Upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i sydvästliga vatten

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG, särskilt artiklarna 15.6, 18.1 och 18.3, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2017/2167 · förordning (EU) 2018/44 · förordning (EU) 2018/1253.

(1) Förordning (EU) nr 1380/2013 har som mål att gradvis eliminera utkast inom unionens alla fisken genom införande av en landningsskyldighet för fångster av arter som omfattas av fångstbegränsningar.

(2) Genom artikel 15.6 i förordning (EU) nr 1380/2013 ges kommissionen befogenhet att genom delegerade akter anta utkastplaner för en period om högst tre år, på grundval av gemensamma rekommendationer som tagits fram av medlemsstaterna i samråd med de berörda rådgivande nämnderna.

(3) Genom delegerad förordning (EU) 2015/2439 fastställde kommissionen en utkastplan för vissa demersala fisken i sydvästliga vatten för perioden 2016–2018, efter en gemensam rekommendation som lämnades in av medlemsstaterna under 2015.

(4) Belgien, Spanien, Frankrike, Nederländerna och Portugal har ett direkt fiskeriförvaltningsintresse i sydvästliga vatten. Den 31 maj 2016 lämnade dessa medlemsstater in en gemensam rekommendation till kommissionen efter samråd med den rådgivande nämnden för sydvästliga vatten. Vetenskapliga bidrag har erhållits från relevanta vetenskapliga organ och granskats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF). De åtgärder som ingår i den gemensamma rekommendationen är förenliga med artikel 18.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 och kan ingå i denna förordning.

(5) När det gäller sydvästliga vatten ska, enligt artikel 15.1 c i förordning (EU) nr 1380/2013, landningsskyldigheten gälla för arter som definierar fisket senast från och med den 1 januari 2016.

(6) Delegerad förordning (EU) 2015/2439 innehåller bestämmelser om införandet av landningsskyldigheten för vissa demersala fisken i sydvästliga vatten för perioden 2016–2018.

(7) I enlighet med den nya gemensamma rekommendation som medlemsstaterna lämnade in under 2016 bör utkastplanen från 2017 omfatta fisket efter tunga, kummel, marulk och havskräfta (endast inom de delar av beståndens utbredningsområden som anges som ”funktionella enheter”) i Ices-sektionerna VIIIa, b, d, e, havskräfta i Ices-sektionerna VIIIc och IXa (endast inom funktionella enheter), tunga och rödspätta i Ices-sektion IXa, kummel i Ices-sektionerna VIIIc och IXa och marulk i Ices-sektionerna VIIIa, b, c, d, e och IXa.

(8) I den gemensamma rekommendationen föreslogs ett undantag från landningsskyldigheten för havskräfta som fångas av trålare i Ices-delområdena VIII och IX, eftersom befintliga vetenskapliga belägg tyder på potentiellt höga överlevnadsgrader, med beaktande av egenskaperna hos de redskap som fångar denna art samt fiskemetoderna och ekosystemet. I sin utvärdering konstaterade STECF att de senaste försöken visar överlevnadsgrader på samma nivåer som konstaterats vid tidigare undersökningar. Ytterligare studier planeras och bör ge mer information om sannolika överlevnadsgrader inom detta fiske. Därför bör detta undantag ingå i denna förordning för år 2017, med en bestämmelse om att de berörda medlemsstaterna bör lämna ytterligare uppgifter om pågående försöksverksamhet till kommissionen, för att STECF ska kunna göra en fullständig utvärdering av om undantaget är motiverat.

(9) Den gemensamma rekommendationen omfattar tre undantag av mindre betydelse från landningsskyldigheten för vissa fisken och upp till vissa nivåer. De uppgifter som medlemsstaterna lämnat har granskats av STECF. STECF drar slutsatsen att den gemensamma rekommendationen innehöll motiverade argument om svårigheten att öka selektiviteten och om oproportionerliga kostnader för hantering av oönskade fångster. Mot bakgrund av ovanstående bör undantagen av mindre betydelse fastställas i enlighet med den procentsats som föreslås i den gemensamma rekommendationen och till nivåer som inte överskrider vad som är tillåtet enligt artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(10) Undantaget av mindre betydelse för tunga, upp till högst 5 % av de totala årliga fångsterna av tunga som görs med fartyg som fiskar denna art i Ices-sektionerna VIIIa och VIIIb med bomtrålar och bottentrålar, grundar sig på att det är mycket svårt att uppnå ökad selektivitet. STECF drog slutsatsen att informationen är tillräcklig för att motivera detta undantag. Därför bör detta undantag ingå i denna förordning.

(11) Undantaget av mindre betydelse för tunga, upp till högst 3 % av de totala årliga fångsterna av tunga som görs med fartyg som fiskar denna art i Ices-sektionerna VIIIa och VIIIb med grimgarn och nät, grundar sig på att det är mycket svårt att uppnå ökad selektivitet. STECF drog slutsatsen att informationen är tillräcklig för att motivera det begärda undantaget. Därför bör detta undantag ingå i denna förordning.

(12) Undantaget av mindre betydelse för kummel, upp till högst 7 % under 2017 och 6 % under 2018 av de totala årliga fångsterna av kummel som görs med fartyg som fiskar denna art i Ices-delområdena VIII och IX med trålar, grundar sig på att det är mycket svårt att uppnå ökad selektivitet. STECF konstaterade att den kompletterande information om selektivitet som lämnades inte innehöll några ytterligare belägg för att det är mycket svårt att uppnå selektivitet för de verksamhetsgrenar som berörs. Det behöver sålunda bedrivas mer arbete för att detta undantag bättre ska kunna motiveras. Därför bör detta undantag ingå i den här förordningen för 2017, dvs. för endast ett år, och under förutsättning att medlemsstaterna tillhandahåller bättre information till stöd för detta undantag som kan bedömas av STECF.

(13) Delegerad förordning (EU) 2015/2439 bör därför upphöra att gälla och ersättas av en ny förordning.

(14) Eftersom åtgärderna i denna förordning direkt påverkar den ekonomiska verksamhet som är knuten till unionsfartygens planering av fiskeåret, bör förordningen träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts. Den bör tillämpas från och med den 1 januari 2017.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Genomförandet av landningsskyldigheten

Den landningsskyldighet som fastställs i artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska gälla i Ices-delområdena VIII, IX och X och Cecaf-zonerna 34.1.1, 34.1.2 och 34.2.0 för de fisken som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel2¶Undantag grundat på överlevnadsgrad

1. Undantaget från landningsskyldigheten enligt artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 för arter för vilka det finns vetenskapliga belägg för hög överlevnadsgrad ska gälla för havskräfta (Nephrops norvegicus) som fångas i Ices-delområdena VIII och IX med trålar (redskapskoderna: OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT och TX).

2. De medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse i sydvästliga vatten ska före den 1 maj 2017 lägga fram ytterligare vetenskaplig information till stöd för det undantag som anges i punkt 1. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) ska utvärdera denna vetenskapliga information före den 1 september 2017.

Artikel3¶Undantag av mindre betydelse

Ändrad genom förordning (EU) 2018/44.

1. Genom undantag från artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 får följande kvantiteter kastas överbord:

a) För kummel (Merluccius merluccius), upp till högst 6 % under 2018 av de totala årliga fångsterna av denna art som görs med fartyg som använder trålar och notar/vadar (redskapskoder: OTT, OTB, PTB, OT, PT, TBN, TBS, TX, SSC, SPR, TB, SDN, SX och SV) och som fiskar denna art i Ices-delområdena VIII och IX.

b) För tunga (Solea solea), upp till högst 5 % av de totala årliga fångsterna av denna art som görs med fartyg som använder bomtrål (redskapskod: TBB) och bottentrålar (redskapskoderna: OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TBB, OT, PT och TX) och som fiskar denna art i Ices-sektionerna VIIIa och VIIIb.

c) För tunga (Solea solea), upp till högst 3 % av de totala årliga fångsterna av denna art som görs med fartyg som använder grimgarn och nät (redskapskoderna: GNS, GN, GND, GNC, GTN, GTR och GEN) och som fiskar denna art i Ices-sektionerna VIIIa och VIIIb.

2. Före den 1 maj 2018 ska de medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse i sydvästliga vatten för kommissionen lägga fram ytterligare utkastdata och all annan relevant vetenskaplig information till stöd för det undantag som fastställs i punkt 1 a. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) ska utvärdera dessa data och denna information före den 1 september 2018.

Artikel4¶Fartyg som omfattas av landningsskyldigheten

Medlemsstaterna ska, i enlighet med de kriterier som anges i bilagan till denna förordning, fastställa vilka fartyg som omfattas av landningsskyldigheten för varje enskilt fiske.

De fartyg som omfattas av landningsskyldigheten för vissa fisken under 2016 ska fortsatt omfattas av landningsskyldigheten inom de fiskena.

Före den 31 december 2016 ska de berörda medlemsstaterna förelägga kommissionen och övriga medlemsstater, genom unionens säkra webbplats för fiskerikontroll, förteckningarna över fartyg som fastställts i enlighet med punkt 1 för varje enskilt fiske som anges i bilagan. De ska hålla dessa förteckningar uppdaterade.

Artikel5¶Upphävande

Delegerad förordning (EU) 2015/2439 ska upphöra att gälla.

Artikel6¶Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2018.

Artikel 4 ska tillämpas från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande.

BILAGA

Fisken som omfattas av landningsskyldigheten

1. Fiske efter tunga (Solea solea)

2. Fiske efter tunga (Solea solea) och rödspätta (Pleuronectes platessa)

3. Fiske efter kummel (Merluccius merluccius)

4. Fiske efter marulk (Lophiidae)

5. Fiske efter havskräfta (Nephrops norvegicus)

6. Fiske efter dolkfisk (Aphanopus carbo)

7. Fiske efter fläckpagell (Pagellus bogaraveo)

8. Fiske efter blåvitling (Micromesistius poutassou)

1 De redskapskoder som används i denna förordning är definierade av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.

2 Referensperiod för år 2017. För 2018 ska referensperioden vara 2015/2016.

3 Referensperiod för år 2017. För 2018 ska referensperioden vara 2015/2016.

5 Referensperiod för år 2017. För 2018 ska referensperioden vara 2015/2016.