Tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 404/93 rörande ordningen för import av bananer till gemenskapen

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 2362/98 av den 30 oktober 1998 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 404/93 rörande ordningen för import av bananer till gemenskapen (Text av betydelse för EES) Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 293 , 31/10/1998 s. 0032 - 0045

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2362/98 av den 28 oktober 1998 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 404/93 rörande ordningen för import av bananer till gemenskapen (Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 404/93 av den 13 februari 1993 om den gemensamma organisationen av marknaden för bananer (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1637/98 (2), särskilt artikel 20 i denna, och

av följande skäl:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 1103/97 · förordning (EG) nr 756/1999 · förordning (EG) nr 1632/2000 · förordning (EG) nr 896/2001.

(1) Genom förordning (EG) nr 1637/98 ändrade rådet den ordning för import av bananer som inrättades genom avdelning IV i förordning (EEG) nr 404/93. Rådet öppnade särskilt en autonom tullkvot på 353 000 ton, med en tullsats på 75 ecu per ton, utöver den tullkvot på 2 200 000 ton som konsoliderats inom WTO och upphävde de kategorier av aktörer som fastställdes i den ursprungliga artikel 19. Det är lämpligt att fastställa de bestämmelser som är nödvändiga för att genomföra denna ordning, bland annat de övergångsbestämmelser som motiveras av ett snabbt ikraftträdande av den här förordningen samt bestämmelser om import till gemensam tullsats.

(2) I artikel 18.4 i förordning (EEG) nr 404/93 fastställs att om det inte finns någon möjlighet att nå en överenskommelse med de producentstater utanför gemenskapen som har ett väsentligt intresse av att leverera bananer till gemenskapen kan kommissionen, för att nå en jämn fördelning av tullkvoterna och, vid behov, för att uppnå den traditionella kvantiteten från AVS-stater - nedan benämnt "traditionella AVS-bananer" - göra denna fördelning enligt ett enda kriterium. De förhandlingar som kommissionen på rådets mandat bedriver med de tredje länder som har ett väsentligt intresse av att leverera bananer till gemenskapen har inte gjort det möjligt att nå en överenskommelse om tullkvoternas fördelning. Kommissionen skall således dela upp tullkvoterna på grundval av ett enda kriterium, nämligen exporten till gemenskapen från de tredje länder som hade ett väsentligt intresse av sådana leveranser under åren 1994-1996 sista kvartalet för vilket gemenskapen har slutliga uppgifter.

(3) I artikel 19 i ovan nämnda förordning föreskrivs att förvaltningen av tullkvoter för bananer från tredje land och import av traditionella AVS-bananer skall ske enligt en metod som grundar sig på traditionella handelsmönster och som kallas "traditionella aktörer/nya aktörer". Vid behov kan emellertid andra lämpliga metoder fastställas.

(4) Den faktiska importen bör fastställas på grundval av de handlingar som används för övergången till fri omsättning, importlicenser och lämpliga tullhandlingar. För de nya medlemsstaterna bör emellertid dessa transaktioner fastställas med hjälp av de administrativa handlingar som gällde före anslutningen och för de tre första kvartalen under 1995 med hjälp av de tillstånd som lämnades när de övergångsbestämmelser som gällde under denna period tillämpades. Mot bakgrund av det betydande antal informella försändelser och överlåtelser av importlicenser mot betalning som gjordes under den sista tillämpningsperioden för det ursprungliga system som fastställdes genom förordning (EEG) nr 404/93 är det motiverat att i första hand fastställa den effektiva importen genom att använda bevis för betalning av de tullar som var tillämpliga då varorna importerades.

(5) En gemensam förvaltning av tullkvoterna och de traditionella AVS-bananerna förefaller kunna främja en utveckling av den internationella handeln samt bidra till en mer friktionsfri handel och till att undvika oberättigad differentiering. "Traditionella aktörer" och "nya aktörer" bör således definieras genom ett enda kriterium oavsett från vilket tredje land eller från vilken AVS-stat de importerar. De "traditionella aktörernas" rättigheter bör fastställas på grundval av den effektiva importen, oavsett ursprung eller varifrån leveransen kommer och de bör innebära en rätt att importera oavsett produkternas ursprung. Detta tillvägagångssätt bör för övrigt även tillämpas vid periodisk förvaltning av import utan differentiering på grund av importens ursprung.

(6) En del av tullkvoterna och de traditionella AVS-bananerna bör reserveras för "nya aktörer". Deras totala tilldelning bör vara tillräcklig för att göra det möjligt för dessa aktörer att inleda en importverksamhet och för att främja en sund konkurrens.

(7) Fördelningen av tillgängliga kvantiteter mellan "traditionella aktörer" och "nya aktörer" kan anpassas under de närmaste åren för att ta hänsyn till utvecklingen av antalet aktörer i de båda grupperna, deras import samt till antalet nya aktörer vars verksamhet gör dem berättigade att ingå i gruppen traditionella aktörer. Det bör även finnas möjlighet till eventuella anpassningar för att under ett givet år möjliggöra en tillfredsställande användning av de tillgängliga kvantiteterna.

(8) Erfarenheten från flera års tillämpning av ordningen för import av bananer på gemenskapsnivå leder till att kraven för att godkänna nya aktörer skärps för att undvika att rena bulvaner registreras och att påhittade eller spekulativa ansökningar beviljas tilldelning. Det är särskilt motiverat att kräva en minsta erfarenhet av import av jämförbara produkter, färska produkter enligt kapitel 7 och 8 och produkter i kapitel 9 som omfattas av vissa villkor i Kombinerade nomenklaturen. För att på samma sätt undvika ansökningar om årlig tilldelning som inte står i proportion till aktörernas verkliga möjligheter och som inte skulle följas av licensansökningar för motsvarande kvantiteter är det vid ansökan om en årlig tilldelning nödvändigt att kräva att en garanti ställs, som ersätter garantin för importlicensen. Denna garanti bör frisläppas utan dröjsmål i proportion till de kvantiteter för vilka aktören faktiskt använder sin årliga tilldelning. I samma syfte bör tilldelningen under de följande åren villkoras av att en minsta kvantitet av tidigare beviljad tilldelning använts. Slutligen bör krav fastställas för "nya aktörer" som upptas i gruppen "traditionella aktörer".

(9) Det bör erinras om möjligheten för aktörerna att allt efter omständigheterna bilda fusioner eller sammanslutningar enligt villkoren i den nationella lagstiftningen för att fullgöra de skyldigheter och utöva de rättigheter som de tilldelats genom denna förordning.

(10) Det bör fastställas bestämmelser för registrering av aktörer samt, allt efter omständigheterna, om referenskvantiteten eller den årliga tilldelningen till dessa. De nödvändiga verifikationer och kontroller som de behöriga nationella myndigheterna är skyldiga att göra bör också fastställas och slutligen även vilka följderna blir då vissa skyldigheter inte uppfylls, särskilt beträffande registrering och deklarationer för att få fram referenskvantiteter eller tilldelningar enligt ordningen för import.

(11) Det har visat sig nödvändigt för genomförandet av ordningen med tullkvoter och traditionella AVS-bananer under 1999 att behålla instrumenten för periodisk förvaltning som inrättades genom kommissionens förordning (EEG) nr 1442/93 av den 10 juni 1993 om tillämpningsföreskrifter för ordningen för import av bananer till gemenskapen (3), senast ändrat genom förordning (EG) nr 1409/96 (4), samtidigt som föreskrifterna anpassas i nödvändig omfattning. Detta gäller särskilt fastställandet av de vägledande kvantiteterna efter ursprung för de tre första kvartalen, fastställandet av taket för individuella ansökningar, intervallen för inlämning av ansökningar om och utfärdande av licenser liksom för utfärdande av licenser för återanvändning av icke använda kvantiteter.

(12) För tillämpning av artikel 18.7 och 18.8 i förordning (EEG) nr 404/93, bör de element definieras som utgör den balans för produktion, konsumtion, import och export som bör upprättas innan den autonoma kvoten kan ökas i händelse av en ökning av efterfrågan eller om speciella omständigheter uppkommer som påverkar försörjningen av gemenskapsmarknaden.

(13) Om det inte finns uttryckliga undantag skall bestämmelserna i kommissionens förordning (EEG) nr 3719/88 av den 16 november 1988 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser och förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter (5), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1044/98 (6) tillämpas. Vid tillämpning av artikel 9 i den förordningen är de rättigheter som hör till licensen överförbara en enda gång per licens eller per dellicens.

(14) Villkoren för och verkningarna av sådana överlåtelser av licenser bör anges närmare med hänsyn till den definition av kategorier av aktörer som fastställs i denna förordning. Överlåtelsen som är begränsad till en enda mottagare för varje licens eller dellicens gör det möjligt att utveckla handelsförbindelser mellan olika registrerade aktörer. Det är dock inte önskvärt att skapa konstgjorda eller spekulativa förbindelser eller störningar i de normala handelsförbindelserna genom att tillåta överlåtelser från "nya aktörer" till "traditionella aktörer".

(15) Det bör preciseras vilka meddelanden som krävs mellan aktörerna, medlemsstaterna och kommissionen för att tillämpa denna förordning, framför allt vad gäller fastställandet av referenskvantiteter och tilldelningen till aktörerna, den periodiska förvaltningen av tullkvoter och traditionella AVS-bananer samt övervakningen av marknaden.

(16) Som en övergångsåtgärd, som är nödvändig för att den nya ordningen skall kunna tillämpas från och med den 1 januari 1999, bör det för det första medges undantag från de administrativa bestämmelserna beträffande tidsplanen för registrering av aktörer och för vidarebefordrandet till de behöriga nationella myndigheterna av de stödjande dokument som krävs för att fastställa aktörernas rättigheter. De inlämnade ansökningarna bör dock innehålla uppgifter om och exakta hänvisningar till alla stödjande dokument som har avseende på de rättigheter som åberopas.

(17) För det andra bör de kvantiteter som kan importeras från de olika ursprungsländerna under första kvartalet 1999, med avseende på tullkvoter och traditionella AVS-bananer, samt taket för de enskilda aktörernas licensansökningar och en noggrann tidsplan fastställas för inlämning av dessa ansökningar.

(18) De ändringar av ordningen för import av bananer till gemenskapen som införts genom den här förordningen, särskilt bestämmelserna om definition av aktörer nödvändiggör prövningar och kontroller av de nationella behöriga myndigheterna i samarbete med kommissionen. Dessa åtgärder kan i förekommande fall leda till justeringar av aktörernas referenskvantiteter eller årliga tilldelningar. Särskilt referenskvantiteterna och de årliga tilldelningarna får inte utgöra välförvärvade rättigheter eller åberopas av aktörerna som berättigade förväntningar.

(19) Förordning (EEG) nr 1442/93 samt kommissionens förordning (EG) nr 478/95 av den 1 mars 1995 om kompletterande tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 404/93 om ordningen med tullkvoter för import av bananer till gemenskapen och om ändring av förordning (EEG) nr 1442/93 (7), ändrad genom förordning (EG) nr 702/95 (8) bör upphävas.

(20) Förordning (EG) nr 1637/98 skall tillämpas från och med den 1 januari 1999. För att göra det möjligt för operatörerna att från och med detta datum dra fördel av bestämmelserna i den nämnda förordningen bör övergångsåtgärder beslutas som tillåter medlemsstaterna och kommissionen att samla alla nödvändiga beståndsdelar för att säkerställa användningen av licenserna från och med den 1 januari 1999.

(21) Förvaltningskommittén för bananer har inte yttrat sig inom den tid som dess ordförande bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

XXX

XXX

Article1¶XXXX

Ändrad genom förordning (EG) nr 896/2001.

1. XXXX