Ändring av genomförandeförordning (EU) 2018/1624 om fastställande i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av tekniska genomförandestandarder när det gäller förfaranden, standardformulär och mallar för den information som ska lämnas för upprättandet av resolutionsplaner för kreditinstitut och värdepappersföretag

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU, 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, särskilt artikel 11.3, och

(1) Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879 infördes vissa ändringar av det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder som fastställs i direktiv 2014/59/EU. Information om institutens förmåga att uppfylla detta krav är också i viss utsträckning relevant i samband med resolutionsplanering.

(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1624 bör därför ändras i enlighet med detta.

(3) Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska genomförandestandarder som Europeiska bankmyndigheten (EBA) har överlämnat till kommissionen.

(4) EBA har inte genomfört några öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska genomförandestandarder som ligger till grund för denna förordning och inte heller analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna, eftersom man ansåg att detta inte alls skulle stå i proportion till ändringarnas begränsade omfattning, låga antal och ringa konsekvenser, med tanke på att de endast utgörs av uppdateringar av hänvisningar till direktiv 2014/59/EU, två nya rapporteringsposter samt mindre ändringar för att undanröja tekniska hinder för rapporteringen. EBA har begärt in råd från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel1¶

Genomförandeförordning (EU) 2018/1624 ska ändras på följande sätt:

1. Bilaga I ska ändras på följande sätt:

a) Mall Z 02.00 ska ersättas med mall Z 02.00 i bilaga I till denna förordning.

b) Mall Z 03.00 ska ersättas med mall Z 03.00 i bilaga I till denna förordning.

2. Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.

Artikel2¶

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

1 EUT L 173, 12.6.2014, s. 190.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879 av den 20 maj 2019 om ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller kreditinstituts och värdepappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet och om direktiv 98/26/EG (EUT L 150, 7.6.2019, s. 296).

3 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1624 av den 23 oktober 2018 om fastställande i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av tekniska genomförandestandarder när det gäller förfaranden, standardformulär och mallar för den information som ska lämnas för upprättandet av resolutionsplaner för kreditinstitut och värdepappersföretag, och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1066 (EUT L 277, 7.11.2018, s. 1).

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

BILAGA I

BILAGA II

” ”

BILAGA II

I. Allmänna anvisningar

I.1 Struktur

1. Ramverket består av 15 mallar organiserade i tre sektioner:

1) ”Allmän information”, som ger en överblick över organisationsstrukturen hos en koncern och dess enheter, fördelningen av tillgångar och riskexponeringsbeloppen. Denna sektion består av mall ”Z 01.00 - Organisationsstruktur (ORG)”.

2) ”Information om poster på och utanför balansräkningen” som ger finansiell information om skulder, kapitalbas, finansiella relationer mellan koncernenheter, skulder gentemot större motparter och poster utanför balansräkningen som mottagits av större motparter samt insättningsgaranti. Denna sektion består av sex mallar:

a) ”Z 02.00 - Skuldstruktur (LIAB)”.

b) ”Z 03.00 - Kapitalbaskrav (OWN)”.

c) ”Z 04.00 - Finansiell sammanlänkning inom koncernen (IFC)”.

d) Två mallar för större motparter, ”Z 05.01 - Större skuldmotparter (Z-MCP 1)” och ”Z 05.02 - Större motparter utanför balansräkningen (Z-MCP 2)”.

e) ”Z 06.00 - Insättningsgaranti (Z-DIS)”

3) ”Kritiska funktioner” som ger en överblick över kritiska funktioner och kopplar dem till juridiska personer, kärnaffärsområden, kritiska tjänster, finansmarknadsinfrastrukturer och informationssystem. Denna sektion består av sju mallar:

a) Fyra mallar för att identifiera kritiska funktioner och koppla dem till kärnaffärsområden och koncernenheter, ”Z 07.01 - Kriticitetsbedömning av ekonomiska funktioner (Z-FUNC 1)”, ”Z 07.02 - Kartläggning av kritiska funktioner enligt juridisk person (Z-FUNC 2)”, ”Z 07.03 - Kartläggning av kärnaffärsområden enligt juridisk person (Z-FUNC 3)” och ”Z 07.04 - Kartläggning av kritiska funktioner enligt kärnaffärsområden (Z-FUNC 4)”.

b) ”Z 08.00 - Kritiska tjänster (Z-SERV)”.

c) ”Z 09.00 - FMI-tjänster - leverantörer och användare - kartläggning enligt kritiska funktioner (FMI)”.

d) Två mallar för kritiska informationssystem, ”Z 10.01 - Kritiska informationssystem (allmän information) (Z-CIS 1)” och ”Z 10.02 - Kartläggning av informationssystem (Z-CIS 2)”.

I.2 Hänvisningar

2. I denna bilaga används följande förkortningar:

a) Med ”BCBS” avses Baselkommittén för banktillsyn vid Banken för internationell betalningsutjämning.

b) Med ”CPMI” avses kommittén för betalningar och marknadsinfrastruktur vid Banken för internationell betalningsutjämning.

c) Med ”Finrep” avses mallar för finansiell information som ingår i bilagorna III och IV till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/451 och kompletterande anvisningar i bilaga V till den genomförandeförordningen.

d) Med ”Corep (OF)” avses bilagorna I (mallar) och II (anvisningar) till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/451.

e) Med ”Corep (OF)” avses bilagorna X (mallar) och XI (anvisningar) till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/451.

f) Med ”FSB” avses rådet för finansiell stabilitet.

g) Med ”IAS-standard” avses internationell redovisningsstandard enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002.

h) Med ”IFRS-standard” avses internationell redovisningsstandard (International Financial Reporting Standard) enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002.

i) Med ”LEI-kod” avses identifieringskod för juridiska personer. Om en identifieringskod för juridiska personer (LEI-kod) finns för en given motpart ska den användas för att identifiera motparten.

j) Med ”nGAAP” eller ”nationell god redovisningssed” avses nationella redovisningsregler som har utvecklats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 86/635/EEG.

I.3 Redovisningsstandarder

3. Såvida inget annat anges i denna bilaga ska instituten rapportera samtliga belopp baserat på de redovisningsregler som de använder för att rapportera finansiell information i enlighet med artiklarna 9–11 i genomförandeförordning (EU) 2021/451. Institut som inte är skyldiga att rapportera finansiell information i enlighet med den förordningen ska följa reglerna i sina respektive redovisningsregler.

4. För institut som rapporterar enligt IFRS-standarder har hänvisningar infogats till berörda IFRS-standarder.

I.4 Omfattning av konsolidering

5. Detta ramverk gäller, beroende på mall

a) konsolidering som grundar sig på redovisningskonsolidering (enheter som är inkluderade i konsoliderade finansiella rapporter i enlighet med tillämpliga redovisningsregler),

b) konsolidering för tillsynsändamål (enheter som omfattas av konsolidering i enlighet med del ett avsnitt II kapitel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013) på nivån för moderföretaget inom unionen,

c) konsolidering på nivån för resolutionsenheten för resolutionskoncernen.

6. För vare mall ska institutet följa den grund eller de grunder för konsolidering som är tillämpliga i enlighet med artikel 4 i denna förordning.

I.5 Numrering och övriga konventioner

7. Anvisningarna i denna bilaga följer den benämningsmodell som anges i punkterna nedan, där hänvisning till mallars kolumner, rader och celler görs med hjälp av sifferkoder. I valideringsbestämmelserna hänvisas ofta till dessa sifferkoder. Följande allmänna beteckningar används:

a) {Mall; Rad; Kolumn} för att hänvisa till kolumner, rader och celler i en mall.

b) {Rad; Kolumn} för validering inom en mall där man endast använder uppgiftsposter från den mallen, utan hänvisning till en mall.

c) {Mall; Rad} om mallen bara har en kolumn; då anges endast rader.

d) En asterisk betyder att valideringen avser tidigare angivna rader eller kolumner.

8. Om en uppgiftspost inte är tillämplig för de enheter som rapporten lämnas in för ska motsvarande fält lämnas tomt.

9. I det fall anvisningarna i denna bilaga hänvisar till en primärnyckel innebär detta att en kolumn eller en kombination av kolumner är avsedda för att identifiera samtliga rader i mallen unikt. En primärnyckel ska innehålla ett unikt värde för varje rad i mallen. Den får inte innehålla ett nollvärde.

II. Mallrelaterade anvisningar

II.1 Z 01.00 - Organisationsstruktur (ORG)

II.1.1 Allmänna anmärkningar

10. Denna mall ger en överblick över koncernens juridiska struktur och ägarstruktur. En enda mall ska lämnas in för varje koncernenhet som uppfyller minimitröskeln i artikel 4.2 a i denna förordning. Endast juridiska personer ska anges i denna mall.

II.1.2 Anvisningar för specifika positioner

II.2 Z 02.00 - Skuldstruktur (LIAB)

II.2.1 Allmänna anmärkningar

11. Denna mall innehåller detaljerad information om enhetens eller koncernens skuldstruktur. Skulder delas in i skulder som är exkluderade från skuldnedskrivning och skulder som inte är exkluderade från skuldnedskrivning. Vidare indelning efter skuldklass, motpartsklass och löptid anges.

12. Om en uppdelning av löptiden anges i denna mall ska återstående löptid vara tiden fram till den avtalsenliga förfallodagen. Dock gäller följande undantag: Vid mellanliggande betalningar av kapitalbeloppet ska kapitalbeloppet delas upp och fördelas i motsvarande löptidsintervall. I förekommande fall ska löptiden beaktas separat för både kapitalbeloppet och den upplupna räntan.

a) Om ett skuldinstrument inbegriper en inlösenoption för innehavaren som kan utnyttjas före instrumentets ursprungliga förfallodag, ska instrumentets förfallodag vara den dag då innehavaren tidigast kan utnyttja inlösenoptionen och begära inlösen eller återbetalning av instrumentet.

b) Om ett skuldinstrument inbegriper ett incitament till inlösen, återbetalning eller återköp för emittenten som kan utnyttjas före instrumentets ursprungliga förfallodag, ska instrumentets förfallodag vara den dag då emittenten tidigast kan utnyttja denna option och begära inlösen eller återbetalning av instrumentet.

c) Om instrumentet inbegriper en sådan köpoption för emittenten, med ett ospecificerat inlösendatum, eller om utnyttjandet av optionen utlöses av specifika händelser, ska ett försiktigt uppskattat sannolikt inlösendatum användas för rapporteringen. Reglerings- eller skatterelaterade köpoptioner ska inte beaktas i detta sammanhang.

13. De belopp som redovisas i denna mall ska vara utestående belopp. Det utestående beloppet av en fordran eller ett instrument utgörs av fordrans eller instrumentets kapitalbelopp plus upplupen ränta. Det utestående skuldbeloppet motsvarar värdet på den fordran som borgenären skulle kunna registrera under insolvensförfaranden.

14. Dock ska balansräkningsskulder som härrör från derivat (rapporterade på rad 0330) rapporteras som redovisade värden. Det redovisade värdet ska vara redovisat värde enligt definitionen för Finrep, antingen enligt IFRS eller nGAAP, beroende på vad som är tillämpligt. För övriga fall ska siffror enligt nGAAP-rapportering användas.

II.2.2 Anvisningar för specifika positioner

II.3 Z 03.00 - Kapitalbaskrav (OWN)

II.3.1 Allmänna anmärkningar

15. Denna mall innehåller information som rör enhetens eller koncernens kapitalbaskrav.

16. All redovisad information ska återspegla de kapitalbaskrav som är tillämpliga på rapporteringsreferensdagen.

17. Den information om ytterligare kapitalbaskrav enligt andra pelaren som redovisas i denna mall ska baseras på det senast tillgängliga officiella ÖUP-brevet från behörig myndighet.

18. Ifall kapitalkraven inte är tillämpliga på individuell nivå för den enhet som rapporten gäller ska denna endast redovisa rad 0110.

II.3.2 Anvisningar för specifika positioner

II.4 Z 04.00 - Finansiell sammanlänkning inom koncernen (IFC)

II.4.1 Allmänna anmärkningar

19. Denna mall innehåller information om skulder inom koncernen som inte är exkluderade från skuldnedskrivning, kapitalinstrument samt garantier.

20. All finansiell sammanlänkning mellan relevanta juridiska personer som ingår i den konsoliderade finansiella rapporten ska redovisas. Redovisade belopp som avser samma motpart ska samlas ihop (både efter utfärdare och garanterad enhet samt borgenär, innehavare och garantigivare) och även ordnas efter skuldtyp, kapitalinstrument eller garanti.

21. Kombinationen av värden som redovisas i kolumnerna 0020, 0040 och 0050 i denna mall utgör en primärnyckel som måste vara unik för varje rad i mallen.

II.4.2 Anvisningar för specifika positioner

II.5 Z 05.01 och Z 05.02 - Större motparter (MCP)

II.5.1 Allmänna anmärkningar

22. I dessa mallar samlas information om skulder till större motparter (Z 05.01) och poster utanför balansräkningen som mottagits från större motparter (Z 05.02). Rapporterade belopp ska läggas samman om de gäller samma motpart och samma typ av skulder eller poster utanför balansräkningen.

23. Skulder samt poster utanför balansräkningen för vilka ingen motpart kan identifieras ska inte redovisas i dessa mallar. Skulder samt poster utanför balansräkningen vars motpart är en enhet som är inkluderad i den konsoliderade finansiella rapporten ska inte redovisas.

II.5.2 Z 05.01 – Större skuldmotparter - Anvisningar gällande specifika positioner

24. Kombinationen av värden som redovisas i kolumnerna 0020 och 0060 i denna mall utgör en primärnyckel som måste vara unik för varje rad i mallen. Kolumner Anvisningar 0010–0050 Motpart Information gällande större motparter gentemot vilka skulderna har uppstått. Större motparter identifieras genom en sammanräkning av den i mallen redovisade koncernens eller enhetens samtliga utestående skuldbelopp gentemot varje motpart eller grupp av kunder med inbördes anknytning, detta med undantag för skulder till enheter som är inkluderade i den konsoliderade finansiella rapporten. Motparterna och grupperna av kunder med inbördes anknytning ska sedan rangordnas efter det aggregerade utestående beloppet i syfte att identifiera de 10 största motparterna, och information om dessa ska presenteras i denna mall. Definitionen av ”grupp av motparter med inbördes anknytning” ska följa definitionen av ”grupp av kunder med inbördes anknytning” i artikel 4.1.39 i förordning (EU) nr 575/2013. För ändamålet med denna mall ska en motpart inte vara en enhet som är inkluderad i den konsoliderade finansiella rapporten. 0010 Enhetens namn Namnet på den största motparten eller, i förekommande fall, namnet på gruppen av kunder med inbördes anknytning. Namnet på en grupp av kunder med inbördes anknytning ska överensstämma med det namn som rapporteras för moderföretaget eller, när gruppen av kunder med inbördes anknytning inte har något moderföretag, med gruppens handelsnamn. 0020 Kod Koden för den största motparten eller gruppen av kunder med inbördes anknytning. Institut ska ha den 20-siffriga alfanumeriska LEI-koden. För övriga enheter anges den 20-siffriga alfanumeriska LEI-koden eller, om någon sådan inte finns, en kod enligt en enhetlig kodifiering som tillämpas i unionen eller, om någon sådan inte finns, en nationell kod. Koden ska vara unik och användas konsekvent i mallarna. 0030 Koncern eller enskild Institutet ska redovisa ”1” för enskilda större motparter och ”2” för grupper av kunder med inbördes anknytning. 0040 Land ISO-koden 3166–1-alfa-2 för motpartens bolagsbildningsland. Detta inkluderar pseudo-ISO-koder för internationella organisationer, tillgängliga i den senaste versionen av Eurostats ”Balance of Payments Vademecum”. Landet bestäms utifrån var motparten har sitt säte. När det gäller grupper av kunder med inbördes anknytning ska moderföretagets bolagsbildningsland redovisas. 0050 Sektor En sektor ska hänföras till varje motpart på grundval av följande Finrep-sektorer (Finrep, bilaga V, del 1, kapitel 6): Centralbanker Offentlig sektor Kreditinstitut Andra finansiella företag Icke-finansiella företag Hushåll För grupper av kunder med inbördes anknytning ska ingen sektor rapporteras. 0060 Typ Skuldtypen ska vara en av de skuldtyper som anges i mall Z 02.00 - skuldstruktur (LIAB), nämligen: L.0 Skulder exkluderade från skuldnedskrivning L.1 Insättningar, inte garanterade men prioriterade L.2. Insättningar, inte garanterade och inte prioriterade L.3 Skulder som kan hänföras till derivat L.4 Icke-garanterade skulder med säkerhet L.5 Strukturerade produkter L.6 Seniora skulder utan säkerhet L.7 Icke-prioriterade seniora skulder L.8 Efterställda skulder (inte erkända som kapitalbas) L.9 Övriga MREL-kvalificerade skulder L.10 Icke-finansiella skulder L.11 Skulder, restposter Ifall skulderna till en större motpart består av fler än en av dessa skuldtyper ska varje skuldtyp redovisas på en separat rad. 0070 Belopp Beloppet ska motsvara definitionen av ”utestående belopp” enligt mall Z 02.00 - skuldstruktur (LIAB). När det gäller skulder som kan hänföras till derivat (typ L.3) ska avräkningsbeloppen redovisas enligt definitionen för rad 0333 i mall Z 02.00.

II.5.3 Z 05.02 – Större motparter utanför balansräkningen: Anvisningar för specifika positioner

25. Kombinationen av värden som redovisas i kolumnerna 0020 och 0060 i denna mall utgör en primärnyckel som måste vara unik för varje rad i mallen. Kolumner Anvisningar 0010–0050 Motpart Information gällande de största motparterna utanför balansräkningen. Större motparter utanför balansräkningen ska identifieras genom en sammanslagning av det totala nominella beloppet av låneåtaganden och erhållna finansiella garantier (enligt definition i Finrep, mall F 09) som den i mallen redovisade enheten eller koncernen har tagit emot av motparter eller grupper av kunder med inbördes anknytning. Enheter som är inkluderade i koncernens konsoliderade finansiella rapport ska exkluderas från de större motparterna utanför balansräkningen. Motparterna eller gruppen av kunder med inbördes anknytning ska sedan rangordnas efter sammanslaget belopp i syfte att identifiera de 10 största motparterna utanför balansräkningen, och information om dessa ska redovisas i denna mall. För denna mall får endast motparter som inte är inkluderade i den konsoliderade finansiella rapporten redovisas. 0010 Enhetens namn Se anvisningarna för kolumn 0010 i Z 05.01 0020 Kod Se anvisningarna för kolumn 0020 i Z 05.01 0030 Koncern eller enskild Se anvisningarna för kolumn 0030 i Z 05.01 0040 Land Se anvisningarna för kolumn 0040 i Z 05.01 0050 Sektor Se anvisningarna för kolumn 0050 i Z 05.01 0060 Typ Typ av post utanför balansräkningen ska vara en av följande, enligt Finreps definition, mall F 09.02: OBS.1 Erhållna låneåtaganden OBS.2 Erhållna finansiella garantier OBS.3 Övriga erhållna åtaganden Ifall posterna utanför balansräkningen från en större motpart består av mer än en av dessa typer ska varje post utanför balansräkningen redovisas på en separat rad. 0070 Belopp

II.6 Z 06.00 - Insättningsgaranti (DIS)

II.6.1 Allmänna anmärkningar

26. Denna mall ger en översikt över insättningsgarantin inom en grupp. Om en relevant juridisk person i koncernen är medlem i ett insättningsgarantisystem ska detta rapporteras i denna mall.

27. Varje kreditinstitut som tillhör koncernen ska redovisas på en separat rad.

II.6.2 Anvisningar för specifika positioner

II.7 Kritiska funktioner och kärnaffärsområden

II.7.1 Allmänna anmärkningar

28. I de fyra mallarna i detta stycke ges nyckeldata och en kvalitativ bedömning av koncernens ekonomiska funktioners verkningar, utbytbarhet samt kriticitet, och härtill en kartläggning av dessa kritiska funktioner enligt kärnaffärsområden och juridiska personer.

29. Närmare bestämt omfattar mallarna följande områden:

30. Mall Z 07.01 - I kriticitetsbedömningen av de ekonomiska funktionerna (FUNC 1) identifieras, utifrån kvantitativa och kvalitativa indikatorer, koncernens icke-kritiska och kritiska funktioner för varje medlemsstat där enheten är aktiv.

31. Mall Z 07.02 - Kartläggningen av kritiska funktioner enligt juridisk person (FUNC 2) ordnar de identifierade kritiska funktionerna efter juridisk person och det bedöms ifall den juridiska personen är väsentlig för den kritiska funktionen eller inte.

32. Z 07.03 - Kartläggningen av kärnaffärsområden enligt juridisk person (FUNC 3) ger en fullständig lista på kärnaffärsområden och ordnar dem efter juridisk person.

33. Mall Z 07.04 - Kartläggningen av kritiska funktioner enligt kärnaffärsområden (FUNC 4) ordnar de identifierade kritiska funktionerna efter affärsområden.

34. I enlighet med artikel 2.1.35 i direktiv 2014/59/EU avses med kritiska funktioner aktiviteter, tjänster eller transaktioner som om de upphörde sannolikt skulle leda till störningar av tjänster som är avgörande för realekonomin eller störa den finansiella stabiliteten på grund av institutets eller koncernens storlek, marknadsandel, externa och interna sammanlänkning, komplexitet eller gränsöverskridande verksamhet, i en eller flera medlemsstater, särskilt med avseende på dessa aktiviteters, tjänsters eller transaktioners utbytbarhet.

35. I enlighet med artikel 6.1 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/778, ska en funktion anses vara kritisk när den uppfyller båda av följande:

a) Funktionen tillhandahålls av ett institut till tredje parter som inte är anknutna till institutet eller koncernen, och

b) en plötslig störning i utförandet av den funktionen skulle sannolikt ha en väsentlig negativ påverkan på den tredje parten, ge spridningseffekter eller underminera marknadsaktörernas allmänna förtroende på grund av funktionens systembetydelse för tredje part, och betydelsen för systemet av att institutet eller koncernen tillhandahåller denna funktion.

36. I enlighet med artikel 2.1.36 i direktiv 2014/59/EU avses med kärnaffärsområden affärsområden och kringtjänster som utgör faktiska källor till inkomst, vinst eller har ett franchisevärde för ett institut eller en koncern som institutet tillhör.

37. I denna mall avses med ekonomiska funktioner de funktioner som listas i tabellen nedan.

38. För varje kategori av ekonomiska funktioner kan kategorin ”övriga” väljas ifall funktionen inte omfattas av de andra fördefinierade funktionerna.

39. De motparter som avses på rad 0010–0070 och rad 0080–0150 identifieras likadant som motpartssektorerna i Finrep bilaga V del 1 kapitel 6. Med ”SMF” avses små och medelstora företag enligt definitionen i Finrep, bilaga V, del 1, punkt 5 (i). ID Ekonomisk funktion Insättningar Inlåning ska avse mottagande av insättningar från icke-finansiella mellanhänder. Detta inkluderar inte lån från andra finansiella mellanhänder, vilka hanteras separat under ”kapitalmarknadsfinansiering”. Insättningar inkluderar: i) löpande räkningar/inlåning över natten, ii) insättningar med avtalad löptid och iii) aviserade insättningar, och återköpsavtal ingår inte. Referenser: FSB-råd gällande identifiering av kritiska funktioner och kritiska delade tjänster (2013) s. 14, bilaga II del 2 posterna 9.1, 9.2 och 9.3 i förordning (EU) nr 1071/2013. 1.1 Hushåll 1.2 Icke-finansiella företag (SMF) 1.3 Icke-finansiella företag (icke-SMF) 1.4 Offentlig sektor 1.5, 1.6, 1.7 Övriga sektorer/motparter (1), (2) och (3) Utlåning Lån ska avse finansiering till icke-finansiella motparter, så som företagskunder eller hushållskunder. Lån till finansiella motparter är en annan typ av verksamhet och bedöms under ”kapitalmarknadsfinansiering”. Lån inkluderar skuldinstrument som innehas av instituten men exkluderar skuldinstrument som är värdepapper, oavsett vilken redovisningsklassificering dessa har. Referenser: FSB-råd gällande identifiering av kritiska funktioner och kritiska delade tjänster (2013) s.17, bilaga II del 2 post 2 i förordning (EU) nr 1071/2013. 2,1 Hushåll - bostadslån Med bostadslån avses lån till hushåll för inköp av bostad för eget bruk eller uthyrning, inklusive lån för byggnation och renovering. 2.2 Hushåll - övriga lån 2.3 Icke-finansiella företag - SMF 2.4 Icke-finansiella företag - icke-SMF 2.5 Offentlig sektor 2.6, 2.7, 2.8 Övriga sektorer/motparter (1), (2) och (3) Betal-, kontant-, avvecklings-, clearing- och depåtjänster Referens: FSB-råd gällande identifiering av kritiska funktioner och kritiska delade tjänster (2013) s.20. De ekonomiska funktioner som ingår under denna rubrik ska bestå av tjänster för betalningar, kontanter, avveckling, clearing och depåer som tillhandahålls av ett kreditinstitut, i egenskap av mellanhand mellan två kunder eller som en mellanhand mellan en kund och en eller flera relevanta finansmarknadsinfrastrukturer (FMI), eller tillhandahållande av (indirekt) åtkomst till övriga bankers finansmarknadsinfrastrukturer. I enlighet med FSB-råden gällande identifiering av kritiska funktioner och kritiska delade tjänster ska funktionen för betalningar, clearing och avveckling begränsas till tjänster som bankerna tillhandahåller sina kunder. Denna kategori omfattar inte tjänster som tillhandahålls av (rena) finansmarknadsinfrastrukturleverantörer. För ändamålet med denna mall ska finansmarknadsinfrastrukturer inkludera betalningssystem, centrala värdepapperscentraler och centrala motparter (men inte transaktionsregister). Begreppen ”betaltjänster”, ”betalningstransaktioner” och ”betalningssystem” har samma innebörd som respektive definition i artiklarna 4.3, 4.5 och 4.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366. 3.1 Betaltjänster till MFI På denna rad ska även betaltjänster till monetära finansinstitut (MFI) redovisas, med eller utan användning av externa betalningssystem. Här ska även (betalningar kopplade till) motsvarande banktjänster redovisas. MFI ska bestå av samtliga institutionella enheter som ingår i undersektorerna: i) en centralbank, ii) företag som tar emot inlåning, förutom centralbanken, och iii) penningmarknadsfonder. 3.2 Betaltjänster till icke-MFI Betaltjänster som erbjuds till kunder med eller utan användning av externa betalningssystem. Här ska även fysiska och juridiska personer som inte tillhör MFI-sektorn inkluderas. Leverantörer av betaltjänster ska också exkluderas från ”icke-MFI-sektorn”. 3.3 Kontanttjänster Tillhandahållande av kontanttjänster till kunder (både privatkunder och företagskunder, endast icke-MFI). Dessa tjänster avser uttag i uttagsautomater samt över disk hos filialer och inkluderar inte övriga kontanttjänster (däribland värdetransporttjänster till stora distributörer). Här ingår kontantuttag med checkar samt uttag över disk hos filialer genom användning av bankblanketter (där kort kan användas för identifiering). 3.4 Värdepappersavvecklingstjänster Tjänster till kunder för bestyrkande, clearing och avveckling av värdepapperstransaktioner, med eller utan användning av garantiavvecklingssystem. Med ”avveckling” avses avslutande av en värdepapperstransaktion när denna avslutas i syfte att reglera förpliktelserna mellan transaktionsparterna genom överföring av kontantmedel och/eller värdepapper. 3.5 CCP-clearingtjänster Värdepapperstjänster och derivatclearingtjänster till kunder. Här ingår även tillhandahållande av indirekt åtkomst till en central motpart (CCP). 3.6 Depåtjänster Förvaring och handhavande av finansiella instrument för kunders räkning samt depåtjänster, exempelvis handhavande av kontanta medel/finansiella säkerheter. 3.7, 3.8, 3.9 Övriga tjänster/aktiviteter/funktioner (1), (2) och (3) Kapitalmarknader Med kapitalmarknadsaktiviteter ska avses emission och handel med värdepapper, härtill hörande rådgivningstjänster samt tillhörande tjänster såsom prime brokerage och marknadsgarantering. 4.1 Derivat som innehas för handel (OTC) Artikel 2.5 och 2.7 i förordning (EU) nr 648/2012. Med derivat eller derivatkontrakt avses ett finansiellt instrument enligt avsnitt C punkterna 4–10 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU, genomfört genom artiklarna 38 och 39 i kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006. Med OTC-derivat eller OTC-derivatkontrakt avses ett derivatkontrakt vars handel inte genomförs på en reglerad marknad i den mening som avses i artikel 4.1.21 i direktiv 2014/65/EU eller på en marknad i ett tredjeland som anses vara likvärdig med en reglerad marknad i enlighet med artikel 2a i förordning (EU) nr 648/2012. Det redovisade beloppet ska endast inkludera derivat som köps och säljs på OTC-marknaden. 4.2 Derivat som innehas för handel (icke-OTC) Alla derivat som innehas för handel exklusive OTC-derivat som innehas för handel. 4.3 Andrahandsmarknader/handel: Det är på andrahandsmarknaden som investerare köper och säljer värdepapper. Denna funktion gäller hela handelsportföljen (dvs. eget kapital, företagskredit och statskredit). Det redovisade beloppet ska inkludera värdet av värdepapperna beräknat efter den totala mängden värdepapper som innehas för handel (held-for-trading, HFT). Värdepapper ska redovisas till verkligt värde på rapporteringsdatumet. Lån, derivat och tillgångar som inte kan köpas och säljas (t.ex. fordringar) ska inte inkluderas i beloppet. 4.4 Primära marknader/emissionsgarantier Med primära marknader avses när nya värdepapper utfärdas på en börs av företag, offentlig sektor eller andra grupper i syfte att få finansiering genom räntebärande eller egetkapitalbaserade värdepapper (såsom stamaktier och preferensaktier, företagsobligationer, skuldväxlar och statsobligationer). Primära marknader understödjs av emissionsgarantigrupper. 4.5, 4.6, 4.7 Övriga tjänster/aktiviteter/funktioner (1), (2) och (3) Kapitalmarknadsfinansiering Utlåning och upplåning på kapitalmarknaden till eller av finansiella motparter (kreditinstitut och övriga finansiella företag). 5.1 Upplåning Upplåning på kapitalmarknaden från finansiella motparter (inklusive genom återköpsavtal, upplåning mellan banker, obligationer, bankcertifikat, penningmarknadsfonder, kreditlinjer, obligationer med bakomliggande tillgångar som säkerhet och förvaltarinsättningar). 5.2 Derivat (tillgångar) Samtliga derivat med finansiella motparter som står med bland balansräkningens tillgångar. Till skillnad från ”kapitalmarknader” omfattar derivat under ”kapitalmarknadsfinansiering” samtliga derivatkontrakt med finansiella motparter (inte endast HFT). 5.3 Utlåning Utlåning på kapitalmarknaden till finansiella motparter (inklusive genom återköpsavtal, upplåning mellan banker, obligationer, bankcertifikat, penningmarknadsfonder, kreditlinjer, obligationer med bakomliggande tillgångar som säkerhet och förvaltarinsättningar). 5.4 Derivat (skulder) Samtliga derivat med finansiella motparter som står med bland balansräkningens skulder. 5.5, 5.6, 5.7 Övriga produkttyper (1), (2) och (3) Varje funktion inom den ekonomiska funktionen ”kapitalmarknadsfinansiering” som inte inkluderas i punkt 5.1–5.4.

II.7.2 Z 07.01 - Kriticitetsbedömning av ekonomiska funktioner (FUNC 1): Anvisningar avseende specifika positioner

40. I denna mall ska varje medlemsstat där koncernen är aktiv (identifierad som ”land”) redovisas varsin gång.

41. Här omfattas samtliga ekonomiska funktioner genomförda i denna medlemsstat av någon av koncernenheterna, oavsett ifall denna funktion är en kritisk funktion eller inte. Rader Anvisningar 0010 - 0380 Ekonomiska funktioner Ekonomiska funktioner enligt definitionen ovan Kolumner Anvisningar 0010 Beskrivning av ekonomisk funktion När den ekonomiska funktionen är av typen ”övriga” (funktionerna 1.5–1.7, 2.6–2.8, 3.7–3.9, 4.5–4.7 och 5.5–5.7), ska funktionen i fråga beskrivas. 0020 Marknadsandel Institutets eller koncernens förväntade marknadsandel för den ekonomiska funktionen i respektive land. Som en procentandel av hela marknaden i form av ett monetärt belopp. 0030 Monetärt belopp Innehållet i denna kolumn är beroende av vilken ekonomisk funktion som tillhandahålls: 1. Insättningar Redovisat värde (inklusive upplupen ränta) av de godkända insättningarna. Referenser: Finrep, bilagorna III och IV, mall F 08.01 och bilaga V, del 2 punkt 97. 2. Utlåning Redovisat bruttovärde för säkra och osäkra lån och förskott (inklusive upplupen ränta). Utlåningslager tas som en fullmakt för förväntad framtida utlåning. Referenser: Finrep, bilagorna III och IV, mall F 04.04.01 och bilaga V, del 1, punkt 34 b. 3. Betal-, kontant-, avvecklings-, clearing- och depåtjänster Medelvärdet för dagliga transaktioner under året ska alltid redovisas. Om inget sådant finns tillgängligt kan ett medelvärde för en kortare period (t.ex. några månader) redovisas. Särskilt vad gäller de olika funktionerna ska följande beaktas: Betaltjänster (3.1 och 3.2): värdet av sända transaktioner. (Referenser: Artikel 4.5 i direktiv (EU) 2015/2366, ECB/2013/43) Kontanttjänster (3.3): värdet på transaktioner via uttagsautomat, enligt definitionen i ECB/2013/43 tabell 7, och OTC-kontantuttag, enligt definitionen i ECB/2014/15 tabell 4. Värdepappersavvecklingstjänster (3.4): värdet av värdepappersöverföringar för kunders räkning. Här ingår transaktioner genomförda i ett värdepappersavvecklingssystem eller genomförda internt av det redovisande institutet, samt ”betalfria” transaktioner. CCP-clearingtjänster (3.5): de positioner (exponering) som den CCP som institutet är medlem av åtar sig gentemot institutet på kunders vägnar. Redovisa det dagliga medelvärdet för öppna positioner som är kopplade till kundaktiviteter hos en CCP. Om inget sådant finns tillgängligt kan ett medelvärde för en kortare period (t.ex. några månader) redovisas. Depåtjänster (3.6): summan av tillgångar under förvaring, till verkligt värde. Om verkligt värde inte finns tillgängligt kan andra värderingsgrunder användas, t.ex. nominellt värde. I de fall där institutet tillhandahåller tjänster till företag såsom fondbolag eller pensionsfonder, får de berörda tillgångarna redovisas med det värde som dessa företag redovisar i sina egna balansräkningar. De redovisade beloppen ska i tillämpliga fall innehålla upplupen ränta. (Referens: Finrep, bilagorna III och IV, mall F 22.02, kolumn 010) 4. Kapitalmarknader Teoretiskt belopp - redovisas endast för derivat (4.1–4.2): Det teoretiska bruttobeloppet för alla ingångna avtal som ännu inte avvecklats vid referensdatumet. Referenser: Finrep, bilaga V, del 2, punkt 133 (definition), Finrep, bilagorna III, IV och V för uppgifterna. Summa derivat (4.1–4.2): mall F 10.00 kolumn 030 rad 290. OTC-derivat (4.1): mall F 10.00 kolumn 030 rad 300 + 310 + 320. Andrahandsmarknadsaktiviteter (4.3): Tillgångar som redovisat värde - det redovisade värde som ska redovisas bland balansräkningens tillgångar, inklusive upplupen ränta [Finrep: bilaga V, del 1, punkt 27] för egetkapitalinstrument och räntebärande värdepapper [Finrep: bilaga V, del 1, punkt 31], klassade som ”innehas för handel” [Finrep: bilaga V, del 1, punkt 15 (a) och punkt 16 (a)]. Referenser: Finrep: bilaga III mall F 04.01 kolumn 010 rad 010 + 060 + 120. Primära marknader (4.4): Avgiftsintäkt - arvoden och provisioner som erhållits för deltagande i upplägg eller emission av säkerheter som inte lagts upp eller emitterats av institutet. Referens: Finrep: bilaga III och IV mall F 22.01 kolumn 010 rad 030 + 180. 5. Kapitalmarknadsfinansiering Använd redovisat bruttovärde enligt definition i Finrep. Referenser: Finrep: bilaga V, del 1 punkt 34, Finrep: bilaga III och IV, mallar: Upplåning (5.1): mall F 20.06 kolumn 010 rad 100 + 110, samtliga länder. Derivat (tillgångar) (5.2): mall F20.04 kolumn 010 rad 010, samtliga länder. Utlåning (5.3): mall F 20.04 kolumn 010 rad 170 + 180, samtliga länder. Derivat (skulder) (5.4): mall F20.06 kolumn 010 rad 010, samtliga länder. 0040 Numerisk indikator Innehållet i denna kolumn är beroende av vilken ekonomisk funktion som tillhandahålls: 1. Insättningar Totalt antal kunder som har satt in det värde som redovisas i monetärt belopp. En kund som använder flera insättningsprodukter/konton ska endast räknas en gång. 2. Utlåning Totalt antal kunder. En kund som använder flera låneprodukter/konton ska endast räknas en gång. 3. Betal-, kontant-, avvecklings-, clearing- och depåtjänster Medelvärdet för dagliga transaktioner under året ska alltid redovisas. Om inget sådant finns tillgängligt kan ett medelvärde för en kortare period (t.ex. några månader) redovisas. Särskilt vad gäller de olika funktionerna ska följande beaktas: Betaltjänster (3.1–3.2): antal utförda transaktioner. Referenser: Artikel 4.5 i direktiv (EU) 2015/2366, ECB/2013/43. Kontanttjänster (3.3): antal transaktioner via uttagsautomat, enligt definitionen i ECB/2013/43 tabell 7, och OTC-kontantuttag, enligt definitionen i ECB/2014/15 tabell 4. Värdepappersavvecklingstjänster (3.4): antalet värdepappersöverföringar för kunders räkning. Här ingår transaktioner genomförda i ett värdepappersavvecklingssystem eller genomförda internt av det redovisande institutet eller den redovisande koncernen, samt ”betalfria” transaktioner. 4. Kapitalmarknader Antal motparter eller transaktioner. För derivat (4.1–4.2) och andrahandsmarknadsinstrument (4.3), totalt antal motparter. För primära marknader (4.4) ska det totala antalet garanterade emissioner redovisas. 5. Kapitalmarknadsfinansiering Totalt antal motparter. En motpart som har flera konton och/eller flera transaktioner ska endast räknas en gång. 0050 Verkningar på marknaden Förväntad inverkan ifall tredjeparters, finansmarknadens eller realekonomins funktion plötsligt upphör, med beaktande av storlek, marknadsandel i landet, extern och intern sammanlänkning, komplexitet samt institutets gränsöverskridande verksamhet. Denna bedömning ska uttryckas kvalitativt som ”hög (H)”, ”medelhög (MH)”, ”medellåg (ML)” eller låg (L)”. ”H” ska väljas om nedläggningen har en allvarlig påverkan på den nationella marknaden, ”MH” om påverkan är betydelsefull, ”ML” om påverkan är väsentlig men begränsad och ”L” om påverkan är ringa. 0060 Utbytbarhet Artikel 6.3 i delegerad förordning (EU) 2016/778. En funktion ska anses vara utbytbar om den kan ersättas på ett acceptabelt sätt och inom rimlig tid så att systemproblem för realekonomin och finansmarknaden kan undvikas. Följande ska tas i beaktande: a) Funktionens marknadsstruktur och tillgången till ersättningsleverantörer. b) Andra leverantörers förmåga i fråga om kapacitet, krav för att kunna utföra funktionen och eventuella hinder för marknadsinträde eller expansion. c) Incitament för andra leverantörer att ta över denna verksamhet. d) Den tid som krävs för att de som använder tjänsten ska kunna gå över till den nya leverantören och kostnaderna för denna övergång, den tid som krävs för att andra konkurrenter ska kunna ta över funktionerna, och huruvida den tidsramen är tillräcklig för att förhindra betydande störningar, beroende på typen av tjänst. Denna bedömning ska uttryckas kvalitativt som ”hög (H)”, ”medelhög (MH)”, ”medellåg (ML)” eller låg (L)”. ”H” ska väljas om en funktion enkelt kan tillhandahållas av en annan bank under jämförbara villkor och inom rimlig tid, ”L” om en funktion inte kan ersättas enkelt eller snabbt, ”MH” och ”ML” för fall däremellan med beaktande av olika dimensioner (t.ex. marknadsandel, marknadskoncentration, tid fram till bytet, samt rättsliga hinder och operationella krav för marknadsinträde eller expansion). 0070 Kritisk funktion I denna kolumn ska redovisas huruvida den ekonomiska funktionen kan anses vara kritisk på ifrågavarande lands marknad, detta med beaktande av kvantitativ data och kriticitetsindikatorer i denna mall. Redovisa ”ja” eller ”nej”.

II.7.3 Z 07.02 - Kartläggning av kritiska funktioner enligt juridisk person (FUNC 2): Anvisningar för specifika positioner

42. Denna mall ska redovisas för hela koncernen. Endast de funktioner som har identifierats som kritiska i {Z 07.01;070} (per medlemsstat) ska redovisas i denna mall.

43. Kombinationen av värden som redovisas i kolumnerna 0010, 0020 och 0040 i denna mall utgör en primärnyckel som måste vara unik för varje rad i mallen. Kolumner Anvisningar 0010 Land Landet för vilket funktionen är kritisk, enligt vad som angetts i Z 07.01 (FUNC 1). 0020 ID ID för den kritiska funktionen enligt definitionen i kapitel II.7.1 ovan och som avses i mall Z 07.01 (FUNC 1). 0030 Enhetens namn Namn på enheten som utför den kritiska funktionen, enligt vad som anges i Z 01.00 (ORG). Om flera enheter utför samma kritiska funktion i samma land ska varje enhet redovisas på en separat rad. 0040 Kod Koden på enheten som utför den kritiska funktionen, enligt vad som anges i Z 01.00 - organisationsstruktur (ORG). 0050 Monetärt belopp Den juridiska personens bidrag, i monetärt belopp, till det monetära beloppet enligt beskrivning i kolumn 0030 i mall Z 07.01 (FUNC 1)

II.7.4 Z 07.03 -Kartläggning av kärnaffärsområden enligt juridisk person (FUNC 3) Anvisningar för specifika positioner

44. Kombinationen av värden som redovisas i kolumnerna 0020 och 0040 i denna mall utgör en primärnyckel som måste vara unik för varje rad i mallen.

45. Endast juridiska personer ska anges i denna mall. Kolumner Anvisningar 0010 Kärnaffärsområde Kärnaffärsområde i enlighet med artikel 2.1.36 i direktiv 2014/59/EU och artikel 7 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/778. 0020 Affärsområde-ID Affärsområdets unika ID som tillhandahålls av institutet. 0030 Beskrivning Beskrivning av kärnaffärsområde. 0040 Enhetens namn Namn på enhet, enligt vad som anges i Z 01.00 (ORG) som är eller har varit en del av kärnaffärsområdet. Om flera enheter är eller har varit en del av samma kärnaffärsområde ska varje enhet redovisas på en separat rad. 0050 Kod Kod för enhet som är eller har varit del av kärnaffärsområdet, enligt vad som anges i Z 01.00 (ORG).

II.7.5 Z 07.04 - Kartläggning av kritiska funktioner enligt kärnaffärsområden (FUNC 4): Anvisningar för specifika positioner

46. Kombinationen av värden som redovisas i kolumnerna 0010, 0020 och 0040 i denna mall utgör en primärnyckel som måste vara unik för varje rad i mallen.

47. Endast väsentliga enheter som identifieras i {Z 07.01;0070} ska redovisas i denna mall. Kolumner Anvisningar 0010 Land Landet för vilket funktionen är kritisk, enligt vad som redovisas i Z 07.01 (FUNC 1). 0020 Funktions-ID ID för den kritiska funktionen enligt definitionen i kapitel II.7.1 ovan och som avses i mall Z 07.01 (FUNC 1). 0030 Kärnaffärsområde Kärnaffärsområde i enlighet med artikel 2.1.36 i direktiv 2014/59/EU och artikel 7 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/778 av den 2 februari 2016, enligt vad som redovisas i mall Z 07.03 (FUNC 3). 0040 Affärsområde-ID Affärsområdets unika ID som ska tillhandahållas av institutet, samma ID som redovisas i mall Z 07.03 (FUNC 3).

II.8 Z 08.00 - Kritiska tjänster (SERV)

II.8.1 Allmänna anvisningar

48. Informationen i denna mall ska redovisas en gång för hela koncernen, den ska innehålla en lista över de kritiska tjänster som enheterna i koncernen har tagit emot och dessa ska kopplas till de kritiska funktioner som koncernen tillhandahållit.

49. Kritiska tjänster omfattar underliggande transaktioner, aktiviteter och tjänster som utförs för en affärsenhet (riktade tjänster) eller för flera affärsenheter eller juridiska personer (gemensamma tjänster) inom koncernen, och som behövs för att tillhandahålla en eller flera kritiska funktioner. Kritiska tjänster kan utföras av enheter inom koncernen (interna tjänster) eller utkontrakteras till utomstående leverantörer (externa tjänster). En tjänst bör betraktas som kritisk om en störning i tillhandahållandet kan utgöra ett allvarligt hinder för, eller helt hindra, att kritiska funktioner fullgörs, eftersom de är nära knutna till de kritiska funktioner som ett institut utför för tredje parts räkning.

50. Tjänster som endast utförs internt för en juridisk person ska inte redovisas i denna mall.

51. Tjänster som inte har någon väsentlig påverkan på kritiska funktioner ska inte redovisas i denna mall.

52. Kombinationen av värden som redovisas i kolumnerna 0005, 0010, 0030, 0050, 0070 och 0080 i denna mall utgör en primärnyckel som måste vara unik för varje rad i mallen.

II.8.2 Anvisningar för specifika positioner

II.9 Z 09.00 -FMI-tjänster - leverantörer och användare - kartläggning enligt kritiska funktioner.

II.9.1 Allmänna anmärkningar

53. I denna mall identifieras verksamhet, funktioner och tjänster för clearing, betalningar, värdepappersavveckling och depåer, vars nedläggning kan utgöra ett allvarligt hinder för, eller helt hindra, att en eller flera kritiska funktioner utförs.

54. Denna mall ska redovisas en gång för hela institutet eller hela koncernen.

55. Endast de finansmarknadsinfrastrukturer ska identifieras där en eventuell störning i dessa allvarligt kan försvåra eller helt förhindra utförandet av en kritisk funktion.

56. Kombinationen av värden som redovisas i kolumnerna 0020, 0030, 0040, 0070 och 0100 i denna mall utgör en primärnyckel som måste vara unik för varje rad i mallen.

II.9.2 Anvisningar för specifika positioner

II.10 Kritiska informationssystem

II.10.1 Allmänna anmärkningar

57. Detta avsnitt består av följande mallar:

a) Z 10.01 - Kritiska informationssystem (allmän information) (CIS 1), som listar alla kritiska informationssystem inom koncernen.

b) Z 10.02 - Kartläggning av kritiska informationssystem (CIS 2), som ordnar de kritiska informationssystemen efter användarenheter inom koncernen samt kritiska funktioner.

58. Ett kritiskt informationssystem (CIS) ska förstås som en it-applikation eller mjukvara som ger support till en kritisk tjänst och vars upphörande allvarligt skulle störa eller hindra utförandet av en kritisk funktion.

59. Dessa mallar ska redovisas för hela koncernen.

II.10.2 Z 10.01 - Kritiska informationssystem (allmän information) (CIS 1) Anvisningar för specifika positioner

60. Värdet som redovisas i kolumn 0010 i denna mall utgör en primärnyckel som måste vara unik för varje rad i mallen. Kolumner Anvisningar 0010 - 0040 Kritiska informationssystem 0010 Systemidentifieringskod Systemidentifieringskoden är en akronym som sätts upp av institutet och som entydigt identifierar det kritiska informationssystemet. Koden identifierar raden och måste vara unik för varje rad i tabellen. 0020 Systemnamn Systemets handelsnamn eller interna namn. 0030 Systemtyp Redovisa ett av följande värden: ”Specialanpassad mjukvara för affärssupport” Applikationer som har utvecklats i enlighet med detaljerade verksamhetsspecifikationer. De kan ha utvecklats internet eller av externt anlitade företag, men alltid i syfte att ge verksamhetssupport. ”Mjukvara inköpt i befintligt skick” Applikationer som har köpts in på marknaden, i regel sålda eller licensierade av en leverantör, och som inte har skräddarsytts för organisationens verksamhet. Här ingår även applikationer som har genomgått normal konfigurering. ”Mjukvara inköpt med anpassade ändringar” Applikationer som har köpts in på marknaden, men där leverantören (eller en representant) har skapat en särskild version för den kontext den ska installeras i. En sådan särskild version karaktäriseras av ändringar i applikationens beteende, tillägg av nya funktioner eller inkluderande av plugins som inte är standard utan har utvecklats särskilt för organisationens verksamhet. ”Applikation/Extern portal” Externa portaler eller applikationer som tillhandahålls av tredje parter, i regel av partner, för att ge åtkomst till deras tjänster. De omfattas normalt sett inte av organisationens informationssystemshantering utan installeras, underhålls och sköts av partnern själv. Dessa applikationer utgör ofta portaler (tillgängliga via internet eller privata nätverk) och trots att de inte omfattas av organisationens informationssystemshantering är de viktiga (eller kritiska) för vissa verksamhetsfunktioner. 0040 Beskrivning Beskrivning av informationssystemets huvudsyfte i verksamhetskontexten. 0050 - 0060 Koncernenhet som är ansvarig för systemet 0050 Enhetens namn Namnet på den juridiska person inom koncernen som är ansvarig för systemet. Denna enhet har ett övergripande ansvar för informationssystemet och dess upphandling, utveckling, integrering, modifiering, drift, underhåll och nedläggning och är även huvudansvarig för att utveckla systemdesignspecifikationer som garanterar att säkerhets- och användarbehoven dokumenteras, testas och genomförs. 0060 Kod Koden för den juridiska person inom koncernen som är ansvarig för systemet, enligt vad som redovisas i Z 01.00 - organisationsstruktur (ORG).

II.10.3 Z 10–02 - Kartläggning av informationssystem (CIS 2): Anvisningar för specifika positioner

61. Kombinationen av värden som redovisas i kolumnerna 0010, 0030, 0040, 0050 och 0060 i denna mall utgör en primärnyckel som måste vara unik för varje rad i mallen. Kolumner Anvisningar 0010 Systemidentifieringskod Informationssystemets identifieringskod, enligt vad som redovisas i kolumn 010 i mall Z 10.01 (CIS 1). 0020–0030 Koncernenhet som använder systemet Enhet inom koncernen som använder systemet (”användare”). Om det rör sig om flera användare ska en separat rad för varje användare av samma informationssystem rapporteras. 0020 Enhetens namn Namnet på användarenheten, enligt vad som redovisas i Z 01.00 (ORG) 0030 Kod Användarenhetens kod, enligt vad som redovisas i Z 01.00 (ORG) 0040 Kritisk tjänst Identifieringskoden för den kritiska tjänst som systemet stödjer, enligt vad som redovisas i Z 08.00 (kolumn 0005). Den kritiska tjänsten kan vara en it-tjänst eller en annan typ av tjänst som stödjs av systemet (till exempel transaktionsbearbetning). 0050–0060 Kritisk funktion Den kritiska funktion vars utförande allvarligt skulle hindras eller helt upphöra om de tjänster som informationssystemet stöder störs. Det kan finnas flera kritiska funktioner och i så fall ska flera rader redovisas för samma informationssystem. 0050 Land Landet för vilket funktionen är kritisk, enligt vad som redovisas i Z 07.01 (FUNC 1). 0060 ID ID för den kritiska funktionen enligt definitionen i kapitel II.7.1 ovan och som avses i mall Z 07.01 (FUNC 1).

1 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/451 av den 17 december 2020 om tekniska genomförandestandarder för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller instituts tillsynsrapportering och om upphävande av genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 (EUT L 97, 19.3.2021, s. 1).

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1).

3 Närmare information finns på följande webbplats: www.leiroc.org.

4 Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1).

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).

7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

10 Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

11 Europeiska centralbankens förordning (EU) 2021/379 om kreditinstitutens och MFI-sektorns balansräkningsposter (omarbetning) (EUT L 73, 3.3.2021, s. 16).

12 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).

13 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).

18 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (EUT L 173, 12.6.2014, s. 149).

19 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).

20 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1).

21 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45).

22 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

23 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1401 av den 23 maj 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag med avseende på tekniska tillsynsstandarder för metoder och principer för värdering av skulder som hänför sig till derivat (EUT L 228, 23.8.2016, s. 7).

30 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/778 av den 2 februari 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU vad gäller de omständigheter och villkor under vilka betalning av extraordinära efterhandsbidrag får skjutas upp helt eller delvis, och om kriterierna för fastställande av aktiviteter, tjänster och transaktioner avseende kritiska funktioner och för fastställande av affärsområden och kringtjänster avseende kärnaffärsområden (EUT L 131, 20.5.2016, s. 41).

31 Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/2366/EU av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35).

32 Kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 av den 10 augusti 2006 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller dokumenteringsskyldigheter för värdepappersföretag, transaktionsrapportering, överblickbarhet på marknaden, upptagande av finansiella instrument till handel samt definitioner för tillämpning av det direktivet (EUT L 241, 2.9.2006, s. 1).

35 Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1409/2013 av den 28 november 2013 om betalningsstatistik (EUT L 352, 24.12.2013, s. 18).

36 Europeiska centralbankens riktlinje av den 4 april 2014 om monetär och finansiell statistik (ECB/2014/15) (EUT L 340, 26.11.2014, s. 1).