Ändring av förordningarna (EG) nr 1907/2006, (EG) nr 1272/2008, (EU) nr 528/2012, (EU) 2019/1021 och (EU) 2021/697 vad gäller försvarsberedskap samt förenklade försvarsinvesteringar och villkor för försvarsindustrin
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 114, 173.3, 182.4, 183, 188 andra stycket samt artikel 192.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
(1) I syfte att underlätta medlemsstaternas investeringar på försvarsområdet är det nödvändigt att avlägsna sådana regelbördor och administrativa bördor som utgör hinder för försvarsberedskap och att påskynda godkännande- och tillståndsförfarandena. Underlättandet av sådana investeringar och förenkling kommer att stödja försvarsindustrins tillväxt över tid och bidra till att stödja medlemsstaternas försvarsberedskap. Det är viktigt att unionen och medlemsstaterna fortsätter att hantera de praktiska utmaningarna för försvarsindustrin, särskilt för små och medelstora företag, och vid behov överväger anpassningar, och att de samtidigt alltid säkerställer en riktig balans mellan att upprätthålla en hög skyddsnivå för hälsa och miljö, en konkurrenskraftig inre marknad och försvarsberedskap.
(2) Även om flera av unionslagstiftningens instrument ger medlemsstaterna den flexibilitet som behövs för att vidta åtgärder som gör det enklare att utöka försvarsindustrin, utgör deras genomförande, tillsammans med nationell lagstiftning, ofta hinder för försvarsberedskap, till exempel genom det sätt på vilket medlemsstaterna använder undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 när det är nödvändigt på grund av försvarsintressen, inbegripet för försvarsberedskap.
(3) Den rättsliga ram som fastställs i förordning (EG) nr 1907/2006 bör anpassas för att ta hänsyn till målet om försvarsberedskap. Flexibilitet och anpassningsförmåga som motsvarar den försämrade geopolitiska situationen krävs för att skydda nationella försvarsrelaterade säkerhetsintressen och unionens försvarsrelaterade säkerhetsintressen. Det är samtidigt mycket viktigt att upprätthålla en hög skyddsnivå för hälsa och miljö samt rättslig klarhet. Det finns indikationer på att genomförandet av förordning (EG) nr 1907/2006 i vissa medlemsstater inte fullt ut beaktar den flexibilitet som den förordningen tillhandahåller. Det nuvarande undantaget på försvarsområdet kan förbättras för att säkerställa rättssäkerhet och möjliggöra snabbare åtgärder. Det är därför lämpligt att utvidga tillämpningsområdet för befintliga nationella försvarsrelaterade undantag inom ramen för förordning (EG) nr 1907/2006 och ge medlemsstaterna möjlighet att vid behov tillåta bredare undantag på grund av försvarsintressen, samtidigt som det grundläggande ansvaret för balans mellan å ena sidan försvarsbehov och försvarsrelaterade säkerhetsbehov och å andra sidan en hög skyddsnivå för hälsa och miljö bibehålls.
(4) Liknande ändringar bör göras i andra rättsakter som gäller kemikalier och som föreskriver ett likvärdigt nationellt undantag, närmare bestämt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012, för att säkerställa ett enhetligt regelverk för försvarsberedskap.
(5) Försvarssektorn kan visserligen kräva vissa undantag från förordningarna (EG) nr 1907/2006, (EG) nr 1272/2008 och (EU) nr 528/2012 för att bibehålla operativ förmåga och försvarsberedskap, men sådana undantag bör medges endast när det är nödvändigt på grund av försvarsintressen.
(6) Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 genomförs Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (konventionen) och protokollet till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar om långlivade organiska föroreningar. En part kan inte bevilja undantag efter det att ett beslut har antagits enligt konventionen om att förteckna en kemikalie i bilaga A, B eller C till konventionen utöver de som beviljats enligt konventionen, utom om parten inte godtar den förteckningen. Behoven när det gäller försvarsberedskap bör därför hanteras i de förberedande skedena på unionsnivå innan några förbud eller begränsningar fastställs på internationell nivå i konventionen. Av den anledningen är det viktigt att relevant information samlas in, bedöms och lämnas in i riskhanteringsbedömningsskedet i processen för att förteckna ett ämne inom ramen för konventionen, eftersom det är i det skedet som granskningskommittén för långlivade organiska föroreningar kan överväga eventuella undantag från möjliga kontrollåtgärder för det ämnet.
(7) Det kan inte uteslutas att information om användning av kemiska ämnen innehåller känslig information som behöver skyddas. Medlemsstaterna bör därför, med vederbörlig hänsyn till internationell rätt, ha rätt att göra undantag från rapporteringskraven i artikel 13 i förordning (EU) 2019/1021 av skäl som rör skydd av unionens försvarsintressen och försvarsrelaterade säkerhetsintressen eller nationella försvarsintressen och försvarsrelaterade säkerhetsintressen, i syfte att skydda känslig information.
(8) Europeiska försvarsfonden, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697, bör bidra till genomförandet och uppnåendet av målet om försvarsberedskap senast 2030, som angetts av Europeiska rådet, och därigenom stärka unionens strategiska oberoende och resiliens inför föränderliga säkerhetsutmaningar. Det inbegriper att stärka medlemsstaternas försvarsförmåga för att effektivt hantera ett brett spektrum av hot, inbegripet hotet om hybridoperationer och risken för väpnad aggression.
(9) Europeiska försvarsfonden bör stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens resiliens, inbegripet genom utveckling av teknik och tillgångar som ökar energieffektiviteten och minskar beroendet av externa leverantörer av kritiska råmaterial.
(10) Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/2643 bör unionen identifiera europeiska försvarsprojekt av gemensamt intresse som insatser och resurser ska inriktas på. Europeiska försvarsprojekt av gemensamt intresse ska bestå av industriella samarbetsprojekt som syftar till att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens konkurrenskraft i hela unionen och samtidigt bidra till utvecklingen av medlemsstaternas militära förmåga som är av kritisk betydelse för unionens säkerhets- och försvarsintressen. Därför skulle Europeiska försvarsfonden kunna stödja samarbetsinriktad forsknings- och utvecklingsverksamhet som är förenlig med den som krävs i detta sammanhang.
(11) Rapporten om interimsutvärderingen av Europeiska försvarsfonden har bekräftat fondens övergripande effektivitet och relevans och samtidigt betonat behovet av att ytterligare förenkla förfarandena och minska den administrativa bördan när så är möjligt och att införa förtydliganden, förenkling och flexibilitet i förordning (EU) 2021/697 i syfte att förenkla genomförandet av Europeiska försvarsfonden. Den förordningen bör därför ändras, med beaktande av de erfarenheter som gjorts sedan 2021 och de synpunkter som inkommit under samråden i samband med interimsutvärderingen av Europeiska försvarsfonden.
(12) Den administrativa bördan kopplad till deltagande i Europeiska försvarsfonden bör minskas ytterligare, och förfarandena bör förenklas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt gränsöverskridande små och medelstora företag och små midcapföretag för att säkerställa rättvis och skälig tillgång till ansökningsomgångar i hela unionen. För att bättre tillgodose de särskilda behoven hos små och medelstora företag är det lämpligt att avsevärt förkorta och förenkla ansöknings- och utvärderingsförfarandena för ansökningsomgångar som rör små och medelstora företag. De särskilda villkoren för att tillhandahålla sådant snabbt stöd bör inte undergräva en spetskompetensbaserad ansats, och de bör fastställas i arbetsprogrammet.
(13) Europeiska försvarsfonden bör främja samarbete som är förenligt med de försvarsförmågeprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, särskilt i samband med prioriteringarna för förmågeutveckling, och bör bidra till att hantera de prioriterade förmågeområden som fastställts av Europeiska rådet.
(14) Enligt den nuvarande rättsliga ramen för genomförandet av Europeiska försvarsfonden får indirekt förvaltning användas endast i undantagsfall. För att underlätta snabbare och smidigare innovationscykler, så att Europeiska försvarsfonden mer effektivt kan möta framväxande försvarsbehov och tekniska framsteg, och för att mer kostnadseffektivt genomföra Europeiska försvarsfonden, skulle det dock kunna vara nödvändigt med en mer flexibel användning av indirekt förvaltning. Det är därför nödvändigt att införa möjligheten att på ett mer flexibelt sätt använda indirekt förvaltning, samtidigt som principerna om sund ekonomisk förvaltning, transparens och ansvarsskyldighet efterlevs och användningen av indirekt förvaltning omfattas av noggrann övervakning och utvärdering så att en optimal användning av unionsmedel kan garanteras. Utvärderings- och tilldelningsförfarandena genomförs i enlighet med förordning (EU) 2021/697, i dess ändrade lydelse enligt den här förordningen, och med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509, oavsett om de genomförs genom direkt eller indirekt förvaltning.
(15) På grund av den snabbt föränderliga strategiska kontexten, särskilt till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, är det av avgörande betydelse att skynda på den tekniska omvandlingen av Europas försvar. Ukrainas försvarsekosystem har visat sig innovativt, resilient och kostnadseffektivt i många relevanta aspekter av försvarsteknik. Det skulle vara av särskilt värde för den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen att dra nytta av denna erfarenhet och sakkunskap och att utbyta bästa praxis för att förbättra sin innovationskapacitet. Att stärka samarbetet mellan mottagare i unionen och ukrainska enheter genom riktade åtgärder skulle i betydande grad kunna bidra till denna strävan. Ett sådant samarbete kan i synnerhet ge möjligheter som inte alltid finns i unionen, såsom snabbt tillgängliga resultat, 24-timmarsprovning och provning under realistiska driftsförhållanden. Det kan även avsevärt förbättra utvecklingen och valideringen av försvarsteknik och försvarsprodukter och göra det enklare att införliva realistiska scenarier i den fortsatta utvecklingen av försvarsteknik och försvarsprodukter, vilket innebär en teknisk och strategisk fördel för den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Genom att kostnader för provningsverksamhet som bedrivs i Ukraina berättigar till finansiering kan Europeiska försvarsfonden ge stöd till utveckling av effektivare och mer innovativa försvarslösningar, vilket på sikt bidrar till att unionens försvarsförmåga stärks. Kostnaderna för sådan provningsverksamhet bör berättiga till finansiering endast i den mån det är nödvändigt för att uppnå de specifika mål för Europeiska försvarsfonden som anges i artikel 3.2 i förordning (EU) 2021/697.
(16) Interimsutvärderingen av Europeiska försvarsfonden har visat att de nuvarande tilldelningskriterierna för utvärdering av förslag inom ramen för Europeiska försvarsfonden är alltför komplexa, otydliga och svåra att tillämpa i praktiken. Detta har resulterat i onödig administrativ börda och osäkerhet för kommissionen och de sökande, vilket på sikt hindrar ett effektivt genomförande av Europeiska försvarsfonden. Det är nödvändigt att förenkla tilldelningskriterierna och införa större flexibilitet i tillämpningen av dem så att utvärderingen blir mer effektiv, transparent och ändamålsenlig. I linje med en spetskompetensbaserad ansats för forskning och utveckling på försvarsområdet bör förslagen bedömas åtminstone på grundval av spetskompetens på försvarsområdet och innovationspotential, med vederbörlig hänsyn till den operativa relevansen och mervärdet för unionen, och på grundval av en utvärdering av kvaliteten och effektiviteten när det gäller genomförandet av åtgärderna. Möjligheten att i varje enskild ansökningsomgång kunna göra ett urval av tilldelningskriterierna i enlighet med de specifika målen för ansökningsomgången i fråga skulle möjliggöra en skräddarsydd och riktad utvärdering och därmed en bättre anpassning till Europeiska försvarsfondens prioriteringar och mål. För att underlätta utarbetandet av ansökningar bör det i varje ansökningsomgång på ett tydligt och transparent sätt anges om ett urval av kriterier har använts och hur dessa viktas. För att säkerställa transparens bör varje ämnesområde i en ansökningsomgång innehålla samma uppsättning tilldelningskriterier som de som anges i ansökningsomgången i det årliga arbetsprogrammet.
(17) Europeiska försvarsfondens genomförande har hindrats av kravet på att anta årliga arbetsprogram, vilket har lett till komplexa förfaranden som gjort det svårt att säkerställa förutsägbarhet och kontinuitet i de åtgärder som stöds av Europeiska försvarsfonden. För att hantera denna fråga och skapa större flexibilitet i förvaltningen av Europeiska försvarsfonden är det nödvändigt att införa möjligheten att genomföra Europeiska försvarsfonden genom årliga eller fleråriga arbetsprogram. Detta skulle göra att kommissionen bättre kan planera och samordna stödet till forsknings- och utvecklingsverksamhet på försvarsområdet, samtidigt som det ger en mer effektiv resursanvändning och bättre synergieffekter mellan olika projekt och initiativ. Genom att fleråriga arbetsprogram möjliggörs kan Europeiska försvarsfonden bättre stödja långsiktiga forsknings- och utvecklingsprojekt och främja samarbete mellan berörda parter, vilket på sikt bidrar till att stärka unionens försvarsförmåga. På grund av det förändrade geopolitiska landskapet bör särskild uppmärksamhet ägnas åt åtgärder som bidrar till att tillgodose behoven i medlemsstater och associerade länder med störst exponering för konventionella militära hot.
(18) För att ytterligare förbättra Europeiska försvarsfondens effektivitet och ändamålsenlighet är det viktigt att kommissionen ges den flexibilitet som behövs för att förvalta Europeiska försvarsfonden på ett sätt som optimerar resursanvändningen och minimerar den administrativa bördan. I detta syfte bör de villkor enligt vilka kommissionen i undantagsfall får använda direktupphandling förtydligas, så att förfarandet kan förenklas och snabbas upp under vissa omständigheter, som är tydliga och anses relevanta för ansökningsomgångens ämnesområde. Kontinuiteten i åtgärderna och ett effektivt genomförande av forsknings- och utvecklingsprojekt på försvarsområdet bör underlättas, samtidigt som en spetskompetensbaserad ansats och principerna om transparens, rättvisa och likabehandling respekteras. Kommissionen bör ha möjlighet att bättre tillgodose de föränderliga behoven inom försvarssektorn, och samarbete mellan berörda parter bör främjas och utveckling av innovativa och effektiva försvarslösningar förbättras, för att på så vis stärka säkerheten i unionen och medlemsstaternas försvarsförmåga.
(19) Europeiska försvarsfonden har potential att stimulera utvecklingen av innovativ försvarsteknik och innovativa försvarslösningar genom förkommersiell upphandling. Den nuvarande rättsliga ramen är dock alltför komplex och otydlig när det gäller villkoren för förkommersiell upphandling inom ramen för Europeiska försvarsfonden, vilket hindrar att den används effektivt. Villkoren för förkommersiell upphandling behöver förenklas och förtydligas, eftersom de nuvarande bestämmelserna främjar tilldelning av flera kontrakt inom ramen för samma förfarande (flera leverantörer), vilket inte alltid är lämpligt för försvarssektorn. Om denna begränsning försvinner väntas detta ge en tydligare och effektivare förkommersiell upphandlingsram som gör att Europeiska försvarsfonden bättre kan stödja utvecklingen av innovativa lösningar, överbrygga klyftan mellan forskning och marknadslansering och ge medlemsstaterna ett starkt incitament att investera i forskning och utveckling på försvarsområdet.
(20) Den nuvarande rättsliga ramen för Europeiska försvarsfonden har inte gett medlemsstaterna tillräcklig nyttjanderätt till resultaten av utvecklingsprojekt, särskilt inte de medlemsstater som samfinansierar sådana projekt. För att avhjälpa det problemet och främja en mer samverkans- och samarbetsinriktad strategi för forskning och utveckling på försvarsområdet är det nödvändigt att bevilja samfinansierande medlemsstater nyttjanderätt till resultaten av utvecklingsprojekt på rättvisa villkor. En sådan nyttjanderätt bör vara strikt begränsad till att relevanta nationella myndigheter ges möjlighet att bedöma resultaten av åtgärden och att bedöma deras potentiella användning för offentlig försvarsplanering och förmågeutveckling. Nyttjanderätten bör inte medföra någon överföring av äganderätten till immateriella rättigheter eller sakkunskap och bör begränsas till icke-kommersiell och icke-konkurrenspräglad användning. Om medlemsstater eller länder associerade med Europeiska försvarsfonden har bekräftat samfinansiering för vissa rättsliga enheter i ett konsortium finns det inte heller någonting i förordning (EU) 2021/697 som hindrar de rättsliga enheterna i det utvalda konsortiet från att ge dessa medlemsstater eller länder rätt att använda, eller att ha använt, de resultat som genererats under åtgärden, inbegripet för certifiering, provning och integrering i nationella system samt för andra försvarsändamål som medlemsstaterna eller de länder som är associerade med Europeiska försvarsfonden samt de rättsliga enheterna i det utvalda konsortiet ska komma överens om. Villkoren för användning av sådan nyttjanderätt bör fastställas i avtalsförhållandet mellan mottagarna och de nationella myndigheter som samfinansierar åtgärden. Detta syftar till att förbättra transparensen, förenkla förhandlingsprocessen mellan medlemsstaterna och industrin och underlätta beslutsprocessen. Detta väntas främja ett smidigare samarbete inom forskning och utveckling på försvarsområdet.
(21) Genom att kostnader för provningsverksamhet i Ukraina blir stödberättigande kan de projekt som finansieras genom Europeiska försvarsfonden fungera mer effektivt och ändamålsenligt. För att maximera fördelarna med att förordning (EU) 2021/697 ändras bör den ändring av den förordningen som avser kostnadernas stödberättigande tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2025.
(22) Eftersom målen för denna förordning, nämligen att stödja försvarsberedskapen, underlätta försvarsinvesteringar och förbättra villkoren för försvarsindustrin, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(23) Förordningarna (EG) nr 1907/2006, (EG) nr 1272/2008, (EU) nr 528/2012, (EU) 2019/1021 och (EU) 2021/697 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶Ändring av förordning (EG) nr 1907/2006
I förordning (EG) nr 1907/2006 ska artikel 2.3 ersättas med följande:”3. Medlemsstaterna får tillåta undantag från denna förordning för ämnen – som sådana eller ingående i en blandning eller en vara – när det är nödvändigt på grund av försvarsintressen.”
Artikel2¶Ändring av förordning (EG) nr 1272/2008
I förordning (EG) nr 1272/2008 ska artikel 1.4 ersättas med följande:”4. Medlemsstaterna får tillåta undantag från denna förordning för ämnen och blandningar samt varor som avses i avsnitt 2.1 i bilaga I när det är nödvändigt på grund av försvarsintressen.”
Artikel3¶Ändring av förordning (EU) nr 528/2012
I förordning (EU) nr 528/2012 ska artikel 2.8 ersättas med följande:”8. Medlemsstaterna får tillåta undantag från denna förordning för biocidprodukter – som sådana eller ingående i en behandlad vara – när det är nödvändigt på grund av försvarsintressen.”
Artikel4¶Ändringar av förordning (EU) 2019/1021
Förordning (EU) 2019/1021 ska ändras på följande sätt:
1. I artikel 2 ska följande led läggas till:
”14) försvarsberedskap: en eller flera medlemsstaters beredskap att bemöta en kris enligt definitionen i artikel 1.10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG, som rör försvaret.
2. I artikel 3 ska följande punkt införas:
”4a. När kommissionen och medlemsstaterna samlar in, bedömer och lämnar in information om socioekonomiska överväganden enligt bilaga F till konventionen för den riskhanteringsbedömning som avses i artikel 8.7 och 8.8 i konventionen ska de ta vederbörlig hänsyn till försvarssektorns försvarsberedskap och särdrag, inbegripet påverkan på leveranskedjor för försvarsproduktion.”
3. I artikel 13.1 ska följande stycke läggas till:
”Vid behov får medlemsstaterna göra undantag från denna artikel av skäl som rör skydd av unionens försvarsintressen eller nationella försvarsintressen i syfte att skydda känslig information, förutsatt att sådana undantag inte undergräver unionens eller medlemsstaternas uppfyllande, i förekommande fall, av rapporteringsskyldigheterna enligt konventionen.”
Artikel5¶Ändringar av förordning (EU) 2021/697
Förordning (EU) 2021/697 ska ändras på följande sätt:
1. Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
a) Följande led ska införas:
”6a) gränsöverskridande små och medelstora företag: små och medelstora företag vilka är etablerade i andra medlemsstater eller associerade länder än dem där mottagare som inte är små och medelstora företag är etablerade och vilka deltar i verksamheten som mottagare, underleverantörer eller andra rättsliga enheter i leveranskedjan.”
b) Led 17 ska ersättas med följande:
”17) förkommersiell upphandling: upphandling av forsknings- och utvecklingstjänster som involverar delning av risker och fördelar på marknadsvillkor, där upphandlade forsknings- och utvecklingstjänster tydligt åtskiljs från introduktionen av slutprodukter i kommersiella mängder.”
c) Följande led ska införas:
”18a) likvärdiga förslag: två eller flera förslag som har fått samma utvärderingspoäng efter en ansökningsomgång.”
2. I artikel 4 ska följande punkt läggas till:
”6. Om den verksamhet som ett budgetåtagande inom fonden ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår, får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden.”
3. Artikel 6 ska ersättas med följande:
”Artikel 6 Stöd till omvälvande teknik för försvaret och forsknings- och utvecklingsverksamhet som utförs av små och medelstora företag
1. Fonden ska stödja åtgärder som gynnar utvecklingen av omvälvande teknik för försvaret och forsknings- och utvecklingsverksamhet som utförs av små och medelstora företag på de insatsområden som fastställs i de arbetsprogram som avses i artikel 24.
2. De lämpligaste formerna för finansiering, kriterier och förfaranden för urval och tilldelning samt genomförande av omvälvande teknik för försvaret och forsknings- och utvecklingsverksamhet som utförs av små och medelstora företag ska fastställas i arbetsprogrammen.”
4. Artikel 8.2 ska ersättas med följande:
”2. Genom undantag från punkt 1 i denna artikel får särskilda åtgärder i motiverade fall utföras inom ramen för indirekt förvaltning av organ som anges i artikel 62.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509, enligt de villkor som anges i arbetsprogrammet.
5. I artikel 9.6 ska tredje stycket ersättas med följande:
”Kostnaderna för denna verksamhet ska inte berättiga till stöd från fonden. Om mottagare och underleverantörer som deltar i åtgärden samarbetar med rättsliga enheter som är etablerade i Ukraina, kontrolleras av Ukraina eller som kontrolleras av en ukrainsk enhet, med det enda syftet att använda deras infrastruktur, anläggningar, tillgångar och resurser för sådan provningsverksamhet som avses i artikel 10.3 f, ska de tillhörande kostnaderna dock berättiga till stöd från fonden, förutsatt att dessa kostnader gynnar den finansierade åtgärden och är nödvändiga för att stärka konkurrenskraften, effektiviteten och innovationskapaciteten hos den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen i hela unionen enligt vad som fastställs i artikel 3.”
6. I artikel 11.1 ska andra stycket ersättas med följande:
”Under vissa vederbörligen motiverade och exceptionella omständigheter får unionsfinansiering även beviljas utan något meddelande om ansökningsomgång i enlighet med artikel 198 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509*, inbegripet i sådana fall som avses i första stycket e i den artikeln.”
7. Artikel 12 ska ersättas med följande:
”Artikel 12 Tilldelningskriterier
1. I enlighet med artikel 203 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska varje förslag bedömas på grundval av följande kriterier:
a) Förslagets bidrag till spetskompetens på försvarsområdet, särskilt genom att visa att de förväntade resultaten av den föreslagna åtgärden innebär avsevärda fördelar jämfört med befintliga försvarsprodukter eller befintlig försvarsteknik.
b) Kvaliteten och effektiviteten när det gäller genomförande av åtgärden.
2. Utöver kriterierna i punkt 1 ska varje förslag, i varje enskild ansökningsomgång, bedömas på grundval av ett eller flera av följande kriterier enligt vad som anges i arbetsprogrammet:
a) Förslagets bidrag till innovation eller omvälvande potential inom den europeiska försvarsindustrin, särskilt genom att visa att den föreslagna åtgärden inbegriper banbrytande eller nya koncept och strategier som inte tidigare tillämpats i försvarssektorn.
b) Förslagets bidrag till den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens konkurrenskraft genom att skapa nya marknadsmöjligheter i och utanför unionen och snabba upp företagens tillväxt i hela unionen.
c) Förslagets bidrag till minskat beroende av källor utanför unionen och stärkt försörjningstrygghet för försvarsprodukter i hela unionen.
d) Förslagets bidrag till gränsöverskridande samarbete mellan rättsliga enheter som är etablerade i medlemsstater eller associerade länder, särskilt med små och medelstora företag och midcap-bolag som tillför ett väsentligt mervärde till åtgärden, som mottagare, som underleverantörer som deltar i åtgärden eller som andra rättsliga enheter i leveranskedjan.
e) Förslagets bidrag till ökad effektivitet under hela livscykeln för försvarsprodukter och teknik, inbegripet kostnadseffektivitet och potentiella synergieffekter när det gäller förfaranden för upphandling, underhåll och avveckling.
f) Förslagets bidrag till ytterligare integrering av den europeiska försvarsindustrin i hela unionen, särskilt när det gäller gemensam användning, gemensam äganderätt eller gemensamt underhåll av den slutliga produkten eller tekniken.
g) Förslagets bidrag till att tillgodose behoven hos medlemsstater och associerade länder med högst exponering för risken att konventionella militära hot ska bli verklighet.
3. Närmare bestämmelser om urvalsförfaranden och tillämpning av de tilldelningskriterier som anges i punkt 2 ska fastställas i arbetsprogrammet, inbegripet eventuell viktning av kriterierna, tröskelvärden för poängsättning och, i förekommande fall, regler för hantering av likvärdiga förslag, med beaktande av målen för ansökningsomgången.”
8. Artikel 13 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2. Genom undantag från punkt 1 i den här artikeln får stödet från fonden inte överstiga 20 % av de stödberättigande kostnaderna för sådana verksamheter som avses i artikel 10.3 e, dock utan att detta påverkar de högre finansieringssatser som får tillämpas i enlighet med punkt 3 i den här artikeln.”
b) I punkt 3 ska leden a och b ersättas med följande:
”a) För en åtgärd som utvecklas inom ramen för ett projekt inom Pesco, som inrättats genom rådets beslut (Gusp) 2017/2315, eller inom ramen för en struktur för europeiska försvarsmaterielprogram (Seap), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/2643, får finansieringssatsen höjas med ytterligare 10 procentenheter.
b) Finansieringssatsen för en verksamhet får höjas i enlighet med denna punkt om minst 10 % av de totala stödberättigande kostnaderna för verksamheten avsätts till små och medelstora företag som är etablerade i medlemsstater eller associerade länder och som deltar i verksamheten som mottagare, underleverantörer eller andra rättsliga enheter i leveranskedjan. Finansieringssatsen får höjas med de procentenheter som motsvarar den procentandel av de totala stödberättigande kostnaderna för verksamheten som avsätts till små och medelstora företag om dessa är etablerade i medlemsstater eller associerade länder där mottagare som inte är små eller medelstora företag eller midcap-bolag är etablerade och om de deltar i verksamheten som mottagare, underleverantörer eller andra rättsliga enheter i leveranskedjan, upp till ytterligare 10 procentenheter. Finansieringssatsen får höjas med de procentenheter som motsvarar två gånger den procentandel av de totala stödberättigande kostnaderna för verksamheten som avsätts till gränsöverskridande små och medelstora företag.
9. Artikel 14.1 ska ersättas med följande:
”1. Trots artikel 201 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska endast en samordnares ekonomiska kapacitet kontrolleras.”
10. I artikel 17.2 ska led b ersättas med följande:
”b) får i särskilda fall tillåta att flera kontrakt tilldelas genom samma förfarande (flera leverantörer),”.
11. Artikel 22 ska utgå.
12. Artikel 23 ska ändras på följande sätt:
a) Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:
”3. Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas handlingsfrihet i fråga om deras politik för överföring och export av försvarsrelaterade produkter. När det gäller överföringar ska medlemsstaterna sträva efter att använda alla verktyg som står till deras förfogande, såsom generella överföringstillstånd enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG, och undvika oproportionerliga administrativa krav för att säkerställa ett smidigt genomförande av åtgärderna.
4. När det gäller resultat som mottagarna genererat genom utvecklingsåtgärder som får stöd genom fonden, och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 i denna artikel, ska kommissionen underrättas i förväg om varje överföring av äganderätt till ett icke-associerat tredjeland eller en enhet från ett icke-associerat tredjeland som sker inom tre år efter slutbetalningen av åtgärden. I fall då en sådan överföring av äganderätt strider mot unionens och dess medlemsstaters försvars- och säkerhetsintressen eller de mål som föreskrivs i artikel 3 ska stöd som tillhandahållits från fonden återbetalas.
b) Följande punkt ska läggas till:
”6. För att bedöma resultaten av utvecklingsåtgärderna och för att bedöma deras potentiella användning för offentlig försvarsplanering och förmågeutveckling ska de nationella myndigheter som samfinansierar en åtgärd och de mottagare som genererar resultaten inleda förhandlingar om att mottagarna ska bevilja de nationella myndigheterna nyttjanderätt till dessa resultat på rättvisa och rimliga villkor som ska överenskommas med de mottagare som genererar dessa resultat. Nyttjanderätten ska inte medföra någon överföring av äganderätten till immateriella rättigheter eller sakkunskap som finns i dessa och ska begränsas till icke-kommersiell och icke-konkurrenspräglad användning. Denna nyttjanderätt ska inte omfatta underliggande immateriella rättigheter utom när detta är strikt nödvändigt för att förstå resultaten av åtgärden, och då ska detta kräva att ägarna av dessa underliggande immateriella rättigheter har gett sitt samtycke i förväg.
Villkoren för åtnjutande av sådan nyttjanderätt ska fastställas i avtalsförhållandet mellan mottagarna och de nationella myndigheter som samfinansierar åtgärden.”
13. Artikel 24.1 ska ersättas med följande:
”1. Fonden ska genomföras med hjälp av sådana årliga eller fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 110.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. I arbetsprogrammen ska i tillämpliga fall det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser anges.”
Artikel6¶Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 9.6 tredje stycket i förordning (EU) 2021/697, i dess lydelse enligt den här förordningen, ska tillämpas från och med den 1 januari 2025.
1 EUT C, C/2026/30, 16.1.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/30/oj.
2 Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 september 2026 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 9 oktober 2026.
3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2006/1907/oj).
4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/1272/oj).
5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2012/528/oj).
6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 av den 20 juni 2019 om långlivade organiska föroreningar (EUT L 169, 25.6.2019, s. 45, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/1021/oj).
7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 av den 29 april 2021 om inrättande av Europeiska försvarsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2018/1092 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 149, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/697/oj).
8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/2643 av den 16 december 2025 om inrättande av programmet för europeisk försvarsindustri och en ram med åtgärder för snabb tillgång till och leverans av försvarsprodukter (Edip-förordningen) ( EUT L, 2025/2643, 29.12.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/2643/oj).
9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget ( EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).
10 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/81/oj).”
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget ( EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).”
12 Rådets beslut (Gusp) 2017/2315 av den 11 december 2017 om upprättande av permanent strukturerat samarbete och om fastställande av förteckningen över deltagande medlemsstater (EUT L 331, 14.12.2017, s. 57, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2017/2315/oj).
13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/2643 av den 16 december 2025 om inrättande av programmet för europeisk försvarsindustri och en ram med åtgärder för snabb tillgång till och leverans av försvarsprodukter (Edip-förordningen) ( EUT L, 2025/2643, 29.12.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/2643/oj).”
14 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (EUT L 146, 10.6.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/43/oj).”