Tillämpning av Allmänna preferenssystemet från och med den 1 januari 2009

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 133,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) nr 1236/2009 · förordning (EU) nr 512/2011 · förordning (EU) nr 978/2012 · förordning (EU) nr 496/2013.

(1) Gemenskapen har sedan 1971 beviljat utvecklingsländer handelsförmåner inom ramen för sitt Allmänna preferenssystem (tidigare kallat ”ordningen med allmänna tullförmåner”).

(2) Gemenskapens gemensamma handelspolitik måste vara förenlig med och befästa utvecklingspolitikens mål, särskilt när det gäller fattigdomsbekämpning och främjande av hållbar utveckling och gott styre i utvecklingsländerna. Den måste uppfylla Världshandelsorganisationens (WTO) krav, särskilt klausulen om särbehandling i Gatt från 1979, enligt vilken WTO:s medlemmar får medge utvecklingsländer en differentierad och mer gynnsam behandling.

(3) I kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 7 juli 2004, Utvecklingsländer, internationell handel och hållbar utveckling: Gemenskapens ordning med allmänna tullförmåner under perioden 2006–2015, anges riktlinjerna för tillämpningen av Allmänna preferenssystemet under perioden 2006–2015.

(4) I rådets förordning (EG) nr 980/2005 finns bestämmelser om tillämpning av Allmänna preferenssystemet till och med den 31 december 2008. Systemet bör fortsätta att tillämpas i enlighet med riktlinjerna till och med den 31 december 2011.

(5) Allmänna preferenssystemet (nedan kallat systemet) bör bestå av en allmän ordning som omfattar alla förmånsländer och förmånsterritorier och två särskilda ordningar som beaktar olika utvecklingsbehov i länder som befinner sig i liknande ekonomiska situationer.

(6) Den allmänna ordningen bör omfatta alla förmånsländer som inte har klassificerats som höginkomstländer av Världsbanken och som inte har en tillräckligt diversifierad export.

(7) Den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre bygger på det integrerade konceptet för hållbar utveckling såsom det erkänns i internationella konventioner och instrument, t.ex. i FN:s förklaring om rätt till utveckling från 1986, Riodeklarationen om miljö och utveckling från 1992, Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet från 1998, FN:s millenniedeklaration från 2000 och Johannesburgdeklarationen om hållbar utveckling från 2002.

(8) Ytterligare tullförmåner bör därför beviljas de utvecklingsländer som är sårbara på grund av brist på diversifiering och otillräcklig integration i det internationella handelssystemet och som påtar sig särskilda bördor och särskilt ansvar som en följd av ratificeringen och den faktiska tillämpningen av de grundläggande internationella konventionerna om mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljöskydd och gott styre.

(9) Dessa tullförmåner bör vara avsedda att främja ytterligare ekonomisk tillväxt och därmed bidra positivt till en hållbar utveckling. Denna ordning bör därför innebära att förmånsländerna befrias från värdetullar och specifika tullar, om de inte kombineras med en värdetull.

(10) Utvecklingsländer som uppfyller kriterierna för att kunna omfattas av den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre bör kunna få ytterligare tullförmåner, om kommissionen efter deras ansökan bekräftar att de uppfyller villkoren senast den 15 december 2008. De länder som redan omfattas av den särskilda ordningen för hållbar utveckling och gott styre bör förnya sin ansökan.

(11) Kommissionen bör övervaka den faktiska tillämpningen av de internationella konventionerna i enlighet med mekanismerna i respektive konvention, och bör göra en bedömning av sambandet mellan ytterligare tullförmåner och främjandet av en hållbar utveckling.

(12) Den särskilda ordningen för de minst utvecklade länderna bör fortsätta att tillämpas för att bevilja tullfritt tillträde till gemenskapsmarknaden för produkter med ursprung i de länder som FN erkänner och klassificerar som de minst utvecklade länderna. För länder som inte längre klassificeras som minst utvecklade länder av FN bör det fastställas en övergångsperiod för att mildra eventuella negativa verkningar av avskaffandet av de tullförmåner som beviljats inom ramen för denna ordning.

(13) För att säkerställa samstämmighet med bestämmelserna om marknadstillträde för socker i avtalen om ekonomiskt partnerskap bör tullfrihet för socker gälla från och med den 1 oktober 2009 och tullkvoterna för produkter enligt undernummer 17011110 såsom de öppnats enligt den särskilda ordningen för de minst utvecklade länderna förlängas till och med den 30 september 2009 med en proportionell ökning av volymen. För perioden mellan den 1 oktober 2009 och den 30 september 2012 bör dessutom den som importerar produkter enligt HS-nummer 1701 förbinda sig att köpa sådana produkter till ett lägsta pris.

(14) För tullförmånerna i den allmänna ordningen bör det även fortsättningsvis göras en åtskillnad mellan känsliga och icke känsliga produkter i syfte att beakta situationen för de sektorer i gemenskapen som tillverkar samma produkter.

(15) Icke känsliga produkter bör fortsätta att vara befriade från tull, medan känsliga produkter bör omfattas av en nedsatt tull i syfte att säkerställa en tillfredsställande utnyttjandegrad samtidigt som situationen för motsvarande gemenskapsindustri beaktas.

(16) En sådan tullnedsättning bör vara så attraktiv att den uppmuntrar handlarna till att utnyttja de möjligheter som ordningen erbjuder. När det gäller värdetullar bör därför den allmänna nedsättningen vara en schablonnedsättning på 3,5 procentenheter av tullsatsen för mest gynnad nation, medan sådana tullar för textil och textilvaror bör sättas ned med 20 %. Specifika tullar bör sättas ned med 30 %. Om en minimitull fastställts, bör den inte tillämpas.

(17) Om förmånstullsatser beräknade enligt rådets förordning (EG) nr 980/2005 ger en mer betydande tullsänkning, bör dessa förmånstullsatser tillämpas även i fortsättningen.

(18) Total tullbefrielse bör tillämpas om förmånsbehandling av en enskild importdeklaration leder till en värdetull på högst 1 % eller en specifik tull på högst två euro, eftersom kostnaderna för att ta ut dessa tullar kan överstiga de inkomster de ger.

(19) För att gemenskapens handelspolitik ska vara samstämmig bör ett förmånsland inte omfattas både av gemenskapens system och av ett förmånshandelsavtal, om det avtalet omfattar alla de förmåner som ingår i det nuvarande systemet för landet.

(20) Gradering bör bygga på kriterier med anknytning till avdelningarna i Gemensamma tulltaxan. Graderingen av en avdelning för ett förmånsland bör ske när avdelningen uppfyller kriterierna för gradering under tre år i följd, i syfte att göra graderingen mer förutsägbar och rättvis genom att effekten av stora och exceptionella variationer i importstatistiken undanröjs.

(21) Ursprungsreglerna om definitionen av begreppet ursprungsprodukter och de därmed sammanhängande förfarandena och metoderna för administrativt samarbete som fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen bör gälla för de tullförmåner som föreskrivs i den här förordningen i syfte att säkerställa att förmånerna enligt detta system endast kan utnyttjas av de förmånsländer som den är avsedd för.

(22) Allvarliga och systematiska överträdelser av de principer som anges i vissa internationella konventioner om grundläggande mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljöskydd och gott styre bör utgöra grund för ett tillfälligt upphävande så att målen i dessa konventioner främjas och inget förmånsland får en oskälig fördel genom upprepade överträdelser av dessa konventioner.

(23) På grund av den politiska situationen i Myanmar och i Vitryssland bör det tillfälliga upphävandet av alla tullförmåner vid import av produkter med ursprung i Myanmar eller Vitryssland fortsätta att gälla.

(24) Hänvisningar i annan gemenskapslagstiftning bör vid behov uppdateras så att de hänvisar till denna förordning. Rådets förordningar (EG) nr 552/97 av den 24 mars 1997 om tillfälligt upphävande av allmänna tullförmåner för Unionen Myanmar, (EG) nr 1933/2006 av den 21 december 2006 om tillfälligt upphävande av allmänna tullförmåner för Republiken Vitryssland samt kommissionens förordningar (EG) nr 1100/2006 av den 17 juli 2006 om tillämpningsföreskrifter för regleringsåren 2006/07, 2007/08 och 2008/09 avseende öppnande och förvaltning av tullkvoter för rörråsocker för raffinering med ursprung i de minst utvecklade länderna, och tillämpningsföreskrifter för import av produkter enligt HS-nummer 1701 med ursprung i de minst utvecklade länderna och (EG) nr 964/2007 av den 14 augusti 2007 om närmare bestämmelser för öppnande och förvaltning av tullkvoter för ris med ursprung i de minst utvecklade länderna för regleringsåren 2007/08 och 2008/09 bör därför ändras i enlighet med detta.

(25) De åtgärder som är nödvändiga för tillämpningen av denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 133,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

(1) Gemenskapen har sedan 1971 beviljat utvecklingsländer handelsförmåner inom ramen för sitt Allmänna preferenssystem (tidigare kallat ”ordningen med allmänna tullförmåner”).

(2) Gemenskapens gemensamma handelspolitik måste vara förenlig med och befästa utvecklingspolitikens mål, särskilt när det gäller fattigdomsbekämpning och främjande av hållbar utveckling och gott styre i utvecklingsländerna. Den måste uppfylla Världshandelsorganisationens (WTO) krav, särskilt klausulen om särbehandling i Gatt från 1979, enligt vilken WTO:s medlemmar får medge utvecklingsländer en differentierad och mer gynnsam behandling.

(3) I kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 7 juli 2004, Utvecklingsländer, internationell handel och hållbar utveckling: Gemenskapens ordning med allmänna tullförmåner under perioden 2006–2015, anges riktlinjerna för tillämpningen av Allmänna preferenssystemet under perioden 2006–2015.

(4) I rådets förordning (EG) nr 980/2005 finns bestämmelser om tillämpning av Allmänna preferenssystemet till och med den 31 december 2008. Systemet bör fortsätta att tillämpas i enlighet med riktlinjerna till och med den 31 december 2011.

(5) Allmänna preferenssystemet (nedan kallat systemet) bör bestå av en allmän ordning som omfattar alla förmånsländer och förmånsterritorier och två särskilda ordningar som beaktar olika utvecklingsbehov i länder som befinner sig i liknande ekonomiska situationer.

(6) Den allmänna ordningen bör omfatta alla förmånsländer som inte har klassificerats som höginkomstländer av Världsbanken och som inte har en tillräckligt diversifierad export.

(7) Den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre bygger på det integrerade konceptet för hållbar utveckling såsom det erkänns i internationella konventioner och instrument, t.ex. i FN:s förklaring om rätt till utveckling från 1986, Riodeklarationen om miljö och utveckling från 1992, Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet från 1998, FN:s millenniedeklaration från 2000 och Johannesburgdeklarationen om hållbar utveckling från 2002.

(8) Ytterligare tullförmåner bör därför beviljas de utvecklingsländer som är sårbara på grund av brist på diversifiering och otillräcklig integration i det internationella handelssystemet och som påtar sig särskilda bördor och särskilt ansvar som en följd av ratificeringen och den faktiska tillämpningen av de grundläggande internationella konventionerna om mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljöskydd och gott styre.

(9) Dessa tullförmåner bör vara avsedda att främja ytterligare ekonomisk tillväxt och därmed bidra positivt till en hållbar utveckling. Denna ordning bör därför innebära att förmånsländerna befrias från värdetullar och specifika tullar, om de inte kombineras med en värdetull.

(10) Utvecklingsländer som uppfyller kriterierna för att kunna omfattas av den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre bör kunna få ytterligare tullförmåner, om kommissionen efter deras ansökan bekräftar att de uppfyller villkoren senast den 15 december 2008. De länder som redan omfattas av den särskilda ordningen för hållbar utveckling och gott styre bör förnya sin ansökan.

(11) Kommissionen bör övervaka den faktiska tillämpningen av de internationella konventionerna i enlighet med mekanismerna i respektive konvention, och bör göra en bedömning av sambandet mellan ytterligare tullförmåner och främjandet av en hållbar utveckling.

(12) Den särskilda ordningen för de minst utvecklade länderna bör fortsätta att tillämpas för att bevilja tullfritt tillträde till gemenskapsmarknaden för produkter med ursprung i de länder som FN erkänner och klassificerar som de minst utvecklade länderna. För länder som inte längre klassificeras som minst utvecklade länder av FN bör det fastställas en övergångsperiod för att mildra eventuella negativa verkningar av avskaffandet av de tullförmåner som beviljats inom ramen för denna ordning.

(13) För att säkerställa samstämmighet med bestämmelserna om marknadstillträde för socker i avtalen om ekonomiskt partnerskap bör tullfrihet för socker gälla från och med den 1 oktober 2009 och tullkvoterna för produkter enligt undernummer 17011110 såsom de öppnats enligt den särskilda ordningen för de minst utvecklade länderna förlängas till och med den 30 september 2009 med en proportionell ökning av volymen. För perioden mellan den 1 oktober 2009 och den 30 september 2012 bör dessutom den som importerar produkter enligt HS-nummer 1701 förbinda sig att köpa sådana produkter till ett lägsta pris.

(14) För tullförmånerna i den allmänna ordningen bör det även fortsättningsvis göras en åtskillnad mellan känsliga och icke känsliga produkter i syfte att beakta situationen för de sektorer i gemenskapen som tillverkar samma produkter.

(15) Icke känsliga produkter bör fortsätta att vara befriade från tull, medan känsliga produkter bör omfattas av en nedsatt tull i syfte att säkerställa en tillfredsställande utnyttjandegrad samtidigt som situationen för motsvarande gemenskapsindustri beaktas.

(16) En sådan tullnedsättning bör vara så attraktiv att den uppmuntrar handlarna till att utnyttja de möjligheter som ordningen erbjuder. När det gäller värdetullar bör därför den allmänna nedsättningen vara en schablonnedsättning på 3,5 procentenheter av tullsatsen för mest gynnad nation, medan sådana tullar för textil och textilvaror bör sättas ned med 20 %. Specifika tullar bör sättas ned med 30 %. Om en minimitull fastställts, bör den inte tillämpas.

(17) Om förmånstullsatser beräknade enligt rådets förordning (EG) nr 980/2005 ger en mer betydande tullsänkning, bör dessa förmånstullsatser tillämpas även i fortsättningen.

(18) Total tullbefrielse bör tillämpas om förmånsbehandling av en enskild importdeklaration leder till en värdetull på högst 1 % eller en specifik tull på högst två euro, eftersom kostnaderna för att ta ut dessa tullar kan överstiga de inkomster de ger.

(19) För att gemenskapens handelspolitik ska vara samstämmig bör ett förmånsland inte omfattas både av gemenskapens system och av ett förmånshandelsavtal, om det avtalet omfattar alla de förmåner som ingår i det nuvarande systemet för landet.

(20) Gradering bör bygga på kriterier med anknytning till avdelningarna i Gemensamma tulltaxan. Graderingen av en avdelning för ett förmånsland bör ske när avdelningen uppfyller kriterierna för gradering under tre år i följd, i syfte att göra graderingen mer förutsägbar och rättvis genom att effekten av stora och exceptionella variationer i importstatistiken undanröjs.

(21) Ursprungsreglerna om definitionen av begreppet ursprungsprodukter och de därmed sammanhängande förfarandena och metoderna för administrativt samarbete som fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen bör gälla för de tullförmåner som föreskrivs i den här förordningen i syfte att säkerställa att förmånerna enligt detta system endast kan utnyttjas av de förmånsländer som den är avsedd för.

(22) Allvarliga och systematiska överträdelser av de principer som anges i vissa internationella konventioner om grundläggande mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljöskydd och gott styre bör utgöra grund för ett tillfälligt upphävande så att målen i dessa konventioner främjas och inget förmånsland får en oskälig fördel genom upprepade överträdelser av dessa konventioner.

(23) På grund av den politiska situationen i Myanmar och i Vitryssland bör det tillfälliga upphävandet av alla tullförmåner vid import av produkter med ursprung i Myanmar eller Vitryssland fortsätta att gälla.

(24) Hänvisningar i annan gemenskapslagstiftning bör vid behov uppdateras så att de hänvisar till denna förordning. Rådets förordningar (EG) nr 552/97 av den 24 mars 1997 om tillfälligt upphävande av allmänna tullförmåner för Unionen Myanmar, (EG) nr 1933/2006 av den 21 december 2006 om tillfälligt upphävande av allmänna tullförmåner för Republiken Vitryssland samt kommissionens förordningar (EG) nr 1100/2006 av den 17 juli 2006 om tillämpningsföreskrifter för regleringsåren 2006/07, 2007/08 och 2008/09 avseende öppnande och förvaltning av tullkvoter för rörråsocker för raffinering med ursprung i de minst utvecklade länderna, och tillämpningsföreskrifter för import av produkter enligt HS-nummer 1701 med ursprung i de minst utvecklade länderna och (EG) nr 964/2007 av den 14 augusti 2007 om närmare bestämmelser för öppnande och förvaltning av tullkvoter för ris med ursprung i de minst utvecklade länderna för regleringsåren 2007/08 och 2008/09 bör därför ändras i enlighet med detta.

(25) De åtgärder som är nödvändiga för tillämpningen av denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I Allmänna bestämmelser

Artikel1¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

1. Allmänna preferenssystemet (nedan kallat systemet) ska tillämpas i enlighet med denna förordning.

2. I denna förordning finns bestämmelser om följande tullförmåner:

a) En allmän ordning.

b) En särskild stimulansordning för hållbar utveckling och gott styre.

c) En särskild ordning för de minst utvecklade länderna.

Artikel2¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

I denna förordning gäller följande definitioner:

a) tullar enligt Gemensamma tulltaxan: de tullar som anges i del 2 av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, med undantag av tullar som gäller inom ramen för tullkvoter.

b) avdelning: en avdelning i Gemensamma tulltaxan som antagits genom förordning (EEG) nr 2658/87. Avdelning XI ska behandlas som två skilda avdelningar: avdelning XI a som omfattar Gemensamma tulltaxan kapitlen 50–60 och avdelning XI b som omfattar Gemensamma tulltaxan kapitlen 61–63.

c) förmånsländer och förmånsterritorier: de länder och territorier som anges i bilaga I till denna förordning.

Artikel3¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

1. Ett förmånsland ska avföras från systemet när det har klassificerats som ett höginkomstland av Världsbanken tre år i följd och när värdet av importen för de fem största avdelningarna av dess import enligt Allmänna preferenssystemet till gemenskapen svarar för mindre än 75 % av dess totala import enligt Allmänna preferenssystemet till gemenskapen.

2. Om ett förmånsland har ett förmånshandelsavtal med gemenskapen som omfattar alla de förmåner som ingår i systemet för det landet, ska det avföras från förteckningen över förmånsländer.

Kommissionen ska underrätta den kommitté som avses i artikel 27 om vilka förmåner som ingår i det förmånshandelsavtal som avses i första stycket.

3. Kommissionen ska underrätta det berörda förmånslandet om att det har avförts från förteckningen över förmånsländer.

Artikel4¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

De produkter som omfattas av de ordningar som anges i artikel 1.2 a och b förtecknas i bilaga II.

Artikel5¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

1. Tullförmånerna ska tillämpas på import av produkter som omfattas av en ordning som gäller för det förmånsland där produkterna har sitt ursprung.

2. Vid tillämpningen av de ordningar som anges i artikel 1.2 ska de ursprungsregler om definitionen av begreppet ursprungsprodukter och de därmed sammanhängande förfarandena och metoderna för administrativt samarbete som fastställs i förordning (EEG) nr 2454/93 gälla.

3. Regional kumulation enligt förordning (EEG) nr 2454/93 ska även tillämpas när en produkt som används för fortsatt bearbetning i ett land som tillhör en regional grupp har sitt ursprung i ett annat land som tillhör gruppen, men som inte omfattas av den ordning som är tillämplig på slutprodukten, förutsatt att båda länderna omfattas av regional kumulation för denna grupp.

Kapitel II Ordningar och tullförmåner

Avsnitt I Allmän ordning

Artikel6¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

1. De produkter som i bilaga II anges som icke känsliga produkter ska vara helt befriade från tullar enligt Gemensamma tulltaxan, utom när det gäller jordbrukskomponenter.

2. Värdetullar enligt Gemensamma tulltaxan ska sättas ned med 3,5 procentenheter för de produkter som i bilaga II anges som känsliga produkter. För produkter i avdelningarna XI a och XI b ska denna nedsättning vara 20 %.

3. I de fall då förmånstullsatser, som beräknats i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 980/2005 om värdetullar enligt Gemensamma tulltaxan och som är tillämpliga den 25 augusti 2008, ger en tullnedsättning på mer än 3,5 procentenheter för de produkter som avses i punkt 2, ska dessa förmånstullsatser tillämpas.

4. Andra specifika tullar enligt Gemensamma tulltaxan än minimi- eller maximitullar för de produkter som i bilaga II anges som känsliga produkter ska sättas ned med 30 %.

5. Om tullarna enligt Gemensamma tulltaxan på de produkter som i bilaga II anges som känsliga produkter omfattar både en värdetull och en specifik tull, ska den specifika tullen inte nedsättas.

6. Om det anges en maximitull för de tullar som sätts ned i enlighet med punkterna 2 och 4, ska denna maximitull inte sättas ned. Om det anges en minimitull för sådana tullar, ska denna minimitull inte tillämpas.

7. Tullförmånerna enligt punkterna 1, 2, 3 och 4 ska inte tillämpas på produkter inom avdelningar för vilka dessa tullförmåner avskaffats för det berörda ursprungslandet enligt artikel 13 och artikel 20.8 och kolumn C i bilaga I.

Avsnitt 2 Särskild stimulansordning för hållbar utveckling och gott styre

Artikel7¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

1. Alla produkter som anges i bilaga II och som har sitt ursprung i ett land som omfattas av den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre ska vara befriade från värdetullar enligt Gemensamma tulltaxan.

2. De produkter som avses i punkt 1 ska vara helt befriade från specifika tullar enligt Gemensamma tulltaxan, med undantag för produkter som även omfattas av en värdetull enligt Gemensamma tulltaxan. För produkter med KN-nummer 17041090 ska den specifika tullen uppgå till högst 16 % av tullvärdet.

3. För ett förmånsland får inte den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre omfatta produkter från avdelningar för vilka tullförmånerna har avskaffats enligt kolumn C i bilaga I.

Artikel8¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012 och förordning (EU) nr 512/2011.

1. Den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre får beviljas länder som

a) har ratificerat och i praktiken tillämpar alla de konventioner som anges i bilaga III,

b) åtar sig att fullfölja ratificeringen av konventionerna, iakttar genomförandelagstiftningen och genomförandeåtgärderna och godtar regelbunden övervakning och översyn av genomförandet av ordningen i enlighet med genomförandebestämmelserna i de konventioner som landet har ratificerat, och

c) anses vara ett sårbart land i enlighet med punkt 2.

2. Vid tillämpningen av detta avsnitt avses med ett sårbart land ett land som

a) inte har klassificerats som ett höginkomstland av Världsbanken under tre år i följd och när de fem största avdelningarna av dess import enligt Allmänna preferenssystemet till gemenskapen svarar för mer än 75 % av värdet av dess totala import enligt Allmänna preferenssystemet till gemenskapen, och

b) vars import till gemenskapen enligt Allmänna preferenssystemet svarar för mindre än 1 % av värdet av dess totala import enligt Allmänna preferenssystemet till gemenskapen.

De uppgifter som ska användas är

a) vid tillämpning av artikel 9 a i, de som fanns tillgängliga den 1 september 2007, som ett årligt genomsnitt för tre på varandra följande år,

b) vid tillämpning av artikel 9 a ii, de som fanns tillgängliga den 1 september 2009, som ett årligt genomsnitt för tre på varandra följande år,

c) vid tillämpning av artikel 9.1 a iii, de som fanns tillgängliga den 1 september 2010, som ett årligt genomsnitt för tre på varandra följande år,

d) vid tillämpning av artikel 9.1 a iv, de som fanns tillgängliga den 1 september 2012, som ett årligt genomsnitt för tre på varandra följande år.

3. Kommissionen ska övervaka hur ratificeringen och genomförandet av de konventioner som anges i bilaga III framskrider genom att granska tillgänglig information från relevanta övervakningsorgan. Kommissionen ska underrätta rådet, om denna information visar att ett förmånsland har avvikit från ett effektivt genomförande av någon av konventionerna.

I god tid före diskussionen om nästa förordning ska kommissionen lägga fram en sammanfattande rapport för rådet om hur ratificeringen framskrider och tillgängliga rekommendationer från berörda övervakningsorgan.

Artikel9¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012 och förordning (EU) nr 512/2011.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 ska den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre beviljas under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a) Ett land eller territorium som anges i bilaga I har lämnat en ansökan antingen

i) senast den 31 oktober 2008, för att beviljas den särskilda stimulansordningen från och med den 1 januari 2009, eller

ii) senast den 30 april 2010, för att beviljas den särskilda stimulansordningen från och med den 1 juli 2010, eller

iii) senast den 31 oktober 2011, för att beviljas den särskilda stimulansordningen från och med den 1 januari 2012, eller

iv) senast den 30 april 2013, för att beviljas den särskilda stimulansordningen från och med den 1 juli 2013. och

b) en prövning av ansökan visar att det ansökande landet uppfyller villkoren i artikel 8.1 och 8.2.

2. Det ansökande landet ska inge en skriftlig ansökan till kommissionen och lämna uttömmande uppgifter om ratificeringen av de konventioner som anges i bilaga III och om den lagstiftning som antagits och de åtgärder som vidtagits för att i praktiken tillämpa dessa konventioner och åtagandet att godta och till fullo rätta sig efter de övervaknings- och översynsmekanismer som föreskrivs i de berörda konventionerna och de därtill hörande instrumenten.

3. De länder som har beviljats deltagande i den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre enligt förordning (EG) nr 980/2005 ska också lämna in en ansökan i enlighet med punkterna 1 och 2 i denna artikel. De länder som har beviljats deltagande i den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre på grundval av en ansökan enligt punkt 1 a i ska inte vara skyldiga att lämna in en ansökan enligt punkt 1 a ii, iii eller iv.

De länder som har beviljats deltagande i den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre på grundval av en ansökan enligt punkt 1 a ii ska inte vara skyldiga att lämna in en ansökan enligt punkt 1 a iii eller iv. De länder som har beviljats deltagande i den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre på grundval av en ansökan enligt punkt 1 a iii ska inte vara skyldiga att lämna in en ansökan enligt punkt 1 a iv.

Artikel10¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012 och förordning (EU) nr 512/2011.

1. Kommissionen ska pröva ansökan och de åtföljande upplysningar som avses i artikel 9.2. Vid prövningen av ansökan ska kommissionen beakta de undersökningsresultat som relevanta internationella organisationer och organ kommit fram till. Kommissionen får ställa de frågor till det ansökande landet som den anser vara relevanta och får kontrollera de uppgifter som lämnats med det ansökande landet eller varje annan relevant källa.

2. Efter prövningen av ansökan ska kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27.4 fatta beslut om huruvida det ansökande landet ska omfattas av den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre.

3. Kommissionen ska underrätta det ansökande landet om sitt beslut enligt punkt 2. När kommissionen fattat beslut om att ett land ska omfattas av den särskilda stimulansordningen, ska den underrätta landet i fråga om den dag då beslutet träder i kraft. Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra en förteckning över de länder som omfattas av den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre

a) senast den 15 december 2008 vid en ansökan enligt artikel 9.1 a i, eller

b) senast den 15 juni 2010 vid en ansökan enligt artikel 9.1 a ii, eller

c) senast den 15 december 2011 vid en ansökan enligt artikel 9.1 a iii, eller

d) senast den 15 juni 2013 vid en ansökan enligt artikel 9.1 a iv.

4. Om kommissionen beslutar att det ansökande landet inte ska omfattas av den särskilda stimulansordningen, ska den på det berörda landets begäran ange skälen för sitt beslut.

5. Kommissionens samtliga kontakter med det ansökande landet rörande ansökan ska genomföras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27.4.

6. Den särskilda stimulansordning för hållbar utveckling och gott styre som har beviljats enligt förordning (EG) nr 980/2005 ska från och med den 1 januari 2009 fortsatt beviljas länder som är föremål för en undersökning enligt artikel 18.2 i den förordningen, till datum för avslutande av en sådan undersökning enligt den här förordningen.

Avsnitt 3 Särskild ordning för de minst utvecklade länderna

Artikel11¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2 och 3 ska samtliga produkter i kapitlen 1–97 i Harmoniserade systemet, med undantag av kapitel 93, med ursprung i ett land som enligt bilaga I omfattas av den särskilda ordningen för de minst utvecklade länderna vara helt befriade från tullar enligt Gemensamma tulltaxan.

2. Tullarna enligt Gemensamma tulltaxan på produkter enligt HS-nummer 1006 ska nedsättas med 80 % till och med den 31 augusti 2009 och upphävas helt med verkan från och med den 1 september 2009.

3. Tullarna enligt Gemensamma tulltaxan på produkter enligt HS-nummer 1701 ska nedsättas med 80 % till och med den 30 september 2009 och upphävas helt med verkan från och med den 1 oktober 2009.

4. För perioden från och med den 1 oktober 2009 till och med den 30 september 2012 ska den som importerar produkter enligt HS-nummer 1701 förbinda sig att köpa sådana produkter till ett pris som inte är lägre än 90 procent av referenspriset (cif) i artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker för ifrågavarande regleringsår.

5. För produkter enligt HS-nummer 1006 respektive undernummer 17011110 med ursprung i länder som omfattas av denna särskilda ordning ska det, till dess att produkterna enligt HS-nummer 1006 och 1701 i enlighet med punkterna 2 och 3 är helt befriade från tullarna enligt Gemensamma tulltaxan, för varje regleringsår öppnas en övergripande tullkvot med nolltullsats. Tullkvoterna för regleringsåret 2008/09 ska för produkter enligt HS-nummer 1006 uppgå till 6694 ton rårisekvivalent och för produkter enligt undernummer 17011110 till 204735 ton vitsockerekvivalent.

6. För perioden från och med den 1 oktober 2009 till och med den 30 september 2015 ska en importlicens krävas för import av produkter enligt HS-nummer 1701.

7. Kommissionen ska anta närmare bestämmelser för tillämpningen av de bestämmelser som avses i punkterna 4, 5 och 6 i denna artikel i enlighet med det förfarande som avses i artikel 195 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden).

8. När FN avför ett land från förteckningen över de minst utvecklade länderna, ska landet även avföras från förteckningen över förmånsländer enligt denna ordning. Kommissionen ska fatta beslut om huruvida ett land ska upphöra att omfattas av ordningen och fastställa en övergångsperiod på minst tre år i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27.4.

Artikel12¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

Artikel 11.3 och 11.5 som avser produkter enligt undernummer 17011110 ska inte tillämpas på produkter med ursprung i länder som omfattas av de förmåner som avses i detta avsnitt och som omsätts fritt i de franska utomeuropeiska departementen.

Avsnitt 4 Gemensamma bestämmelser

Artikel13¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

1. De tullförmåner som avses i artiklarna 6 och 7 ska inte tillämpas på produkter med ursprung i ett förmånsland under en avdelning när det genomsnittliga värdet av gemenskapens import från det berörda landet av produkter från den berörda avdelningen vilka omfattas av den ordning som gäller för det landet under tre år i följd enligt aktuella uppgifter per den 1 september 2007 överskrider 15 % av värdet av gemenskapens import av samma produkt från alla förmånsländer och förmånsterritorier. För avdelning XI a respektive avdelning XI b ska tröskelvärdet vara 12,5 %.

2. De avdelningar som avförts i enlighet med punkt 1 anges under kolumn C i bilaga I. De avdelningar som avförts ska förbli avförda under denna förordnings tillämpningsperiod enligt artikel 32.2.

3. Kommissionen ska underrätta förmånslandet om att en avdelning avförts.

4. Punkt 1 ska inte tillämpas på ett förmånsland för varje avdelning som utgör mer än 50 % av värdet av all import enligt Allmänna preferenssystemet till gemenskapen med ursprung i det landet.

5. Eurostats statistik över utrikeshandel ska användas vid tillämpning av denna artikel.

Artikel14¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

1. Om satsen för en värdetull för en enskild importdeklaration som nedsatts i enlighet med detta kapitel är högst 1 %, ska fullständig tullbefrielse tillämpas.

2. Om en specifik tull för en enskild importdeklaration, som nedsatts i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel, uppgår till högst 2 euro för varje enskilt belopp som beräknas i euro, ska fullständig tullbefrielse tillämpas.

3. Om inte annat följer av punkterna 1 och 2 ska den slutgiltiga förmånstullsatsen, beräknad i enlighet med denna förordning, avrundas nedåt till en decimal.

Kapitel III Tillfälligt upphävande och skyddsbestämmelser

Avsnitt 1 Tillfälligt upphävande

Artikel15¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

1. Tillämpningen av förmånsordningarna enligt denna förordning får tillfälligt upphävas för samtliga eller vissa produkter med ursprung i ett förmånsland på följande grunder:

a) Vid allvarlig och systematisk kränkning av principerna i de konventioner som anges i bilaga III del A på grundval av övervakningsorganens slutsatser.

b) Vid export av varor som tillverkats av fångar.

c) Vid allvarliga brister i tullkontrollen vid export eller transitering av narkotika (olagliga ämnen eller prekursorer) eller vid underlåtenhet att efterleva internationella konventioner om penningtvätt.

d) Vid allvarliga och systematiska fall av illojala handelsmetoder som inverkar negativt på gemenskapsindustrins situation och som inte har åtgärdats av förmånslandet. För sådana illojala handelsmetoder som är förbjudna eller kan bli föremål för åtgärder enligt WTO-avtalen ska tillämpningen av denna artikel grunda sig på ett förhandsavgörande om detta från det berörda WTO-organets sida.

e) Vid allvarlig och systematisk överträdelse av de mål för bevarande och förvaltning av fiskeresurser som har satts upp av de regionala fiskeriorganisationer eller ordningar som gemenskapen är medlem i.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får tillämpningen av den särskilda stimulansordning som avses i kapitel II avsnitt 2 upphävas tillfälligt för alla eller vissa produkter som ingår i denna ordning och som har sitt ursprung i ett förmånsland, särskilt om den nationella lagstiftningen inte längre omfattar de konventioner som anges i bilaga III och som har ratificerats för att uppfylla kraven i artikel 8.1 och 8.2, eller om denna lagstiftning inte tillämpas effektivt.

3. Tillämpningen av förmånsordningarna enligt denna förordning får inte upphävas enligt punkt 1 d för produkter som omfattas av antidumpningsåtgärder eller utjämningsåtgärder enligt förordning (EG) nr 384/96 eller förordning (EG) nr 2026/97, på de grunder som motiverar dessa åtgärder.

Artikel16¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

1. Tillämpningen av förmånsordningarna enligt denna förordning får tillfälligt upphävas för samtliga eller vissa produkter med ursprung i ett förmånsland vid bedrägeri, oegentligheter eller systematisk underlåtenhet att efterleva, eller sörja för efterlevnaden av, reglerna om produkters ursprung och de därmed sammanhängande förfarandena eller vid underlåtenhet att tillhandahålla det administrativa samarbete som krävs för genomförande och kontroll av efterlevnaden av de ordningar som anges i artikel 1.2.

2. Inom ramen för det administrativa samarbete som avses i punkt 1 ska ett förmånsland bland annat

a) till kommissionen lämna och uppdatera de uppgifter som krävs för tillämpning av ursprungsreglerna och för kontroll av deras efterlevnad,

b) biträda gemenskapen genom att på begäran av en medlemsstats tullmyndigheter utföra efterkontroll av varors ursprung samt meddela resultaten i tid,

c) biträda gemenskapen genom att medge att kommissionen, i samordning och nära samarbete med medlemsstaternas behöriga myndigheter, genomför gemenskapsuppdrag i landet som innefattar administrativt samarbete och undersökningssamarbete och som syftar till att kontrollera handlingars äkthet eller riktigheten hos uppgifter som är av betydelse för beviljandet av rätten att omfattas av de ordningar som anges i artikel 1.2,

d) företa eller låta företa lämpliga undersökningar i syfte att fastställa och förhindra kringgående av ursprungsreglerna,

e) efterleva eller sörja för efterlevnaden av ursprungsreglerna när det gäller regional kumulation enligt definitionen i förordning (EEG) nr 2454/93, om landet omfattas av dessa regler,

f) bistå gemenskapen vid kontroller till följd av misstanke om ursprungsrelaterat bedrägeri. Bedrägeri kan misstänkas om import av produkter inom ramen för de förmånsordningar som erbjuds enligt denna förordning vida överstiger förmånslandets normala exportvolymer.

3. Kommissionen får tillfälligt upphäva förmånsordningarna enligt denna förordning för samtliga eller vissa av de produkter som har sitt ursprung i ett förmånsland, om den anser att det finns tillräckliga bevis för att motivera ett tillfälligt upphävande av de skäl som anges i punkterna 1 och 2, förutsatt att kommissionen först har

a) underrättat den kommitté som avses i artikel 27,

b) uppmanat medlemsstaterna att vidta de försiktighetsåtgärder som krävs för att skydda gemenskapens ekonomiska intressen och/eller för att förmå förmånslandet att fullgöra sina skyldigheter, och

c) offentliggjort ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning om att det finns rimliga skäl att betvivla att förmånslandet på rätt sätt tillämpar förmånsordningen och/eller fullgör sina skyldigheter och att detta kan leda till att landets rätt att fortsätta att omfattas av förmånerna enligt denna förordning omprövas.

Kommissionen ska underrätta det berörda förmånslandet om varje beslut som fattas enligt denna punkt innan beslutet träder i kraft. Kommissionen ska även underrätta den kommitté som avses i artikel 27 om detta.

4. Varje medlemsstat får inom en månad överklaga ett beslut som fattats enligt punkt 3 till rådet. Rådet får fatta ett annat beslut med kvalificerad majoritet inom en månad.

5. Tiden för det tillfälliga upphävandet får inte överstiga sex månader. När denna tid löper ut ska kommissionen, efter att ha informerat den kommitté som avses i artikel 27, besluta att antingen avsluta det tillfälliga upphävandet eller att förlänga upphävandet i enlighet med förfarandet i punkt 3 i denna artikel.

6. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen alla relevanta uppgifter som kan motivera att ett tillfälligt upphävande av förmånsordningarna införs eller förlängs.

Artikel17¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

1. Om kommissionen eller en medlemsstat mottar upplysningar som kan motivera ett tillfälligt upphävande och om kommissionen eller en medlemsstat anser att det finns tillräckliga skäl att inleda en undersökning, ska kommissionen underrätta en kommitté som avses i artikel 27 och begära samråd. Samrådet ska ske inom en månad.

2. Efter samrådet får kommissionen, inom en månad och i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27.5, besluta att en undersökning ska inledas.

Artikel18¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

1. Om kommissionen beslutar att en undersökning ska inledas, ska den offentliggöra ett tillkännagivande om inledande av en undersökning i Europeiska unionens officiella tidning och underrätta det berörda förmånslandet om detta. Tillkännagivandet ska innehålla en sammanfattning av den information som mottagits samt uppgift om att upplysningar som är relevanta i ärendet bör lämnas till kommissionen. Den tid inom vilken berörda parter får lämna skriftliga synpunkter ska också anges, och den får inte överstiga fyra månader från och med den dag då tillkännagivandet offentliggjordes.

2. Kommissionen ska se till att det berörda förmånslandet ges alla möjligheter att samarbeta i undersökningen.

3. Kommissionen ska inhämta alla uppgifter som den anser nödvändiga, inklusive tillgängliga bedömningar, synpunkter, beslut, rekommendationer och slutsatser från FN:s, ILO:s och andra behöriga internationella organisationers berörda tillsynsorgan. Dessa ska tjäna som utgångspunkt för en undersökning av huruvida ett tillfälligt upphävande är motiverat på de grunder som anges i artikel 15.1 a. Kommissionen får vända sig till ekonomiska aktörer och till det berörda förmånslandet för att kontrollera inkomna uppgifter.

4. Kommissionen får biträdas av tjänstemän i den medlemsstat på vars territorium kontroller kan komma att utföras, om medlemsstaten begär detta.

5. Om de uppgifter som kommissionen begär inte tillhandahålls inom den tid som fastställts i tillkännagivandet eller om undersökningen avsevärt hindras, får slutsatser dras med ledning av tillgängliga uppgifter.

6. Undersökningen ska slutföras inom ett år. Kommissionen får förlänga undersökningsperioden i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27.5.

Artikel19¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

1. Kommissionen ska lägga fram en rapport om resultaten av sin undersökning för den kommitté som avses i artikel 27.

2. Om kommissionen anser att undersökningsresultaten inte motiverar ett tillfälligt upphävande, ska den avsluta undersökningen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27.5. Kommissionen ska i så fall offentliggöra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning om att undersökningen har avslutats, med redovisning av de viktigaste slutsatserna.

3. Om kommissionen anser att undersökningsresultaten motiverar ett tillfälligt upphävande på den grund som anges i artikel 15.1 a, ska den i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27.5 fatta beslut om att övervaka och bedöma situationen i det berörda förmånslandet under en period av sex månader. Kommissionen ska meddela det berörda förmånslandet detta beslut och offentliggöra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning om sin avsikt att lägga fram ett förslag för rådet om tillfälligt upphävande, om inte det berörda förmånslandet före periodens utgång åtar sig att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att inom en rimlig tidsperiod rätta sig efter principerna i de konventioner som anges i del A i bilaga III.

4. Om kommissionen anser att ett tillfälligt upphävande är nödvändigt, ska den överlämna ett förslag om detta till rådet, som ska fatta beslut med kvalificerad majoritet inom två månader. I det fall som avses i punkt 3 ska kommissionen lägga fram ett förslag vid utgången av den period som avses i den punkten.

5. Om rådet fattar beslut om tillfälligt upphävande, ska detta träda i kraft sex månader efter det att beslutet fattas, om inte rådet, efter ett lämpligt förslag från kommissionen dessförinnan har beslutat att grunderna för det inte längre föreligger.

Avsnitt 2 Skyddsklausul

Artikel20¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

1. Om en produkt med ursprung i ett förmånsland importeras på villkor som orsakar eller riskerar att orsaka allvarliga svårigheter för en tillverkare i gemenskapen av en likadan eller en direkt konkurrerande produkt, får tullarna enligt Gemensamma tulltaxan när som helst återinföras för den produkten på begäran av en medlemsstat eller på kommissionens initiativ.

2. Kommissionen ska inom rimlig tid fatta ett formellt beslut om att inleda en undersökning. Om kommissionen beslutar att inleda en undersökning, ska den offentliggöra ett tillkännagivande om inledande av en undersökning i Europeiska unionens officiella tidning. Tillkännagivandet ska innehålla en sammanfattning av den information som mottagits samt uppgift om relevanta upplysningar som ska lämnas till kommissionen. Den tidsfrist inom vilken berörda parter får lämna skriftliga synpunkter ska också anges, och denna får inte överstiga fyra månader från och med den dag då tillkännagivandet offentliggjordes.

3. Kommissionen ska inhämta alla uppgifter som den anser nödvändiga och får kontrollera de erhållna uppgifterna med berört förmånsland och annan relevant källa. Kommissionen får biträdas av tjänstemän i den medlemsstat på vars territorium kontroller kan komma att utföras, om medlemsstaten begär detta.

4. Vid undersökningen av eventuella allvarliga svårigheter ska kommissionen, i den mån uppgifter är tillgängliga, bland annat beakta följande faktorer avseende gemenskapstillverkarna:

a) Marknadsandel.

b) Produktion.

c) Lager.

d) Produktionskapacitet.

e) Konkurser.

f) Lönsamhet.

g) Kapacitetsutnyttjande.

h) Sysselsättning.

i) Import.

j) Priser.

5. Undersökningen ska avslutas inom sex månader från den dag då tillkännagivandet enligt punkt 2 offentliggjorts. I undantagsfall och efter samråd med den kommitté som avses i artikel 27 får kommissionen förlänga denna period i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27.5.

6. Kommissionen ska fatta ett beslut inom en månad i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27.5. Beslutet ska träda i kraft inom en månad från den dag då det offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning.

7. Om åtgärder måste vidtas omedelbart på grund av exceptionella omständigheter som omöjliggör en undersökning, får kommissionen, efter att ha underrättat den kommitté som avses i artikel 27, vidta alla förebyggande åtgärder som är absolut nödvändiga.

8. Kommissionen ska den 1 januari varje år under denna förordnings tillämpningsperiod enligt artikel 32.2, på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat och efter att ha informerat den kommitté som avses i artikel 27, avskaffa de tullförmåner som avses i artiklarna 6 och 7 i fråga om produkter som omfattas av avdelning XI b, om importen av dessa produkter, enligt artikel 13.1, med ursprung i ett förmånsland

a) ökar med minst 20 % i mängd (volym) jämfört med föregående kalenderår, eller

b) överstiger 12,5 % av värdet av gemenskapens import av produkter enligt avdelning XI b från alla de länder och territorier som anges i bilaga I under en tolvmånadersperiod.

Denna bestämmelse ska inte tillämpas på länder som omfattas av den särskilda ordning för de minst utvecklade länderna som avses i artikel 11 eller på länder vars del av importen till gemenskapen enligt definitionen i artikel 13.1 inte överstiger 8 %. Avskaffandet av tullförmånerna ska få verkan två månader efter den dag då kommissionens beslut om detta har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel21¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

Om importen av produkter som omfattas av bilaga I till fördraget orsakar eller riskerar att orsaka allvarliga störningar på gemenskapens marknader, särskilt i ett eller fler av de yttersta randområdena, eller av regleringsmekanismerna för dessa marknader, får kommissionen på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat, efter samråd med förvaltningskommittén för den relevanta gemensamma organisationen av marknaden, tillfälligt upphäva förmånsordningarna för de berörda produkterna.

Artikel22¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

1. Kommissionen ska underrätta det berörda förmånslandet om varje beslut som fattats i enlighet med artiklarna 20 eller 21 snarast möjligt och innan beslutet träder i kraft. Kommissionen ska även underrätta rådet och medlemsstaterna.

2. Varje medlemsstat får inom en månad överklaga ett beslut som antagits enligt artikel 20 eller 21 till rådet. Rådet får inom en månad anta ett annat beslut med kvalificerad majoritet.

Avsnitt 3 Övervakningsåtgärder inom jordbrukssektorn

Artikel23¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 får produkter i kapitlen 1–24 enligt Gemensamma tulltaxan med ursprung i förmånsländer ställas under en särskild övervakningsmekanism för att undvika störningar på gemenskapsmarknaden. Kommissionen ska på eget initiativ eller på en medlemsstats begäran besluta vilka produkter som denna övervakningsmekanism ska tillämpas på.

2. Om artikel 20 tillämpas på produkter i kapitlen 1–24 enligt Gemensamma tulltaxan med ursprung i förmånsländer, ska de perioder som anges i artiklarna 20.2 och 20.5 förkortas med två månader

a) om det berörda förmånslandet inte följer ursprungsreglerna eller inte tillhandahåller det administrativa samarbete som avses i artikel 16, eller

b) om import av produkter enligt kapitlen 1–24 inom ramen för de förmånsordningar som beviljats enligt denna förordning vida överstiger förmånslandets normala exportvolym.

Avsnitt 4 Allmän bestämmelse

Artikel24¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

Inget i detta kapitel ska påverka tillämpningen av de skyddsklausuler som antagits som en del av den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med artikel 37 i fördraget eller som en del av den gemensamma handelspolitiken i enlighet med artikel 133 i fördraget, eller av andra skyddsklausuler som eventuellt kan vara tillämpliga.

Kapitel IV Förfarandebestämmelser

Artikel25¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

Kommissionen ska i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27.5 anta de ändringar av bilagorna till denna förordning som kan bli nödvändiga

a) på grund av ändringar i Kombinerade nomenklaturen,

b) på grund av ändringar i länders eller territoriers internationella status eller klassificering,

c) på grund av tillämpningen av artikel 3.2,

d) om ett land uppnår de tröskelvärden som anges i artikel 3.1,

e) för att i enlighet med artikel 10 upprätta förteckningen över förmånsländer.

Artikel26¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

1. Medlemsstaterna ska inom sex veckor efter varje kvartalsslut till Eurostat lämna sin statistik över de produkter som under kvartalet i fråga hänförts till tullförfarandet för övergång till fri omsättning med åtnjutande av tullförmåner enligt denna förordning i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1172/95 och kommissionens förordning (EG) nr 1917/2000. Uppgifterna ska lämnas genom hänvisning till nummer i Kombinerade nomenklaturen (KN-nummer) och i förekommande fall nummer i Europeiska gemenskapernas integrerade tulltaxa (TARIC-nummer) och ska per ursprungsland ange värde, kvantitet och de ytterligare enheter som krävs enligt definitionerna i förordning (EG) nr 1172/95 och förordning (EG) nr 1917/2000.

2. Medlemsstaterna ska i enlighet med artikel 308d i förordning (EEG) nr 2454/93 på kommissionens begäran lämna närmare upplysningar om de produktkvantiteter som under de närmast föregående månaderna har övergått till fri omsättning med åtnjutande av tullförmåner enligt denna förordning. Dessa uppgifter ska omfatta de produkter som avses i punkt 3.

3. Kommissionen ska i nära samarbete med medlemsstaterna övervaka importen av produkter med KN-nummer 0603, 08030019, 1006, 160414, 16041931, 16041939, 16042070, 1701, 1704, 18061030, 18061090, 200290, 210320, 21069059, 21069098 och 6403, för att avgöra om villkoren i artiklarna 20–21 är uppfyllda.

Artikel27¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11.7 ska kommissionen biträdas av en kommitté för allmänna tullförmåner (nedan kallad kommittén).

2. Kommittén får behandla varje fråga rörande tillämpningen av denna förordning som tas upp av kommissionen eller på en medlemsstats begäran.

3. Kommittén ska på grundval av en rapport från kommissionen som omfattar perioden från och med den 1 januari 2006 undersöka verkningarna av systemet. Rapporten ska omfatta alla de i artikel 1.2 nämnda förmånsordningarna och ska läggas fram i god tid före diskussionen om nästa förordning.

4. När det hänvisas till denna artikel, ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.

5. När det hänvisas till denna artikel, ska artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Kapitel V ÄNDRADE FÖRORDNINGAR (EG) nr 552/97, (EG) nr 1933/2006, (EG) nr 1100/2006 och (EG) nr 964/2007

Artikel28¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

Förordning (EG) nr 552/97 ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 1 ska orden ”förordning (EG) nr 3281/94 och förordning (EG) nr 1256/96” ersättas med orden ”rådets förordning (EG) nr 732/2008 av den 22 juli 2008 om tillämpning av Allmänna preferenssystemet under perioden 1 januari 2009–31 december 2011.

2. I artikel 2 ska orden ”artikel 9.1 första strecksatsen i förordning (EG) nr 3281/94 och artikel 9.1 första strecksatsen i förordning (EG) nr 1256/96” ersättas med orden ”artikel 15.1 a i förordning (EG) nr 732/2008”.

Artikel29¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

I förordning (EG) nr 1993/2006 ska i artikel 1 orden ”förordning (EG) nr 980/2005” ersättas med orden ”rådets förordning (EG) nr 732/2008 av den 22 juli 2008 om tillämpning av Allmänna preferenssystemet under perioden 1 januari 2009–31 december 2011.

Artikel30¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

Förordning (EG) nr 1100/2006 ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 1 första strecksatsen ska orden ”artikel 12.5 i förordning (EG) nr 980/2005” ersättas med orden ”artikel 11.5 i rådets förordning (EG) nr 732/2008 av den 22 juli 2008 om tillämpning av Allmänna preferenssystemet under perioden 1 januari 2009–31 december 2011.

2. I artikel 1 andra strecksatsen ska orden ”artikel 12.4 och 12.5 i förordning (EG) nr 980/2005” ersättas med orden ”artikel 11.3 och 11.5 i förordning (EG) nr 732/2008”.

3. I artikel 3.1 ska första och andra stycket ersättas med följande: ”Följande övergripande tullkvoter med nolltullsats uttryckta som vitsockerekvivalent ska öppnas för import av rörråsocker för raffinering enligt KN-nummer 17011110 med ursprung i ett land som enligt bilaga I till förordning (EG) nr 732/2008 omfattas av den särskilda ordningen för de minst utvecklade länderna: Kvoternas löpnummer ska vara 09.4361 respektive 09.4362.”

178030,75 ton för regleringsåret 1 oktober 2007–30 september 2008.

204735 ton för regleringsåret 1 oktober 2008–30 september 2009.

4. Artikel 3.2 ska ändras på följande sätt:

a) Första stycket ska ersättas med följande:

”2. För annan import än sådan som avses i punkt 1 av produkter enligt HS-nummer 1701 med ursprung i de minst utvecklade länderna ska tullar enligt Gemensamma tulltaxan liksom tilläggstullar enligt artikel 27 i förordning (EG) nr 318/2006, med förbehåll för vad som sägs i artikel 36 i förordning (EG) nr 951/2006, minskas i enlighet med artikel 11.3 i förordning (EG) nr 732/2008 med 50 % den 1 juli 2007, med 80 % den 1 juli 2008 och upphävas helt från och med den 1 oktober 2009.”

b) I tredje stycket led c ska ordet ”juni” ersättas med ordet ”september”.

c) Tredje stycket led d ska utgå.

5. I artikel 5.7 d ska orden ”Den godkända operatörens utfästelse” ersättas med orden ”Den sökandes utfästelse”.

6. I artikel 5.8 a ska orden ”bilaga I till förordning (EG) nr 980/2005” ersättas med orden ”bilaga I till förordning (EG) nr 732/2008”.

7. I artikel 5.8 c första strecksatsen ska orden ”artikel 12.5 i förordning (EG) nr 980/2005” ersättas med orden ”artikel 11.5 i förordning (EG) nr 732/2008”.

8. I artikel 5.8 c andra strecksatsen ska orden ”artikel 12.4 i förordning (EG) nr 980/2005” ersättas med orden ”artikel 11.3 i förordning (EG) nr 732/2008”.

9. I artikel 10.2 ska orden ”artikel 12.4 i förordning (EG) nr 980/2005” ersättas med orden ”artikel 11.3 i förordning (EG) nr 732/2008”.

Artikel31¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012.

Förordning (EG) nr 964/2007 ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 1.1 första stycket ska orden ”artikel 12.5 i förordning (EG) nr 980/2005” ersättas med orden ”artikel 11.5 i rådets förordning (EG) nr 732/2008 av den 22 juli 2008 om tillämpning av Allmänna preferenssystemet under perioden 1 januari 2009–31 december 2011.

2. I artikel 1.1 andra stycket ska orden ”bilaga I till förordning (EG) nr 980/2005” ersättas med orden ”bilaga I till förordning (EG) nr 732/2008”.

Kapitel VI Slutbestämmelser

Artikel32¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 978/2012 och förordning (EU) nr 512/2011.

1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2009 till och med den 31 december 2013 eller det datum som fastställs i den kommande förordningen, beroende på vilket datum som infaller först. Den sista tillämpningsdagen ska dock inte gälla för den särskilda ordningen för de minst utvecklade länderna eller för andra bestämmelser i denna förordning i den mån de tillämpas i förbindelse med den ordningen.

BILAGA I

Länderoch territorier som omfattas av gemenskapens allmänna preferenssystem

Kolumn A: Alfabetisk kod enligt den nomenklatur för länder och territorier som används för gemenskapens utrikeshandelsstatistik.

Kolumn B: Landets eller territoriets namn.

Kolumn C: Avdelningar för vilka tullförmånerna har avskaffats för det berörda förmånslandet (artikel 13).

Kolumn D: Land som omfattas av den särskilda ordningen för minst utvecklade länder (artikel 11).

Kolumn E: Land som omfattas av den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre (artikel 7).

BILAGA II

Oavsett bestämmelserna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen ska beskrivningen av produkterna anses vara vägledande, eftersom tullförmånerna bestäms av KN-numren. I de fall ”ex” KN-nummer anges, ska tullförmånerna bestämmas genom en sammantagen tillämpning av KN-numret och beskrivningen.

För produkter med KN-nummer markerade med asterisk gäller villkoren i de relevanta gemenskapsbestämmelserna.

Kolumnen ”känslig/icke känslig” avser de produkter som omfattas av den allmänna ordningen (artikel 6) och den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre (artikel 7). Dessa produkter är antingen uppförda som icke känsliga i den mening som avses i artikel 6.1, eller som känsliga i den mening som avses i artikel 6.2.

För enkelhetens skull är produkterna uppförda i grupper. I dessa grupper kan ingå produkter som är befriade eller tills vidare befriade från tullar enligt Gemensamma tulltaxan.

BILAGA III

DEL A FN- och ILO-konventioner om grundläggande mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter

1) Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter

2) Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

3) Internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering

4) Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor

5) Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning

6) Konventionen om barnets rättigheter

7) Konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord

8) Konvention om minimiålder för tillträde till arbete (nr 138)

9) Konventionen om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete (nr 182)

10) Konventionen angående avskaffande av tvångsarbete (nr 105)

11) Konventionen angående tvångs- eller obligatoriskt arbete (nr 29)

12) Konventionen angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde (nr 100)

13) Konventionen angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning (nr 111)

14) Konvention angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten (87)

15) Konventionen angående tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten (nr 98)

16) Internationell konvention om avskaffande och bestraffning av brottet apartheid

DEL B Konventioner med anknytning till miljön och principerna för goda styrelseformer

17) Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet

18) Konventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och om slutligt omhändertagande av riskavfall

19) Stockholmskonventionen om långlivade organiska föreningar

20) Konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter

21) Konventionen om biologisk mångfald

22) Cartagenaprotokollet om biosäkerhet

23) Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention om klimatförändringar

24) FN:s allmänna narkotikakonvention (1961)

25) FN:s konvention om psykotropa ämnen (1971)

26) FN:s konvention om bekämpande av illegal handel med narkotika och psykotropa ämnen (1988)

27) FN:s Mexikokonvention mot korruption

1 Yttrandet avgivet den 5 juni 2008 efter ickeobligatoriskt hörande av parlamentet (ännu ej offentliggjort i EUT).

2 Rådets förordning (EG) nr 980/2005 av den 27 juni 2005 om tillämpning av Allmänna preferenssystemet (EUT L 169, 30.6.2005, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 55/2008 (EUT L 20, 24.1.2008, s. 1).

3 EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 214/2007 (EUT L 62, 1.3.2007, s. 6).

4 EGT L 85, 27.3.1997, s. 8.

5 EUT L 405, 30.12.2006, s. 35. Rättad i EUT L 29, 3.2.2007, s. 14.

6 EUT L 196, 18.7.2006, s. 3.

7 EUT L 213, 15.8.2007, s. 26.

8 EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet senast ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

9 EGT L 256, 7.9.1987, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 360/2008 (EUT L 111, 23.4.2008, s. 9).

10 EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1260/2007 (EUT L 283, 27.10.2007, s. 1).

11 EUT L 299, 16.11.2007, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 510/2008 (EUT L 149, 7.6.2008, s. 61).

12 Rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EGT L 56, 6.3.1996, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2117/2005 (EUT L 340, 23.12.2005, s. 17).

13 Rådets förordning (EG) nr 2026/97 av den 6 oktober 1997 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EGT L 288, 21.10.1997, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 461/2004 (EUT L 77, 13.3.2004, s. 12).

14 Rådets förordning (EG) nr 1172/95 av den 22 maj 1995 om statistik avseende gemenskapens och dess medlemsstaters varuhandel med icke-medlemsstater (EGT L 118, 25.5.1995, s. 10). Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

15 Kommissionens förordning (EG) nr 1917/2000 av den 7 september 2000 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1172/95 om statistik över utrikeshandel (EGT L 229, 9.9.2000, s. 14). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1949/2005 (EUT L 312, 29.11.2005, s. 10).

16 EUT L 211, 6.8.2008, s. 1.”

17 EUT L 211, 6.8.2008, s. 1.”

18 EUT L 211, 6.8.2008, s. 1.”

19 EUT L 211, 6.8.2008, s. 1.”

20 Denna förteckning innehåller länder för vilka gemenskapens allmänna preferenssystem tillfälligt har upphävts eller som inte har uppfyllt de krav för administrativt samarbete som är en förutsättning för att varor ska kunna beviljas tullförmåner. Kommissionen eller de behöriga myndigheterna i det berörda landet kommer att tillhandahålla en uppdaterad förteckning.

21 Den ordning som anges i kapitel II avsnitt 1 ska inte tillämpas på produkter enligt detta nummer.

22 För produkter enligt undernummer 030613 ska tullen vara 3,6 %, enligt bestämmelserna i kapitel II avsnitt 2.

23 Den ordning som anges i kapitel II avsnitt 1 ska inte tillämpas på produkter enligt detta undernummer.

24 För produkter enligt undernummer 17041090 ska tullen vara 16 % av tullvärdet, enligt bestämmelserna i kapitel II avsnitt 2.