lagen.nu
(EG) nr 956/2005

Ändring av förordning (EEG) nr 411/88 om den metod och den räntesats som skall användas vid beräkning av finansieringskostnader i samband med interventionsåtgärder i form av uppköp, lagring och avyttring

Titel
Kommissionens förordning (EG) nr 956/2005 av den 23 juni 2005 om ändring av förordning (EEG) nr 411/88 om den metod och den räntesats som skall användas vid beräkning av finansieringskostnader i samband med interventionsåtgärder i form av uppköp, lagring och avyttring
CELEX
32005R0956
Datum
2005-06-23
Källa
eur-lex.europa.eu
Rättsakten gäller inte längreEUR-Lex anger att rättsakten upphörde att gälla 2006-09-30.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1883/78 av den 2 augusti 1978 om allmänna bestämmelser för finansiering av interventioner genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), särskilt artikel 5 i denna, och

(1) Om en medlemsstats genomsnittliga räntekostnader i samband med interventionsåtgärder är mer än dubbelt så höga som den enhetliga räntesats som fastställts för gemenskapen får kommissionen, enligt artikel 5 tredje stycket i förordning (EEG) nr 1883/78, vid finansieringen av dessa räntekostnader, under budgetåren 2005 och 2006 tillämpa den enhetliga räntesats som fastställts för gemenskapen, med tillägg för skillnaden mellan dubbla sistnämnda sats och den faktiska sats som medlemsstaten betalar.

(2) Det är lämpligt att i kommissionens förordning (EEG) nr 411/88 ange den beräkningsmetod som skall användas vid fastställandet av den räntesats som de berörda medlemsstaterna skall beakta för budgetåren 2005 och 2006.

(3) När en medlemsstat inte har meddelat kommissionen sin genomsnittliga räntekostnad skall kommissionen använda en särskild referenssats som fastställs på grundval av den representativa referensräntesatsen i medlemsstaterna.

(4) Efter Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till gemenskapen den 1 maj 2004 måste de representativa referenssatserna för vart och ett av dessa länder också beaktas inom ramen för ovannämnda referensräntesats. Därför bör dessa satser fastställas enligt samma villkor som för övriga medlemsstater.

(5) Förordning (EEG) nr 411/88 bör således ändras.

(6) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från fondkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1

Förordning (EEG) nr 411/88 ändras på följande sätt:

1. Artikel 4 skall ersättas med följande:

Artikel 4

1. Om en medlemsstats räntekostnader under minst sex månader är lägre än om de hade beräknats enligt den enhetliga räntesats som fastställts för gemenskapen, skall en särskild räntesats fastställas för denna medlemsstat.

2. Den genomsnittliga räntesatsen för medlemsstatens räntekostnader skall anmälas till kommissionen senast 20 dagar före budgetårets slut. Räntesatsen skall gälla de sex månader som föregick anmälan. För Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien skall den, för budgetåret 2005, gälla perioden 1 maj–31 augusti 2004.

Om ingen räntesats meddelas skall den tillämpliga räntesatsen fastställas på grundval av de referensräntesatser som anges i bilagan. Om sådana referensräntesatser inte finns tillgängliga för hela den referensperiod som avses i första stycket, skall de satser som fanns tillgängliga under denna referensperiod tillämpas.

3. När en medlemsstats genomsnittliga räntekostnader är dubbelt så höga som om de beräknats enligt den enhetliga räntesats som fastställts för gemenskapen, skall den räntesats som för budgetåren 2005 och 2006 skall gälla för finansiering via gemenskapens budget beräknas enligt följande formel:

RS = ERS + [MRS – (2 × ERS)]

där

RS = den räntesats enligt vilken finansieringen av medlemsstaternas räntekostnader beräknas,

ERS = enhetlig räntesats,

MRS = den räntesats som meddelats av medlemsstaten i enlighet med punkt 2 första stycket, eller den räntesats som i enlighet med punkt 2 andra stycket tillämpas om ingen räntestats meddelats.”

2. Bilagan skall ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas på utgifter från och med den 1 oktober 2004.

1 EGT L 216, 5.8.1978, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 695/2005 (EUT L 114, 4.5.2005, s. 1).

2 EGT L 40, 13.2.1988, s. 25. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2623/1999 (EGT L 318, 11.12.1999, s. 14).

BILAGA

”BILAGA

Referensräntesats enligt artikel 4.2 andra stycket

1. Tjeckiska republiken Prague interbank borrowing offered rate för tremånaderslån (PRIBOR)

2. Danmark Copenhagen interbank borrowing offered rate för tremånaderslån (CIBOR)

3. Estland Tallinn interbank borrowing offered rate för tremånaderslån (TALIBOR)

4. Cypern Nicosia interbank borrowing offered rate för tremånaderslån (NIBOR)

5. Lettland Riga interbank borrowing offered rate för tremånaderslån (RIGIBOR)

6. Litauen Vilnius interbank borrowing offered rate för tremånaderslån (VILIBOR)

7. Ungern Budapest interbank borrowing offered rate för tremånaderslån (BUBOR)

8. Malta Malta interbank borrowing offered rate för tremånaderslån (MIBOR)

9. Polen Warszawa interbank borrowing offered rate för tremånaderslån (WIBOR)

10. Slovenien Interbank borrowing offered rate för tremånaderslån (SITIBOR)

11. Slovakien Bratislava interbank borrowing offered rate för tremånaderslån (BRIBOR)

12. Sverige Stockholm interbank borrowing offered för tremånaderslån (STIBOR)

13. Förenade kungariket London interbank borrowing offered rate för tremånaderslån (LIBOR)

14. För övriga medlemsstater Euro interbank borrowing offered rate för tremånaderslån (EURIBOR)

Anm.: Räntesatserna kommer att ökas med 1 procentenhet, vilket motsvarar bankmarginalen”