Corporation Ltd, Guizhou, Folkrepubliken Kina.
- Guangdong Machinery & Equipment Import & Export, Guangzhou, Folkrepubliken Kina.
- Guiyang Xinsheng Abrasives & Abrasive Tools Factory, Guiyang, Folkrepubliken Kina.
- Mount Tai Abrasives Company, Shandong, Folkrepubliken Kina.
- Shandong Machinery & Equipment Import & Export Corp., Qingdao, Folkrepubliken Kina.
- The 7th Grinding Wheel Factory Import & Export Corp., Guizhou, Folkrepubliken Kina.
- White Dove (Group) Corporation Ltd, Zhengzhou, Folkrepubliken Kina.
(13) Eftersom Brasilien använts som jämförbart land för fastställande av normalvärdet, såsom framgår i punkterna 25-28, genomförde kommissionen en undersökning på platsen hos tre brasilianska producenter av konstgjord korund. Av sekretesskäl nämns deras namn inte i denna förordning.
(14) Undersökningen av dumpning gällde perioden 1 januari 1995-31 december 1995 (nedan kallad undersökningsperioden). Perioden för fastställande av skada omfattade åren 1992-1995. Geografiskt omfattade undersökningen gemenskapen i dess sammansättning vid inledandet av förfarandet, alltså alla dess nuvarande 15 medlemsstater.
(15) Alla berörda parter underrättades om de väsentliga omständigheter och överväganden som legat till grund för avsikten att rekommendera att de gällande åtgärderna skulle ändras. De gavs också tid att komma med synpunkter efter det att dessa uppgifter lämnats ut.
(16) Eftersom interimsöversynen av import från Folkrepubliken Kina ännu inte var avslutad vid utgången av den femåriga tillämpningsperioden för åtgärderna i fråga (dvs. den 26 juli 1996) har interimsöversynen, i enlighet med artikel 11.7 i grundförordningen, också omfattat de förhållanden som anges i artikel 11.2 i nämnda förordning (de förhållanden som skall undersökas i samband med en översyn vid giltighetstidens utgång, dvs. sannolikheten för att dumpningen och skadan fortsätter eller återkommer). Detta är anledningen till att undersökningen har överskridit den normala period på ett år som föreskrivs i artikel 6.9 i grundförordningen.
C. PRODUKT SOM OMFATTAS AV UNDERSÖKNINGEN OCH LIKADAN PRODUKT
1. Beskrivning av den berörda produkten
(17) Den produkt som berörs av denna översyn är smält aluminiumoxid, även kallad konstgjord korund, som från och med den 1 januari 1997 omfattas av KN-nummer 2818 10 10 och 2818 10 90. Den framställs huvudsakligen i följande två grundläggande varianter med samma kemiska formel (AI203):
- Brun konstgjord korund, bestående av 94-97 % aluminiumoxid.
- Vit konstgjord korund, bestående av 97,5-99,5 % aluminiumoxid.
Små kvantiteter av ljusröd konstgjord korund med ungefär samma halt aluminiumoxid som vit konstgjord korund produceras och säljs också i gemenskapen. Begreppet vit konstgjord korund omfattar därför i det följande även ljusröd konstgjord korund.
(18) Råmaterialet vid framställningen av brun konstgjord korund är bauxit i naturlig eller kalcinerad form, medan man vid framställningen av vit konstgjord korund använder kalcinerat aluminium, som är en bearbetad form av bauxit. Konstgjord korund framställs genom att råmaterialet smälts i ljusbågsugnar vid temperaturer som överstiger 2 000 °C.
På grund av de speciella egenskaperna hos konstgjord korund, särskilt dess hårdhet, används produkten huvudsakligen vid tillverkningen av slipmedel, såsom slipskivor, kapskivor och sandpapper och av eldfasta material.
Produktionsprocessen ger upphov till en viss mängd konstgjord korund av lägre kvalitet som innehåller mindre än 94 % aluminiumoxid. Dess användning är begränsad till framställning av slipskivor hoplimmade med harts och till sandblästring.
(19) I gemenskapen säljs produkten huvudsakligen i form av korn för blandning (under 10 mm) och korn för slipning (kristallinskt pulver). De senare klassificeras normalt enligt internationella standarder (FEPA i gemenskapen). Konstgjord korund säljs emellertid också i form av klumpar av olika storlek överstigande 100 mm.
Dessa olika former i vilka produkten i fråga säljs motsvarar olika steg i slutfasen av produktionsprocessen. Inom ramen för undersökningen har både vit och brun konstgjord korund klassificerats under följande fyra kategorier, utgående från den form i vilken produkten säljs:
- Klumpar.
- Korn för blandning (storlek: 0-10 mm).
- Makrokorn för slipning (FEPA-standard: 8-220).
- Mikrokorn för slipning (FEPA-standard: 240-1200).
(20) De kinesiska producenterna gjorde gällande att brun och vit konstgjord korund är två olika produkter av olika kvalitet och med olika egenskaper, vilket gör att de inte är utbytbara vid tillverkningen av bestämda slutprodukter för slipning. Dessa producenter anförde följaktligen att brun och vit konstgjord korund borde behandlas separat inom ramen för antidumpningsundersökningen.
Det bör dock noteras att de argument som de kinesiska producenterna anförde endast rör användningen av konstgjord korund vid tillverkning av slutprodukter för slipning och inte vid tillverkning av eldfasta material, som är den andra huvudsakliga slutanvändningen för konstgjord korund. I samband med den senare ifrågasattes det inte att vit och brun korund är utbytbara.
Dessutom konstaterades det att brun och vit konstgjord korund framställs av samma råmaterial, dvs. bauxit, och genom samma grundläggande produktionsprocess. Vidare har båda samma grundläggande kemiska och fysiska egenskaper och slutanvändning. De används båda vid tillverkningen av slipmedel och eldfasta material och är i viss mån utbytbara i båda dessa användningar, varför det inte kan dras någon klar skiljelinje mellan de grundläggande varianterna vad gäller deras användning. Inom ramen för denna undersökning har därför de olika formerna av konstgjord korund betraktats som en enda produkt. Detta synsätt bekräftar den hållning som intogs i den tidigare undersökningen.
2. Likadan produkt
(21) Kommissionen konstaterade att den konstgjorda korund som framställdes och såldes i gemenskapen och i Brasilien, som valdes till jämförbart land, å ena sidan, och den konstgjorda korund som importerades från Folkrepubliken Kina, å den andra, framställdes av samma råmaterial och med hjälp av samma grundläggande teknik. Vidare konstaterades det att konstgjord korund från gemenskapen och Brasilien var jämförbar med konstgjord korund importerad från Folkrepubliken Kina vad gäller väsentliga fysiska och kemiska egenskaper, tillämpningar och användningar.
(22) I detta sammanhang hävdade de kinesiska producenterna att konstgjord korund som importerats från Folkrepubliken Kina i form av klumpar på intet vis är jämförbar med den konstgjorda korund i form av korn som saluförs av gemenskapsproducenterna.
I detta avseende konstaterades emellertid att klumpar och korn hänför sig till två på varandra följande, slutliga steg i produktionsprocessen för konstgjord korund. Klumpar kan lätt omvandlas till korn, vilket också görs av importörerna/försäljarna utan att detta påverkar marknadspriset på produkten i någon större utsträckning. Dessutom utgjorde den kinesiska exporten av konstgjord korund i form av klumpar endast 25 % av den sammanlagda exporten av produkten i fråga till gemenskapen, medan resten exporterades i form av korn. Gemenskapsproducenterna hade ett liknande försäljningsprogram.
(23) Med stöd av vad som anförts ovan anses det att konstgjord korund som framställs och säljs i gemenskapen och Brasilien och konstgjord korund som importeras från Folkrepubliken Kina är likadana produkter i enlighet med artikel 1.4 i grundförordningen.
D. DUMPNING
(24) Det kontrollerades huruvida dumpning fortfarande ägde rum, först och främst i syfte att fastställa om det fortfarande fanns grund för att bibehålla åtgärderna mot konstgjord korund med ursprung i Folkrepubliken Kina och, i så fall, om de påstått förändrade omständigheterna i fråga om dumpningsmarginalen gjorde det nödvändigt att anpassa de befintliga åtgärderna i enlighet med detta.
1. Normalvärde
(25) Vid fastställande av normalvärdet beaktades det faktum att Folkrepubliken Kina inte anses ha marknadsekonomi. Därför måste enligt artikel 2.7 i grundförordningen normalvärdet bestämmas på grundval av ett tredje land med marknadsekonomi. I tillkännagivandet om inledande av översynen nämndes USA och Brasilien som lämpliga länder med marknadsekonomi för fastställande av normalvärdet. De kinesiska producenterna gjorde gällande att Brasilien var olämpligt, eftersom endast en större producent är verksam på denna marknad och eftersom aluminium, råmaterialet för framställning av vit konstgjord korund, enligt dem inköps till uppdrivna priser från den största konkurrenten på hemmamarknaden eller hämtas från Australien. De hävdade följaktligen att priserna på konstgjord korund i Brasilien är onormalt höga och att exporten till gemenskapen från detta land därför har upphört.
(26) Kommissionen ombad de två kända producenterna av konstgjord korund i USA att samarbeta i denna översyn, men endast en av dem gick med på att besvara frågeformuläret. En förfrågan om samarbete lämnades också till de tre kända producenterna i Brasilien, som alla gick med på att lämna de upplysningar som begärdes i frågeformuläret.
(27) De tre brasilianska producenternas inhemska försäljning av den berörda produkten under undersökningsperioden befanns motsvara ungefär 80 % av den sammanlagda exporten från Folkrepubliken Kina till gemenskapen. Dessa tre producenters storlek i förhållande till varandra tydde på att ingen av dem hade en dominerande ställning på den brasilianska marknaden. Dessutom uppskattades importen till Brasilien från tredje land utgöra ca 20 % av den inhemska marknaden. Brasilien anses därför utgöra en tillräckligt öppen och konkurrenspräglad marknad för konstgjord korund. Bauxit, det viktigaste råmaterialet, finns att tillgå utan svårigheter på ett område nära anläggningarna, och ingen betydande tillförsel från Australien har noterats. Man fann inga bevis för att någon av de tre producenterna sålde aluminium till uppdrivna priser till de andra. Brasiliens export, slutligen, av konstgjord korund till gemenskapen under 1995 uppgick till nästan 3 000 ton, vilket är en betydande mängd. Mot bakgrund av detta och med beaktande av antalet samarbetande producenter i USA och Brasilien ansågs Brasilien vara ett lämpligt land med marknadsekonomi för fastställande av normalvärdet för den kinesiska exporten till gemenskapen.
(28) Normalvärdet har fastställts för varje typ av konstgjord korund som exporterades från Folkrepubliken Kina till gemenskapen under undersökningsperioden. Normalvärdet för varje typ av produkten fastställdes i allmänhet på grundval av de priser som oberoende kunder i Brasilien hade betalat eller skulle betala för den likadana produkten i tillräckliga mängder och vid normal handel. När det konstaterades att någon av de undersökta producenternas försäljning i Brasilien av en viss typ av produkten inte förekom eller var otillräcklig, konstruerades normalvärdet för denna produkttyp i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen på grundval av produktionskostnaden i Brasilien jämte ett skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Beloppen för dessa kostnader samt vinsten har i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen fastställts på grundval av de faktiska beloppen för den berörda producentens framställning och försäljning vid normal handel av den likadana produkten på den brasilianska marknaden.
2. Exportpris
(29) Exporten av den berörda produkten till gemenskapen av de kinesiska producenter som besvarade kommissionens frågeformulär utgjorde ungefär 76 % av den totala importen från Kina under undersökningsperioden enligt statistik från Eurostat. Exportpriset fastställdes i allmänhet på grundval av det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för produkten när den såldes på export från Folkrepubliken Kina till oberoende kunder i gemenskapen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.
(30) En kinesisk producent lämnade uppgifter om exportpriset som befanns vara oriktiga. Dessa uppgifter lämnades utan beaktande, och den berörda producentens exportpris beräknades i enlighet med artikel 18 i grundförordningen på grundval av de uppgifter som lämnats av producentens icke-närstående importörer i gemenskapen.
(31) Två andra kinesiska producenter exporterade till en närstående importör i gemenskapen, men importören samarbetade endast i ett fall. Det var dock möjligt att konstruera exportpriset på grundval av de priser till vilka den importerade produkten första gången såldes vidare till en oberoende köpare. Från återförsäljningspriset drogs alla kostnader som tillkommit för importören mellan importen och återförsäljningen av samt ett rimligt vinstbelopp, i syfte att fastställa ett tillförlitligt exportpris i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. Vinstbeloppet har beräknats på grundval av den vinst som de oberoende importörer som samarbetade i undersökningen hade. Vad gäller den andra kinesiska producenten ansågs denna inte samarbeta.
(32) Vad gäller export antingen från någon av de nämnda kinesiska producenter som inte samarbetade i undersökningen eller från någon av de producenter som inte gav sig till känna, måste exportpriset i enlighet med artikel 18 i grundförordningen fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter. Det ansågs att de siffror som rapporterats av Eurostat, justerade genom avdrag av volymen och värdet på importen till gemenskapens från de samarbetsvilliga kinesiska producenterna, utgjorde den lämpligaste grunden, och exportpriset har fastställts i enlighet därmed.
3. Jämförelse
(33) Normalvärdet och exportpriset har jämförts på fob-nivå för varje typ av produkten. För att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset gjordes i förekommande fall justeringar för olikheter som påverkar prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.
(34) I Brasilien gick en avsevärd del av den inhemska försäljningen till slutanvändare, dvs. tillverkare av slipskivor och eldfasta material, medan den största delen av den kinesiska exporten till gemenskapen gjordes till handlare. Några klara prisskillnader mellan försäljning till handlare och försäljning till slutanvändare har dock inte konstaterats i Brasilien. Följaktligen har ingen justering gjorts för olika handelsled.
(35) Justeringar har gjorts för andra faktorer som påverkar prisernas jämförbarhet. Kostnader för oceantransport, försäkringskostnader för transporten och kreditkostnader drogs i förekommande fall av från exportpriset för att detta skulle uttryckas på nivån fob Kinas gräns.
(36) Vad gäller normalvärdet har justeringar gjorts för inrikestransporter till hamn och lastningskostnader i syfte att anpassa normalvärdet, som ursprungligen fastställdes på nivån fritt fabrik, till en fobnivå Brasiliens gräns. Justeringar för kreditkostnader har också gjorts i förekommande fall.
(37) De kinesiska producenterna gjorde gällande att konstgjord korund i kornform med ursprung i Folkrepubliken Kina måste genomgå ytterligare bearbetning av importören för att det skall vara lämpligt för försäljning på gemenskapens marknad. Kommissionen konstaterade att den kinesiska produkten faktiskt genomgick ett antal processer såsom omsiktning, avlägsnande av järn och slutligen förpackning innan den såldes till slutanvändarna. Dessutom behövde produkten ibland torkas och/eller formas till kuber (block). Kostnaderna för denna bearbetning hade dragits av från normalvärdet för att det skulle vara jämförbart med exportpriset för den kinesiska produkten.
(38) När det gäller andra påstådda fysiska olikheter som påstås leda till att den kinesiska produkten håller lägre kvalitet, har inga bevis lämnats för sådana påståenden. Således har inga ytterligare justeringar gjorts för detta.
4. Dumpningsmarginal
(39) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av konstgjord korund med det vägda genomsnittliga exportpriset för samma typ av produkten. Denna jämförelse visade att dumpning förekom, varvid dumpningsmarginalerna per typ av produkten var lika med det belopp med vilket normalvärdet översteg exportpriset.
(40) Sju kinesiska exportörer begärde att enskilda dumpningsmarginaler skulle fastställas för dem. Vissa av dem lämnade dock ingen dokumenterad bevisning till stöd för sin begäran och vissa andra lämnade bara sin affärslicens. Detta dokument ansågs inte vara tillräckligt för att stödja påståendet att dessa exportörer var oberoende av staten. Deras begäran kunde därmed inte bifallas. Det anses därför lämpligt att fastställa en enda dumpningsmarginal för hela landet, såsom tidigare varit brukligt inom gemenskapen.
(41) Denna marginal har beräknats genom att det allmänna vägda genomsnittliga normalvärdet har jämförts med det allmänna vägda genomsnittliga exportpriset. Beloppet för denna dumpningsmarginal, uttryckt i procent av exportpriset cif gemenskapens gräns, tull obetald, har fastställts till 88,7 %.
E. GEMENSKAPENS INTRESSE
(42) De klagande gemenskapsproducenter som deltog i undersökningen svarar för nästan 50 % av gemenskapens totala produktion av konstgjord korund. De andra kända producenterna samarbetade inte till fullo i undersökningen men uttryckte sitt stöd för en översyn av de gällande åtgärderna.
Mot bakgrund av ovanstående anses de klagande gemenskapsproducenter som samarbetade i undersökningen utgöra gemenskapsindustrin i enlighet med artikel 4.1 i grundförordningen inom ramen för undersökningen.
F. SKADA
1. Konsumtionen i gemenskapen
(43) Konsumtionen av konstgjord korund i gemenskapen steg med 70 272 ton från år 1992 (272 913 ton) till undersökningsperiodens slut (343 185 ton). Detta innebär en sammanlagd ökning med 25 %. Denna ökning var konstant från och med år 1993, efter en svag nedgång med 2,4 % under perioden 1992-1993.
2. Den dumpade importens volym och priser
2.1. Importens volym och marknadsandelar
(44) Den kinesiska importens volym ökade stadigt och mer än fyrdubblades under den undersökta perioden, från 13 403 ton år 1992 till 54 836 ton år 1995. Marknadsandelen för denna import följde en liknande, progressiv utvecklingstrend: 4,9 % år 1992; 6,6 % år 1993; 9,7 % år 1994 och 16 % år 1995, och ökade alltså med 11 % sedan år 1992.
2.2. Priserna för den dumpade importen
(45) För undersökningsperioden beräknades prisunderskridandet separat för brun och vit konstgjord korund, och vardera typen indelades i fyra kategorier beroende på kornens beskaffenhet. I jämförande syfte gjordes en justering av exportörernas priser för kornen (fritt gemenskapens gräns) så att tull och antidumpningstull plus ett avdrag för de bearbetningskostnader som uppstått för importörer i gemenskapen beaktades (på grundval av uppgifter som inhämtats under undersökningen). Gemenskapsproducenternas priser beaktades på nivån fritt fabrik. Jämförelserna gjordes i jämförbara handelsled. Jämförelsen visade en vägd genomsnittlig underskridandemarginal på 21,7 % för alla typer av konstgjord korund under undersökningsperioden.
För perioden mellan 1991 och 1994, medan åtagandena gällde, bekräftade undersökningen att de kinesiska priserna (enligt Eurostat) i genomsnitt var lägre än gemenskapsindustrins priser och också lägre än priserna enligt åtagandena. Dessutom absorberades den värdetull på 30,8 % som infördes i juni 1994 till stor del av en senare nedgång på 24 % i exportpriserna mellan 1994 och 1995.
2.3. Slutsats
(46) Det påstående som framfördes i begäran om översyn bekräftades till fullo. Den kinesiska importens volym och marknadsandel har ökat väsentligt under den undersökta perioden, och sedan åtagandena ersattes med en tull har exportpriserna gått ned ytterligare.
3. Situationen för gemenskapsindustrin
3.1. Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
(47) Gemenskapsindustrins produktion steg kontinuerligt - med undantag för år 1993 - från 91 056 ton år 1992 till 102 821 ton år 1995. Denna produktionsökning på 11 500 ton (12,9 %) bör dock ses i förhållande till en ökning av konsumtionen med 70 000 ton (25 %) under samma period.
(48) Gemenskapsindustrins produktionskapacitet förblev stabil, omkring 140 700 ton under den undersökta perioden.
(49) Det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet inom gemenskapsindustrin minskade från 66 % år 1992 till 60 % år 1993 och ökade därefter till 73 % år 1995 eftersom produktionen ökade utan att produktionskapaciteten väsentligen förändrades.
3.2 Gemenskapsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel
(50) De klagande gemenskapsproducenternas försäljning ökade stadigt under den berörda perioden (med undantag av år 1993) från 87 488 ton år 1992 till 93 531 ton år 1995 (en ökning med 6,9 %). Denna utveckling av försäljningsvolymen jämförd med den mycket större ökningen av den uppenbara konsumtionen i gemenskapen ledde dock till att gemenskapsindustrins marknadsandel minskade från 32,1 % år 1992 till 27,3 % år 1995.
3.3 Lager
(51) Gemenskapsindustrins lager av konstgjord korund ökade stadigt från 11 842 ton år 1992 till 17 160 ton år 1995 (en ökning med 45 %).
3.4 Prisutveckling
(52) Gemenskapsindustrin har under de senaste åren tvingats sänka sina priser. Gemenskapsproducenterna var tvungna att anpassa sina priser till det tryck som utövades av den dumpade importen från Kina. Priserna minskade med i genomsnitt 8 % från år 1992 till år 1994, även om en svag återhämtning (mindre än 2 % i genomsnitt) ägde rum efter år 1994.
3.5 Lönsamhet
(53) Kommissionen konstaterade att gemenskapens industri för konstgjord korund hade registrerat dåliga ekonomiska resultat för den period som omfattades av undersökningen. De sämsta resultaten redovisades år 1994 (-23,6 % i vägt genomsnitt), när priserna var som lägst. Under år 1995 (undersökningsperioden) minskade förlusterna i vägt genomsnitt till -13 %, delvis till följd av att gemenskapens industriella produktion av speciella typer av produkten avsedda för vissa bestämda tillämpningar ökade under denna period. Gemenskapsindustrin gick dock med förlust under hela perioden.
3.6 Sysselsättning
(54) Sysselsättningsnivån inom gemenskapsindustrin varierade under den period som omfattades av undersökningen, varvid siffrorna för år 1995 liknade 1992 års nivå (ca 750 personer).
4. Slutsats om skada
(55) En övergripande bedömning av de viktigaste ekonomiska indikatorerna leder till slutsatsen att gemenskapens industri för konstgjord korund fortsatt uppvisar tydliga tecken på ekonomiska svårigheter, trots de gällande åtgärderna. De klagandes produktion och försäljning ökade under den undersökta perioden, men denna ökning återspeglade inte konsumtionsökningen vilket ledde till en förlust av marknadsandelar om 4,8 % procentenheter mellan år 1992 och år 1995. Gemenskapsindustrin gick med förlust under hela den undersökta perioden och var oförmögen att återhämta sig från det pristryck och de ekonomiska svårigheter som rådde när förfarandet sågs över år 1991. Därför dras slutsatsen att gemenskapsindustrin fortsatt vållades väsentlig skada under den undersökta perioden.
5. Vållande av skada
5.1 Dumpad import
(56) Det undersöktes i vilken grad den skada som gemenskapsindustrin vållats av den dumpade importen hade fortsatt. Det konstaterades att skadan huvudsakligen bestod i ekonomiska förluster till följd av påtvingade prissänkningar i kombination med förlust av marknadsandelar på en expanderande marknad. I detta sammanhang bör noteras att den kinesiska importens marknadsandel ökade väsentligt samtidigt som gemenskapsindustrins marknadsandel minskade. Dessutom underskred de kinesiska priserna väsentligt gemenskapsindustrins priser. Därför drogs slutsatsen att den kinesiska importen i hög grad bidrog till den fortsatta skada som vållades gemenskapsindustrin.
5.2 Annan import
(57) Verkningarna av import från andra tredje länder analyserades i samband med fastställandet av den skada gemenskapsindustrin vållades.
Åtgärder beträffande konstgjord korund var i kraft fram till och med den 26 juli 1996 för ett antal länder, nämligen Ungern, Polen, Tjeckien, Brasilien, Slovenien, Ryska federationen och Ukraina. Beträffande dessa åtgärder hade inga översyner vid giltighetstidens utgång begärts av gemenskapsindustrin, som ansåg att importen från de nämnda länderna inte längre utgjorde något hot mot denna industri.
På grundval av uppgifter från Eurostat bekräftades att under undersökningsperioden förblev importen från de nämnda länderna under den undersökta perioden tämligen stabil i fråga om marknadsandel (frånsett en liten ökning för Ryssland och Ukraina). Vidare var priserna för import från dessa länder i samtliga fall genomgående högre än de kinesiska priserna, och det fanns inga tecken på att denna import dumpades.
5.3 Industrins struktur
(58) Kommissionen undersökte om industrins svårigheter kunde bero på strukturella problem. Det konstaterades att avsevärda rationaliseringsansträngningar hade gjorts inom gemenskapsindustrin, vilket gjort det möjligt för den att utveckla produktionen av ett betydande sortiment av olika typer av konstgjord korund, däribland specialiseringar, och att konkurrera i fråga om den berörda produkten. Dessutom har industrin gjort betydande investeringar, särskilt för att uppfylla miljökraven, och den har genomgående moderniserats.
5.4 Slutsatser om vållande
(59) Inga andra faktorer upptäcktes som skulle kunna ha någon särskild inverkan på gemenskapsindustrins situation. Därför dras slutsatsen att importen från Folkrepubliken Kina, på grund av ökade volymer och låga priser, i sig har fortsatt att vålla gemenskapsindustrin väsentlig skada.
6. Sannolikhet för fortsatt dumpning och skada
(60) Mot bakgrund av analysen ovan och i syfte att bedöma effekterna av att de gällande åtgärderna löper ut gjordes följande överväganden:
(61) - Sedan åtgärderna första gången infördes år 1984 har gemenskapens industri för konstgjord korund genomgått en avsevärd omstrukturering, varvid vissa företag har lagts ned och andra har fusionerats. Dessutom har utvecklingen inom industrin gått i riktning mot framställning av mer specialiserade typer av konstgjord korund, särskilt vit konstgjord korund. Trots omstruktureringsåtgärderna har undersökningen visat att fortsatt dumpning och prisunderskridande har äventyrat industrins möjligheter att återhämta sig och lett till dåliga ekonomiska resultat för alla producenter. Om åtgärderna tillåts upphöra att gälla kan detta endast leda till ännu större svårigheter för denna industrin.
(62) - Vad gäller frågan om dumpning bör det noteras att de gällande åtgärderna på senare tid allmänt taget har varit otillräckliga för att förhindra fortsatt dumpning och en därav följande avsevärd ökning av volymen av den berörda importen. Den kinesiska importens marknadsandel ökade från 5 % år 1992 till 16 % år 1996. Dessutom bör det noteras att de åtaganden som var i kraft mellan år 1991 och år 1994 inte iakttogs och att den värdetull som till följd av detta senare infördes år 1994 i stor utsträckning har absorberats av en betydande nedgång i exportpriset. Med tanke på de berörda exportörernas beteende och den takt i vilken importen från Folkrepubliken Kina ökat tyder allt på att dumpningen sannolikt kommer att fortsätta och vålla ytterligare skada om effektiva åtgärder inte vidtas.
(63) Av ovanstående följer att det, om åtgärderna upphör att gälla, är sannolikt att dumpningens skadevållande verkningar kommer att öka och att gemenskapsindustrins situation följaktligen kommer att försämras ytterligare. Det förefaller därför motiverat att bibehålla åtgärderna, men måste anpassas mot bakgrund av de slutsatser om dumpning och skada som grundar sig på resultaten av denna undersökning för att säkerställa att åtgärderna är lämpliga med tanke på de omständigheter som konstaterats.
G. GEMENSKAPENS INTRESSE
1. Gemenskapens industri för konstgjord korund
(64) Gemenskapens industri för konstgjord korund bestod under undersökningsperioden av stora företag i olika medlemsstater. Konstgjord korund är en viktig del av deras verksamhet som under senare år varit föremål för ständiga investeringar, särskilt för att säkerställa att produktionsmetoderna uppfyller miljökrav. Dessutom kan denna industri leverera ett brett sortiment av olika typer av konstgjord korund, däribland ett antal specialprodukter avsedda för vissa bestämda tillämpningar, särskilt inom stål- och biltillverkningen. På grund av denna industris bredd och specialiseringskapacitet är det därför av intresse för användarna i gemenskapen att den bibehålls. Även om inte alla därför av intresse för användarna i gemenskapen att den bibehålls. Även om inte alla typer av produkten har importerats från Folkrepubliken Kina, har undersökningen visat att den fortsatta lågprisimporten av vissa typer av korund äventyrar hela gemenskapsindustrins överlevnadsförmåga och att en ytterligare nedgång kan väntas om effektiva åtgärder inte vidtas.
(65) En sammanslutning av slipmedelsproducenter påpekade att antidumpningsåtgärderna varit gällande under en längre period. Sammanslutningen hävdade att ett antal producenter under den senaste tiden har lagt ned verksamheten och att andra har fusionerats, vilket lett till att antalet leverantörer inom gemenskapsindustrin har minskat påtagligt och därför kanske inte längre är tillräckligt för att motivera att åtgärderna fortsätter att gälla.
I detta avseende kan påpekas att de nuvarande producenterna av konstgjord korund står för en betydande produktionskapacitet, som skulle göra det möjligt för dem att tillgodose ca 90 % av konsumtionen av konstgjord korund under undersökningsperioden. Dessutom har industrin genomgått en avsevärd omstrukturering under de senaste åren i ett försök att rationalisera produktionen. Dessa ansträngningar har dock i hög grad undergrävts av den fortsatta och ökande närvaron av dumpad import. Det bör särskilt noteras att den tull som infördes år 1994 nästan helt absorberades och att åtgärdernas gynnsamma verkningar för industrin därmed undergrävdes.
(66) Det påstods också att gemenskapsproducenterna skulle ha en dominerande ställning till följd av den senaste tidens sammanslagningar på marknaden och att denna ställning skulle äventyra konkurrensförhållandena på gemenskapsmarknaden. Det bör noteras att den fusion som avsågs, vilken gällde en av de klagande producenterna och en annan producent i Österrike, var tillåten enligt gemenskapens konkurrenslagstiftning. Detta påstående verkar inte vara grundat, eftersom det på marknaden finns andra gemenskapsproducenter (sammanlagt fyra producenter efter den nämnda fusionen) och import från ett antal länder.
2. Användarindustrin
(67) Gemenskapens användare av konstgjord korund består som ovan nämnts huvudsakligen av tillverkare av slipmedel (t.ex. slip- och kapskivor, sandpapper och slippapper) och eldfasta produkter (eldfast massa för masugnar och kassaskåp).
Slipmedelstillämpningarna står för 70 % av gemenskapens konsumtion och eldfasta användningar för 30 %.
(68) Inga användare kontaktade kommissionen efter det att tillkännagivandet om inledning av översynen offentliggjordes. Kommissionen sände dock frågeformulär till ett antal kända större användare av konstgjord korund i gemenskapen vilka representerade en rad olika möjliga användningar av produkten, vare sig den importerades från Folkrepubliken Kina eller framställdes i gemenskapen. Kommissionen mottog svar från flera företag och från en användarorganisation.
(69) De uppgifter som lämnades var till största delen av allmän natur och i hög grad ofullständiga och innehöll otillräckliga angivelser vad gäller åtgärdernas verkan. På grundval av alla de uppgifter som lämnats beträffande både slipmedel och eldfasta material förefaller det som om de potentiella verkningarna av antidumpningsåtgärderna varierar avsevärt beroende på halten av konstgjord korund i slutprodukterna, som i sin tur varierar beroende på tillämpningen inom slipmedelsindustrin såväl som inom industrin för eldfasta produkter. Den konstgjorda korundens andel av de slutliga tillverkningskostnaderna för slutprodukterna uppskattades inom slipmedelsindustrin variera mellan 5 och 25 % och inom industrin för eldfasta material mellan 8 och 40 %. En eventuell tulls potentiella verkningar skulle dock minimeras av att alla användare anskaffar konstgjord korund dels från många olika länder, dels från gemenskapsindustrin.
Med beaktande av att användarna köper in konstgjord korund från olika källor och med beaktande av nivån på konsumtionen av konstgjord korund från Folkrepubliken Kina i gemenskapen under undersökningsperioden, uppskattades det att de genomsnittliga verkningar som en höjning av tullsatsen skulle ha på kostnaderna för dessa industriers produkter skulle uppgå till 1,2 % för slipmedelsindustrin och 3 % för industrin för eldfasta produkter.
(70) Dessutom verkar det som om konstgjord korund från Folkrepubliken Kina inte kan användas för vissa användares specialtillämpningar. Dessa användare meddelade att de var beroende av leveranser från gemenskapsindustrin.
(71) En slipmedelstillverkare anmärkte att tullen skulle kunna leda till att de kinesiska producenterna uppmuntrades att inte längre handla med konstgjord korund utan i stället tillverka och exportera färdiga produkter. Några bevis på att detta vore en sannolik konsekvens av att antidumpningstullarna bibehålls lämnades dock inte och skulle hur som helst inte i sig anses som en tillräcklig orsak för att tullar inte skulle införas.
(72) Det gjordes också gällande att vissa användare av konstgjord korund led av de negativa verkningarna av konkurrens, både på gemenskapsmarknaden och på marknader i tredje land, från konkurrenter i tredje land som skulle kunde köpa råmaterial som inte omfattades av antidumpningsåtgärder. Med tanke på den långa raden av olika tillämpningar av den berörda produkten gjorde dessa påståendens allmänna natur och det faktum att de inte underbyggdes av någon dokumenterad bevisning att de var för inexakta för att kunna visa i vilken utsträckning sådana negativa verkningar skulle drabba de berörda användarna. I vilket fall som helst bör det påpekas att det genom undersökningen bevisats att den gällande antidumpningstullen har absorberats av de kinesiska exportörerna och att de åtgärder som gällde före värdetullen inte efterlevdes. Följaktligen kan påstådd orättvisor när det gäller konkurrens inte tillskrivas de gällande antidumpningsåtgärderna. Argumentet måste därför förkastas.
(73) Två användare av konstgjord korund för slipmedelstillverkning påstod också att antidumpningstullarna på konstgjord korund från Folkrepubliken Kina skulle leda till att produktionen omlokaliseras och arbetstillfällen gick förlorade.
Ett av de två företag i detta fall som hävdade att omlokaliseringar kunde bli aktuella till följd av antidumpningsåtgärderna hade redan omlokaliserat en del av sin produktion till tredje land, vilket huvudsakligen motiverades av de lägre arbetskostnaderna utanför gemenskapen och den andra användaren medgav att omlokalisering var ett alternativ till höga produktionskostnader och utgifter i samband med import och att det var en allmän trend bland dess konkurrenter, oavsett antidumpningsåtgärder.
Dessutom kan antidumpningstullarna knappast beskyllas för omlokaliseringsbeslut som fattats tidigare, eftersom det under undersökningsperioden entydigt fastställdes att antidumpningstullen helt hade absorberats av de kinesiska exportörerna och inte hade haft de förväntade återverkningarna på priserna, varför argumentet måste tillbakavisas.
(74) En användare, som hade kontaktat en gemenskapsproducent som vid det tillfället inte kunnat leverera hela den begärda mängden konstgjord korund, anförde också att utbudet av vissa typer av konstgjord korund var otillräckligt. En annan användare skrev däremot att inga brister i utbudet hade kommit till hans kännedom. Ingen annat tog upp detta argument, som därför måste tillbakavisas.
(75) En användare gjorde gällande att antidumpningstullar inte borde införas med tanke på globaliseringen av handeln.
Det bör påpekas att antidumpningsåtgärder införs i syfte att upprätthålla rättvisa handels- och konkurrensförhållanden som överensstämmer med gemenskapslagstiftningen, vilken antagits i överensstämmelse med Världshandelsorganisationens regler. Eftersom detta faktum inte bestreds av användaren i fråga, ansågs påståendet vara ogiltigt.
(76) Det bör också noteras att vissa användare uttryckligen angav att antidumpningsåtgärderna skulle ha en gynnsam effekt för dem, eftersom de uppgav sig välja leverantör av konstgjord korund huvudsakligen med hänsyn till kvalitetsaspekter och geografisk närhet och eftersom det därmed ligger i dessa användares intresse att gemenskapsindustrin skyddas så att sådana fördelar skall kunna skapas i framtiden.
(77) Slutligen anses det att även om antidumpningstullarna skulle göra att gemenskapsindustrins priser stiger, skulle en sådan prisökning begränsas av den höga konkurrensnivån på gemenskapsmarknaden och antalet alternativa källor. På det hela taget torde de ändrade åtgärderna därför inte leda till någon avsevärd negativ effekt för användarna.
3. Slutsats om gemenskapens intresse
(78) Mot bakgrund av vad som anförts ovan, anses det att det inte finns några tvingande skäl att inte bibehålla åtgärderna i detta fall. Dessutom bör det noteras att gemenskapsindustrin har gjort avsevärda investeringar och att denna omstrukturering har lett till ökad effektivitet. Därför dras slutsatsen att gemenskapens intresse kräver att antidumpningsåtgärderna bibehålls i syfte att undanröja de skadliga verkningarna av den dumpade importen och att åtgärderna bör ändras i enlighet med de ovan relaterade slutsatserna.
H. ÅTGÄRDER
(79) I samband med beräknandet av det lämpliga tullbeloppet har rådet uppmärksammat att den skada som vållats gemenskapsindustrin framför allt består i betydande ekonomiska förluster till följd av att prisunderskridandet tvingat ned priserna. Därför bör de åtgärder som vidtas göra det möjligt för gemenskapen att förbättra sin ekonomiska situation i framtiden.
(80) Med tanke på detta har en nivå för undanröjande av skada beräknats på grundval av gemenskapsproducenternas vägda genomsnittliga produktionskostnader per typ av produkten plus en vinst på 5 %, vilket anses vara rimligt för industrier av detta slag. Nivån för undanröjande av skada jämfördes därefter med de vägda genomsnittliga exportpriserna cif efter tull för samma typer av produkten som vid beräkningen av underskridandet, justerade så att importörernas import- och bearbetningskostnader beaktas.
Eftersom denna jämförelse visade att skadenivån var högre än den fastställda dumpningsmarginalen, bör tullen grundas på den dumpningsmarginal som konstaterats, dvs. 88,7 %, i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.
(81) För att säkerställa att åtgärderna har avsedd verkan och för att minimera risken för att tullen kringgås genom prismanipulering anses det lämpligt att uttrycka tullen som ett fast belopp i ecu per ton.
Tullbeloppet har beräknats på grundval av de nämnda dumpningsnivåerna och uppgår till 204 ecu per ton.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
Artikel 1 i förordning (EEG) nr 2552/93 ersätts med följande:
1. En slutgiltig antidumpningstull införs på import av konstgjord korund med ursprung i Folkrepubliken Kina vilken omfattas av KN-nummer 2818 10 10 och 2818 10 90.
2. Den tullsats som skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tullklarering, skall vara 204 ecu per ton.
3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tull tillämpas."
Artikel2¶
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 6 oktober 1997.
På rådets vägnar
J. POOS
Ordförande
(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2331/96 (EGT L 317, 6.12.1996, s. 1).
(2) EGT L 255, 25.9.1984, s. 9.
(3) EGT L 340, 28.12.1984, s. 82.
(4) EGT L 275, 2.10.1991, s. 27.
(5) EGT L 235, 18.9.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 709/95 (EGT L 73, 1.4.1995, s. 1).
(6) EGT L 270, 21.10.1994, s. 24.
(7) EGT L 349, 31.12.1994, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 355/95 (EGT L 41, 23.2.1995, s. 2).
(8) EGT C 7, 12.1.1996, s. 5.