Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om hållande av dovhjort och kronhjort i vilthägn;

Grundläggande bestämmelser om hur djur ska hållas och skötas finns i djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen. Bestämmelser om jakt inom vilthägn, tillåtna jaktredskap, jakttider m.m. finns i jaktlagen (1987:259) samt jaktförordningen (1987:905) och med stöd av denna utfärdade författningar. Bestämmelser om organiserad hälsokontroll avseende tuberkulos hos, samt identitetsmärkning av, kronhjort och dovhjort i hägn finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:76) om organiserad hälsokontroll avseende tuberkulos hos kron- och dovhjortar i hägn. Bestämmelser om obligatorisk hälsoövervakning avseende tuberkulos hos, samt identitetsmärkning av, kronhjort och dovhjort i hägn finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:34) om obligatorisk hälsoövervakning avseende tuberkulos hos kron- och dovhjortar samt andra djur i sambete med hjortar i hägn. Bestämmelser om hur dovhjort och kronhjort ska hållas i djurpark eller liknande anläggning för offentlig förevisning finns i 1 och 9 kap. Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:19) om djurhållning i djurparker m.m. Bestämmelser om slakt eller annan avlivning finns i Djurskyddsmyndig-

UPPHÄVD

hetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2004:12) om hanteringen av vissa djurarter vid slakt eller annan avlivning.

I dessa föreskrifter avses med betesfålla: ett område inom ett hägn som omgärdats med stängsel i avsikt att där hålla hjortar på bete under begränsade tidsperioder, samt vilthägn (hägn): ett markområde som inhägnats med stängsel i avsikt att permanent hålla hjortar fångna inom området.

Bestämmelser om utformning av stängsel som avgränsar vilthägn finns i Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna råd (NFS 2002:20) om vilthägn och inhägnader för handelsträdgårdar m.m. för att förebygga skador av hare. Alla stängsel, med stöttor och andra förstärkningar, och övriga anordningar i hägnet ska vara i fullgott skick samt utformade och placerade så att de normalt inte kan skada djuren.

Ett hägns totala areal ska vara minst fem hektar. En betesfålla ska vara minst två och ett halvt hektar.

Terrängen i hägnet ska vara lämplig för dov- och kronhjortar. Minst tio procent av hägnets yta ska utgöras av skogsmark eller hagmark.

Anordningar som ger djuren tillräckligt skydd mot väder och vind ska finnas i betesfållor där det inte finns ett sådant naturligt skydd. Dessutom ska möjligheter finnas för djur att dra sig undan i händelse av aggressivitet mellan djur.

För behandling av sjuka djur eller annan mera tillfällig hantering av djuren får särskilda fållor finnas. För dessa hanteringsfållor gäller inte föreskrifterna i 4 och 6 §§.

Antalet djur i hägnet ska anpassas efter hägnets storlek och biotop. Under vegetationsperioden får inte fler djur hållas i ett hägn än att de får så mycket föda att deras normala tillväxt kan ske utan tillskottsfoder.

Ett hägn med djur ska alltid innehålla minst en hjord. Denna ska vara sammansatt av minst fem djur, varav ett handjur.

Tillsynen över djuren under stödutfordringsperioden ska ske dagligen i

UPPHÄVD

samband med utfodring. Under annan tid ska tillsynen utövas på ett för djuren betryggande sätt.

Under utfodringsperioden ska foderplatserna vara utformade så att fodret inte förorenas och så att alla djur som ingår i en grupp kan äta samtidigt. Plötsliga foderomställningar får inte förekomma om inte särskilda skäl föranleder det.

Under vegetationsperioden ska kronhjortar ha tillgång till ett vattenfyllt lerhål eller liknande vattensamling som de kan rulla sig i.

Vid överlåtelse av hjortar som ska flyttas till ett annat hägn ska djuren vara avmaskade. Avmaskningen ska ha skett genom överlåtarens försorg tidigast tre veckor innan djuren flyttas.

Om det finns särskilda skäl kan Djurskyddsmyndigheten medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter. ----------------------