Sammanfattning av uppdraget

Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) skall medverka i arbetet med att ta fram strategier för utveckling av ett ekologiskt hållbart näringsliv genom att förbereda och inleda en dialog med delar av näringslivet om dess arbete med en hållbar utveckling. Beredningen bör därefter lämna förslag på hur en sådan utveckling kan stödjas och drivas på i Sverige.

Syftet med uppdraget är att initiera, stödja och påverka utvecklingen i näringslivet och att få underlag för politiska beslut och ställningstaganden om riktlinjer och styrmedel i miljöpolitiken och i andra frågor som är av strategisk betydelse för en hållbar utveckling.

Miljövårdsberedningens uppdrag syftar till att stimulera företag att ligga före lagkrav och därmed höja nivån på näringslivets miljöarbetet i stort. Särskilt viktigt är att drivkrafterna analyseras hos de företag som kommit längst i miljöarbetet och att klarlägga förutsättningarna för andra att följa efter klarläggs. Regeringen har fortlöpande och i olika former en dialog med företrädare för näringslivet om förutsättningarna för landets industri och näringsliv. Skilda uppdrag i närliggande frågor har också aktualiserats i regeringens skrivelse Ekologisk hållbarhet (skr 1997/98:13) och i propositionen Svenska miljömål - miljöpolitik för ett hållbart Sverige (prop. 1997/98:145). Bl.a. avses frågan om förutsättningarna för svenska företag att konkurrera på en internationell miljöproduktmarknad att klarläggas. Det är angeläget att Miljövårdsberedningen när den fullgör sitt uppdrag samarbetar med berörda kommittéer m.m. och fortlöpande avgränsar uppdraget mot dem.

Uppdraget bör också särskilt belysa de små- och medelstora företagens förutsättningar.

I Miljövårdsberedningens uppdrag ingår att belysa och analysera olika system för indikatorer. I dialogen med näringslivet skall både miljöförbättringar, resurseffektivisering och företagens utveckling på alltmer miljöanpassade marknader beaktas. I uppdraget ingår även att följa den internationella utvecklingen vad gäller styrmedel och incitament för att öka den ekologiska hållbarheten i näringslivet.

Bakgrund

I regeringens skrivelse Ekologisk Hållbarhet" (skr.1997/98:13) redovisas de övergripande målen för regeringens arbete med en ekologiskt hållbar utveckling: skyddet av miljön, hållbar försörjning och effektiv användning. Skyddet av miljön innebär att utsläppen av föroreningar inte skall skada människans hälsa eller överskrida naturens förmåga att ta emot eller bryta ned dem. Målet om en effektiv användning syftar främst på ökad resurseffektivitet för material och energi. Resursanvändningen behöver bli avsevärt mer effektiv inom en till två generationer, om dagens välfärdsnivåer skall bibehållas eller ökas. Genom en effektivisering kan flöden av energi och material begränsas så att de är förenliga med en hållbar utveckling. Vilka krav på resurseffektivisering som bör ställas varierar mellan olika resurser, beroende på deras miljöpåverkan samt tekniska möjligheter och åtgärdskostnader. En hållbar försörjning innebär att ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga måste säkras. Så långt som möjligt skall försörjningen baseras på ett långsiktigt hållbart nyttjande av förnybara resurser.

Ett ekologiskt hållbart Sverige förutsätter ett miljöanpassat näringsliv. Näringslivets miljöarbete har gått kraftigt framåt, pådrivet bl.a. av en redan tidigare etablerad och över tiden skärpt miljölagstiftning men också av en alltmer miljöorienterad och krävande marknad. Det har blivit allt viktigare att undvika ämnen och material med stor negativ miljöpåverkan och att använda resurserna mer effektivt för att förebygga miljöproblem. Regeringen har i propositionen Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet (prop. 1996/97:167) redovisat exempel på karakteristik av ett miljöanpassat näringsliv. Ett miljöanpassat näringsliv använder t.ex. inte ozonnedbrytande eller bioackumulerade och långlivade ämnen, sparar råvaror och energi i produktion, transport och vid produkternas användning, prioriterar förnybara råvaror och energislag och återvinner material. En ekologiskt hållbar utveckling innebär också användning av nya och mer effektiva processer och teknik.

Regeringen har lagt fram flera förslag som sammantaget skapar en plattform för arbetet med ett ekologiskt hållbart näringsliv. Det gäller bl.a. propositionerna Svenska miljömål - miljöpolitik för ett hållbart Sverige (prop. 1997/98:145) samt Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet (prop. 1996/97:167). Förslaget till miljöbalk (prop. 1997/98:45) innebär en samordnad, skärpt och breddad miljölagstiftning. EU:s frivilliga miljöledningssystem Eco Management and Audit Scheme (EMAS) med kontinuerliga förbättringar som ett av de främsta inslagen utgör också en drivkraft. Alla dessa åtgärder syftar till att driva på utvecklingen genom att de stimulerar företag till ett framåtsträvande miljöarbete, underlättar för företag att ställa miljökrav på t.ex. underleverantörer samt utjämnar konkurrensvillkoren genom att tvinga alla företag att uppfylla grundläggande lagkrav. I syfte att ytterligare stimulera och driva på förändringsarbetet inom näringslivet vill regeringen inleda en dialog med företrädare för näringsliv och myndigheter.

Svenska miljömål

Regeringens övergripande mål för det miljöpolitiska arbetet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. I propositionen Svenska miljömål - miljöpolitik för ett hållbart Sverige (prop. 1997/98:145) föreslår regeringen en ny struktur för arbetet med miljömål i Sverige. Regeringen föreslår bl.a. att riksdagen fastställer ett begränsat antal nationella miljökvalitetsmål, vars syfte skall vara att ange vilket miljötillstånd som skall uppnås inom en generation. En parlamentarisk beredning har fått i uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter analysera och vidareutveckla delmålen.

Den nya strukturen som getts åt arbetet med miljömålen utgör en del av ansträngningarna att decentralisera miljöarbetet. I och med miljöpropositionen föreslås vidare skärps också en skärpning av kemikaliepolitiken. Förslaget innebär ett mer generellt angreppssätt där hela kemikaliegrupper åtgärdas i stället för enstaka ämnen som nu är fallet.

Sektorsmyndigheternas miljöansvar

I propositionen Svenska miljömål - miljöpolitik för ett hållbart Sverige preciseras 24 myndigheter som bör ta ett särskilt ansvar för att utveckla hänsyn till ekologisk hållbarhet inom ramen för sina kärnverksamheter. Naturvårdsverket har i uppdrag att samordna, driva på och stödja sektorsmyndigheterna i denna process. I sektorsmyndigheternas ansvar ingår bl.a. att identifiera och kvantifiera den miljöpåverkan som verksamheten inom ansvarsområdet medför, att utifrån de nationella målen sätta mål för hur verksamheten inom området skall bli ekologiskt hållbar, att konkretisera behovet av åtgärder för att dessa mål skall nås samt verka för att åtgärder genomförs. I arbetet ingår att göra konsekvensanalyser av åtgärder som bedöms behövas. Genom sektorsmyndigheterna utformas också vissa mål och handlingsplaner. Sektorsmyndigheternas ansvar för miljömålen har till viss del preciserats i miljöpropositionen och regeringen avser att ytterligare klargöra innebörden av detta ansvar i uppdrag till myndigheterna. Ordet sektor skapar ibland oklarheter, eftersom det inte finns några naturliga sektorsavgränsningar. Många branscher berörs av flera myndigheters arbete med miljömål. Miljövårdsberedningen förordar i sitt delbetänkande Förvalta med miljöansvar (SOU 1997:145) att åtgärdsansvaret för tvärsektoriella problem bör lösas från fall till fall. Näringslivet utgör en egen kategori utan sektorsmyndighet vilket har fått till följd att Naturvårdsverket har ett direkt samarbete med olika branscher. Detta sker i enlighet med riktlinjerna i verkets regleringsbrev att bidra till miljöanpassning av näringslivet som syftar till att den ekonomiska tillväxten sker under ökat beaktande av miljöhänsyn, varav stöd till utveckling av miljömål för sektorn utgör en del. För närvarande arbetar Naturvårdsverket med bl.a. skogs-, stål-, livsmedels- och verkstadsindustrin samt aluminium- och kopparbranschen.

Miljöinformation

Miljöinformation kan i sig vara ett viktigt styrmedel. En stor mängd miljöinformation finns samlad hos olika statliga myndigheter och kommunala organ. Genom information om miljöprestanda kan t. ex. efterfrågan på miljöanpassad teknologi och miljöanpassade produkter öka och goda effekter uppnås. Allt fler företag presenterar sina miljöprestanda i årsredovisningar eller i separata miljöredovisningar.

Det har också blivit vanligare med utmärkelser för miljöarbete inom bl.a. näringslivet. Ett exempel är European Better Environment Awards for Industry (EBEAFI) som instiftades på initiativ av EG-kommissionen och UNEP för att stimulera utvecklingen av framgångsrikt industriellt miljöarbete. Det svenska priset, Swedish Better Environment Awards for Industry (SBEAFI), administreras av Svenska Miljöstyrningsrådet AB i samarbete med näringslivet.

Bedömning av miljöprestanda har diskuterats i ökad utsträckning under senare år. I näringslivets arbete mot ett ekologiskt hållbart samhälle kan information om hur framgångsrika företagen är i sitt miljöarbete och i att uppfylla olika miljökrav bli ett viktigt verktyg. Både nationellt och internationellt pågår arbete med att ta fram miljöindikatorer, nyckeltal för hållbar utveckling, nya former för miljöredovisning och värdering av miljöinformation. I betänkandet Gröna Nyckeltal - indikatorer för ett ekologiskt hållbart samhälle (SOU 1998:15) har Miljövårdsberedningen identifierat en uppsättning indikatorer eller gröna nyckeltal som speglar samhällets utveckling mot ekologisk hållbarhet. I propositionen Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet (prop. 1996/97:167) behandlars tillgång till öppen, lättillgänglig och kvalitetsgaranterad information som beskriver företagens miljöpåverkan. I fortsättningen skall miljöinformation obligatoriskt ingå i årsredovisningen (förvaltningsberättelsen) för vissa företag. Världsbanken utvecklar för närvarande en indexbaserad metod för att på ett mer samlat sätt kunna bedöma olika företags miljöarbete och möjliggöra jämförelser företag emellan. Inom Internationella standardiseringsorganisationen pågår ett arbetet med att utveckla en internationell standard för miljöindikatorer på företagsnivå, ISO 14031.

Standarden beräknas bli färdig under år 1999.

Regeringen har i regleringsbrev för år 1998 uppdragit åt Naturvårdsverket att redovisa ett konkret förslag till hur miljöinformation från olika myndigheter kan ställas till finansmarknadens förfogande. Frågan har också belysts i betänkandet Förbättrad miljöinformation (SOU 1997:4).

Teknik

En förutsättning för ett ekologiskt hållbart näringsliv är fortsatt utvecklingen av ny och miljöanpassad teknik. Sådan teknik borde också kunna medföra svenska konkurrensfördelar för det svenska näringslivet på den internationella marknaden och bidra till bl.a. ökad svensk export av såväl tjänster som teknik. Regeringen har beslutat om en utredning (dir. 1998:3) med uppgift att kartlägga möjligheter och hinder för ökad export av tjänster och produkter inom miljösektorn samt att föreslå en samlad strategi och handlingsplan för att främja en sådan export. Utredningen presenterade ett delbetänkande (N 1998:01) i mitten av april 1998.

Näringslivet har möjligheterna till och ansvaret för att utveckla miljöanpassad teknik. Regeringens uppgift är att beakta att utvecklingen av sådan teknik stimuleras när den utformar villkor och incitament för näringslivet. Möjligheterna att på olika sätt stimulera en miljöanpassad teknikutveckling bör analyseras i dialogen.

Statistik och annat underlag

Ett underlag i dialogen med näringslivet är SCB:s miljöstatistik med tillgång till branschvis aggregerade uppgifter om industrins utsläpp. Statistiken omfattar bl.a. växthusgaser, metaller till luft och vatten, försurande ämnen, gödande ämnen, klorerade föroreningar och avfall. SCB producerar också en sammanställning på miljöområdet, Naturmiljön i siffror, som innehåller uppgifter om både miljötillstånd, påverkan och åtgärder. I regeringens proposition Svenska miljömål - miljöpolitik för ett hållbart Sverige (prop. 1997/98:145) aviseras ett uppdrag till SCB att utveckla statistik för materialflöden. Syftet är att på sikt kunna följa trender och grad av måluppfyllelse i riktning mot ett kretsloppsanpassat samhälle. Förutom information om bl.a. materialproduktivitet, avfallsgenerering, återanvändning och ackumulering av ämnen ger materialflödesstatistiken underlag för att undersöka effekter av att byta ut olika material utbytande till mer miljöanpassade sådana.

Även resultat från uppdrag till bl.a. Naturvårdsverket kan utgöra underlag i arbetet. Sektorsmyndigheterna har ytterligare information som kan behövas för att bedöma näringslivets anpassning till en hållbar utveckling.

Uppdraget

Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) skall medverka i arbetet med att ta fram strategier för utveckling av ett ekologiskt hållbart näringsliv genom att förbereda och inleda en dialog med delar av näringslivet om dess arbete med en hållbar utveckling. Beredningen bör därefter lämna förslag på hur en sådan utveckling kan stödjas och drivas på i Sverige.

Dialogen med näringslivet skall utgå från vad som anförs i regeringens skrivelse Ekologisk hållbarhet (skr.1997/98:13) samt i propositionen Svenska miljömål - miljöpolitik för ett hållbart Sverige (prop. 1997/98:145). Syftet med uppdraget är att initiera, stödja och påverka utvecklingen i näringslivet och att få underlag för politiska beslut och ställningstaganden om riktlinjer och styrmedel i miljöpolitiken och i andra frågor som är av strategisk betydelse för en hållbar utveckling. Dialogen skall föras bl.a. om processer och metoder för att driva på utvecklingen. I dialogen skall de samhällsekonomiska konsekvenserna av föreslagna insatser och styrmedel beaktas. Arbetet skall även inriktas på frivilliga åtaganden från näringslivet. Eftersom dialogen inte kan avse nyetableringar av företag måste detta uppmärksammas i särskild ordning. Därvid bör beaktas vad som sägs i rapporten Miljö, handel och konkurrens (Konkurrensverkets rapportserie 1998:1). Miljövårdsberedningens uppdrag syftar till att stimulera företag att ligga före lagkrav och därmed höja nivån på näringslivets miljöarbete i stort. Särskilt viktigt är att drivkrafterna analyseras hos de företag som kommit längst i miljöarbetet och att förutsättningarna för andra att följa efter klarläggs.

Regeringen har fortlöpande och i olika former en dialog med företrädare för näringslivet om förutsättningarna för landets industri och näringsliv. Skilda uppdrag i närliggande frågor har också aktualiserats i regeringens skrivelse Ekologisk hållbarhet (skr 1997/98:13) och i propositionen Svenska miljömål - miljöpolitik för ett hållbart Sverige (prop. 1997/98:145). Bl.a. avses frågan om förutsättningarna för svenska företag att konkurrera på en internationell miljöproduktmarknad att klarläggas. Det är angeläget att Miljövårdsberedningen när den fullgör sitt uppdrag samarbetar med berörda kommittéer m.m. och fortlöpande avgränsar uppdraget mot dem.

Uppdraget bör också särskilt belysa de små- och medelstora företagens förutsättningar.

En viktig faktor i arbetet med en hållbar utveckling är indikatorer. I Miljövårdsberedningens uppdrag ingår att belysa och analysera olika system för indikatorer. Utvecklandet av sådana system för utvärdering av företags miljöprestanda är dock en uppgift för andra än Miljövårdsberedningen, t.ex. standardiseringsorgan, enskilda företag eller näringslivsanknutna organisationer. De måste anses bäst lämpade att avgöra hur indikatorer bör konstrueras och vilken information som är relevant för olika intressenter. I dialogen med näringslivet skall både miljöförbättringar, resurseffektivisering och företagens utveckling på alltmer miljöanpassade marknader beaktas. I uppdraget ingår även att följa den internationella utvecklingen vad gäller styrmedel och incitament för att öka den ekologiska hållbarheten i näringslivet.

I dialogen skall både varu- och tjänsteproducerande företag ingå, för att olika delar av näringslivet skall vara representerade. Respektive verksamhetsområde skall företrädesvis representeras av företag som är strategiska för utvecklingen av ett ekologiskt hållbart näringsliv eller företag som aktivt har integrerat miljöfrågorna i sin företagspolicy. Under uppdragets gång avses även andra företag att involveras i arbetet.

I verksamheten skall det finnas utrymme för att lägga in aktiviteter som seminarier och möten i mindre arbetsgrupper.

Flera myndigheter, t.ex. Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Energimyndigheten och Boverket, arbetar inom områden som ligger nära Miljövårdsberedningens uppdrag. Det är därför angeläget att uppdragen sker i nära samarbete. Det är därför angeläget att uppdraget utförs i nära samarbete med dem. På detta sätt kan resultat från dessa myndigheters och Miljövårdsberedningens uppdrag användas ömsesidigt under arbetets gång.

Samarbete skall även ske med Närings- och teknikutvecklingsverket, (NUTEK), övriga övriga berörda myndigheter och den parlamentariska beredningen om mål i miljöpolitiken (dir. 1998:45). Även relevanta forskare skall involveras i arbetet.

En redovisning av vad dialogen har uppnått med slutsatser om lämpliga styrmedel samt en presentation av näringslivets frivilliga åtaganden, en redogörelse av hinder och möjligheter för utvecklingen av ett ekologiskt hållbar näringsliv samt förslag till fortsatta strategier skall lämnas till regeringen senast den 29 december år 2000. En delrapportering skall göras senast den 11 januari år 1999 i form av en plan för uppläggningen av uppdragets olika etapper och en den 1 september 1999 om framgångsfaktorer, hinder och möjligheter i näringslivets arbete.

Miljövårdsberedningen skall beakta direktivet till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden (dir.1994:23), att redovisa regionalpolitiska konskekvenser (dir. 1992:50), jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir.1994:124) samt konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir.1996:49).