Fastställande av fiskemöjligheterna för unionsfiskefartyg med avseende på vissa djuphavsbestånd för 2015 och 2016

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

(1) I artikel 43.3 i fördraget föreskrivs att rådet på förslag av kommissionen ska anta åtgärder om fastställande och tilldelning av fiskerimöjligheter.

(2) Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 ska bestämmelser om bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgängliga vetenskapliga, tekniska och ekonomiska rön, om lämpligt inbegripet de rapporter som utarbetats av den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF).

(3) Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, om lämpligt inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa. Fiskemöjligheterna bör fördelas bland medlemsstaterna på ett sådant sätt att varje medlemsstat säkerställs relativ stabilitet i fiskeverksamheten för varje bestånd eller fiske samt med beaktande av målen för den gemensamma fiskeripolitiken enligt förordning (EU) nr 1380/2013.

(4) De totala tillåtna fångstmängderna (TAC) bör fastställas på grundval av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika fiskerinäringarna tillförsäkras en rättvis behandling, samt mot bakgrund av de synpunkter som framkommit vid samråden med berörda parter, framför allt från berörda regionala rådgivande nämnder.

(5) Fiskemöjligheter bör stå i överensstämmelse med internationella avtal och principer, till exempel Förenta nationernas avtal om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd från 1995, och de detaljerade förvaltningsprinciper som fastställs i FAO:s (Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation) internationella riktlinjer för förvaltning av djuphavsfiske i det fria havet från 2008, enligt vilka ett regleringsorgan bör vara försiktigare framför allt när informationen är osäker, otillförlitlig eller otillräcklig. Att det saknas adekvat vetenskaplig information bör inte användas som en förevändning för att skjuta upp eller underlåta att vidta bevarande- och förvaltningsåtgärder.

(6) Enligt de senaste vetenskapliga råden från Internationella havsforskningsrådet (Ices) och från STECF fångas de flesta djuphavsbestånd på ett ohållbart sätt. Dessutom bör fiskemöjligheterna för dessa bestånd, för att de ska vara hållbara, minskas till dess att beståndens storleksutveckling uppvisar en positiv trend. Ices har vidare rekommenderat att riktat fiske inte bör tillåtas i något område vad avser atlantiskt soldatfisk och vissa bestånd av fläckpagell och skoläst.

(7) När det gäller de fyra bestånden av skoläst, visar vetenskaplig rådgivning och de senaste diskussionerna i Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) att fångster av denna art kan felrapporteras som fångster av långstjärt. Det är därför lämpligt att inrätta en TAC som omfattar båda arterna, samtidigt som separat rapportering möjliggörs för var och en av dem.

(8) De huvudsakliga kommersiella arterna av djuphavshaj betraktas som utfiskade och bör därför inte vara föremål för något riktat fiske. Mot bakgrund av att djuphavshajar migrerar och är vitt spridda i Nordostatlanten har STECF dessutom rekommenderat att förvaltningsåtgärderna för de aktuella arterna utvidgas till att även omfatta unionens vatten i Fiskerikommittén för östra Centralatlanten (Cecaf) kring Madeira.

(9) Fiskemöjligheterna för djuphavsarter enligt definitionen i artikel 2 a till rådets förordning (EG) nr 2347/2002 fastställs vartannat år. Undantag görs emellertid för bestånden av guldlax och birkelånga. Fisket efter birkelånga är kopplat till de årliga förhandlingarna med Norge; av förenklingsskäl bör alla TAC för birkelånga fastställas i linje med vad som avtalas med Norge och ingå i en och samma rättsakt. Följaktligen bör fiskemöjligheterna för bestånden av guldlax och birkelånga fastställas i en annan årlig förordning om fastställande av fiskemöjligheterna.

(10) I enlighet med rådets förordning (EG) nr 847/96, bör de bestånd som omfattas av olika åtgärder som anges i den förordningen identifieras. Försiktighets-TAC bör tillämpas för bestånd för vilka det saknas en vetenskapligt grundad utvärdering av fiskemöjligheterna som särskilt avser det år för vilket TAC bör fastställas, medan analytiska TAC bör tillämpas i annat fall. Mot bakgrund av Ices och STECF:s utlåtanden om djuphavsbestånd bör de djuphavsbestånd för vilka det saknas en vetenskaplig utvärdering av de aktuella fiskemöjligheterna omfattas av försiktighets-TAC i den här förordningen.

(11) För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och trygga försörjningen för unionens fiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2015. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

(1) I artikel 43.3 i fördraget föreskrivs att rådet på förslag av kommissionen ska anta åtgärder om fastställande och tilldelning av fiskerimöjligheter.

(2) Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 ska bestämmelser om bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgängliga vetenskapliga, tekniska och ekonomiska rön, om lämpligt inbegripet de rapporter som utarbetats av den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF).

(3) Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, om lämpligt inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa. Fiskemöjligheterna bör fördelas bland medlemsstaterna på ett sådant sätt att varje medlemsstat säkerställs relativ stabilitet i fiskeverksamheten för varje bestånd eller fiske samt med beaktande av målen för den gemensamma fiskeripolitiken enligt förordning (EU) nr 1380/2013.

(4) De totala tillåtna fångstmängderna (TAC) bör fastställas på grundval av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika fiskerinäringarna tillförsäkras en rättvis behandling, samt mot bakgrund av de synpunkter som framkommit vid samråden med berörda parter, framför allt från berörda regionala rådgivande nämnder.

(5) Fiskemöjligheter bör stå i överensstämmelse med internationella avtal och principer, till exempel Förenta nationernas avtal om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd från 1995, och de detaljerade förvaltningsprinciper som fastställs i FAO:s (Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation) internationella riktlinjer för förvaltning av djuphavsfiske i det fria havet från 2008, enligt vilka ett regleringsorgan bör vara försiktigare framför allt när informationen är osäker, otillförlitlig eller otillräcklig. Att det saknas adekvat vetenskaplig information bör inte användas som en förevändning för att skjuta upp eller underlåta att vidta bevarande- och förvaltningsåtgärder.

(6) Enligt de senaste vetenskapliga råden från Internationella havsforskningsrådet (Ices) och från STECF fångas de flesta djuphavsbestånd på ett ohållbart sätt. Dessutom bör fiskemöjligheterna för dessa bestånd, för att de ska vara hållbara, minskas till dess att beståndens storleksutveckling uppvisar en positiv trend. Ices har vidare rekommenderat att riktat fiske inte bör tillåtas i något område vad avser atlantiskt soldatfisk och vissa bestånd av fläckpagell och skoläst.

(7) När det gäller de fyra bestånden av skoläst, visar vetenskaplig rådgivning och de senaste diskussionerna i Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) att fångster av denna art kan felrapporteras som fångster av långstjärt. Det är därför lämpligt att inrätta en TAC som omfattar båda arterna, samtidigt som separat rapportering möjliggörs för var och en av dem.

(8) De huvudsakliga kommersiella arterna av djuphavshaj betraktas som utfiskade och bör därför inte vara föremål för något riktat fiske. Mot bakgrund av att djuphavshajar migrerar och är vitt spridda i Nordostatlanten har STECF dessutom rekommenderat att förvaltningsåtgärderna för de aktuella arterna utvidgas till att även omfatta unionens vatten i Fiskerikommittén för östra Centralatlanten (Cecaf) kring Madeira.

(9) Fiskemöjligheterna för djuphavsarter enligt definitionen i artikel 2 a till rådets förordning (EG) nr 2347/2002 fastställs vartannat år. Undantag görs emellertid för bestånden av guldlax och birkelånga. Fisket efter birkelånga är kopplat till de årliga förhandlingarna med Norge; av förenklingsskäl bör alla TAC för birkelånga fastställas i linje med vad som avtalas med Norge och ingå i en och samma rättsakt. Följaktligen bör fiskemöjligheterna för bestånden av guldlax och birkelånga fastställas i en annan årlig förordning om fastställande av fiskemöjligheterna.

(10) I enlighet med rådets förordning (EG) nr 847/96, bör de bestånd som omfattas av olika åtgärder som anges i den förordningen identifieras. Försiktighets-TAC bör tillämpas för bestånd för vilka det saknas en vetenskapligt grundad utvärdering av fiskemöjligheterna som särskilt avser det år för vilket TAC bör fastställas, medan analytiska TAC bör tillämpas i annat fall. Mot bakgrund av Ices och STECF:s utlåtanden om djuphavsbestånd bör de djuphavsbestånd för vilka det saknas en vetenskaplig utvärdering av de aktuella fiskemöjligheterna omfattas av försiktighets-TAC i den här förordningen.

(11) För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och trygga försörjningen för unionens fiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2015. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Syfte

I denna förordning fastställs årliga fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg för 2015 och 2016 när det gäller fiskbestånd av vissa djuphavsarter i unionens vatten och i vissa andra vatten än unionens vatten där det krävs fångstbegränsningar.

Artikel2¶Definitioner

1. I denna förordning avses med

a) unionsfiskefartyg: ett fiskefartyg som för en medlemsstats flagg och är registrerat i unionen,

b) unionens vatten: de vatten som omfattas av medlemsstaternas överhöghet eller jurisdiktion, med undantag för vatten som gränsar till de territorier som anges i bilaga II till fördraget,

c) total tillåten fångstmängd (TAC): den kvantitet ur varje bestånd som får fångas och landas varje år,

d) kvot: en andel av den TAC som tilldelas unionen eller en medlemsstat,

e) internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.

2. I denna förordning gäller följande definitioner av områden:

a) Ices-områden (Internationella havsforskningsrådet): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009.

b) Cecaf-områden (Fiskerikommittén för östra Centralatlanten): de geografiska områden som definieras i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009.

Artikel3¶TAC och fördelning

TAC för djuphavsarter som fångas av unionsfiskefartyg i unionens vatten eller i vissa andra vatten än unionens vatten, fördelningen mellan medlemsstaterna av sådana TAC samt i tillämpliga fall de villkor som är funktionellt knutna till dessa fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel4¶Särskilda bestämmelser om fördelningen av fiskemöjligheter

1. Fördelningen av fiskemöjligheterna mellan medlemsstaterna enligt denna förordning ska göras utan att det påverkar

a) byten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b) minskningar och omfördelningar som görs enligt artikel 37 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 eller artikel 10.4 i rådets förordning (EG) nr 1006/2008,

c) ytterligare landningar enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96,

d) avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.

2. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas på bestånd som omfattas av försiktighets-TAC, medan artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i den förordningen ska tillämpas på bestånd som omfattas av analytisk TAC, om inget annat anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel5¶Villkor för landning av fångster och bifångster

Fisk från bestånd för vilka TAC har fastställts får endast behållas ombord eller landas, om fångsterna har gjorts av fiskefartyg som för en medlemsstats flagg och medlemsstaten har en kvot som inte har uttömts.

Artikel6¶Dataöverföring

När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 sänder uppgifter till kommissionen om de kvantiteter ur varje bestånd som har landats, ska de använda de beståndskoder som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel7¶Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2015.

BILAGA

Hänvisningar till fiskezoner är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges.

DEL 1 Definitioner av arter och grupper av arter

1. I förteckningen i del 2 i denna bilaga anges fiskbestånden i alfabetisk ordning efter arternas latinska namn. Djuphavshajar kommer emellertid först i förteckningen. I följande jämförande tabell anges de svenska och de latinska namn som ska gälla vid tillämpningen av denna förordning. Svenskt namn Treställig alfabetisk kod Latinskt namn Dolkfisk BSF Aphanopus carbo Beryxar ALF Beryx spp. Skoläst RNG Coryphaenoides rupestris Långstjärt RHG Macrourus berglax Atlantisk soldatfisk ORY Hoplostethus atlanticus Fläckpagell SBR Pagellus bogaraveo Fjällbrosme GFB Phycis blennoides

2. I denna förordning avses med djuphavshajar följande arter: Svenskt namn Treställig alfabetisk kod Latinskt namn Hajar i släktet Apristurus spp. API Apristurus spp. Kråshaj HXC Chlamydoselachus anguineus Sorghaj CWO Centrophorus spp. Pailonahaj CYO Centroscymnus coelolepis Långnosad småpiggshaj CYP Centroscymnus crepidater Svart pigghaj CFB Centroscyllium fabricii Skednoshaj DCA Deania calcea Chokladhaj SCK Dalatias licha Brunkäxa ETR Etmopterus princeps Blåkäxa ETX Etmopterus spinax Galeus murinus GAM Galeus murinus Sexbågig kamtandhaj SBL Hexanchus griseus Spetsfenshaj OXN Oxynotus paradoxus Knorrhaj SYR Scymnodon ringens Håkäring GSK Somniosus microcephalus

DEL 2 Årliga fiskemöjligheter som är tillämpliga för unionsfartyg i områden där TAC har fastställts per art och per område (i ton levande vikt)

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

2 Avtalet om genomförande av de bestämmelser i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 som rör bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd (EGT L 189, 3.7.1998, s. 16).

3 Rådets förordning (EG) nr 2347/2002 av den 16 december 2002 om särskilda tillträdeskrav och därmed förbundna villkor vid fiske efter djuphavsbestånd (EGT L 351, 28.12.2002, s. 6).

4 Rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (EGT L 115, 9.5.1996, s. 3).

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (EUT L 87, 31.3.2009, s. 70).

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i vissa andra områden än dem i Nordatlanten (EUT L 87, 31.3.2009, s. 1).

7 Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).

8 Rådets förordning (EG) nr 1006/2008 av den 29 september 2008 om tillstånd till fiskeverksamhet för gemenskapens fiskefartyg i vatten utanför gemenskapens vatten och om tillträde för fartyg från tredjeland till gemenskapens vatten, om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93 och (EG) nr 1627/94 och om upphävande av förordning (EG) nr 3317/94 (EUT L 286, 29.10.2008, s. 33).

9 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

11 Inget riktat fiske efter skoläst får bedrivas i Ices-område IIIa i avvaktan på samråd mellan Europeiska unionen och Norge.

13 Högst 10 % av varje kvot får fiskas i unionens vatten och internationella vatten i VIII, IX, X, XII och XIV (RNG/*8X14- för skoläst, RHG/*8X14- för långstjärt).

14 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet.

15 Landningar av skoläst får inte överstiga 95 % av varje medlemstats kvot.

22 Högst 10 % av varje kvot får fiskas i unionens vatten och internationella vatten i Vb, VI och VII (RNG/*5B67- för skoläst, RHG/*5B67- för långstjärt).

23 Landningar av skoläst får inte överstiga 80 % av varje medlemstats kvot.

27 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

29 Högst 8 % av varje kvot får fiskas i unionens vatten och internationella vatten i VI, VII och VIII (SBR/*678-).

32 Högst 8 % av varje kvot får fiskas i unionens vatten och internationella vatten i VIII och IX (GFB/*89-).

35 Högst 8 % av varje kvot får fiskas i unionens vatten och internationella vatten i V, VI, VII (GFB/*567-).