Beslut vid regeringssammanträde 1989-11-30

Chefen för civildepartementet, statsrådet Johansson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en parlamentariskt sammansatt kommission tillkallas för att följa arbetet med folk- och bostadsräkningen år 1990 (FoB 90).

Kommissionen skall också utreda förutsättningarna för att i framtiden genomföra helt registerbaserade folk- och bostadsräkningar och frågan om en övergång till tioåriga intervall mellan räkningarna efter FoB 90.

Bakgrund

Arbetet med FoB 90 regleras i lagen (1989:329, ändrad 1989:908) om en folk- och bostadsräkning år 1990 och i förordningen (1989:330) om folk- och bostadsräkningen år 1990.

FoB 90 skall genomföras på följande sätt. Med utgångspunkt i lagen fastställer statistiska centralbyrån (SCB) efter samråd med datainspektionen innehållet i de person- och fastighetsblanketter som skall användas. Dessa sänds under hösten 1990 ut till allmänheten för besvarande. De ifyllda blanketterna sänds sedan in till de kommunala granskningsorganen som granskar, kompletterar, kodar och registrerar uppgifterna. Registrering skall enligt planerna ske direkt vid lokala dataterminaler med direktöverföring till SCBs stordator. Vid SCB görs därefter de sambearbetningar med andra register som FoB-lagen medger. Sedan följer den maskinella bearbetningen som resulterar i tabeller, diagram m.m. Produktionen av FoB-data beräknas kunna slutföras under år 1993.

I propositionen (1988/89:91) om medel för en folk- och bostadsräkning år 1990, m.m. (s. 7) sade det föredragna statsrådet att det på samma sätt som vid FoB 85 bör tillsättas en parlamentariskt sammansatt kommission för att följa arbetet med FoB 90, med särskild uppgift att uppmärksamma sekretess- och integritetsfrågorna. Inledningsvis borde kommissionen enligt statsrådet överväga frågan om FoB-registret skall avidentifieras eller bevaras. Vidare ansåg det föredragande statsrådet att kommissionen bör få i uppdrag att utreda förutsättningarna för att i framtiden övergå till helt registerbaserade folk- och bostadsräkningar liksom frågan om tioåriga intervall mellan räkningarna efter FoB 90.

I sitt betänkande (1988/89:FiU24) anförde finansutskottet att det inte har något att erinra mot att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommission för att följa arbetet med FoB 90. Utskottet hade inte heller något att erinra mot att kommissionen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att i framtiden övergå till tioårsintervall mellan räkningarna. Enligt utskottet borde en strävan vara att allmänheten inte skall engageras som uppgiftslämnare mer än vart tionde år. Utskottet uttalade också att kommissionen bör vara fri att pröva vilka variabler som bör ingå i framtida undersökningar.

Frågan om avidentifiering av FoB-registret borde enligt utskottet lösas så snart som möjligt. Utskottet förordade därvid att registret bevaras och lämnas över till riksarkivet för arkivering.

Utskottet hemställde bl.a. att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört om intervall mellan framtida folk- och bostadsräkningar och arkivering av FoB-registret.

Riksdagen följde utskottets hemställan (rskr. 258).

Med anledning av riksdagens beslut har regeringen i prop. 1989/90:1 föreslagit att en bestämmelse tas in i FoB-lagen om att FoB-registret skall överlämnas till riksarkivet för förvaring, när SCB inte längre behöver registret för framställning av den anslagsfinansierade statistiken. Riksdagen har antagit förslaget (1989/90:FiU6, rskr. 28).

En parlamentarisk kommission bör nu tillkallas för att följa arbetet med FoB 90 och utreda uppläggningen och periodiciteten av framtida folk- och bostadsräkningar.

Tidigare behandling

Frågan om hur folk- och bostadsräkningar skall genomföras har debatterats och utretts sedan mitten på 1970-talet. År 1979 gav regeringen SCB i uppdrag att utreda alternativa metoder för en FoB utan insamling av uppgifter från allmänheten via blankett. År 1983 framlade SCB i en rapport Nya metoder för folk- och bostadsräkningar (FOBALT) ett förslag om hur räkningarna skulle kunna vara helt registerbaserade. Förslaget utsattes för omfattande kritik och ledde till att FoB 85 kom att genomföras på ett i stort sett konventionellt sätt. Ett sysselsättnings- och ett utbildningsregister inrättades dock.

Statistikkommissionen för 1985 års folk- och bostadsräkning konstaterade i delbetänkandet (SOU 1988:43) Folk- och bostadsräkningar i framtiden att en övergång till helt registerbaserad FoB-information skulle minska kostnaderna för räkningarna -- åtminstone på längre sikt.

Kommissionen konstaterade även att helt registerbaserade räkningar skulle ställa krav på att folkbokföringen sker på bostadslägenhet i stället för på fastighet samt på ett nytt yrkesregister och ett nytt lägenhetsregister.

Uppdraget

Kommissionens huvuduppgift bör enligt min mening vara att följa det löpande arbetet med FoB 90 för att bevaka de formella och praktiska aspekterna av betydelse för den personliga integriteten. Därvid har kommissionen att

• bevaka att uppgiftslämnandet så långt som möjligt underlättas,
• följa att blanketter och information till allmänheten klargör hur sekretess- och integritetsfrågorna regleras och hanteras,
• följa arbetet vid de lokala granskningsorganen och därvid särskilt ta del av rutinerna i samband med att det insamlade materialet överförs till SCB,
• följa sambearbetningen hos SCB av personuppgifter i olika register,
• ta del av de tekniska och lokalmässiga anordningarna vid både SCB och de lokala granskningsorganen och bevaka att det praktiska säkerhetsarbetet är tillfredsställande samt
• avge yttranden på begäran av datainspektionen eller SCB i frågor som rör FoB 90.

Kommissionen skall dessutom utreda förusättningarna för helt registerbaserade framtida folk- och bostadsräkningar samt frågan om en övergång till tioårsintervall efter FoB 90.

Kommissionen skall särskilt bedöma informationsbehovet i samband med ett eventuellt genomförande av helt registerbaserade folk- och bostadsräkningar i framtiden.

Jag anser även att en bedömning av möjligheterna att inrätta nya register bör göras, om de utgör en förutsättning för att helt registerbaserade räkningar skall kunna genomföras. Härvid bör även variablerna i framtida räkningar prövas. Utgångspunkten bör dock vara att inga nya administrativa register bör tillskapas enbart för statistikanvändning samt att registren inte medför ökade kostnader.

Förutsättningarna för en övergång till helt registerbaserade folk- och bostadsräkningar är inte bara en kostnadsfråga. Det är också i hög grad en fråga som rör sekretess, integritet och kvalitet. Av särskilt intresse i detta sammanhang är därför det arbete som bedrivs av statistikregelkommittén (C 1987:03). Denna utredning har till uppgift att utarbeta förslag till förenklade statistikregler som syftar till att underlätta uppgiftslämnandet och klargöra uppgiftslämnarnas och de statliga statistikproducenternas rättigheter och skyldigheter.

Frågan om tidsintervaller mellan folk- och bostadsräkningar bör avvägas mot kostnader, behov och tillgång till alternativa informationskällor. En övergång till tioåriga intervall mellan folk- och bostadsräkningarna tillgodoser vad som sägs i FNs rekommendation om folk- och bostadsräkningarna i ECE-regionen.

Utgångspunkten bör vara att kostnaderna för framtida folk- och bostadsräkningar skall minska samtidigt som kraven på sekretess, integritet och kvalitet upprätthålls.

Hur arbetet skall bedrivas

Kommissionen skall bedriva sitt arbete i nära samarbete med SCB och datainspektionen. Om dessa myndigheter begär det, skall kommissionen ge råd i frågor som rör FoB 90. Kommissionen skall ta upp och behandla frågor som dessa myndigheter aktualiserar och har rätt att få information m.m. från dessa.

Kommissionen skall dessutom samråda med statistikregelutredningen kring frågor som rör uppgiftslämnande och användning av registeruppgifter.

Kommittén bör i sitt utredningsarbete så långt som möjligt använda sig av det material som tagits fram i tidigare utredningar, t.ex. av statistikkommissionen för 1985 års folk- och bostadsräkning. I övrigt får kommissionen ta de kontakter som den finner nödvändiga. I detta sammanhang vill jag också erinra om de generella riktlinjer som gäller för kommittéarbetet och som syftar till att begränsa de offentliga utgifterna (Dir 1984:5).

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för civildepartementet

att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommission -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med högst 10 ledamöter med uppdrag att följa arbetet med FoB 90 och utreda vissa frågor om framtida folk- och bostadsräkningar,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande samt

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommissionen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Civildepartementet)