Förslag till avgörande av generaladvokat Richard de la Tour – Mål C‑770/21 OGL-Food Trade Lebensmittelvertrieb
I. Inledning
1. Begäran om förhandsavgörande rör tolkningen av artiklarna 22, 44, 70 och 74 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2339 av den 14 december 2016, artiklarna 127 och 142 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex, i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/604 av den 18 april 2018, och artikel 75 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/891 av den 13 mars 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker och komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller påföljder som ska tillämpas på dessa sektorer och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011, i dess lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1145 av den 7 juni 2018.
2. Begäran har framställts inom ramen för en tvist mellan företaget OGL-Food Trade Lebensmittelvertrieb GmbH (nedan kallat OGL-Food) och Direktor na Teritorialna direktsia ”Mitnitsa Plovdiv” pri Agentsia ”Mitnitsi” (direktören för den centrala tullmyndighetens regionala tulldirektorat i Plovdiv, Bulgarien, nedan kallad tulldirektören) angående det transaktionsvärde som deklarerats för import av färsk zucchini med ursprung i Turkiet.
3. Målet ger EU-domstolen tillfälle att precisera under vilka omständigheter ett beslut av tullmyndigheterna att inte godta ett transaktionsvärde kan överklagas till domstol och, i synnerhet, huruvida skälen för beslutet kan ändras under domstolsförfarandet.
4. I förevarande förslag till avgörande, som på EU-domstolens begäran begränsas till prövningen av den första och den andra frågan, föreslår jag att dessa frågor ska besvaras så, att skälen i tullbeslutet inte kan ändras under domstolsförfarandet, samt i andra hand att bedömningen av ställningen som juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet omfattas av nationell rätt, och att de av den hänskjutande domstolen föreslagna bedömningskriterierna därför endast är relevanta om de med stöd av nationell rätt kan användas för att fastställa denna rättsliga ställning.
II. Tillämpliga bestämmelser
A. Tullagstiftningen
1. Unionens tullkodex
5. Artikel 1.1 i unionens tullkodex har följande lydelse:
”Genom denna förordning fastställs en tullkodex för unionen … som fastställer de allmänna regler och förfaranden som ska tillämpas på varor som förs in i eller ut ur [Europeiska] unionens tullområde.
Utan att det påverkar tillämpningen av internationell rätt, internationella konventioner eller unionslagstiftning på andra områden ska kodexen tillämpas enhetligt inom hela unionens tullområde.”
6. I artikel 5.1 och 5.3 i unionens tullkodex föreskrivs följande:
”I [unionens tullkodex] gäller följande definitioner:
1. tullmyndigheter: de tullförvaltningar i medlemsstaterna som ansvarar för tillämpningen av tullagstiftningen samt alla andra myndigheter som enligt nationell lagstiftning har befogenhet att tillämpa viss tullagstiftning.
…
3. tullkontroller: särskilda åtgärder som vidtas av tullmyndigheterna för att säkerställa efterlevnad av tullagstiftningen och annan lagstiftning om införsel, utförsel, transitering, befordran, lagring och slutanvändning av varor som befordras mellan unionens tullområde och länder eller territorier som är belägna utanför det området, och om förekomst och befordran inom unionens tullområde av icke-unionsvaror och varor som omfattas av förfarandet för slutanvändning.”
7. Artikel 22 i tullkodexen har rubriken ”Beslut som fattas på ansökan”. I artikel 22.6 och 22.7 föreskrivs följande:
”6. Innan tullmyndigheterna fattar ett beslut som skulle vara negativt för den sökande, ska de meddela på vilka grunder de avser att basera sitt beslut till den sökande, som ska ges möjlighet att framföra sin ståndpunkt inom en föreskriven tid från och med den dag då denne mottar meddelandet eller ska anses ha mottagit det. När den tiden löpt ut ska den sökande i lämplig form meddelas beslutet.
…
7. Ett beslut som är negativt för den sökande ska innehålla en beskrivning av de grunder på vilka det baseras och ska innehålla en hänvisning till rätten att överklaga enligt artikel 44.”
8. Artikel 29 i tullkodexen, med rubriken ”Beslut som fattas utan föregående ansökan”, har följande lydelse:
”Utom när en tullmyndighet agerar som en rättslig myndighet ska artiklarna 22.4, 22.5, 22.6, 22.7 … också gälla beslut som tullmyndigheterna fattar utan en föregående ansökan från den berörda personen.”
9. I artikel 44 i tullkodexen, med rubriken ”Rätt att överklaga” föreskrivs följande:
”1. Varje person ska ha rätt att överklaga beslut som fattats av tullmyndigheterna när det gäller tillämpningen av tullagstiftningen om beslutet eller sanktionen berör personen direkt och personligen.
…
2. Rätten att överklaga får utövas i åtminstone två instanser:
a) I första instans, vid tullmyndigheterna eller en rättslig myndighet eller ett annat organ som utsetts för det ändamålet av medlemsstaterna.
b) I andra instans, vid ett högre oberoende organ, som kan vara en rättslig myndighet eller ett likvärdigt specialiserat organ, enligt gällande bestämmelser i medlemsstaterna.
…
4. Medlemsstaterna ska se till att förfarandet för överklaganden gör det möjligt att skyndsamt bekräfta eller rätta till beslut som fattats av tullmyndigheterna.”
10. Artikel 70 i tullkodexen, med rubriken ”Fastställande av tullvärde grundat på transaktionsvärde”, har följande lydelse:
”1. Grundvalen för varors tullvärde ska vara transaktionsvärdet, det vill säga det pris som faktiskt betalats eller ska betalas för varorna när de säljs för export till unionens tullområde, vid behov justerat.
2. Det pris som faktiskt betalats eller ska betalas ska utgöras av hela den betalning som gjorts eller ska göras av köparen till säljaren eller av köparen till en tredje part till förmån för säljaren för de importerade varorna och inkluderar alla betalningar som gjorts eller ska göras som ett villkor för försäljningen av den importerade vara.
3. Transaktionsvärdet ska tillämpas under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda:
…
d) Att köparen och säljaren inte är varandra närstående eller att förhållandet dem emellan inte påverkar priset.”
11. Artikel 74 i tullkodexen har rubriken ”Metoder som ska användas i andra hand för fastställande av tullvärde”. I artikel 74.1 och 74.2 föreskrivs följande:
”1. Om varors tullvärde inte kan fastställas enligt artikel 70, ska det fastställas genom att punkt 2 a–d genomgås i ordningsföljd fram till och med det första led enligt vilket tullvärdet kan fastställas.
…
2. Det tullvärde som fastställs enligt punkt 1 ska motsvara följande:
…
c) Ett värde som grundas på det pris per enhet till vilket de importerade varorna eller identiska eller liknande importerade varor säljs inom unionens tullområde i den största sammanlagda kvantiteten till personer som inte är säljarna närstående …
…”
2. Genomförandeförordningen för unionens tullkodex
12. I kapitel 3 i genomförandeförordningen för unionens tullkodex, med rubriken ”Varors värde för tulländamål”, i avdelning II, om ”[f]aktorer som ska läggas till grund för tillämpningen av import- eller exporttullar och andra åtgärder beträffande varuhandel”, föreskrivs följande i artikel 127:
”(Artikel 70.3 d i [unionens tullkodex])
1. Vid tillämpning av detta kapitel ska två personer anses vara närstående om ett av följande villkor är uppfyllt:
…
b) De är juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet.
…
e) En av dem kontrollerar direkt eller indirekt den andra.
f) Båda två kontrolleras direkt eller indirekt av en tredje person.
g) Tillsammans kontrollerar de direkt eller indirekt en tredje person.
…”
13. I artikel 134 i genomförandeförordningen, med rubriken ”Transaktioner mellan varandra närstående personer”, föreskrivs följande:
”(Artikel 70.3 d i [unionens tullkodex])
1. Om köparen och säljaren är varandra närstående, och i syfte att fastställa om ett sådant förhållande inte har påverkat priset, ska omständigheterna kring försäljningen undersökas vid behov och deklaranten ges tillfälle att lämna ytterligare detaljuppgifter som kan behövas om dessa omständigheter.
2. Varorna ska dock värderas i enlighet med artikel 70.1 i kodexen, om deklaranten visar att det deklarerade transaktionsvärdet ligger mycket nära ett av följande testvärden, fastställt vid samma eller ungefär samma tidpunkt:
…
b) Tullvärdet på identiska eller liknande varor, fastställt i enlighet med artikel 74.2 c i [tullkodexen].
…”
14. I artikel 142 i genomförandeförordningen föreskrivs följande:
”(Artikel 74.2 c i [unionens tullkodex])
1. Det pris per enhet som används för att fastställa tullvärdet enligt artikel 74.2 c i [unionens tullkodex] ska utgöras av det pris till vilket de importerade varorna eller identiska eller liknande importerade varor säljs inom unionen, i det skick de importerats, vid eller kring tidpunkten för importen av de varor som värderas.
…
4. Följande typer av försäljning ska inte beaktas vid fastställandet av tullvärdet enligt artikel 74.2 c i [unionens tullkodex]:
…
b) Försäljning till närstående personer.
…
5. Vid fastställandet av tullvärdet ska följande avdrag göras från det pris per enhet som fastställts i enlighet med punkterna 1–4:
…
c) Importtullar och andra avgifter som ska betalas i unionens tullområde på grund av importen eller försäljningen av varorna.
…”
B. Lagstiftning rörande import av frukt och grönsaker för vilka ett ingångspris tillämpas
1. Förordning (EU) nr 1308/2013
15. I skäl 147 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2393 av den 13 december 2017, anges följande:
”Systemet med ingångspriser bör upprätthållas för vissa produkter. I syfte att säkerställa att det systemet är effektivt bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på kontroll av riktigheten av det deklarerade priset för ett parti med användning av ett schablonimportvärde och de villkor enligt vilka det krävs att en säkerhet ställs.”
16. I artikel 181 i förordning nr 1308/2013, med rubriken ”Ingångspris för vissa produkter från sektorerna för frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker samt vin”, föreskrivs följande:
”1. Vid tillämpning av tullsatsen i Gemensamma tulltaxan för produkter från sektorerna för frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker samt för druvsaft och druvmust ska ingångspriset på ett parti vara detsamma som dess tullvärde beräknat enligt rådets förordning (EEG) nr 2913/92[] och kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93[].
2. För att säkerställa att systemet är effektivt, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa att korrektheten av det anmälda ingångspriset för ett parti ska kontrolleras med användning av ett schablonimportvärde och för att fastställa enligt vilka villkor det krävs att en säkerhet ställs.
3. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler för beräkningen av det schablonimportvärde som avses i punkt 2. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.”
2. Delegerad förordning 2017/891
17. Avdelning III i delegerad förordning 2017/891, med rubriken ”Handel med tredjeländer – ingångsprissystem”, innehåller artiklarna 73–75.
18. Artikel 74 i nämnda delegerade förordning har rubriken ”Anmälan av priser och importerade produktkvantiteter”. I artikel 74.1 föreskrivs följande:
”För varje produkt och för de perioder som anges i del A i bilaga VII ska medlemsstaterna, för varje marknadsdag och ursprung, senast kl. 12.00 (lokal tid i Bryssel) påföljande arbetsdag, meddela kommissionen följande uppgifter:
a) De genomsnittliga representativa priserna på produkter som importerats från tredjeländer och sålts på medlemsstaternas importmarknader.
b) De totala kvantiteter som de i led a nämnda priserna avser.
Vid tillämpningen av första stycket led a ska medlemsstaterna meddela kommissionen de importmarknader som de anser representativa, och som ska omfatta London, Milano, Perpignan och Rungis.
Om de totala kvantiteter som nämns i första stycket led b understiger tio ton ska motsvarande priser inte meddelas kommissionen.”
19. Artikel 75 i delegerad förordning, med rubriken ”Beräkning av ingångspris”, har följande lydelse:
”1. Vid tillämpning av artikel 181.1 i förordning [nr 1308/2013] ska produkter inom sektorerna för frukt och grönsaker samt bearbetad frukt och bearbetade grönsaker som avses i denna artikel vara de som förtecknas i bilaga VII till denna förordning.
2. När tullvärdet av de produkter som förtecknas i del A i bilaga VII ska bestämmas enligt det transaktionsvärde som avses i artikel 70 förordning (EU) nr 952/2013 och tullvärdet är mer än 8 % högre än det schablonbelopp som beräknats av kommissionen som ett schablonvärde vid import vid den tidpunkt då deklaration för produkternas övergång till fri omsättning lämnas, ska importören ställa den garanti som avses i artikel 148 i [genomförandeförordningen för unionens tullkodex]. I detta fall ska importtullen för de produkter som förtecknas i del A i bilaga VII till denna förordning motsvara det tullbelopp som importören skulle ha betalat om den aktuella produkten hade klassificerats på grundval av det ifrågavarande schablonvärdet vid import.
…
3. När tullvärdet av de produkter som förtecknas i del A i bilaga VII beräknas i enlighet med artikel 74.2 c i [unionens tullkodex] ska tullen dras av i enlighet med artikel 38.1 i genomförandeförordning (EU) 2017/892.[] Importören ska i sådana fall ställa en garanti med ett belopp som motsvarar den tull som han skulle ha betalat om produkten hade klassificerats på grundval av det tillämpliga schablonvärdet vid import.
4. Tullvärdet av varor som importeras i konsignation ska fastställas direkt i enlighet med artikel 74.2 c i [unionens tullkodex], och för detta ändamål ska schablonvärdet vid import, beräknat i enlighet med artikel 38 i genomförandeförordning [2017/892], tillämpas under gällande perioder.
5. Importören ska inom en månad från försäljningen av de aktuella produkterna, dock senast fyra månader efter dagen för godkännandet av deklarationen för övergång till fri omsättning för produkterna, visa att partiet har avsatts på villkor som bekräftar korrektheten av de priser som avses i artikel 70 i [unionens tullkodex], eller fastställa det tullvärde som avses i artikel 74.2 c i [denna kodex].
Underlåtelse att hålla någon av dessa tidsfrister ska medföra förlust av den garanti som ställts, utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 6.
Den garanti som ställts ska frisläppas om bevis för att avsättningsvillkoren iakttas visas på ett för tullmyndigheterna tillfredsställande sätt. I annat fall ska garantin förverkas som betalning för importtullen.
För att visa att partiet har avyttrats på de villkor som anges i första stycket ska importören, utöver fakturan, tillgängliggöra alla handlingar som är nödvändiga för att genomföra de relevanta tullkontrollerna i samband med försäljning och avyttring av varje produkt i partiet i fråga, inbegripet handlingar som avser transport, försäkring, hantering och lagring av partiet.
…
6. Medlemsstatens behöriga myndigheter får efter en välmotiverad ansökan från importören förlänga den tidsfrist på fyra månader som avses i punkt 5 första stycket med högst tre månader.
…”
20. Del A i bilaga VII till delegerad förordning 2017/891 innehåller bland annat följande post: KN-nr Beskrivning Tillämpningsperiod 07099070 Zucchini/squash 1 januari–31 december
3. Genomförandeförordning 2017/892
21. Artikel 38 i genomförandeförordning 2017/892 har rubriken ”Schablonimportvärden”. I artikel 38.1 och 38.2 föreskrivs följande:
”1. För varje produkt och för de tillämpningsperioder som anges i del A i bilaga VII till delegerad förordning [2017/891] ska kommissionen varje arbetsdag och för varje ursprung fastställa ett schablonimportvärde som motsvarar det viktade genomsnittet av de representativa priser som avses i artikel 74 i den förordningen, med avdrag för ett standardbelopp på 5 euro/100 kg och värdetullen.
2. Om ett schablonimportvärde fastställs för produkterna och för de tillämpningsperioder som anges i del A i bilaga VII till delegerad förordning [2017/891], i enlighet med artiklarna 74 och 75 i den förordningen och den här artikeln, ska det enhetspris som avses i artikel 142 i kommissionens genomförandeförordning [för unionens tullkodex] inte tillämpas. Detta enhetspris ska ersättas med det schablonimportvärde som avses i punkt 1.”
4. Förordning (EEG) nr 2658/87
22. Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1602 av den 11 oktober 2018, innehåller bland annat följande post i bilaga I, del 3, avdelning I, bilaga 2: KN-nr Varuslag Konventionell tullsats (%) 07099310 Zucchini: … … … Under tiden 1 april–31 maj: Med ett ingångspris per 100 kg netto på: Minst 69,2 € 12,8 Minst 67,8 € men mindre än 69,2 € 12,8 + 1,4 €/100 kg/net Minst 66,4 € men mindre än 67,8 € 12,8 + 2,8 €/100 kg/net Minst 65 € men mindre än 66,4 € 12,8 + 4,2 €/100 kg/net Minst 63,7 € men mindre än 65 € 12,8 + 5,5 €/100 kg/net Mindre än 63,7 € 12,8 + 15,2 €/100 kg/net … … …
III. Bakgrund till tvisten och tolkningsfrågorna
23. Den 23 april 2019 ingav OGL Food, i egenskap av importör, en tulldeklaration till tullkontoret i Svilengrad (Bulgarien), i vilken företaget, enligt förfarandet för övergång till fri omsättning för slutkonsumtion, importerade ”färsk zucchini” enligt undernummer 07099310 i nomenklaturen för varor med en vikt på 4800 kg med ursprung i Turkiet (nedan kallat det omtvistade partiet), för ett tullvärde, omräknat till euro, på 90,81 euro per 100 kg. Exportör var ett företag med säte i Antalya (Turkiet).
24. För den 23 april 2019 fastställde kommissionen schablonimportvärdet för zucchini oavsett ursprung till 53,80 euro per 100 kg. Eftersom det deklarerade transaktionsvärdet för det omtvistade partiet översteg detta schablonimportvärde med mer än 8 %, ställde OGL-Food i enlighet med artikel 75.2 i delegerad förordning 2017/891 en garanti på 982,17 bulgariska leva (BGN) (cirka 502 euro).
25. Efter att ha fastställt det totala pris, inklusive diverse kostnader, som OGL-Food hade betalat för att köpa det omtvistade partiet till 109,6 euro per 100 kg, underrättade tullmyndigheten i en skrivelse av den 24 april 2019 OGL-Food om att företaget enligt artikel 75.5 i delegerad förordning 2017/891 var skyldigt att visa att det omtvistade partiet hade avsatts på marknaden på villkor som bekräftade korrektheten av det deklarerade tullvärdet.
26. Den 23 maj 2019 ingav OGL-Food ett antal handlingar till tullmyndigheten avseende bland annat köp och försäljning av det omtvistade partiet och begärde, på grundval av framlagda bevis, att den ställda garantin skulle frisläppas.
27. Enligt det angivna försäljningspriset sålde OGL-Food det omtvistade partiet till ett pris av 106 euro per 100 kg. Eftersom detta pris var lägre än det totala inköpspris på 109,6 euro per 100 kg som OGL-Food hade betalat för att köpa det omtvistade partiet, ansåg tullmyndigheten att företaget inte hade visat att partiet hade avsatts på villkor som bekräftade korrektheten av det deklarerade transaktionsvärdet. Under dessa omständigheter måste garantin, i enlighet med artikel 75.5 tredje stycket i delegerad förordning 2017/891, förverkas som betalning av importtullarna.
28. I enlighet med artikel 22.6 i unionens tullkodex underrättades OGL-Food om de skäl som tulldirektören avsåg att basera sitt beslut på och uppmanades att yttra sig inom 30 dagar.
29. I sitt yttrande gjorde OGL-Food för det första gällande att artikel 75 i delegerad förordning 2017/891 inte innebär att vidareförsäljningen måste ske med vinst för att det ska anses styrkt att det deklarerade transaktionsvärdet utgör korrekt tullvärde. OGL-Food underströk därefter att denna försäljning ingick i en långvarig affärsförbindelse med den internationella stormarknadskedjan Lidl och att en undersökning över en längre period hade kunnat påvisa en vinst. Slutligen påpekade OGL-Food att det pris till vilket företaget sålde det omtvistade partiet var betydligt högre än kommissionens beräknade schablonimportvärde för dessa produkter av den 23 april 2019.
30. Genom beslut av den 30 oktober 2020 beslutade tulldirektören bland annat att den ställda garantin skulle förverkas som betalning för de importtullar som fastställts till 982,17 BGN. Detta beslut grundade sig för det första på den omständigheten att OGL-Food inte hade lämnat några uppgifter som kunde förklara den betydande skillnaden mellan det deklarerade transaktionsvärdet på 90,81 euro per 100 kg och schablonimportvärdet på 53,80 euro per 100 kg, såsom att det omtvistade partiet var av exceptionell kvalitet eller att produkterna var ekologiska, utan endast beskrev dessa som ”av högsta kvalitet”. För det andra ansåg tulldirektören att den förlust som uppkommit vid försäljningen av det omtvistade partiet räckte för att anse att OGL-Food inte hade visat att partiet hade avsatts på villkor som bekräftade korrektheten av det deklarerade transaktionsvärdet i den mening som avses i artikel 75.5 i delegerad förordning 2017/891.
31. Till stöd för sin talan om ogiltigförklaring av beslutet av den 30 oktober 2020, som väckts vid Administrativen sad Sofia-grad (Förvaltningsdomstolen i Sofia stad), har OGL-Food gjort gällande att de uppgifter som lämnats till tullmyndigheten, vilka inte bestritts, bekräftar att det deklarerade transaktionsvärdet uppfyller villkoren i artikel 70 i unionens tullkodex. OGL-Food har i detta sammanhang preciserat att vinsten från försäljningen av jämförbara produkter till en konkret kund ska beräknas månadsvis och inte för varje enskild transaktion. Vidare bekräftar det omtvistade partiets försäljningspris på unionsmarknaden, beräknat i enlighet med artikel 74.2 c i unionens tullkodex, att det deklarerade transaktionsvärdet var korrekt. OGL-Food har vidare tillagt att detta företag och Lidl inte är kompanjoner i någon affärsverksamhet i den mening som avses i artikel 127.1 b i genomförandeförordningen för unionens tullkodex.
32. Tulldirektören har för det första påpekat att OGL-Food inte har lämnat några uppgifter som kan motivera att det höga deklarerade transaktionsvärdet i förhållande till schablonimportvärdet, såsom att de berörda produkterna har en exceptionell kvalitet eller härrör från ekologiskt jordbruk. För det andra är den omständigheten att OGL-Food sålt det omtvistade partiet med förlust inte förenlig med marknadslogiken, enligt vilken affärer ingås med avsikten att göra vinst. För det tredje kan unionens tullkodex tillämpas utan att detta påverkar tillämpningen av delegerad förordning 2017/891. En sådan tillämpning utesluter emellertid möjligheten att beakta andra importtransaktioner vid bedömningen av huruvida det transaktionsvärde som deklarerats för importen av det omtvistade partiet var korrekt. För det fjärde är den alternativa metod för att fastställa tullvärdet som anges i artikel 74.2 c i unionens tullkodex inte tillämplig i förevarande fall.
33. Den hänskjutande domstolen förefaller anse att bedömningen i beslutet av den 30 oktober 2020, som var till OGL-Foods nackdel, inte är förenlig med de nationella domstolarnas praxis avseende tolkningen av artikel 75.5 i delegerad förordning 2017/891. Den hänskjutande domstolen anser emellertid även att de argument som anförts av OGL-Food saknar grund. Enligt den hänskjutande domstolen ska det särskilt prövas huruvida förhållandet mellan OGL-Food och exportören och dennes kund i unionen, Lidl, gör det möjligt att kvalificera dem som varandra närstående personer i den mening som avses i artikel 70.3 d och artikel 74.2 c i unionens tullkodex.
34. I avsaknad av ett handelsavtal eller annat rättsförhållande mellan parterna ska det nämligen bedömas huruvida de varaktiga, periodiska och återkommande leveransförbindelser som är i fråga i det nationella målet, vilka återspeglas i fakturorna och tillhörande bokföring, räcker för att exportören och OGL-Food ska klassificeras som ”juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet”, i den mening som avses i artikel 127.1 b i genomförandeförordningen för unionens tullkodex, och således som varandra närstående personer, i den mening som avses i artikel 70.3 d i unionens tullkodex, vilket innebär att det ska prövas huruvida detta samband har påverkat partiets deklarerade transaktionsvärde.
35. Vid den hänskjutande domstolen har OGL-Food vidare gjort gällande att tullmyndigheten borde ha godtagit det deklarerade transaktionsvärdet på grund av att det låg nära det tullvärde för identiska eller liknande varor som den sakkunnige värderaren på OGL-Foods begäran hade fastställt i enlighet med artikel 74.2 c i unionens tullkodex. Den hänskjutande domstolen anser att det för att bedöma huruvida detta argument, som grundas på artikel 134.2 b i genomförandeförordningen för unionens tullkodex, är relevant ska göras en bedömning av huruvida OGL-Food och dess köpare i första handelsledet, Lidl, är närstående personer i den mening som avses i artikel 74.2 c i unionens tullkodex och artikel 142.4 b i genomförandeförordningen för unionens tullkodex, i vilken det fastställs vilken metod som ska tillämpas. Den hänskjutande domstolen anser i detta avseende att begreppet ”närstående personer” har samma innebörd i artiklarna 70.3 d och 74.2 c i unionens tullkodex som i artiklarna 127.1 och 142.4 b i genomförandeförordningen för unionens tullkodex.
36. Den hänskjutande domstolen vill emellertid få klarhet i huruvida en importör kan åberopa den deduktiva metod som föreskrivs i artikel 74.2 c i unionens tullkodex för första gången när beslutet om fastställande av tullskulden överklagas, det vill säga efter utgången av de frister som föreskrivs i artikel 75.5 och 75.6 i delegerad förordning 2017/891 som innebär att garantin förverkas. Om denna fråga ska besvaras nekande är den hänskjutande domstolen osäker på huruvida importörens rätt till försvar har iakttagits och huruvida den hänskjutande domstolen kan fastställa att importören är en till exportören eller dennes kund i unionen närstående person i den mening som avses i sistnämnda bestämmelser, trots att det inte var av den anledningen som transaktionsvärdet inte godtogs i beslutet om fastställande av tullskulden.
37. Den hänskjutande domstolen vill även få klarhet i huruvida artikel 75.5 i delegerad förordning 2017/891 ska tolkas så, att importören ska inge ett köpeavtal eller någon annan likvärdig handling, huruvida tullmyndigheten kan beakta den omständigheten att det omtvistade partiet har sålts till underpris på unionsmarknaden och huruvida omständigheterna kring denna förlustbringande försäljning är relevanta vid tillämpningen av denna bestämmelse.
38. Den hänskjutande domstolen vill slutligen få klarhet i huruvida artikel 75.5 i delegerad förordning 2017/891 ska tolkas så, att tullmyndigheten får fastställa tullvärdet till schablonimportvärdet när det deklarerade transaktionsvärdet är onormalt högt, utan att äktheten av den faktura som exportören har upprättats och bevisen för att denna har betalats ifrågasätts, och importören inte inkommit med ytterligare bevisning för att visa att det deklarerade transaktionsvärdet är korrekt.
39. Mot bakgrund av det ovan anförda beslutade Administrativen sad Sofia-grad (Förvaltningsdomstolen i Sofia stad) att vilandeförklara målet och begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen avseende följande frågor:
”1) Ska det, med hänsyn till artikel 70.1 i [unionens tullkodex] jämförd med artikel 75.5 första stycket och artikel 75.6 i [delegerad förordning 2017/891] antas att följande är relevant för bedömningen av kravet i artikel 70.3 d i [unionens tullkodex] – att ’köparen och säljaren inte är varandra närstående’ – i fråga om tillämpningen för tulländamål av transaktionsvärdet för produkter på en specifik tulldeklaration gällande import av grönsaker: Om ovanstående omständigheter är relevanta, innebär de då att den importerande handelsidkaren och den exporterande handelsidkaren, alternativt importören och köparen i det första handelsledet i unionen, kan klassificeras som ’juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet’ eller som närstående personer enligt artikel 127.1 [b] och artikel 142.4 [b] i [genomförandeförordningen för unionens tullkodex]? Om ovanstående omständigheter förvisso är relevanta men inte tillräckliga för att handelsidkarna ska betraktas som närstående personer, måste det då, i syfte att motverka undvikande av tullar och förlust av skatteintäkter till unionens budget, vid prövningen enligt artikel 75.6 i … [delegerad förordning 2017/891] göras en bedömning av om förhållandet mellan handelsidkarna har påverkat fastställandet av det högre priset på de specifika importerade produkterna, även om hänsyn tas till den efterföljande försäljningen med förlust i det första handelsledet i unionen?
Uppgifter om de rättsliga förhållandena mellan parterna som är involverade i import och försäljning av nämnda produkter i det första handelsledet i unionen, innefattande uppgifter om långsiktiga och återkommande leveranser av produkter av detta slag, i betydande mängder och till ett betydande värde, som utesluter slutsatsen att förhållandet mellan parterna i samband med den specifika importen var tillfälligt;
Uppgifter från importören om de fakturor som utfärdats för leveranserna, betalning av pris och registreringen av fakturorna i importörens bokföring och mervärdesskattebokföring, samt i samband med utnyttjat avdrag för ingående mervärdesskatt avseende den specifika importen;
Att det angivna transaktionsvärdet för den specifika import som ska bedömas är betydligt högre än det schablonimportvärde för samma produkt som fastställts av kommissionen för att tillämpa importtullar inom grönsakssektorn, samtidigt som samma produkt säljs med förlust i unionen;
Att importören varken har uppvisat ett avtal, vilket tullmyndigheterna kräver i samband med den specifika importen, eller någon annan handling som utvisar något annat rättsförhållande mellan parterna?
2) Ska artikel 47.1 och artikel 41.2 c i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna [nedan kallad stadgan], jämförd med importörens överklaganderätt enligt artikel 44.1 i [unionens tullkodex], tolkas på så vis att det av tullmyndigheternas skyldighet att enligt artikel 29 jämförd med artikel 22.7 i tullkodexen motivera beslutet samt omständigheterna i det specifika fallet med beaktande av att domstolen vid förfarandet i första instans ex officio har att pröva beslutets laglighet, inklusive aspekter som inte gjorts gällande i rättegången, och att ex officio hämta in nya bevis och utse experter, kan dras slutsatsen att:
Förutsättningen enligt artikel 70.3 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen att ’köparen och säljaren inte är varandra närstående eller att förhållandet … inte påverkar priset’ först kan fastställas i domstolsförfarandet, eller måste tullmyndigheten bedöma denna fråga redan som en del i motiveringen av det överklagade beslutet?
Om importören trots att processuell möjlighet till det har funnits inte uttryckligen har angett att denne kommer att fastställa värdet av de importerade produkterna med stöd av den deduktiva metoden enligt artikel 74.2 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen, skulle detta strida mot artikel 75.5 och artikel 75.6 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/891 av den 13 mars 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker – på grund av den uttryckliga tidsfristen för nämnda fastställandet – ifall detta värde skulle fastställas för första gången under överklagandeförfarandet i domstol, även med beaktande av importörens invändningar som grundar sig på att varans försäljningspris i unionen låg nära det angivna transaktionsvärde?
3) Följer det av artikel 75.5 fjärde stycket i [delegerad förordning 2017/891], enligt vilken ’importören… [ska] tillgängliggöra alla handlingar som är nödvändiga för att genomföra de relevanta tullkontrollerna i samband med försäljning och avyttring av varje produkt i partiet i fråga’, mot bakgrund av den tolkning som görs i punkten 1 i domslutet av EU-domstolens dom av den 11 mars 2020, X (Uppbörd av tilläggstull vid import) ( C‑160/18, EU:C:2020:190), för att under omständigheterna i det aktuella fallet bevisa det angivna transaktionsvärdet enligt artikel 70.1 i unionens tullkodex, att:
Tullmyndigheterna och, i det rättsliga förfarandet, domstolen är skyldiga att, för att motverka undvikande av tull och förlust av skatteintäkter, beakta det faktum att den importerade produkten – grönsaker – säljs med förlust i unionen som ett starkt indicium på att det angivna importpriset var onaturligt övervärderat, även med hänsyn till bedömningen av huruvida personerna var närstående och detta påverkat det angivna transaktionsvärdet?
Importören är skyldig att uppvisa ett avtal eller ett annat motsvarande dokument som styrker det pris som ska betalas för produkten när den säljs för export inom unionens tullområde, eller är det tillräckligt med bevis på betalning av det deklarerade värdet vid import? eller
Importören endast behöver lämna in de handlingar som uttryckligen nämns i artikel 75.5 fjärde stycket i delegerad förordning (EU) 2017/891 som bevis på det angivna transaktionsvärdet vid import av grönsaker, vilket innebär att de omständigheter som har samband med förlustbringande försäljning av samma produkter i unionen saknar betydelse för bedömningen enligt artikel 75.6 samma förordning gällande icke-erkännandet av transaktionsvärdet och fastställandet av importtullen?
4) Följer det av artikel 75.5 och artikel 75.6 i [delegerad förordning 2017/891] samt av tolkningen i EU-domstolens dom av den 16 juni 2016, EURO 2004. Ungern ( C‑291/15, EU:C:2016:455), att tullvärdet för import av grönsaker från tredjeländer inte ska bestämmas enligt det angivna transaktionsvärdet, under omständigheterna i det nationella målet, om:
Det angivna transaktionsvärdet är betydligt högre än det schablonimportvärde som kommissionen fastställt för samma produkt i syfte att tillämpa importtullar inom grönsakssektorn;
Tullmyndigheten inte motsätter sig eller på något annat sätt ifrågasätter äktheten av fakturan och bevisningen avseende betalningen av varupriset som lagts fram för att bevisa det faktiskt betalade importpriset;
Importören, trots uppmaning från tullmyndigheten, inte har tillhandahållit följande: ett avtal eller annat motsvarandet dokument som styrker det pris som ska betalas för produkterna när de säljs för export till unionens tullområde, inklusive ytterligare bevis för ekonomiska faktorer avseende produkten som rättfärdigar ett högre värde när produkten köps från exportören, såsom att det rör sig om en ekologisk produkt eller att det specifika partiet grönsaker har en särskild kvalitet?”
40. OGL-Food, tulldirektören den bulgariska regeringen och kommissionen har inkommit med skriftliga yttranden. Dessa parter deltog även i förhandlingen den 25 januari 2023, vid vilken de muntligen besvarade de frågor som domstolens ställt.
IV. Bedömning
A. Inledande anmärkningar om de tillämpliga bestämmelserna
41. Domstolen erinrar om att det i artikel 1.1 i unionens tullkodex föreskrivs att denna kodex fastställer de allmänna regler och förfaranden som ska tillämpas på varor som förs in i eller ut ur unionens tullområde. Vidare anges att kodexen ska tillämpas enhetligt inom hela unionens tullområde, ”[u]tan att det påverkar tillämpningen av … internationella konventioner eller unionslagstiftning på andra områden”. Den tullagstiftning som är tillämplig på frukt och grönsaker enligt förordning nr 1308/2013 och delegerad förordning 2017/891 utgör således en specialreglering i förhållande till unionens tullkodex.
42. I artikel 181 i förordning nr 1308/2013 föreskrivs att det för vissa produkter inom frukt- och grönsakssektorn ska införas ett ingångspris som är lika med partiets tullvärde beräknat i enlighet med unionens tullkodex och dess genomförandeförordning. Vidare ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att fastställa att korrektheten av det anmälda ingångspriset för ett parti ska kontrolleras med användning av ett schablonimportvärde och för att fastställa enligt vilka villkor det krävs att en säkerhet ställs.
43. På grundval av detta föreskrev kommissionen i artikel 74.1 i delegerad förordning 2017/891 att medlemsstaterna skulle göra en daglig anmälan för vissa frukter och grönsaker, däribland zucchini, dels avseende de genomsnittliga representativa priserna på produkter som importerats från tredjeländer och sålts på medlemsstaternas importmarknader, dels avseende de totala kvantiteter av dessa produkter, om dessa överstiger tio ton, som de genomsnittliga priserna avser.
44. När det gäller vad som ska ligga till grund för ingångspriserna för ovannämnda frukter och grönsaker, däribland zucchini, föreskrivs tre metoder för beräkning av tullvärdet i artikel 75 i den delegerade förordningen.
45. Den första beräkningsmetoden baseras på det transaktionsvärde som avses i artikel 70 i unionens tullkodex. Jag erinrar om att det i denna artikel anges att grundvalen för varors tullvärde ska vara transaktionsvärdet, det vill säga det pris som faktiskt betalats eller ska betalas för varorna när de säljs för export till unionens tullområde. I nämnda artikel 70 föreskrivs även att transaktionsvärdet ska tillämpas under förutsättning att ett antal villkor är uppfyllda, bland annat villkoret att köparen och säljaren inte är varandra närstående eller att förhållandet dem emellan inte påverkar priset. I artikel 127.1 b i genomförandeförordningen för unionens tullkodex preciseras att två personer är närstående om de är juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet.
46. I detta första fall ska importören, om det transaktionsvärde som deklarerats av importören av zucchini är mer än 8 % högre än det schablonimportvärde som beräknats av kommissionen vid tidpunkten för övergången till fri omsättning, ställa en garanti som motsvarar det tullbelopp som skulle ha betalats om klassificeringen hade gjorts på grundval av schablonimportvärdet. Det rörliga tullbelopp som ska betalas är noll när zucchinin har ett ingångspris på minst 69,2 euro per 100 kg nettovikt, medan varje sänkning av ingångspriset under denna tröskel medför en motsvarande höjning av det rörliga tullbelopp som ska betalas.
47. Som andra beräkningsmetod kan den deduktiva metoden användas. Jag erinrar om att det i artikel 74.2 c i unionens tullkodex föreskrivs att när transaktionsvärdet inte har fastställts ska tullvärdet grundas på det pris per enhet till vilket de importerade varorna eller identiska eller liknande importerade varor säljs inom unionens tullområde i den största sammanlagda kvantiteten till personer som inte är säljarna närstående. I artikel 142 i genomförandeförordningen för unionens tullkodex preciseras att referensförsäljningen ska ske vid eller kring tidpunkten för importen av de varor som värderas, att försäljning till närstående personer inte ska beaktas, och att bland annat importtullar ska dras av från priset per enhet.
48. När den deduktiva metoden används för ett parti zucchini föreskrivs det i artikel 75.3 i delegerad förordning 2017/891 att tullen ska dras av i enlighet med artikel 38.1 i genomförandeförordning 2017/892 och att importören i sådana fall ska ställa en garanti med ett belopp som motsvarar den tull som han skulle ha betalat om produkten hade klassificerats på grundval av det tillämpliga schablonvärdet vid import. I nämnda artikel 38.1 föreskrivs att kommissionen, bland annat för zucchini, varje arbetsdag och för varje ursprung ska fastställa ett schablonimportvärde som motsvarar det viktade genomsnittet av de representativa priser som avses i artikel 74 i delegerad förordning 2017/891, med avdrag för ett standardbelopp på 5 euro/100 kg och värdetullen.
49. Det tullbelopp som dras av från enhetspriset för ett parti zucchini i syfte att fastställa tullvärdet beräknas således på grundval av schablonimportvärdet den aktuella dagen, i avvaktan på bevis för att enhetspriset är korrekt.
50. Den tredje beräkningsmetoden består av ett förenklat förfarande för varor som importeras i konsignation. För dessa varor föreskrivs i artikel 75.4 i delegerad förordning 2017/891 direkt tillämpning av den deduktiva metoden, men med det särdraget att schablonvärdet vid import, beräknat i enlighet med artikel 38 i genomförandeförordning 2017/892, ska tillämpas. Som jag redan påpekat i punkt 48 i förevarande förslag till avgörande föreskrivs i artikel 38.1 i nämnda genomförandeordning att kommissionen varje dag ska beräkna ett schablonimportvärde. I artikel 38.2 anges att om ett schablonimportvärde fastställs ska det enhetspris som avses i artikel 142 i genomförandeförordningen för unionens tullkodex inte tillämpas och detta enhetspris ersättas med det schablonimportvärde som avses i artikel 38.1.
51. Ett parti zucchini som importeras i konsignation kommer således att få sitt tullvärde fastställt på grundval av schablonimportvärdet för den aktuella dagen. Eftersom detta värde omedelbart blir känt är det inte nödvändigt att föreskriva att det ska ställas en garanti för det fall tullvärdet fastställs senare, vilket är fallet vid de två första beräkningsmetoderna.
52. Frågan om det slutgiltiga fastställandet av tullvärdet tas upp i artikel 75.5 i delegerad förordning 2017/891. I denna punkt föreskrivs nämligen att importören inom en månad från försäljningen av de aktuella produkterna, dock senast fyra månader efter dagen för godkännandet av deklarationen för övergång till fri omsättning för produkterna, ska visa att partiet har avsatts på villkor som bekräftar korrektheten av de priser som avses i artikel 70 i unionens tullkodex, eller fastställa tullvärdet enligt den deduktiva metoden. I nämnda punkt 5 preciseras att underlåtelse att hålla någon av dessa tidsfrister ska medföra förlust av den garanti som ställts och att den garanti som ställts ska frisläppas om bevis för att avsättningsvillkoren iakttas visas på ett för tullmyndigheterna tillfredsställande sätt. I annat fall ska garantin förverkas som betalning för importtullen. För att visa att partiet har avyttrats på de villkor som anges ovan ska importören dessutom, utöver fakturan, tillgängliggöra alla handlingar som är nödvändiga för att genomföra de relevanta tullkontrollerna i samband med försäljning och avyttring av varje produkt i partiet i fråga, inbegripet handlingar som avser transport, försäkring, hantering och lagring av partiet.
53. Tolkningen av artikel 75.5 i delegerad förordning 2017/891 är central för de tolkningsfrågor som har hänskjutits till domstolen. Jag kommer att inleda med att pröva den andra frågan, som avser möjligheten att ändra skälen i tullbeslutet under domstolsförfarandet, och kommer därefter att pröva den första frågan, som avser begreppet kompanjoner eller varandra närstående personer.
B. Den andra frågan
54. Den hänskjutande domstolen vill i huvudsak få klarhet i huruvida metoden för att fastställa tullvärdet på importerade varor, på domstolens eller importörens initiativ, kan ändras under domstolsförfarandet och således efter utgången av de frister som importören enligt artikel 75.5 och 75.6 i delegerad förordning 2017/891 har på sig för att motivera det deklarerade tullvärdet, med beaktande av rätten till ett effektivt rättsmedel och motiveringsskyldigheten i artikel 47 och artikel 41.2 c i stadgan respektive i artikel 44.1 och artikel 29, jämförd med artikel 22.7, i unionens tullkodex. Den hänskjutande domstolen vill även få klarhet i dels huruvida villkoret i artikel 70.3 d i unionens tullkodex avseende varandra närstående personer kan prövas för första gången under domstolsförfarandet, dels huruvida den deduktiva metoden kan åberopas för första gången under samma förfarande, antingen som ett förstahandsval eller som invändning då det deklarerade transaktionsvärdet låg mycket nära det värde som beräknats enligt denna deduktiva metod.
55. Frågan förefaller således bestå av två delar. För det första, kan skälen för tullbeslutet ändras under domstolsförfarandet, antingen av domstolen ex officio eller efter en invändning från sökanden? För det andra, kan dessa nya skäl för tullbeslutet avse frågan om förhållandet mellan parterna och hur detta påverkar priset i ett sådant fall som det i det nationella målet?
56. Vad för det första gäller ändringen av skälen för tullbeslutet, ska denna fråga prövas mot bakgrund av de tidsfrister och påföljder vid underlåtelse att hålla dessa frister som föreskrivs i artikel 75 i delegerad förordning 2017/891, varvid det ska erinras om att den hänskjutande domstolen har angett att den enligt nationell lagstiftning är skyldig att ex officio pröva lagenligheten av det omtvistade beslutet och de grunder som inte nämns i ansökan, samla in ny bevisning och utse en sakkunnig.
57. I avsaknad av unionsbestämmelser på området ankommer det således på varje medlemsstat, enligt principen om medlemsstaternas processuella autonomi, att fastställa de regler för det administrativa förfarandet och domstolsförfarandet som syftar till att säkerställa skyddet av de rättigheter som enskilda har till följd av unionsrätten. Reglerna för att använda dessa rättsmedel som föreskrivs i unionsrätten får varken vara mindre förmånliga än dem som avser liknande talan som syftar till att skydda rättigheter som följer av den nationella rättsordningen (likvärdighetsprincipen) eller medföra att det i praktiken blir omöjligt eller orimligt svårt att utöva rättigheter som följer av unionens rättsordning (effektivitetsprincipen).
58. I förevarande fall finns det emellertid unionslagstiftning på tullområdet i vilken särskilda handläggningsregler föreskrivs.
59. I unionens tullkodex anges att tullkontroller är förbehållna tullmyndigheterna, vilka kan vara tullförvaltningar samt alla andra myndigheter som enligt nationell lagstiftning har befogenhet att tillämpa viss tullagstiftning. I kodexen anges att tullmyndigheterna, innan de fattar ett beslut som skulle vara negativt för den sökande, ska meddela på vilka grunder de avser att basera sitt beslut till den sökande, som ska ges möjlighet att framföra sin ståndpunkt inom en föreskriven tid. I kodexen föreskrivs även att ett beslut som är negativt för den sökande ska innehålla en beskrivning av de grunder på vilka det baseras och ska innehålla en hänvisning till rätten att överklaga enligt artikel 44 i samma kodex. I unionens tullkodex föreskrivs vidare att rätten att överklaga tullbeslutet får utövas i två instanser, för det första vid tullmyndigheterna och för det andra vid ett högre oberoende organ, som kan vara en rättslig myndighet. Dessutom anges att tullmyndigheten får agera som en rättslig myndighet, men inte att det omvända förhållandet gäller.
60. Enligt unionens tullkodex förfogar importören redan i samband med överklagandet till tullmyndigheterna över två rättigheter, dels rätten att erhålla en motivering av ett negativt beslut, dels rätten till förhandsinformation om de anförda skälen. Följaktligen kan en ändring av skälen, antingen ex officio av domstolen eller på begäran av importören under domstolsförfarandet i enlighet med nationella processuella bestämmelser, anses utgöra en tullkontroll som ska förbehållas medlemsstatens tullmyndigheter enligt unionens tullkodex, vilken, i egenskap av speciallagstiftning, ska ha företräde i förhållande till nämnda processuella bestämmelser. Den hänskjutande domstolen har i detta avseende inte angett huruvida den enligt lag eller andra bestämmelser har behörighet att tillämpa vissa tullbestämmelser.
61. Att handläggningen av överklagandet delas upp i två faser (en tullfas och en domstolsfas) samt det förstärkta skyddet för skyldigheten att lämna förhandsinformation och motiveringsskyldigheten säkerställer följaktligen rätten till ett effektivt rättsmedel och motiveringsskyldigheten i artikel 47 respektive artikel 41.2 c i stadgan.
62. I artikel 75.5 i förordning 2017/891 föreskrivs en dubbel tidsfrist under vilken importören antingen måste visa att partiet har avsatts på villkor som bekräftar korrektheten av de priser som avses i artikel 70 i förordning i unionens tullkodex, eller fastställa tullvärdet enligt den deduktiva metoden. Utgången av dessa frister (en månad från försäljningen av de aktuella produkterna, dock senast fyra månader efter dagen för godkännandet av deklarationen för övergång till fri omsättning för produkterna) medför, liksom avsaknaden av bevis för att varorna avsatts enligt de föreskrivna villkoren, förlust av den garanti som ställts. Underlåtelse att iaktta villkoren i artikel 75.5 i delegerad förordning 2017/891 medför således en enda påföljd, nämligen förlust av den garanti som beräknats på grundval av schablonimportvärdet.
63. Detta särdrag hos det tullförfarande som ska tillämpas på vissa frukter och grönsaker, däribland zucchini, visar tydligt att valet av metod för att beräkna tullvärdet ska göras under överklagandeförfarandets tullfas. Det ankommer således på importören att styrka tullvärdet på grundval av de uppgifter lagts till grund för beslutet, vid äventyr av förlust av den garanti som ställts.
64. Av det ovan anförda följer således att grunden för det fastställda tullvärdet inte kan ändras under domstolsfasen av ett överklagande av ett tullbeslut, eftersom detta skulle beröva importören dennes rätt till förhandsinformation om skälen till ett eventuellt negativt tullbeslut och motiveringen till detta negativa beslut.
65. Vad för det andra gäller de nya skäl som åberopats vid den nationella domstolen, kan dessa avse frågan om förhållandet mellan personerna och hur detta påverkar priset i ett sådant fall som det i det nationella målet?
66. Vid förhandlingen preciserade OGL-Food nämligen att företaget under domstolsförfarandet inte hade begärt att metoden för att beräkna tullvärdet skulle ändras till den deduktiva metoden, utan att företaget, inom ramen för motiveringen av avyttringen av de deklarerade produkterna med ett transaktionsvärde, ville tillämpa den möjlighet som ges i artikel 134.2 b i genomförandeförordningen för unionens tullkodex att bevisa att transaktionsvärdet låg mycket nära det tullvärde på identiska eller liknande varor som fastställts i enlighet med den deduktiva metoden.
67. Jag påpekar emellertid att artikel 134 i genomförandeförordningen för unionens tullkodex fungerar som tillämpningsföreskrift för artikel 70.3 d i unionens tullkodex och kan tillämpas på transaktioner mellan varandra närstående personer.
68. Under tullfasen har importören emellertid inte åberopat att denne och köparen i första handelsledet är varandra närstående eller tillhandahållit det eventuella avtal som importören ingått med köparen, såsom tullmyndigheten begärt, och inte heller försökt visa att detta förhållande inte hade påverkat priset. Genom att hänvisa till artikel 134.2 b i genomförandeförordningen hade importören under denna fas nämligen kunnat styrka att villkoren för avsättning av de importerade produkterna var uppfyllda, vilket även hade styrkt att importören och köparen i första handelsledet är varandra närstående på det sätt som avses i artikel 127 i genomförandeförordningen och att detta förhållande inte påverkar priset.
69. De skäl som tulldirektören har anfört omfattar dessutom inte ställningen som närstående personer, utan grundar sig på två andra omständigheter, nämligen det höga inköpspriset vid import (40,75 % högre än schablonimportvärdet) och vidareförsäljning med förlust.
70. Argumentet att tullvärdet ligger nära transaktionsvärdet är följaktligen helt nytt i förhållande till de skäl som tulldirektören har anfört och om detta argument godtas under domstolsförfarandet innebär detta att domstolen ombeds att själv utöva tullkontrollen, vilket går utöver möjligheten att invända mot själva skälen.
71. Sammanfattningsvis föreslår jag att den andra frågan ska besvaras på så vis att artikel 75.2, 75.5 och 75.6 i delegerad förordning 2017/891, jämförd med artiklarna 5.1, 5.3, 22.6, 29 och 44.2 i unionens tullkodex, ska tolkas så, att de frister och den påföljd som föreskrivs om dessa inte iakttas utgör hinder för ändring av skälen för tullbeslutet under domstolsfasen av överklagandet av detta beslut, inbegripet vad gäller metoden för att beräkna det valda tullvärdet eller begreppet ”närstående personer” i den mening som avses i artikel 70.3 d i unionens tullkodex.
C. Den första frågan
72. Den hänskjutande domstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i vilka uppgifter som är relevanta för att styrka ställningen som kompanjon eller närstående personer i den mening som avses i artikel 127.1 b och artikel 142.4 b i genomförandeförordningen för unionens tullkodex. Den hänskjutande domstolen vill dessutom få klarhet i huruvida kontrollen enligt artikel 75 i delegerad förordning 2017/891, i syfte att förhindra tullbedrägeri, innebär en skyldighet att bedöma huruvida förhållandet mellan handelsidkarna inte har påverkat fastställandet av ett högre pris på de varor som senare sålts med förlust.
73. På grund av mitt svar på den andra frågan föreslår jag att denna fråga ska prövas i andra hand.
74. I domen av den 9 juni 2022, Baltic Master, slog domstolen nyligen fast att artikel 181a i tillämpningsförordningen, som infördes till följd av ändringen av denna förordning genom kommissionens förordning (EG) nr 3254/94 av den 19 december 1994, innebär att de berörda tullmyndigheterna får bortse från transaktionsvärdet vid fastställandet av tullvärdet när dessa myndigheter anser att det deklarerade värdet på de importerade varorna inte återspeglar det verkliga värdet på dessa varor och detta oberoende av om det finns ett samband mellan importören och exportören. Tack vare de vaga formuleringarna kan detta analogt utsträckas till artikel 140 i genomförandeförordningen för unionens tullkodex, som i huvudsak återger artikel 181a om icke-godtagande av det deklarerade transaktionsvärdet. I artikel 140 föreskrivs nämligen dels att ”[o]m tullmyndigheterna har rimliga skäl att betvivla att det deklarerade transaktionsvärdet utgör det sammanlagda belopp som betalats eller ska betalas enligt artikel 70.1 i [unionens tullkodex], får de begära att deklaranten lämnar ytterligare uppgifter”, dels att ”[o]m dessa tvivel inte skingras kan tullmyndigheterna besluta att varornas värde inte kan fastställas i enlighet med artikel 70.1 i [denna kodex]”.
75. I samma dom fann domstolen även att ”[v]ad …gäller frågan huruvida personer ska anses närstående, i den mening som avses i artikel 143.1 b i tillämpningsförordningen,[] på grund av deras ställning som affärskompanjoner ska det understrykas att själva ordalydelsen i denna bestämmelse utesluter ett affärskompanjonskap i verklig mening”. Domstolen tillade att ”enligt denna bestämmelse, som avser personer som är ’juridiskt erkända kompanjoner’, [krävs det] att det visas att de villkor som föreskrivs i de nationella bestämmelserna om ställningen som affärskompanjoner är uppfyllda, vilket utesluter kompanjonskap som inte är rättsligt bindande”.
76. Härav följer att bedömningen av ställningen som juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet omfattas av nationell rätt och att de omständigheter som den hänskjutande domstolen har nämnt (att affärsförbindelserna inte är tillfälliga, uppgifter om de fakturor som utfärdats för leveranserna, betalning av pris, registreringen av fakturorna i importörens bokföring och mervärdesskattebokföring och rätten till avdrag för ingående mervärdesskatt, att det deklarerade transaktionsvärdet är betydligt högre än schablonimportvärdet kopplat till en vidareförsäljning med förlust, avsaknad av handelsavtal) endast kan vara relevanta om de enligt nationell rätt ligger till grund för ställningen som juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet.
77. För att kunna föreslå hur denna fråga ska besvaras är det emellertid nödvändigt att titta närmare på förhållandet mellan de särskilda bestämmelser som är tillämpliga på vissa frukter och grönsaker, däribland zucchini, och de allmänna bestämmelserna i unionens tullkodex och dess genomförandeförordning.
78. När importören har deklarerat ett transaktionsvärde föreskrivs det nämligen i artikel 75.5 i delegerad förordning 2017/891 att importören, inom en månad från försäljningen av de aktuella produkterna, dock senast fyra månader efter dagen för godkännandet av deklarationen för övergång till fri omsättning för produkterna, ska visa att partiet har avsatts på villkor som bekräftar korrektheten av de priser som avses i artikel 70 i unionens tullkodex.
79. Räcker det således att importören visar att villkoren i artikel 70 i unionens tullkodex, särskilt villkoret avseende närstående personer, är uppfyllda vid vidareförsäljningen av de importerade varorna, eller behöver importören endast visa att avsättningsvillkoren motiverar det deklarerade transaktionsvärdet?
80. Svaret beror på om frågan kan tas upp till sakprövning, eftersom om det räcker att visa importören och köparen i första handelsledet är varandra närstående, och att detta förhållande påverkar priset, är det inte nödvändigt att undersöka huruvida villkoren för avsättning av produkterna är uppfyllda.
81. En bokstavlig tolkning av de aktuella bestämmelserna kan ge intryck av att det räcker med nämnda bevis på vidareförsäljning till ett pris som motiverar det deklarerade transaktionsvärdet. Unionslagstiftaren har emellertid inte nöjt sig med att kräva bevis för att transaktionsvärdet är korrekt, utan hänvisar till villkoren för avsättning av den vara som säljs vidare. I artikel 75.5 tredje stycket i förordning 2017/891 preciseras nämligen att den garanti som ställts endast ska frisläppas om bevis för att avsättningsvillkoren iakttas visas på ett för tullmyndigheterna tillfredsställande sätt.
82. Om man emellertid beaktar syftet med denna bestämmelse, vilket är att förhindra bedräglig överfakturering vid import i syfte att undvika att betala tull, verkar det som om hänvisningen till villkoren i artikel 70 i unionens tullkodex måste vara fullständig. Även om samverkan mellan närstående parter vid faktureringen av den exporterade produkten är möjlig, är detta även möjligt vid vidareförsäljning av produkten inom unionen, vilket gör det relevant att varorna inte får säljas vidare till närstående personer för att styrka transaktionsvärdet eller att det fastställs att detta förhållande inte har påverkat priset. Unionens bestämmelser om fastställande av tullvärdet syftar emellertid till att upprätta ett rättvist, enhetligt och neutralt system som utesluter användningen av godtyckliga eller fiktiva tullvärden. Tullvärdet ska således återspegla det verkliga ekonomiska värdet av en importerad vara.
83. Transaktionsvärdet kan således inte användas om förhållandet mellan närstående personer vid inköp av produkter för export och vidareförsäljning inom unionens tullområde har påverkat priset. I ett sådant fall föreskrivs det i genomförandeförordningen för unionens tullkodex att transaktionsvärdet fortfarande kan användas även om parterna är varandra närstående, när detta värde ligger mycket nära det tullvärde på identiska eller liknande varor som fastställts enligt den deduktiva metoden, med undantag för jämförelsen med tullvärdet på importerade varor.
84. Detta syfte – att försäkra sig om att köpet och vidareförsäljningen verkligen är ekonomiskt korrekta och således att tullbeloppet är skäligt – kan emellertid även uppnås genom att styrka avsättningsvillkoren, eftersom onormala avsättningsvillkor kan tyda på en samverkan mellan varandra närstående personer som påverkar priset. Skyldigheten att styrka avsättningsvillkoren kan således ses som ett enkelt sätt att visa att eventuella band mellan parterna inte påverkar priset. Denna tolkning är förenlig med syftet med de särskilda bestämmelserna för ömtåliga frukter och grönsaker, vilket är att underlätta fastställandet av deras värde vid beräkningen av ingångspriset, eftersom de flesta ömtåliga frukter och grönsaker levereras i konsignation, vilket gör det svårt att fastställa deras pris. Denna tolkning kan även motiveras av den omständigheten att om de uppgifter som krävs enligt artikel 75.5 i delegerad förordning 2017/891 inte angetts inom den angivna fristen ska den garanti som beräknats på grundval av schablonimportvärdet förverkas av tullmyndigheten.
85. Av det ovan anförda följer att även om den hänskjutande domstolen skulle komma fram till att handelsidkarna är varandra närstående – vilket inte är fallet – är detta konstaterande inte tillräckligt för att fastställa att villkoren i artikel 75.5 i delegerad förordning 2017/891 är uppfyllda och, i synnerhet, att produkterna har avsatts under sådana förhållanden att de bekräftar att priserna är korrekta. Svaret på denna fråga förefaller därför inte vara användbart för att avgöra tvisten och frågan förefaller därför inte kunna tas upp till sakprövning.
86. I andra hand föreslår jag att domstolen besvarar denna fråga på följande sätt. Artikel 70.3 d i unionens tullkodex och artikel 127.1 b i genomförandeförordningen för unionens tullkodex ska tolkas så, att köparen och säljaren inte kan anses vara juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet om de inte visar att de villkor som föreskrivs i de nationella bestämmelserna om ställningen som affärskompanjoner är uppfyllda, vilket utesluter kompanjonskap som inte är rättsligt bindande.
V. Förslag till avgörande
87. Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår jag att domstolen ska besvara de frågor som ställts av Administrativen sad Sofia-grad (Förvaltningsdomstolen i Sofia stad, Bulgarien) på följande sätt: 1) Artikel 75.2, 75.5 och 75.6 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/891 av den 13 mars 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker och komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller påföljder som ska tillämpas på dessa sektorer och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011, i dess lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1145 av den 7 juni 2018, jämförd med artiklarna 5.1, 5.3, 22.6, 29 och 44.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2339 av den 14 december 2016, ska tolkas så, att de frister och den påföljd som föreskrivs om dessa inte iakttas utgör hinder för ändring av skälen för tullbeslutet under domstolsfasen av överklagandet av detta beslut, inbegripet vad gäller metoden för att beräkna det valda tullvärdet eller begreppet ”varandra närstående personer” i den mening som avses i artikel 70.3 d i förordning nr 952/2013, i dess lydelse enligt förordning 2016/2339. 2) Den första frågan kan inte tas upp till sakprövning, men ska i andra hand besvaras på följande sätt: Artikel 70.3 d i förordning nr 952/2013, i dess lydelse enligt förordning 2016/2339, och artikel 127.1 b i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen, i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/604 av den 18 april 2018, ska tolkas så, att köparen och säljaren inte kan anses vara juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet om de inte visar att de villkor som föreskrivs i de nationella bestämmelserna om ställningen som affärskompanjoner är uppfyllda, vilket utesluter kompanjonskap som inte är rättsligt bindande.
1 Originalspråk: franska.
2 EUT L 269, 2013, s. 1.
3 EUT L 354, 2016, s. 32, nedan kallad unionens tullkodex.
4 EUT L 343, 2015, s. 558.
5 EUT L 101, 2018, s. 22, nedan kallad genomförandeförordningen för unionens tullkodex.
6 EUT L 138, 2017, s. 4.
7 EUT L 208, 2018, s. 1, nedan kallad delegerad förordning 2017/891.
8 EUT L 347, 2013, s. 671.
9 EUT L 350, 2017, s. 15, nedan kallad förordning nr 1308/2013.
10 Rådets förordning av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 1992, s. 1). Den förordningen upphävdes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2008 av den 23 april 2008 om fastställande av en tullkodex för gemenskapen (Moderniserad tullkodex) (EUT L 145, 2008, s. 1), vilken i sin tur upphävdes genom unionens tullkodex.
11 Rådets förordning av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, 1993, s. 1), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 46/1999 av den 8 januari 1999 (EGT L 10, 1999, s. 1) (nedan kallad tillämpningsförordningen), vilken upphävdes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/481 av den 1 april 2016 (EUT L 87, 2016, s. 24), till följd av ikraftträdandet av genomförandeförordningen för unionens tullkodex.
12 Kommissionens genomförandeförordning av den 13 mars 2017 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (EUT L 138, 2017, s. 57).
13 EGT L 256, 1987, s. 1.
14 EUT L 273, 2018, s. 1, nedan kallad förordning nr 2658/87.
15 Nedan kallat beslutet av den 30 oktober 2020.
16 Nedan kallad den deduktiva metoden.
17 Artikel 75.2 i delegerad förordning 2017/891.
18 Artikel 70.1 i unionens tullkodex.
19 Artikel 70.3 d i unionens tullkodex.
20 Artikel 75.2 i delegerad förordning 2017/891.
21 Se punkt 22 i förevarande förslag till avgörande.
22 Artikel 75.3 i delegerad förordning 2017/891.
23 Artikel 142.1 i genomförandeförordningen för unionens tullkodex.
24 Artikel 142.4 b genomförandeförordningen för unionens tullkodex
25 Artikel 142.5 c genomförandeförordningen för unionens tullkodex.
26 Se dom av den 12 januari 2023, Nemzeti Adatvédelmi és Információszabadság Hatóság ( C‑132/21, EU:C:2023:2, punkterna 45 och 48 och där angiven rättspraxis).
27 Artikel 5.3 i unionens tullkodex.
28 Artikel 5.1 i unionens tullkodex.
29 Artikel 22.6 i unionens tullkodex.
30 Artikel 22.7 i unionens tullkodex.
31 Artikel 44.2 i unionens tullkodex.
32 Artikel 29 i unionens tullkodex.
33 Se punkt 52 i förevarande förslag till avgörande.
34 Den andra beräkningsmetoden, se punkt 47 i förevarande förslag till avgörande.
35 De tillhör ledningen eller är styrelseledamöter i den andra personens företag, är juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet, minst 5 % av aktierna eller andelarna med rösträtt ägs, kontrolleras eller innehas direkt eller indirekt av samma tredje person, anställningsförhållande, direkt eller indirekt kontroll, kontroll i rakt uppstigande eller nedstigande led, släktskapsförhållande.
36 C‑599/20, EU:C:2022:457.
37 EGT L 346, 1994, s. 1.
38 Se dom av den 9 juni 2022, Baltic Master ( C‑599/20, EU:C:2022:457, punkt 34 och där angiven rättspraxis).
39 Identisk med artikel 127.1 b i genomförandeförordningen för unionens tullkodex.
40 Dom av den 9 juni 2022, Baltic Master ( C‑599/20, EU:C:2022:457, punkt 35).
41 Dom av den 9 juni 2022, Baltic Master ( C‑599/20, EU:C:2022:457, punkt 36).
42 Se dom av den 9 juni 2022, Baltic Master ( C‑599/20, EU:C:2022:457, punkt 24).
43 Artikel 134.2 b i genomförandeförordningen för unionens tullkodex.
44 Skäl 31 i delegerad förordning 2017/891.