Fastställande för år 2018 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2018/511 · förordning (EU) 2018/915 · förordning (EU) 2018/1308 · förordning (EU) 2018/1628.

(1) Enligt artikel 43.3 i fördraget ska rådet på förslag av kommissionen besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

(2) Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 ska bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, i förekommande fall inbegripet rapporter som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) och andra rådgivande organ, samt mot bakgrund av råd från rådgivande nämnder.

(3) Det åligger rådet att besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa, i förekommande fall. I enlighet med artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör fiskemöjligheterna fastställas i överensstämmelse med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som fastställs i artikel 2.2 i den förordningen. I enlighet med artikel 16.1 i den förordningen ska fiskemöjligheterna tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna och för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(4) Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) bör därför, i linje med förordning (EU) nr 1380/2013, fastställas på grundval av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket garanteras en rättvis inbördes behandling, och mot bakgrund av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter, i synnerhet vid mötena i de rådgivande nämnderna.

(5) Den landningsskyldighet som avses i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 införs fiske för fiske. I den region som den här förordningen omfattar bör, när ett fiske omfattas av landningsskyldigheten, alla arter i detta fiske som är föremål för fångstbegränsningar landas. Från och med den 1 januari 2016 tillämpas landningsskyldigheten på de arter som definierar fiskena. I artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 föreskrivs att fiskemöjligheter, när landningsskyldighet för ett fiskbestånd införs, ska fastställas med beaktande av ändringen från att fiskemöjligheter fastställs för att återspegla landningar till att fiskemöjligheter fastställs för att återspegla fångster. På grundval av de gemensamma rekommendationerna från medlemsstaterna och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 har kommissionen antagit ett antal delegerade förordningar om fastställande av specifika utkastplaner som tillämpas på tillfällig basis under en period på högst tre år, som förberedelse för att landningsskyldigheten genomförs fullt ut.

(6) Fiskemöjligheterna för bestånd av arter som från och med den 1 januari 2018 omfattas av landningsskyldigheten bör kompensera för tidigare utkast och vara grundade på vetenskaplig information och vetenskapliga utlåtanden. För att säkerställa skälig kompensation för den fisk som tidigare kastats överbord och som från och med den 1 januari 2018 måste landas bör en ökning beräknas enligt följande metod: den nya landningsmängden bör beräknas genom att de mängder som även fortsättningsvis kommer att kastas överbord vid tillämpningen av landningsskyldigheten subtraheras från den av Internationella havsforskningsrådet (Ices) fastställda uppgiften om totala fångster; en ökning av TAC:en bör stå i proportion till förändringen mellan den nya beräknade landningsmängden och den tidigare Ices-uppgiften om landningsmängd.

(7) Enligt vetenskapliga utlåtanden är tillståndet för havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Keltiska havet, Engelska kanalen, Irländska sjön och södra Nordsjön (Ices-sektionerna 4b, 4c och 7a, 7d–h) fortfarande allvarligt, och beståndet fortsätter att minska trots de åtgärder som vidtagits under de föregående åren. Åtgärderna har inte lett till den önskade minskningen i fiskedödlighet vid yrkesfiske (en minskning på endast 17 % i stället för förväntade 50 %). Fiskedödligheten i det nordliga beståndet vid fritidsfiske anses nu vara mer betydande än beräknat, och det uppskattas att den 2016 var större än fiskedödligheten vid yrkesfiske. Även orsaker till dödlighet efter tillbakasläppande räknas in i detta. Därför behövs en betydande minskning av fiskedödligheten i det nordliga beståndet för en liten ökning av biomassan.

(8) För att lindra de sociala och ekonomiska effekterna av den ovannämnda åtgärden kan endast begränsat fiske med vissa redskap tillåtas, samtidigt som det införs en tvåmånaders fredningstid för att skydda lekansamlingar. Även om vissa oundvikliga bifångster från fiske med andra fiskeredskap skulle kunna förekomma är läget för beståndet så allvarligt att det inte är möjligt att tillåta landning av alla bifångster, och man bör helt undvika att komma i kontakt med beståndet. Det kommer också att behövas ytterligare begränsningar av fritidsfisket, varvid endast återsläppsfiske tillåts under hela året. Med beaktande av Ices-utlåtandet om att ytterligare minska fisketrycket på beståndet av havsabborre i Biscayabukten bör också en lägre daglig fångstbegränsning per person för fritidsfiske fastställas för det området.

(9) När det gäller beståndet av ål (Anguilla anguilla) anges i Ices-utlåtandet att all antropogen dödlighet bör minskas till noll eller till en nivå så nära noll som möjligt. Mot bakgrund av detta utlåtande är det lämpligt att införa ett tillfälligt förbud mot fiske efter ål med en total längd på 12 cm eller mer i unionens vatten i Ices-området inbegripet i Östersjön, för att skydda lekmogna ålhonor under deras vandring.

(10) Under några år har vissa TAC:er för bestånden av elasmobranchii (hajar och rockor) fastställts till noll med en därtill knuten bestämmelse som innebär en skyldighet att omedelbart frisläppa oavsiktliga fångster. Skälet till denna specialbehandling är att dessa bestånd har dålig bevarandestatus och eftersom deras överlevnadsgrad är hög, kommer utkast inte att öka fiskeridödligheten för dem, utan anses gynna bevarandet av dessa arter. Sedan den 1 januari 2015 måste emellertid fångster av dessa arter i pelagiskt fiske landas, såvida de inte omfattas av något av de undantag från den landningsskyldighet som föreskrivs i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013. Artikel 15.4 a i den förordningen medger sådana undantag för arter som det är förbjudet att fiska enligt en unionsrättsakt antagen inom området för den gemensamma fiskeripolitiken. Det är därför lämpligt att förbjuda fiske efter dessa arter i de berörda områdena.

(11) Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör TAC:er för bestånd som omfattas av specifika fleråriga planer fastställas i enlighet med reglerna i dessa planer. TAC:erna för bestånd av tunga i västra delen av Engelska kanalen, av rödspätta och tunga i Nordsjön och av blåfenad tonfisk i östra Atlanten och i Medelhavet bör således fastställas i enlighet med reglerna i förordningarna (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007 och (EU) 2016/1627. Målet för de sydliga bestånden av kummel enligt rådets förordning (EG) nr 2166/2005 är att bygga upp de berörda beståndens biomassa så att de hamnar inom säkra biologiska gränser och samtidigt följa vetenskapliga data. I enlighet med vetenskapliga utlåtanden är det, i brist på definitiva uppgifter om ett målvärde för biomassan för lekbeståndet och med hänsyn till förändringar av de säkra biologiska gränserna, lämpligt att fastställa TAC:en på grundval av Ices utlåtande om maximalt hållbart uttag, i syfte att bidra till uppnåendet av de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i förordning (EU) nr 1380/2013.

(12) På grundval av de fastställda riktmärkena har Ices, när det gäller sillbeståndet väster om Skottland, avgett utlåtanden om de kombinerade sillbestånden i sektionerna 6a, 7b och 7c (väster om Skottland och väster om Irland). Utlåtandet avser två separata TAC:er (för 6aS, 7b och 7c å ena sidan och för 5b, 6b och 6aN å andra sidan). Enligt Ices måste det tas fram en återuppbyggnadsplan för dessa bestånd. Eftersom det följer av vetenskapliga utlåtanden att förvaltningsplanen för det nordliga beståndet inte kan tillämpas på de kombinerade bestånden och det inte är möjligt att fastställa separata fiskemöjligheter för dessa två bestånd, fastställs det en TAC som tillåter begränsade fångster inom ett kommersiellt drivet vetenskapligt provtagningsprogram.

(13) När det gäller bestånd för vilka det saknas tillräckliga eller tillförlitliga uppgifter som kan ligga till grund för storleksuppskattningar, bör förvaltningsåtgärder och TAC-nivåer fastställas i enlighet med den försiktighetsansats i fiskeriförvaltningen som definieras i artikel 4.1.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, med beaktande av beståndsspecifika faktorer, framför allt tillgänglig information om utvecklingstrender för bestånden och överväganden med hänsyn till blandade fisken.

(14) Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 infördes ytterligare villkor för förvaltning av TAC:er med fördelning mellan åren, däribland, genom artiklarna 3 och 4 i den förordningen, bestämmelser om flexibilitet för försiktighets-TAC:er och analytiska TAC:er. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när TAC:erna fastställs, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 i den förordningen inte ska tillämpas, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Mer nyligen infördes genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 flexibilitet mellan åren för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt utnyttjande av marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och försämra beståndens biologiska tillstånd, bör det därför fastställas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är tillämpliga på analytiska TAC:er endast i de fall då den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte utnyttjas.

(15) Om en TAC för ett visst bestånd tilldelas endast en medlemsstat, bör den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 2.1 i fördraget bemyndigas att fastställa nivån på denna TAC. Det bör finnas bestämmelser som säkerställer att den berörda medlemsstaten vid fastställandet av den TAC-nivån handlar helt i överensstämmelse med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler.

(16) Det är nödvändigt att fastställa taken för fiskeansträngningen för 2018 i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 509/2007, artikel 9 i förordning (EG) nr 676/2007 och artiklarna 5, 6, 7 och 9 och bilaga I till förordning (EU) nr 2016/1627.

(17) För att garantera ett fullt utnyttjande av fiskemöjligheterna är det lämpligt att tillåta flexibilitet mellan vissa av de TAC-områden där samma biologiska bestånd berörs. Utöver den flexibilitet mellan områden som redan finns är det således i synnerhet lämpligt att införa en begränsad flexibilitet mellan områden för långa från Ices-delområdena 6–14 till unionens vatten i delområde 4, samt för rockor mellan sektion 7d och unionens vatten i sektionerna 2a och delområde 4.

(18) För vissa arter, t.ex. vissa hajarter, kan även en begränsad fiskeverksamhet innebära en allvarlig risk för bevarandet. För sådana arter bör fiskemöjligheterna därför begränsas helt genom ett allmänt förbud mot att fiska efter dessa arter.

(19) Vid den elfte partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur, som hölls i Quito den 3–9 november 2014, lades ett antal arter till i förteckningarna över skyddade arter i tilläggen I och II till konventionen, med verkan från och med den 8 februari 2015. Det är därför lämpligt att vidta åtgärder för skydd av dessa arter med avseende på unionsfiskefartyg som fiskar i alla vatten och andra fiskefartyg som fiskar i unionens vatten.

(20) Utnyttjandet av fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i den här förordningen omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen, vad gäller registrering av fångster och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömda fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna ska använda då de översänder uppgifter till kommissionen om landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.

(21) I enlighet med Ices utlåtanden är det lämpligt att behålla ett särskilt system för förvaltning av tobisfiskar och därtill hörande bifångster i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4. Eftersom de vetenskapliga utlåtandena från Ices väntas bli tillgängliga först i februari 2018 är det lämpligt att preliminärt fastställa TAC:erna och kvoterna för detta bestånd till noll fram till dess att utlåtandena avges.

(22) I enlighet med förfarandet enligt avtalen eller protokollen om fiskeförbindelser med Norge och Färöarna har unionen hållit samråd om fiskerättigheter med dessa partner. I enlighet med förfarandet enligt avtalet och protokollet om fiskeförbindelser med Grönland har gemensamma kommittén fastställt nivån för de fiskemöjligheter som är tillgängliga för unionen i grönländska vatten under 2018. Det är därför nödvändigt att införa dessa fiskemöjligheter i denna förordning.

(23) Vid sitt årsmöte 2017 antog Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) bevarandeåtgärder för de två kungsfiskbestånden i Irmingerhavet. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(24) Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) lämnade vid sitt årsmöte 2017 TAC:erna för långfenad tonfisk i Sydatlanten och för gulfenad tonfisk oförändrade. Iccat antog även TAC-höjningar för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och i Medelhavet samt långfenad tonfisk. 2018 års TAC för långfenad tonfisk för Spanien återspeglar redan ett avdrag med 945,56 ton för överfiske under 2016. Detta överfiske kompenserades på Iccat-nivå genom fiskemöjligheter från andra medlemsstater (Frankrike, Irland, Portugal och Förenade kungariket). Ytterligare kompensation från Spanien kommer därför att behövas för att kompensera dessa medlemsstater fullt ut.

(25) TAC:en för svärdfisk i Medelhavet har sänkts i enlighet med Iccat-rekommendation 16-05. Beståndet av blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet omfattas redan av Iccats fångstbegränsningar, och detta bör även gälla för fångster från fritidsfiske av alla andra Iccat-bestånd. Dessutom bör unionsfiskefartyg med en längd på minst 20 meter som fiskar efter storögd tonfisk i Iccats konventionsområde omfattas av de kapacitetsbegränsningar som antogs av Iccat genom Iccat-rekommendation 15-01. Alla dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(26) Vid sitt 36:e årsmöte 2017 antog parterna i Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) fångstbegränsningar för både målarter och bifångstarter för perioden 1 december 2017–30 november 2018. Utnyttjandet av kvoterna under 2017 bör beaktas när fiskemöjligheterna för 2018 fastställs.

(27) Vid sitt årsmöte 2017 antog Indiska oceanens tonfiskkommission (IOTC) nya fångstbegränsningar för gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) som inte påverkar unionens fångstbegränsningar inom IOTC. IOTC minskade också möjligheterna att använda sig av anordningar som samlar fisk och av stödfartyg. Eftersom stödfartygs verksamhet och användningen av anordningar som samlar fisk är en integrerad del av snörpvadsflottans fiskeansträngning, bör åtgärden genomföras i unionsrätten.

(28) Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet (SPRFMO) kommer att hålla sitt årsmöte den 30 januari–3 februari 2018. Till dess att årsmötet har hållits är det lämpligt att provisoriskt behålla de nuvarande åtgärderna i SPRFMO:s konventionsområde.

(29) Vid sitt årsmöte 2017 antog Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC) en bevarandeåtgärd för gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit för 2018–2020 och ändrade den befintliga bevarandeåtgärden för 2017 för dessa arter. De åtgärderna bör genomföras i unionsrätten.

(30) Vid sitt årsmöte 2017 bekräftade kommissionen för bevarande av sydlig tonfisk (CCSBT) den TAC för sydlig tonfisk för perioden 2018–2020 som antogs vid årsmötet 2016. De nu gällande åtgärder om fördelning av fiskemöjligheter som CCSBT antagit bör genomföras i unionsrätten.

(31) Vid sitt årsmöte 2017 gjorde Fiskeorganisationen för Sydostatlanten (Seafo) ingen ändring av den 2016 antagna bevarandeåtgärden för tvååriga TAC:er för tandnoting, djuphavsrödkrabba, beryxar och pelagisk armourhead. Bevarandeåtgärden för den tvååriga TAC:en för atlantisk soldatfisk i sektion B1 reviderades inte och fortsätter att gälla under 2018. De nu gällande åtgärder om fördelning av fiskemöjligheter som Seafo antagit bör genomföras i unionsrätten.

(32) Vid sitt 14:e årsmöte antog Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (WCPFC) bevarande- och förvaltningsåtgärder för tropisk tonfisk. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(33) Vid sitt 39:e årsmöte 2017 antog Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) ett antal fiskemöjligheter för 2018 rörande vissa bestånd i delområdena 1–4 i Nafos konventionsområde. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(34) Vid sitt 40:e årsmöte 2016 antog Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) fångstbegränsningar och begränsningar av fiskeansträngning för vissa små pelagiska bestånd för åren 2017 och 2018 i de geografiska delområdena 17 och 18 (Adriatiska havet) i AKFM:s avtalsområde. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten. De högsta fångstbegränsningar som fastställs i bilaga IL gäller endast för ett år och har ingen inverkan på eventuella andra framtida åtgärder eller ett eventuellt system för fördelning mellan medlemsstaterna.

(35) Med beaktande av den slovenska flottans särdrag, och dess marginella inverkan på bestånden av små pelagiska arter, är det lämpligt att bevara de befintliga fiskemönstren och att säkerställa den slovenska flottans tillgång till en minsta mängd små pelagiska arter.

(36) Vissa internationella åtgärder som skapar eller begränsar fiskemöjligheter för unionen antas av de berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna i slutet av året och blir tillämpliga innan denna förordning träder i kraft. Det är därför nödvändigt att de bestämmelser varigenom sådana åtgärder genomförs i unionsrätten tillämpas med retroaktiv verkan. Eftersom fiskeåret i CCAMLR:s konventionsområde löper från och med den 1 december till och med den 30 november och vissa fiskemöjligheter eller fiskeförbud i CCAMLR:s konventionsområde därför fastställs för en period som inleds den 1 december 2017, bör de relevanta bestämmelserna i denna förordning tillämpas från och med den dagen. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar inte principen om berättigade förväntningar, eftersom CCAMLR:s medlemmar inte får bedriva fiske i CCAMLR:s konventionsområde utan tillstånd.

(37) Vad gäller fiskemöjligheterna för arktisk maskeringskrabba i området runt Svalbard beviljas genom 1920 års Parisfördrag lika och icke-diskriminerande tillträde till resurserna för alla parter i det fördraget, inklusive när det gäller fiske. Unionens syn på detta tillträde vad gäller fiske efter arktisk maskeringskrabba på kontinentalsockeln runt Svalbard anges i två verbalnoter till Norge av den 25 oktober 2016 och den 24 februari 2017. För att säkerställa att arktisk maskeringskrabba i området runt Svalbard utnyttjas på ett sätt som är förenligt med sådana icke-diskriminerande regler för förvaltning som kan fastställas av Norge, som har överhöghet och jurisdiktion i området inom det nämnda fördragets gränser, är det lämpligt att fastställa hur många fartyg som har tillstånd att bedriva sådant fiske. Fördelningen av dessa fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna är begränsad till 2018. Man bör ha i åtanke att huvudansvaret i unionen för att säkerställa efterlevnad av tillämplig rätt ligger hos flaggmedlemsstaterna.

(38) I enlighet med unionens förklaring till Bolivarianska republiken Venezuela om beviljande av fiskemöjligheter i unionens vatten för fiskefartyg som för Bolivarianska republiken Venezuelas flagg i den exklusiva ekonomiska zonen utanför Franska Guyanas kust, är det nödvändigt att fastställa Venezuelas fiskemöjligheter för snapperfiskar i unionens vatten.

(39) Mot bakgrund av att vissa bestämmelser kommer att tillämpas löpande, och för att undvika rättsosäkerhet under perioden mellan slutet av 2017 och den dag då förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för år 2018 träder i kraft är det lämpligt att bestämmelserna om förbud och fredningstider fortsätter att vara tillämpliga i början av 2019, fram till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för år 2019 träder i kraft.

(40) För att säkerställa enhetliga villkor för att bevilja en enskild medlemsstat tillstånd att förvalta fördelningen av dess tilldelning av fiskeansträngning i enlighet med ett system med kilowattdagar, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(41) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på tilldelning av ytterligare dagar till sjöss för definitivt upphörande med fiskeverksamhet och för förbättrad vetenskaplig observatörstäckning samt med avseende på fastställande av kalkylarksformat för insamling och överföring av uppgifter om överföring av dagar till sjöss mellan fiskefartyg som för en medlemsstats flagg.

(42) För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och för att säkerställa utkomstmöjligheterna för unionens yrkesfiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2018, med undantag för bestämmelserna om begränsningar av fiskeansträngningen, vilka bör tillämpas från och med den 1 februari 2018, och vissa bestämmelser gällande särskilda regioner, för vilka ett specifikt tillämpningsdatum bör gälla. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

(43) Fiskemöjligheterna bör utnyttjas i full överensstämmelse med tillämplig unionsrätt.

(44) Enligt uppdaterade vetenskapliga utlåtanden från Ices bör de årliga fångsterna av piggvar i Ices-delområde 4 inte överstiga 4952 ton för åren 2017–2019. Det är därför lämpligt att ändra TAC för piggvar och slätvar i Nordsjön för att möjliggöra större fångster av dessa arter även under 2017. Rådets förordning (EU) 2017/127 bör därför ändras i enlighet med detta.

(45) TAC för piggvar och slätvar i Nordsjön (Ices-sektionerna IIa och IV) enligt förordning (EU) 2017/127 tillämpas från och med den 1 januari 2017. Ändringsbestämmelserna i denna förordning bör också tillämpas från och med den dagen. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar inte tillämpningen av rättssäkerhetsprincipen och principen om skydd för berättigade förväntningar, eftersom fiskemöjligheterna i fråga ökas i förhållande till de fiskemöjligheter som fastställdes i förordning (EU) 2017/127).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning I Allmänna bestämmelser

Artikel1¶Syfte

1. I denna förordning fastställs fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten än unionens vatten.

2. De fiskemöjligheter som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

a) Fångstbegränsningar för 2018 och, i de fall där så anges i denna förordning, för 2019.

b) Begränsningar av fiskeansträngningen för perioden 1 februari 2018–31 januari 2019, utom i de fall då andra perioder fastställs för ansträngningsbegränsningar i artiklarna 26, 27 och 39 och bilaga IIE, samt när det gäller anordningar som samlar fisk.

c) Fiskemöjligheter för perioden 1 december 2017–30 november 2018 för vissa bestånd i CCAMLR:s konventionsområde.

d) Fiskemöjligheter för vissa bestånd i IATTC:s konventionsområde enligt artikel 28 för de perioder under 2018 och 2019 som anges i den artikeln.

Artikel2¶Tillämpningsområde

1. Denna förordning ska tillämpas på följande fartyg:

a) Unionsfiskefartyg.

b) Fartyg från tredjeland i unionens vatten.

2. Denna förordning ska också tillämpas på fritidsfiske, om det uttryckligen hänvisas till sådant fiske i de relevanta bestämmelserna.

Artikel3¶Definitioner

I den här förordningen ska definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla. Dessutom gäller följande definitioner:

a) fartyg från tredjeland: ett fiskefartyg som för ett tredjelands flagg och är registrerat i ett tredjeland.

b) fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som utnyttjar havets biologiska resurser exempelvis för rekreation, turism eller sport.

c) internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.

d) total tillåten fångstmängd (TAC):

i) i fisken som omfattas av den landningsskyldighet som avses i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk ur varje bestånd som får fångas varje år,

ii) i alla övriga fisken, den kvantitet fisk ur varje bestånd som får landas varje år.

e) kvot: en andel av den totala tillåtna fångstmängden som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

f) analytiska bedömningar: kvantitativa bedömningar av trenderna inom ett visst bestånd baserade på uppgifter om beståndets biologi och utnyttjandegrad, som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig vägledning om framtida fångstalternativ.

g) maskstorlek: den maskstorlek för nätredskap som fastställts i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 517/2008.

h) registret över unionens fiskeflotta: det register som kommissionen upprättat i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.

i) fiskeloggbok: den loggbok som avses i artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel4¶Fiskezoner

I denna förordning gäller följande definitioner av fiskezoner:

a) Ices-områden (Ices, Internationella havsforskningsrådet): de geografiska områden som definieras i bilaga III till förordning (EG) nr 218/2009.

b) Skagerrak: det geografiska område som avgränsas i väst av en linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr och i söder av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.

c) Kattegatt: det geografiska område som i norr avgränsas av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten och i söder av en linje från Hasenøre till Gnibens Spids, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen.

d) Funktionell enhet 16 i Ices-delområde 7: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

53° 30′ N 15° 00′ W,

53° 30′ N 11° 00′ W,

51° 30′ N 11° 00′ W,

51° 30′ N 13° 00′ W,

51° 00′ N 13° 00′ W,

51° 00′ N 15° 00′ W,

53° 30′ N 15° 00′ W;

e) Funktionell enhet 26 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43° 00′ N 8° 00′ W,

43° 00′ N 10° 00′ W,

42° 00′ N 10° 00′ W,

42° 00′ N 8° 00′ W;

f) Funktionell enhet 27 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

42° 00′ N 8° 00′ W,

42° 00′ N 10° 00′ W,

38° 30′ N 10° 00′ W,

38° 30′ N 9° 00′ W,

40° 00′ N 9° 00′ W,

40° 00′ N 8° 00′ W;

g) Funktionell enhet 30 i Ices-sektion 9a: det geografiska området under Spaniens jurisdiktion i Cádizbukten och i de angränsande vattnen i 9a.

h) Cádizbukten: det geografiska område i Ices-sektion 9a som ligger öster om longitud 7° 23′ 48″ W.

i) Cecaf-områden ( Cecaf,Fiskerikommittén för östra Centralatlanten): de geografiska områden som definieras i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009.

j) Nafo-områden (Nafo, Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 217/2009.

k) Seafos konventionsområde (Seafo, Fiskeorganisationen för Sydostatlanten): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten.

l) Iccats konventionsområde (Iccat, Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten): det geografiska område som definieras i den internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten.

m) CCAMLR:s konventionsområde (CCAMLR, Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis): det geografiska område som definieras i artikel 2 a i rådets förordning (EG) nr 601/2004.

n) IATTC:s konventionsområde (IATTC, Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk): det geografiska område som definieras i konventionen om förstärkning av den interamerikanska kommission för tropisk tonfisk som inrättades genom 1949 års konvention mellan Amerikas förenta stater och Republiken Costa Rica.

o) IOTC:s behörighetsområde (IOTC, Indiska oceanens tonfiskkommission): det geografiska område som definieras i avtalet om inrättande av en tonfiskkommission för Indiska oceanen.

p) SPRFMO:s konventionsområde (SPRFMO, Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av det fria havets fiskeresurser i södra Stilla havet.

q) WCPFC:s konventionsområde (WCPFC, Fiskerikommissionen för västra och mellersta Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet.

r) AKFM:s geografiska delområden (AKFM, Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet): de områden som definieras i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011.

s) den del av Berings hav som är fritt hav: det fria geografiska havsområde i Berings hav som ligger mer än 200 nautiska mil utanför de baslinjer från vilka bredden av Berings havs kuststaters territorialvatten mäts.

t) överlappande område mellan IATTC och WCPFC: det geografiska område som avgränsas av

longitud 150° W,

longitud 130° W,

latitud 4° S,

latitud 50° S.

Avdelning II Fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg

Kapitel I Allmänna bestämmelser

Artikel5¶TAC:er och fördelning

1. I bilaga I anges TAC:erna för unionsfiskefartyg i unionens vatten eller i vissa andra vatten än unionens vatten och fördelningen av dessa TAC:er mellan medlemsstaterna samt i förekommande fall de villkor som är funktionellt knutna till dem.

2. Unionsfiskefartyg får ta fångster, inom de TAC:er som anges i bilaga I till den här förordningen, i vatten som lyder under Färöarnas, Grönlands och Norges fiskerijurisdiktion samt i fiskezonen kring Jan Mayen, på de villkor som anges i artikel 15 i och i bilaga III till denna förordning samt i rådets förordning (EG) nr 1006/2008 och i tillämpningsföreskrifterna till denna.

Artikel6¶TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna

1. För vissa fiskbestånd ska TAC:erna fastställas av den berörda medlemsstaten. Dessa bestånd anges i bilaga I.

2. De TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna ska

a) vara förenliga med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler, särskilt principen om hållbart utnyttjande av beståndet, och

b) ge följande resultat:

i) Om analytiska bedömningar finns att tillgå, ett utnyttjande av beståndet som med största möjliga sannolikhet är förenligt med ett maximalt hållbart uttag från och med år 2018, eller

ii) om analytiska bedömningar inte finns att tillgå eller är ofullständiga, ett utnyttjande av beståndet som är förenligt med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen.

3. Senast den 15 mars 2018 ska varje berörd medlemsstat lämna följande information till kommissionen:

a) Antagna TAC:er.

b) De uppgifter som samlats in och bedömts av den berörda medlemsstaten på vilka de antagna TAC:erna grundar sig.

c) Uppgifter om hur antagna TAC:er är förenliga med punkt 2.

Artikel7¶Villkor för landning av fångster och bifångster

1. Fångster som inte omfattas av den landningsskyldighet som fastställs i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska behållas ombord eller landas endast om de

a) har gjorts av fartyg som för en medlemsstats flagg och denna medlemsstat har en kvot som inte är uttömd, eller

b) utgör en del av en unionskvot som inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter och denna unionskvot inte är uttömd.

2. Bestånden av icke-målarter inom säkra biologiska gränser enligt artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 anges i bilaga I till den här förordningen för tillämpning av det undantag från skyldigheten att avräkna fångster från de berörda kvoterna som föreskrivs i den artikeln.

Artikel8¶Begränsningar av fiskeansträngningen

Följande bestämmelser för fiskeansträngningen ska tillämpas för de perioder som avses i artikel 1.2 b:

a) Bilaga IIA ska tillämpas på förvaltningen av bestånd av rödspätta och tunga i Ices-delområde 4.

b) Bilaga IIB ska tillämpas på återhämtningen för kummel- och havskräftbestånden i Ices-sektionerna 8c och 9a, med undantag av Cádizbukten.

c) Bilaga IIC ska tillämpas på förvaltningen av beståndet av tunga i Ices-sektion 7e.

Artikel9¶Åtgärder rörande fiske efter havsabborre

Ändrad genom förordning (EU) 2018/1308.

1. Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg samt för kommersiellt fiske från land att fiska efter havsabborre i Ices-sektionerna 4b och 4c samt i Ices-delområde 7. Det ska vara förbjudet att behålla ombord, omlasta, överföra eller landa havsabborre som fångats i det området.

2. Genom undantag från punkt 1 får unionsfiskefartyg i Ices-sektionerna 4b, 4c, 7d, 7e, 7f och 7h och i vatten under Förenade kungarikets överhöghet som ligger inom tolv nautiska mil från baslinjerna i Ices-sektionerna 7a och 7g i januari 2018 och från och med den 1 april till och med den 31 december 2018 fiska efter havsabborre och behålla ombord, omlasta, överföra eller landa havsabborre som har fångats i dessa områden med följande redskap och inom följande gränser:

a) Med användning av bottentrål, oundvikliga bifångster om högst 100 kg per månad och 1 % av vikten för den totala fångst av marina organismer ombord som fartyget fångat under en dag.

b) Med användning av not/vad, oundvikliga bifångster om högst 180 kg per månad och 1 % av vikten för den totala fångst av marina organismer ombord som fartyget fångat under en dag.

c) Med användning av krokar och linor, högst 5 ton per fartyg och år.

d) Med användning av fasta nätredskap, oundvikliga bifångster om högst 1,2 ton per fartyg och år.

Undantagen i första stycket ska gälla unionsfiskefartyg som har registrerat fångster av havsabborre under perioden 1 juli 2015-30 september 2016: när det gäller led c, med registrerade fångster med krokar och linor, och när det gäller led d, med registrerade fångster med användning av fasta nätredskap. Om ett unionsfiskefartyg ersätts får medlemsstaterna tillåta att undantaget tillämpas på ett annat unionsfiskefartyg, under förutsättning att det inte sker någon ökning av antalet unionsfiskefartyg som omfattas av detta undantag och att deras fiskekapacitet inte ökar totalt sett.

3. De fångstbegränsningar som anges i punkt 2 får inte överföras mellan fartyg eller, i fall med en månatlig begränsning, från en månad till en annan. För unionsfiskefartyg som använder fler än ett redskap under en och samma kalendermånad ska den lägsta fångstbegränsningen i punkt 2 för vart och ett av redskapen tillämpas.

Medlemsstaterna ska rapportera alla fångster av havsabborre per redskapstyp till kommissionen senast 15 dagar efter varje månadsslut.

4. Vid fritidsfiske, inbegripet från land:

a) Från den 1 januari 2018 till den 30 september 2018, i Ices-sektionerna 4b, 4c, 7a–7k, ska för havsabborre endast fångst och frisläppande tillåtas. Under denna period ska det vara förbjudet att behålla ombord, överföra, omlasta eller landa havsabborre som fångats i det området.

b) Från den 1 oktober till den 31 december 2018, i Ices-sektionerna 4b, 4c, 6a, 7a–k, får högst ett exemplar av havsabborre behållas per fiskare och dag.

5. Vid fritidsfiske i Ices-sektionerna 8a och 8b får högst tre exemplar av havsabborre behållas per fiskare och dag.

Artikel10¶Åtgärder rörande fiske efter ål

Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg och fartyg från tredjeland samt för kommersiellt fiske från land att fiska efter ål med en total längd på 12 cm eller mer i unionens vatten i Ices-området, inbegripet i Östersjön, under en sammanhängande period av tre månader mellan den 1 september 2018 och den 31 januari 2019 som ska fastställas av varje medlemsstat. Medlemsstaterna ska senast den 1 juni 2018 meddela kommissionen vilken period som fastställts.

Artikel11¶Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter

1. Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt denna förordning ska inte påverka

a) byten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b) reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

c) omfördelningar enligt artikel 10.4 i förordning (EG) nr 1006/2008,

d) ytterligare landningar som är tillåtna enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

e) kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

f) avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009,

g) kvotöverföringar och kvotbyten enligt artikel 15 i den här förordningen.

2. Bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC eller en analytisk TAC anges i bilaga I till denna förordning för förvaltning av TAC:er och kvoter med fördelning mellan åren enligt förordning (EG) nr 847/96.

3. Om inget annat anges i bilaga I till den här förordningen, ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i den förordningen ska tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.

4. Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel12¶Fredningstid

1. Det ska vara förbjudet att fiska efter eller att ombord behålla följande arter i Porcupine Bank under perioden 1 maj–31 maj 2018: torsk, glasvarar, marulk, kolja, vitling, kummel, havskräfta, rödspätta, lyrtorsk, gråsej, rockor, tunga, lubb, birkelånga, långa och pigghaj.

Vid tillämpning av denna punkt ska Porcupine Bank anses omfatta det geografiska område som avgränsas av loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner: Punkt Latitud Longitud 1 52° 27′ N 12° 19′ W 2 52° 40′ N 12° 30′ W 3 52° 47′ N 12° 39,600′ W 4 52° 47′ N 12° 56′ W 5 52° 13,5′ N 13° 53,830′ W 6 51° 22′ N 14° 24′ W 7 51° 22′ N 14° 03′ W 8 52° 10′ N 13° 25′ W 9 52° 32′ N 13° 07,500′ W 10 52° 43′ N 12° 55′ W 11 52° 43′ N 12° 43′ W 12 52° 38,800′ N 12° 37′ W 13 52° 27′ N 12° 23′ W 14 52° 27′ N 12° 19′ W

Med avvikelse från första stycket ska det vara tillåtet att gå via Porcupine Bank med de arter ombord som avses i det stycket i enlighet med artikel 50.3, 50.4 och 50.5 i förordning (EG) nr 1224/2009.

2. Kommersiellt fiske efter tobisar med bottentrål, not/vad eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 millimeter ska vara förbjudet i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4 under perioden 1 januari-31 mars 2018 samt under perioden 1 augusti-31 december 2018.

Förbudet i första stycket ska också gälla för fartyg från tredjeland som har tillstånd att fiska efter tobisar och därtill hörande bifångster i unionens vatten i Ices-delområde 4.

Artikel13¶Förbud

Ändrad genom förordning (EU) 2018/915.

1. Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa följande arter:

a) Klorocka (Amblyraja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a, 3a och 7d och Ices-delområde 4.

b) Vithaj (Carcharodon carcharías) i alla vatten.

c) Brun pigghaj (Centrophorus squamosus) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

d) Pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

e) Brugd (Cetorhinus maximus) i alla vatten.

f) Chokladhaj (Dalatias licha) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

g) Skednoshaj (Deania calcea) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

h) Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 10.

i) Brunkäxa (Etmopterus princeps) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

j) Slätkäxa (Etmopterus pusillus) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

k) Gråhaj (Galeorhinus galeus) fiskad med långrev i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

l) Håbrand (Lamna nasus) i alla vatten.

m) Manta av arten Manta alfredi i alla vatten.

n) Manta av arten Manta birostris i alla vatten.

o) Följande arter av släktet Mobula i alla vatten:

i) Mindre djävulsrocka (Mobula mobular).

ii) Mobula rochebrunei.

iii) Mobula japanica.

iv) Mobula thurstoni.

v) Mobula eregoodootenkee.

vi) Mobula munkiana.

vii) Mobula tarapacana.

viii) Mobula kuhlii.

ix) Mobula hypostoma.

p) Följande sågfiskarter (Pristidae) i alla vatten:

i) Knivtandad sågfisk (Anoxypristis cuspidate).

ii) Dvärgsågfisk (Pristis clavata).

iii) Småtandad sågfisk (Pristis pectinata).

iv) Vanlig sågfisk (Pristis pristis).

v) Jättesågfisk (Pristis zijsron).

q) Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

r) Svartbuksrocka (Dipturus nidarosiensis) i unionens vatten i Ices-sektionerna 6a, 6b, 7a, 7b, 7c, 7e, 7f, 7g, 7h och 7k.

s) Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-delområdena 6 och 10.

t) Grårocka (Rostroraja alba) i unionens vatten i Ices-delområdena 6, 7, 8, 9 och 10.

u) Hajrockor (Rhinobatidae) i unionens vatten i Ices-delområdena 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 12.

v) Pigghaj (Squalus acanthias) i unionens vatten i Ices-delområdena 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10, med undantag av programmen för undvikande enligt bilaga IA.

w) Havsängel (Squatina squatina) i unionens vatten.

x) Valhaj (Rhincodon typus) i alla vatten.

2. Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Artikel14¶Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 sänder uppgifter till kommissionen om de kvantiteter ur varje bestånd som landats, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga I till den här förordningen.

Kapitel II Tillstånd att fiska i tredjeländers vatten

Artikel15¶Fisketillstånd

1. Det högsta antalet fisketillstånd för unionsfiskefartyg som fiskar i tredjeländers vatten fastställs i bilaga III.

2. Om en medlemsstat, på grundval av artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, överför kvoter till en annan medlemsstat (byte) inom de fiskeområden som anges i bilaga III till den här förordningen, ska överföringen inbegripa en lämplig överföring av fisketillstånd och anmälas till kommissionen. Det sammanlagda antalet fisketillstånd för varje fiskeområde, enligt bilaga III till den här förordningen, får dock inte överskridas.

Kapitel III Fiskemöjligheter i regionala fiskeriförvaltningsorganisationers vatten

Artikel16¶Kvotöverföringar och kvotbyten

1. Om en regional fiskeriförvaltningsorganisations regler tillåter kvotöverföringar eller kvotbyten mellan de avtalsslutande parterna i organisationen, får en medlemsstat (nedan kallad den berörda medlemsstaten) diskutera planerade kvotöverföringar eller kvotbyten med en avtalsslutande part i organisationen och om lämpligt fastställa ett utkast till planerade överföringar eller byten.

2. Efter den berörda medlemsstatens anmälan till kommissionen får kommissionen godkänna utkastet till den planerade kvotöverföring eller det planerade kvotbyte som medlemsstaten har diskuterat med den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen. Därefter ska kommissionen utan onödigt dröjsmål uttrycka sitt samtycke till att vara bunden av en sådan kvotöverföring eller ett sådant kvotbyte med den berörda avtalsslutande parten i organisationen. Kommissionen ska anmäla den överenskomna kvotöverföringen eller det överenskomna kvotbytet till organisationens sekretariat i enlighet med organisationens regler.

3. Kommissionen ska informera medlemsstaterna om den överenskomna kvotöverföringen eller det överenskomna kvotbytet.

4. De fiskemöjligheter som erhålls från eller överförs till den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen genom kvotöverföringen eller kvotbytet ska betraktas som kvoter som lagts till eller dragits av från den berörda medlemsstatens tilldelning, från och med det att kvotöverföringen eller kvotbytet får verkan i enlighet med villkoren i den överenskommelse som ingåtts med den berörda avtalsslutande parten i organisationen eller i enlighet med den berörda organisationens regler, beroende på vad som är tillämpligt. En sådan tilldelning ska inte ändra den befintliga fördelningsnyckeln för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten.

5. Denna artikel ska tillämpas till och med den 31 januari 2019 för kvotöverföringar från en avtalsslutande part i en regional fiskeriförvaltningsorganisation till unionen och för den efterföljande tilldelningen till medlemsstaterna.

Avsnitt 1 ICCATS Konventionsområde

Artikel17¶Begränsningar av fiske-, odlings- och gödningskapacitet

1. Antalet spöfiskefartyg och dörjfiskefartyg från unionen som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i östra Atlanten ska begränsas i enlighet med punkt 1 i bilaga IV.

2. Antalet unionsfartyg för kustnära icke-industriellt fiske som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 2 i bilaga IV.

3. Antalet unionsfiskefartyg som i odlingssyfte fiskar efter blåfenad tonfisk i Adriatiska havet och som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm ska begränsas i enlighet med punkt 3 i bilaga IV.

4. Antalet och den totala kapaciteten, uttryckt i bruttodräktighet, när det gäller de fartyg som får fiska efter, ombord behålla, omlasta, transportera eller landa blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 4 i bilaga IV.

5. Antalet fällor som används inom fisket efter blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 5 i bilaga IV.

6. Kapaciteten för odling och gödning av blåfenad tonfisk samt den största mängd vildfångad blåfenad tonfisk som avsätts för insättning i anläggningar i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 6 i bilaga IV.

7. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter långfenad tonfisk som målart i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 520/2007 ska begränsas i enlighet med punkt 7 i bilaga IV till den här förordningen.

8. Det högsta antalet unionsfiskefartyg med en längd på minst 20 meter som fiskar efter storögd tonfisk i Iccats konventionsområde ska begränsas i enlighet med punkt 8 i bilaga IV.

Artikel18¶Fritidsfiske

När så är lämpligt ska medlemsstaterna avsätta en särskild kvot för fritidsfiske från de kvoter som de tilldelats i enlighet med bilaga ID.

Artikel19¶Hajar

1. Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av storögd rävhaj (Alopias superciliosus).

2. Det ska vara förbjudet att bedriva riktat fiske efter arter av rävhajar av släktet Alopias.

3. Det ska vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av hammarhajar av familjen Sphyrnidae (med undantag för Sphyrna tiburo) i samband med fiske i Iccats konventionsområde.

4. Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus).

5. Det ska vid allt fiske vara förbjudet att behålla silkeshaj (Carcharhinus falciformis) ombord.

Avsnitt 2 CCAMLR:s Konventionsområde

Artikel20¶Förbud och fångstbegränsningar

1. Riktat fiske efter arterna i del A i bilaga V ska vara förbjudet i de områden och under de perioder som där anges.

2. För undersökande fiske ska de TAC:er och bifångstbegränsningar som anges i del B i bilaga V gälla i de delområden som där anges.

Artikel21¶Undersökande fiske

1. Medlemsstaterna får under 2018 delta i undersökande långrevsfiske efter tandnotingar (Dissostichus spp.) i FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt i sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a utanför områden under nationell jurisdiktion. Om en medlemsstat avser att delta i sådant fiske, ska den anmäla detta till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med artiklarna 7 och 7a i förordning (EG) nr 601/2004 och i alla händelser senast den 1 juni 2018.

2. När det gäller FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a fastställs i del B i bilaga V TAC:erna och bifångstbegränsningarna per delområde och sektion samt deras fördelning mellan småskaliga forskningsenheter inom vart och ett av dessa områden. Fisket i en småskalig forskningsenhet ska upphöra när de rapporterade fångsterna når fastställd TAC, och fiske i denna enhet ska därefter vara förbjudet under återstoden av fiskeåret.

3. Fisket ska ske med så stor geografisk och batymetrisk spridning som möjligt, så att man får de uppgifter som behövs för att avgöra fiskepotential och så att en alltför stor koncentration av fångster och fiskeansträngning undviks. I FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a ska det dock vara förbjudet att fiska i vatten som är mindre än 550 meter djupa.

Artikel22¶Fiske efter antarktisk krill under fiskeåret 2018/2019

1. Om en medlemsstat avser att fiska efter antarktisk krill (Euphausia superba) i CCAMLR:s konventionsområde under fiskeåret 2018/2019, ska den senast den 1 maj 2018 anmäla sin avsikt att fiska efter antarktisk krill till kommissionen på det sätt som anges i del C i bilaga V till denna förordning. Kommissionen ska på grundval av den information som erhållits från medlemsstaterna lämna in anmälningarna till CCAMLR:s sekretariat senast den 30 maj 2018.

2. Den anmälan som avses i punkt 1 i denna artikel ska innehålla de uppgifter som fastställs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004 för varje fartyg som av en medlemsstat kommer att tillåtas att delta i fiske efter antarktisk krill.

3. En medlemsstat som avser att fiska efter antarktisk krill i CCAMLR:s konventionsområde ska anmäla denna avsikt endast med avseende på fartyg med tillstånd som för dess flagg vid tidpunkten för anmälan eller som för någon annan CCAMLR-medlems flagg, men förväntas föra den aktuella medlemsstatens flagg vid den tidpunkt då fisket äger rum.

4. Medlemsstaterna ska ha rätt att ge andra fartyg än de som anmälts till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 tillstånd att delta i fiske efter antarktisk krill, om ett fartyg med tillstånd är förhindrat att delta av legitima operativa skäl eller på grund av force majeure. I ett sådant fall ska den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta CCAMLR:s sekretariat och kommissionen och lämna

a) fullständiga uppgifter om det eller de berörda ersättningsfartygen, bland annat de uppgifter som föreskrivs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004,

b) en heltäckande redovisning av skälen till bytet och alla relevanta styrkande bevis eller hänvisningar.

5. En medlemsstat får inte tillåta att ett fartyg som är upptaget i någon av CCAMLR:s fartygsförteckningar över olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU) deltar i fiske efter antarktisk krill.

Avsnitt 3 IOTC:s Behörighetsområde

Artikel23¶Begränsning av fiskekapaciteten för fartyg som fiskar i IOTC:s behörighetsområde

1. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter tropiska tonfiskar i IOTC:s behörighetsområde och motsvarande kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med vad som anges i punkt 1 i bilaga VI.

2. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter svärdfisk (Xiphias gladius) och långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i IOTC:s behörighetsområde och motsvarande kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med vad som anges i punkt 2 i bilaga VI.

3. Medlemsstaterna får omfördela fartyg som ingår i ett av de två fisken som avses i punkterna 1 och 2 till det andra fisket, under förutsättning att de för kommissionen kan visa att denna ändring inte leder till en ökning av fiskeansträngningen för de berörda fiskbestånden.

4. Medlemsstaterna ska i samband med en föreslagen överföring av kapacitet till deras flotta säkerställa att de fartyg som ska överföras finns med i IOTC:s fartygsregister eller i fartygsregistret hos en annan regional fiskeriorganisation för tonfisk. Vidare får inga fartyg som finns upptagna i en regional fiskeriförvaltningsorganisations förteckning över fartyg som bedriver IUU-fiske överföras.

5. Medlemsstaterna får endast öka sin fiskekapacitet över de tak som avses i punkterna 1 och 2 inom de gränser som fastställs i de utvecklingsplaner som lämnats in till IOTC.

Artikel24¶Aktiva anordningar som samlar fisk och stödfartyg

1. Ett snörpvadsfartyg får inte använda mer än 350 aktiva anordningar som samlar fisk vid en och samma tidpunkt.

2. Antalet stödfartyg ska inte vara större än ett stödfartyg till stöd för minst två snörpvadsfartyg, alla flaggade i en och samma medlemsstat. Denna bestämmelse ska inte gälla för medlemsstater som använder enbart ett stödfartyg.

3. Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt stödjas av mer än ett stödfartyg från samma flaggstat.

4. Från och med den 1 januari 2018 får inga nya eller ytterligare stödfartyg registreras i IOTC:s förteckning över godkända fartyg.

Artikel25¶Hajar

1. Vid allt fiske ska det vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar av eller hela kroppar av rävhajar av alla arter inom familjen Alopiidae.

2. Vid allt fiske ska det vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus), utom för fartyg med en total längd på mindre än 24 meter vilka endast fiskar inom sin flaggmedlemsstats exklusiva ekonomiska zon, på villkor att fångsten endast är avsedd för lokal konsumtion.

3. Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkterna 1 och 2 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Avsnitt 4 SPRFMO:s Konventionsområde

Artikel26¶Pelagiskt fiske

1. Endast de medlemsstater som under 2007, 2008 eller 2009 aktivt bedrev pelagiskt fiske i SPRFMO:s konventionsområde får fiska efter pelagiska bestånd i detta område inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga IJ.

2. De medlemsstater som avses i punkt 1 ska begränsa den totala bruttodräktighetsnivån för fartyg som för deras flagg och under 2017 fiskar efter pelagiska bestånd till den totala bruttodräktighetsnivån för unionen på 78600 i det området.

3. De fiskemöjligheter som anges i bilaga IJ får endast utnyttjas om medlemsstaterna senast den femte dagen i följande månad till kommissionen, för vidarebefordran till SPRFMO:s sekretariat, översänder förteckningen över fartyg som aktivt bedriver fiske eller deltar i omlastning i SPRFMO:s konventionsområde, register från kontrollsystem för fartyg, månatliga fångstrapporter och, om de finns tillgängliga, uppgifter om hamnanlöp.

Artikel27¶Bottenfiske

1. Medlemsstaterna ska under 2017 begränsa sina fångster eller sin fiskeansträngning inom bottenfiske i SPRFMO:s konventionsområde till de delar av konventionsområdet där bottenfiske förekom under perioden 1 januari 2002–31 december 2006 och till en nivå som inte överstiger de årliga genomsnittliga fångstmängderna eller ansträngningsparametrarna under denna period. De får enbart fiska utöver dokumenterade fångster om SPRFMO godkänner deras plan att fiska utöver dokumenterade fångster.

2. Medlemsstater utan dokumenterade fångster eller fiskeansträngningar inom bottenfiske i SPRFMO:s konventionsområde under perioden 1 januari 2002–31 december 2006 får inte fiska, om inte SPRFMO godkänner deras plan att fiska utan dokumenterade fångster.

Avsnitt 5 IATTC:s Konventionsområde

Artikel28¶Fiske med snörpvad

1. Fiske med snörpvadsfartyg efter gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), storögd tonfisk (Thunnus obesus) och bonit (Katsuwonus pelamis) ska vara förbjudet

a) mellan den 29 juli kl. 00.00 och den 8 oktober 2018 kl. 24.00 eller mellan den 9 november 2018 kl. 00.00 och den 19 januari 2019 kl. 24.00 i det område som avgränsas av

Amerikas kuster mot Stilla havet,

longitud 150° W,

latitud 40° N,

latitud 40° S,

b) mellan den 9 oktober 2018 kl. 00.00 och den 8 november 2018 kl. 24.00 i det område som avgränsas av

longitud 96° W,

longitud 110° W,

latitud 4° N,

latitud 3° S.

2. För vart och ett av sina fartyg ska de berörda medlemsstaterna före den 1 april 2018 till kommissionen anmäla vilken fredningstid enligt punkt 1 som valts. De berörda medlemsstaternas alla snörpvadsfartyg ska upphöra med fiske med snörpvad i de områden som definieras i punkt 1 under den period som valts.

3. Snörpvadsfartyg som fiskar efter tonfisk i IATTC:s konventionsområde ska ombord behålla och sedan landa eller omlasta all gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit som fångas.

4. Punkt 3 ska inte tillämpas

a) om fisken anses otjänlig som människoföda av andra skäl än storleken, eller

b) om det återstående utrymmet i lastrummet vid det sista kastet under en fiskeresa kan vara otillräckligt för att ta emot all den tonfisk som fångas vid detta kast.

Artikel29¶Aktiva anordningar som samlar fisk

1. Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt ha mer än 450 aktiva anordningar som samlar fisk i IATTC:s konventionsområde. En anordning som samlar fisk ska betraktas som aktiv när den används till sjöss, börjar ange sin position och spåras av fartyget, ägaren eller operatören. En anordning som samlar fisk får bara aktiveras ombord på ett snörpvadsfartyg.

2. Ett snörpvadsfartyg får inte lägga ut anordningar som samlar fisk under 15 dagar före inledningen av den valda fredningstiden enligt artikel 28.1 a och den ska ta upp samma antal anordningar som ursprungligen lades ut, inom de 15 dagar som föregår inledningen av fredningstiden.

3. Medlemsstaterna ska varje månad rapportera daglig information till kommissionen om alla aktiva anordningar som samlar fisk enligt IATTC:s krav. Rapporterna ska lämnas in tidigast efter 60 dagar, men senast efter 75 dagar. Kommissionen ska överlämna informationen till IATTC:s sekretariat utan dröjsmål.

Artikel30¶Fångstbegränsningar för storögd tonfisk inom långrevsfiske

De totala årliga fångsterna av storögd tonfisk som tas av varje medlemsstats fartyg för långrevsfiske inom IATTC:s konventionsområde får inte överstiga 500 ton eller medlemsstaternas respektive årliga fångster av storögd tonfisk under 2001.

Artikel31¶Förbud mot fiske efter årfenhaj

1. Det ska vara förbjudet att fiska efter årfenhaj (Carcharhinus longimanus) i IATTC:s konventionsområde och att ombord behålla, omlasta, lagra, till försäljning bjuda ut, sälja eller landa delar eller hela kroppar av årfenhaj som fångats i detta område.

2. Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Fartygsoperatörerna ska omedelbart frisläppa exemplaren.

3. Fartygsoperatörerna ska

a) registrera antalet släppta exemplar med uppgift om status (döda eller levande),

b) rapportera den information som anges i led a till den medlemsstat där de är medborgare. Medlemsstaterna ska vidarebefordra den information som samlats in under det föregående året till kommissionen senast den 31 januari.

Artikel32¶Förbud mot fiske efter vingrockor

Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att i IATTC:s konventionsområde fiska efter, ombord behålla, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av vingrockor (familjen Mobulidae, som innefattar släktena Manta och Mobula). Så snart unionsfiskefartyg noterar att vingrockor har fångats, ska fartygen omedelbart frisläppa exemplaren och de ska i största möjliga mån vara levande och oskadade.

Avsnitt 6 SEAFOS Konventionsområde

Artikel33¶Förbud mot fiske efter djuphavshajar

Riktat fiske efter följande djuphavshajar i Seafos konventionsområde ska vara förbjudet:

Apristurus manis.

Etmopterus bigelowi.

Etmopterus brachyurus.

Brunkäxa (Etmopterus princeps).

Slätkäxa (Etmopterus pusillus).

Rockor (Rajidae).

Svarthaj (Scymnodon squamulosus).

Djuphavshajar av överordningen Selachimorpha.

Pigghaj (Squalus acanthias).

Avsnitt 7 WCPFC:s Konventionsområde

Artikel34¶Villkor för fiske efter storögd tonfisk, gulfenad tonfisk, bonit och långfenad tonfisk

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att det antal fiskedagar som tilldelas snörpvadsfartyg som fiskar efter storögd tonfisk (Thunnus obesus), gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) och bonit (Katsuwonus pelamis) i den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger inom fritt hav mellan 20° N och 20° S inte överstiger 403 dagar.

2. Unionsfiskefartyg får inte fiska efter långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i WCPFC:s konventionsområde söder om 20° S.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att fångster av storögd tonfisk (Thunnus obesus) med fartyg för långrevsfiske inte överstiger 2000 ton under 2018.

Artikel35¶Förvaltning av fiske med anordningar som samlar fisk

1. I den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger mellan 20° N och 20° S ska det vara förbjudet för snörpvadsfartyg att lägga ut eller använda anordningar som samlar fisk eller drag med sådana mellan kl. 00.00 den 1 juli 2018 och kl. 24.00 den 30 september 2018.

2. Utöver förbudet i punkt 1, ska det vara förbjudet med drag med anordningar som samlar fisk på öppet hav i WCPFC:s konventionsområde mellan 20° N och 20° S under ytterligare två månader: antingen mellan kl. 00.00 den 1 april 2018 och kl. 24.00 den 31 maj 2018 eller mellan kl. 00.00 den 1 november 2018 och kl. 24.00 den 31 december 2018. Valet av två ytterligare månader ska anmälas till kommissionen före den 31 januari 2018.

3. Punkt 2 ska inte tillämpas

a) på det sista kastet under en fiskeresa, om fartyget inte har tillräckligt med utrymme kvar i lastrummet för all fisk,

b) om fisken anses otjänlig som människoföda av andra skäl än storleken, eller

c) om frysutrustningen drabbas av ett allvarligt fel.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att vart och ett av deras snörpvadsfartyg vid en och samma tidpunkt inte lagt ut mer än 350 anordningar som samlar fisk till havs med aktiverade mätbojar. Bojen ska endast aktiveras ombord på ett fartyg.

5. Alla snörpvadsfartyg som fiskar i den del av WCPFC:s konventionsområde som avses i punkt 1 ska ombord behålla och landa eller omlasta all storögd tonfisk, gulfenad tonfisk och bonit som fångats.

Artikel36¶Begränsning av antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk

Det högsta antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk (Xiphias gladius) i områden söder om 20° S i WCPFC:s konventionsområde fastställs i bilaga VII.

Artikel37¶Fångstbegränsningar för svärdfisk inom långrevsfiske söder om 20° S

Medlemsstaterna ska säkerställa att fångster av svärdfisk (Xiphias gladius) söder om 20° S med fartyg för långrevsfiske under 2018 inte överskrider den gräns som fastställs i bilaga IH. Medlemsstaterna ska också säkerställa att fiskeansträngningen avseende svärdfisk inte flyttas över till områden norr om 20° S till följd av denna åtgärd.

Artikel38¶Silkeshaj och årfenhaj

1. Det ska vara förbjudet att ombord behålla, omlasta, lagra eller landa delar eller hela kroppar av följande arter i WCPFC:s konventionsområde:

a) Silkeshaj (Carcharhinus falciformis).

b) Årfenhaj (Carcharhinus longimanus).

2. Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Artikel39¶Överlappande område mellan IATTC och WCPFC

1. Fartyg som endast är förtecknade i WCPFC-registret ska tillämpa de åtgärder som anges i detta avsnitt när de fiskar i det överlappande område mellan IATTC och WCPFC som definieras i artikel 4 s.

2. Fartyg som är förtecknade i både WCPFC-registret och IATTC-registret samt fartyg som endast är förtecknade i IATTC-registret ska tillämpa de åtgärder som anges i artiklarna 28.1 a, 28.2, 28.3, 28.4, 29, 30 och 31 när de fiskar i det överlappande område mellan IATTC och WCPFC som definieras i artikel 4 s.

Avsnitt 8 AKFM:s Avtalsområde

Artikel40¶Små pelagiska bestånd i de geografiska delområdena 17 och 18

1. Unionsfiskefartygens fångster av små pelagiska bestånd i de geografiska delområdena 17 och 18 får inte överskrida 2014 års nivåer, vilka rapporterats i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) nr 1343/2011, såsom anges i bilaga IL till den här förordningen.

2. Unionsfiskefartyg som fiskar efter små pelagiska bestånd i de geografiska delområdena 17 och 18 får inte överskrida 180 fiskedagar per år. Av dessa totalt 180 fiskedagar får högst 144 fiskedagar ägnas åt fiske efter sardin och högst 144 fiskedagar ägnas åt fiske efter ansjovis.

Avsnitt 9 Berings hav

Artikel41¶Förbud mot fiske i den del av Berings hav som är fritt hav

Fiske efter alaska pollock (Theragra chalcogramma) i den del av Berings hav som är fritt hav ska vara förbjudet.

Avdelning III Fiskemöjligheter för fartyg från tredjeland i unionens vatten

Artikel42¶TAC:er

Fiskefartyg som för norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade i Färöarna får ta fångster i unionens vatten inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning och ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning och i kapitel III i förordning (EG) nr 1006/2008.

Artikel43¶Fisketillstånd

Fiskefartyg som för venezuelansk flagg ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning och i kapitel III i förordning (EG) nr 1006/2008. Det högsta antalet fisketillstånd för fartyg från tredjeland som fiskar i unionens vatten fastställs i bilaga VIII till den här förordningen.

Artikel44¶Villkor för landning av fångster och bifångster

De villkor som anges i artikel 7 ska tillämpas på fångster och bifångster som tas av fartyg från tredjeland som fiskar enligt de tillstånd som anges i artikel 43.

Artikel45¶Förbud

Ändrad genom förordning (EU) 2018/915.

1. Det ska vara förbjudet för fartyg från tredjeland att fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa följande arter, om de påträffas i unionens vatten:

a) Klorocka (Amblyraja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a, 3a och 7d och Ices-delområde 4.

b) Följande sågfiskarter i unionens vatten:

i) Knivtandad sågfisk (Anoxypristis cuspidate).

ii) Dvärgsågfisk (Pristis clavata).

iii) Småtandad sågfisk (Pristis pectinata).

iv) Vanlig sågfisk (Pristis pristis).

v) Jättesågfisk (Pristis zijsron).

c) Brugd (Cetorhinus maximus) och vithaj (Carcharodon carcharias) i unionens vatten.

d) Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 10.

e) Gråhaj (Galeorhinus galeus) fiskad med långrev i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

f) Slätkäxa (Etmopterus pusillus) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

g) Chokladhaj (Dalatias licha), skednoshaj (Deania calcea), brun pigghaj (Centrophorus squamosus), brunkäxa (Etmopterus princeps) och pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4 och 14.

h) Håbrand (Lamna nasus) i unionens vatten.

i) Manta av arten Manta alfredi i unionens vatten.

j) Manta av arten Manta birostris i unionens vatten.

k) Följande arter av släktet Mobula i unionens vatten:

i) Mindre djävulsrocka (Mobula mobular).

ii) Mobula rochebrunei.

iii) Mobula japanica.

iv) Mobula thurstoni.

v) Mobula eregoodootenkee.

vi) Mobula munkiana.

vii) Mobula tarapacana.

viii) Mobula kuhlii.

ix) Mobula hypostoma.

l) Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

m) Svartbuksrocka (Dipturus nidarosiensis) i unionens vatten i Ices-sektionerna 6a, 6b, 7a, 7b, 7c, 7e, 7f, 7g, 7h och 7k.

n) Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-delområdena 6, 9 och 10 och grårocka (Rostroraja alba) i unionens vatten i Ices-delområdena 6, 7, 8, 9 och 10.

o) Hajrockor (Rhinobatidae) i unionens vatten i Ices-delområdena 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 12.

p) Pigghaj (Squalus acanthias) i unionens vatten i Ices-delområdena 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10.

q) Havsängel (Squatina squatina) i unionens vatten.

r) Valhaj (Rhincodon typus) i unionens vatten.

2. Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Avdelning IV Fiskemöjligheter för 2017

Artikel46¶Ändring av förordning (EU) 2017/127

Tabellen över fiskemöjligheter för piggvar och slätvar i unionens vatten i IIa och IV i bilaga IA till förordning (EU) 2017/127 ska ersättas med följande tabell: Art: Piggvar och slätvar Psetta maxima och Scopthalmus rhombus Zon: Unionens vatten i IIA och IV (T/B/2AC4-C) Belgien 434 Danmark 928 Tyskland 237 Frankrike 112 Nederländerna 3291 Sverige 7 Förenade kungariket 915 Unionen 5924 TAC 5924 Försiktighets-TAC

Avdelning V Slutbestämmelser

Artikel47¶Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för fiske och vattenbruk, som inrättats genom förordning (EU) nr 1380/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel48¶Övergångsbestämmelse

Artiklarna 9, 11.2, 13, 19, 20, 25, 31, 32, 33, 38, 41 och 45 ska fortsätta att gälla i tillämpliga delar under 2019 fram till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för år 2019 träder i kraft.

Artikel49¶Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2018.

Artikel 8 ska dock tillämpas från och med den 1 februari 2018 och artikel 46 ska tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2017.

Bestämmelserna i artiklarna 20, 21 och 22 samt i bilagorna IE och V om fiskemöjligheter för vissa bestånd i CCAMLR:s konventionsområde ska tillämpas från och med den 1 december 2017.

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

BILAGA I:) TAC:er tillämpliga på unionsfiskefartyg i områden där TAC:er fastställts per art och per område

BILAGA IA:) Skagerrak, Kattegatt, Ices-delområdena 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12 och 14, unionens vatten i Cecaf, Franska Guyanas vatten

BILAGA IB:) Nordostatlanten och Grönland, Ices-delområdena 1, 2, 5, 12 och 14 och grönländska vatten i Nafo 1

BILAGA IC:) Nordvästra Atlanten – Nafos konventionsområde

BILAGA ID:) Iccats konventionsområde

BILAGA IE:) Antarktis – CCAMLR:s konventionsområde

BILAGA IF:) Sydostatlanten – Seafos konventionsområde

BILAGA IG:) Sydlig tonfisk – områden

BILAGA IH:) WCPFC:s konventionsområde

BILAGA IJ:) SPRFMO:s konventionsområde

BILAGA IK:) IOTC:s behörighetsområde

BILAGA IL:) AKFM:s avtalsområde

BILAGA IIA:) Fiskeansträngning för fartyg i Ices-delområde 4

BILAGA IIB:) Fiskeansträngning för fartyg i samband med återhämtning av vissa sydliga kummelbestånd och bestånd av havskräfta i Ices-sektionerna 8c och 9a, med undantag av Cádizbukten

BILAGA IIC:) Fiskeansträngning för fartyg inom ramen för förvaltningen av bestånden av tunga i Ices-sektion 7e i västra delen av Engelska kanalen

BILAGA IID:) Förvaltningsområden för tobisar i Ices-sektionerna 2a och 3a och i Ices-delområde 4

BILAGA III:) Högsta antal fisketillstånd för unionsfiskefartyg som fiskar i tredjeländers vatten

BILAGA IV:) Iccats konventionsområde

BILAGA V:) CCAMLR:s konventionsområde

BILAGA VI:) IOTC:s behörighetsområde

BILAGA VII:) WCPFC:s konventionsområde

BILAGA VIII:) Kvantitativa begränsningar av fisketillstånd för fartyg från tredjeland som fiskar i unionens vatten

BILAGA I

TAC:ER TILLÄMPLIGA PÅ UNIONSFISKEFARTYG I OMRÅDEN DÄR TAC:ER FASTSTÄLLTS PER ART OCH PER OMRÅDE

I tabellerna i bilagorna IA, IB, IC, ID, IE, IF, IG, IJ, IK och IL anges TAC:er och kvoter (i ton levande vikt, utom där annat anges) för varje bestånd och i förekommande fall de villkor som är funktionellt knutna till dem.

Alla fiskemöjligheter som fastställs i denna bilaga ska omfattas av de regler som fastställs i förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen.

Hänvisningar till fiskezoner är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges. Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning efter arternas latinska namn. De latinska namnen anges för lagstiftningsändamål; svenska namn anges i upplysningssyfte.

För tillämpningen av denna förordning tillhandahålls följande tabell över de vetenskapliga namnen och motsvarande svenska namn:

Följande jämförelsetabell över svenska namn och latinska namn lämnas endast i upplysningssyfte:

BILAGA IA

SKAGERRAK, KATTEGATT, ICES-DELOMRÅDENA 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12 OCH 14, UNIONENS VATTEN I CECAF, FRANSKA GUYANAS VATTEN

BILAGA IB

NORDOSTATLANTEN OCH GRÖNLAND, ICES-DELOMRÅDENA 1, 2, 5, 12 OCH 14 OCH GRÖNLÄNDSKA VATTEN I NAFO 1