Den företagsredovisning som ska användas för att fastställa inkomstförhållanden i jordbruksföretag och analysera sådana företags ekonomiska förhållanden

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning nr 79/65/EEG av den 15 juni 1965 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden inom Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 6.2, 7.3 och 12.2, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 781/2009 · förordning (EU) nr 385/2012.

(1) Posttyper, definitioner och utformningen av de redovisningsuppgifter som avses i artikel 7 i förordning nr 79/65/EEG och som insamlas med hjälp av den företagsredovisning som utfärdats för att på ett tillförlitligt sätt fastställa inkomstförhållanden i jordbruksföretag bör vara samma, oberoende av de undersökta företagens olika kännetecken. I syfte att göra uppgifterna så enkla och lättlästa som möjligt bör man även se till att denna enskilda företagsredovisning innehåller de redovisningsuppgifter som varje enskild undersökning av de ekonomiska förhållandena i de jordbruksföretag som valts ut i enlighet med artikel 11 i den förordningen kan kräva. I sådana fall ska företagsredovisningen även anses vara individuell företagsredovisning enligt artikel 12.1.

(2) Genom kommissionens förordning (EEG) nr 2237/77 av den 23 september 1977 om den företagsredovisning som ska användas för fastställande av jordbruksföretagens inkomstförhållanden införs bestämmelser om insamling av redovisningsuppgifter.

(3) De redovisningsuppgifter som samlas in med hjälp av företagsredovisningen bör ta hänsyn till de erfarenheter som gjorts sedan nätet inrättades och till utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken, och bör vara förenliga med de definitioner som ingår i gällande förordningar, bland annat i rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel, rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 vad gäller de områden som kan få bidrag från strukturfonderna, och med rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden).

(4) Förordning (EEG) nr 2237/77 bör därför anpassas till den utveckling som sedan denna förordning antogs har ägt rum inom den gemensamma jordbrukspolitiken, i fråga om arten av uppgifter som behövs för analys av uppgifterna samt i fråga om den kommunikationsteknik som används för att förmedla uppgifterna. För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen ersättas.

(5) Det samordningsorgan som tillsatts av varje enskild medlemsstat bör skicka de ifyllda företagsredovisningarna till kommissionen i enlighet med artikel 6 i förordning nr 79/65/EEG. Därför bör man se till att samordningsorganen kan skicka de berörda uppgifterna direkt till kommissionen med hjälp av det datasystem som upprättats av kommissionen, och att det systemet möjliggör elektroniskt utbyte av de uppgifter som krävs enligt de modeller som samordningsorganen tillhandahåller genom detta system. Dessutom bör kommissionen via Kommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter delge medlemsstaterna de allmänna villkoren för tillämpning av datasystemet.

(6) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från gemenskapskommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning nr 79/65/EEG av den 15 juni 1965 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden inom Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 6.2, 7.3 och 12.2, och

(1) Posttyper, definitioner och utformningen av de redovisningsuppgifter som avses i artikel 7 i förordning nr 79/65/EEG och som insamlas med hjälp av den företagsredovisning som utfärdats för att på ett tillförlitligt sätt fastställa inkomstförhållanden i jordbruksföretag bör vara samma, oberoende av de undersökta företagens olika kännetecken. I syfte att göra uppgifterna så enkla och lättlästa som möjligt bör man även se till att denna enskilda företagsredovisning innehåller de redovisningsuppgifter som varje enskild undersökning av de ekonomiska förhållandena i de jordbruksföretag som valts ut i enlighet med artikel 11 i den förordningen kan kräva. I sådana fall ska företagsredovisningen även anses vara individuell företagsredovisning enligt artikel 12.1.

(2) Genom kommissionens förordning (EEG) nr 2237/77 av den 23 september 1977 om den företagsredovisning som ska användas för fastställande av jordbruksföretagens inkomstförhållanden införs bestämmelser om insamling av redovisningsuppgifter.

(3) De redovisningsuppgifter som samlas in med hjälp av företagsredovisningen bör ta hänsyn till de erfarenheter som gjorts sedan nätet inrättades och till utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken, och bör vara förenliga med de definitioner som ingår i gällande förordningar, bland annat i rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel, rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 vad gäller de områden som kan få bidrag från strukturfonderna, och med rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden).

(4) Förordning (EEG) nr 2237/77 bör därför anpassas till den utveckling som sedan denna förordning antogs har ägt rum inom den gemensamma jordbrukspolitiken, i fråga om arten av uppgifter som behövs för analys av uppgifterna samt i fråga om den kommunikationsteknik som används för att förmedla uppgifterna. För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen ersättas.

(5) Det samordningsorgan som tillsatts av varje enskild medlemsstat bör skicka de ifyllda företagsredovisningarna till kommissionen i enlighet med artikel 6 i förordning nr 79/65/EEG. Därför bör man se till att samordningsorganen kan skicka de berörda uppgifterna direkt till kommissionen med hjälp av det datasystem som upprättats av kommissionen, och att det systemet möjliggör elektroniskt utbyte av de uppgifter som krävs enligt de modeller som samordningsorganen tillhandahåller genom detta system. Dessutom bör kommissionen via Kommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter delge medlemsstaterna de allmänna villkoren för tillämpning av datasystemet.

(6) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från gemenskapskommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Företagsredovisningar och redovisningsuppgifter

Ändrad genom förordning (EU) nr 385/2012.

1. Posttyper, definitioner och utformningen av de redovisningsuppgifter som krävs för det årliga fastställandet av inkomstförhållandena i jordbruksföretagen och analysen av deras ekonomiska förhållanden i enlighet med kapitel II och III i förordning nr 79/65/EEG fastställs i bilaga I till denna förordning.

2. Definitioner och anvisningar som avser uppgifter enligt punkt 1 fastställs i bilaga II.

Artikel2¶Meddelanden till kommissionen

Ändrad genom förordning (EU) nr 385/2012.

1. De företagsredovisningar och redovisningsuppgifter som avses i artikel 1 ska lämnas till kommissionen av det samordningsorgan som avses i artikel 6 i förordning nr 79/65/EEG, med hjälp av det datasystem som inrättats av kommissionen, och ska ställas till medlemsstaternas förfogande för elektroniskt informationsutbyte.

2. Medlemsstaterna ska av kommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter informeras om de allmänna villkoren för tillämpning av det datasystem som avses i punkt 1.

Företagsredovisningens form och innehåll ska definieras på grundval av en modell och av de anvisningar som behövs för dess upprättande. Kommissionen ska anpassa och aktualisera denna modell med hjälp av datasystemet, efter att ha informerat den kommitté som avses i första stycket ovan.

Artikel3¶Upphävande

Ändrad genom förordning (EU) nr 385/2012.

Förordning (EEG) nr 2237/277 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel4¶Ikraftträdande

Ändrad genom förordning (EU) nr 385/2012.

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med räkenskapsåret 2009.

BILAGA I

FÖRETAGSREDOVISNINGENS UTFORMNING

För varje rubrik och kolumn i tabellerna i denna bilaga är det nödvändigt att hänvisa till de definitioner och föreskrifter som anges i bilaga II. De nummer som anges i kolumnerna i dessa tabeller är löpnummer som hänvisar till fält i informationsmediet. Löpnumren anges systematiskt, även för positioner som aldrig blir ifyllda (t.ex. tabell K, kolumn för produkt 162 ”Komjölk”). De oanvända löpnumren är lediga och kan användas i ett senare skede; de bör fyllas i med nollor.

BILAGA II

DEFINITIONER OCH ANVISNINGAR FÖR FÖRETAGSREDOVISNINGEN

I. ALLMÄNNA DEFINITIONER OCH ANVISNINGAR

De uppgifter som förs in i företagsredovisningen ska endast gälla ett jordbruksföretag och ett räkenskapsår med 12 på varandra följande månader.

Uppgifterna i företagsredovisningen ska endast gälla jordbruksföretaget. Dessa uppgifter avser jordbruksföretagets egna verksamhet, och, om så är lämpligt, både skogsbruk och turism. All annan verksamhet som företagaren eller företagarens familj företar och som inte gäller själva jordbruket, eller som gäller pension, arv, privata bankkonton, i jordbruksföretaget ej ingående fastigheter, privata skatter, privat försäkring osv. ska inte tas med i företagsredovisningen.

När företagets produktionsresurser (avlönad eller oavlönad arbetskraft, maskiner eller redskap) används för att öka anläggningstillgångarna (konstruktion eller omfattande reparation av maskiner, uppförande, större reparation eller rivning av byggnader, plantering eller avverkning av fruktträd), ska motsvarande kostnader – eller en värdering därav – inte inberäknas i företagets driftskostnader. Under alla omständigheter ska arbetskostnader och arbetstimmar som använts till att producera anläggningstillgångar varken ingå i kostnader eller tas med bland uppgifter om arbetskraft. Om det i särskilda fall inte är möjligt att (bortsett från kostnader för arbetskraft) särskilja och värdera vissa kostnader för produktion av anläggningstillgångar (t.ex. användning av företagets traktor) och om dessa kostnader sedan upptagits under kostnader, ska en beräkning av alla dessa kostnader som uppstått vid produktion av anläggningstillgångar anges under rubrik 181 (övriga produkter och intäkter).

Vid alla tillfällen ska värdet av producerade anläggningstillgångar värderas på basis av deras produktionskostnad (inberäknat värdet av avlönad eller oavlönad arbetskraft) och läggas till värdet av anläggningstillgångar under rubrikerna 94–101.

Uppgifterna i företagsredovisningen ska grundas på en redovisning bestående av poster som bokförts systematiskt och regelbundet under räkenskapsåret.

Redovisningsuppgifterna uttrycks i monetära värden

antingen utan moms,

eller med moms, under de omständigheter som anges nedan (se rubrikerna 107–111).

Redovisningsuppgifter i monetära värden anges utan bidrag och subventioner. Med bidrag och subventioner förstås varje direkt stöd från allmänna medel som har givit upphov till en särskild intäkt (se rubrikerna 112–118).

Bidrag och subventioner:

I tabell G ska de bidrag och subventioner föras upp som erhållits under räkenskapsåret, inbegripet sådana som erhållits för investeringar som gjorts under föregående räkenskapsår.

I tabell J ska följande föras upp:

Alla direkta betalningar för produktion, areal eller animalieprodukter avseende det innevarande räkenskapsåret, även sådana som ännu inte erhållits.

För subventioner för landsbygdsutveckling endast de belopp som erhållits under räkenskapsåret.

I tabell M förs de direkta betalningarna för befintlig areal eller animalieproduktion under det berörda räkenskapsåret upp, även om de ännu inte erhållits.

Uppgifterna i företagsredovisningen ska anges i följande enheter och med följande precisionsgrad:

Värde: Värden anges i euro eller i nationella monetära enheter utan decimalkomma. För nationella valutor där enheten har ett lågt relativt värde jämfört med euron kan den berörda medlemsstatens sambandsorgan och den personal inom kommissionen som handhar informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter komma överens om att värdena ska anges i hundratal eller tusental av den nationella valutaenheten.

Fysisk kvantitet anges i hkg (hkg = 100 kg), med undantag för ägg, som anges i tusental, och för vin och därmed relaterade produkter, som anges i hektoliter.

Areal anges i ar, utom när det gäller svamp, då arealen anges som total odlingsareal i kvadratmeter.

Genomsnittlig djurbesättning anges med upp till en decimal, utom för fjäderfä och kaniner, som anges i heltal, och för bin, som anges i antal befolkade bikupor.

Arbetsenheter anges med upp till två decimaler.

De fasta positionerna, (se tabellerna A–J i bilaga I) där inget ska anges, fylls i med nollor.

För produkter i tabell K, överföringar av kvoter och andra lagstadgade rättigheter i tabell L, direkta betalningar i tabell M och uppgifter om inköp och försäljning av djur i tabell N, ska nollor anges i de positioner där det inte finns några uppgifter att fylla i.

II. DEFINITIONER OCH ANVISNINGAR FÖR INDIVIDUELLA POSTER I FÖRETAGSREDOVISNINGEN

A. ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR OM FÖRETAGET

1. Företagsnummer

Ett nummer tilldelas varje rapporterande företag, när det väljs ut för första gången. Företaget behåller detta nummer under hela den tid som företaget deltar i informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter. Ett nummer som en gång är tilldelat, kan därefter aldrig tilldelas ett annat företag.

Om företaget emellertid ändras väsentligt och särskilt om denna ändring skett genom uppdelning i två separata företag eller genom samgående med ett annat företag, ska företaget anses som ett nytt företag och ett nytt nummer tilldelas. En ändring av verksamhetens driftsinriktning fordrar inte byte av nummer. Om en sammanblandning kan uppstå med något annat rapporterande företag om företaget behåller sitt nummer (t.ex. när nya regionala distrikt skapas), bör numret bytas. En tabell som visar sambandet mellan gamla och nya nummer ska då överlämnas till kommissionen.

Ett företagsnummer består av följande tre nummergrupper:

Löpnummer 1 – Område:: en kod ska anges som motsvarar den kod som anges i bilaga I till kommissionens förordning (EEG) nr 1859/82.

Löpnummer 2 – Distrikt i området:: en kod ska anges. De distrikt som utvalts bör grunda sig på det gemensamma systemet för klassificering av regioner ”Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter” (Nuts) som upprättats av Europeiska gemenskapernas statistikkontor i samarbete med de nationella statistiska instituten. Den berörda medlemsstaten ska överlämna en tabell till kommissionen där man för varje använd distriktskod anger motsvarande Nuts-regioner samt motsvarande region för vilken särskilda värden för standardtäckningsbidraget beräknas.

Löpnummer 3 – Företagets löpnummer.:

2. Uppgifter om dataposter

De uppgifter som svarar mot de fem första löpnumren utgör företagets etikett. De upprepas först i varje post. Den sjätte uppgiften som anges för varje företag anger antalet odelbara 10-datagrupper. Företagets organisationsform

3. Företagets organisationsform

1. = Familjeföretag: företagets ekonomiska resultat täcker kompensationen för oavlönat arbete och eget kapital av företagaren och företagarfamiljen.

2. = Enkla bolag: åtminstone hälften av bolagets medlemmar arbetar i företaget som oavlönad arbetskraft och företagets ekonomiska resultat täcker kompensationen för medlemmarnas produktionsfaktorer i företaget.

3. = Annan: företag utan oavlönad arbetskraft och andra företag som inte kan klassas under kategorier 1 och 2.

4. Nationella vägningstal

Löpnummer 20: jordbrukets nationella vägningstal, beräknat av medlemsstaten. Värdena ska anges med två decimaler.

Löpnummer 21:

Löpnummer 22:

5. Anläggningens läge

Numret ska avse den mest lämpliga geografiska enheten (helst kommunen) där företaget är beläget.

En karta över dessa geografiska enheter med deras respektive nummer ska sändas till kommissionen. Alla större ändringar av dessa geografiska enheters gränser bör meddelas kommissionen

6. Företagskategori

Löpnummer 32 – Ekologiskt jordbruk: uppgift ska lämnas om huruvida företaget tillämpar ekologiska produktionsmetoder i enlighet med förordning (EEG) nr 2092/91, särskilt artikel 6 i denna. Följande koder ska användas:

1. = Företaget tillämpar inte ekologiska produktionsmetoder.

2. = Företaget tillämpar endast ekologiska produktionsmetoder.

3. = Företaget håller på att ställa om till ekologiska produktionsmetoder eller tillämpar både ekologiska och andra produktionsmetoder.

Löpnummer 33: Kod för driftsinriktning i enlighet med bilaga II till kommissionens beslut 85/337/EEG vid den tidpunkt då företaget valdes ut för det berörda räkenskapsåret.

Löpnummer 34: Kod för driftsinriktning i enlighet med bilaga II till beslut 85/337/EEG på grundval av räkenskapsuppgifterna för det berörda året.

Löpnummer 35: Kod för företagets ekonomiska storleksklass i enlighet med bilaga III till beslut 85/337/EEG vid den tidpunkt då företaget valdes ut för det berörda räkenskapsåret.

Löpnummer 36: Kod för företagets ekonomiska storleksklass i enlighet med bilaga III till beslut 85/337/EEG på grundval av räkenskapsuppgifterna för det berörda året.

7. Bokslutsdatum och datum för upprättande av informationsmediet

Löpnummer 37 – Bokslutsdatum: t.ex. 30.6.2009 eller 31.12.2009.

Löpnummer 38 – Datum för upprättande av registret: t.ex. 15.8.2010.

8. Mindre gynnat område

En uppgift ska lämnas om huruvida större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett område som omfattas av artiklarna 18, 19 och 20 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999. Följande koder ska användas:

1 = Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är inte belägen i ett mindre gynnat område enligt artiklarna 18, 19 och 20 i förordning (EG) nr 1257/1999.

2 = Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett mindre gynnat område enligt artiklarna 19 och 20 i förordning (EG) nr 1257/1999.

3 = Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett bergsområde enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 1257/1999.

4 = Områdena är så små och talrika i dessa medlemsstater att uppgiften inte är betydelsefull.

9. Andra uppgifter om företaget

Löpnummer 40 – Konstbevattnad utnyttjad jordbruksareal: Utnyttjad jordbruksareal (UJA), bortsett från odlingar under glas, som konstbevattnas under året med hjälp av stationär eller rörlig utrustning, oavsett vilken metod som används (vattenspridare, översvämning).

Löpnummer 41 – Höjd över havet: Höjden över havet bör anges med följande koder:

1 = Större delen av företaget ligger i en zon < 300 m.

2 = Större delen av företaget ligger i zonen 300–600 m.

3 = Större delen av företaget ligger i en zon > 600 m.

4 = Information ej tillgänglig.

Löpnummer 42 – Antal betesdagar i bergsområden eller på andra betesmarker som inte ingår i den utnyttjade jordbruksarealen (UJA):: Antal (hela) betesdagar beräknat efter antal djurenheter (DE) tillhörande företaget på mark som inte ingår i den utnyttjade jordbruksarealen. En betesdag för en djurenhet (DE) motsvarar en dags betande av en mjölkko, ett nötkreatur eller en häst som är minst två år. Betesdagarna för sådana nötkreatur och hästar som är yngre än två år samt för getter och för får omvandlas till betesdagar per DE genom att tillämpa koefficienten 0,5 respektive 0,2 och 0,15.

Löpnummer 43 – Total areal som odlas övertäckt:: anges i antal ar på vilka i princip grödor av typ 5 får odlas, dvs. grödor under rubrikerna 138, 141 och 156, och även de grödor under rubrikerna 143, 139, 285 och 157 som hör till typ 5. Med övertäckt avses växthus, fasta drivbänkar eller plasttunnlar man kan gå in i, men inte plasttunnlar man inte kan gå in i, miniväxthus eller ickefasta drivbänkar (se definition av grödorna under rubrikerna 138, 141 och 156 i tabell K). Med total areal avses den totala övertäckta markarealen, oavsett användningsändamål (således även gångar). För växthus med flera våningar räknas markarealen endast en gång.

Löpnummer 44 – Strukturfondsområde:: Uppgift ska lämnas om huruvida större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett område som omfattas av artiklarna 5, 6 eller 8 i förordning (EG) nr 1083/2006. Följande koder ska användas:

5 = Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är inte belägen i ett område som omfattas av artikel 5, 6 eller 8 i förordning (EG) nr 1083/2006.

6 = Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett område som omfattas av konvergensmålet i enlighet med förordning (EG) nr 1083/2006, särskilt artikel 5.

7 = Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett område som omfattas av målet regional konkurrenskraft och sysselsättning i enlighet med förordning (EG) nr 1083/2006, särskilt artikel 6.

8 = Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett område som är berättigat till övergångsstöd i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1083/2006.

Löpnummer 45 – Område med miljöbetingade restriktioner:: uppgift ska lämnas om huruvida större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett område som omfattas av artikel 38 i förordning (EG) nr 1698/2005. Följande koder ska användas:

1 = Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är inte belägen i ett område som kan komma i fråga för Natura 2000-stöd eller utbetalningar kopplade till Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG i den mening som avses i artikel 38 i förordning (EG) nr 1698/2005.

2 = Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett område som kan komma i fråga för Natura 2000-stöd eller utbetalningar kopplade till direktiv 2000/60/EG i den mening som avses i artikel 38 i förordning (EG) nr 1698/2005.

Löpnummer 46 – Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till företaget:: Anges som ett procentintervall för den del av den totala omsättningen i företagsredovisningen som kommer från annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till företaget. Följande koder ska användas:

1 = ≥ 0 till ≤ 10 %

2 = > 10 % till ≤ 50 %

3 = > 50 % till < 100 %

B. BRUKNINGSFORM FÖR UJA

Mark tillhörig företag som brukas gemensamt av två eller fler partner ska registreras som areal brukat med äganderätt, arrenderad areal eller som areal som andelsbrukas, enligt överenskommelsen som är i kraft mellan dem.

10. Jordbruksareal (UJA) som brukas med äganderätt

Utnyttjad jordbruksareal (åkermark, ängsmark, permanent betesmark och fleråriga odlingar) som jordbrukaren äger, har brukande- eller nyttjanderätten till eller långtidskontrakt för och/eller UJA som används på likartade villkor. Omfattar även mark som arrenderas till andra för sådd (rubrik 149).

11. Arrenderad UJA

Utnyttjad jordbruksareal (åkermark, ängsmark, permanent betesmark, fleråriga odlingar) som används av annan än ägaren, nyttjanderättshavaren eller innehavaren av ett långtidskontrakt (arrendet ska betalas kontant och/eller i naturaförmåner; arrendet i allmänhet fastställt i förväg och varierar inte beroende på jordbrukets resultat) och/eller utnyttjad jordbruksareal som används på liknande villkor.

I den arrenderade arealen ingår inte mark vars skörd köps på rot. De belopp som betalas för skörd på rot ska anges i tabell F under rubrikerna 65–67 (inköpt foder) när det gäller gräsmark och fodergrödor och under rubrik 76 (övriga särskilda kostnader för vegetabilieproduktion) när det gäller grödor för saluföring (produkter som vanligen saluförs). Säljbara skördar som köps på rot ska anges utan att området i fråga specificeras (se anvisningarna beträffande areal, kolumn 4, tabell K).

Mark som arrenderas mindre än ett år på tillfällig basis och produktion från denna mark behandlas på ett likartat sätt som mark vars skörd köps på rot. Jordbruksareal som andelsbrukas eller brukas under andra former

12. Jordbruksareal (UJA) som andelsbrukas eller brukas under andra former

Utnyttjad jordbruksareal (åkermark, ängsmark, permanent betesmark och fleråriga odlingar) som odlas gemensamt av överlåtaren och den arrendator som på grundval av ett avtal betalar med en del av sin egen produktion och/eller utnyttjad jordbruksareal som brukas på liknande villkor.

C. ARBETSKRAFT

Med arbetskraft avses samtliga personer som under räkenskapsåret har deltagit i arbete vid jordbruket (se nedan). Däremot ingår inte personer som har utfört detta arbete för annan persons eller annat företags räkning (Inventariehyror, körslor och köpta tjänster i jordbruket; kostnaderna för detta återfinns i tabell F under rubrik 60).

När det gäller ömsesidig hjälp mellan företag, där hjälpen består av utbyte av arbetskraft och den givna hjälpen i princip är likvärdig den mottagna hjälpen, anges arbetskraftens faktiska arbetstid och alla löner som har samband därmed i företagsredovisningen.

Den erhållna hjälpen kompenseras ibland i annan form (t.ex. hjälp i form av arbete som kompenseras genom utförande av en maskintjänst). När det gäller utbyte av tjänster i liten skala, anges inga uppgifter i företagsredovisningen (i ovanstående exempel anges inte den mottagna hjälpen under arbetskraft; i kostnaderna för maskiner ingår dock kostnader för att göra utrustningen tillgänglig). I undantagsfall, när utbytet av tjänster sker i stor skala, ska något av följande förfaranden användas:

a) Hjälp som erhållits i form av arbete kompenseras av en annan typ av tjänst (t.ex. utförande av en maskintjänst): den mottagna arbetstid registreras som avlönat jordbruksarbete (rubrik 20 eller 21, beroende på om arbetskraften är fast anställd i jordbruket); värdet av den givna hjälpen registreras både som produktion under den aktuella rubriken (i detta exempel: rubrik 177 ”Kontraktsarbete för tredje man, inklusive uthyrning av utrustning”) och som en kostnad (under rubrik 59 ”Löner och sociala avgifter”).

b) Hjälpen som ges i form av arbete kompenseras av en annan typ av tjänster (t.ex. utförande av en maskintjänst): i så fall ska inte arbetstiden och dithörande lön beaktas; den erhållna tjänstens värde ska anges under motsvarande rubrik (i detta fall: rubrik 60 ”Inventariehyror, körslor och andra köpta tjänster”).

Man skiljer mellan följande typer av arbetskraft:

A. Oavlönad fast arbetskraft

Oavlönad arbetskraft eller arbetskraft som erhåller mindre ersättning (kontant eller i naturaförmåner) än vad som normalt betalas för utförda tjänster (sådana utgifter ska inte upptas som kostnader i jordbruket) och som under räkenskapsåret har arbetat i företaget (utanför de normala helgerna) under minst en hel dag varje vecka.

En person som är fast anställd men som av särskilda skäl endast har arbetat i företaget en kort tid under räkenskapsåret upptas ändå (med de faktiskt arbetade timmarna) under fast anställd arbetskraft.

Följande eller liknande fall kan förekomma:

a) Särskilda produktionsförhållanden inom företaget som innebär att arbetskraften inte behövs under hela året: t.ex. oliv- eller vinodling, jordbruk som är specialiserat på säsongsbetonad uppfödning av boskap eller har produktion av frukt och grönsaker på kalljord.

b) Frånvaro från arbetet, förutom de vanliga helgerna, på grund av militärtjänst, sjukdom, olycksfall, föräldraledighet, tjänstledighet m.m.

c) Påbörjar under året en anställning eller lämnar företaget.

d) Totalt avbrott i arbetet i företaget på grund av olycka (översvämning, brand osv.).

Åtskillnad görs mellan följande undergrupper:

13. Företagare som driftsledare

En person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget och som sköter den dagliga driften. Vid arrende där arrendatorn betalar med en del av sin egen produktion anges arrendatorn som företagare och driftsledare.

14. Företagare men ej driftsledare

En person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget men som ej sköter den dagliga driften.

15. Driftsledare men ej företagare

En person som sköter den dagliga driften i företaget utan att ha det juridiska och ekonomiska ansvaret.

Företagarens make/maka

17. Övrig oavlönad fast arbetskraft

Oavlönad fast arbetskraft som inte omfattas av de föregående rubrikerna. I denna undergrupp ingår även förmän och arbetsledare som inte ansvarar för hela jordbrukets drift.

B.18. Oavlönad tillfällig arbetskraft

Oavlönad arbetskraft som inte har arbetat regelbundet i företaget under räkenskapsåret upptas under denna rubrik.

C. Avlönad fast arbetskraft

Arbetskraft som är normalt avlönad (kontant och/eller i naturaförmåner) i förhållande till de utförda tjänsterna och som under räkenskapsåret (utanför de normala helgerna) arbetade i företaget minst en hel dag per vecka.

Följande undergrupper ska anges:

19. Driftsledare

Avlönad person som sköter företagets dagliga drift.

20. Övriga

All fast avlönad arbetskraft (bortsett från företagets avlönade driftsledare) upptas under denna rubrik. I denna undergrupp ingår även förmän och arbetsledare som inte ansvarar för hela jordbrukets drift.

D.21. Avlönad tillfällig arbetskraft

Avlönad arbetskraft som inte arbetade regelbundet i företaget under räkenskapsåret (bl.a. arbetare med ackordslön) upptas under denna rubrik.

KOLUMNER I TABELL C

Funktioner (kolumn 1, positionerna 51, 55, 59, 63 och 67)

Personernas funktion anges genom ett kodnummer i kolumn (1), dvs.:

1 = Företagare som driftsledare

2 = Företagare men ej driftsledare

3 = Driftsledare men ej företagare

Om flera personer innehar samma funktion (t.ex. två bröder eller far och son) ska var och en registreras efter fallande ansvar; om de har lika stort ansvar ska de registreras efter fallande ålder. Uppgifter rörande den person som har störst ansvar anges i positionerna 51–54; uppgifter rörande den person som har näst störst ansvar anges i positionerna 55–58 osv.

Antal personer (kolumn 1, positionerna 71 och 74)

Antalet äkta makor/makar och antalet personer i kategorin ”Annan oavlönad fast arbetskraft” ska anges. Om det finns flera företagare kan det finnas mer än en äkta make eller maka.

Födelseår (kolumn 2)

Födelseår ska anges bara för företagaren/företagarna och/eller driftsledaren/driftsledarna (kategorierna 13–15 och 19) med användande av de två sista siffrorna i födelseåret.

Total arbetskraft: antal årsarbetsenheter (kolumn 3)

Den totala arbetskraften som är fast anställd är uttryckt i antal årsarbetsenheter. En årsarbetsenhet motsvarar en person som arbetar heltid vid företaget. En person kan inte överskrida en årsarbetsenhet, även om hans faktiska arbetstid överstiger den normala årliga arbetstiden i den berörda regionen och i samma typ av företag. En person som inte arbetar hela året i företaget representerar en del av en årsarbetsenhet. Årsarbetsenheten för varje sådan person erhålls genom att dela hans faktiska årliga arbetstid med den normala årliga arbetstiden för en heltidsanställd arbetare i den berörda regionen och i samma företagstyp.

När det gäller arbetare med nedsatt kapacitet ska antalet årsarbetsenheter minskas i proportion till deras kapacitet.

Arbetstid (kolumn 4)

Arbetstiden anges i timmar. Den ska avse den tid som faktiskt är använd till arbete i företaget. När det gäller arbetare med nedsatt kapacitet ska arbetstiden minskas i proportion till deras kapacitet.

Arbetstiden för arbetskraft med ackordslön värderas genom att dela den totalsumma som betalts för arbetet med timlönen för en timanställd arbetare.

Arbete i ett jordbruksföretag

Arbetet i företaget omfattar alla former av arbete i fråga om planering, övervakning och utförande, såväl manuellt som administrativt arbete, som utförs i samband med den normala driften av företaget såsom

ekonomisk planering och förvaltning (inköp och försäljning för jordbruket, bokföring m.m.),

markarbete (plöjning, sådd, skörd, underhåll av fruktträdgårdar osv.),

boskapsskötsel (beredning av föda, utfodring av djur, mjölkning, skötsel av besättning osv.),

beredning av produkter för marknaden, lagring och bearbetning vid jordbruket),

underhåll av byggnader, maskiner, utrustning, häckar, diken m.m.,

företagets egna transporter utförda av företagets arbetskraft,

annat arbete med direkt anknytning till jordbruksarbetet:

skogsbruk på skogsarealer som ingår i jordbruksföretaget,

arbete med turistverksamhet (underhåll av områden för camping, sport- eller fritidsaktiviteter, ridning, stuguthyrning osv.) om dessa är underordnade och ingår i företagets verksamhet i sådan utsträckning att det i praktiken är omöjligt att skilja turismverksamheten från det normala jordbruksarbetet i företaget (i detta fall medräknas intäkter och kostnader i förbindelse med turism i företaget under rubriken produkter (se rubrik 179) respektive jordbrukskostnader,

entreprenadarbete åt utomstående om detta är tillfälligt och utfört med företagets utrustning (betalning för detta räknas in i företagets produktion).

I arbetet på jordbruksföretaget inräknas inte

arbete för produktion av anläggningstillgångar (anläggning eller större reparationer av byggnader eller maskiner, plantering av fruktträdgårdar, rivning av byggnader, avverkning av fruktträd m.m.),

arbete som utförs för företagarens eller driftsledarens hushåll.

D. BESÄTTNINGENS STORLEK OCH VÄRDE

Åtskillnad ska göras mellan följande kategorier av djur:

22. HÄSTAR (alla åldrar)

Även kapplöpnings- och ridhästar, åsnor, mulor och mulåsnor m.m.

23. KALVAR FÖR SLAKT

Kalvar som normalt slaktas vid ungefär sex månaders ålder.

ÖVRIG NÖTBOSKAP UNDER 1 ÅR

NÖTBOSKAP, HANDJUR, FRÅN 1 TILL UNDER 2 ÅR

26. NÖTBOSKAP, HONDJUR, FRÅN 1 TILL UNDER 2 ÅR

Bortsett från nötkreatur som har kalvat.

NÖTBOSKAP, HANDJUR, MINST 2 ÅR

28. KVIGOR FÖR MJÖLKPRODUKTION

Nötboskap, hondjur, minst 2 år, som ännu inte kalvat och är ämnade för avel.

29. KVIGOR FÖR KÖTTPRODUKTION

Nötboskap, hondjur, minst 2 år, som inte har kalvat och inte är ämnade för avel.

30. MJÖLKKOR

Nötboskap, hondjur, som har kalvat (även om dessa är under 2 år) och som uteslutande eller huvudsakligen används för produktion av mjölk avsedd för konsumtion eller för bearbetning till mjölkprodukter.

31. UTSLAGSKOR

Mjölkkor efter deras sista laktation. Anges, om informationen är tillgänglig i företagets redovisning.

32. ÖVRIGA KOR

1. Nötkreatur, hondjur, som har kalvat (även om dessa är under 2 år) som uteslutande eller huvudsakligen används för uppfödning av kalvar och vars mjölk inte används för produktion av mjölk avsedd för konsumtion eller för bearbetning till mjölkprodukter.

2. Arbetskor.

3. Utslagskor (vare sig de är gödda eller ej före slakt).

Rubrikerna 23–32 omfattar även motsvarande kategorier bufflar, handjur och hondjur.

BIKUPOR, antal befolkade kupor ska anges

KANINER, HONDJUR FÖR AVEL

35.–37. Lediga.

GETTER, HONDJUR FÖR AVEL

39. ÖVRIGA GETTER

Andra getter än hondjur för avel.

40. TACKOR

Tackor, minst 1 år, ämnade för avel.

41. ÖVRIGA FÅR

Får i alla åldrar med undantag för tackor.

Ledig.

43. SMÅGRISAR

Smågrisar med en levande vikt på mindre än 20 kg.

44. AVELSSUGGOR

Suggor för avel med en levande vikt på minst 50 kg med undantag för utslagssuggor (se rubrik 46 ”Övriga svin”).

45. SLAKTSVIN

Svin för gödning med en levande vikt på minst 20 kg, med undantag för utslagssuggor och galtar (se rubrik 46 ”Övriga svin”).

46. ÖVRIGA SVIN

Svin med en levande vikt på minst 20 kg, med undantag för avelssuggor (se rubrik 44) och slaktsvin (se rubrik 45).

47. SLAKTKYCKLINGAR

Värphöns och slakthöns ingår ej. Småkycklingar ingår ej.

48. VÄRPHÖNS

Omfattar även unghöns, värphöns och slakthöns. Unghöns är unga hönor som ännu inte börjat värpa. Småkycklingar ingår ej.

49. ÖVRIGA FJÄDERFÄ

Omfattar ankor, kalkoner, gäss, pärlhöns och strutsar. Hondjur avsedda för avel ingår. Småkycklingar ingår ej.

50. ÖVRIGA DJUR

Endast uppskattningar. Omfattar småkycklingar, kaniner (utom hondjur avsedda för avel), rådjur, bison, och fisk. Omfattar även ponnyer och andra djur som används för lantbruksturism. Omfattar ej produkter från andra djur (se tabell K, rubrik 170).

KOLUMNER I TABELL D

Vid räkenskapsårets början (kolumn 1 och 2)

Antal (kolumn 1) Antal djur som tillhör företaget vid räkenskapsårets början, vare sig de befinner sig på företaget vid denna tid eller ej.

Värde (kolumn 2) Värdet på besättningen som tillhör företaget vid räkenskapsårets början, fastställd på basis av de priser som gäller vid denna tidpunkt.

Vid räkenskapsårets slut (kolumn 3 och 4)

Antal (kolumn 3) Antal djur som tillhör företaget vid räkenskapsårets slut, vare sig de befinner sig på företaget vid denna tid eller ej.

Värde (kolumn 4) Värdet på besättningen som tillhör företaget vid räkenskapsårets slut, fastställd på basis av de priser som gäller vid denna tidpunkt.

Genomsnittligt antal (kolumn 5)

Det genomsnittliga antalet anges med en decimal, utom för fjäderfä och kaniner där antalet ska anges i heltal. En enhet avser ett djur som funnits på företaget under ett år. Djuren räknas i proportion till hur lång tid de har funnits på företaget under året.

Det genomsnittliga antalet fastställs antingen genom periodvisa undersökningar eller genom att registrera tillförsel och leveranser. Alla djur som finns på företaget, inberäknat djur som genom kontrakt föds upp eller göds (djur som inte tillhör företaget och som är uppfödda eller gödda där på ett sådant sätt att denna verksamhet endast utgör en tjänst från företagaren, som inte tar på sig den ekonomiska risk som normalt gäller vid uppfödning och gödning av sådana djur) och djur som tas emot eller lämnas för betesgång, för den tid av året som de vistas på företaget.

E. INKÖP OCH FÖRSÄLJNING AV BOSKAP

Följande kategorier av djur ska anges:

Hästar

Nötboskap

Rubrik 52 omfattar även inköp och försäljning av bufflar.

Ledig.

Får

Getter

Svin

Fjäderfä

Omfattar även de belopp som betalats för ägg för kläckning och inköp och försäljning av småkycklingar.

Andra djur

Omfattar kaniner och befolkade bikupor.

KOLUMNER I TABELL E

Inköp av djur (kolumn 1)

De sammanlagda boskapsinköpen under räkenskapsåret (inberäknat kostnader i förbindelse med köpet). Bidrag och subventioner i samband härmed ska inte dras av från summan av dessa inköp, utan specificeras under rubrik 116 (se anvisningarna till denna rubrik).

Försäljning av djur (kolumn 2)

Den sammanlagda boskapsförsäljningen under räkenskapsåret. Bidrag och subventioner i samband härmed ska inte tas med i summan av försäljningen, utan specificeras under rubrik 112 (se anvisningarna till denna rubrik).

Eventuella kostnader för saluföringen ska inte dras av från det totala försäljningsbeloppet, utan de anges under rubrik 71 (”Övriga särskilda kostnader för djurhållning”).

Egen förbrukning och naturaförmåner (kolumn 3)

Värdet av den boskap som konsumerats för eget bruk eller som naturaförmåner under räkenskapsåret, värderat till priset vid ”avhämtning vid gården”.

F. KOSTNADER

Företagets kostnader (kontant eller som naturaförmåner) hänförs till ”förbrukningen” av produktionsmedel (även egen förbrukning) för företagets produktion under räkenskapsåret eller till ”förbrukningen” av dessa produktionsmedel under räkenskapsåret. När vissa utgifter hänför sig delvis till privat förbrukning och delvis till kostnader i företaget (t.ex. elektricitet, vatten, bränsle till uppvärmning och maskiner m.m.) ska endast den senare delen anges i företagsredovisningen. Den andel av utgifterna för privatägda bilar, som motsvarar deras användning i företaget, ska också inberäknas.

Vid beräkning av de kostnader som rör produktionen under räkenskapsåret ska inköp och förbrukning av egna produkter i företaget justeras för värdeändringar (inklusive förändringar rörande odlingarna). För varje post anges värdet av den betalda utgiften och värdet av den egna förbrukningen separat.

Om de redovisade kostnaderna hänför till ”förbrukningen” av produktionsmedel under räkenskapsåret, men motsvarar inte företagets produktion under räkenskapsåret, skulle förändringar i lager av produktionsmedel (inklusive kostnader som hänför till odlingarna) redovisas under rubriken 102 (rörelsekapital).

Kostnader rörande ”förbrukning” av investeringstillgångar redovisas som avskrivningar, och följaktligen ska utgifterna för anskaffning av investeringstillgångar inte behandlas som driftskostnader. Se rubrikerna 94–103 om anvisningar för avskrivning.

Utgifter för kostnadsposter som ersätts under räkenskapsåret eller senare (t.ex. reparation av en traktor till följd av en skada som täcks av en försäkring eller av en ansvarig tredje part) betraktas inte som företagets kostnader och de motsvarande intäkterna anges inte heller i jordbrukets redovisning.

Vid intäkter från försäljning av köpta förnödenheter ska avdrag göras i motsvarande kostnadsposter.

Bidrag och subventioner för kostnader ska inte dras av från motsvarande kostnader utan anges under rubrik 114 (se anvisningarna till den rubriken). Bidrag och subventioner för investeringar tas upp under rubrikerna 94–103.

Kostnader omfattar även eventuella utgifter i samband med inköp som rör kostnadsposten.

Kostnader klassificeras enligt följande:

59. Löner och sociala avgifter för avlönad arbetskraft

Denna post omfattar följande:

Löner som faktiskt betalats kontant till löntagarna, oavsett grunden för vederlaget (tim- eller ackordslön), med avdrag för eventuella sociala bidrag till jordbrukaren i dennes egenskap av arbetsgivare som kompensation för utbetalning av en lön som inte motsvarar det faktiskt utförda arbetet (t.ex. frånvaro från arbete på grund av en olycka, yrkesutbildning osv.).

Löner i form av naturaförmåner (t.ex. logi, mat, bostad, produkter från jordbruket m.m.).

Ackordstillägg, kvalifikationstillägg, gåvor, tillägg, vinstandelar.

Övriga kostnader i samband med arbetskraft (anställningskostnader).

Sociala avgifter som åligger arbetsgivaren och avgifter som betalas av arbetsgivaren i stället för och på den anställdes vägnar.

Olycksfallsförsäkring i arbetet.

Sociala avgifter och försäkringar som rör företagaren själv och den oavlönade arbetskraften anses inte som företagets kostnader.

De belopp som utbetalas till den oavlönade arbetskraften (som definitionsmässigt är lägre än en normal lön – se definitionen av oavlönad arbetskraft) anges inte i företagsredovisningen.

Ersättning (kontant eller som naturaförmån) till pensionerade arbetare som inte längre är anställda vid företaget, upptas inte under denna post utan under rubriken ”Andra kostnader i jordbruket”.

60. Inventariehyror, körslor och andra köpta tjänster

Denna post omfattar följande:

Samtliga utgifter för jordbruksarbete, som utförts på företaget på entreprenad. Detta omfattar vanligtvis både utgifter för användning av utrustning (inklusive bränsle) och själva arbetet. Om utgifter för annat materiel än bränsle (t.ex. bekämpningsmedel, gödsel och utsäde) också omfattas av kontraktet ska dessa utgifter inte räknas med. Detta belopp (eller vid behov en uppskattning) ska tas upp under motsvarande kostnadspost (t.ex. pesticider bokförs under rubrik 75 ”Bekämpningsmedel”).

Utgifter för att hyra maskiner som används av företagets arbetskraft. Bränslekostnaderna för användning av hyrda maskiner ska föras upp under rubrik 62 ”Driv- och smörjmedel”.

Utgifter för att leasa maskiner som används av företagets arbetskraft. Bränsle- och underhållskostnader för leasade maskiner ska föras upp under berörda rubriker (rubrik 61”Löpande underhåll av maskiner och redskap” och 62 ”Driv- och smörjmedel”).

61. Löpande underhåll av maskiner och utrustning

Utgifter för underhåll av maskiner och redskap och för mindre reparationer som inte påverkar det reparerade materialets marknadsvärde (betalning till mekaniker, reservdelar osv.).

Till denna post hör mindre inköp av redskap, utgifter för sadelmakare och skoning av hästar, inköp av däck, presenningar, drivbänkar, skyddskläder, tvättmedel för allmän rengöring av utrustning samt den andel av kostnaderna för privatbilar som motsvarar användningen av dessa i företaget (se även rubrik 63). Tvättmedel för rengöring av utrustning som används i hanteringen av boskap (t.ex. mjölkmaskiner) anges under rubrik 71 (övriga särskilda kostnader för djurbesättning).

Större reparationer, som innebär att materialets värde ökar i förhållande till dess värde före reparationen, upptas inte under denna rubrik (se även anvisningarna om avskrivningar i tabell G).

62. Driv- och smörjmedel

Denna rubrik omfattar även den andel av kostnaderna för bränsle och smörjmedel för privatbilar som motsvarar användningen av dessa i företaget (se även rubrik 63 nedan).

Om petroleumprodukter används både som motorbränsle och eldningsbränsle, delas det totala beloppet mellan följande två poster:

62) ”Driv- och smörjmedel”.

80) ”Bränsle för uppvärmning”.

63. Utgifter för bil

Om den andel av kostnaderna för privatbilar som motsvarar användningen av dessa i företaget, bestäms schablonmässigt (t.ex. med ett fast belopp per km), upptas dessa kostnader under denna rubrik.

Foder

Rubriken foder indelas i köpt foder och foder som produceras och används på gården.

Köpt foder omfattar mineralfoder, mejeriprodukter (köpta eller återlämnade till företaget) samt produkter för bevarande och konservering av foder, liksom utgifter för betesgång och för användning av kollektiva betesmarker och ängsmarker som inte ingår i UJA samt arrende av betesmarker som inte ingår i UJA. Inköpt strö och halm räknas också till köpt foder.

Inköpt foder som används till betande djur indelas i kraftfoder och grovfoder (inklusive betesgång, utgifter för användning av kollektiva betesmarker, ängsmarker och betesmarker som inte ingår i UJA samt inköpt strö och halm).

Rubriken ”kraftfoder” omfattar särskilt oljekraftfoder, foderblandningar, spannmål, konsttorkat gräs, torkad massa av sockerbetor, fiskmjöl, mjölk och mejeriprodukter, mineraler och produkter för konservering och lagring av dessa fodersorter.

Utgifter för arbeten i jordbruket som utförs på entreprenad för produktion av grovfoder, t.ex. ensilage, upptas under rubrik 60 ”Inventariehyror, körslor och andra köpta tjänster”.

Foder som produceras på gården och används för eget bruk omfattar jordbruksprodukter som används som foder (här ingår mjölk och mjölkprodukter, men inte mjölk som dias av kalvar) och som har ett marknadsvärde. Strö och halm som produceras vid företaget medräknas endast om det gäller en produkt som har ett marknadsvärde i det berörda området under räkenskapsåret.

Följande uppdelning ska göras:

Inköpt foder

Inköpt foder: Kraftfoder för betesdjur (hästar, nötkreatur, får och getter)

Grovfoder för betesdjur

Svinfoder

Foder för fjäderfä och övriga smådjur

Foder som produceras vid företaget och används för eget bruk för:

Betesdjur (hästar, nötkreatur, får och getter)

Svin

Fjäderfä och övriga smådjur

71. Övriga särskilda kostnader för djurhållning

Alla direkta kostnader i samband med animalieproduktion som inte upptas separat under övriga rubriker för kostnader: veterinärkostnader, mediciner, betäckningsavgifter, artificiell insemination, kastrering, mjölkkontroll, avgifter och registrering i stamböcker, rengöringsmedel för utrustning som används i hantering av djur (t.ex. mjölkmaskiner), emballage till animalieprodukter och förnödenheter till beredning av animalieprodukter, utgifter för lagerhållning och bearbetning av animalieprodukter från företaget som sker utanför företaget, avsättningskostnader för företagets animalieprodukter, tillfälliga inköp som kompletterar företagets animalieprodukter (t.ex. mjölk) och som vidareförädlas vid företaget osv. Rubriken omfattar även korttidshyrning av byggnader som används för djur eller för att lagra produkter som rör djurhållningen.

72. Inköp av utsäde och plantor

Allt inköpt utsäde och alla plantor, inklusive lökar och knölar. Kostnaderna för nyplantering av unga träd och buskar utgör en investering och upptas antingen under rubrik 96 ”Fleråriga odlingar” eller under rubrik 100 ”Skogsmark”. Kostnader för unga träd och buskar gällande mindre omplanteringar anses dock som kostnader för räkenskapsåret i fråga och ska anges under denna rubrik, bortsett från utgifter rörande skog som finns i anslutning till företaget, vilka upptas under rubrik 77 ”Särskilda kostnader för skogsbruk”.

Kostnader för bearbetning av utsäde (klassificering, desinfektion) upptas också under denna rubrik.

73. Utsäde och plantor producerade för eget bruk

Allt utsäde och alla plantor (inklusive lökar och knölar) som produceras för eget bruk.

74. Gödnings- och jordförbättringsmedel

Alla gödnings- och jordförbättringsmedel (t.ex. kalk), även mull, torv och stallgödsel som är inköpta (stallgödsel som producerats i företaget ingår inte).

Gödnings- och jordförbättringsmedel som används i skog som ingår i jordbruksföretaget upptas under rubrik 77 ”Särskilda kostnader för skogsbruk”.

75. Bekämpningsmedel

Alla produkter som används för att skydda grödor och plantor mot parasiter och sjukdomar, skadedjur, ogynnsamma växtförhållanden m.m. (insekticider, fungicider, herbicider, förgiftat lockbete, fågelskrämmor, antihagelgranater, frostskyddsmedel m.m.). Om arbetet att skydda grödorna utförs på entreprenad och om kostnaden för de använda skyddsprodukterna inte är känd, ska hela summan upptas under rubrik 60 ”Inventariehyror, körslor och andra köpta tjänster”.

Bekämpningsmedel som används i skog som ingår i jordbruksföretaget upptas under rubrik 77 ”Särskilda kostnader för skogsbruk”.

76. Övriga särskilda kostnader för vegetabilieproduktion (även betesmarker och ängsmarker)

Alla kostnader som har direkt samband med vegetabilieproduktionen och som inte är särskilt angivna under någon av de andra rubrikerna, emballage, snören och rep, kostnader för jordanalys, jordbruksutställningar, plasttäckning (t.ex. för jordbruksodling), material för konservering och beredning av grödor, kostnader för lagring och avsättning av grödor från företaget som sker utanför företaget, kostnader för saluföring av företagets grödor, kostnader för inköp av säljbara skördar på rot eller för hyra av mark som arrenderats för högst ett år och används för säljbara skördar, tillfälliga inköp som kompletterar företagets vegetabilieprodukter (t.ex. druvor), som vidareförädlas i företaget m.m. Rubriken omfattar även korttidshyrning av byggnader som används för säljbara skördar.

77. Särskilda kostnader för skogsbruk

Gödningsmedel, bekämpningsmedel, diverse särskilda kostnader. Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete samt mekaniseringsarbete ingår inte. Dessa kostnader visas under tillämpliga rubriker.

78. Löpande underhåll av byggnader och markanläggningar

Underhåll av byggnader och markanläggningar, inklusive växthus, drivbänkar och stöttor. Kostnader för inköp av byggnadsmaterial för löpande underhåll av byggnader upptas under denna rubrik.

Inköp av byggnadsmaterial för nyinvesteringar ska anges i kolumnen ”investeringar” under rubrik 94 ”Jordbruksmark och byggnader”, rubrik 97 ”Markanläggningar” och/eller rubrik 98 ”Byggnader i jordbruket”.

Kostnader för större reparationer av byggnader, vilket medför att de får ett högre marknadsvärde (större underhåll) ingår inte under denna rubrik, även om kostnaderna för sådant arbete uppbärs av arrendatorn (se anvisningarna om betalning av hyra, rubrik 85). Dessa kostnader anges under rubrik 98 ”Byggnader i jordbruket”.

79. Elektricitet

Total förbrukning av elektricitet för jordbruksändamål.

80. Bränsle för uppvärmning

Total förbrukning av bränsle för uppvärmning i företaget, inklusive uppvärmning av växthus.

81. Vatten

Kostnader för anslutning till det allmänna vattennätet och vattenförbrukning för alla jordbruksändamål, inklusive konstbevattning. Kostnaderna för användning av företagsägd vattenutrustning ska anges under lämplig rubrik: avskrivning av maskiner och utrustning, löpande underhåll av maskiner och utrustning, motorbränsle, elektricitet.

82. Försäkringar

Samtliga försäkringspremier som täcker risk i förbindelse med drift, såsom företagarens ansvarsförsäkring, brandförsäkring och försäkring mot översvämning, djurförsäkring och skördeskadeförsäkring m.m., dock ej försäkringspremier för olycksfallsförsäkringar som anges under rubrik 59. Omfattar försäkringspremier för byggnader bara om de inte redovisas under rubrik 87 ”Försäkringar för byggnader”.

83. Skatter och övriga avgifter

Alla skatter och övriga avgifter som rör jordbruksföretaget, även de som gäller åtgärder för miljöskydd med undantag av moms och skatter som gäller mark, byggnader och arbetskraft. Företagarens direkta inkomstskatter räknas inte till företagets kostnader.

84. Övriga omkostnader i jordbruket

Alla övriga kostnader i företaget som inte är nämnda under de föregående rubrikerna (arvoden till revisorer, sekreterartjänster och andra utgifter för kontor, kostnader för telefon, diverse bidrag och abonnemang m.m.) Rubriken omfattar även korttidshyrning av byggnader som används både för boskapshållning och säljbara skördar och/eller för allmänna ändamål.

85. Hyror och arrenden

Hyror och arrenden (kontant eller i naturaförmåner) för mark och byggnader som arrenderas, kvoter och övriga rättigheter för jordbruket. Denna rubrik omfattar kostnader som är betalda av arrendatorn på ägarens vägnar (t.ex. fastighetsskatt och avskrivningar avseende större reparationer, där arrendatorn står för kostnaderna) och som arrendatorn inte kan få ersättning för. Endast den del av jordbruksbyggnadernas och andra hyrda byggnaders hyresvärde som rör jordbruksverksamheten ska anges. Leasing eller hyreskostnader för kvoter som inte är knutna till mark ska även anges i tabell L.

Varav hyror och arrenden för mark

87. Försäkringar för byggnader

Den här informationen är frivillig.

Försäkringspremier (för brand, översvämning m.m.) för byggnaderna vid ägardrift, som vid arrende normalt betalas av ägaren. Om all försäkring täcks av ett enda försäkringsbrev görs en beräkning av den del av premien som gäller jordbruksföretagets byggnader.

88. Skatter på mark och byggnader

Skatter och andra avgifter som ska betalas till följd av äganderätt till jordbruksmark och byggnader som antingen drivs av brukaren själv eller i arrende där arrendatorn betalar med en del av sin produktion.

89. Ränteutgifter och andra finansiella avgifter (summa)

Räntor och finansiella avgifter för lånat kapital avsett för jordbruket. Denna information är obligatorisk.

Räntesubventioner ska inte dras av, utan anges i tabell J under rubrik 114.

90. Räntor och finansiella avgifter som betalts för lån till köp av mark och byggnader

Den här informationen är frivillig.

91. Varav räntor och finansiella avgifter som betalts för lån till köp av mark.

Den här informationen är frivillig.

92. Räntor och finansiella avgifter som betalts för lån till finansiering av rörelsekapital (djurbesättning, inventarier och rörelsekapital) och till borgenärer.

Den här informationen är frivillig.

93. Summa kostnader

Summan av rubrikerna 59–89.

G. MARK OCH BYGGNADER, INVENTARIER OCH RÖRELSEKAPITAL

Följande fördelning krävs:

94. Jordbruksmark och -byggnader samt rättigheter

Summa av rubrikerna 95–99 nedan. Rubrikerna 95, 97 och 99 ska anges om dessa uppgifter finns tillgängliga i bokföringen.

95. Jordbruksmark

Jordbruksmark när företaget drivs av ägaren.

96. Mark för flerårig odling

Alla odlingar (utom skogar och mindre skogspartier samt med undantag av markvärdet) som tillhör företagaren, oavsett brukningsform. Denna rubrik måste fyllas i och för de aktuella beloppen ska avskrivning göras i kolumn 7, position 316.

Tillväxten av nyplanteringar (fleråriga odlingar inte ännu i produktion) anges i ”investeringar” (kolumn 4). Den anges också i tabell K, rubrik 159, ”värde vid räkenskapsårets slut” (kolumn 9).

97. Markanläggningar

Förbättringar av markområden (t.ex. uppförande av inhägnader, dräneringsinstallationer, fast utrustning för konstbevattning) som tillhör företagaren, oavsett brukningsform. Avskrivning ska göras avseende de belopp som anges i kolumn 7, position 324.

98. Byggnader tillhörande jordbruket

Byggnader som tillhör företagaren, oavsett brukningsform. Denna rubrik måste fyllas i och för de aktuella beloppen ska avskrivning göras i kolumn 7, position 332.

99. Förvärvskostnader, kvoter och andra rättigheter

Advokatarvoden, registreringsavgifter m.m. gällande förvärv av jordbruksmark eller jordbruksbyggnader. Transaktioner rörande försäljning och/eller inköp av referenskvantiteter av mjölk och sockerbetor samt rörande överföringar av föreskrivna rättigheter och skyldigheter, exempelvis överföring av referensboskap. Kvoter/rättigheter redovisas även i tabell L. Kostnader för förvärv av skog ingår ej.

För kvoter och andra rättigheter i tabell G ska ingen avskrivning göras, men denna kan tas upp i tabell L, kolumn 7.

100. Skogsmark inklusive växande skog

Skogsmark i ägardrift som ingår i jordbruksföretaget, inklusive de motsvarande förvärvskostnaderna.

101. Maskiner och utrustning

Traktorer, motordrivna kultivatorer, lastbilar, varubilar, bilar, större och mindre jordbruksutrustning, inklusive verktyg vars nyvärde överstiger 300 EUR.

102. Rörelsekapital

Rörelsekapital utgörs av följande:

a) Lager: bestående av företagets egna produkter samt förnödenheter.

b) Övrigt rörligt kapital:

värde av ännu oskördade odlingar (begränsat till värdet av gödnings- och jordförbättringsmedel, frön och plantor som används till växande gröda, förutom plantor för fleråriga odlingar),

innehav av jordbruksandelar (andelar i kooperativ eller andra typer av organisationer, vars tjänster företaget använder),

tillgodohavande:

kortfristiga fordringar avseende försäljning av produkter eller anläggningstillgångar eller för utförda tjänster,

förskottsbetalningar för varor och tjänster,

disponibla medel (i kassa, i bank, i postgirokonto) nödvändiga för driften av företaget.

De räntor som erhållits för banktillgodohavanden ska anges under rubrik 178.

Om det inte är möjligt att avgöra det exakta beloppet på rörelsekapital, får en helhetsbedömning göras. Denna kan bestå av en uppskattning av det genomsnittliga kapital som investerats i produktionen, med hänsyn till investeringens varaktighet. I detta fall är totalbeloppen för rörelsekapital vid räkenskapsårets början och räkenskapsårets slut desamma.

103. Totalt

Summan av rubrikerna 94, 100, 101 och 102.

KOLUMNER I TABELL G

Värde vid räkenskapsårets början (kolumn 3)

Värdet vid räkenskapsårets början är varornas värde vid början av varje räkenskapsår. För jordbruk som även ingick i urvalet under det föregående året ska värdet vid räkenskapsårets början vara samma som värdet vid årets slut för det föregående räkenskapsåret. För nya jordbruk i urvalet ska värdet vid räkenskapsårets början beräknas enligt följande:

För tillgångar som inte omfattas av avskrivning ska det motsvara återanskaffningsvärdet.

För tillgångar som omfattas av avskrivning bestäms det på grundval av den återstående avskrivningsperioden och återanskaffningsvärdet (inbegripet större reparationer som redan utförts).

Återanskaffningsvärdet är inköpspriset för en motsvarande ny tillgång till gällande priser. Det kan också uppskattas på grundval av prisindex (allmänt eller specifikt) för den berörda tillgången (maskin, byggnad osv.).

Mark värderas på grundval av de priser (netto efter anskaffningskostnader) som gäller i området för icke-arrenderad mark med likvärdigt läge och likvärdig kvalitet som sålts för jordbruksändamål (värderingar som görs vid släktköp tas inte med vid beräkning av värdet). Om kostnaderna för privatbilar som används i jordbruket uppdelas mellan rubrik 61 (löpande underhåll av utrustning) och rubrik 62 (driv- och smörjmedel), anges jordbrukets andel av bilarnas värde under inventarier. Om kostnaden för användning av privatbilar i jordbruket beräknas godtyckligt (se rubrik 63) ska emellertid privatbilar inte upptas under inventarier.

Investeringar (kolumn 4)

De totala utgifterna för inköp, större reparationer och framställning av anläggningstillgångar under räkenskapsåret. Om anslag och bidrag har erhållits för dessa investeringar, anges det använda beloppet i kolumn 4, innan avdrag görs för de nämnda bidragen och subventionerna.

Inköp av mindre maskindelar och utrustning samt av unga träd och buskar till mindre nyplanteringar anges inte i dessa kolumner utan upptas under kostnaderna för räkenskapsåret (se rubrik 61 ”Löpande underhåll av maskiner och utrustning”, rubrik 72 ”Inköp av utsäde och plantor”, rubrik 77 ”Särskilda kostnader för skogsbruk”).

När betalningar görs på skuldebrev med fast ränta, värderas dessa på grundval av marknadsvärdet.

Investeringssubventioner (kolumn 5)

Subventioner som erhållits under räkenskapsåret. Här kan ingå subventioner som betalats för investeringar som gjorts under tidigare räkenskapsår.

Försäljning (kolumn 6)

Total försäljning av tillgångar under räkenskapsåret.

Avskrivningar (kolumn 7)

Den avskrivning som ska föras upp är det faktiska avskrivningsbeloppet för räkenskapsåret. Detta fastställs på grundval av återanskaffningsvärdet (dvs. återanskaffningsvärdet vid slutet av räkenskapsåret, multiplicerat med avskrivningsprocenten).

En tabell med de årliga avskrivningsprocent som tillämpas av varje medlemsstat ska delges kommissionen samtidigt som företagsredovisningarna lämnas in.

Avskrivning för fleråriga odlingar Kostnaden för nyplantering av träd och buskar utgör en tillgång som kan avskrivas. Endast odlingar som företagaren har äganderätten till (oavsett vilken typ av besittning som gäller) ska avskrivas.

Avskrivning av jordbrukets byggnader, byggnadsinventarier och markanläggningar. Avskrivning av byggnader, byggnadsinventarier (inklusive växthus och drivbänkar) och markanläggningar som tillhör företagaren, oavsett brukningsform. Följande procentsatser för linjär avskrivning anges endast som vägledning.

Avskrivning för maskiner och redskap Maskiner och redskap som kan anses som avskrivningsobjekt är sådana som har ett nyvärde som är högre än 300 EUR. Avskrivning på mindre utrustning med lägre värde bör inte beräknas. Inköp av sådan utrustning ska behandlas som direkta kostnader under räkenskapsåret (rubrik 61 ”Löpande underhåll av maskiner och redskap”). Större reparationer som väsentligt ökar maskinens eller utrustningens värde jämfört med dess värde före reparationen, anges också under denna rubrik, antingen som en integrerad del av maskinens eller utrustningens avskrivning, vilken i lämpliga fall ska justeras för att ta hänsyn till varans förlängda användningstid (på grund av reparationen) eller genom att sprida kostnaden för större reparationer över flera på varandra följande år. Det årliga avskrivningsbeloppet ska beräknas enligt den linjära metoden eller degressivmetoden. Avskrivningsprocenten bestäms av flera faktorer, vilka framför allt beror på de särskilda förhållanden som råder i området och för produktionen i fråga (årligt utnyttjande) men även på den tekniska utvecklingen. Med hänsyn till de skillnader i avskrivning som uppstår mellan olika områden, och även mellan företag, kan redovisningsbyråerna fastställa en avskrivningsprocent som är lämplig för området eller företaget för varje slag av maskin eller utrustning, med syfte att hålla avskrivningsprocenten så nära maskinernas faktiska värdeminskning som möjligt.

Värde vid årets slut (kolumn 8)

Värde vid årets slut är tillgångens värde vid räkenskapsårets slut. Det beräknas på grundval av återanskaffningsvärdet vid den tidpunkten och den återstående avskrivningstiden.

H. SKULDER

De angivna beloppen bör endast gälla utestående belopp, dvs. lån minus de återbetalningar som redan gjorts. Lån i form av skuldebrev till fast ränta värderas på grundval av marknadsvärde. Information måste lämnas åtminstone för positionerna 374, 378, 382, 386, 390 och 394.

Lån anges efter löptid, dvs.:

104. Lång- och medelfristiga lån

Lån som gäller för företaget med en löptid av ett år eller mer.

105. Kortfristiga lån

Lån som gäller för företaget med en löptid på mindre än ett år, leverantörsskulder och andra korta skulder.

106. Totalt

Summa av rubrikerna 104 och 105.

Om uppgifter är tillgängliga i jordbrukets redovisning bör lånen delas upp i olika grupper beroende på ändamålet med varje lån, dvs.

lån till mark och byggnader (kolumnerna 2 och 6),

därav: lån till markförvärv (kolumnerna 3 och 7), lån till övriga tillgångar (kolumnerna 4 och 8).

Summan av dessa poster utgör de belopp som redovisas i kolumnen 1 (värde vid räkenskapsårets början) (= kolumn 2 + kolumn 4) och 5 (värde vid räkenskapsårets slut) (= kolumn 6 + kolumn 8).

I. MERVÄRDESSKATT (MOMS)

Uppgifterna i företagsredovisningen uttrycks i de monetära termer som gäller för den berörda medlemsstaten

antingen utan moms; denna metod ska tillämpas av alla företag som använder normal mervärdesskatt,

eller med moms; den medlemsstat som använder denna metod ska årligen överlämna en förteckning över de momssatser som tillämpats under räkenskapsåret för varje post i företagsredovisningen och förteckningen ska överlämnas i datoriserad form tillsammans med årets redovisningsuppgifter.

För företag som omfattas av det normala momssystemet ska inga uppgifter lämnas under rubrikerna 108–111. Detsamma gäller om inköpen och försäljningarna i företagsredovisningen anges inklusive moms.

Följande uppgifter om moms ska anges:

107. Momssystem

Det momssystem (löpnummer 400) som företaget tillämpar anges med ett kodnummer för varje företag i följande förteckning:

Rubrikerna 108–111

Rubrikerna 108–111 ska endast användas om ett särskilt momssystem för jordbruket tillämpas.

Syftet med ett särskilt momssystem för jordbruket är att ge övergripande kompensation för den moms som betalas vid inköp av varor och tjänster till löpande priser och vid investeringar. I så fall ska inköp och försäljningar anges exklusive moms.

108. Moms på försäljning

Moms som inbetalts till företaget i samband med försäljning av produkter under räkenskapsåret.

109. Moms på inköp

Moms betald för löpande inköp av varor och tjänster under räkenskapsåret. I Italien omfattar denna rubrik även moms som betalts till skattemyndigheterna vid tillämpningen av det proportionella systemet.

110. Moms på investeringar

Moms betald under räkenskapsåret för inköp av varor som motsvarar investeringar.

111. Moms återbetald av skattemyndigheterna

Återbetalt belopp.

J. BIDRAG OCH SUBVENTIONER

De bidrag och subventioner som anges under rubrikerna 112–118 är sådana som har beviljats från allmänna medel, med undantag av bidrag och subventioner för investeringar angivna under rubrikerna 94–103.

112. Bidrag och subventioner, utom för kostnader och inköp av djur

Bidrag och subventioner som mottagits eller till vilka berättigande fastställts, för djur och produkter, samt annat stöd som erhållits eller kommer att erhållas, utom stöd för kostnader och inköp av djur. Varje post ska hänvisa till företagets djurbesättning, markareal och produkter under räkenskapsåret.

113. Varav specifikation av totalsumman under rubrik 112

1. Djurkategorier (koderna 22–50, i överensstämmelse med motsvarande rubriker i tabell D), med undantag av stöd för nötkreatur enligt kod 700 nedan.

2. Produkter (koderna 120–314 i överensstämmelse med motsvarande rubriker i tabell K) med undantag av bidraget för proteingrödor enligt kod 600 och betalningar enligt koderna 670 och 680 nedan. Betalningarna ska endast föras upp en gång (antingen under lämplig rubrik eller under lämplig underrubrik), för att undvika dubbel beräkning.

3. Särskilda koder som anges i följande förteckning:

Kod 600 avser bidrag för proteingrödor enligt förordning (EG) nr 73/2009. Det totala beloppet ska även föras in i tabell M.

Kod 670 avser stöd inom ramen för det samlade gårdsstödet enligt förordning (EG) nr 73/2009. Det totala beloppet och specifikationerna ska även föras in i tabell M.

Kod 680 avser stöd inom ramen för systemet med enhetlig arealersättning enligt förordning (EG) nr 73/2009. Det totala beloppet ska även föras in i tabell M.

Kod 700 avser de sammanlagda direkta stöden för nöt- och kalvkött enligt förordning (EG) nr 73/2009. Det totala beloppet och specifikationerna ska även föras in i tabell M.

Kod 800 avser betalningar för miljövänligt jordbruk och djurskydd enligt förordning (EG) nr 1698/2005.

Kod 810 avser betalningar för Natura 2000 enligt förordning (EG) nr 1698/2005 och betalningar enligt direktiv 2000/60/EG.

Kod 820 avser betalningar för naturbetingade nackdelar i bergsområden och betalningar i andra områden med nackdelar, enligt förordning (EG) nr 1698/2005.

Kod 830 avser stöd för att uppfylla standarder som grundas på gemenskapslagstiftningen, enligt förordning (EG) nr 1698/2005.

Kod 835 avser stöd till utgifter för rådgivning enligt förordning (EG) nr 1698/2005.

Kod 840 avser stöd till utgifter för jordbrukares deltagande i system för livsmedelskvalitet enligt förordning (EG) nr 1698/2005.

Kod 900 avser stöd till utgifter för den första beskogningen av jordbruksmark enligt förordning (EG) nr 1698/2005.

Kod 910 avser stöd till skogsbruk (Natura 2000-betalningar, betalningar för miljövänligt skogsbruk, återställande av skogsbrukspotential och införande av förebyggande åtgärder) enligt förordning (EG) nr 1698/2005.

Kod 921 avser stöd till mjölksektorn, enligt artikel 68.1 a och b i förordning (EG) nr 73/2009.

Kod 922 avser stöd till nötköttssektorn, enligt artikel 68.1 a och b i förordning (EG) nr 73/2009.

Kod 923 avser stöd till sektorn för får- och getkött, enligt artikel 68.1 a och b i förordning (EG) nr 73/2009.

Kod 924 avser stöd till rissektorn, enligt artikel 68.1 a och b i förordning (EG) nr 73/2009.

Kod 925 avser stöd till övriga grödor, enligt artikel 68.1 a i förordning (EG) nr 73/2009.

Kod 926 avser stöd till övriga djur, enligt artikel 68.1 a i förordning (EG) nr 73/2009.

Kod 927 avser övriga stöd enligt artikel 68 i förordning (EG) nr 73/2009 som inte omfattas av koderna 921–926 eller 928.

Kod 951 avser bidrag och subventioner för animalieproduktion som inte omfattas av ovanstående koder.

Kod 952 avser bidrag och subventioner för grödor som inte omfattas av ovanstående koder.

Kod 953 avser bidrag och subventioner för landsbygdsutveckling som inte omfattas av ovanstående koder.

Kod 998 omfattar utbetalningar vid katastrofer, kompensation från offentliga myndigheter för produktionsförluster eller förlust av produktionsmedel. (För kompensation genom privat försäkring används rubrik 181 i tabell K.)

Kod 999 omfattar bidrag och subventioner av exceptionellt slag (t.ex. agromonetära åtgärder). Med hänsyn till deras exceptionella natur registreras dessa betalningar enligt kontantmetoden.

Koderna 1052 och 2052 avser kompensation för att lägga ned mjölkproduktionen. Årliga betalningar ska föras in under rubrik 1052 och engångsbelopp under 2052.

Kod 950 ska användas för allmänna subventioner som inte kan hänföras till en verksamhet eller inte kan registreras under någon av koderna ovan.

114. Bidrag och subventioner för kostnader

Bidrag och subventioner för kostnader (koder: 59–82, 84, 85, 87 och 89).

115. Varav: specifikation av totalsumman under rubrik 114 enligt följande metoder

1) Efter kostnadskategori (koder: 59–82, 84, 85, 87 och 89).

2) Med hjälp av särskilda koder som anges i följande förteckning:

Kod 928 avser stöd enligt artikel 68.1 d i förordning (EG) nr 73/2009.

116. Bidrag och subventioner för inköp av djur

Bidrag och subventioner för inköp av djur (koder: 51, 52 samt 54–58).

Varav: specifikation av totalsumman under rubrik 116 efter djurkategori (koder: 51, 52 samt 54–58).

118. Summa bidrag och subventioner

Totalsumman för rubrikerna 112, 114 och 116.

Skillnad från tidigare räkenskapsår

K. PRODUKTION (utom djur)

En del av produktrubrikerna är indelade i undernummer. I sådana fall ska informationen i kolumnerna 4–10 anges under både undernummer och huvudrubrik. I detta fall ska totalsumman av undernumren föras in under huvudrubriken.

Särskilda uppgifter ska lämnas om samma gröda odlas både med och utan konstbevattning.

Uppgifter om grödor på rot ska lämnas under relevant rubrik, med undantag för areal, som inte ska anges. Detsamma gäller för grödor från mark som arrenderas på mindre än ett år på tillfällig basis.

A. VEGETABILIEPRODUKTER

Spannmål

Spannmål för ensilage ingår inte bland de produkter som förtecknas nedan under rubrikerna 120–128. Sådana spannmål ska anges under rubrikerna 326 ”Fodermajs” och 327 ”Övrig spannmål för ensilage”. Hirs, triticale, bovete och sorgum ingår, med undantag för fodersorgum, under rubrik 128 ”Övrig spannmål”. Fodersorgum ska anges under rubrik 145 ”Övriga foderväxter”.

Utsäde ingår under rubrikerna 120–128.

Vanligt vete och spält

Durumvete

Råg (även blandsäd av vete och råg)

Korn

Havre

Blandsäd

Majs till mogen skörd (även fuktig)

Ris

Övrig spannmål

Övriga jordbruksgrödor

129. Proteingrödor

Alla proteingrödor som odlas för produktion av utsäde, även utsäde och blandningar av trindsäd och spannmål. Här ingår inte: Baljväxter som skördas gröna (t.ex. lucern), vilka ska anges under rubrik 145 ”Övriga foderväxter”, proteinhaltiga oljeväxter (t.ex. soja) som ska anges under rubrik 132 ”Örtartade oljeväxter” och baljväxter som odlas som grönsaker, vilka ska anges under rubrik 136, 137 eller 138.

Undernummer till rubrik 129 (Proteingrödor)

360) Ärter, bondbönor, åkerbönor och lupiner

361) Linser, kikärter och vicker

330) Övriga proteingrödor

130. Potatis (även färskpotatis och utsädespotatis)

Undernummer till rubrik 130 (Potatis)

Uppgifter ska lämnas om de finns tillgängliga i företagets räkenskaper.

362) Potatis för framställning av stärkelse

363) Övrig potatis

Sockerbetor (med undantag för utsäde)

132. Örtartade oljeväxter (även utsäde)

Undernummer till rubrik 132 (Örtartade oljeväxter):

331) Raps och rybs

332) Solrosor

333) Soja

364) Lin utom spånadslin (om informationen är tillgänglig i företagets redovisning)

334) Övriga (även lin utom spånadslin, om inte angivits under rubriken 364), ricinus, safflor, sesam, jordnötter, senap, vallmo och övriga oljeväxter

Humle (med undantag för utsäde)

134. Tobak (med undantag för utsäde)

Undernummer till rubrik 134 (Tobak)

Undernumren motsvarar de grupper av tobakssorter som har definierats i artikel 171ca i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004. Uppgifter ska lämnas om de finns tillgängliga i företagets räkenskaper.

365) Flue-cured (sorter: Virginia, Virginia Dark med hybrider och Bright)

366) Light air-cured (sorter: Burley, Badischer Burley med hybrider och Maryland)

367) Dark air-cured (sorter: Badischer Geudertheimer, Pereg, Korso, Paraguay med hybrider, Dragon Vert med hybrider, Philippin, Petit Grammont (Flobecq), Semois, Appelterre, Nijkerk, Misionero med hybrider, Rio Grande med hybrider, Forchheimer Havanna Iic, Nostrano del Brenta, Resistente 142, Goyano, hybrider av Geudertheimer, Beneventano, Brasile Selvaggio och liknande sorter, fermenterad Burley och Havanna)

368) Fire-cured (sorter: Kentucky med hybrider, Moro di Cori och Salento)

369) Sun-cured (sorter: Xanthi-Yaka, Perustitza, Samsun, Erzegovina och liknande sorter, Myrodata Smyrnis, Trapezous och Phi I, icke-klassisk Kaba Koulak, Tsebelia och Mavra)

370) Basmas (sorter: Basmas)

371) Katerini (sorter: Katerini och liknande sorter)

372) Klassisk Kaba Koulak (sorter: Elassona, Myrodata Agrinion och Zichnomyrodata)

135. Övriga industrigrödor (med undantag för utsäde)

Omfattar även bomull och sockerrör, spånadslin och hampa.

Undernummer till rubrik 135 (Övriga industrigrödor)

345) Medicinalväxter, kryddväxter, aromatiska växter och kryddor, inklusive te, kaffe och cikoria

346) Sockerrör

347) Bomull: produktionen under räkenskapsåret (kolumn 5) ska anges i vikt (100 kg) av bomullsfrö, dvs. för orensade fibrer

373) Spånadslin (om informationen är tillgänglig i företagets redovisning)

374) Hampa (om informationen är tillgänglig i företagets redovisning)

348) Övriga industrigrödor. Även spånadslin och hampa, om inte angivits under rubrikerna 373 och 374.

Grönsaker och icke-fleråriga frukter

Färska grönsaker, meloner och jordgubbar odlade på friland: grödor odlade i växelbruk med jordbruksgrödor – även ananas och sockermajs

Färska grönsaker, meloner, jordgubbar odlade på friland i handelsträdgårdar: grödor som odlas tillsammans med andra trädgårdsgrödor och i kort växtföljd med nästan kontinuerligt bruk av jorden och med flera skördar per år, även ananas och sockermajs

Färska grönsaker, meloner, jordgubbar som odlas övertäckta (inbegripet ananas och sockermajs): grödor som under hela eller större delen av odlingssäsongen odlas övertäckta (växthus, fasta drivbänkar eller plasttunnlar som man kan gå in i). Grödor som odlas i plasttunnlar som man inte kan gå in i, i miniväxthus eller i flyttbara drivbänkar betraktas inte som grödor som odlas övertäckta. I växthus med flera våningar räknas endast basarealen.

Undernummer till rubrikerna 136–138 (Grönsaker och icke-fleråriga frukter)

Produkterna ska anges under dessa undernummer oavsett senare användning (konsumtion som färskvara, torkning, bearbetning, konservering etc.). Uppgifter ska lämnas om de finns tillgängliga i företagets räkenskaper.

335) Huvudkål, blomkål, broccoli etc.

336) Bladgrönsaker (purjolök, spenat, sallat etc.)

337) Tomater

375) Sockermajs (om uppgifter finns tillgängliga i företagets redovisning)

338) Grönsaker som odlas för sina frukter eller blommor, med undantag av tomater (squash och sommarpumpa, äggplanta, inläggningsgurka, kronärtskocka, paprika etc.). Även sockermajs, om inte angivits under rubriken 375

339) Grönsaker som odlas för sina rötter, lökar eller stamknölar (med undantag av potatis)

340) Grönsaker av baljväxter (ärter, bönor etc., med undantag av linser och kikärter)

341) Frukt från icke-fleråriga växter (jordgubbar, meloner, vattenmeloner, ananas etc.)

Svamp: den totala arealen med grödor som odlas i följd (basareal × antal hela skördar) ska anges i kvadratmeter. Denna areal ingår inte i den totala arealen (rubrik 183).

Blommor och prydnadsväxter

Blommor och prydnadsväxter odlade på friland (med undantag för plantskolor som ska föras upp under rubrik 157) (basareal).

141. Blommor och prydnadsväxter som odlas övertäckta (basareal)

Undernummer till rubrikerna 140 och 141 (Blommor och prydnadsväxter)

Uppgifter ska lämnas om de finns tillgängliga i företagets räkenskaper.

342) Blomsterlökar, rotknölar och stamknölar

343) Snittblommor och blomknoppar

344) Blommande växter och prydnadsväxter

Frö

Gräsfrö (fodergräs och vallbaljväxter)

Övriga fröslag (trädgårdsfrö, utsädes- och plantmaterial på åkermark, med undantag av spannmål, trindsäd, potatis, oljeväxter och gräsfrö)

Foderväxter och träda

Foderrotfrukter (foderbetor, kålrötter, fodermorötter och foderrovor, fodersockerbetor, övriga foderrotfrukter) (med undantag av utsäde)

145. Övriga foderväxter

Alla ettåriga eller fleråriga grönfodergrödor som odlas i växelbruk på samma skifte under högst fem år, med undantag av vallgräs.

Undernummer till rubrik 145 (Övriga foderväxter)

326) Fodermajs

327) Övrig spannmål för ensilage

328) Övriga foderväxter

Mark i träda: All jordbruksmark som ingår i växtföljdssystemet oavsett om den brukas eller inte, men på vilken man inte har för avsikt att producera någon skörd under ett visst skördeår. Dessutom inbegriper begreppet all jordbruksmark som hålls i god jordbrukshävd och där det råder goda miljöförhållanden i enlighet med artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 73/2009 om man inte hade för avsikt att producera någon skörd under ett visst skördeår.

Undernummer till rubrik 146 (Mark i träda):

315) Träda för vilken inga bidrag ges

316) Träda för vilken bidrag ges

Växtföljdsvall: vallgräs på åkermark som används till grönfodergrödor i högst fem år, även arealer som används i högst ett år. Inkomst från försäljning av hö eller annat vallfoder från denna areal ska anges under denna rubrik.

Övriga jordbruksgrödor som inte omfattas av rubrikerna 120–147 eller dess undernummer.

Mark som är klar för sådd och som utarrenderas till annan person, även mark som ställs till arbetstagares förfogande som en naturaförmån.

Permanent betes- och ängsmark: utnyttjad jordbruksareal som inte ingår i växelbruk utan utnyttjas varaktigt (under mer än fem år) för odling av grönfodergrödor, sådda eller vilda, och i allmänhet gödslas och brukas. Inkomst från försäljning av hö eller annat vallfoder från denna areal ska anges under denna rubrik.

Sämre naturlig betesmark: mager betesmark inklusive buskbeväxt mark som i allmänhet varken gödslas eller odlas.

Vall- och ängsmark som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag.

Mark för flerårig odling

152. Fruktträdgårdar och bärodlingar.

Inbegriper även tropiska och subtropiska frukter, även bananer, dock inte fleråriga övertäckta odlingar som ska föras upp under rubrik 156.

Undernummer till 152 (Fruktträdgårdar och bärodlingar)

Produkterna ska anges under dessa undernummer oavsett senare användning (konsumtion som färskvara, torkning, bearbetning, konservering etc.).

349) Kärnfrukt: äpplen, päron etc., med undantag av russin (undernummer 291) och bordsdruvor (undernummer 285)

350) Stenfrukt: plommon, persikor, aprikoser, körsbär etc., med undantag av bordsoliver (undernummer 281)

351) Nötter: valnötter, hasselnötter, mandel, kastanjer etc.

352) Små frukter och bär: röda och vita vinbär, hallon, fikon etc. (med undantag av jordgubbar, meloner och ananas: rubrikerna 136–138)

353) Tropisk och subtropisk frukt: bananer, avokado, mango, papaya etc.

153. Citrusfruktodlingar

Undernummer till rubrik 153 (Citrusfruktodlingar)

354) Apelsiner

355) Tangeriner, mandariner, klementiner o.dyl. små frukter

356) Citroner

357) Annan citrusfrukt

154. Olivodlingar

Undernummer till rubrik 154 (Olivodlingar)

281) Bordsoliver

282) Oliver avsedda för framställning av olja (säljs som frukt)

283) Olivolja

284) Biprodukter från olivodling

155. Vinodlingar

Undernummer till rubrik 155 (Vinodlingar)

285) Bordsdruvor

286) Druvor avsedda för kvalitetsvin med skyddad ursprungsbeteckning (SUB)

292) Druvor avsedda för kvalitetsvin med skyddad geografisk beteckning (SGB)

293) Druvor avsedda för andra viner

288) Diverse produkter från vinodling: druvmust, druvjuice, konjak, vinäger och annat som framställs i jordbruksföretaget

289) Kvalitetsvin med skyddad ursprungsbeteckning (SUB)

294) Kvalitetsvin med skyddad geografisk beteckning (SGB)

295) Andra viner

291) Russin

304) Biprodukter från vinodling (pressrester o.dyl.)

Fleråriga övertäckta odlingar

Plantskolor: även vinstocksplantskolor, med undantag av skogsplantsodlingar som drivs för att täcka företagets egna behov

Övriga fleråriga odlingar (vide, säv, bambu, salix, julgranar, m.m.)

Tillväxten i nyplanteringar värderad på grundval av kostnaderna för använda produktionsmedel (avser endast odlingar som ännu inte uppnått full produktion). Den här summan anges också i investeringarna (kolumn 4) under rubriken 96 ”fleråriga odlingar” (tabell G)

Övriga vegetabilieprodukter

Produkter som framställs från grödor från företaget som inte upptas särskilt, inbegripet alkohol av andra produkter än vindruvor, cider, päroncider, eller annat

Biprodukter från växtodling (med undantag för biprodukter från vinodling och olivodling)

Undernummer till rubrik 161 (Biprodukter från växtodling)

Specifikationer ska anges om de är tillgängliga i redovisningen.

299) Halm

300) Betblast

301) Övriga biprodukter

B. ANIMALIEPRODUKTER

Komjölk

Produkter av komjölk

Fårmjölk

Getmjölk

Ull

Produkter av fårmjölk

Produkter av getmjölk

Hönsägg (även kläckägg)

Övriga animalieprodukter (gödselförsäljning, betäckningar, andra ägg än hönsägg etc.)

Honung och produkter från biodling: honung, honungsmjöd och andra produkter och biprodukter från biodling, angivet i hkg (= 100 kg) i honungsekvivalenter

171. Kontraktsuppfödning

Intäkter från kontraktsuppfödning, huvudsakligen betalning för utförda tjänster från jordbrukarens sida utan att denne påtar sig de ekonomiska risker som normalt är förbundna med uppfödning eller gödning av dessa djur.

Undernummer till rubrik 171 (Kontraktsuppfödning)

Uppgifter ska lämnas om de finns tillgängliga i företagets räkenskaper.

307) Nötkreatur på kontrakt

308) Får och/eller getter på kontrakt

309) Svin på kontrakt

310) Fjäderfä på kontrakt

311) Övriga djur på kontrakt

C. SKOGSBRUK

173. Skogsmark

Skogsbeklädd mark, inklusive skogsplantskolor belägna i skogsmark liksom poppelodlingar. Enstaka träd, skogssnår eller alléer räknas inte som skogsmark utan ska inräknas i omgivande mark. Skogsmark är sådan mark som sköts av företagaren, som underhålls av arbetskraft från jordbruksföretaget och med utrustning från jordbruksföretaget samt vars produkter används inom jordbruksföretaget.

Försäljning av avverkat timmer: värdet av försäljningen av timmer inklusive egen förbrukning under räkenskapsåret

Försäljning av timmer på rot: värdet av försäljningen av timmer på rot under räkenskapsåret

Övriga skogsprodukter: värdet av försäljningen av andra skogsprodukter än timmer (kork, tallkåda m.m.)

D. ÖVRIGA PRODUKTER

Intäkter från tillfällig uthyrning av grovfoderareal och hysande av djur för betesgång

Kontraktsarbete för tredje man, inklusive uthyrning av utrustning

Räntor på disponibla medel på företagarens bankkonto som behövs för företagets drift. Denna post fylls inte i om rörelsekapitalet bestäms godtyckligt (se även anvisningarna angående rörelsekapital under rubrik 102) Turistverksamhet:

Inkomster från turistverksamhet där turistverksamhet sammanfaller med företagets jordbruksverksamhet i sådan utsträckning att det i praktiken är svårt att skilja dem åt. Inkomsterna omfattar ersättning som mottas från turister (campingplatser, stuguthyrning, ridning, jakt, fiske m.m.). Berörda kostnader och arbetskraft kan inte skiljas åt och förs därför samtliga in under de motsvarande rubrikerna.

Korrigering av intäkter som hänför sig till föregående räkenskapsår: belopp som mottagits under räkenskapsåret och som hänför sig till tidigare år men inte redovisades bland fordringarna för dessa räkenskapsår. Bidrag, subventioner och direkt stöd för produkter, djur, arealer, kostnader och katastrofer ska för det aktuella räkenskapsåret anges under rubrikerna 112–118, och för tidigare räkenskapsår under löpnummer 483

Övriga produkter och intäkter som inte anges ovan: hyresvärdet av bostäder för anställda som ingår i naturaförmåner (värderat på grundval av relevanta kostnader) produktion av anläggningstillgångar (beräknat värde av alla kostnader för produktion av de anläggningstillgångar som omfattas av företagets löpande kostnader: se ”Allmänna definitioner och anvisningar” punkt b, kompensation som mottagits men inte kan hänföras till någon särskild produkt eller dras av från kostnaderna etc.

182. Övriga områden och produktion från dessa

Rubrik 182 omfattar alla övriga områden, t.ex. köksträdgård, mark med byggnader, vägar, inhägnader för djur, dammar etc.

Totalt: summan av rubrikerna 120–182 och 313–314.

Summan omfattar dock inte arealer som används till grödor som odlas i följd eller till svamp. Summan av arealer omfattar således företagets totala areal.

KOLUMNER I TABELL K

Produkt (kolumn 1)

Produkterna ska anges i samma ordning som numren ovan.

Typ av gröda (kolumn 2)

Man skiljer mellan följande typer av grödor och deras respektive koder:

Kod 0: Denna kod ska användas för animalieprodukter, bearbetade produkter, produkter i lager och biprodukter.

A. Frilandsgrödor (bl.a. färska grönsaker, meloner och jordgubbar odlade på friland i växelbruk med jordbruksgrödor). B. Grönsaks- och blomsterodling på friland i handelsträdgårdar C. Övertäckta grödor D. Energigrödor

Kod 1: Icke-bevattnade huvudgrödor Huvudgrödor omfattar

en enda gröda, dvs. grödor som odlas som enda gröda på en särskild areal under räkenskapsåret,

blandade grödor: grödor som sås, odlas och skördas tillsammans och där slutprodukten är en blandning,

den gröda som har den längsta vegetationsperioden av de grödor som odlas i följd på en bestämd jordareal under räkenskapsåret.

Kod 2: Icke-bevattnade kombinationsgrödor Grödor som under en tid odlas tillsammans på samma jordareal och skördas under räkenskapsåret, och vars skördar normalt kan skiljas från varandra. Den totala jordarealen uppdelas på dessa grödor i proportion till den areal som faktiskt upptas av varje gröda.

Kod 3: Icke-bevattnade fånggrödor Grödor som odlas i följd på en bestämd jordareal under räkenskapsåret och som inte anses som huvudgrödor.

Kod 6: Bevattnade huvudgrödor eller kombinationsgrödor

Kod 7: Bevattnade fånggrödor En gröda anses vara en konstbevattnad gröda om vatten normalt tillförs på konstgjord väg. De två sistnämnda typerna av grödor ska anges om uppgifter är tillgängliga i redovisningen.

Kod 4: Färska grönsaker, meloner och jordgubbar odlade på friland i handelsträdgårdar (se rubrik 137) samt blommor och prydnadsväxter odlade på friland (se rubrik 140).

Kod 5: Färska grönsaker, meloner och jordgubbar som odlas övertäckta (se rubrik 138), blommor och prydnadsväxter (ettåriga eller fleråriga) som odlas övertäckta (se rubrik 141), fleråriga övertäckta odlingar (se rubrik 156). Om nödvändigt, även rubrikerna 139, 143, 285 och 157.

Kod 10: Energigrödor

Uppgift saknas (kolumn 3)

Kod 0: Kod 0 ska anges när inga uppgifter saknas.

Kod 1: Kod 1 ska anges, när den areal som används för en gröda inte uppges (se kolumn 4), t.ex. när det gäller försäljning av produkter av handelsgrödor som är inköpta på rot eller som kommer från mark som arrenderats tillfälligt för en kortare period än ett år, och när det gäller produktion som består av bearbetning av inköpta animalie- eller vegetabilieprodukter.

Kod 2: Kod 2 ska anges för grödor på kontrakt om den faktiska produktionskvantiteten inte kan anges (kolumn 5) på grund av försäljningsvillkoren.

Kod 3: Kod 3 ska anges för grödor som inte odlas på kontrakt om den faktiska produktionskvantiteten inte kan anges på grund av försäljningsvillkoren.

Kod 4: Kod 4 ska anges om uppgift om areal och faktisk produktion saknas.

Kod 5: Kod 5 ska anges för nyplanteringar som ännu inte ger någon skörd.

Kod 6: Kod 6 ska anges om skörden uteblivit på grund av missväxt till följd av svåra väderförhållanden.

Areal (kolumn 4)

Arealen ska anges i ar (100 ar = 1 ha) med undantag för mark som används till svampodling (rubrik 139), som anges i kvadratmeter. Den senare arealen ingår inte i den totala arealen (se rubrik 183).

Den areal som används till varje gröda ska anges i denna kolumn utom när det gäller biprodukter (rubrikerna 161, 284, 299–301 och 304) och några bearbetade produkter (rubrikerna 160 och 288). De produkter som erhålls vid bearbetning av köpta grödor och produkter från handelsgrödor, köpta på rot, eller som härrör från arealer tillfälligt arrenderade för högst ett år, ska anges utan att arealen uppges. Kod 1 ska anges i kolumn 3 (uppgift saknas).

När det gäller undernumren till färska grönsaker, meloner och jordgubbar (335–341) samt blommor och prydnadsväxter (rubrikerna 342–344), som odlas i handelsträdgårdar på friland eller övertäckta, ska den areal som faktiskt används för odlingen (odlingsarealen) anges. Exempel: om först rädisor och sedan purjolök odlas på en areal på 1 ha i en handelsträdgård på friland ska basarealen anges som 1 ha under rubrik 137, och den odlade arealen blir två gånger 1 ha, vilken ska anges under rubrikerna 339 respektive 336. Om dessa uppgifter inte är tillgängliga i företagets redovisning ska kod 1 anges i kolumn 3 (uppgift saknas).

Produktion under räkenskapsåret (kolumn 5)

Mängden av animalie- och vegetabilieprodukter som producerats under räkenskapsåret (med undantag av svinn). De kvantiteter som anges ska gälla företagets huvudprodukter (biprodukter räknas inte).

Kvantiteterna ska anges i hkg (100 kg), med undantag av ägg (rubrik 169), som ska anges i tusental, och vin och därmed relaterade produkter (rubrikerna 286–289 och 292–295), som ska anges i hektoliter. Kvantiteten för huvudrubrik 155 (Vinodlingar) ska anges i hkg, även om den avser vinprodukter.

För mjölk ska kvantiteten flytande mjölk anges, oberoende av i vilken form den säljs, förbrukas i företaget eller används som naturaförmån eller för eget bruk (grädde, smör, ost, m.m.). Mjölk som används för kalvar ska inte ingå i produktionen.

När det på grund av försäljningsvillkoren inte är möjligt att fastställa den faktiska produktionen i hkg (se försäljning av grödor på rot och grödor på kontrakt) ska kod 2 anges i kolumn 3 (uppgift saknas) för grödor på kontrakt och kod 3 i övriga fall.

Värde vid räkenskapsårets början (kolumn 6)

Värdet av de produkter som finns i lager (magasin) vid räkenskapsårets början, med undantag för djurbesättning. Produkterna ska värderas till priset ”fritt gård” som gäller på värderingsdagen.

Försäljning (kolumn 7)

Det totala försäljningsbeloppet (vare sig betalning har mottagits under räkenskapsåret eller ej) från försäljning av produkter som fanns i lager vid räkenskapsårets början eller som skördats under året.

I det totala försäljningsbeloppet inräknas värdet av produkter som återförts till företaget (skummjölk, massa, m.m.). Det senare värdet upptas även under kostnader för jordbruket.

All kompensationsbetalning (t.ex. ersättning för hagelskador från försäkringsbolag) under räkenskapsåret ska inräknas i det totala försäljningsbeloppet för de berörda produkterna, närhelst det kan fastställas att ersättningen gäller produktionen av dessa produkter. I annat fall upptas kompensationsbetalningen under rubrik 181 ”Övriga produkter och intäkter”.

Bidrag och subventioner som erhållits för produkter under räkenskapsåret inräknas inte i den totala försäljningen, utan anges under rubrik 112 (se anvisningarna till denna rubrik). Eventuella kostnader för marknadsföring ska, om de är kända, inte avräknas från det totala försäljningsbeloppet utan anges under rubrik 71 ”Övriga särskilda kostnader för djurbesättning” eller rubrik 76 ”Övriga särskilda kostnader för vegetabilieproduktion”.

Egen förbrukning och naturaförmåner (kolumn 8)

Produkter som förbrukas av företagarens eget hushåll (inberäknat produkter från företaget som används i tillagning av måltider för semesterbesökare) eller som används som naturaförmåner för betalning av varor och tjänster (inberäknat ersättning in natura). De aktuella produkterna ska värderas till priset ”fritt gård”.

Värde vid årets slut (kolumn 9)

Värdet av de produkter som finns på företaget (i lager) vid räkenskapsårets slut, med undantag för djurbesättning. Produkterna ska värderas till priset ”fritt gård” som gäller på värderingsdagen.

Egen förbrukning (kolumn 10)

Värdet ”fritt gård” av företagets produkter som antingen finns som produktionsmedel vid räkenskapsårets början eller som framställs under året, och används i företaget under räkenskapsåret. Hit hör följande:

Djurfoder: Värdet ”fritt gård” av företagets säljbara produkter (produkter som normalt är säljbara) som under året använts till djurfoder. Den del av företagets halmproduktion som används i djurhållningen (som foder och ströhalm) ska endast värderas när det finns förutsättningar för försäljning av denna produkt i området under året i fråga. Mjölk som används till kalvar inräknas inte i denna rubrik. De berörda produkterna ska värderas till priset ”fritt gård”.

Utsäde: Värdet ”fritt gård” av säljbara produkter som använts som utsäde under räkenskapsåret.

L. KVOTER OCH ANDRA RÄTTIGHETER

Kvantiteten för de tilldelade kvoterna vid räkenskapsårets slut ska alltid anges i kolumn 9.

Kvoter som ursprungligen erhölls gratis ska anges till aktuellt marknadsvärde, om de kan marknadsföras separat från mark. Kvoter som inte kan handlas separat från den tillhörande marken ska registreras endast i tabell G.

Vissa uppgifter anges samtidigt, individuellt eller som delar av aggregerade uppgifter, under andra rubriker i tabellerna F, G och/eller K.

Följande rubriker ska användas:

401) Mjölk

402) Am- och dikobidrag

404) Tackbidraget och getbidraget

421) Sockerbetor

422) Tobak

423) Stärkelsepotatis

441) Ammoniak

442) Organiskt gödsel

470) Stödrättighet inom ramen för systemet för samlat gårdsstöd (frivilligt)

499) Övrigt

KOLUMNER I TABELL L

Kvoter eller andra rättigheter (kolumn 1)

Rubrik för kvot eller annan rättighet

Uppgiftstypen (kolumn 2)

Kod 1: Uppgifter rörande tillgångar: inköp och försäljning

Kod 2: Uppgifter rörande inkomst: leasing eller uthyrning av kvoter

(kolumn 3): ledig

Betalningar (kolumn 4)

För kod 1 i kolumn 2: Belopp som betalts vid inköp av kvoter eller andra rättigheter.

För kod 2 i kolumn 2: Belopp som betalts för leasing eller inhyrning av kvoter eller andra rättigheter. Ingår också i Hyror och arrenden under rubrik 85 i tabell F.

Intäkter (kolumn 5)

För kod 1 i kolumn 2: Belopp som erhållits vid försäljning av kvoter eller andra rättigheter.

För kod 2 i kolumn 2: Belopp som erhållits för leasing eller uthyrning av kvoter eller andra rättigheter. Ingår också i Övriga produkter och intäkter under rubrik 181 i tabell K.

Värde vid räkenskapsårets början (kolumn 6)

För kod 1 i kolumn 2: Värdet vid räkenskapsårets början av de kvantiteter företagaren förfogar över, vare sig de ursprungligen erhållits gratis eller köpts in, ska tas upp till löpande marknadsvärde, om transaktionerna inte är knutna till mark.

För kod 2 i kolumn 2: Ej tillämpligt.

Avskrivningar (kolumn 7)

Avskrivning av kvoter och övriga rättigheter kan föras upp i denna kolumn. Avskrivningar av kvoter och andra rättigheter kan anges i denna kolumn, men avskrivningarna ska inte anges i tabell G (position 340).

Värde vid årets slut (kolumn 8)

För kod 1 i kolumn 2: Värdet vid räkenskapsårets slut av de kvantiteter företagaren förfogar över, vare sig de ursprungligen erhållits gratis eller köpts in, ska tas upp till löpande marknadsvärde, om transaktionerna inte är knutna till mark.

För kod 2 i kolumn 2: Ej tillämpligt.

Kvantitet (kolumn 9)

Uppgifterna ska anges i följande enheter:

Rubrikerna 401, 421–441: i deciton

Rubrik 442: deciton eller antal djur om så föreskrivs i nationell lagstiftning

Rubrikerna 402 och 404: antal basenheter eller premier

Rubrik 470: antal rättigheter

Rubrik 499: ingen uppgift

Skatter, extra avgift (kolumn 10)

Anges endast en gång, med kod 2 = kolumn 2.

Rubrik 401: extra avgift för produktionen av mjölk under räkenskapsåret, i annat fall det belopp som betalats.

M. UTVALDA DIREKTSTÖD enligt rådets förordning (EG) nr 73/2009 (rubrikerna 600–680 och 700–742)

600. Bidrag för proteingrödor enligt förordning (EG) nr 73/2009 Det totala bidraget för proteingrödor ska också anges i tabell J med kod 600.

670. Systemet med samlat gårdsstöd enligt förordning (EG) nr 73/2009 Antal basenheter som omfattas av utbetalningar (kolumn 4): Totalsumman av rubrikerna 671 och 672. I kolumn 5, Totalt stöd: summan av rubrikerna 671–674. Det totala stödet inom ramen för systemet med enhetlig arealersättning ska också anges i tabell J med kod 670. Specifikationer till rubrik 670 Rubrik Antal basenheter för utbetalningar Totalt stöd 671. Stöd inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd (förutom under rubrikerna 672 och 674) omfattar även stöd till gräsmark/permanent betesmark, om ingen skillnad görs. Obligatoriskt Obligatoriskt 672. Stöd inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd för gräsmark/permanent betesmark Frivilligt Frivilligt 674. Stöd inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd på basis av särskilda rättigheter Obligatoriskt Obligatoriskt

680. Systemet med enhetlig arealersättning enligt förordning (EG) nr 73/2009 Det totala stödet inom ramen för systemet med enhetlig arealersättning ska också anges i tabell J med kod 680.

700. Direktstöd för nötkött enligt förordning (EG) nr 73/2009 De totala direkta stöden för nötkött ska också anges i tabell J med kod 700. I följande tabell anges de olika formerna av direktstöd för nötkött enligt förordning (EG) nr 73/2009. Rubrik Antal basenheter för utbetalningar Totalt stöd 700. Totalt stöd till nötkött (summan av rubrikerna 710, 730 och 740 — Obligatoriskt 710. Särskilt bidrag (summan av rubrikerna 711 och 715) Obligatoriskt Obligatoriskt 711. Särskilt bidrag för tjurar Obligatoriskt Obligatoriskt 715. Särskilt bidrag för stutar Obligatoriskt Obligatoriskt 730. Am- och dikobidrag (summan av rubrikerna 731 och 735) — Obligatoriskt 731. Am- och dikobidrag för am-och dikor och kvigor Obligatoriskt Obligatoriskt 735. Am- och dikobidrag: nationellt tilläggsbidrag Obligatoriskt Obligatoriskt 740. Slaktbidrag (summan av rubrikerna 741 och 742) — Obligatoriskt 741. Slaktbidrag: från 1 till 7 månader Frivilligt Obligatoriskt 742. Slaktbidrag: 8 månader och äldre Obligatoriskt Obligatoriskt

KOLUMNER I TABELL M

Produkt eller produktkombination (kolumn 1)

(Kolumnerna 2 och 3): Ledig.

Antal basenheter som omfattas av utbetalningar (kolumn 4)

För rubrikerna 600–634 och 680 ska den areal anges i ar för vilken stödet betalas ut till producenten. För rubrikerna 710–742 ska det antal djur anges för vilket betalningar erhålls. För rubrikerna 670–672 ska antalet aktiverade rättigheter anges i ar. För rubrik 674 ska antalet särskilda rättigheter anges.

Totalt stöd (kolumn 5)

Det totala stöd som mottagits eller till vilket berättigande fastställts under räkenskapsåret.

(Kolumnerna 6–10): Ledig.

N. UPPGIFTER OM INKÖP OCH FÖRSÄLJNING AV DJUR

Djurkategorier ska anges med koderna 22–50 motsvarande rubrikerna för samma djurkategorier i tabell D.

Delsummorna för inköp och försäljning per djurart (hästar, nötkreatur, får, getter, svin, fjäderfä, övriga djur) ska anges i tabell E.

KOLUMNER I TABELL N

Djurkategori (kolumn 1)

Motsvarande rubrikerna i tabell D.

(Kolumnerna 2 och 3): ledig

Antal inköpta djur (kolumn 4)

Angivet i antal djur.

Inköp av djur (kolumn 5)

De sammanlagda boskapsinköpen under räkenskapsåret (inberäknat kostnader i förbindelse med köpet). Bidrag och subventioner i samband härmed ska inte dras av från summan av dessa inköp, utan specificeras under rubrik 116 (se anvisningarna till denna rubrik).

Antal inköpta djur (kolumn 6)

Angivet i antal djur.

Försäljning av djur (kolumn 7)

Den sammanlagda boskapsförsäljningen under räkenskapsåret. Bidrag och subventioner i samband härmed ska inte tas med i summan av försäljningen, utan specificeras under rubrik 112 (se anvisningarna till denna rubrik). Eventuella kostnader för marknadsföring ska, om de är kända, inte avräknas från det totala försäljningsbeloppet, utan anges under rubrik 71 ”Övriga särskilda kostnader för djurbesättning”.

(Kolumnerna 8–10): ledig

BILAGA III

1 EGT 109, 23.6.1965, s. 1859/65.

2 EGT L 263, 17.10.1977, s. 1.

3 EGT L 198, 22.7.1991, s. 1. Med verkan från och med den 1 januari 2009 ersätts denna förordning av förordning (EG) nr 834/2007 (EUT L 189, 20.7.2007, s. 1).

4 EUT L 270, 21.10.2003, s. 1.

5 EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

6 EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.

7 EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

8 Ange rubriken för berörda djurkategorier, produkter, kostnader och direkt stöd.

10 Sista löpnummer = 487 + (10 × antal registrerade produkter)

13 EUT L 30, 31.1.2009, s. 16.

14 EGT L 205, 13.7.1982, s. 5.

15 EGT L 220, 7.8.1985, s. 1.

16 EGT L 160, 26.6.1999, s. 80.

17 EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.

18 EUT L 345, 20.11.2004, s. 1.