Beslut vid regeringssammanträde den 28 april 1994

Sammanfattning av uppdraget

Pressutredningen -94 skall utöver vad som anförts i de ursprungliga direktiven överväga behovet av ytterligare åtgärder från statens sida för att motverka en sådan ägarkoncentration inom massmedierna som är skadlig från yttrandefrihets- eller åsiktsbildningssynpunkt. Om kommittén anser att ett sådant behov finns skall den lämna förslag till hur åtgärderna skall utformas.

Kommitténs nuvarande uppdrag

Genom beslut den 14 oktober 1993 bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en kommitté med parlamentarisk medverkan med uppdrag att utreda den framtida presspolitiken (Ku 1993:10). Kommittén har tagit namnet Pressutredningen -94.

Kommittén skall enligt sina direktiv (dir. 1993:118) undersöka behovet av direkta och indirekta statliga stödåtgärder till dagspressen. Utgångspunkten skall vara den nya massmediesituationen, de utvecklingstendenser som kan iakttas och de krav det moderna samhället och den svenska demokratin ställer.

Som underlag för kommitténs ställningstaganden skall inledningsvis en studie genomföras av en till kommittén knuten expertgrupp. Gruppen skall analysera bl.a. vilken roll massmedierna som helhet bör spela i dagens svenska demokrati och vilka uppgifter de därmed tillsammans bör fullgöra. Den skall i detta sammanhang också analysera hur och i vilken grad enskilda massmedier som dagstidningar, tidskrifter, radio och TV bidrar till att dessa gemensamma uppgifter uppfylls. Som grund skall expertgruppen genomföra en kartläggning av det svenska massmedielandskapet. Särskild vikt skall den lägga vid utbudet av olika medieformer, människors medievanor, konkurrensfrågor, mångfaldsaspekter, ägarstrukturer och mediernas internationalisering.

Regeringen beslutade den 14 april 1994 att Pressutredningen -94 skall omfattas av direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23). Dessa direktiv ersätter kommittédirektiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5).

Riksdagens konostitutionsutskott har i sitt betänkande 1993/94:KU27 förordat ett tillkännagivande till regeringen om tilläggsdirektiv till Pressutredningen -94 i fråga om ägarkoncentrationen inom massmedierna. I betänkandet redovisas fyra motioner från den allmänna motionstiden år 1994 som tar upp frågan om ägarkoncentrationen inom massmedierna. Vidare redogörs för utredningar i Sverige och i olika internationella organ som bl.a. innehåller förslag till åtgärder på området. Även riksdagens tidigare behandling av frågan om ägarkoncentrationen inom massmedierna redovisas. Mot denna bakgrund anför utskottet följande:

Utskottet har tidigare understrukit (bet. 1993/94:KU3) att det för mångfald i information och opinionsbildning är angeläget att den nuvarande utvecklingen mot alltför stor ägarkoncentration inom massmedieområdet motverkas och har hänvisat till att den då aviserade Pressutredningen kunde ha anledning att komma in på frågan. Enligt regeringens direktiv till utredningen skall det genomföras en kartläggning av massmedielandskapet där särskild vikt skall läggas vid bl.a. konkurrensfrågor, mångfaldsaspekter och ägarstrukturer. Pressutredningen -94 kommer således att granska frågan om ägarkoncentrationen i massmedia. I direktiven till utredningen ligger emellertid inte uttalat att det bör göras överväganden beträffande ett lagförslag om begränsning av ägarkoncentrationen inom massmedia. Enligt utskottets mening är utvecklingen sådan att lokalradioreformen måste utvärderas och lagstiftning mot ägarkoncentration inom massmedia allvarligt måste övervägas. Pressutredningen bör därför ges tilläggsdirektiv med ett sådant innehåll. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna K813 yrkande 3 och K815 samt med anledning av motionerna K803 i denna del och K816 som sin mening ge regeringen till känna.

Riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets hemställan (rskr. 1993/94:192).

Pressutredningen -94 skall utöver vad som anförts i de ursprungliga direktiven (dir. 1993:118) överväga behovet av ytterligare åtgärder från statens sida för att motverka en sådan ägarkoncentration inom massmedierna som är skadlig från yttrandefrihets- eller åsiktsbildningssynpunkt. Kommittén bör använda expertgruppens kartläggning av det svenska massmedielandskapet som grund för sitt ställningstagande.

Om kommittén anser att ett sådant behov finns skall den lämna förslag till hur åtgärderna skall utformas. En möjlighet är t.ex. lagstiftning mot ägarkoncentration. Vid förslag om lagstiftningsåtgärder måste grundlagsfrågorna särskilt uppmärksammas (jfr SOU 1980:28). Kommittén skall redovisa konsekvenserna av de åtgärder som föreslås. Särskild uppmärksamhet skall ägnas frågan om hur effektiv en åtgärd kan förväntas vara när det gäller att motverka en skadlig ägarkoncentration inom massmedierna. Här bör bl.a. erfarenheter från andra länder, liksom det arbete som bedrivs inom EU och Europarådet, kunna ligga till grund för kommitténs analys.

Kommitténs uppdrag enligt de ursprungliga direktiven och enligt dessa tilläggsdirektiv skall redovisas senast den 28 februari 1995. Regeringen kan dock komma att återkomma före utredningstidens slut med begäran om att kommittén skall lämna förslag i vissa delar.