Fastställande av fiskemöjligheterna för EU-fartyg för fiskebestånd av vissa djuphavsarter för 2011 och 2012

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

(1) Enligt artikel 43.3 i fördraget ska rådet på förslag av kommissionen besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

(2) Enligt rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken ska bestämmelser införas för tillträde till vatten och resurser och för hållbar fiskeverksamhet med beaktande av tillgängliga vetenskapliga, tekniska och ekonomiska rön, särskilt de rapporter som utarbetats av den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF).

(3) Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter för varje fiske eller grupp av fisken, inbegripet, i tillämpliga fall, vissa villkor som är funktionellt knutna till dem. Fiskemöjligheterna bör fördelas bland medlemsstaterna på ett sådant sätt att varje medlemsstat garanteras relativ stabilitet i fiskeverksamheten för varje bestånd eller fiske samt med beaktande av målen för den gemensamma fiskeripolitiken enligt förordning (EG) nr 2371/2002.

(4) De totala tillåtna fångstmängderna (TAC:erna) bör fastställas på grundval av tillgängliga vetenskapliga rön, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika fiskerinäringarna garanteras en rättvis behandling, samt de synpunkter som framkommit vid samråden med berörda parter, framförallt från rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk och berörda regionala rådgivande nämnder.

(5) Fiskemöjligheter bör stå i överensstämmelse med internationella avtal och principer, till exempel Förenta nationernas avtal om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd från 1995, och de detaljerade förvaltningsprinciper som fastställts i FAO:s (Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation) internationella riktlinjer för förvaltning av djuphavsfiske i det fria havet från 2008, enligt vilka ett regleringsorgan framför allt bör vara försiktigare när informationen är osäker, otillförlitlig eller otillräcklig. Avsaknaden av adekvat vetenskaplig information bör inte användas som förevändning för att skjuta upp eller underlåta att vidta bevarande- och förvaltningsåtgärder.

(6) Enligt de senaste vetenskapliga rönen från Internationella havsforskningsrådet (Ices) och från STECF fångas de flesta djuphavsbestånden på ett ohållbart sätt. Enligt dessa rön bör dessutom fiskemöjligheterna för dessa bestånd, för att de ska vara hållbara, minskas till dess att utvecklingen av storleken på bestånden uppvisar en positiv trend. Ices rekommenderar dessutom att riktat fiske efter atlantisk soldatfisk inte bör vara tillåtet.

(7) De huvudsakliga kommersiella arterna av djuphavshaj betraktas som utfiskade och bör därför inte vara föremål för något riktat fiske. Till dess att mängden oundvikliga bifångster har fastställts med hjälp av selektivitetsprojekt och andra tekniska åtgärder bör landning av bifångster inte vara tillåten.

(8) Fiskemöjligheterna för djuphavsarter, som förtecknas i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 2347/2002 av den 16 december 2002 om särskilda tillträdeskrav och därmed förbundna villkor vid fiske efter djuphavsbestånd, fastställs vartannat år. Ett undantag görs dock för bestånden av guldlax och det huvudsakliga fisket av birkelånga, för vilka fiskemöjligheterna beror på resultatet av de årliga förhandlingarna med Norge. Fiskemöjligheterna för de bestånden fastställs därför i en annan relevant årlig förordning om fastställande av fiskemöjligheter.

(9) Enligt rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren, måste det fastställas vilka bestånd som ska omfattas av de olika åtgärderna enligt den förordningen.

(10) För att trygga försörjningen för unionens fiskare är det viktigt att dessa fisken öppnas den 1 januari 2011.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

(1) Enligt artikel 43.3 i fördraget ska rådet på förslag av kommissionen besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

(2) Enligt rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken ska bestämmelser införas för tillträde till vatten och resurser och för hållbar fiskeverksamhet med beaktande av tillgängliga vetenskapliga, tekniska och ekonomiska rön, särskilt de rapporter som utarbetats av den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF).

(3) Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter för varje fiske eller grupp av fisken, inbegripet, i tillämpliga fall, vissa villkor som är funktionellt knutna till dem. Fiskemöjligheterna bör fördelas bland medlemsstaterna på ett sådant sätt att varje medlemsstat garanteras relativ stabilitet i fiskeverksamheten för varje bestånd eller fiske samt med beaktande av målen för den gemensamma fiskeripolitiken enligt förordning (EG) nr 2371/2002.

(4) De totala tillåtna fångstmängderna (TAC:erna) bör fastställas på grundval av tillgängliga vetenskapliga rön, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika fiskerinäringarna garanteras en rättvis behandling, samt de synpunkter som framkommit vid samråden med berörda parter, framförallt från rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk och berörda regionala rådgivande nämnder.

(5) Fiskemöjligheter bör stå i överensstämmelse med internationella avtal och principer, till exempel Förenta nationernas avtal om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd från 1995, och de detaljerade förvaltningsprinciper som fastställts i FAO:s (Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation) internationella riktlinjer för förvaltning av djuphavsfiske i det fria havet från 2008, enligt vilka ett regleringsorgan framför allt bör vara försiktigare när informationen är osäker, otillförlitlig eller otillräcklig. Avsaknaden av adekvat vetenskaplig information bör inte användas som förevändning för att skjuta upp eller underlåta att vidta bevarande- och förvaltningsåtgärder.

(6) Enligt de senaste vetenskapliga rönen från Internationella havsforskningsrådet (Ices) och från STECF fångas de flesta djuphavsbestånden på ett ohållbart sätt. Enligt dessa rön bör dessutom fiskemöjligheterna för dessa bestånd, för att de ska vara hållbara, minskas till dess att utvecklingen av storleken på bestånden uppvisar en positiv trend. Ices rekommenderar dessutom att riktat fiske efter atlantisk soldatfisk inte bör vara tillåtet.

(7) De huvudsakliga kommersiella arterna av djuphavshaj betraktas som utfiskade och bör därför inte vara föremål för något riktat fiske. Till dess att mängden oundvikliga bifångster har fastställts med hjälp av selektivitetsprojekt och andra tekniska åtgärder bör landning av bifångster inte vara tillåten.

(8) Fiskemöjligheterna för djuphavsarter, som förtecknas i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 2347/2002 av den 16 december 2002 om särskilda tillträdeskrav och därmed förbundna villkor vid fiske efter djuphavsbestånd, fastställs vartannat år. Ett undantag görs dock för bestånden av guldlax och det huvudsakliga fisket av birkelånga, för vilka fiskemöjligheterna beror på resultatet av de årliga förhandlingarna med Norge. Fiskemöjligheterna för de bestånden fastställs därför i en annan relevant årlig förordning om fastställande av fiskemöjligheter.

(9) Enligt rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren, måste det fastställas vilka bestånd som ska omfattas av de olika åtgärderna enligt den förordningen.

(10) För att trygga försörjningen för unionens fiskare är det viktigt att dessa fisken öppnas den 1 januari 2011.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Syfte

I denna förordning fastställs för 2011 och 2012 årliga fiskemöjligheter för EU-fartyg för fiskebestånd av vissa djuphavsarter i EU-vatten och i vissa vatten utanför EU där det krävs fångstbegränsningar.

Artikel2¶Definitioner

1. I denna förordning gäller följande definitioner

a) EU-fartyg: ett fiskefartyg som för en medlemsstats flagg och är registrerat i unionen.

b) EU-vatten: de vatten som omfattas av medlemsstaternas överhöghet eller jurisdiktion, med undantag för vatten som gränsar till de territorier som anges i bilaga II till fördraget.

c) totala tillåtna fångstmängder (TAC): den kvantitet som får fångas och landas ur varje bestånd varje år.

d) kvot: en andel av de totala tillåtna fångstmängder som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland,

e) internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.

2. I denna förordning gäller följande definitioner avseende zoner

a) Ices-områden (Internationella havsforskningsrådet): de områden som definieras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del,

b) Cecaf-områden (östra centrala Atlanten eller FAO:s fiskeregion 34): de områden som definieras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i vissa andra områden än dem i Nordatlanten.

Artikel3¶TAC:er och fördelning

TAC:erna för djuphavsarter som fångas av EU-fartyg i EU-vatten och i vissa vatten utanför EU, fördelningen mellan medlemsstaterna av sådana TAC:er samt, i tillämpliga fall, de villkor som är funktionellt knutna till dessa anges i bilagan.

Artikel4¶Särskilda bestämmelser om fördelningen

Fördelningen mellan medlemsstaterna av de fiskemöjligheter som fastställs i bilagan ska göras utan att det påverkar

a) byten enligt artikel 20.5 i förordning (EG) nr 2371/2002,

b) reduceringar och omfördelningar som görs enligt artikel 37 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs eller artikel 10.4 i rådets förordning (EG) nr 1006/2008 av den 29 september 2008 om tillstånd till fiskeverksamhet för gemenskapens fiskefartyg i vatten utanför gemenskapens vatten och om tillträde för fartyg från tredjeland till gemenskapens vatten,

c) ytterligare landningar som tillåts enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96,

d) de kvantiteter som hålls inne enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96,

e) avdrag enligt artiklarna 105 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel5¶Förhållande till förordning (EG) nr 847/96

Vid tillämpning av förordning (EG) nr 847/96 ska alla kvoter i bilagan till den här förordningen betraktas som analytiska kvoter.

Artikel6¶Villkor för landning av fångster och bifångster

Fisk ur bestånd för vilka fiskemöjligheter fastställs genom denna förordning får endast förvaras ombord eller landas om den har fångats av fartyg från en medlemsstat vars kvot inte är uttömd.

Artikel7¶Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2011.

BILAGA

Hänvisningar till fiskeområden är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges.

DEL 1 Definitioner av arter och grupper av arter

1. I förteckningen i del 2 av denna bilaga anges fiskbestånden i alfabetisk ordning efter arternas latinska namn. Djuphavshaj kommer emellertid först i förteckningen. I tabellen nedan anges de svenska och de latinska namn som ska gälla i samband med den här förordningen. Svenskt namn Vetenskapligt namn Dolkfisk Aphanopus carbo Beryxar Beryx spp. Skoläst Coryphaenoides rupestris Atlantisk soldatfisk Hoplostethus atlanticus Birkelånga Molva dypterygia Fläckpagell Pagellus bogaraveo Fjällbrosme Phycis blennoides

2. I denna förordning avses med djuphavshaj följande arter: Svenskt namn Vetenskapligt namn Hajar i släktet Apristurus spp. Apristurus spp. Kråshaj Chlamydoselachus anguineus Sorghaj Centrophorus granulosus Brun pigghaj Centrophorus squamosus Pailonahaj Centroscymnus coelolepis Långnosad småpiggshaj Centroscymnus crepidater Svart pigghaj Centroscyllium fabricii Skednoshaj Deania calcea Chokladhaj Dalatias licha Brunkäxa Etmopterus princeps Blåkäxa Etmopterus spinax Hågäl Galeus melastomus Gråhaj Galeus murinus Sexbågig kamtandhaj Hexanchus griseus Spetsfenad haj Oxynotus paradoxus Knorrhaj Scymnodon ringens Håkäring Somniosus microcephalus

DEL 2 Årliga fiskemöjligheter som är tillgängliga för EU-fartyg i områden med TAC:er, per art och per område (i ton färsk vikt)

1 EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

2 Avtalet om genomförande av de bestämmelser i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 som rör bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd (EGT L 189, 3.7.1998, s. 17).

3 Rapport från Ices rådgivande kommitté om vitt utspridda och vandrande bestånd, häfte 9, juni 2010.

4 Vetenskapliga och tekniska rapporter från JRC, översyn av vetenskapliga rön för 2011, del 2, juli 2010.

5 EGT L 351, 28.12.2002, s. 6.

6 EGT L 115, 9.5.1996, s. 3.

7 EUT L 87, 31.3.2009, s. 70.

8 EUT L 87, 31.3.2009, s. 1.

9 EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

10 EUT L 286, 29.10.2008, s. 33.

11 Bifångster av upp till 3 % av 2009 års kvoter är tillåtna: För referens: 2009 års kvot Tyskland 20 Estland 1 Irland 55 Spanien 93 Frankrike 339 Litauen 1 Polen 1 Portugal 127 Förenade kungariket 187

13 Bifångster av upp till 3 % av 2009 års kvoter är tillåtna: För referens: 2009 års kvot Portugal 10

15 Bifångster av upp till 3 % av 2009 års kvoter är tillåtna: För referens: 2009 års kvot Irland 1 Spanien 17 Frankrike 6 Förenade kungariket 1

17 Endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

19 Inget riktat fiske av skoläst får bedrivas i Ices-område IIIa i avvaktan på samråd mellan EU och Norge.

21 Högst 8 % av varje kvot får fiskas i EU-vatten och internationella vatten i VIII, IX, X, XII och XIV (RNG/*8X14-)

22 Endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot

26 Högst 8 % av varje kvot får fiskas i EU-vatten och internationella vatten i Vb, VI, VII (RNG/*5B67-)

29 Endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot

31 Minsta landningsstorlek är 35 cm (total längd). 15 % av den landade fisken får emellertid ha en minsta landningsstorlek på åtminstone 30 cm (total längd).

32 Endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

36 Minsta landningsstorlek är 35 cm (total längd). 15 % av den landade fisken får emellertid ha en minsta landningsstorlek på åtminstone 30 cm (total längd).

37 Högst 8 % av varje kvot får fiskas i EU-vatten och internationella vatten i VI, VII och VIII (SBR/*678-)

42 Högst 8 % av varje kvot får fiskas i EU-vatten och internationella vatten i VIII och IX (GFB/*89-)

45 Högst 8 % av varje kvot får fiskas i EU-vatten och internationella vatten i V, VI, VII (GFB/*567-)