Beslut vid regeringssammanträde den 21 juni 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att belysa alternativa bränslens och blandbränslens miljö- och hälsoegenskaper vid fordonsanvändning. Utredaren skall utarbeta ett förslag till utformning av de kvalitetskrav som bör ställas på sådana bränslen samt överväga hur alternativa bränslen och blandbränslen bör behandlas i förhållande till systemet för miljöklassning av motorbränslen.

Bakgrund

Inledning

Vägtrafiksektorn svarar för en stor del av de samlade utsläppen av luftföroreningar såsom kväveoxider, kolväten, kolmonoxid och partiklar. För att nå de uppsatta miljömålen när det gäller luftföroreningar är successivt skärpta avgaskrav den åtgärd som hittills har gett störst effekt. En annan betydelsefull åtgärd är kvalitetskrav på bensin och diesel. Bättre bränslekvaliteter ger effekt på utsläppen från hela fordonsparken och förbättrar förutsättningarna för att avgasreningen på fordon skall fungera effektivt under lång tid.

Alternativa bränslen

Alternativa bränslen som t.ex. etanol, metanol, naturgas och biogas kan, om de används i motorer som är utvecklade för dessa bränslen, ha mindre skadlig miljöpåverkan. Biobränslen kan dessutom ersätta fossila bränslen.

Utsläppen av luftföroreningar vid övrig användning av alternativa bränslen och bränsleblandningar varierar och är i vissa fall dåligt kända. Det saknas i dag särskilda kvalitetsregler i lagstiftningen för den här typen av bränslen. Reglerna för miljöklassning av bensin och diesel är inte utformade med hänsyn till alternativa bränslen och blandbränslen. Kvalitetskrav i form av bränslestandarder finns däremot i vissa fall fastställda av SIS-Standardiseringen i Sverige.

Kvalitetskrav och miljöklassning av diesel och bensin

Dieselbränslens sammansättning regleras i förordningen (SFS 1976:1055) om svavelhaltigt bränsle beträffande högsta tillåtna svavelhalt och genom den miljöklassning av dieselbränslen som infördes år 1991 och vidareutvecklades år 1992. De bränsleparametrar som bestämmer inplacering i miljöklasser och därav åtföljande skattesatser anges i lagen (1994:1776) om skatt på energi. För bensin finns sedan år 1994 ett motsvarande system. Även skattesatserna för bensin anges i lagen om skatt på energi medan specifikationen av de olika miljöklasserna görs i lagen (1985:426) om kemiska produkter. För bensin gäller även vissa andra kvalitetsregler som bestäms av förordningen (SFS 1985:838) om motorbensin. Förordningen innehåller även ett bemyndigande till Statens naturvårdsverk att ge ut vissa föreskrifter för tillsyn och kontroll.

Tidigare utredning

Utredningen om vidareutveckling av systemet med miljöklassning för bilar m.m. (M 1993:08) har bland annat haft i uppdrag att utvärdera hur systemet med miljöklasser för dieselbränslen har fungerat liksom beskattningen av två enskilda blandbränslen. Uppdraget redovisades i utredningens delbetänkande Med raps i tankarna? (SOU 1994:64). Utredaren lämnade vissa förslag vad gäller beskattningen av de aktuella blandbränslena men angav samtidigt att användningsområdet borde begränsas samt att särskilda kvalitetsregler för motorbränslen kan vara nödvändiga att införa. Utredaren föreslog vidare att det borde tas fram ett särskilt miljöklassningssystem för alternativa bränslen av olika slag.

Skattereduktion för alternativa bränslen

Sveriges medlemskap i EU har inneburit vissa förändringar av lagstiftningen inom energiområdet. Huvudregeln i beskattningshänseende är att alla bränslen oavsett ursprung skall beskattas lika. Möjlighet finns dock att för försöksverksamhet medge skattenedsättning. Genom särskilda regeringsbeslut har skattereduktion under en begränsad tidsperiod medgetts för alternativa bränslen. Ett enskilt medlemsland kan även ansöka om vissa andra undantag från EG:s direktiv inom området.

Uppdraget

Mot denna bakgrund är det angeläget att samtliga aspekter på alternativa bränslen och blandbränslen såsom miljöegenskaper och beskattningsfrågor förutsättningslöst utreds i ett sammanhang. Pågående arbete inom EU skall därvid särskilt analyseras. En särskild utredare bör därför tillkallas. Utredarens huvuduppgift blir att belysa alternativa bränslens och blandbränslens miljö- och hälsoegenskaper vid fordonsanvändning. Utredaren skall vidare utarbeta och lämna förslag till utformning av kvalitetskrav på alternativa bränslen och bränsleblandningar samt överväga hur sådana bränslen bör behandlas i förhållande till systemet för miljöklassning av motorbränslen.

Uppdraget avser alternativa bränslen av både fossilt och förnybart ursprung som används som renbränsle eller blandas med diesel eller bensin. Utredaren skall utgå från i dag kända alternativ under utveckling eller som introducerats i viss utsträckning. Utredaren skall samtidigt ge riktlinjer för hur nya kombinationer av blandbränslen eller alternativa bränslen fortsättningsvis skall behandlas.

Utredaren skall beakta de nuvarande kvalitetsreglerna för motorbränslen samt de system för kontroll av bränslekvalitet som finns i dag. Om utredaren finner att kompletteringar behövs även av de regler som gäller konventionella bränslen skall förslag till sådana regeländringar lämnas.

Utredaren skall studera vilka krav som bör ställas på resultat från utsläppsmätningar m.m. för att bränslens miljöegenskaper skall anses tillräckligt väl dokumenterade. Hänsyn måste tas till att de alternativa bränslena i vissa fall direkt kan ersätta dieselbränslen eller bensin i dagens motorer och i andra fall kan användas i fordon som är särskilt utvecklade för ändamålet.

Blandbränslen och rena alternativa bränslen skiljer sig på många sätt från den diesel eller bensin de ersätter. Vid en avgasmätning kommer därför utsläppen också att få en annorlunda karakteristik. Lämpliga utgångspunkter för utvärderingen av de samlade miljö- och hälsoegenskaperna skall redovisas.

Det kan uppstå problem när vissa typer av bränslens påverkan på motorns och avgasreningens hållbarhet inte är tillräckligt väl känd. Detta gäller särskilt när sådana bränslen används i motorer som omfattas av avgaskrav och tillverkaransvar enligt bilavgaslagstiftningen. Även denna kvalitetsaspekt på de olika alternativen skall belysas av utredaren.

Även miljöpåverkan vid odling, utvinning, framställning och distribution av bränslet skall tas med i bedömningen. Storleken på föroreningsutsläppen och energieffektiviteten i de olika leden i ett bränsles livscykel kan dock variera. Utredaren skall redovisa resultat från relevanta livscykelanalyser för olika bränslen samt ange vilka beräkningsförutsättningarna har varit.

Utredaren skall lämna förslag till de lag- och förordningsändringar som följer av förslagen. Vid utformningen av förslagen skall beaktas värdet av en enhetlig reglering inom EU. Förslagen skall även i övrigt utformas på ett sådant sätt att en enkelhet i regelsystemet främjas.

Tidsplan, arbetsformer m.m.

Utredningsarbetet skall ske i nära samarbete med Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter och organisationer. Arbetet skall samordnas med Närings- och teknikutvecklingsverkets och Kommunikationsforskningsberedningens program för alternativa drivmedel och motorutveckling.

Såväl företags- som samhällsekonomiska aspekter av lämnade förslag skall redovisas. Utredningens förslag förutsätts vara statsfinansiellt neutrala.

För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) samt att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23).

Uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 1996.