Ändring av förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 inrättade ett reviderat europeiskt national- och regionalräkenskapssystem (ENS 2010) och innehåller en referensram med gemensamma standarder, definitioner, klassifikationer och redovisningsregler för utarbetande av medlemsstaternas räkenskaper för unionens statistikbehov, så att resultaten blir jämförbara medlemsstaterna emellan.

(2) Bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013 innehåller metoden för upprättandet av medlemsstaternas räkenskaper.

(3) Vid tillämpningen av förordning (EU) nr 549/2013 har smärre inkonsekvenser i texten identifierats i bilaga A till den förordningen och dessa inkonsekvenser behöver rättas till.

(4) Bilaga B till förordning (EU) nr 549/2013 (leveransprogrammet) innehåller en uppsättning tabeller med nationalräkenskapsdata, inbegripet dithörande metadata, som medlemsstaterna ska överföra till kommissionen (Eurostat) inom fastställda tidsfrister, för unionens behov.

(5) Leveransprogrammet bör uppdateras för att ta hänsyn till förändrade användarbehov, nya politiska prioriteringar och utvecklingen av ny ekonomisk verksamhet inom unionen.

(6) Metadata om strukturell information som ska överföras bör beakta de principer som beskrivs i kommissionens rekommendation (EU) 2023/397. Nya krav på metadataöverföring bör inte medföra alltför stora merkostnader eller alltför stora administrativa bördor för medlemsstaterna.

(7) Vid Förenta nationernas statistikkommissions 49:e möte övervägdes och antogs den reviderade versionen av ändamålsklassifikationen för individuell konsumtion (Coicop 2018) som den internationellt accepterade standarden. I förordning (EU) nr 549/2013 hänvisas till den tidigare versionen (Coicop 1999) i bilagorna A och B till den förordningen och dessa hänvisningar bör därför uppdateras.

(8) Förordning (EU) nr 549/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9) Eftersom genomförandet av denna förordning kommer att kräva betydande anpassningar av de nationella statistiksystemen bör kommissionen bevilja medlemsstaterna undantag. Sådana undantag bör vara tillfälliga och beviljas för en period på högst tre år. Kommissionen bör ge stöd till de berörda medlemsstaterna i deras ansträngningar för att genomföra de nödvändiga anpassningarna av sina statistiksystem, så att undantagen kan slopas så snart som möjligt.

(10) Efter ikraftträdandet av förordning (EU) nr 549/2013 och av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/516 är elva rättsakter som grundar sig på det tidigare europeiska national- och regionalräkenskapssystemet, som inrättades genom rådets förordning (EG) nr 2223/96 (ENS 95), inte längre relevanta. Åtgärderna i denna förordning bör ersätta dem i Europaparlamentet och rådets förordningar (EG) nr 359/2002, (EG) nr 1221/2002, (EG) nr 1267/2003, (EG) nr 501/2004, (EG) nr 1161/2005, (EG) nr 1392/2007 och (EG) nr 400/2009, och rådets förordning (EG) nr 1222/2004 och kommissionens förordning (EG) nr 264/2000 samt kommissionens beslut 98/715/EG och 2002/990/EG. Dessa rättsakter bör därför upphöra att gälla.

(11) Denna förordning bör tillämpas från och med den 1 september 2024 så att detta sammanfaller med den överenskomna tidpunkten för harmoniserade allmänna översyner av nationalräkenskaperna i medlemsstaterna. Detta hindrar inte medlemsstater från att sammanställa sin statistik i enlighet med de ändrade bilagorna före det allmänna tillämpningsdatumet. För att säkerställa att det finns tillräckligt med tid för anpassning till nya överföringskrav bör alla nya skyldigheter att överföra metadata om strukturell information gälla från och med den 1 september 2025, fastän dessa metadata eventuellt redan överförs på frivillig basis före det datumet.

(12) I syfte att mildra covid-19-krisens sociala och ekonomiska konsekvenser och för att stärka motståndskraften hos medlemsstaternas ekonomier och sociala strukturer har unionen tagit viktiga initiativ, särskilt NextGenerationEU och faciliteten för återhämtning och resiliens inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241. Mot denna bakgrund bör unionsstatistiken korrekt återspegla de statistiska räkenskaperna för unionens institutioner och organ. Därför bör det tekniska arbetet fortsätta i detta syfte, så att en stabil metod utvecklas som gör det möjligt för kommissionen (Eurostat) att sammanställa och sprida statistiska räkenskaper, inbegripet finansiellt sparande inom ramen för ENS 2010 och utestående skuldebrev enligt Maastricht-kriterierna. Kommissionen (Eurostat) bör senast den 31 mars 2024 inlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om de framsteg som gjorts.

(13) Eftersom målet för denna förordning, nämligen skapandet av gemensamma statistiska standarder som möjliggör produktion av harmoniserade nationalräkenskapsdata för att åstadkomma övergripande jämförbarhet på unionsnivå, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(14) Data om utrustning för informations- och kommunikationsteknik är avgörande för att stödja analysen och beslutsfattandet inom ramen för de prioriterade politikområdena med anknytning till digitaliseringen och den europeiska gröna given, som syftar till att stärka konkurrenskraften och främja utvecklingen av ny teknik. På samma sätt är data om tomt- och anläggningsmark viktiga för analysen av investeringar och välstånd på unionsnivå. Kommissionen (Eurostat) och de nationella statistikmyndigheterna bör fortsätta det metodarbete som utförts på detta område under de senaste åren i syfte att öka tillgången till mer detaljerade data i samband med den framtida översynen av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet.

(15) Regelbundna uppdateringar behövs för att ta hänsyn till samspelet mellan globaliseringen, den gröna och den digitala omställningen och nationalräkenskaperna i syfte att förse beslutsfattarna med nödvändiga data och kunskaper för att säkerställa konkurrenskraft, finansiell stabilitet, budgetresiliens, sunda offentliga finanser och en rättvis skattepolitik. Dessutom uppmanades det redan vid det 51:a mötet i Förenta nationernas kommission för statistik arbetsgruppen för nationalräkenskaper att utarbeta en färdplan för översynen av systemet för nationalräkenskaper 2008, vars antagande av Förenta nationernas statistikavdelning är planerat till 2025.

(16) Uppdateringen av internationella handböcker om nationalräkenskaper är nödvändig, särskilt när det gäller välbefinnande och hållbarhet, med tanke på att en så stor del av den verksamhet som påverkar befolkningens ekonomiska välstånd sker utanför produktionsgränsen.

(17) Översynen av system för nationalräkenskaper 2008 under 2025 kommer att ge tillfälle att uppdatera internationellt överenskomna begrepp, definitioner, klassifikationer och redovisningsregler för att ta itu med globala utmaningar i samband med klimatförändringarna, säkerhet, ojämlikhet, hållbarhet och välbefinnande och kommer att vara avgörande för att stödja beslutsfattarna så att de kan fatta välgrundade beslut som främjar ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, minskar de sociala ojämlikheterna och klyftan mellan könen och katalyserar den gröna och digitala omställningen. Kommissionen bör därför regelbundet tillhandahålla den information som krävs och diskutera översynen av systemet för nationalräkenskaper 2008 med Europaparlamentet före dess planerade slutförande 2025.

(18) Kommittén för det europeiska statistiksystemet har hörts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Ändringar av förordning (EU) nr 549/2013

Förordning (EU) nr 549/2013 ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/734 kräver betydande anpassningar av ett nationellt statistiksystem ska kommissionen bevilja medlemsstaterna tillfälliga undantag genom genomförandeakter för en period på högst tre år. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 8.2 i den här förordningen.

b) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. För de ändamål som anges i punkterna 1 och 2 ska de berörda medlemsstaterna lägga fram en väl motiverad ansökan till kommissionen senast den 26 juli 2023.”

2. Bilaga A ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.

3. Bilaga B ska ersättas med texten i bilaga II till denna förordning.

Artikel2¶Upphävande

De rättsakter som anges i bilaga III ska upphöra att gälla.

Artikel3¶Översyn

Senast den 31 mars 2024 ska kommissionen (Eurostat) till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport med en utvärdering av de framsteg som gjorts med de statistiska räkenskaperna för unionens institutioner och organ, inbegripet finansiellt sparande inom ramen för ENS 2010 och utestående skuldebrev enligt Maastricht-kriterierna. På grundval av den rapporten får kommissionen vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag.

Artikel4¶Ikraftträdande och tillämpning

1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Denna förordning ska tillämpas från och med den 1 september 2024.

3. Genom undantag från punkt 2 i den här artikeln ska artikel 1.3 i den här förordningen vad gäller skyldigheten att överföra metadata om strukturell information enligt punkt 10 i bilaga B till förordning (EU) nr 549/2013, tillämpas från och med den 1 september 2025.

4. Genom undantag från punkt 3 i denna artikel ska skyldigheten att överföra metadata om strukturell information enligt punkt 10 i bilaga B till förordning (EU) nr 549/2013, vad beträffar tabell 27 i den bilagan, tillämpas från och med den 1 september 2024.

1 EUT C 218, 2.6.2022, s. 2.

2 Europaparlamentets ståndpunkt av den 2 februari 2023 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 21 februari 2023.

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

4 Kommissionens rekommendation (EU) 2023/397 av den 17 februari 2023 om referensmetadata och kvalitetsrapporter för det europeiska statistiksystemet, som ersätter rekommendationen av om referensmetadata för det europeiska statistiksystemet (EUT L 53, 21.2.2023, s. 104).

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/516 av den 19 mars 2019 om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris och om upphävande av rådets direktiv 89/130/EEG, Euratom och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 (BNI-förordningen) (EUT L 91, 29.3.2019, s. 19).

6 Rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (EGT L 310, 30.11.1996, s. 1).

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 359/2002 av den 12 februari 2002 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2223/96 i fråga om tillämpningen av ENS 95 för fastställande av medlemsstaternas betalningar till de momsbaserade egna medlen (EGT L 58, 28.2.2002, s. 1).

8 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2002 av den 10 juni 2002 om kvartalsvisa konton för icke-finansiella transaktioner för den offentliga sektorn (EGT L 179, 9.7.2002, s. 1).

9 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1267/2003 av den 16 juni 2003 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2223/96 med avseende på tidsfrister för sändningen av huvudaggregaten i nationalräkenskaperna, undantag när det gäller sändningen av huvudaggregaten i nationalräkenskaperna och sändning av uppgifter om sysselsättning angivna i arbetade timmar (EUT L 180, 18.7.2003, s. 1).

10 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 501/2004 av den 10 mars 2004 om kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner för den offentliga sektorn (EUT L 81, 19.3.2004, s. 1).

11 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1161/2005 av den 6 juli 2005 om sammanställning av kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper efter institutionell sektor (EUT L 191, 22.7.2005, s. 22).

12 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1392/2007 av den 13 november 2007 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2223/96 med avseende på rapportering av nationalräkenskapsdata (EUT L 324, 10.12.2007, s. 1).

13 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 400/2009 av den 23 april 2009 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2223/96 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen med avseende på kommissionens genomförandebefogenheter (EUT L 126, 21.5.2009, s. 11).

14 Rådets förordning (EG) nr 1222/2004 av den 28 juni 2004 om sammanställning och rapportering av uppgifter om den offentliga sektorns kvartalsvisa skuldsättning (EUT L 233, 2.7.2004, s. 1).

15 Kommissionens förordning (EG) nr 264/2000 av den 3 februari 2000 om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 2223/96 på kortfristig statistik över offentliga finanser (EGT L 29, 4.2.2000, s. 4).

16 Kommissionens beslut 98/715/EG av den 30 november 1998 om klargörande av bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2223/96 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen som behandlar principerna för pris- och volymmätning (EGT L 340, 16.12.1998, s. 33).

17 Kommissionens beslut 2002/990/EG av den 17 december 2002 om ytterligare klargörande av bilaga A i rådets förordning (EG) nr 2223/96 som behandlar principerna för pris- och volymmätning i nationalräkenskapssystemet (EGT L 347, 20.12.2002, s. 42).

18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).

19 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/734 av den 15 mars 2023 om ändring av förordning (EU) nr 549/2013 och om upphävande av elva rättsakter på området nationalräkenskaper (EUT L 97, 5.4.2023, s. 1).”.

BILAGA I

Bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013 ska ändras på följande sätt:

1) I punkt 1.51 ska led b ersättas med följande:

”b) Utgifter för vapensystem som faller inom den allmänna definitionen av tillgångar redovisas som fast realkapitalbildning och inte som insatsförbrukning.”

2) I punkt 1.51 ska led h ersättas med följande:

”h) Det har klargjorts hur överutdelningar från offentliga bolag ska behandlas – de ska betraktas som extraordinära utbetalningar och behandlas som uttag från eget kapital.”

3) I punkt 1.118 ska diagrammets rubrik ersättas med följande:

”Diagram 1.1 – Diagram över kontosystemet”.

4) I punkt 3.98 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”I den offentliga förvaltningens konsumtionsutgifter (P.3) ingår två typer, som liknar dem som bokförts för hushållens icke-vinstdrivande organisationer, nämligen”.

5) Punkt 3.105 ska ersättas med följande:

”3.105. Alternativt motsvarar den offentliga förvaltningens utgifter för individuell konsumtion huvudgrupp 15 i ändamålsklassificeringen av individuell konsumtion (Coicop), som utgörs av följande grupper: 15.1 Bostäder (motsvarar grupp 10.6 i Cofog) 15.2 Hälso- och sjukvård (motsvarar grupperna 7.1–7.4 i Cofog) 15.3 Fritid och kultur (motsvarar grupperna 8.1 och 8.2 i Cofog) 15.4 Utbildning (motsvarar grupperna 9.1–9.6 i Cofog) 15.5 Socialt skydd (motsvarar grupperna 10.1–10.5 och 10.7 i Cofog)”.

6) Punkt 3.124 ska ersättas med följande:

”3.124. Definition: Fast bruttoinvestering (P.51g) består av inhemska producenters anskaffning minus avyttring av fasta tillgångar under en given period, plus vissa tillägg till värdet av icke-producerade tillgångar som uppstått genom en producents eller institutionell enhets produktiva verksamhet. Fasta tillgångar är producerade tillgångar som används i produktionen under mer än ett år.”

7) I punkt 3.132 ska led c ersättas med följande:

”c) datorprogram och databaser som ska användas i produktionen i mer än ett år,”.

8) Punkt 3.138 ska ersättas med följande:

”3.138. Kostnader för ägarbyte kan gälla både producerade tillgångar, inklusive fasta tillgångar, och icke-producerade tillgångar såsom mark. Dessa kostnader ingår i mottagarpriset när det gäller producerade tillgångar. När det gäller mark och andra icke-producerade tillgångar skiljs de ut från själva köpet och försäljningen och bokförs under en särskild rubrik (P.512) som fasta bruttoinvesteringar.”

9) I punkt 3.181 ska sista meningen ersättas med följande:

”Överföringen av befintliga varor bokförs som en negativ utgift (avyttring) för säljaren och en positiv utgift (anskaffning) för köparen.”

10) I punkt 4.40 ska tredje meningen utgå.

11) Punkt 4.50 ska ersättas med följande:

”4.50. Ränta redovisas på bokföringsmässiga grunder, dvs. ränta på utestående kapital bokförs som tillkommande långivaren kontinuerligt över tid. Räntan, som tillkommer i varje räkenskapsperiod, måste bokföras oavsett om den faktiskt är betalad eller lagd till det utestående kapitalet. Om den inte är betald ska ökningen i kapitalet bokföras på kontot för finansiella transaktioner hos långivaren som en kapitalanskaffning av ett finansobjekt och hos låntagaren som en lika stor skuldsättning.”

12) (berör inte den svenska versionen)

13) I punkt 4.93 ska led a ersättas med följande:

”a) Sociala avgifter som betalas av personer som inte är skyldiga enligt lag eller förordning att bidra till en social trygghetsfond.”

14) Punkt 5.235 ska ersättas med följande:

”5.235. Upplupna men ännu inte betalade indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (Fisim) ska inkluderas i motsvarande finansiella instrument och förskottsbetalda försäkringspremier ska inkluderas i försäkringstekniska avsättningar för skadeförsäkring (F.61); i ingetdera fallet ska det bokföras någon post i handelskrediter och förskott.”

15) (berör inte den svenska versionen)

16) Punkt 7.88 ska ersättas med följande:

”7.88. Marknadsvärdet för forwardkontrakt kan växla mellan positiva (tillgång) och negativa (skuld) positioner beroende på prisrörelser i de underliggande tillgångarna och de kan således växla mellan att vara tillgångar och skulder för utfärdare och innehavare. En del forwardkontrakt utnyttjar marginalbetalningar, där vinster och förluster regleras dagligen. I dessa fall kommer värdet i balansräkningen att vara noll.”

17) I punkt 8.09 ska tabell 8.1 ersättas med följande:

”Tabell 8.1 – Översiktlig presentation av konton, saldoposter och huvudaggregat

Konton | Saldoposter | Huvud-aggregat

Kontosystem för institutionella sektorer

Löpande konton | I. | Produktions-konto | I. | Produktionskonto | | | | | B.1g | Förädlingsvärde, brutto | Bruttonational-produkt (BNP)

| II. | Konton för fördelning och användning av inkomster | II.1 | Konto för primär inkomstfördelning | II.1.1 | Konto för inkomstbildning | | | B.2g B.3g | Driftsöverskott, brutto Sammansatta förvärvsinkomster, brutto

| | | | | II.1.2 | Konto för allokering av primära inkomster | II.1.2.1 | Konto för företagar-inkomster | B.4g | Företagarinkomst, brutto

| | | | | | | II.1.2.2 | Konto för allokering av övriga primära inkomster | B.5g | Primärinkomstsaldo, brutto | Bruttonational-inkomst (BNI)

| | | II.2 | Konto för sekundär inkomstfördelning | | | | | B.6g | Disponibel inkomst, brutto | Disponibel bruttonational-inkomst

| | | II.3 | Konto för omfördelning av inkomster in natura | | | | | B.7g | Justerad disponibel inkomst, brutto

| | | II.4 | Inkomstanvändnings-konto | II.4.1 | Konto för användning av disponibel inkomst | | | B.8g | Sparande, brutto | Nationellt sparande brutto

| | | | | II.4.2 | Konto för användning av justerad disponibel inkomst

Kapitalbildningskonton | III. | Kapitalbildningskonton | III.1 | Kapitalkonto | III.1.1 | Konto för förändringar i nettoförmögenhet genom sparande och kapitaltransfereringar | | | B.101 | Förändringar i nettoförmögenhet genom sparande och kapitaltransfereringar

| | | | | III.1.2 | Konto för anskaffning av icke-finansiella tillgångar | | | B.9 | Finansiellt sparande

| | | III.2 | Konto för finansiella transaktioner | | | | | B.9F | Finansiellt sparande

| | | III.3 | Konto för andra förändringar i tillgångarna | III.3.1 | Konto för andra volymförändringar i tillgångarna | | | B.102 | Förändringar i nettoförmögenhet genom andra volymförändringar i tillgångarna

| | | | | III.3.2 | Omvärderingskonton | | | B.103 | Förändringar i nettoförmögenhet genom nominella kapitalvinster/-förluster

| | | | | | | III.3.2.1 | Konto för neutrala kapital-vinster/-förluster | B.1031 | Förändringar i nettoförmögenhet genom neutrala kapitalvinster/-förluster

| | | | | | | III.3.2.2 | Konto för reala kapital-vinster/-förluster | B.1032 | Förändringar i nettoförmögenhet genom reala kapitalvinster/-förluster

Balansräkningar | IV. | Balansräkningar | IV.1 | Ingående balansräkning | | | | | B.90 | Nettoförmögenhet | Nationalförmögenhet

| | | IV.2 | Förändringar i balansräkningen | | | | | B.10 | Förändringar i nettoförmögenhet, totalt | Förändringar i national-förmögenhet

| | | IV.3 | Utgående balansräkning | | | | | B.90 | Nettoförmögenhet | National-förmögenhet

Transaktionskonton

| 0. | Varu- och tjänstekonto

Kontosystem för utlandet

Löpande konto | V. | Utlandskonto | V.I | Utrikeskonto för varor och tjänster | | | | | B.11 | Utrikessaldo för varor och tjänster | Utrikessaldo för varor och tjänster

| | | V.II | Utrikeskonto för primära inkomster och löpande transfereringar | | | | | B.12 | Bytesbalans | Bytesbalans

Kapitalbildningskonton | | | V.III | Utrikeskonto för kapitalbildning | V.III.1 | Kapitalkonto | V.III.1.1 | Konto för förändringar i netto-förmögenhet genom sparande och kapital-transfereringar | B.101 | Förändringar i nettoförmögenhet som beror på bytesbalans och kapitaltransfereringar

| | | | | | | V.III.1.2 | Konto för anskaffning av icke-finansiella tillgångar | B.9 | Finansiellt sparande

| | | | | V.III.2 | Konto för finansiella transaktioner | | | B.9F | Finansiellt sparande | Finansiellt sparande

| | | | | V.III.3 | Konto för andra förändringar i tillgångarna | V.III.3.1 | Konto för andra volym-förändringar i tillgångarna | B.102 | Förändringar i nettoförmögenhet genom andra volymförändringar i tillgångarna

| | | | | | | V.III.3.2 | Omvärderingskonton | B.103 | Förändringar i nettoförmögenhet genom nominella kapitalvinster och kapitalförluster

Balansräkningar | | | V.IV | Konto för utrikes tillgångar och skulder | V.IV.1 | Ingående balansräkning | | | B.90 | Nettoförmögenhet | Finansiell netto-utlandsställning

| | | | | V.IV.2 | Förändringar i balansräkningen | | | B.10 | Förändringar i nettoförmögenhet

| | | | | V.IV.3 | Utgående balansräkning | | | B.90 | Nettoförmögenhet | Finansiell netto-utlandsställning”

18) Punkt 9.61 ska ersättas med följande:

”9.61. Det är inga större skillnader mellan de analytiska egenskaperna hos produkt x produkt-tabellerna och bransch x bransch-tabellerna. Skillnaderna mellan produkt x produkt-tabellerna och bransch x bransch-tabellerna beror på förekomsten av en i allmänhet begränsad mängd sekundär produktion. I praktiken görs vid analytisk användning av input-outputtabeller ett underförstått antagande om branschteknik, oavsett hur tabellerna ursprungligen sammanställdes. I praktiken är varje produkt x produkt-tabell en justerad bransch x bransch-tabell, eftersom den fortfarande innehåller alla verksamhetsenheters uppgifter och företagsuppgifter som finns i tillgångs- och användningstabellerna.”

19) Punkt 10.27 ska ersättas med följande:

”10.27. För tjänstetransaktioner är det ofta svårare att precisera de egenskaper som kännetecknar de olika tjänsterna och det kan uppstå skilda uppfattningar om vilka kriterier som bör användas. Denna svårighet kan gälla viktiga branscher som banker och annan finansförmedling, parti- och detaljhandel, företagstjänster, undervisning, forskning och utveckling, sjukvård och rekreationstjänster. Valet av fysiska enheter för dessa verksamheter presenteras i Handbook on prices and volume measures in national accounts.

20) I punkt 10.56 ska andra fotnoten ersättas med följande:

”Eurostat-OECD, Eurostat-OECD Methodological manual on purchasing power parities, 2012.”

21) I punkt 14.06 ska andra meningen ersättas med följande:

”Beräkningarna av Fisim koncentreras till delsektorerna S.122 och S.125. Enligt vedertagen praxis beräknas Fisim inte för centralbanken (se punkt 14.16).”

22) (berör inte den svenska versionen)

23) I punkt 15.31 ska tabell 15.4 ersättas med följande:

”Tabell 15.4 – Bokföring av användning och förvärv av icke-finansiella tillgångar efter typ av transaktion och flöde

Typ av transaktion/annat ekonomiskt flöde | Typ av användning/förvärv och typ av tillgång och typ av betalning

Insatsförbrukning | Operationell leasing av producerade tillgångar, t.ex. maskiner och immateriella rättigheter Regelbundna betalningar av bolag för leverans av vatten Fisim vid finansiell leasing

Kapitalförslitning | Endast för producerade tillgångar och för den ekonomiska ägaren

Konsumtionsutgifter | Operationell leasing av varaktiga konsumtionsvaror Förvärv av varaktiga konsumtionsvaror, även vid finansiering genom finansiell leasing eller avbetalningsköp

Förvärv av icke-finansiella tillgångar

Fast realkapitalbildning | Förvärv av producerade tillgångar (även vid finansiering genom finansiell leasing)

Anskaffning av naturresurser | Förvärv av naturresurser, även rätt att utnyttja dem tills de är uttömda Förvärv av rätt att utnyttja en naturresurs under en längre tid, t.ex. en fiskekvot

Anskaffning av andra icke-producerade tillgångar | Överlåtbara avtal om tidsdelat boende (time-share) Förvärv av ett kontrakt som kan överlåtas till tredje man Kontrakt om framtida produktion, t.ex. kontrakt med fotbollsspelare och författare

Betalning som kapitalinkomst: Arrenden | Resursleasing, dvs. betalning för kortvarigt utnyttjande av en naturresurs Regelbundna betalningar för rätten att utvinna vatten Finansiell leasing, dvs. förvärv av en icke-finansiell tillgång som samtidigt finansieras genom ett lån

Inkomstöverföring | Tillstånd utfärdade av den offentliga förvaltningen för att utöva en specifik verksamhet som inte är beroende av några kvalifikationsvillkor eller med en oproportionerlig avgift i förhållande till förvaltningskostnaderna för tillståndssystemet Utsläppsrätter utfärdade av den offentliga förvaltningen för att begränsa de totala utsläppen

Övriga produktionsskatter

Finansiell transaktion: lån | Finansiell leasing, dvs. förvärv av en icke-finansiell tillgång som samtidigt finansieras genom ett lån

Andra volymförändringar i tillgångar | Ägarens uttömning av naturresurser Olaglig skogsavverkning, olagligt fiske eller olaglig jakt (konfiskation utan ersättning av odlade tillgångar eller naturresurser)

Förändring i priset på tillgångar | Utlöpande av kontrakt, licenser och tillstånd bokförda som tillgångar”

24) Punkt 15.32 ska ersättas med följande:

”15.32. Om den offentliga förvaltningen t.ex. begränsar antalet bilar som får användas som taxibilar eller antalet kasinon genom att utfärda tillstånd, uppkommer i praktiken monopolvinster för de godkända näringsidkarna, och den offentliga förvaltningen återtar en del av vinsterna i form av avgift. Dessa avgifter bokförs som övriga produktionsskatter. Denna princip tillämpas på alla fall där den offentliga förvaltningen utfärdar tillstånd för att begränsa antalet enheter som är verksamma inom ett visst område där gränsen fastställs godtyckligt och inte enbart är beroende av kvalifikationsvillkor.”

25) Punkt 15.35 ska ersättas med följande:

”15.35. Tillstånd att utöva specifik verksamhet uppträder först som en tillgång på kontot för andra volymförändringar i tillgångarna. Förändringar i värdet, både uppåt och nedåt, bokförs på förvärvarens omvärderingskonto.”

26) I punkt 16.67 ska tabell 16.1 ersättas med följande:

”Tabell 16.1 – Skadeförsäkring

Användningar | Tillgångar

| | | S.1 | S.15 | S.14 | S.13 | S.12 | S.11 | | | S.11 | S.12 | S.13 | S.14 | S.15 | S.1

| Motsvarande poster på | | Motsvarande poster på

Totalt | Varu- och tjänstekonto | Utlandskonto | Totala ekonomin | Hushållens icke-vinstdrivande organisationer | Hushållen | Offentlig förvaltning | Finansiella bolag | Icke-finansiella bolag | | Transaktioner och saldoposter | Icke-finansiella bolag | Finansiella bolag | Offentlig förvaltning | Hushållen | Hushållens icke-vinstdrivande organisationer | Totala ekonomin | Utlandskonto | Varu- och tjänstekonto | Totalt

| | | | | | | | | | Utrikeskonto

0 | | 0 | | | | | | | P.62 | Export av tjänster | | | | | | | | 0 | 0

0 | 0 | | | | | | | | P.72 | Import av tjänster | | | | | | | 0 | | 0

| | | | | | | | | | Produktionskonto

6 | 6 | | | | | | | | P.1 | Produktion | | 6 | | | | 6 | | | 6

4 | | 0 | 4 | 0 | 3 | 0 | 0 | 1 | P.2 | Insatsförbrukning | | | | | | | | 4 | 4

| | | | | | | | | | Konto för primär inkomstfördelning

6 | | | 6 | | | | 6 | | D.441 | Kapitalinkomster tillräknade försäkringstagare | 5 | 0 | 0 | 1 | 0 | 6 | 0 | | 6

| | | | | | | | | | Konto för sekundär inkomstfördelning

44 | | 1 | 43 | 0 | 31 | 4 | 0 | 8 | D.711 | Skadeförsäkringspremier, netto | | 44 | | | | 44 | | | 44

45 | | 0 | 45 | | | | 45 | | D.721 | Skadeförsäkringsfordringar | 6 | 0 | 1 | 35 | 0 | 42 | 3 | | 45

| | | | | | | | | | Konto för användning av disponibel inkomst

2 | | | 2 | | 2 | | | | P.3 | Konsumtionsutgifter | | | | | | | | 2 | 2

| | | | | | | | | | Finansiell balansräkning (ingående)

74 | | 0 | 74 | | 40 | 0 | 9 | 25 | AF.61 | Försäkringstekniska avsättningar för skadeförsäkring | | 74 | | | | 74 | | | 74

| | | | | | | | | | Finansiell balansräkning (utgående)

81 | | 0 | 81 | 0 | 44 | 0 | 11 | 25 | AF.61 | Försäkringstekniska avsättningar för skadeförsäkring | | 81 | | | | 81 | | | 81

| | | | | | | | | | Finansiell transaktion

7 | | 0 | 7 | 0 | 4 | 0 | 2 | 1 | F.61 | Försäkringstekniska avsättningar för skadeförsäkring | | 7 | | | | 7 | | | 7

| | | | | | | | | | Omvärderingskonto

0 | | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | AF.61 | Försäkringstekniska avsättningar för skadeförsäkring | | 0 | | | | 0 | | | 0”

27) Punkt 17.148 ska ersättas med följande:

”17.148. Om den offentliga förvaltningen tar över ansvaret för att utge pensioner till anställda i en enhet som inte tillhör den offentliga förvaltningen genom en explicit transaktion måste alla betalningar från den externa enheten bokföras som förutbetalda sociala avgifter (F.89). Liknande typer av modeller diskuteras närmare i punkterna 20.273–20.275.”

28) (berör inte den svenska versionen)

29) I punkt 18.26 ska fotnoten ersättas med följande:

”Förenta nationerna, International merchandise trade statistics: Concepts and definitions, 2010.”

30) (berör inte den svenska versionen)

31) I punkt 20.76 ska tabellen ersättas med följande:

”Inkomster totalt | = | | summa skatter | D.2 + D.5 + D.91

| | + | sociala avgifter, netto | D.61

| | + | summa försäljning av varor och tjänster | P.11 + P.12 + P.131

| | + | andra löpande inkomster | D.39 + D.4 + D.7

| | + | andra kapitalinkomster | D.92 + D.99”

32) Punkt 20.77 ska ersättas med följande:

”20.77. De totala skatterna består av skatter på produktion och import (D.2), löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (D.5) samt kapitalskatter (D.91). Sociala avgifter, netto, består av faktiska sociala avgifter (arbetsgivares faktiska sociala avgifter (D.611) och hushållens faktiska egenavgifter (D.613)), arbetsgivares tillräknade sociala avgifter (D.612) och hushållens kompletterande egenavgifter (D.614) minus de sociala försäkringssystemens administrationsavgifter (D.61SC).”

33) I punkt 20.84 ska ruta 20.1 ersättas med följande:

”Faktaruta 20.1 – Från huvudsystemet i ENS till transaktioner och aggregat i statistiken över den offentliga förvaltningens finanser

Tillgångar i ENS | Inkomster i ENS-statistiken över den offentliga förvaltningens finanser

P.1 | Produktion, varav:

| Marknadsproduktion (P.11) | Försäljning av varor och tjänster

| Produktion för egen slutlig användning (P.12) | Försäljning av varor och tjänster

| Icke-marknadsproduktion (P.13), varav:

| — Betalningar för icke-marknadsproduktion (P.131) | Försäljning av varor och tjänster

| — Övrig icke-marknadsproduktion (P.132) | Ingår inte i Summa inkomster

D.2 | Skatter på produktion och import (att erhålla) | Summa skatter

D.3 | Subventioner (att erhålla) | Andra löpande inkomster

D.4 | Kapitalinkomst | Andra löpande inkomster

D.5 | Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter | Summa skatter

D.61 | Sociala avgifter, netto | Sociala avgifter, netto

D.7 | Andra löpande transfereringar | Andra löpande inkomster

D.91r | Kapitalskatter (att erhålla) | Summa skatter

D.92r | Investeringsbidrag, att erhålla | Andra kapitalinkomster

D.99r | Andra kapitaltransfereringar, att erhålla | Andra kapitalinkomster

Användning och kapitaltransaktioner i ENS | Utgifter i ENS-statistiken över den offentliga förvaltningens finanser

P.2 | Insatsförbrukning | Insatsförbrukning

D.1 | Ersättningar till anställda | Ersättningar till anställda

D.2 | Skatter på produktion och import (att betala) | Andra löpande utgifter

D.3 | Subventioner (att betala) | Subventioner

D.41 | Ränta | Ränta

D.4 | Kapitalinkomst (exklusive D.41) | Andra löpande utgifter

D.5 | Löpande inkomstskatter | Andra löpande utgifter

D.62 | Sociala förmåner, andra än in natura | Sociala förmåner, andra än in natura

D.632 | Sociala naturaförmåner – köpt marknadsproduktion | Sociala naturaförmåner – köpt marknadsproduktion

D.7 | Andra löpande transfereringar | Andra löpande utgifter

D.8 | Justering för förändring i pensionsrätter | Andra löpande utgifter

P.31 | Individuell konsumtionsutgift för marknadsproduktion | Sociala naturaförmåner – köpt marknadsproduktion

P.31 | Individuell konsumtionsutgift för icke-marknadsproduktion | Ingår inte i Summa utgifter

P.32 | Kollektiva konsumtionsutgifter | Ingår inte i Summa utgifter

P.5 | Bruttoinvestering | Kapitalutgifter

NP | Anskaffning minus avyttring av icke-producerade tillgångar | Kapitalutgifter

D.92p | Investeringsbidrag, att betala | Kapitalutgifter

D.99p | Andra kapitaltransfereringar, att betala | Kapitalutgifter

I ENS-kontosystemet är finansiellt sparande (B.9) saldoposten för kapitalkontot. Saldoposten för den offentliga förvaltningen i ENS-systemets uppställning av statistiken över den offentliga förvaltningens finanser är exakt samma som posten för finansiellt sparande (B.9). Nedan förklaras logiken bakom detta.

Huvudsystemet i ENS

Det första kontot är produktionskontot, och därför är den första resursen för en institutionell sektor i ENS dess produktion. Eftersom de flesta tjänster som tillhandahålls av den offentliga förvaltningen inte säljs till ekonomiskt signifikanta priser och således är icke-marknadsproduktion, är det praxis att mäta den offentliga förvaltningens produktion som summan av produktionskostnaderna.

Utgifter för kollektiv konsumtion, som består av tjänster som den offentliga förvaltningen tillhandahåller samhället, såsom allmännyttiga tjänster, försvar, säkerhet och allmän ordning, brukar på motsvarande sätt mätas som summan av produktionskostnaderna. Kollektiva konsumtionsutgifter (P.32) är också enligt praxis lika med den offentliga förvaltningens faktiska konsumtionsutgifter (P.4).

Den del av hushållens individuella konsumtionsutgifter som tillhandahålls direkt av den offentliga förvaltningen på icke-marknadsmässig grund mäts också genom sina produktionskostnader.

Följden blir två typer av flöden som tillräknas i ENS-kontona för den offentliga förvaltningen:

1) På tillgångssidan övrig icke-marknadsproduktion (P.132), som bokförs på produktionskontot.

2) På användningssidan finns faktisk konsumtion (P.4) och sociala naturaförmåner – icke-marknadsproduktion (D.631). Dessa bokförs på kontot för omfördelning av inkomster in natura respektive kontot för användning av justerad disponibel inkomst.

Varje tillräknat flöde är lika med summan av faktiska flöden: produktionskostnaderna. De båda slagen av tillräknade flöden, på tillgångs- respektive användningssidan, balanserar varandra i ENS-kontosystemet.

ENS-statistiken över den offentliga förvaltningens finanser

Samma grundläggande transaktionskategorier används i uppställningen av statistiken över den offentliga förvaltningens finanser i ENS, men huvudsakligen på grundval av faktiska monetära flöden för att få fram den offentliga förvaltningens samlade inkomster och samlade utgifter. Endast ett urval av de tillräknade flödena beaktas: tillräknade sociala avgifter och kapitaltransfereringar in natura.

Om man från tillgångssidan eliminerar icke-marknadsproduktion (P.132) för att få fram den totala inkomsten, och från användningssidan eliminerar den faktiska konsumtionen (P.4 = P.32) och sociala naturaförmåner – icke-marknadsproduktion (D.631) för att få fram de totala utgifterna blir resultatet samma saldopost: finansiellt sparande (B.9).

De enda sociala naturaförmåner som räknas med i de aggregerade totala utgifterna för den offentliga förvaltningen i statistiken över den offentliga förvaltningens finanser är sociala naturaförmåner till hushållen via marknadsproducenter (D.632), eftersom de är föremål för verkliga betalningar från offentliga förvaltningsenheter. Dessa transaktioner är också de som läggs till summan av produktionskostnaderna (lika med övrig icke-marknadsproduktion, P.132) för att få fram den offentliga förvaltningens konsumtionsutgifter.

P.3 = P.132 + D.632”.

34) (berör inte den svenska versionen)

35) Punkt 20.130 ska ersättas med följande:

”20.130. Om en enhet återköper sin skuld bokförs detta som att skulden löses in, inte som ett förvärv av tillgångar. Samma sak gäller på delsektors- eller sektorsnivå: om en offentlig förvaltningsenhet köper ett lån som emitterats av en annan enhet i samma delsektor redovisas detta i den konsoliderade presentationen som att den delsektorn eller sektorn löser in en skuld.”

36) Punkt 20.158 ska ersättas med följande:

”20.158. Skatter eller subventioner som en offentlig förvaltningsenhet betalar till en annan offentlig förvaltningsenhet ska inte konsolideras. Skatter eller subventioner på produkter kan inte konsolideras i systemet eftersom det inte finns någon motpartssektor för dessa transaktioner i ENS; de berörda beloppen betraktas inte separat som utgifter respektive inkomster och inbegrips därför i, eller utesluts från, värdet av insatsförbrukningen eller försäljningen.”

37) Punkt 21.22 ska ersättas med följande:

”21.22. Värdering av tillgångar till verkligt värde ger inte bara en bättre bild av balansräkningen än värdering till historiska kostnader, utan skapar också fler uppgifter om kapitalvinster och kapitalförluster.”

38) Punkt 22.13 ska ersättas med följande:

”22.13. I Coicop urskiljs följande 15 huvudkategorier: a) Livsmedel och alkoholfria drycker. b) Alkoholhaltiga drycker, tobak och narkotika. c) Kläder och skodon. d) Bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen. e) Möbler, hushållsutrustning och rutinunderhåll av bostaden. f) Hälso- och sjukvård. g) Transport. h) Information och kommunikation. i) Rekreation, sport och kultur. j) Utbildningstjänster. k) Restauranger och logitjänster. l) Försäkringstjänster och finansiella tjänster. m) Personlig vård, socialt skydd och diverse varor och tjänster. n) Individuella konsumtionsutgifter för hushållens icke-vinstdrivande organisationer. o) Offentliga myndigheters individuella konsumtionsutgifter. De första 13 kategorierna utgör hushållens totala individuella konsumtionsutgifter. De sista två är hushållens icke-vinstdrivande organisationers och den offentliga förvaltningens individuella konsumtionsutgifter, dvs. deras sociala naturaförmåner. Sammanlagt representerar de 15 posterna hushållens faktiska konsumtion.”

39) Punkt 22.14 ska ersättas med följande:

”22.14. Hushållens icke-vinstdrivande organisationers och den offentliga förvaltningens individuella konsumtionsutgifter delas upp i fem gemensamma underkategorier som avspeglar viktiga politiska frågor: bostäder, hälso- och sjukvård, rekreation och kultur, utbildning och socialt skydd. Dessa är också Coicop-ändamål för hushållens individuella konsumtionsutgifter. Socialt skydd är en underkategori till kategori 13 ’Personlig vård, socialt skydd och diverse varor och tjänster’. Detta innebär att Coicop även för var och en av dessa fem gemensamma underkategorier visar de privata hushållens, den offentliga förvaltningens och hushållens icke-vinstdrivande organisationers betydelse. Det kan t.ex. visa den offentliga förvaltningens roll när det gäller att tillhandahålla bostäder, hälso- och sjukvård och utbildning.”

40) Punkt 22.16 ska ersättas med följande:

”22.16. Ändamålsklassificeringen av den offentliga förvaltningens utgifter (Cofog) är ett viktigt verktyg för att beskriva och analysera den offentliga förvaltningens finanser. De tio viktigaste huvudgrupperna är följande: a) Allmän offentlig förvaltning. b) Försvar. c) Samhällsskydd och rättsskipning. d) Näringslivsfrågor. e) Miljöskydd. f) Bostadsförsörjning och samhällsutveckling. g) Hälso- och sjukvård. h) Fritidsverksamhet, kultur och religion. i) Utbildning. j) Socialt skydd. Indelningen används för att klassificera individuella och kollektiva konsumtionsutgifter för offentlig förvaltning. Men den kan också användas för att illustrera andra utgiftstypers roll, t.ex. subventioner, investeringsstöd och sociala förmåner, för att uppnå politiska mål.”

41) Kapitel 23 ska ändras på följande sätt:

a) (berör inte den svenska versionen)

b) Tabellen under rubriken ”Produkttransaktioner (P)” ska ersättas med följande:

”P.1 | Produktion

P.11 | Marknadsproduktion

P.119 | Indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (Fisim)

P.12 | Produktion för egen slutlig användning

P.13 | Icke-marknadsproduktion

P.131 | Betalningar för icke-marknadsproduktion

P.132 | Övrig icke-marknadsproduktion

P.2 | Insatsförbrukning

P.3 | Konsumtionsutgifter

P.31 | Individuella konsumtionsutgifter

P.32 | Kollektiva konsumtionsutgifter

P.4 | Faktisk konsumtion

P.41 | Faktisk individuell konsumtion

P.42 | Faktisk kollektiv konsumtion

P.5 | Bruttoinvestering/P.5n Nettoinvestering

P.51g | Fast bruttoinvestering

P.511 | Anskaffning minus avyttring av fasta tillgångar

P.5111 | Anskaffning av nya fasta tillgångar

P.5112 | Anskaffning av befintliga fasta tillgångar

P.5113 | Avyttring av befintliga fasta tillgångar

P.512 | Kostnader vid ägarbyte av icke-producerade tillgångar

P.51c | Kapitalförslitning (-)

P.51c1 | Kapitalförslitning i driftsöverskott brutto (-)

P.51c2 | Kapitalförslitning i sammansatt förvärvsinkomst brutto (-)

P.51n | Fast nettoinvestering

P.52 | Lagerinvestering

P.53 | Anskaffning minus avyttring av värdeföremål

P.6 | Export av varor och tjänster

P.61 | Export av varor

P.62 | Export av tjänster

P.7 | Import av varor och tjänster

P.71 | Import av varor

P.72 | Import av tjänster”

c) Texten och tabellen under rubriken ”Varaktiga konsumtionsvaror” ska ersättas med följande:

”Koderna för varaktiga konsumtionsvaror inleds med X följt av DHHCE (hushållens utgifter för varaktiga konsumtionsvaror) och avslutas med ett ensiffrigt tal för undergrupperna och ett tvåsiffrigt tal för posterna.

SNA-koder

XDHHCE1 | Möbler och hushållsutrustning

XDHHCE11 | Möbler och inventarier

XDHHCE12 | Mattor och andra golvbeläggningar

XDHHCE13 | Större hushållsutrustning, både elektrisk och övrig

XDHHCE14 | Större verktyg och redskap för hus och trädgård

XDHHCE2 | Persontransportmedel

XDHHCE21 | Bilar

XDHHCE22 | Motorcyklar

XDHHCE23 | Cyklar

XDHHCE24 | Fordon som dras av djur

XDHHCE3 | Rekreations- och underhållningsvaror

XDHHCE31 | Telefon- och telefaxutrustning

XDHHCE32 | Utrustning för mottagning, inspelning och återgivning av ljud och bild

XDHHCE33 | Fotografisk och filmfotografisk utrustning samt optisk utrustning

XDHHCE34 | Informationsbehandlingsutrustning

XDHHCE35 | Större varaktiga varor för rekreation utomhus

XDHHCE36 | Musikinstrument och större varaktiga varor för rekreation inomhus

XDHHCE4 | Andra varaktiga varor

XDHHCE41 | Smycken och ur

XDHHCE42 | Terapeutiska apparater och anordningar”

d) Tabellen under rubriken ”ÄNDAMÅLSKLASSIFICERING AV INDIVIDUELL KONSUMTION (Coicop)” ska ersättas med följande:

”01-13 Hushållens individuella konsumtionsutgifter

01 | Livsmedel och alkoholfria drycker

01.1 | Livsmedel

01.2 | Alkoholfria drycker

01.3 | Tjänster för förädling av råvaror för livsmedel och alkoholfria drycker

02 | Alkoholhaltiga drycker, tobak och narkotika

02.1 | Alkoholhaltiga drycker

02.2 | Alkoholproduktionstjänster

02.3 | Tobak

02.4 | Narkotika

03 | Kläder och skodon

03.1 | Kläder

03.2 | Skodon

04 | Bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen

04.1 | Faktiskt betalda hyror för bostäder

04.2 | Imputerade hyror för bostäder

04.3 | Underhåll, reparation och säkerhet avseende bostaden

04.4 | Vattenförsörjning och diverse andra bostadstjänster

04.5 | Elektricitet, gas och andra bränslen

05 | Möbler, hushållsutrustning och rutinunderhåll av bostaden

05.1 | Möbler, inventarier och friliggande mattor

05.2 | Hushållstextilier

05.3 | Hushållsutrustning

05.4 | Glas, porslin och bestick samt övrigt husgeråd

05.5 | Verktyg och redskap för hus och trädgård

05.6 | Varor och tjänster för rutinmässigt hushållsunderhåll

06 | Hälso- och sjukvård

06.1 | Läkemedel och hälsoprodukter

06.2 | Öppenvård

06.3 | Sjukhusvård

06.4 | Andra hälso- och sjukvårdstjänster

07 | Transport

07.1 | Inköp av fordon

07.2 | Driftskostnader för personliga transportmedel

07.3 | Persontransporttjänster

07.4 | Transporttjänster för varor

08 | Information och kommunikation

08.1 | Informations- och kommunikationsutrustning

08.2 | Programvara utom spel

08.3 | Informations- och kommunikationstjänster

09 | Rekreation, sport och kultur

09.1 | Varaktiga varor för rekreation

09.2 | Andra varor för rekreation

09.3 | Trädgårdsprodukter och sällskapsdjur

09.4 | Rekreationstjänster

09.5 | Kulturella varor

09.6 | Kulturella tjänster

09.7 | Tidningar, böcker och skrivmaterial

09.8 | Paketresor

10 | Utbildningstjänster

10.1 | Förskoleutbildning och grundskoleutbildning årskurs 1–6

10.2 | Grundskoleutbildning årskurs 7–9 och gymnasieutbildning

10.3 | Eftergymnasial utbildning utom högskoleutbildning

10.4 | Högskoleutbildning

10.5 | Ej nivåbestämd utbildning

11 | Restauranger och logitjänster

11.1 | Bar- och restaurangtjänster

11.2 | Logitjänster

12 | Försäkringstjänster och finansiella tjänster

12.1 | Försäkringar

12.2 | Finansiella tjänster

13 | Personlig vård, socialt skydd och diverse varor och tjänster

13.1 | Personlig vård

13.2 | Andra personliga tillhörigheter

13.3 | Socialt skydd

13.9 | Övriga tjänster

14 | Individuella konsumtionsutgifter för hushållens icke-vinstdrivande organisationer

14.1 | Bostäder

14.2 | Hälso- och sjukvård

14.3 | Rekreation och kultur

14.4 | Utbildning

14.5 | Socialt skydd

14.6 | Övriga tjänster

15 | Offentliga myndigheters individuella konsumtionsutgifter

15.1 | Bostäder

15.2 | Hälso- och sjukvård

15.3 | Rekreation och kultur

15.4 | Utbildning

15.5 | Socialt skydd”

1 Eurostat, Handbook on prices and volume measures in national accounts, 2016.”

BILAGA II

” ”

BILAGA B

I. Allmänna krav

Data

1. Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) överföra de räkenskapsdata som anges i datatabellerna i denna bilaga. I varje separat datatabell anges de obligatoriska och frivilliga variabler som ska överföras, de referensperioder som föreskrivs samt tidsfrister för överföringen. Datatabellöversikt t = referensperiod (år eller kvartal). Tabell nr Tabellinnehåll Tidsfrist t + månader (dagar när så anges) efter referensperioden Period 1F Snabbstatistik över BNP och sysselsättning – frivilliga överföringar på kvartalsbasis Deltagande medlemsstater och kommissionen (Eurostat) ska enas om datum, som ska motsvara Eurostats publiceringar vid 30 eller 45 dagar Senast rapporterade kvartal 1Q Huvudaggregat i nationalräkenskaper – på kvartalsbasis 2/(3) fr.o.m. 1 kv. 1995 1A Huvudaggregat i nationalräkenskaper – på årsbasis 2/(3)/9 fr.o.m. 1995 2 Huvudaggregat i sektorn offentlig förvaltning och dess delsektorer – på årsbasis 3/9 fr.o.m. 1995 3 Huvudaggregat efter ekonomisk verksamhet – på årsbasis 9/21 fr.o.m. 1995 5 Hushållens konsumtionsutgifter efter ändamål – på årsbasis 9 fr.o.m. 1995 6 Finansiella konton efter sektor (transaktioner) – på årsbasis 4/9 fr.o.m. 1995 7 Balansräkningar över finansiella tillgångar och skulder efter sektor – på årsbasis 4/9 fr.o.m. 1995 8 Icke-finansiella konton efter sektor – på årsbasis 9 fr.o.m. 1995 801 Icke-finansiella konton efter sektor – på kvartalsbasis – icke-justerade 85 dagar(3) fr.o.m. 1 kv. 1999 801SA Icke-finansiella konton efter sektor – på kvartalsbasis – säsongsrensade och kalenderkorrigerade data 85 dagar + 3 arbetsdagar fr.o.m. 1 kv. 1999 9 Detaljredovisning av intäkter avseende skatter eller sociala avgifter med förteckningen över skatter och sociala avgifter enligt den nationella indelningen – på årsbasis 9 fr.o.m. 1995 10 Huvudaggregat efter region, Nuts 2-nivå och Nuts 3-nivå – på årsbasis 12/24 fr.o.m. 2000 11 Ändamålsklassificering av den offentliga förvaltningens utgifter (Cofog) – på årsbasis 11 fr.o.m. 1995 13 Hushållsräkenskaper efter region, Nuts 2-nivå – på årsbasis 24 fr.o.m. 2000 15 Tillgångstabell till baspris, med omräkning till mottagarpris – på årsbasis 36 fr.o.m. 2010 16 Användningstabell till mottagarpris – på årsbasis 36 fr.o.m. 2010 17 Symmetrisk input-outputtabell till baspris – på femårsbasis 36 fr.o.m. 2010 20 Fasta tillgångar efter ekonomisk verksamhet och tillgång (stockar) – på årsbasis 24 fr.o.m. 2000 22 Fast bruttoinvestering efter ekonomisk verksamhet och tillgång (transaktioner) – på årsbasis 9/24 fr.o.m. 1995 25 Den offentliga förvaltningens icke-finansiella konton – på kvartalsbasis 3 fr.o.m. 1 kv. 2002 26 Balansräkningar över icke-finansiella tillgångar – på årsbasis 24 fr.o.m. 1995 27 Den offentliga förvaltningens finansiella konton och balansräkningar – på kvartalsbasis 85 dagar/3 fr.o.m. 1 kv. 1999 28 Offentlig bruttoskuld (enligt Maastricht-kriterierna) – på kvartalsbasis 3 fr.o.m. 1 kv. 2000 28A Offentlig bruttoskuld (enligt Maastricht-kriterierna) – struktur, på årsbasis 100 dagar/283 dagar Föregående 4 referensår 29 Intjänade pensionsrätter inom social försäkring – på treårsbasis 24 fr.o.m. 2012

2. Medlemsstaterna ska överföra alla obligatoriska data för offentliggörande av kommissionen (Eurostat) senast de planerade datumen för offentliggörande av de europeiska aggregaten. Om de data som överförs inte kan spridas på grund av överväganden som rör insynsskydd för statistik, ska sanna värden överföras med överenskomna markeringar i fråga om statistisk primär eller sekundär sekretess. Med undantag för embargodatum ska tillämpningen av andra markeringar som begränsar offentliggörande motiveras och förklaras med metadata.

3. Medlemsstaterna ska överföra samtliga data i enlighet med de begrepp och definitioner som anges i bilaga A till denna förordning. Om överförda data avviker från dessa begrepp och definitioner ska de observationer som påverkas överföras med en markering som anger att definitionen avviker.

4. Medlemsstaterna ska överföra samtliga data i enlighet med de kvalitetskriterier som anges i artikel 4.1 i denna förordning.

5. Medlemsstaterna och kommissionen (Eurostat) ska samordna datumen för offentliggörande av räkenskaperna. Om de nationella datumen för offentliggörande infaller efter tidsfristerna för överföring av data till kommissionen (Eurostat) ska data överföras med en markering som anger det tillfälliga embargot för offentliggörande samt datum för embargot och tidpunkt för offentliggörande.

6. Angivande av embargodatum som infaller efter datum för offentliggörande av europeiska aggregat ska undvikas i den mån det är möjligt.

Referensperioder

7. Medlemsstaterna ska överföra hela den obligatoriska tidsserien till kommissionen (Eurostat) vid varje tidsfrist, inbegripet data som inte har reviderats, såvida inte annat anges i särskilda enskilda tabeller. I de fall de data som överförs har avbrott i tidsserierna ska värdet för den berörda referensperioden översändas med en markering som anger avbrottet.

8. Om medlemsstaterna har tidsserier som är längre än de obligatoriska referensperioder som är angivna i datatabellerna får de på frivillig basis överföra hela tidsserien.

Metadata

9. Metadata ska bestå av strukturell information som avses i punkt 10 och av specifik information om de data som överförs som avses i punkt 11. Medlemsstater ska överföra metadata till kommissionen (Eurostat) så att kommissionen (Eurostat) kan bedöma kvaliteten på de data som överförs. Vid metadataöverföring – inom ramen för överföringsprogrammet – ska man undvika upprepningar av begäranden om samma information som samlas in i andra processer och tabeller. Om dessa metadata innehåller konfidentiella uppgifter ska medlemsstaterna informera kommissionen (Eurostat) om att den berörda texten i metadata inte får spridas.

10. Metadata om strukturell information som medlemsstaterna ska överföra till kommissionen (Eurostat) ska innehålla information om produktionsprocessen samt om de källor och metoder som använts, om de inte finns tillgängliga från andra källor, och i tillämpliga fall större metodändringar eller andra ändringar som påverkar överförda data så att kommissionen (Eurostat) kan bedöma ändringarna och informera användarna om dem. Om de begrepp och definitioner som är angivna i bilaga A inte har följts ska sådana metadata om strukturell information innehålla korta förklaringar om de begrepp och definitioner som faktiskt tillämpats i de överförda data och skälen till varför de begrepp och definitioner som anges i bilaga A inte har följts eller inte är tillämpliga. Efter den inledande överföringen ska metadata om strukturell information överföras varje gång en betydande ändring av produktionsprocessen har genomförts.

11. Metadata om den specifika informationen om de data som medlemsstaterna överför ska innehålla information till kommissionen (Eurostat) om större händelser som större datarevideringar, datainkonsekvenser av betydande storlek, avvikande värden, avbrott i tidsserier, uppdateringar om säsongsrensning samt ovanliga nollvärden och negativa värden. För data som överförs på årsbasis ska denna information skickas senast t+3 dagar, med undantag för tabellerna 1, 6 och 7 för vilka metadata ska överföras tillsammans med uppgifterna. För kvartalsdata ska metadata överföras tillsammans med uppgifterna. Denna information ska endast skickas när sådana händelser avspeglas i överförda data och ska innehålla korta förklaringar om skälen till varför händelsen har observerats i överförda data och vilka variabler och referensperioder som påverkas. Medlemsstaterna ska tillhandahålla specifik information om översyner som inte härrör från rutinmässiga transaktioner.

Tidsfrister för överföring

12. De datatabeller som åtföljs av metadata ska överföras enligt de särskilda tidsfristerna för varje tabell.

13. Data ska överföras till kommissionen (Eurostat) varje gång de offentliggörs av den nationella myndigheten och senast samma dag som de offentliggörs.

14. Om en medlemsstat får kännedom om fel i överförda data ska den omedelbart underrätta kommissionen (Eurostat) och överföra korrigerade data så snart felet kan korrigeras.

15. Om en medlemsstat överför fullständiga datauppsättningar enligt det kvalitetskriterium som avses i artikel 4.1 i denna förordning före tidsfristen krävs ingen ny överföring av data vid tidsfristen såvida inte annat anges i särskilda enskilda tabeller.

Enhetlighet

16. De data som överförs i en tabell ska vara inbördes enhetliga. De värden som överförs för samma variabel i olika datatabeller ska stämma överens numeriskt när de har samma tidsfrist eller när de ska överföras på nytt enligt samma tidsfrist som andra tabeller.

17. Summan av de kvartalsvisa värdena för en variabel som inte har justerats för säsongs- eller kalendereffekter i en tabell med kvartalsvisa data ska stämma överens numeriskt för alla referensår med samma variabel i en motsvarande tabell med årsvisa data, när motsvarande tabeller har samma tidsfrist.

Befolkning och sysselsättning

Obligatoriska enheter (x): Personer (PS) för befolkning och alla sysselsättningsvariabler och arbetade timmar (HW) för sysselsättning i inhemska produktionsenheter.

Jobb (JB) och heltidsekvivalenter (FTE) är frivilligt (o) för sysselsättning i inhemska produktionsenheter.

Geografiska uppdelningar av export och import – i enlighet med den faktiska sammansättningen vid utgången av den sista referensperioden (fast sammansättning)

Sysselsättning i inhemsk produktion (inhemskt begrepp (DC))

Data ska rapporteras i personer (PS) och arbetade timmar (HW) från och med 1995. Det är obligatoriskt (x) att rapportera data vid t+9 månader för Nace-uppdelningar upp till A*21 (inklusive den totala ekonomin och A*10) och vid t+21 månader för A*64 för PS och A*38 för HW. A*88-uppdelningar och data för jobb (JB) och heltidsekvivalenter (FTE) är frivilliga (o).