(EG) nr 1242/2008

Upprättande av en gemenskapstypologi för jordbruksföretag

Titel: Kommissionens förordning (EG) nr 1242/2008 av den 8 december 2008 om upprättande av en gemenskapstypologi för jordbruksföretag
CELEX: 32008R1242
Datum: 2008-12-08
Konsoliderad t.o.m.: 2015-01-01
Jämför lydelser 1
Jämför aktuell lydelse med
Källa: eur-lex.europa.eu

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning 79/65/EEG av den 15 juni 1965 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 4.4, 6.2 och 7.3, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 867/2009 · förordning (EU) nr 1198/2014.

(1) I gemenskapen finns ett stort antal olika produktionsstrukturer och produktionssystem. För att göra det enklare att analysera uppgifter om jordbruksföretagens strukturer och ekonomiska resultat inrättades det genom kommissionens beslut 85/377/EEG av den 7 juni 1985 om upprättande av en gemenskapstypologi för jordbruksföretag ett lämpligt och homogent system för klassificering av jordbruksföretag efter ekonomisk storlek och driftsinriktning.

(2) Gemenskapstypologin behöver ändras så att det blir möjligt att klassificera homogena grupper av jordbruksföretag efter aggregationsnivå och så att det blir möjligt att jämföra jordbruksföretagens respektive situation.

(3) Med tanke på att det för jordbrukarnas inkomster blir viktigare och viktigare med annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruksverksamheten bör det i gemenskapstypologin införas en klassificeringsvariabel som återspeglar omfattningen av sådan annan inkomstbringande verksamhet.

(4) Det bör fastställas tillämpningsföreskrifter för gemenskapstypologin så att de mål som anges i artikel 4.1, artikel 6.1 b och artikel 7.2 i förordning 79/65/EEG kan uppnås. Gemenskapstypologin bör dessutom avse rapporterande jordbruksföretag som använder redovisningsuppgifter från gemenskapens informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (nedan kallat ISJR).

(5) Enligt bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 571/88 måste de undersökningar om jordbruksföretagens struktur som genomförs på grundval av ett urval vara statistiskt representativa i fråga om jordbruksföretagens typ och storlek i enlighet med gemenskapstypologin. Gemenskapstypologin bör därför också omfatta jordbruksföretag för vilka uppgifter samlas in genom undersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket.

(6) Jordbruksföretagens driftsinriktning och ekonomiska storlek bör fastställas på grundval av ett ekonomiskt kriterium som alltid är positivt. Det är därför lämpligt att använda uppgifter om standardoutput. Standardoutput måste fastställas per produkt. Förteckningen över de produkter för vilka det ska fastställas standardoutput bör anpassas efter de variabler som används i undersökningarna av jordbruksföretagens struktur i enlighet med förordning (EG) nr 1166/2008. För att möjliggöra att typologin tillämpas på de jordbruksföretag som ingår i ISJR bör det skapas en jämförelsetabell som visar hur variablerna i undersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket överensstämmer med rubrikerna avseende jordbruksinkomster.

(7) Standardoutputen bygger på genomsnittliga värden under en referensperiod på fem år, men uppgifterna bör aktualiseras regelbundet utifrån de ekonomiska tendenserna så att typologin kan användas på ett meningsfullt sätt. Aktualiseringen bör göras lika ofta, dvs. samma år, som det görs undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket.

(8) Inför arbetet med att fastställa ett urval av de deltagande jordbruksföretag som ska ingå i ISJR 2010 bör det föreskrivas att den typologi som definieras i denna förordning bör tillämpas redan avseende undersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket för 2007. För att säkra att det är möjligt att göra jämförelser mellan de jordbruksföretag som klassificerats enligt typologin bör det föreskrivas att typologin bör tillämpas på undersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket och på ISJR redan före 2010. Det behöver därför införas ett undantag som innebär att det beräknas standardoutputs för referensperioden 2004.

(9) Standardoutputs och de uppgifter som används för beräkningen av dessa bör översändas till kommissionen av det samordningsorgan som medlemsstaterna utser i enlighet med artikel 6 i förordning 79/65/EEG. Det bör föreskrivas att samordningsorganet kan skicka de relevanta uppgifterna direkt till kommissionen via kommissionens informationssystem. Informationssystemet bör dessutom tillåta elektroniskt informationsutbyte med hjälp av de modeller som samordningsorganet får tillgång till via systemet. Det bör också föreskrivas att kommissionen bör informera medlemsstaterna om de allmänna villkoren för datasystemet via gemenskapskommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter.

(10) För att skapa tydlighet och med tanke på att gemenskapstypologin är en allmän åtgärd som inte bara vänder sig till vissa mottagare bör beslut 85/377/EEG ersättas med en förordning.

(11) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från gemenskapskommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

(10) För att skapa tydlighet och med tanke på att gemenskapstypologin är en allmän åtgärd som inte bara vänder sig till vissa mottagare bör beslut 85/377/EEG ersättas med en förordning.

(11) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från gemenskapskommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Syfte och tillämpningsområde

Ändrad genom förordning (EU) nr 1198/2014.

1. I denna förordning fastställs en gemenskapstypologi för jordbruksföretag (nedan kallad typologin) dvs. en enhetlig klassificering av jordbruksföretagen inom gemenskapen som baseras på jordbruksföretagens driftsinriktning, deras ekonomiska storlek och omfattningen av annan inkomstbringande verksamhet som bedrivs i direkt anslutning till jordbruksföretaget.

2. Typologin ska huvudsakligen användas för presentationer, uppdelat på driftsinriktning och ekonomisk storlek, av de uppgifter som samlas in via gemenskapens undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket och genom gemenskapens informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter.

Artikel2¶Driftsinriktning

Ändrad genom förordning (EU) nr 1198/2014.

1. I denna förordning avses med driftsinriktning den inriktning som jordbruksföretaget kan sägas ha utifrån de olika verksamhetsvariablernas relativa bidrag till jordbruksföretagets sammanlagda standardoutput. Standardoutputen ska följa definitionen i artikel 5.

2. Beroende på hur detaljerad klassificeringen behöver vara ska jordbruksföretagens driftsinriktning klassificeras enligt följande:

a) Allmän driftsinriktning.

b) Huvudsaklig driftsinriktning.

c) Särskild driftsinriktning.

Klassificeringen av jordbruksföretag efter driftsinriktning ska göras på det sätt som anges i bilaga I.

Artikel3¶Jordbruksföretagets ekonomiska storlek

Ändrad genom förordning (EU) nr 1198/2014.

Ett jordbruksföretags ekonomiska storlek ska fastställas på grundval av dess sammanlagda standardoutput. Den ekonomiska storleken ska uttryckas i euro. Den ekonomiska storleken och de ekonomiska storleksklasserna ska fastställas på det sätt som anges i bilaga II.

Artikel4¶Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till företaget

Ändrad genom förordning (EU) nr 1198/2014.

Omfattningen av inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till företaget utöver den egentliga jordbruksverksamheten ska beräknas på grundval av verksamhetens procentuella andel av jordbruksföretagets slutliga output. Andelen ska uttryckas i procent. Procentandelen ska följa vad som anges i del C i bilaga III.

Den slutliga outputen, definitionen av denna och metoden för beräkning av dess procentuella andel definieras i delarna A och B i bilaga III.

Artikel5¶Standardoutput och sammanlagd standardoutput

Ändrad genom förordning (EU) nr 1198/2014.

1. I denna förordning avses med standardoutput standardvärdet av bruttoproduktionen.

Standardoutput ska fastställas för var och en av de regioner som anges i bilaga IV till denna förordning och för var och en av de gröd- och boskapsvariabler enligt undersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket som avses i bilaga III till förordning (EG) nr 1166/2008.

I bilaga IV anges enligt vilken metod standardoutputs ska beräknas för varje variabel och enligt vilka förfaranden uppgifterna ska samlas in.

2. Ett jordbruksföretags sammanlagda standardoutput ska utgöras av summan av de värden för varje variabel som erhålls då standardoutputen per enhet multipliceras med antalet enheter.

3. För beräkningen av standardoutputs för användning inom undersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket för år N avses med referensperiod år N-3 som täcker de fem åren från år N-5 till N-1.

Standardoutputs ska fastställas på grundval av genomsnittsvärden som räknas fram under en referensperiod på fem år i enlighet med första stycket. Uppgifterna ska aktualiseras i förhållande till de ekonomiska tendenserna minst lika ofta som det görs undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket.

Den första referensperiod för vilken standardoutputs ska beräknas ska vara referensperioden 2007 som täcker kalenderåren 2005, 2006, 2007, 2008 och 2009 eller regleringsåren 2005/06, 2006/07, 2007/08, 2008/09 och 2009/10.

4. Genom undantag från punkt 3 ska medlemsstaterna beräkna standardoutputs för referensperioden 2004 avseende de variabler som förtecknas i undersökningen om företagsstrukturen i jordbruket för 2007 enligt kommissionens förordning (EG) nr 204/2006. Referensperioden ska i detta fall antingen omfatta kalenderåren 2003, 2004 och 2005 eller regleringsåren 2003/04, 2004/05 och 2005/06.

Artikel6¶Överföring till kommissionen

Ändrad genom förordning (EU) nr 1198/2014.

1. De standardoutputs och de uppgifter som avses i bilaga IV del 3 ska översändas till kommissionen (Eurostat) av det samordningsorgan som varje medlemsstat utser i enlighet med artikel 6 i förordning 79/65/EEG eller av det organ till vilket uppgiften har delegerats.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen översända uppgifter om standardoutputs för referensåret N och de uppgifter som avses i bilaga IV del 3 senast den 31 december år N+3 eller vid behov före utgången av den tidsfrist som kommissionen ska fastställa efter samråd med gemenskapskommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter.

Uppgifter om standardoutputs för referensperioden 2004 ska lämnas in till kommissionen senast den 31 december 2008.

3. För överföringen av standardoutputs och uppgifter enligt punkt 1 ska medlemsstaterna använda de datorsystem för elektroniskt utbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen av handlingar och information som tillhandahålls av kommissionen (Eurostat).

4. Kommissionen ska fastställa form och innehåll för de handlingar som behövs för överföringen på grundval av de förlagor och frågeformulär som finns tillgängliga via de system som avses i punkt 3. Bestämmelser för hur de uppgifter som avses i punkt 1 ska redovisas ska fastställas inom ramen för gemenskapskommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter.

Artikel7¶Upphävande

Ändrad genom förordning (EU) nr 1198/2014.

1. Beslut 85/377/EEG ska upphöra att gälla.

Beslut 85/377/EEG ska dock fortsätta att tillämpas för klassificering av jordbruksföretag inom informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter fram till och med utgången av räkenskapsåret 2009 och inom undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket enligt rådets förordning (EEG) nr 571/88 fram till och med att undersökningen avseende 2007 har avslutats.

2. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga V.

Artikel8¶Ikraftträdande och tillämpning

Ändrad genom förordning (EU) nr 1198/2014.

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med räkenskapsåret 2010 när det gäller informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter och från och med 2010 års undersökning när det gäller undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket.

BILAGA I

KLASSIFICERING AV JORDBRUKSFÖRETAG EFTER DRIFTSINRIKTNING

A. KLASSIFICERINGSSCHEMA

Företag specialiserade på jordbruksgrödor
Allmän driftsinriktning	Huvudsaklig driftsinriktning	Särskild driftsinriktning
1. Åkergrödor	15. Spannmål, oljefröväxter och proteingrödor	151. Spannmål (utom ris), oljefrö- och proteinväxter 152. Ris 153. En kombination av spannmål, oljefröväxter, proteingrödor och ris
1. Åkergrödor	16. Åkergrödor, allmän produktion	161. Rotfrukter 162. En kombination av spannmål, oljefröväxter, proteingrödor och rotfrukter 163. Frilandsgrönsaker 164. Tobak 165. Bomull 166. En kombination av olika åkergrödor
2. Trädgårdsodling	21. Trädgårdsodling i växthus	211. Grönsaksodling i växthus 212. Odling av blommor och prydnadsväxter i växthus 213. Odling av en kombination av grönsaker och växter i växthus
	22. Trädgårdsodling på friland	221. Grönsaksodling på friland 222. Odling av blommor och prydnadsväxter på friland 223. Odling av en kombination av grönsaker och växter på friland
	23. Annan trädgårdsodling	231. Svamp 232. Plantskola 233. Diverse trädgårdsodling
3. Fleråriga grödor	35. Vinodling	351. Kvalitetsvin 352. Annat vin än kvalitetsvin 353. Bordsdruvor 354. Diverse vinodling
	36. Frukt och citrusfrukter	361. Frukt (utom citrusfrukter, tropiska och subtropiska frukter och nötter) 362. Citrusfrukt 363. Nötter 364. Tropiska och subtropiska frukter 365. Frukt, citrusfrukt, tropiska och subtropiska frukter och nötter: blandad produktion
	37. Oliver	370. Oliver
	38. En kombination av olika fleråriga grödor	380. En kombination av olika fleråriga grödor

Företag specialiserade på animalieproduktion
Allmän driftsinriktning	Huvudsaklig driftsinriktning	Särskild driftsinriktning
4. Betesdjur	45. Mjölkboskap	450. Mjölkboskap
	46. Nötkreatur – avel och uppfödning	460. Nötkreatur – avel och uppfödning
	47. Nötkreatur – en kombination av mjölkboskap, avel och uppfödning	470. Nötkreatur – en kombination av mjölkboskap, avel och uppfödning
	48. Får, getter och andra betesdjur	481. Får 482. En kombination av får och nötkreatur 483. Getter 484. Diverse betesdjur
5. Djur som föds upp med spannmål	51. Grisar	511. Grisavel 512. Uppfödning av grisar 513. En kombination av avel och uppfödning av grisar
	52. Fjäderfän	521. Värpfåglar 522. Fjäderfäkött 523. En kombination av värpfåglar och fjäderfäkött
	53. En kombination av olika djur som föds upp med spannmål	530. En kombination av olika djur som föds upp med spannmål

Företag med blandad produktion
Allmän driftsinriktning	Huvudsaklig driftsinriktning	Särskild driftsinriktning
6. Blandad vegetabilieproduktion	61. Blandad vegetabilieproduktion	611. En kombination av trädgårdsodling och fleråriga grödor 612. En kombination av åkergrödor och trädgårdsodling 613. En kombination av åkergrödor och vinodling 614. En kombination av åkergrödor och fleråriga grödor 615. Blandad vegetabilieproduktion, huvudsakligen åkergrödor 616. Annan blandad vegetabilieproduktion
7. Blandad animalieproduktion	73. Blandad animalieproduktion, huvudsakligen betesdjur	731. Blandad animalieproduktion, huvudsakligen mjölkboskap 732. Blandad animalieproduktion, huvudsakligen djur som inte betar
7. Blandad animalieproduktion	74. Blandad animalieproduktion, huvudsakligen djur som föds upp med spannmål	741. Blandad animalieproduktion: kombination av djur som föds upp med spannmål och mjölkboskap 742. Blandad animalieproduktion: djur som föds upp med spannmål och andra betesdjur än mjölkboskap
8. Kombinerad vegetabilie- och animalieproduktion	83. En kombination av åkergrödor och betesdjur	831. En kombination av åkergrödor och mjölkboskap 832. En kombination av mjölkboskap och åkergrödor 833. En kombination av åkergrödor och andra betesdjur än mjölkboskap 834. En kombination av andra betesdjur än mjölkboskap och åkergrödor
8. Kombinerad vegetabilie- och animalieproduktion	84. En kombination av vegetabilie- och animalieproduktion	841. En kombination av åkergrödor och djur som föds upp med spannmål 842. En kombination av fleråriga grödor och betesdjur 843. Biodling 844. En kombination av blandad vegetabilie- och animalieproduktion
9. Övriga	90. Övriga	900. Övriga

B. JÄMFÖRELSETABELL OCH GRUPPKODER

I. Överensstämmelse mellan rubrikerna i undersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket och rubrikerna i företagsredovisningen enligt informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (ISJR)

Rubriker för tillämpningen av standardoutputs
Rubrikens kod	2010, 2013 och 2016 års undersökningar av företagsstrukturen inom jordbruket (Förordning (EG) nr 1166/2008)	Företagsredovisning enligt ISJR (Förordning (EG) nr 868/2008 om företagsredovisning)
2.01.01.01	Vanligt vete och spelt	120. Vanligt vete och spelt
2.01.01.02	Durumvete	121. Durumvete
2.01.01.03	Råg	122. Råg (även blandsäd av vete och råg)
2.01.01.04	Korn	123. Korn
2.01.01.05	Havre	124. Havre 125. Blandsäd
2.01.01.06	Majs	126. Majs till mogen skörd (även fuktig)
2.01.01.07	Ris	127. Ris
2.01.01.99	Övrig spannmål till mognad	128. Övrig spannmål
2.01.02	Trindsäd och proteingrödor till mognad (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd)	129. Proteingrödor
2.01.02.01	varav ärter, åkerbönor och sötlupiner	360. Ärter, bondbönor, hästbönor och sötlupiner 361. Linser, kikärter och vicker 330. Övriga proteingrödor
2.01.03	Potatis (även färskpotatis och utsädespotatis)	130. Potatis (även färskpotatis och utsädespotatis)
2.01.04	Sockerbetor (exklusive utsäde)	131. Sockerbetor (med undantag för utsäde)
2.01.05	Foderrotfrukter och kålväxter (exklusive utsäde)	144. Foderrotfrukter och kålväxter (med undantag för utsäde)
2.01.06.01	Tobak	134. Tobak
2.01.06.02	Humle	133. Humle
2.01.06.03	Bomull	347. Bomull
2.01.06.04	Raps och rybs	331. Raps och rybs
2.01.06.05	Solrosor	332. Solrosor
2.01.06.06	Sojabönor	333. Soja
2.01.06.07	Oljelin	364. Lin utom spånadslin
2.01.06.08	Andra oljeväxter	334. Övriga oljeväxter
2.01.06.09	Lin	373. Spånadslin
2.01.06.10	Hampa	374. Hampa
2.01.06.11	Andra fiberväxter
2.01.06.12	Aromatiska växter, medicinalväxter och kryddväxter	345. Medicinalväxter, kryddväxter, aromatiska växter och kryddor, inklusive te, kaffe och cikoria
2.01.06.99	Andra industrigrödor som inte är omnämnda på annat ställe	346. Sockerrör 348. Övriga industrigrödor
2.01.07	Färska grönsaker, meloner och jordgubbar, varav
2.01.07.01	På friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde)
2.01.07.01.01	I kombination med jordbruksgrödor	136. Färska grönsaker, meloner och jordgubbar odlade på friland
2.01.07.01.02	Handelsträdgårdsodling	137. Färska grönsaker, meloner och jordgubbar odlade på friland i handelsträdgårdar
2.01.07.02	I växthus under högt glas eller annat skydd (som ger tillträde)	138. Färska grönsaker, meloner, jordgubbar som odlas övertäckta
2.01.08	Blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor):
2.01.08.01	På friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde)	140. Blommor och prydnadsväxter odlade på friland (med undantag för plantskolor)
2.01.08.02	I växthus under högt glas eller annat skydd (som ger tillträde)	141. Blommor och prydnadsväxter som odlas övertäckta
2.01.09	Grödor som skördas som grönfoder
2.01.09.01	Slåtter- och betesvall på åker	147. Växtföljdsvall
2.01.09.02	Andra grödor som skördas som grönfoder:	145. Övriga foderväxter
2.01.09.02.01	Grönfodermajs	326. Fodermajs
2.01.09.02.02	Baljväxter OCH	327. Övrig spannmål för ensilage OCH
2.01.09.02.99	Andra grödor som skördas som grönfoder och som inte är nämnda på annat ställe	328. Övriga foderväxter
2.01.10	Utsäde och sättplantor för åkermark	142. Gräsfrö 143. Övriga fröslag
2.01.11	Övriga grödor på åkermark	148. Övriga jordbruksgrödor som inte omfattas av rubrikerna 120–147 149. Mark som är klar för sådd och som utarrenderas till annan person, även mark som ställs till arbetstagares förfogande som en naturaförmån
2.01.12.01.	Träda för vilken inga bidrag ges	315. Träda för vilken inga bidrag ges
2.01.12.02.	Träda för vilken bidrag ges och som inte ger någon ekonomisk avkastning	316. Träda för vilken bidrag ges
2.03.01	Betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark	150. Permanent betes- och ängsmark
2.03.02	Naturlig betesmark	151. Sämre naturlig betesmark
2.03.03	Betesmark och slåtteräng som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag	314. Vall- och ängsmark som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag
2.04.01	Frukt- och bärodlingar	152. Fruktträdgårdar och bärodlingar
2.04.01.01	Fruktarter, varav:
2.04.01.01.01	Fruktarter i tempererat klimat	349. Kärnfrukt 350. Stenfrukt
2.04.01.01.02	Fruktarter i subtropiska klimatzoner	353. Tropisk och subtropisk frukt
2.04.01.02	Bärarter	352. Små frukter och bär
2.04.01.03	Nötter	351. Nötter
2.04.02	Citrusodlingar	153. Citrusfruktodlingar
2.04.03	Olivodlingar	154. Olivodlingar
2.04.03.01	som normalt producerar bordsoliver	281. Bordsoliver
2.04.03.02	som normalt producerar oliver för produktion av olivolja	282. Oliver avsedda för framställning av olja 283. Olivolja
2.04.04	Vinodlingar, vars produkter normalt används för	155. Vinodlingar
2.04.04.01	Kvalitetsvin	286. Druvor för framställning av kvalitetsvin (fso) 292. Druvor för framställning av kvalitetsvin med SGB 289. Kvalitetsvin (fso) 294. Kvalitetsvin med SGB
2.04.04.02	Andra viner	293. Druvor för framställning av annat vin 288. Diverse produkter från vinodling: druvmust, druvjuice, konjak, vinäger och annat som framställs i jordbruksföretaget 295. Andra viner
2.04.04.03	Bordsdruvor	285. Bordsdruvor
2.04.04.04	Russin	291. Russin
2.04.05	Plantskolor	157. Plantskolor
2.04.06	Övriga fleråriga grödor	158. Övriga fleråriga grödor
2.04.07	Fleråriga grödor under glas	156. Fleråriga övertäckta odlingar
2.06.01	Svamp	139. Svamp
3.01	Hästdjur	22. Hästar (alla åldrar)
3.02.01	Nötkreatur, yngre än ett år, tjur- och stutkalvar samt kvigor	23. Kalvar för slakt 24. Övrig nötboskap under 1 år
3.02.02	Tjurar och stutar, minst ett men mindre än två år gamla	25. Nötboskap, handjur, från 1 till under 2 år
3.02.03	Kvigor, minst ett men mindre än två år gamla	26. Nötboskap, hondjur, från 1 till under 2 år
3.02.04	Tjurar och stutar, två år och äldre	27. Nötboskap, handjur, minst 2 år
3.02.05	Kvigor, två år och äldre	28. Kvigor för mjölkproduktion 29. Kvigor för köttproduktion
3.02.06	Mjölkkor	30. Mjölkkor 31. Utslagskor
3.02.99	Övriga kor	32. Övriga kor
3.03.01	Får (alla åldrar)
3.03.01.01	Avelstackor	40. Tackor
3.03.01.99	Övriga får	41. Övriga får
3.03.02	Getter (alla åldrar)
3.03.02.01	Avelshonor	38. Getter, hondjur för avel
3.03.02.99	Övriga getter	39. Övriga getter
3.04.01	Smågrisar som väger mindre än 20 kg	43. Smågrisar
3.04.02	Avelssuggor som väger 50 kg eller mer	44. Avelssuggor
3.04.99	Övriga grisar	45. Slaktsvin 46. Övriga svin
3.05.01	Slaktkycklingar	47. Slaktkycklingar
3.05.02	Värphöns	48. Värphöns
3.05.03	Annat fjäderfä	49. Övriga fjäderfä
3.05.03.01	Kalkoner
3.05.03.02	Ankor
3.05.03.03	Gäss
3.05.03.04	Struts
3.05.03.99	Övrigt fjäderfä, som inte är omnämnt på annat ställe
3.06	Kaniner, avelshonor	34. Kaniner, hondjur för avel
3.07	Bin	33. Bikupor

II. Gruppkoder för flera variabler som ingår i 2010, 2013 och 2016 års undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket

P45.: Mjölkboskap = 3.02.01 (nötkreatur, yngre än ett år, tjur- och stutkalvar samt kvigor) + 3.02.03 (Kvigor, minst ett men mindre än två år gamla) + 3.02.05 (kvigor, två år och äldre) + 3.02.06 (mjölkkor).

P46.: Boskap = P45 (mjölkboskap) + 3.02.02 (Tjurar och stutar, minst ett men mindre än två år gamla) + 3.02.04 (tjurar och stutar, två år och äldre) + 3.02.99 (övriga kor).

GL: Betesdjur = 3.01 (hästdjur) + P46 (boskap) + 3.03.01.01 ( avelstackor) + 3.03.01.99 (övriga får) + 3.03.02.01 (avelshonor) + 3.03.02.99 (övriga getter)

Om GL=0:

FCP1: Foder för försäljning = 2.01.05 (foderrotfrukter och kålväxter ) + 2.01.09 (grödor som skördas som grönfoder) + 2.03.01 (betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark) + 2.03.02 (naturlig betesmark)

FCP4: Foder för betesdjur = 0

P17: Rotfrukter = 2.01.03 (potatis) + 2.01.04 (sockerbetor) + 2.01.05 (foderrotfrukter och kålväxter)

Om GL>0:

FCP1: Foder för försäljning = 0

FCP4: Foder för betesdjur = 2.01.05 (foderrotfrukter och kålväxter)+ 2.01.09 (grödor som skördas som grönfoder) + 2.03.01 (betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark) + 2.03.02 (naturlig betesmark)

P17: Rotfrukter = 2.01.03 (potatis) + 2.01.04 (sockerbetor)

P151.: Spannmål utom ris = 2.01.01.01 (vanligt vete och spelt) + 2.01.01.02 (durumvete) + 2.01.01.03 (råg) + 2.01.01.04 (korn) + 2.01.01.05 (havre) + 2.01.01.06 (majs) + 2.01.01.99 (övrig spannmål till mognad)

P15.: Spannmål = P151 (spannmål utom ris) + 2.01.01.07 (ris)

P16.: Oljeväxter = 2.01.06.04 (raps och rybs) + 2.01.06.05 (solrosor) + 2.01.06.06 (sojabönor) + 2.01.06.07 (oljelin ) + 2.01.06.08 ( andra oljeväxter)

P51.: Grisar = 3.04.01 (smågrisar som väger mindre än 20 kg) + 3.04.02 (avelssuggor som väger 50 kg eller mer) + 3.04.99 (övriga grisar)

P52.: Fjäderfän = 3.05.01 (slaktkycklingar) + 3.05.02 (värphöns) + 3.05.03 (annat fjäderfä)

P1.: Allmänna åkergrödor = P15 (spannmål) + 2.01.02 (trindsäd och proteingrödor till mognad ) + 2.01.03 (potatis) + 2.01.04 (sockerbetor) + 2.01.06.01 (tobak) + 2.01.06.02 (humle) + 2.01.06.03 (bomull) + P16 (oljeväxter) + 2.01.06.09 (lin) + + 2.01.06.10 (hampa) + 2.01.06.11 (andra fiberväxter) + 2.01.06.12 (aromatiska växter, medicinalväxter och kryddväxter) + 2.01.06.99 (andra industrigrödor som inte är omnämnda på annat ställe) + 2.01.07.01.01 (färska grönsaker, meloner och jordgubbar – på friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde) – i kombination med jordbruksgrödor) + 2.01.10 (utsäde och sättplantor för åkermark) + 2.01.11 (övriga grödor på åkermark) + 2.01.12.01 (träda för vilken inga bidrag ges) + FCP1 (foder för försäljning)

P2.: Trädgårdsodling = 2.01.07.01.02 (färska grönsaker, meloner och jordgubbar – på friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde) – handelsträdgårdsodling) + 2.01.07.02 (färska grönsaker, meloner och jordgubbar – i växthus under högt glas eller annat skydd (som ger tillträde) + 2.01.08.01 (blommor och andra prydnadsväxter – på friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde) + 2.01.08.02 (blommor och andra prydnadsväxter – i växthus under högt glas eller annat skydd (som ger tillträde) + 2.06.01 (svamp) + 2.04.05 (plantskolor)

P3.: Fleråriga grödor = 2.04.01 (frukt- och bärodlingar) + 2.04.02 (citrusodlingar) + 2.04.03 (olivodlingar) + 2.04.04 (vinodlingar) + 2.04.06 (övriga fleråriga grödor) + 2.04.07 (fleråriga grödor under glas)

P4.: Betesdjur och foder = GL (betesdjur) + FCP4 (foder till betesdjur)

P5.: Djur som föds upp med spannmål = P51 (grisar) + P52 (fjäderfän) + 3.06 (kaniner, avelshonor)

C. DEFINITION AV DRIFTSINRIKTNING

Driftsinriktningen definieras enligt följande:

a) Typer av variabler Variablerna motsvarar de variabler som används i 2010, 2013 och 2016 års undersökningar av företagsstrukturen inom jordbruket. De anges med hjälp av de koder som förtecknas i jämförelsetabellen i del B.I i denna bilaga eller med hjälp av en gruppkod för flera variabler enligt del B.II i denna bilaga.

b) Tröskelvärden som avgränsar driftsgrenarna Om inte annat anges uttrycks dessa gränsvärden som bråkdelar av jordbruksföretagets sammanlagda standardoutput.

Företag specialiserade på jordbruksgrödor
Driftsinriktning						Definition	Kod för variabel och gränsvärden (se del B i denna bilaga)
Allmän driftsinriktning		Huvudsaklig driftsinriktning		Särskild driftsinriktning
Kod		Kod		Kod
1	Åkergrödor					Allmänna åkergrödor, dvs. spannmål, trindsäd och proteingrödor för produktion av spannmålskärnor, oljefröväxter, potatis, sockerbetor, industrigrödor, färska grönsaker, meloner, jordgubbar som odlas på friland, utsäde och sättplantor för åkermark, övriga grödor på åkermark, mark i träda och foder för försäljning > 2/3	P1 > 2/3
		15	Spannmål, oljefröväxter och proteingrödor			Spannmål, oljefröväxter, trindsäd och proteingrödor till mognad > 2/3	P15 + P16 + 2.01.02 > 2/3
				151	Spannmål (utom ris), oljefröväxter och proteingrödor	Spannmål utom ris, oljefröväxter, trindsäd och proteingrödor till mognad > 2/3	P151 + P16 + 2.01.02 > 2/3
				152	Ris	Ris > 2/3	2.01.01.07 > 2/3
				153	En kombination av spannmål, oljefröväxter, proteingrödor och ris	Jordbruksföretag i klass 15, utom de i klass 151 och 152
		16	Åkergrödor, allmän produktion			Allmänna åkergrödor > 2/3; spannmål, oljefröväxter, trindsäd och proteingrödor till mognad ≤ 2/3	P15 + P16 + 2.01.02 ≤ 2/3
				161	Rotfrukter	Potatis, sockerbetor och foderrotfrukter och kålväxter > 2/3	P17 > 2/3
				162	En kombination av spannmål, oljefröväxter, proteingrödor och rotfrukter	Spannmål, oljefröväxter, trindsäd och proteingrödor till mognad > 1/3; rotfrukter > 1/3	P15 + P16 + 2.01.02 > 1/3; P17 > 1/3
				163	Frilandsgrönsaker	Färska grönsaker, meloner och jordgubbar på friland i kombination med jordbruksgrödor > 2/3	2.01.07.01.01 > 2/3
				164	Tobak	Tobak > 2/3	2.01.06.01 > 2/3
				165	Bomull	Bomull > 2/3	2.01.06.03 > 2/3
				166	En kombination av olika åkergrödor	Jordbruksföretag i klass 16, utom de i klass 161, 162 , 163, 164 och 165
2	Trädgårdsodling					Färska grönsaker, meloner, jordgubbar – handelsträdgårdsodling och under glas, blommor och prydnadsväxter – på friland och under glas, svamp och plantskolor > 2/3	P2 > 2/3
		21	Trädgårdsodling i växthus			Färska grönsaker, meloner och jordgubbar – under glas samt blommor och andra prydnadsväxter under glas > 2/3	2.01.07.02 + 2.01.08.02 > 2/3
				211	Grönsaksodling i växthus	Färska grönsaker, meloner och jordgubbar – under glas > 2/3	2.01.07.02 > 2/3
				212	Odling av blommor och prydnadsväxter i växthus	Blommor och andra prydnadsväxter under glas > 2/3	2.01.08.02 > 2/3
				213	Odling av en kombination av grönsaker och växter i växthus	Jordbruksföretag i klass 21, utom de i klass 211 och 212
		22	Trädgårdsodling på friland			Färska grönsaker, meloner och jordgubbar i handelsträdgårdsodling samt blommor och andra prydnadsväxter på friland > 2/3	2.01.07.01.02 + 2.01.08.01 > 2/3
				221	Grönsaksodling på friland	Färska grönsaker, meloner och jordgubbar i handelsträdgårdsodling > 2/3	2.01.07.01.02 > 2/3
				222	Odling av blommor och prydnadsväxter på friland	Blommor och andra prydnadsväxter på friland > 2/3	2.01.08.01 > 2/3
				223	Odling av en kombination av grönsaker och växter på friland	Jordbruksföretag i klass 22, utom de i klass 221 och 222
		23	Annan trädgårdsodling			Jordbruksföretag inriktade på trädgårdsodling i växthus ≤ 2/3 och trädgårdsodling på friland ≤ 2/3	2.01.07.01.02 + 2.01.08.01 ≤ 2/3; 2.01.07.02 + 2.01.08.02 ≤ 2/3
				231	Svamp	Svamp > 2/3	2.06.01 > 2/3
				232	Plantskola	Plantskolor > 2/3	2.04.05 > 2/3
				233	Diverse trädgårdsodling	Jordbruksföretag i klass 23, utom de i klass 231 och 232
3	Fleråriga grödor					Frukt- och bärodling, citrusfruktodling, olivodling, vinodling, övriga fleråriga grödor och fleråriga grödor under glas > 2/3	P3 > 2/3
		35	Vinodling			Vinodlingar > 2/3	2.04.04 > 2/3
				351	Kvalitetsvin	Vinodlingar, vars produkter normalt används för kvalitetsvin > 2/3	2.04.04.01. > 2/3
				352	Annat vin än kvalitetsvin	Vinodlingar, vars produkter normalt används för andra viner > 2/3	2.04.04.02 > 2/3
				353	Bordsdruvor	Vinodlingar, vars produkter normalt används för bordsdruvor > 2/3	2.04.04.03 > 2/3
				354	Diverse vinodling	Jordbruksföretag i klass 35, utom de i klass 351, 352 och 353
		36	Frukt och citrusfrukter			Frukt- och bärodlingar och citrusodlingar > 2/3	2.04.01 + 2.04.02 > 2/3
				361	Frukt (utom citrusfrukter, tropiska och subtropiska frukter och nötter)	Fruktarter i tempererat klimat och bärarter > 2/3	2.04.01.01.01 + 2.04.01.02 > 2/3
				362	Citrusfrukt	Citrusodlingar > 2/3	2.04.02 > 2/3
				363	Nötter	Nötter > 2/3	2.04.01.03 > 2/3
				364	Tropiska och subtropiska frukter	Fruktarter i subtropiska klimatzoner > 2/3	2.04.01.01.02 > 2/3
				365	Frukt, citrusfrukt, tropiska och subtropiska frukter och nötter: blandad produktion	Jordbruksföretag i klass 36, utom de i klass 361, 362 , 363 och 364
		37	Oliver	370	Oliver	Olivodlingar > 2/3	2.04.03 > 2/3
		38	En kombination av olika fleråriga grödor	380	En kombination av olika fleråriga grödor	Jordbruksföretag i klass 3, utom de i klass 35, 36 och 37

Företag specialiserade på animalieproduktion
Driftsinriktning						Definition	Kod för variabel och gränsvärden (se del B i denna bilaga)
Allmän driftsinriktning		Huvudsaklig driftsinriktning		Särskild driftsinriktning
Kod		Kod		Kod
4	Betesdjur					Foder till betesdjur (dvs. foderrotfrukter och kålväxter, växter som skördas gröna, vall- och ängsmark, naturlig betesmark) och betesdjur (dvs. hästdjur, all boskap, får och getter) > 2/3	P4 > 2/3
		45	Mjölkboskap	450	Mjölkboskap	Mjölkkor > 3/4 av alla betesdjur; betesdjur > 1/10 av betesdjur och foderproduktion	3.02.06. > 3/4 GL; GL > 1/10 P4
		46	Nötkreatur – avel och uppfödning	460	Nötkreatur – avel och uppfödning	All boskap (dvs. nötkreatur yngre än ett år, nötkreatur, äldre än ett år men yngre än två år och nötkreatur på två år eller mer (tjurar och stutar, kvigor, mjölkkor och övriga kor)) > 2/3 av betesdjuren; mjölkkor ≤ 1/10 av betesdjuren; betesdjur > 1/10 av betesdjur och foderproduktion	P46 > 2/3 GL; 3.02.06. ≤ 1/10 GL; GL > 1/10 P4
		47	Nötkreatur – en kombination av mjölkboskap, avel och uppfödning	470	Nötkreatur – en kombination av mjölkboskap, avel och uppfödning	All boskap > 2/3 av betesdjuren; mjölkkor > 1/10 av betesdjuren; betesdjur > 1/10 av betesdjur och foderproduktion; utom jordbruksföretag i klass 45	P46 > 2/3 GL; 3.02.06. > 1/10 GL; GL > 1/10 P4; utom 45
		48	Får, getter och andra betesdjur			Jordbruksföretag i klass 4, utom de i klass 45, 46 och 47
				481	Får	Får > 2/3 av betesdjuren; betesdjur > 1/10 av betesdjur och foderproduktion	3.03.01. > 2/3 GL; GL > 1/10 P4
				482	En kombination av får och nötkreatur	All boskap > 1/3 av betesdjuren, får > 1/3 av betesdjuren och betesdjur > 1/10 av betesdjur och foderproduktion	P46 > 1/3 GL; 3.03.01. > 1/3 GL; GL > 1/10 P4
				483	Getter	Getter > 2/3 av betesdjuren; betesdjur > 1/10 av betesdjur och foderproduktion	3.03.02. > 2/3 GL; GL > 1/10 P4
				484	Diverse betesdjur	Jordbruksföretag i klass 48, utom de i klass 481, 482 och 483
5	Djur som föds upp med spannmål					Djur som föds upp på spannmål, dvs.: grisar (dvs. smågrisar, avelssuggor, övriga grisar), fjäderfän (dvs. slaktkycklingar, värphöns, övriga fjäderfän) och kaniner, avelshonor > 2/3	P5 > 2/3
		51	Grisar			Grisar > 2/3	P51 > 2/3
				511	Grisavel	Avelssuggor > 2/3	3.04.02 > 2/3
				512	Uppfödning av grisar	Smågrisar och övriga grisar > 2/3	3.04.01 + 3.04.99 > 2/3
				513	En kombination av avel och uppfödning av grisar	Jordbruksföretag i klass 51, utom de i klass 511 och 512
		52	Fjäderfän			Fjäderfän > 2/3	P52 > 2/3
				521	Värpfåglar	Värphöns > 2/3	3.05.02 > 2/3
				522	Fjäderfäkött	Slaktkycklingar och annat fjäderfä > 2/3	3.05.01 + 3.05.03 > 2/3
				523	En kombination av värpfåglar och fjäderfäkött	Jordbruksföretag i klass 52, utom de i klass 521 och 522
		53	En kombination av olika djur som föds upp med spannmål	530	En kombination av olika djur som föds upp med spannmål	Jordbruksföretag i klass 5, utom de i klass 51 och 52

Företag med blandad produktion
Driftsinriktning						Definition	Kod för variabel och gränsvärden (se del B i denna bilaga)
Allmän driftsinriktning		Huvudsaklig driftsinriktning		Särskild driftsinriktning
Kod		Kod		Kod
6	Blandad vegetabilieproduktion	61	Blandad vegetabilieproduktion			Allmänna åkergrödor, trädgårdsodling och fleråriga grödor > 2/3 (men allmänna åkergrödor ≤ 2/3 och trädgårdsodling ≤ 2/3 och fleråriga grödor ≤ 2/3)	(P1 + P2 + P3) > 2/3; P1 ≤ 2/3; P2 ≤ 2/3; P3 ≤ 2/3
				611	En kombination av trädgårdsodling och fleråriga grödor	Trädgårdsodling >1/3; fleråriga grödor >1/3	P2 > 1/3; P3 > 1/3
				612	En kombination av åkergrödor och trädgårdsodling	Allmänna åkergrödor > 1/3; trädgårdsodling >1/3	P1 > 1/3; P2 > 1/3
				613	En kombination av åkergrödor och vinodling	Allmänna åkergrödor > 1/3; vinodlingar > 1/3	P1 > 1/3; 2.04.04 > 1/3
				614	En kombination av åkergrödor och fleråriga grödor	Allmänna åkergrödor > 1/3; fleråriga grödor > 1/3; vin ≤ 1/3	P1 > 1/3; P3 > 1/3; 2.04.04 ≤ 1/3
				615	Blandad vegetabilieproduktion, huvudsakligen åkergrödor	Allmänna åkergrödor > 1/3; ingen annan verksamhet > 1/3	P1 > 1/3; P2 ≤ 1/3; P3 ≤ 1/3;
				616	Annan blandad vegetabilieproduktion	Jordbruksföretag i klass 61, utom de i klass 611, 612, 613, 614 och 615
7	Blandad animalieproduktion					Betesdjur, foderproduktion och djur som föds upp med spannmål > 2/3; betesdjur och foderproduktion ≤ 2/3 djur som föds upp med spannmål ≤ 2/3	P4 + P5 > 2/3; P4 ≤ 2/3; P5 ≤ 2/3
		73	Blandad animalie-produktion, huvud-sakligen betesdjur			Betesdjur och foderproduktion > djur som föds upp med spannmål	P4 > P5
				731	Blandad animalieproduktion, huvudsakligen mjölkboskap	Mjölkboskap > 1/3 av betesdjuren; mjölkkor > 1/2 av mjölkboskapen.	P45 > 1/3 GL; 3.02.06 > 1/2 P45;
				732	Blandad animalieproduktion, huvudsakligen djur som inte betar	Jordbruksföretag i klass 73, utom de i klass 731
		74	Blandad animalie-produktion, huvudsakligen djur som föds upp med spannmål			Betesdjur och foderproduktion ≤ djur som föds upp med spannmål	P4 ≤ P5
				741	Blandad animalieproduktion: djur som föds upp med spannmål och mjölkboskap	Mjölkboskap > 1/3 av betesdjuren; djur som föds upp med spannmål >1/3, mjölkkor >1/2 av mjölkboskap	P45 > 1/3 GL; P5 > 1/3; 3.02.06 > 1/2 P45
				742	Blandad animalieproduktion: djur som föds upp med spannmål och andra betesdjur än mjölkboskap	Jordbruksföretag i klass 74, utom de i klass 741
8	Kombinerad vegetabilie- och animalieproduktion					Jordbruksföretag som är undantagna från klasserna 1–7 och från klass 9
		83	En kombination av åkergrödor och betesdjur			Allmänna åkergrödor > 1/3; betesdjur och foderproduktion > 1/3	P1 > 1/3; P4 > 1/3
				831	En kombination av åkergrödor och mjölkboskap	Mjölkboskap > 1/3 av betesdjuren; mjölkkor > 1/2 av mjölkboskapen; mjölkboskap < åkergrödor	P45 > 1/3 GL; 3.02.06 > 1/2 P45; P45 < P1
				832	En kombination av mjölkboskap och åkergrödor	Mjölkboskap > 1/3 av betesdjuren; mjölkkor > 1/2 av mjölkboskapen; mjölkboskap ≥ åkergrödor	P45 > 1/3 GL; 3.02.06 > 1/2 P45; P45 ≥ P1
				833	En kombination av åkergrödor och andra betesdjur än mjölkboskap	Allmänna åkergrödor > betesdjur och foderproduktion, utom jordbruksföretag i klass 831	P1 > P4; utom 831
				834	En kombination av andra betesdjur än mjölkboskap och åkergrödor	Jordbruksföretag i klass 83, utom de i klass 831, 832 och 833
		84	En kombination av vegetabilie- och animalieproduktion			Jordbruksföretag i klass 8, utom de i klass 83
				841	En kombination av åkergrödor och djur som föds upp med spannmål	Allmänna åkergrödor > 1/3; djur som föds upp med spannmål > 1/3	P1 > 1/3; P5 > 1/3
				842	En kombination av fleråriga grödor och betesdjur	Fleråriga grödor > 1/3; betesdjur och foderproduktion > 1/3	P3 > 1/3; P4 > 1/3
				843	Biodling	Bin > 2/3	3.07. > 2/3
				844	En kombination av blandad vegetabilie- och animalieproduktion	Jordbruksföretag i klass 84, utom de i klass 841, 842 och 843

Övriga
Driftsinriktning						Definition	Kod för variabel och gränsvärden (se del B i denna bilaga)
Allmän driftsinriktning		Huvudsaklig driftsinriktning		Särskild driftsinriktning
Kod		Kod		Kod
9	Övriga	90	Övriga	900	Övriga	Övriga	Total-standardoutput = 0

BILAGA II

JORDBRUKSFÖRETAGENS EKONOMISKA STORLEK

A. JORDBRUKSFÖRETAGETS EKONOMISKA STORLEK

Ett jordbrukföretags ekonomiska storlek definieras som den sammanlagda standardoutputen, uttryckt i euro.

B. FÖRETAGENS EKONOMISKA STORLEKSKLASSER

Företagen klassificeras efter storleksklass i enlighet med följande:

Klass	Gränsvärden i euro
I	Under 2000 euro
II	Över 2000 men under 4000 euro
III	Över 4000 men under 8000 euro
IV	Över 8000 men under 15000 euro
V	Över 15000 men under 25000 euro
VI	Över 25000 men under 50000 euro
VII	Över 50000 men under 100000 euro
VIII	Över 100000 men under 250000 euro
IX	Över 250000 men under 500000 euro
X	Över 500000 men under 750000 euro
XI	Över 750000 men under 1000000 euro
XII	Över 1000000 men under 1500000 euro
XIII	Över 1500000 men under 3000000 euro
XIV	3000000 euro eller mer

De tillämpningsföreskrifter som har fastställts beträffande informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter och gemenskapsundersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket kan medföra att storleksklasserna II och III eller III och IV, IV och V, eller från III till V, VI och VII, VIII och IX, X och XI, från XII till XIV eller från X till XIV grupperas.

Vid genomförandet av artikel 4.1 i förordning 79/65/EEG bör medlemsstaterna fastställa ett tröskelvärde för jordbruksföretagens ekonomiska storlek med avseende på översynen av informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter, vilket bör motsvara de värden för respektive storleksklass som anges ovan.

BILAGA III

ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET MED DIREKT ANKNYTNING TILL FÖRETAGET

A. DEFINITION AV ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET MED DIREKT ANKNYTNING TILL FÖRETAGET

I begreppet annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till företaget ingår all annan verksamhet än den rena jordbruksverksamheten som bedrivs i direkt anslutning till jordbruket och som får ekonomiska resultat för jordbruksföretaget. I verksamheten används antingen jordbruksföretagets resurser (mark, byggnader, maskiner, jordbruksprodukter, osv.) eller de produkter som jordbruksföretaget producerar.

B. BERÄKNING AV OMFATTNINGEN AV ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET MED DIREKT ANKNYTNING TILL FÖRETAGET

Den andel av ett jordbruksföretags slutliga output som utgörs av annan inkomstbringande verksamhet beräknas som en andel av jordbruksföretagets sammanlagda omsättning, inklusive direktstöd. Beräkningen görs enligt följande:

C. UPPDELNING I KLASSER BEROENDE PÅ ANDELEN ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET MED DIREKT ANKNYTNING TILL FÖRETAGET

Jordbruksföretagen delas upp i klasser beroende på hur stor andel av den slutliga outputen som utgörs av annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till företaget enligt följande:

Klass	Gränsvärden ( %)
I	0 % till10 %
II	Över 10 % men under 50 %
III	Över 50 % men under 100 %

BILAGA IV

STANDARDOUTPUTS

1. DEFINITION AV BEGREPPET STANDARDOUTPUT OCH PRICIPER FÖR BERÄKNING AV STANDARDOUTPUT

Med output för en jordbruksvariabel avses bruttoproduktionens monetära värde fritt gård.

Med standardoutput (nedan kallad SO) avses värdet av den genomsnittliga outputen i en viss region och för en viss jorbruksvariabel.

Outputen är summan av värdet av driftsgrenens huvud- och biprodukter.

Värdena beräknas genom att produktionen per enhet multipliceras med priset fritt gård. Moms, produktskatt och direktstöd inbegrips inte.

c) Produktionsperiod

Standardoutputen motsvarar en produktionsperiod om 12 månader (ett kalenderår eller ett regleringsår).

I fråga om vegetabilie- och animalieprodukter med en produktionstid som är kortare eller längre än 12 månader beräknas en SO som motsvarar ett års växtlighet eller produktion.

d) Basuppgifter och referensperiod

SO fastställs på grundval av de faktorer som anges i punkt b. För detta ändamål samlas basuppgifter in i medlemsstaterna avseende en referensperiod som omfattar fem på varandra följande kalenderår eller regleringsår. Referensperioden ska vara densamma för alla medlemsstater och ska fastställas av kommissionen i samråd med medlemsstaterna. Den första referensperiod för vilken standardoutputs ska beräknas ska vara referensperioden 2007 som täcker kalenderåren 2005, 2006, 2007, 2008 och 2009 eller regleringsåren 2005/06, 2006/07, 2007/08, 2008/09 och 2009/10.

e) Enheter

1. Enheter:

a) SO för grödvariabler fastställs på grundval av en areal uttryckt i hektar. I fråga om svamp fastställs emellertid SO på grundval av bruttooutputen för den totala årliga skörden och uttrycks per 100 m2 odlad areal. För användning i informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter ska de SO som fastställs på detta sätt divideras med antalet skördar inom ett och samma år; detta antal meddelas av medlemsstaterna.

b) SO för boskapsvariabler fastställs per djur, med undantag av fjäderfän, för vilka SO fastställs per 100 djur, och för bin, för vilka de fastställs per kupa.

2. Monetära enheter och avrundning

De basuppgifter som ligger till grund för fastställande av SO och de beräknade SO ska anges i euro. För medlemsstater som inte deltar i den ekonomiska och monetära unionen ska SO räknas om till euro med hjälp av den genomsnittliga växelkursen för referensperioden, enligt punkt 1 d i denna bilaga. Kommissionen ska underrätta medlemsstaterna om dessa kurser.

SO får avrundas till närmaste femtal euro, när så är lämpligt.

2. SÄRREDOVISNING AV SO

a) Efter gröd- och boskapsvariabler

SO ska fastställas för alla variabler inom jordbruket som svarar mot rubrikerna i undersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket på det sätt som fastställs i undersökningarna.

b) Geografisk indelning

SO ska som ett minimum beräknas på grundval av geografiska enheter som kan användas som underlag för gemenskapens undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket och i informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter. Dessa geografiska enheter bygger samtliga på den nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) som definieras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003. Enheterna beskrivs som en gruppering av regioner på NUTS 3-nivå. Mindre gynnade områden och bergsområden räknas inte som geografiska enheter.

Inga SO fastställs för variabler som inte förekommer i den berörda regionen.

3. INSAMLING AV UPPGIFTER FÖR FASTSTÄLLANDE AV SO

a) Basuppgifterna för fastställande av SO ska förnyas åtminstone varje gång det görs en undersökning av företagsstrukturen i jordbruket i form av en jordbruksräkning.

b) Mellan två gemenskapsundersökningar av företagsstrukturen i jordbruket som sker i form av en jordbruksräkning, ska SO aktualiseras varje gång det sker en undersökning av företagsstrukturen i jordbruket. En sådan aktualisering görs

antingen genom att basuppgifterna förnyas på det sätt som beskrivs i led a,

eller genom en beräkningsmetod som möjliggör aktualisering av SO. Principerna för tillämpningen av en sådan metod fastställs på gemenskapsnivå.

4. GENOMFÖRANDE

I enlighet med föreskrifterna i denna bilaga ansvarar medlemsstaterna för insamlingen av de basuppgifter som behövs för att beräkna SO, för att omräkna dem till euro och för att samla in de uppgifter som behövs för att vid behov aktualisera värdena.

5. BEHANDLING AV SPECIALFALL

Följande särskilda bestämmelser föreskrivs för beräkningen av SO för vissa variabler:

a) Träda för vilken inga bidrag ges

Vid beräkningen av jordbruksföretagets sammanlagda SO ska SO avseende träda för vilka inga bidrag ges endast beaktas om det finns andra positiva SO på företaget.

b) Träda för vilken bidrag ges och som inte ger någon ekonomisk avkastning samt permanent gräsmark som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag

Eftersom produktionen från mark som berättigar till bidrag och som inte ger någon ekonomisk avkastning är begränsad till direktstöd, betraktas SO som lika med noll.

c) Köksträdgårdar

Eftersom produktionen från en köksträdgård normalt är avsedd för jordbrukarens egen förbrukning och inte för saluföring betraktas SO som lika med noll.

d) Boskap

Variablerna avseende boskap är uppdelade efter ålder. Outputen motsvarar värdet av djurets tillväxt under den tid då det tillhört en viss variabel. Detta kan också uttryckas som att outputen motsvarar skillnaden mellan djurets värde då det lämnar en viss variabel och dess värde när det förs in under en viss variabel (även kallat återanskaffningssvärdet).

e) Nötkreatur, yngre än ett år, tjur- och stutkalvar samt kvigor

SO för nötkreatur som är yngre än ett år tas endast med i beräkningen av ett jordbruksföretags sammanlagda SO om det under ett år finns fler nötkreatur än kor vid jordbruksföretaget. Endast SO avseende det överskjutande antalet nötkreatur under ett år tas med i beräkningen.

f) Andra får och andra getter

SO för andra får tas endast med i beräkningen av ett jordbruksföretags sammanlagda SO om det inte finns några avelsfårhonor vid jordbruksföretaget.

SO för andra getter tas endast med i beräkningen av ett jordbruksföretags sammanlagda SO om det inte finns några avelsgethonor vid jordbruksföretaget.

g) Smågrisar

SO för smågrisar tas endast med i beräkningen av ett jordbruksföretags sammanlagda SO om det inte finns några avelssuggor vid jordbruksföretaget.

h) Foderproduktion

Om det inte finns några betesdjur (dvs. hästdjur, boskap, får och getter) vid jordbruksföretaget betraktas foderproduktionen (dvs. foderrotfrukter, kålväxter, växter som skördas gröna, vall- och betesmark) som foder för försäljning och ingår således i outputen för den allmänna vegetabilieproduktionen.

Om det finns betesdjur vid jordbruksföretaget betraktas foderproduktionen som foder till betesdjuren och ingår outputen för betesdjur och foderproduktion.

BILAGA V

Jämförelsetabell
Beslut 85/377/EEG	Denna förordning
Artikel 1 första stycket	Artikel 1.1
Artikel 1 andra stycket	—
Artiklarna 2.1 och 2.2	—
Artikel 2.3	Artikel 1.2
Artiklarna 3–5	—
Artikel 6	Artikel 2.1
Artikel 7 första stycket första meningen	Artikel 2.2 första meningen
Artikel 7, första stycket, första till tredje strecksatsen	Artikel 2.2 första stycket led a–c
Artikel 7, första stycket, fjärde strecksatsen	—
Artikel 7 andra stycket	—
Artikel 7 tredje stycket	Artikel 2.2 andra stycket
Artikel 8 och artikel 9	Artikel 3
—	Artiklarna 4–7
Artikel 10	—
Artikel 11	—
Artikel 12	—
—	Artikel 8
Bilaga I	Bilaga IV
Bilaga II	Bilaga I
Bilaga III	Bilaga II
—	Bilaga III
—	Bilaga V

1 EGT 109, 23.6.1965, s. 1859/65.

2 EGT L 220, 17.8.1985, s. 1.

3 EUT L 321, 1.12.2008, s. 14.

4 EUT L 34, 7.2.2006, s. 3.

5 EGT L 56, 2.3.1988, s. 1.

6 EUT L 237, 4.9.2008, s. 18.

8 Följande variabler används endast på vissa villkor (se punkt 5 i bilaga IV): 2.01.05 (Foderrotfrukter och kålväxter), 2.01.09 (Grödor som skördas som grönfoder), 2.01.12.01 (Träda för vilken inga bidrag ges), 2.01.12.02 (Träda för vilken bidrag ges och som inte ger någon ekonomisk avkastning), 2.02 (Köksträdgårdar), 2.03.01 (Betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark), 2.03.02 (Naturlig betesmark), 2.03.03 (Betesmark och slåtteräng som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag), 3.02.01 (Nötkreatur, yngre än ett år, tjur- och stutkalvar samt kvigor), 3.03.01.99 (Övriga får), 3.03.02.99 (Övriga getter) och 3.04.01 (Smågrisar som väger mindre än 20 kg).

9 EUT L 154, 21.6.2003, s. 1.