SOU 1997:4

Förbättrad miljöinformation

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

FÖRBÄTTRAD

MILJÖINFORMATION

1997:4

Betänkande av

MILJÖINFORMATIONSUTREDNINGEN

ÅLQQMUÖ

Öccfâ

Men

Statens offentliga utredningar

1997:4

Miljödepartementet

Förbättrad

miljöinformation

Betänkande av Miljöinformationsutredningen

Stockholm 1997

Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar SOU och Ds kan köpasfrån Offentliga Publikationer, uppdragav Regeringskanslietslörvaltningskontor. Fritzes.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordenel: 08-690 91 90

remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedniitgen,1993. Svara broschyr underlättar arbetet för densomskall svara remiss. En liten som - Broschyrenkan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Distributionscentralen 10333 Stockholm Fax: 08-405 1010 Telefon: 08-405 10 25

REGERIGSKANSLIETS ISBN 91-38-20471-1 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1997

Till Statsrådet och chefen för

Miljödepartementet

Regeringen bemyndigande den 18 april 1996 chefen för Miljödepartementet att tillkalla särskild utredare för att utreda

en förutsättningarna för ett system för sammanställning och analys

av miljöinformation om företag mot bakgrund finansiella aktörers

av växande behov att bedöma och jämföra företag miljösynvinkel M

av ur 1996:01.

Med stöd av detta bemyndigande förordnades fr.o.m. den 22 april f.d. bankdirektören Morgan Abrahamsson särskild utredare. Fr.o.m. den

som 21 maj 1996 förordnades Eva Jernnäs sekreterare i utredningen.

som

Till utredningens arbete har varit knuten referensgrupp med

en representanter för Finansdepartementet Magnus Petrelius, Miljödepartementet Gunnel Nycander, Miljöstyrningsrådet Sven-Olof Ryding, Naturskyddsföreningen Svante Axelsson, Naturvårdsverket Annelie Engström/Erik Westin, Näringsdepartementet Eva Blixt, Nutek Catharina Brooling, Svenska Bankföreningen Tomas Tetzell, Sveriges Försäkringsförbund Mats Höglund och Sveriges Industriförbund Inger Strömdahl.

Utredningen har antagit namnet Miljöinformationsutredningen. Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande Förbättrad

Miljöinformation.

Stockholm december 1996

Morgan Abrahamsson

/Eva Jernnäs

lnnehåü

Sammanfattning 7

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Den finansiella sektorns behov miljöinformation 15

av 1.1 Inledning 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Målgruppema för finansiell miljöriskinformation 16

. 1.3 Miljörelaterade finansiella risker 18

. . . . . . . . . . . . 1.4 lnformationsbehov vid finansiell bedömning risk

och möjlighet 21

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5 Bankernas erfarenhet miljörisker 28

. . . . . . . . . . 1.6 Det framtida behovet av miljöinforrnation 29

. . . . . 1.7 Kreditgivarens infonnationsbehov 31

. . . . . . . . . . . 1.8 Placerarens infonnationsbehov 33

. . . . . . . . . . . . . . 1.9 Försäkringsbolagens infonnationsbehov 36

. . . . . . . 1.10 lnfomiationsbeliovet för finansanalytiker 37

. . . . . . 1.11 Sammanfattning 38

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Källor till niiljörelaterad information 39

. . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Inledning 39

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Information från företagen 41

. . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Obligatorisk niiljöredovisning 41

. . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 Frivillig miljöredovisning 42

. . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.3 EMAS-registrering med tillhörande redovisning 43

2.2.4 ISO 14000 45

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.5 Skillnader mellan EMAS och ISO 14000 48

. . . . . . 2.2.6 Miljörapport 49

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.7 Branschsamarbetc kring miljöfrågor 50

. . . . . . . . . . 2.2.8 Livscykelanalys LCA 51

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.9 Produktinfonnation 52

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Information hos myndigheter 53

. . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Miljörapport 53

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Miljökonsekvensbeskrivningar 54

. . . . . . . . . . . . . .

4 Innehåll S011 1907:4

2.3.3¶Åklagarmyndigheter och polis 55

. . . . . . . . . . . . . . 2.3.4 Kemikalieinspektionen 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.5 Statistiska Centralbyrån 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.6 Fysiska nationalräkenskaper och miljöprofiler 58 . . . 2.3.7 Statens Institut för Kommunikationsanalys 59 . . . 2.3.8 Register över förorenad mark. grundvatten och

sediment 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.9 Allmänna Råd, Naturvårdsverket 62 . . . . . . . . . . . . 2.3.10 Geografiskt informationssystem 63 . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 l Miljöskyddsregister och Naturvårdsverkets

databaser 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Information framgår det legala regelverket 65 som av 2.4.1 Miljölagar 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.2 Miljöskyddslagen 1969:387 ML 65 . . . . . . . . . . .

2.4.3¶Miljöskyddsförordningen SFS 1989:364 MS 66

. . . 2.4.4 Tillsynsmyndigheter enligt miljöskyddslagen 67 . . . 2.4.5 Lag kemiska produkter LKP 68 om . . . . . . . . . . . 2.4.6 Förordning kemiska produkter SFS 1985:835 68 om 2.4.7 Förordning miljöfarligt avfall SFS 1985:841 68 om 2.4.8 Konventioner och annat internationellt samarbete

på miljöområdet 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Byggnader med miljöproblem 70 . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Källornas användbarhet 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Verktyg för bedömning miljöprestanda 75 3 av . . . . . . . . . . . 3.1 Inledning 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Finansiella verktyg 76 3.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Finansiella nyckeltal 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Finansiell rating 77 3.2.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.3 Kreditupplysningar 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Miljörelaterade verktyg 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Icke aggregerade verktyg 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.2 Aggregerade verktyg 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning 103 3.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll 5

4 Bedömningar och förslag 105

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Behovet av ett gemensamt system 105

. . . . . . . . . . . 4.2 Utgångspunkter för utredningens förslag 108

. . . . . . . 4.3 System för bättre miljöinfomiation lll

. . . . . . . . . . . 4.4 Miljörapporteringen 116

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Organisationsnummer 117

. . . . . , . . . . . . . . . . . . . . 4.6 Statens roll 118

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7 Rådgivande forum 120

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.8 Konsekvenser förslagen 120

. . . . . . . . . . . . . . . . 4.9 Regional- och jämställdhetspolitiska konsekvenser 120

4.10 Kostnader och finansiering 120

. . . . . . . . . . . . . . . . 4.11 Sysselsättning 121

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.12 Successiv utbyggnad och utveckling 121

. . . . . . . . . .

Bilaga l Kommittédirektiv 1996:34 123

. . . . . . . . .

Bilaga 2 Svenska Bankföreningen: Miljöfrågor att

beakta vid kreditgivning

Bilaga 3 Sveriges Finansanalytikers Förening:

Miljöinfomiation för finansanalytiker

SOU l997z4

Sammanfattning

Inledning

Utredningen har tillkallats för att undersöka förutsättningarna för ett system för sammanställning och analys miljöinfonnation av om företag mot bakgrund finansiella aktörers växande behov av av att bedöma och jämföra företag miljösynvinkel. Enligt regeringens ur proposition 1995/96:25 "En politik för arbete, trygghet och utveckling" är syftet med utredningen att skapa bättre förutsättningar för bl.a. bankerna att bedöma företag från miljösynpunkt vid såväl kreditprövning kapitalplacering. som Intresset för miljöfaktorema och insiktema dessa faktorers om betydelse för samhällsutvecklingen har vuxit kraftigt under de senaste åren inom alla samhällssektorer. Det gäller i lika hög grad den politiska sfären och näringslivet media och de som organisationer folkrörelsekaraktär, särskilt tagit av som upp miljöfrågoma på sina Härav följer att behovet program. av information miljöfrågoma också växer mycket snabbt. om Utredningen har kunnat konstatera, att den information som efterfrågas av olika intressenter är oerhört omfattande och varierar i det oändliga. Redan detta skäl är det omöjligt eller i varje fall av olämpligt att bygga stora centrala system för aggregerad upp miljöinformation, eftersom sådana system knappast kan bli vare sig till mera allmän nytta eller till praktisk nytta för särskilda behov. Med hänvisning till direktiven har utredningen därför begränsats till att gälla den finansiella sektorns behov av miljöinfomiation för att få bättre underlag vid bedömningar av risker och möjligheter, är förenade med olika som typer av affärstransaktioner. Utredningen har därmed inte uteslutit att behoven av förbätttrad miljöinfonnation mycket väl kan vara

8 Sammanfattning sot 19974

minst lika stora inom andra samháillssektcirer. Omfattningen

av dessa och de lämpliga tillvägagángssáitten att tillgogse dem har emellertid legat utanför utredningens uppdrag.

Målgrupper för sådan information pa miljöomradet som är ägnad att förbättra beslutsunderlaget vid finansiella transaktioner är i första hand institutioner som sysslar med kreditgivning, handel med riskkapital och företagsövcrlátelser samt sadana som bedriver sakförsakringsverksamhet.

Den finansiella sektorns behov av miljöinformation

l kapitel l belyser utredningen vilka typer av miljörelaterade finansiella risker krcditgivare, kapitalplaeerare och

som försakringsgivarc har anledning att beakta Den information som härvidlag är särskilt intresse ar information ger signaler

av som

sannolika framtida kostnader eller positiva och negativa om förändringar av intaktsströmmarrta.

Utredningen har försökt utforska, det finns exempel pa att

om obeaktade iniljöfaktorer varit en huvudsaklig eller i varje fall bidragande orsak till stora förluster finansmarknaden. Någon statistik på detta finns inte. De undersökningar utredningen gjort pekar dock klart pa att förlusterna hittills varit försvinnande sma. Av de kreditförluster pa 238 miljarder kronor. som det svenska kreditvascndet drabbades under 1990-talets första hälft, kan

av enligt vad utredningen inhämtat fran olika hall knappast mer an någon tiondels promille antas förorsakade obeaktade

vara av miljöfaktorers inverkan på resultatutvecklingen. Utredningen understryker dock, att detta inte utesluter att sadana förluster mycket val kan uppträda i växande antal och omfattning i framtiden. Med hänsyn till den ökade uppmärksamhet miljöfrágorna fått inom alla samhällssektorer finns det enligt utredningen goda skal att tro. att marknadsreaktioner och myndighetsageranden framkallade förbättrad n1iljöii1forn1ation

av kommer att bli bade frekventa och genomslagskraftiga.

mer mer

Sammanfattning 9

För en närmare kartläggning den finansiella sektorns

av infomiationsbehov på miljöområdet har utredningen varit i kontakt med finansmarknadens aktörer, bl.a. bransch-

genom organisationerna Svenska Bankföreningen och Sveriges Försäkringsförbund, vilka också varit representerade i utredningens referensgrupp. Samtliga aktörer förefaller

vara överens om att miljöfaktorer spelar stor och växande roll i

en deras beslutsunderlag, att det samtidigt är svårt i generella

men att tenner ge konkretion vad det är för information skulle

som kunna bidra till att minska osäkerheten. Denna svårighet bekräftas också av de utländska banker och försäkringsbolag

som utredningen varit i kontakt med.

Utredningen konstaterar att den finansiella sektorns behov

av tillförlitlig, relevant och helst också jämförbar miljöinfonnation

är stort samtidigt insikten detta är växande. Informations-

som om behovet växlar emellertid i hög grad mellan olika typer ärenden

av och inom varje typ från ärende till ärende. Detta försvårar ytterligare möjligheten att konkret och generellt beskriva vilken information man behöver i det praktiska arbetet. Från alla håll uttalas emellertid att det inte är värderingar företag från

av miljösynpunkt utan faktaupplysningar på miljöområdet

rena som man efterfrågar.

Källor till miljörelaterad information

Utredningen lämnar översiktlig ändå omfattande

en men redovisning av de källor till miljörelaterad företagsinformation som redan idag finns att tillgå. Redovisningen gör inte anspråk på fullständighet. Till de viktigaste källorna hör givetvis företagen själva, som i växande utsträckning frivilligt och på olika vägar lämnar information hur de hanterar miljöproblemen. Andra

om viktiga källor utgörs av de uppgifter, finns samlade hos olika

som myndigheter med uppgift att meddela tillstånd och utöva tillsyn på miljöområdet. Av särskilt intresse är här de närmare 8.000

10 Sammanfattning S011 1997:4

miljörapporter, enligt miljöskjiddslagen obligatoriskt skall som lämnas alla företag som bedriver tillståndspliktig verksamhet. av Efter jämförelse mellan de redovisade behoven och dc redovisade infonnationskällorna drar utredningen slutsatsen att mycket den efterfrågade informationen faktiskt redan finns av tillgänglig, att den i sin nuvarande utfonnning inte är men användbar vid de finansiella institutionernas värdering av miljörisker. Bristerna är olika slag. En svaghet är att informationen, som av i miljörapportema, för det mesta är redovisad på ett så t.ex. tekniskt språk, att innebörden är omöjlig att uppfatta för den som inte är expert på det område informationen gäller.

Andra svagheter är att relevant information inte finns i samlad form pá ett och samma ställe, att och standarder ännu inte utvecklats för företagens normer miljöinformationsgivning, att informationen inte alltid kan verifieras, informationen vtterst sällan presenteras i sådan bearbetad form att den möjliggör jämförelser och kan användas för framtagning att informativa nyckeltal, av informationen ofta presenteras på anläggningsnivå och inte på att företags- eller koncernnivå, vilket försvårar eller omöjliggör jämförelser företag emellan, tidseftersläpningen ibland kan vara betydande och att att infomiationens aktualitet därmed kan ifrågasättas och det för företag, framför allt de små och att en stor grupp medelstora, i många fall saknas regler, kanaler och resurser för redovisning miljörelaterad information. av

Verktyg för bedömning av miljöprestanda

Utredningen har studerat olika metoder och verktyg, som kan användas vid bedömningar företags miljöprestanda. Både inom av

SOU 1997 Sammanfattning l l

Sverige och utomlands pågår ett intensivt utvecklingsarbete på det här området. Utredningen redovisar en del av detta arbete och uppehåller sig särskilt vid möjligheterna att konstruera praktiskt användbara nyckeltal, index- och ratinginstrument.

Inom många samhällssektorer finns en stark strävan att finna enhetliga metoder och verktyg, med vilkas hjälp det skulle bli lättare att tolka de miljöeffekter som all mänsklig verksamhet ger upphov till.

Eftersom formerna av miljöpåverkan är så många och till sin natur så olika blir de omöjliga att mäta med samma mått och verktyg. Det är svårt att jämföra ytmått med viktmått. Enhetliga verktyg, som är till praktisk nytta för alla användare, är vidare svåra att konstruera på grund av att användarnas syften varierar i så hög grad.

Med detta vill utredningen inte ha sagt att det skulle vara meningslöst att arbeta vidare med de försök som nu pågår runt om i världen för att ta fram bättre verktyg för miljöbedömningar. Tvärtom är det angeläget att sådant arbete stimuleras. Enligt utredningens uppfattning är det emellertid tillrådligt att ha en ödmjuk inställning inför komplexiteten i allt sådant här arbete så att man inte försöker famna över för mycket på en gång. Det är lätt att ifråga sofistikerade informationssystem göra stora

om investeringar till ringa nytta.

Bedöm ningar och förslag

När utredningen undersökt möjligheterna att konstruera enkla system som bättre än idag kan tillgodose den finansiella sektorns olika behov av miljöinfomiation har utredningen utgått från att det inte är värderingar utan rena faktaupplysningar man i första rummet efterfrågar. När det sedan gäller dessa faktaupplysningar utgår utredningen från samma kvalitetskriterier som den statliga Redovisningskommittén valt, nämligen relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Dessa bör kunna tjäna som utgångspunkter även för infomiationsgivningen på miljöområdet, eftersom målgruppema

12 .Sknntnanjátlninlg S011 1997.4

för denna i stor utsträckning år desamma som den ekonomiska årsredovisningens intressenter. Rent finansiell företagsinfonnation kan idag erhållas från de s.k. kreditupplysningsföretagen. Vad dessa mot avgift tillhandahåller år i första hand ekonomiska basfakta om företagens resultat, balansstållning. ledning, ägare min. På senare tid har upplysningsföretagen emellertid vidgat sitt serviceutbud. så att de också kan lämna viss bearbetad och värderande information om företagens kreditvårdighet. Kreditupplysningsföretagen. som står under statlig tillsyn. har lång och positiv erfarenhet av nära samarbete lång rad statliga myndigheter, varifrån de via med en olika dataniedier hämtar det allra mesta av sina indata. Utredningen att upplysningsföretagen har goda anser förutsättningar att vidga sin verksamhet till att omfatta även mi-ljöinfonnation. Den marknad de skulle vända sig till med denna information är i stort sett identisk med den marknad de har idag för den rent finansiella informationen. Den organisatoriska infrastrukturen i form bla. datasystem finns redan på plats och av den erfarenhet förvärvat vid bearbetning och marknadsföring man finansiell basinformation bör i hög grad kunna underlätta av hantering miljörelaterad företagsinfonnation. även av Upplysningsförctagen har stor kompetens ifråga om både finansmarknadens informationsbehox och om informationsinhänitning, bearbetning och marknadsföring sådan infonn ation. av Så länge det rör sig rent finansiell information finns inom om upplysningsföretagen även betydande fackkompetens. Däremot saknar kompetens på miljöområdet. Sådan kompetens man egen finns emellertid samlad på Naturvårdsverket, också har den som bästa överblicken över vad i övrigt finns att tillgå hos andra som myndigheter ifråga miljöinfonnation. om Utredningen har efter kontakter med både Naturvårdsverket och upplysningsföretagen funnit det ändamålsenligt att föreslå cn samverkan mellan dessa institutioner för att därigenom snabbt till stånd betydande förbättring möjligheterna att tillgodose en av den finansiella sektorns växande behov relevant och tillförlitlig av miljöinfonnation.

Sammanfattning 13

Ett informationssystem uppbyggt i samverkan mellan Naturvårdsverket och kreditupplysningsföretagen har fördelen att man i mycket stor utsträckning kan utnyttja redan befintliga institutionella resurser och därigenom minimera kostnaderna för både samhället och informationens slutanvändare. En fördel

annan är att man kan börja i mycket blygsam skala för att sedan utveckla informationsutbudet i den takt och till den omfattning marknaden önskar och är beredd att betala kostnaden för.

Utredningen föreslår därför

att den finansiella sektorns behov förbättrad information för - av

dess bedömning av miljörisker tillgodoses genom att de redan

existerande kreditupplysningsföretagen utvidgar sin verksamhet till att omfatta även miljöinfonnation; samt

att staten genom Naturvårdsverket och andra berörda

myndigheter och organisationer medverkar till att upplysningsföretagen på samma sätt som sker ifråga om rent finansiell

information på enklast möjliga sätt får tillgång till sådan icke

sekretessbelagd miljöinfonnation, som finns hos respektive myndighet.

Utredningens förslag kräver ingen uppbyggnad institutioner

av nya och i varje fall inledningsvis inte heller några nämnvärda kostnader eller investeringar. l den mån det krävs anpassningar, som myndigheterna måste göra i sin databehandling och

som enbart betingas av upplysningsföretagens behov, bör kostnaderna för dessa bäras av upplysningsföretagen, som i sin tur bör kunna

dem täckta genom kundernas betalning av upplysningsföretagens tjänster. På samma sätt som sker idag beträffande den rent finansiella informationen bör myndigheternas särkostnader för att tillhandahålla den löpande grundinformationen debiteras

upplysningsföretagen.

14 Sammanfattning sou 1997;4

Utredningen föreslår vidare

att översyn görs de i Miljöskyddslagen föreskrivna - en av

miljörapportemas innehåll och utformning, varvid bör beaktas

behoven från såväl tillsynsniyndighetema som allmänheten och

särskilt den finansiella sektorn,

att därvid även undersöker vilka grupper av företag som - man

obligatoriskt skall lämna miljörapporter.

Utredningen konstaterar att ett intensivt utvecklingsarbete pågår inom de statliga myndigheterna med syfte att ett effektivt sätt tillvarata de möjligheter den moderna informationsteknologin IT erbjuder. Utredningen föreslår därför

i de statliga myndigheternas utvecklingsarbete för infor- - man

mationsförsörjning och informationssamverkan också beaktar

den finansiella sektorns behov förbättrad miljöinfonnation

av och verktyg för detta.

Utredningen att de kortfattat redovisade förslagen gör

anser ovan det möjligt att utan stora kostnader snabbt få till stånd en klar

miljöinfomiationen för den finansiella sektorn. Även förbättring av

infomiationsutbudet till början blir ganska snävt begränsat, om en bör möjligheterna goda att successivt bygga ut det i takt med

vara efterfrågeutvecklingen.

Slutligen konstaterar utredningen att miljöfrågoma inom alla

i samhällssektorer för närvarande präglas ett intensivt

av utvecklingsarbete. På många håll inom både näringsliv och offentlig sektor finns ett betydande intresse för miljöfrågoma samt kunskaper och erfarenheter på området, tyvärr inte alltid blir

som tillvaratagna på bästa sätt. Till skillnad från vissa andra länder, t.ex. England och Norge, saknar Sverige ett rådgivande forum hög nivå, där företrädare för statsledningen kan föra konstruktiva dialoger i miljöpolitiska frågor med företrädare för näringsliv och vetenskap.

l Den finansiella sektorns behov av

miljöinformation

1.1¶Inledning

Ordet miljö står för ett begrepp med många dimensioner. Innebörden växlar därför beroende på individers och organisationers olika synsätt och utgångspunkter. Ett idag vanligt sätt att klassificera miljö är uppdelningen i yttre respektive inre miljö. Med yttre miljö avses den omgivande, fysiska naturen, medan inre miljö handlar om inomhus- och/eller arbetsmiljö. Förändringar i den yttre och inre miljön kan bl.a. ge upphov till vissa finansiella konsekvenser, ett fenomen olika aktörer i

som ökande utsträckning börjat intressera sig för.

Ett annat holistiskt präglat synsätt som vinner utbredning är att fundamentet för alla mänskliga aktiviteter utgörs miljön med

av dess naturresurser och ekologiska tjänster. Det mänskliga samhället och dess ekonomiska system utgör där del olika

en av inbördes beroende system och är i konsekvens därmed fullständigt beroende av de ekologiska systemen. Termodynamikens lagar inom naturvetenskapen begränsar ovillkorligen det ekonomiska systemets handlingsutrymme. Med detta synsätt är det mänskliga samhällets samtliga spörsmål i grunden miljöspörsmål och miljöbegreppet är således integrerat i alla verksamheter.

Utredningen ämnar inte försöka definiera begreppet miljö,

men anser det viktigt att man är medveten om att ordet, beroende på synsätt, kan ha skiftande innebörd, där det ena inte nödvändigtvis behöver utesluta det andra. Det är med andra ord till läsaren

upp

16 Den finansiella .sektorns behov IniZ/Öiri/brinalioii

av SOU l997:4

och den enskilde aktören att avgöra vad innefattas i begreppet

som miljö och vad som för denne därmed är relevant miljöinformation.

I utrcdningsdirektiveii att "utredaren skall belysa vilka

anges, niiljörisker som genom lagstiftning eller krav från marknaden kan medföra finansiella risker och vilken tvp information är

av som betydelsefull för bedömning av finansiella miljöriskcr. Dessutom skall målgruppen för informationen definieras närmare. Syftet med ett infonnationssystem på miljöområdet skall att skapa bättre

vara underlag för finansiella bedömningar. Den slutliga bedömningen är något som måste göras enskilda banker. försäkringsbolag

av eller andra aktörer på de finansiella marknaderna." Se utredniiigsdirektiven Bilaga

1.2 för finansiell

Målgrupperna

miljöriskinformation

Finansiella miljörisker uppträder dels vid kreditverksamhet, dels vid investeringar i riskkapitaltillgångar. En något annorlunda typ av finansiell miljörisk är den risk för skadefall förorsakade av miljöfaktorer, försäkringsbolag löper. Även försäkriiigs-

som om givaren har behov av i princip samma typ av information om relevanta iniljöfaktorer och självfallet bör ha samma tillgång till

sådan som kreditgivaren och investeraren: år det de två senare

kategorierna som utredningen med hänvisning till direktiven ser som sina primära målgrupper.

Det ligger i sakförsäkringens natur att skador för vilkas skull man försäkrar sig erfarenhetsmässigt inträffar då och då och såväl premier som ersättningar bestäms med ledning av sådan beprövad statistisk och affärsmässig erfarenhet. För försäkringsbolagen är riskbedömning av detta slag något man ägnat sig alltsedan den första försäkringen togs. För försäkringsgivaren är det den inträffade skadan som sådan som skall värderas och ersättas i enlighet med försäkringsxrillkoren. Bortsett från ekonomiska följdskador, som kan omfattas av försäkringen, är den primära skadans betydelse för försäkringstagarens ekonomiska utveckling

Den finansiella sektorns behov miljöinformation 17 av

i princip ointressant för försäkringsgivaren. Försäkringsrisken som sådan är då opåverkad försäkringstagaren av om som följd av försäkringsskadan lider ekonomisk skada eller inte.

För kreditgivaren däremot är det kredittagarens samlade förmåga att återbetala krediten jämte avtalad ränta som är avgörande. I detta fall är det affärsriskerna för kunden och inte skaderisken i sig skall bedömas. För kapitalplaceraren det som är på sätt just affärsriskema avgörande. För samma som är investeraren kan emellertid inte bara de risker de utan även möjligheter olika miljöfaktorer kan framkalla ha som stor betydelse. Kapitalplacerarens mål är inte begränsat till det att investerade beloppet skall kunna betalas tillbaka med på en förhand bestämd ränta utan i stället att investeringen skall ge en optimal avkastning, större desto bättre. Därigenom skiljer sig

beslutssituationen för investeraren från kreditgivarens. För kreditgivaren är kravet klart definierat. Det är lånebeloppet jämte

avtalad ränta som skall gäldas, varken eller mindre. mer En särskild kategori finansiella aktörer med behov av av grundlig information på miljöområdet är vidare de på olika som sätt agerar i samband med företagsöverlåtelser antingen som rådgivare eller potentiella köpare och säljare. Inom som finanssektoms stora institutioner finns avdelningar med högt

kvalificerad personal, med den allmänt brukade engelska som tenninologin vanligen går under namnet Corporate Finance, MA Merger Aquisition. Deras uppgift rådgivare till dem är att vara som vill köpa eller sälja företag. En viktig komponent i dessa uppdrag är alltid att på basis inhämtade relevanta fakta och av redovisade bedömningar göra värdering det ifrågavarande en av företaget.

Med den ökande påverkan på företagsresultaten, som miljöfrågoma får, är det alldeles uppenbart så, att grundliga nu undersökningar om företagets situation i lång rad en miljörelaterade hänseenden måste bli allt viktigare del i en beslutsunderlaget för den potentielle köparen eller säljaren. Vid

förvärv eller sammanslagning företag är det emellertid inte bara av historiska data, skall vägas in vid värderingen, i lika hög som utan

18 Den sektorns behov miljöinformation

finansiella av

grad förväntningarna företagets framtida avkastningsfönnåga. om Detta gäller lika mycket de relevanta miljöfaktorema som de rent

finansiella faktorerna. Målgruppema för sådan information på miljöområdet som är ägnad förbättra beslutsunderlaget vid finansiella transaktioner att således i första hand institutioner sysslar med är som kreditgivning, handel med riskkapital och företagsöverlåtelser samt

bedriver sakförsäkringsverksamhet. sådana som En mycket stor och viktig grupp bland kreditgivama utgörs av företag lämnar leverantörskrediter. Visserligen är det för dem som i de flesta fall fråga mycket kortfristiga krediter, men det om utesluter inte också de har anledning att efterfråga förbättrad att infonnation på miljöområdet. Även de alla har ett i flera avseenden gemensamt om infonnationsbehov, varierar deras beslutssituation i så hög grad att det måste bli i det närmaste omöjligt att bygga upp aggregerade för samlad miljöinfonnation, på ett tillfredsställande system som samtidigt kan tillgodose de skiftande behoven. Det är inte sätt infonnationsbehoven skiftar mellan olika slags aktörer nog med att på de finansiella marknaderna utan det är också så att behoven

skiftar starkt från ärende till ärende inom samma gmpp. Existensen generella aggregerade informationssystem av aktualiserar också riskerna för att den omsorgsfulla individuella

bedömningen varje enskilt ärende försunimas. Till möjliga av lösningar på de här problemen återkommer utredningen i kapitel

1.3 finansiella risker

Miljörelaterade

De miljörelaterade risker kreditgivaren, placeraren eller som

Med aggregerademiljöinfonnationssystem utredningenhär och i detföljande avser samlarin, bearbetaroch vägersammanolika miljöfaktaom ett företagoch system,som levererar samladbedömning företagetsmiljöprofil. Resultatetkanredovisasmed en av hjälp av rating-eller indexskalor.

Den finansiella sektorns behov miljöinformation 19 av

försäkringsgivaren har att beakta är likaså vitt skilda slag. av Miljöfaktorer konstituerar finansiella risker kan både som vara mätbara kvantifierade och mätbara kvalitativa. Till de mätbara riskerna hör t.ex. mängden utsläpp miljöfarliga av av substanser i relation till de krav ställs och de tillstånd som som lämnats. Till de mätbara riskerna hör t.ex. vikande efterfrågan på marknadenz eller lagstiftning med skärpta miljökrav. ny Den miljörelaterade finansiella risken är därför beroende dels av lagstiftning och andra krav från myndigheter, såväl nuvarande

som eventuellt kommande, dels marknadsbeteenden, d.v.s. av reaktioner grundade på miljövärderingar från olika kategorier av konsumenter och producenter.

Samma sak gäller vid beslut investeringar i riskom kapitaltillgångar, t.ex. aktieplaceringar, där miljöfaktorer i hög

grad kan förändra placeringens ekonomiska avkastning. Riskkapitalinvesterarens beslutssituation och riskprofil skiljer sig dock i ett betydelsefullt avseende från kreditgivarens. Som ovan framhållits är inte investerarens mål bara få tillbaka att investeringsbeloppet med angiven ränta utan i stället att få det tillbaka med optimal avkastning. Som "riskkapital" antyder tennen krävs att investeraren tar risk går den risk en som utöver en kreditgivare bör beredd att ta på sig. Vid betalningsinställelse vara och konkurs är det ägaren riskkapitalet i allra sista hand av som får någon utdelning. För kreditgivaren är det riskerna för utebliven betalning samt, bl.a. i de fall säkerhet ställts för krediten, riskerna vid utebliven

betalning är beaktansvärda. som

Med viss förenkling kan typriskerna med anknytning till miljöfaktorer beskrivas på följande sätt:

ZNär

begreppet"marknad" utannämnarebestämning användshär och i det följandeavser utredningenallaaktörer somkan uppträda potentiellaköpare viss eller tjänst, som av vara detmávara offentligainstitutioner, andrajuridiska olika slageller enskilda personerav konsumenter.

20 Den finansiella sektorns behov av miljöinformalion

Risken för utebliven betalning d.v.s. att pengar inte flyter in på grund av

att intäkterna minskar beroende på t.ex. lagstiftning förbjuder produkten som sådan eller

som ämnen

med nödvändighet ingår i produkten och/eller som ändrat inköpsbeteende till följd av att kunder avstår från att köpa produkten eller väljer alternativ med mindre negativ miljöpåverkan naturkatastrofer

att kostnaderna ökar beroende på t.ex. lagstiftning fördyrar tillverkningsprocessen

som miljöpolitiskt betingade skatter och avgifter investeringar föranleds marknadens eller

som av myndigheters krav på eliminering av föroreningar naturkatastrofer marknadsprisutvecklingen för i produktionen/produkten ingående resurser

Risken vid utebliven betalning d.v.s. vad händer när pengar inte har flutit in som har samband med

förändringar panters värde på grund miljömässiga

av av omständigheter

skadeståndsanspråk riktas mot panthavaren eller ägaren av

som övertagen pant

avsaknad säkerheter

Den finansiella .sektorns behov Miljöinformation av 21

1.4¶Informationsbehov vid finansiell

bedömning av risk och möjlighet

Inledningsvis i detta kapitel har begreppet finansiell risk diskuterats och definierats. Som där framgår kan miljörelaterad finansiell risk ha varierande innebörd för olika finansiella aktörer i deras helt likartade verksamheter. Miljöfaktorer kan positivt eller negativt påverka den tilltänkta kundens/företagets ekonomiska ställning och utveckling och därmed dess förmåga att återbetala krediter jämte ränta liksom i förekommande fall utvecklingen dess aktiekurs. Dessutom påverkar miljöfaktorer av risken för skador i samband med själva utövandet av verksamheten, vilket har intresse också ifråga försäkringar. om Nedan ges ett antal exempel på miljörelaterad information som kan väsentlig för att bedöma ett företag i miljöriskvara ett perspektiv. Exempel också på sådana tolkningar och och ges överväganden om eventuella affärsrisker, sådan information kan som ge anledning till. Det skall här understrykas flera de att av faktorer som nämns nedan redan idag ingår i nonnal analys av ett företags ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar. Med detta är också sagt att miljöfaktorers inverkan i grunden inte är mer speciell än andra faktorers när det gäller att bedöma ett företags möjligheter eller risker i relation till marknaden eller politiken och regelverket. Den stora skillnaden kunskapen är att om vilken miljörelaterad infonnation är relevant som samt kompetensen att värdera den ännu i stor utsträckning saknas till skillnad från vad är fallet vid traditionell finansanalys. Det som är egentligen bara den kunskapen och fantasin, i meningen egna förmågan att betrakta information olika perspektiv, utgör ur som begränsningar när det gäller att avgöra vad kan komma som att påverka den finansiella risken eller möjligheten oavsett det rör om miljöfaktorer eller andra faktorer. Den miljörelaterade informationen har i det följande delats in i kvantitativ, d.v.s. i någon mening objektivt mätbar eller observerbar, respektive lcvalilativ, vilket oftare inkluderar någon form av

22 Den finansiella sektorns behov av Miljöinformation

bedömning eller värdering. Gränsen mellan kvantitativ och kvalitativ infomiation är i vissa fall inte i helt entydig. Nästan genomgående kan de exempel på miljöinfomiation om nedan nämns sägas att de bör den finansielle som ge beslutsfattaren anledning att överväga huruvida infonnationsinnehållet signaler framtida kostnader, som exempelvis ger om kan skapas insattande ekonomiska styrmedel i form av genom av skatter eller miljöavgifter. Om s.k. skatteväxling i stor skala blir realitet, kommer självfallet överväganden detta slag att få en av den allra största betydelse för de finansiella aktörema.

Exempel på Exempel på affärsrisker och kvantitativ information affärsmöjligheter

Råvaruanvändning; kvantiteter, Känslighet för miljöbetingade förnyelsebara, ändliga, andel efterfrägesvängningar från material, jämförelse kunder, för prisförändringar på återvunnet mellan olika år och tillgång till jungfrulig resp. återvunnen råvara. Risk för legala regleringar

Energiåtgång och använda Känslighet för marknadsmässig energislag, jämförelse mellan eller politiskt betingad förolika ändring energipriser av

Vattenanvändning, Känslighet för restriktioner som jämförelse mellan olika år kan kräva förändringar av t.ex. rent vatten är idag processer på många håll en bristvara

Den fnansiella sektorns behov av miljöinformalion 23

Kemikalieanvändning, Känslighet för legala eller jämförelse mellan olika år marknadsbetingade begräns-

ningar i användandet, vilket

kan medföra ökade FoU-

kostnader och investeringar

Utsläpp till luft, mark och Känslighet för strängare regelvatten; buller, jämförelse verk, marknadsreaktioner, mellan olika år behov av investeringar

Avfall; Effektivt utnyttjande av insatskvantiteter, typ, vara ger vanligen mindre avfall återanvändning, återvinning, och därmed lägre kostnader för jämförelse mellan olika år deponi och annan avfalls-

hantering. Återanvändning kan

få motsvarande effekt. Känslig-

het för nya legala eller fiskala

krav med åtföljande investe-

ringsbehov

Transporter; Känslighet för nya legala, slag och omfattning fiskala eller marknadsbetingade

krav

Produktionsapparatens ålder Behov av nyinvesteringar och/

eller snabbare avskrivning av

befintliga anläggningar och

utrustning

Föroreningar i mark och vatten Saneringsskyldighet

Regelefterlevnad Krav på kostnadskrävande åt-

gärder

24 Den ;finansiella sektorns behov av mil/öinformaiian SOU l997z4

Aktuella och tidigare processer, Känslighet för negativ publiskadestånd och förelägganden citet och marknadsreaktioner

Lokal, regional och/eller global Lokala regler, hänsyn och påverkan opinioner kan förekomma som

påverkar företagets utvecklings-

möjligheter. Befintliga eller

kommande internationella kon-

ventioner kan inverka på

investeringsbehov eller mark-

nadsförutsättningar

Genomförda miljöinvesteringar Minskad känslighet för in-

gripanden

Tecknade försäkringar för Minskad känslighet att ekomiljöskador nomiskt hantera miljöskador

ISO 14 DOG-certifiering, Indikation på företagets eller EMAS-registsrering driftställets miljöarbete

Förekomst miljömärkta Påverkar konkurrensförmåga

av produkter och position på marknaden

Produktens miljöeffekter Känslighet för legala eller

ñskala krav samt efterfråge-

svängningar

Branschtillhörighet Indikation på nuvarande och

framtida generella miljörisker

Byggnader med miljöproblem Påverkar byggnadens värde,

krav på kostnadskrävande åt-

gärder

Den finansiella sektorns behov av miljöinformation 25

Exempel på Exempel pä affärsrisker och kvalitativ information affärsmöjligheter

Marknadsposition med av- Känslighet för ändrade kundseende på miljö; reaktiv: man och myndighetskrav gör så litet som möjligt, proaktiv: man ligger i branschens frontlinje

Företagsledningens hantering Påverkan på utvecklingsav miljöfrågorna; miljö- potentialen ansvarets oganisatoriska förankring; utbildningsprogram; beredskap för krishantering

LCA livscykelanalys Indikation på eventuellt

var

myndighetsingripande eller

marknadsagerande kan inträffa

Produktutvecklingsstrategi Indikation på känslighet för

miljöbetingade förändringar på

marknader eller genom lag-

stiftning

26 Den finansiella sektorns behov miljöinforznalion

Ett effektivt utnyttjande alla kategorier får alltid

av resurser en positiv effekt på företagets kostnadssida och därmed på det ekonomiska resultatet. Det kan här viktigt för den be-

vara som dömer ett företag att notera den alltmer accentuerade utvecklingen mot att de tidigare ibland så kallade "fria" nyttighetema, t.ex. luft och vatten, i ökande utsträckning intemaliseras i företagens räkenskaper genom t.ex. renings- och saneringskrav och/eller avgifter och skatter. Därmed får effektivitet i nyttjandet dessa

av resurser allt större ekonomiskt genomslag.

När det gäller resursanvändning och avfallsgenerering kan tex. en jämförelse med branschvisa effektivitetsnyckeltal

ge en uppfattning om hur företaget är positionerat inom sin bransch och hur väl rustat det står inför eventuella framtida krav från såväl marknad som myndigheter.

För att inte riskera att fastna i statiska analyser kan det finnas anledning att fundera närmare över tex. förhållandet mellan branschtillhörighet och företagets miljöpåverkan. Ett företag kan mycket väl tillhöra en bransch som normalt inte förknippas med stor miljöpåverkan men där t.ex. en livscykelanalys utvisar stor påverkan i leden utanför själva tillverkningsprocessen eller dess motsvarighet inom tjänsteföretag. Ett exempel skulle kunna vara resebranschen med ett mycket stort beroende av transporter. Myndighetsingripanden eller marknadsagerande som riktar sig mot t.ex. flyget skulle kunna få stora ekonomiska återverkningar för många företag inom branschen. Omvänt skulle en traditionellt miljöbelastande bransch kunna tänkas utvecklas mot slutna

och kretsloppsbaserad produktion och därmed komma processer att förknippas med väsentligt mindre ekonomiska miljörisker. Det är därför viktigt att försöka till helheten och även sträcka ut

se tidsperspektivet för bedömningen.

Det finns således anledning att varna för ett alltför snävt synsätt vid den ekonomiska utvärderingen av den miljöinformation

ställs till förfogande. Indikatorer på det som ofta betraktas som

oförutsägbara händelser, inte bara inom miljöområdet, kan som många gånger spåras tillbaka i tiden man bara vet vad man

- om skall leta efter. Brist på grundläggande kunskaper inom ekologi

Den finansiella sektorns behov av Miljöinformation 27

och annan naturvetenskap ökar naturligtvis risken för överraskningar. Det finns ett stort antal väl kända miljöproblem som vi har relativt stor kunskap trots detta inte

om men som förmår åtgärda. Det är t.ex. knappast rimligt att i framtiden betrakta en ekologisk kollaps i haven eller skogen, där allvarliga störningar redan konstaterats, som oförutsägbar och överraskande.

Att fånga in just den miljörelaterade information, är

som relevant inför ställningstagandet till en bestämd finansiell risk, en företagskredit, en aktieplacering eller en transportförsäkring bjuder emellertid på stora svårigheter. Vad som är förhållandevis lätt att skaffa kunskap om är det redan har inträffat, redan stiftad lag

som och utfärdade bestämmelser, mängden utsläppta föroreningar, vidtagna åtgärder och investeringar för att främja bättre miljö etc. Utöver att det är av allmänt intresse att information om sådana förhållanden är lättillgänglig har de finansiella aktörerna ett alldeles särskilt intresse av att information av det här slaget kan tillhandahållas på sådant sätt och i sådana former att den uppfattas som relevant och kan nyttjas för praktiskt bruk i den finansiella beslutsprocessen. På detta område finns idag stora brister. Det är angeläget att dessa brister i möjligaste mån avhjälps, och utredningen kommer därför att i kapitel 4 föreslå åtgärder är

som ägnade att förbättra situationen vad gäller tillgången på relevant information det här slaget.

Utredningen vill emellertid redan i detta sammanhang framhålla, att det i hög grad är andra risker än de framkallas

som av miljöfaktorer, främst är bestämmande för den finansiella

som sektorns riskbedömning, risktagning och risknivå. I takt med att miljöpåverkande faktorer identifieras finns det dock anledning att anta att sådana faktorer i ökande grad influerar bedömningen

av dessa andra risker som man traditionellt har beaktat. Beroende på vilket perspektiv man anlägger på begreppet miljö, vilket kort berörs i detta kapitels inledning, är det även möjligt att hävda att samtliga faktorer som påverkar ett företags ställning och utveckling kan hänföras till miljön.

28 Den ñnansiellcz .vektorns behov av mi/i1nfrnatim

1.5¶Bankernas erfarenhet av 1niljörisker

Utredningen har till Svenska Bankföreningen bla. ställt frågan om det inom medlemsbankerna under den senaste feniårsperioden finns exempel på att vid kreditprövningen obeaktade miljöfaktorer varit huvudsaklig eller i varje fall bidragande orsak till en inträffade kreditförluster. Frågor har också ställts om omfattningen sådana förluster samt om vilka typer av miljöfaktorer som av bidragit till att framkalla förlusterna. Av framgår att inte tidigare undersökt om svaren man kreditförluster har orsakats iniljöfaktorer. Det saknas därför av tillräckligt underlag för att med full säkerhet omfattning och ange typ sådana förluster. Det står emellertid helt klart att av miljörelaterade kreditförluster har inträffat. Efter samtal med olika bankföreträdare vågar utredningen utgä från att det Iiittills har rört sig fåtal fall med genomgående sina förlustsiffror. Med om ett reservation för att det vid inträffade kreditförluster inte är så alldeles lätt urskilja vad kan hänföras till "miljöfaktorer" att som torde det under hela femårsperioden inte röra sig om mera än något tiotal fall med miljörelaterade förluster uppgående till något eller högst några tiotal miljoner kronor. Faktorer orsakat eller som i varje fall starkt medverkat till dessa förluster synes främst vara krav på fastighetssaneringar, krav på investeringar i miljöförbättrande syfte och hinder miljökaraktär för viss av näringsverksamhet, näringsidkaren själv inte kan råda över. som

t.ex. effekter av Tjcmobylkatastrofen.

Enligt Finansinspektionens statistik uppgick de svenska kreditinstitutens samlade kreditförluster under femårsperioden 1991-1995 till 238 miljarder kronor, 175 miljarder kronor varav hänför sig till bankerna och resten huvudsakligen till finansbolag och bostadsfinansieringsinstitut. I relation till dessa förluster är naturligtvis de miljörelaterade förlusterna försvinnande små och skulle, ovanstående uppgifter korrekt bild, inte uppgå om ger en till någon tiondels promille de senaste årens samlade mer än av kreditförluster. Även kreditväsendets förluster underjust dessa om år varit är det dock alldeles tydligt att miljöextremt stora

Den finansiella sektorns behov Miljöinformation 29

faktorerna fram till spelat mycket ringa roll för kreditrisk-

nu en nivåns utveckling.

1.6¶Det framtida behovet av

miljöinfonnation

Den omständigheten att ett stort antal betydande kreditförluster, som framkallats av obeaktade miljöfaktorer, hittills inte har inträffat, utesluter naturligtvis inte att sådana förluster kan uppträda i växande antal i framtiden. Med hänsyn till den ökade uppmärksamhet miljöfrågoma numera får inom både vetenskap, politik, näringsliv och inte minst media finns det goda skäl att tro, att marknadsreaktioner framkallade miljöinformation

av ny kommer att bli både frekventa och genomslagskraftiga i

mer företagsresultaten. Problemet för aktörerna på de finansiella marknaderna är emellertid inte bara att få tag på och klokt hantera den miljöinfonnation som redan finns det redan har

om som inträffat. Det än större problemet är de miljöfaktorer, i

som beslutsögonblicket ännu inte kännner till för det enskilda

men som aktuella företagets framtid kan bli helt avgörande betydelse.

av Vad det här är fråga om är t.ex. ackumulerade hittills dolda miljörisker, tekniska, biologiska eller medicinska rön

nya men också hela fältet av ny nationell och internationell lagstiftning. Om sådant går det inte att göra beaktansvärda prognoser.

Om syftet med ett informationssystem på miljöområdet, såsom framgår direktiven, skall att skapa bättre underlag för

av vara finansiella bedömningar, finns det därför all anledning att gå försiktigt till väga och begränsa förväntningarna på vad sofistikerade informationssystem kan åstadkomma praktiskt

av värde i den ekonomiska beslutsprocessen. I första hand är det den rent faktiska informationen rådande miljöförhållanden kan

om som och bör förbättras. Antaganden om vad som kommer att ske i framtiden på miljöområdet kan visserligen behöva många

göras av finansiella aktörer, underlaget för sådana bedömningar är

men knappast av det slaget att det kan samlas i ett aggregerat

30 Den finansiella sektorns behov av miljöinformation

infonnationssystem hur gärna man än skulle önska att så vore fallet.

En närmare redogörelse för några redan existerande eller under utveckling varande mer eller mindre integrerade index- och ratingsystem på miljöområdet lämnas i kapitel

För närmare kartläggning av den finansiella sektorns

en informationsbehov på miljöområdet har utredningen varit i kontakt med finansmarknadens aktörer, bla. genom branschorganisationerna Svenska Bankföreningen och Sveriges Försäkringsförbund, även varit representerade i utredningens

som referensgrupp.

Allmänt kan detta försök till kartläggning sägas, att

om samtliga aktörer förefaller överens att miljöfaktorer och

vara om miljörisker spelar stor och växande roll i deras beslutsunderlag

att det samtidigt är mycket svårt att i generella termer ge men konkretion vad det är för information skulle kunna bidra

som till att minska osäkerheten. Till viss del kan detta bero på att erfarenheterna hur miljöfaktorer har påverkat företagsresultat

av och inträffade skador fortfarande är ringa. Den huvudsakliga förklaringen torde dock att informationsbchovet, varmed här

vara

det efterfrågade informationsinnehållet, skiftar starkt från avses ärende till ärende. Beroende på de ovan redovisade skiljaktighetema i kreditgivarens, placerarens och försäkringsgivarens beslutssituation blir också dessa tre huvudgruppers krav på miljöinformation något olika.

Den finansiella sektorns svårigheter att idag precisera informationsbehovet och formen för presentationen har också bekräftats

de utländska institutioner inom miljöområdet, som utredningen av varit i kontakt med.

Den ;finansiella sektorns behov miüöinformarion 3

1.7¶Kreditgivarens informationsbehov

Företagskrediten är tjänst, alltid tillkommer i någon form

en som av dialog mellan kredittagaren och kreditgivaren. Kredittagaren

gör en framställning, i nonnalfallet skriftlig, bli beviljad

om att ett visst kreditbelopp för ett i framställningen angivet ändamål. Kreditgivaren prövar framställningen och skaffar i dialog med

kredittagaren in all den ytterligare information, kreditgivaren

som anser sig behöva för att så väl möjligt kunna bedöma

som kreditrisken och få bästa möjliga underlag för utforma

att kreditvillkoren och värdera eventuella säkerheter.

l mycket enkla fall kan kreditbeslut fattas snabbt och direkt

av den handläggande tjänstemännen, normalt krävs ifråga

men om företagskrediter omfattande beredning, avslutas med

en mera som föredragning och beslut i ett särskilt kreditbeviljande

organ, som beroende på bla, kreditens storlek kan direktion,

vara en kreditkommitté, lokalstyrelsc eller, då det gäller de allra

största krediterna, kreditinstitutets centralstyrelse. De beslut sådana

som kreditbeviljningsorgan fattar är mycket sällan beslut viss

om en bestämd kredit på vissa bestämda villkor till viss bestämd kund.

Normalt innebär de i stället fastställer s.k. kreditlimiter,

att man d.v.s. beloppsramar inom vilka därtill behöriga tjänstemän inom krcditinstitutet därefter och t.v. kan bevilja krediter till visst

ett företag eller företagsgrupp/koncem på villkor vad gäller säkerheter

och övriga villkor, översiktligt angivits i beslutet

som om kreditlimit. Alla limitbeslut omprövas regelbundet och det är både naturligt och nödvändigt att all sådan kreditprövning sker i

en förtroendefull dialog mellan kreditgivaren och kredittagaren.

Med kännedom om hur kreditbeslutsprocessen ut blir det

ser uppenbart, att kreditgivarens infonnationsbehov växlar från det ena kreditärendet till det andra och att varje företagskredit måste

prövas på egna högst individuella meriter. Det skulle sannolikt snarare öka än minska risken för kreditförluster, i större

om man utsträckning än vad hittills varit fallet började fatta kreditbesluten på grundval av mera standardiserad information. Detta gäller i lika

32 Den finansiella .veklornv behov av miZ/öin/brmaIir7

hög grad den iniljörelaterade informationen som om den rent om ekonomiska infonnationen. För den har kännedom om hur beslutsprocessen ser ut, när som det gäller företagskrediter, är det inte överraskande, att bankerna har svårt för att besvara frågan vilken information miljöområdet de behöver ha tillgång till för att minimera riskerna i sin kreditgivning. Om inte frågan specificeras och ställs beträffande ett bestämt företag är den helt enkelt omöjlig att besvara, bortser från mera elementära och generella om man behov viss grundinfonnation. Detta är också det bestämda av intryck utredningen fått vid samtal och korrespondens med branschens företrädare. Man sig i växande grad behöva anser miljöinformation har svårt i detalj konkretisera vad men att mera det är för information efterfrågar. Att så är fallet framgår man klart promemoria, under hösten 1996 utarbetats inom av en som Svenska Bankföreningen Miljöfrågor att beakta vid kreditgivning.

Bilaga 2. För kreditinstitutens hantering krcditrisker som kan av framkallas olika miljöfaktorer är det säkerligen främst den stora av mängden krediter till små och medelstora företag som är av problematisk. Miljöfaktorer kan här i hög grad inverka på

företagets ställning och resultat. Gemensamt för den i högsta grad varierande information, som kreditgivarna önskar är att informationen verifierbara avser sakförhållanden, dvs. fakta på miljöområdet. Det är förbättrat faktaunderlag vill ha ut ett informationssystem. man av Värderande jämförelser kan de finansiella aktörerna göra på egen hand, bara relevanta grundfakta finns tillgängliga. Denna om inställning har också stöd i utredningsdirektiven, som klart anger syftet med ett informationssystem på miljöområdet skall vara att skapa bättre underlag för finansiella bedömningar, medan den att slutliga bedömningen är något måste göras enskilda som av banker, försäkringrybolag eller andra aktörer på de jñnansiella

marknaderna.

Den finansiella sektorns behov Miljöinformation 33

1.8¶Placerarens informationsbehov

Man kan utan risk för vägande invändningar konstatera, all

att sådan miljörelatcrad företagsinformation, är relevant vid

som en kreditgivarcs riskbedömning också är intresse del för

av att ta av en investor i företaget. Lika klart är det inte att det omvända påståendet gäller. Detta beror på att placeraren i långt högre grad än kreditgivarcn inte bara har att beakta risken för att krediten jämte ränta inte kan återbetalas utan också måste bedöma vilka extra möjligheter för en positiv resultatutveckling olika

som miljöfaktorer kan upphov till.

Om det för kreditgivare ofta är de små och medelstora

en företagen som står i fokus, är det för den helt dominerande gruppen av placerare i riskkapital, såväl enskilda

som institutionella placerare, däremot de stora, normalt börsnoterade bolagen som tilldrar sig intresse. Därmed är givetvis inte sagt, att det inte skulle spela stor roll för den vill med att

som vara om starta ett nytt företag eller gå delägare i ett redan

som existerande mindre företag att tillgång till all den information även på miljöområdet som kan påverka företagets utveckling.

Även allmänhetens aktiesparande i Sverige har

om numera mycket stor omfattning sker huvuddelen aktiehandeln

av genom fondförvaltare och institutionella placerare. Deras placeringar sker nästan undantagslöst konsekvent i enlighet med analyser de själva gör och enligt placeringsstrategier de själva har valt. Beroende på val av analysmodell och strategi varierar naturligt urvalet

nog av basfakta placeraren sig behöva.

som anser

Under dc senaste åren har tillkommit ett antal fonder, vilkas placeringsstrategi har speciell miljöprofil. Dessa profiler växlar emellertid. Det kan röra sig fonder inriktar sig på

om som placeringar i miljöteknikföretag, dvs. företag tillverkar

som produkter som gagnar miljöarbetet, t.ex. kompostkvamar, vindkraftverk etc. Andra miljöfonder gör endast placeringar i företag som de bedömer ha klart bättre profil än i övrigt

en jämförbara företag vad gäller tex. miljöledning, produkter och tillvcrkningsprocesser. En sådan strategi måste bygga dels på

34 Den finansiella sektorns behov miljöinformation

inhämtade faktauppgifter dels också på sammanfattande

men egna värderingar vilken vikt olika miljöfaktorer eller grupper av

av faktorer bör tillm ätas.

Ett exempel på fond med sådan strategi är Svensk

en Miljöfond, är resultatet ett samarbete mellan Stiftelsen Det

som av Naturliga Steget och Banco Fonder AB. Svensk Miljöfond samlar bl.a. med hjälp enkäter in stor mängd miljörelaterade

av en uppgifter svenska börsnoterade företag. På basis av dessa

om uppgifter och enligt för ändamålet Svensk Miljöfond själv

en av utarbetad modell kartlägger dels branschens förutsättningar

man och kostnadsstruktur, dels företagets produkter och produktionsmetoder, dels slutligen företagets miljöarbete och strategiska miljötänkande. Dessa påverkande faktorer viktas

tre grupper av enligt uppgift lika vid den sammanfattande bedömningen, som oundvikligen innefattar ett betydande mått av värderingar. Slutresultatet blir miljörating varje undersökt företag.

en av Bedömningar alla börsnoterade företag görs årligen och en

av gång år publicerar Svensk Miljöfond reviderad "topplista"

per en över de företag utan inbördes rangordning enligt fondens

som värderingar ligger bäst positionerade i ett niiljöperspektiv. För 1996 finns 29 börsnoterade företag med på denna lista och fondens placeringar görs enbart i företag är upptagna där.

som Den ratingmodell Svensk Miljöfond utvecklat redovisas öppet och utförligt. Syftet "att identifiera de företag som i nuläget

anges vara har bäst förutsättningar att bli framgångsrika på framtidens

marknad".

Frågan huruvida med Svensk Miljöfonds analysmodell

man uppnår detta syfte är omöjlig att idag besvara. Dock kan konstateras att under den tid modellen har tillämpats, d.v.s. fr.o.m. oktober 1994, har kursutvecklingen i fonden i stort sett följt generalindex på Stockholms fondbörs. Under 1996 har fonden dock placerat sig bland de allra bästa på marknaden.

Liksom många internationella analytiker menar företrädare för olika svenska miljöfonder att ett mycket omfattande och framsynt miljöarbete kan fungera allmän indikator på att ett företag

som en generellt sett har lätt att hantera områden och strategiska

nya

Den finansiella sektorns behov miljöinformation 35 av

frågeställningar. Därför skulle företag får hög miljömässig som en rating också ha goda förutsättningar att hantera även andra frågor. Att härvidlag urskilja vad är orsak och vad är verkan som som är emellertid inte lätt. Välskötta företag med god organisation och bra ledning har i allmänhet också god nivå på sitt miljöarbete. en Om sådana företag också uppnår goda ekonomiska resultat, vilket de ofta gör, behöver det inte primärt bero på att de sköter sitt miljöarbete väl. Snarare är det så att det goda miljöarbetet beror på att företaget jämväl i övrigt är välskött och har god ledning. en l USA har emellertid forskningsinstitutet Investor Responsibility Research Center Inc IRRC i Washington DC genomfört en rad studier som alla pekar på att det finns ett klart positivt samband mellan företagens miljöarbete environmental performance och deras ekonomiska resultat, uppmätt med flera olika gängse nyckeltal. 34 Under fem år har följt och jämfört ett stort antal stora man företag som är redovisade i the Standard Poors 500 index. Den information utgått från är kvantitativa uppgifter man om företagens utsläpp olika miljöskadliga ämnen, förbrukning av av olika giftiga ämnen, utbetalda ersättningar för miljöskador, antal anmälningar för miljöbrott litigations allt redovisat i m.m., relation till omsättningsmått per unit revenue. Undersökningarna pekar på att börsportfölj bestående ett slumpvis urval en av av företag med god miljöprofil mätt på detta något bättre sätt ger avkastning än portfölj bestående jämförbara företag i en av samma branscher med sämre miljöprofil "consistently obtained marginally better financial performance than industry-matched portfolios with demonstrably environmental performance". worse IRRC hävdar därför att utnyttjande kvantitativa nyckeltal på av

aCohen,M.A., Fenn, S.A. and Naimon. J.S., Environmentaland FinancialPerfomiance: Are They Related InvestorResponsibilityResearchCenterInc.. 1955, Washington D.C.

Naimon, LS.. The RelationshipBetweenEnvironmentalPerformanceandFinancial Performance,Proceedingsof GLOBE 1994CD, Vancouver, Canada.

36 Den finansiella sektorns behov miljöinformation av

miljöområdet bör kunna till stor praktisk nytta för vara institutionella placerare, portföljförvaltare och placeringsrådgivare inom den finansiella sektorn.

1.9¶Försäkringsbolagens infonnationsbehov

Såsom framhållits inledningsvis i detta kapitel har försäkringsbolagen behov i princip typ miljöinformation som av samma av bankerna. I försäkringsbolagens roller kreditgivare och som kapitalplacerare detta helt uppenbart, medan det däremot kan är förhålla sig litet annorlunda i fråga försäkringsbolagens om riskhantering på sakförsäkringsområdet. Efter förfrågan från utredningen har Sveriges Försäkringsförbund detta bl.a. framhållit följande: om "Offentlig och lättillgänglig information om olika företags på miljön önskvärd för bolagens riskurval och belastning är premiesättning på försäkringssidan. Vad ska miljörisker kan dock vara svårt att som anses som Är brandrisk att miljörisk giftiga avgränsa. t.ex. en anse som en vid brand Är dålig arbetsmiljö kan leda till gaser en som arbetsskada att miljörisk Kan bilar anses som anse som en miljörisker Miljörisker i generell betydelse täcks av som försäkring bedöms och differentieras vid premiesättningen liksom alla andra risker. 1försäkringsbolagens skadeförebyggande arbete beaktande miljörisker ett naturligt element." Utredningens är av kursivering Försäkringsförbundet framhåller vidare att "försäkringsbolagen information potentiella skaderisker, möjligheter till efterfrågar om reparation, sanering etc. inför tecknande försäkring. Denna av infonnation hämtas från försäkringstagaren. Det är dock svårt att få information är jämförbar såväl mellan olika företag som som åren inom företagen. Ett problem är att informationen inte över finns samlad på något håll utanför företagen t.ex. hos någon myndighet t.ex. information utsläpp utöver gränsvärden. om

Den finansiella sektorns behov miüöinformation 37

Det finns ett starkt intresse hos bolagen att för angivna

ovan ändamål få serier av miljödata tillgängliga företag/koncem i

per någon databas, helst tillgänglig via Internet. Databasen bör ligga hos någon med intresse och potential att bygga och

system modeller för informationen. Den bör öppen för universitet

vara och högskolor som har sådan potential. Att någon för

svarar uppdateringen sådan databas är givetvis avgörande betydelse

av en av för nyttan av denna.

Miljörating och miljöindex är intressanta, det kan

men vara svårt att finna objektiva modeller och också att använda dem objektivt. Det kan vara viktigare att varje användare får göra de aggregeringar av miljöinformation behövs. Utredningens

som kursivering

Branschspecifika nyckeltal är också intresse under

av samma förutsättningar."

10¶Informationsbehovet för

finansanalytiker

Den finansiella sektorns behov av förbättrad miljöinfonnation att ingå i det beslutsunderlag som krävs för olika finansiella beslut har också uppmärksammats Sveriges Finansanalytikers

av Förening. Föreningen har under hösten 1996 beslutat publicera

en rekommendation Miljöinformation för Finansanalytiker, Bilaga 3, som tar sikte på sådan miljöinfonnation, som analytikerna

anser bör finnas med i företagens årsredovisningar.

Om finansanalytikemas rekommendationer följs, har enligt utredningens uppfattning ett stort steg tagits för att underlätta de finansiella aktörernas möjligheter att på ett enkelt sätt direkt från företagen få fram information, som för dem kan relevant i

vara deras beslutsfattande. Dock har anledning anta, att det

man nog kommer att dröja flera år, innan dessa rekommendationer vinner full genomslagskraft på företagsmarknaden.

38 Den finansiella sektorns behov av miZ/Öinforniation

1.1 1 Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan utredningen konstatera att den finansiella sektorns behov tillförlitlig, relevant och helst också jämförbar

av miljörelaterad företagsinformation att ingå i underlaget för beslut

transaktioner, medför finansiella risker och/eller om som möjligheter är stort samtidigt som insikten om detta är växande.

Informationsbehovet information av många olika slag.

avser Det växlar i hög grad från ärende till ärende, vilket medför att den finansiella sektorns företrädare har svårt att i generella tenner konkretisera vilken information de skulle ha största nyttan av att erhålla. Dock uttalas allmänt att det inte är värderingar av företag från miljösynpunkt utan faktaupplysningar på miljöområdet

rena som man efterfrågar.

Utredningen konstaterar också att även sådan miljörelaterad information enbart mätbara kvantitativa fakta, lämnar

som avser stort utrymme för de finansiella aktörerna att med sådana fakta

grund göra skilda bedömningar dc finansiella riskerna och som av möjlighetema.

SUU 1997 4 39

2¶Källor till

miljörelaterad

information

2.1¶Inledning

Enligt utredningsdirektiven skall utredaren kartlägga befintliga informationskällor såsom frivilliga miljörapporter, miljökonsekvensbeskrivningar, obligatorisk miljörapportering till kommuner och länsstyrelser för tillståndspliktig verksamhet

samt den kartläggning över förorenade marker nyligen genomförts

som

Naturvårdsverket. Även informationskällor under av som är utveckling bör beskrivas. Vidare skall utredaren bedöma i vilken man dessa informationskällor är användbara vid finansiella institutioners värdering miljörisker.

Källor till sådan miljöinform ation kan ha betydelse för den

som finansiella sektorns riskbedömningar finns idag dels hos företag och institutioner som bedriver olika former verksamhet

av som påverkar miljön, dels hos statliga och kommunala myndigheter som sysslar med tillståndsgivning och kontroll verksamheter

av som kan vara skadliga för miljön.

Därutöver är det uppenbart att både svenska och utländska institutioner som bedriver forskning miljöområdet har tillgång till information som kan stort värde vid riskbedömningar.

vara av Slutligen finns det anledning för de finansiella aktörerna att beakta även den information som finns att hämta direkt i det legala regelverket, d.v.s. lagar och förordningar liksom rekommendationer och anvisningar utfärdats olika myndigheter på

som av miljöområdet.

Den kartläggning informationskälloma lämnas i det

av som följande gör inte anspråk på fullständighet. Den endast

avser att

40 Källor lill miZ/jrce/zleraci information SOU l997:4

lämna översiktlig beskrivning av de generellt viktigaste och en samtidigt mest lättillgängliga informationskällorna. Uppdelningen infonnationskällorxia på information som kan lämnas direkt a av företagen och sådan som finns att hämta hos myndigheter ger naturligtvis stort utrymme för dubbelbesknvningar. Vad som finns hos myndigheterna finns för det mesta ännu tidigare inom företagen själva. Någon kartläggning de informationskällor som av forskningsinstitutionerna kan erbjuda har inte gjorts. nte heller lämnas härnedan någon redovisning av den enorma infonnationsmängd via bibliotekens databaser kan hämtas ur som forskningrapporter och annan litteratur på miljöområdet. Beträffande små företag som omfattas av miljöskyddslagstiftningen samt alla andra företag oavsett storlek som inte lyder under densamma kan konstateras att iniljörelaterad information i stor utsträckning saknas hos myndigheterna idag. För verksamheter faller under miljöskyddslagen men som inte som är förprövningspliktiga finns t.ex. inga krav på miljörapporter som dokumenterar de miljöstörande momenten. Information finns här i första hand hämta i aktema hos berörda kommunala att miljönämnder och länsstyrelser och är da i många fall inte särskilt aktuellt. aggregerad nivå, branschvis och möjligen i vissa fall på På en produktnivå finns statistik att tillgå, i allmänhet producerad av Statistiska Centralbyrån, SCB. Ett genomgående drag, eller brist, hos samtliga idag en förekommande källor är att de mycket sällan innehåller miljörelaterad infonnation sammanställd på företags- eller koneemnivä omfattande samtliga anläggningar och/eller dotterbolag, vilket är något efterfrågas olika externa aktörer inklusive finansiella som av institutioner.

Källor till miZ/örelalerad information 41

2.2¶Information från

företagen

2.2.1¶Obligatorisk

miljöredovisning

Enligt direktiven skall utredaren samråda med Redovisningskommitten dir. 1991:71. Sådant samråd

har ägt rum.

I sitt slutbetänkande "Översyn redovisningslagstiftningen"

av SOU 1996:157 sid. 403-413 anför kommittén,

att redovisiiingslagstiftningen i första hand bör ta sikte på sådan information är omedelbar och väsentlig betydelse för

som av att utomstående intressenter skall kunna bilda sig riktig

en uppfattning om företagets finansiella ställning och resultat samt om företagets utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter i finansiellt hänseende. Kommittén framhåller att det inte kan

vara en uppgift för den externa redovisningen att tjäna

som påtnvckningsmedel på företagen att på visst sätt, vad

agera ex. gäller åtgärder och insatser på miljöområdet. För sådan

en styrning av företagens beteende står andra verktyg till buds för statsmakterna. Enligt kommitténs mening bör därför undvika

man att genom åtgärder från lagstiftarens sida göra den externa redovisningen till ett instrument för att påverka hur företaget skall bedriva sin produktiva verksamhet. Syftet med lagstiftningen bör vara att säkerställa att den information som företaget lämnar till sina utom stående intressenter är utformad på ett sådant sätt att den utgör ett användbart underlag för olika slags ekonomiska beslut.

Kommittén konstaterar vidare att det redan inom för

ramen befintlig lagstiftning ställs krav på redovisning väsentliga

av händelser och viktiga förhållanden, framtida utveckling samt forskning och utveckling som kan påverka företagets ställning och resultat.

För att understryka vikten av att sådan iniljöinformation är

som av väsentlig betydelse för bedömningen ett företags

av utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter lyfts fram föreslår dock redovisningskonimittén att viss miljöinfonnation obligatoriskt skall lämnas i förvaltningsberättelsen. Förslaget som föranleder

42 Källor till mil/Örelalerad information

förtydligande ändring i årsredovisningslagen ÅRL 6 kap. l § tar enbart sikte på företag bedriver miljöfarlig verksamhet i som miljöskyddslagens mening och innebär att sådana företag skall lämna upplysning verksamhetens påverkan på den yttre om miljön. Införandet ett sådant upplysningskrav kan ses som en av markering den vikt som enligt redovisningskommitténs av uppfattning bör fästas vid miljöfrågor och intresset av att dessa lyfts fram i årsredovisningen. Förslaget innebar att ny information kommer att skapas, eftersom även företag är anniälningssom pliktiga skall lämna infonnation. För närvarande skall endast tillståndspliktiga företag lämna information i form av miljörapporter till miljömyndigheten. Se 2.3.1 Ett lagstadgat upplysningskrav kan samtidigt uppmuntra den pågående utvecklingen på miljöredovisningsområdet och fungera som avstamp för den fortsatta utvecklingen på detta område. Miliöinf0m1ationsutredningen delar denna uppfattning.

2.2.2¶Frivillig miljöredovisning

Flera större företag har på frivillig väg sedan några år börjat publicera miljöredovisningar antingen ingår i som årsredovisningen eller redovisas separat tryeksak. Denna som som utveckling pågår både i Sverige och utomlands. De svenska företag lämnar frivillig miljöredovisning är i som regel både börsnoterade och tillståndspliktiga. Det innebär senare de måste ha myndighets tillstånd enligt Miljöskyddslagen, ML, att SFS 1969:387 för att bedriva verksamheten. Se vidare avsnitt 2.4.2 och 2.4.3. Miljöredovisningama upprättas på företagets eget initiativ och det saknas ännu regler och praxis för vad skall redovisas och som på vilket sätt. Miljöredovisningarnas nuvarande utformning innebär jämförelser såväl över tiden med andra företag i att som branschen ännu så länge sällan kan göras. Den miljörelaterade information företagen lämnar i sin som frivilliga miljöredovisning har oftast tyngdpunkten förlagd till

Källor till mil/iire/atercrd information 43

redogörelser för miljöpolicy och miljöledningssystem. l varierande grad redogörs för verksamhetens miljöpåverkan, för resursanvändning och kvantiteter avfall och utsläpp. Redogörelser för uppställda mål och miljöprestanda i föhållande till sådana mål förekommer sällan och hitintills dominerar de verbala,

mer kvalitativa uppgifterna över de kvantitativa. Information

som behandlar miljöfaktoremas eventuella påverkan på företagets ekonomi förekommer ännu i mycket liten omfattning.

Olika branscher har kommit olika långt när det gäller

att redovisa sin miljöpåverkan. Bland annat inom skogsindustrin finns exempel där uppgifter t.ex. energianvändning, råvaru-

om förbrukning, utsläpp och avfall totalt och ton produkt

per presenteras. Denna redovisning sker oftast på anläggnings- eller dotterbolagsnivå och sällan för hela företaget eller koncernen.

mer

2.2.3 med tillhörande

EMAS-registrering

redovisning

EMAS, Eco Management and Audit Seheme, är EUs miljöstymings- och miljörevisionsordning. EMAS-arbetet regleras i EUs förordning 1836/93 kompetteras med svensk lag

nr som SFS 1994:1596. Denna ordning har tillkommit för att främja

en fortsatt förbättring industriella verksamheters miljöarbete och

av för att infonnera allmänheten detta miljöarbete. Deltagandet är

om frivilligt och i första hand vänder sig EMAS ännu så länge till industriföretag. Arbete har påbörjats för att utveckla och

anpassa EMAS också till andra typer av verksamheter t.ex.

som kommuner.

Registrering enligt EMAS sker anläggningsvis och för att bli antagen för registrering måste ett antal krav uppfyllda.

vara Grundförutsättningen är att företaget följer aktuell miljölagstiftning. Företaget måste även miljöpolicy och

anta en genomföra en grundlig miljöutredning för varje anläggning

man önskar registrera. Man ska också fastställa ett miljöprogram för

44 Källor till ;nil/irelalerad information

anläggningen innehållande kvantifieradc mål för miljöarbetet och åtgärder för att nå dessa mål. Vidare skall ett effektivt miljöstyvrningssystcm för den aktuella Verksamheten införas där man redovisar hur miljöarbetet skall organiseras. Slutligen skall utföra miljörevision med man en jämna mellanrum, i regi eller med hjälp av utomstående, i egen syfte att förse företagsledningen med information om anläggningens miljöarbete. När kraven är uppfyllda eller vid slutet varje revisionsperiod av normalt omfattar 1-3 år, skall miljöredovisning upprättas. som en Häri skall bl.a. finnas infonnation anläggningens miljömässiga om grad måluppfyllelse samt angivande mål för status, av av nya fortsatt förbättring. En oberoende, ackrediterad miljökontrollant granskar miljöredovisningen och miljöstyrningssyistemet. En förenklad redovisning med den senaste informationen anläggningens om miljöstatus kommer nonnalt att produceras varje år, men kontrolleras endast i slutet rcvisionsperioden. Extern revision av måste ske med högst tre års mellanrum. Den godkända miljöredovisningen skickas i Sverige till AB Svenska Miljöstyrningsrådet registrerar godkänd anläggning som under EMAS-förordningen. Företaget är skyldigt att på förfrågan lämna sin miljöredovisning. Det är värt att notera att i ut förordningens artikel punkt föreskrivs att "Miljöredovisningen skall utfomias med tanke på allmänheten och skrivas pâ ett kortfattat och begripligt sätt." I artikel, punkt stadgas vidare att företaget i samma miljöredovisningen skall beskriva verksamheten, utvärdera väsentliga miljöförhållanden berörs verksamheten och som av arbetet med miljöpolicy, miljöprogram och miljöpresentera stymingssystem. Man skall också en sammanfattning av ge sifferuppgifter utsläpp, avfall, buller, förbrukning av råvaror, om energi och vatten. Enligt uppgifter från november 1996 är 400 anläggningar ca inom EU registrerade, ll i Sverige. Observera att varav

Källor till miljörelaterad information 45

registrering inte juridisk utan endast gäller

avser en person enskilda anläggningar.

Miljöstymingsrådet har gjort genomgång ett drygt l00-tal

en av miljöredovisningar och konstaterar att de har del brister vad

en avser sådan information som skall finnas med enligt förordningens artikel En förklaring till de iakttagna bristerna i rapporteringen sägs vara att anvisningarna om innehåll och utformning inte är särskilt detaljerade, med tiden kommer säkerligen viss praxis

men att utvecklas mot likfonniga EMAS-redovisningar.

mer

Miljöstymingsrådet ägs staten till 90 % och Sveriges

av av lndustriförbund och Svenska Kommunförbundet med 5 % vardera.

2.2.4 ISO 14000

International Standardization Organisation, ISO, är snart 100-

en årig internationell organisation för standardiseringsverksamhet där varje land har standardiseringsorganisation kan

som en vara medlem via medlemsavgift. Standardiseringen I Sverige, SIS, är centralorgan för standardiseringsverksamheten i vårt land och är en fristående, opartisk, ideell förening med medlemmar från näringsliv och och andra institutioner i samhället. Regeringen fastställer stadgar och utser SIS ordförande. Finansiering sker huvudsakligen medlemsavgifter.

genom

SIS auktoriserar standardiseringsorgan inom olika fackområden och området yttre miljö sorterar under Allmänna Standardiseringsgruppen, STG. STG är liksom SIS förening med medlemmar

en från näringsliv och samhälle utöver statsanslag finansierar sin

som verksamhet genom bl.a. uppdragsmedel.

Sedan 1992 bedriver ISO ett världsomfattande standardiseringsarbete inom miljöområdet vilket stegvis resulterar i ISO 14000serien som är en grupp internationella miljöstandarder. De är uppdelade i organisationsorienterade och produktorienterade standarder.

46 Källor till miljörelaterad information SOU 19974

De organisationsorienterade standardema inlecs med Miljöledningssystem 14001 beskriver hur man organiserar det

som övergripande miljöarbetet i syfte att nå ständig förbättring. Centrala element är här miljöpolicy och planering, implementering, kontroll samt ledningens revision av miljöledningssystemet. Avsikten är att den skall kunna tillämpas på alla organisationer oberoende av typ eller storlek. Denna standard är nonngivande och för hur miljöarbetet

anger ramen skall organiserat för att certifiering skall kunna ske. Övriga

vara standarder frivillig karaktär.

har en

Nästa standardgrupp är Miljörevision där man kontrollerar och reviderar miljöarbetet. Under 1996 fastställda standarder i denna

kommer att behandla allmänna principer för miljörevision grupp 14010, hur denna skall utföras 1401 l samt vilka kvalifikationer

miljörevisor bör ha 14012. en

Sist bland de organisationsorienterade standardema återfinns Miljöpresrtanda 14031 som primärt syftar till att beskriva tillvägagångsssätt för att identifiera betydande miljöaspekter. 1 viss mån kan den också möjlighet att "kvantitativt" jämföra

ge miljöarbetet i olika företag och organisationer med samma branschtillhörighet. Tyngdpunkten ligger på företagets intema behov utvärdering och uppföljning satta mål.

av av

Utvärdering miljöprestanda "Environmental Perfomiance

av Evaluation, EPE", är tänkt att ske på såväl företegsledningsnivå

driftsnivå. Val prestandaindikatorer sker utifrån som av information tillståndet i miljön. Man definiera EPE som " a

to select indicators and to measure, analyze, assess, report process and communicate organizations environmental performance

an against its environmental performance criteria." Ett fungerande internt rapporteringssystem kan i ett nästa steg underlag för

ge extern kommunikation miljöprestanda. Viktiga målgrupper

då finansiella banker, försäkringsbolag och anges vara organ, som börser.

l bilaga till denna standard återges hur resultaten av

en miljöarbetet skall rapporteras och redovisas. Utvárderingsarbetet

Källor till miZ/örelaterad information 47

sker med hjälp miljöindikatorer på vilka antal exempel

av ges ett i nämnda bilaga.

Arbetet med standarden avseende miljöprestanda har ännu resulterat i något officiellt dokument och det är i skrivande stund november 1996 klart när ett sådant kommer.

Till de produktorienterade standarderna hör Livscykelanaljas 14040, vilken är ett verktyg syftar till helhetsbedömning

som en av en produkts miljöpåverkan från råvaruutvinning till återvinning och/eller slutlig avfallshantering. Se även avsnitt 2.2.8, Livscykelanalys.

Den andra produktorienterade standardgruppen är Miljömärkning 14020 som handlar om hur beskriver och

man kommunicerar produkters miljöegenskaper. Kommande standarder inom miljömärkningsområdet omfattar både kvalitativa och kvantitativa system. De benämns typ och III och för respektive typ kommer miljömärkning att ske med symboler kvalitativ, iniljöuttalanden med symboler

genom egna kvalitativ/kvantitativ och slutligen med miljövarudeklarationer kvantitativ. Exempel på typ I-märkning är "Svanen", ett nordiskt samarbete som tillsammans med några andra etablerade märkningssystem beskrivs närmare i kapitel 3 i avsnittet Miljömärkning. Exempel på en idag förekommande typ llmärkning för t.ex. förpackningar är ordet "Återvinningsbar" tillsammans med triangel sidor består pilar.

en vars av

Typ III-märkning, miljövarudeklaration, är tänkt att inbegripa en produkts miljöprofil baserad på livseykelanalys. Några

en exempel på parametrar som kan ingå i en miljöprofil är energiåtgäng, vattenåtgång, råvaruåtgång, återvinningsgrad, utsläpp av avfall o.s.v. redovisat på i första hand produktnivå.

För typ och Ill-märkningar ställs krav på tredjepartsverifiering medan det däremot för typ kommer att formuleras vissa krav i standarden för att denna märkning skall få göras. Sådana krav kan vara att fungerande insamlingsystem existerar, att återvinningsanläggning finns och att det finns en marknad för materialet ifråga.

48 Källor till miZ/Örelateracz information

Ytterligare standard är under utveckling benämnd en MiZ/ölerzninologi 14050, där sådana termer som används inom ISO l4000-seriei1 skall definieras ett entydigt sätt. Fem standarder inom områdena Miljöledning och Miljörevision är nu klara och accepterade som internationella, europeiska och svenska standarder. De efterföljande standarderna beräknas bli klara under 1997-98. Certifiering enligt de kommande statidardcma kan kombineras på valfritt sätt av det enskilda företaget. l och med att ett företag eller organisation blivit certifierat enligt ISO 14001 skall enligt föreslagen kravspecifikation för Miljöledningsstandarden företaget eller organisationen ha "dokument gör det möjligt för organisationen att visa som överensstämmelse med de krav som finns i denna standard".

2.2.5¶Skillnader mellan EMAS och ISO 14000

EMAS är förordning medan ISO 14000 är standardgrupp en en vilket framgått ovan, förutom miljöledningssystem även som, innehåller andra komponenter. Uppläggningen av ISO 14000 påminner mycket tidigare ISO-system för kvalitetscertifiering. om De jämförelser brukar göra avser de respektive man iniljöledningssystemen inom EMAS och ISO 14001. EMAS går längre än ISO 14001 i två avseenden. EMAS föreskriver obligatorisk inledande miljöutredning samt att en företagets miljöredovisning skall publiceras och beskriva företagets miljöarbete på ett begripligt sätt för allmänheten, dvs. krav på öppenhet formuleras explicit. EMAS kräver också ett åtagande från företaget fortsatta förbättringar miljöarbetet om av med användande bästa kända teknik inom ekonomiskt av genomförbara gränser. Detta har tidigare framhävts som en skillnad mellan systemen likartad skrivning förekommer men en även inom ISO 14001. Generellt sett gäller att ISO 14000 i högre grad än EMAS har karaktären internt styrmedel till hjälp för främst av företagsledningen, medan EMAS utöver detta har ett uttalat

Källor till mil/örelalerad information 49

utåtriktat, kommunikativt syfte. Detta förhållande återspeglas just i det faktum att EMAS-förordningen till skillnad från ISO 14000 föreskriver extern offentlig och godkänd miljöredovisning

och att en EMAS-registrering medför tillstånd att använda särskild

en symbol deltagarförsäkran i kommunikationen med omvärlden. EMAS-registreringama publiceras dessutom i EUs officiella tidning.

Det är mer som förenar än skiljer systemen och att

som framhäva skillnaderna upplevs allt mindre intressant. Tanken

som är att de skall kunna integreras. De flesta företag inför ett

som miljöstymingssystem kombinerar ISO l40l och EMAS och har funnit flera fördelar med detta. lnom EU-kommissionen förbereds ett beslut att godkänna lSO 14001 miljöledningssystem inom

som EMAS. Godkännandet ISO 14001 europastandard innebär

av som att olika nationella standarder inom EU tex. Storbrittanniens

som miljöstymingsstandard BS 7750 kommer att dras in.

Registrering enligt EMAS eller certifiering enligt ISO 14001 ställer inga externa krav på nivån på måluppfyllelse utan företagen sätter sina egna mål. Företaget eller anläggningen förpliktar sig att genomföra ständiga förbättringar och de uppsatta målen måste innebära en förbättring i förhållande till nuläget. Krav ställs på att målen uppfylls. Det innebär således att företaget eller anläggningen inte är "miljömärkt" enligt absoluta, externa kriterier. Det betyder att två anläggningar/företag som bedriver liknande verksamhet kan bli registrerade enligt EMAS och/eller certifierade enligt lSO 14001 även om de vid en jämförelse sinsemellan uppvisar skillnader i resultatet miljöarbetet. En

av registrering/certifiering garanterar dock att företaget följer lagstiftningen och ett EMAS-registrerat företag måste dessutom offentligt redovisa resultatet av sitt miljöarbete.

2.2.6¶Miljörapport

Företag enligt Miljöskyddslagen 1969:387 bedriver

som tillståndspliktig verksamhet är skyldiga att till aktuell tillsyns-

50 Källor till miljörelaterad information

myndighet årligen skicka in en s.k. Miljörapport för berörd anläggning.

Miljörapport behandlas utförligare nedan i avsnitt 2.3.1.

2.2.7¶Branschsamarbete kring miljöfrågor

Inom många branscher förekommer både nationellt och internationellt samarbete på miljöområdet där man bl.a. enats om vissa deklarationer och riktlinjer avseende branschens miljömål och miljöarbete. Så har t.ex. både banker och försäkringsbolag inom för United Nations Environment Programme,

ramen UNEP, skapat två branschdokument, "Statement by Banks on Environment and Sustainable Development" respektive "Statement of Environmental Commitment". Idag är antalet banker och försäkringsbolag anslutit sig till dokumenten omkring 90

som respektive 60.

Företag inom kemisektom har sin europeiska

genom samarbetsorganisation European Chemical Industry Council, CEFIC, bl.a. arbetat fram riktlinjer för redovisning av verksamhetens miljöpåverkan i syfte att nå ett enhetligt

mer rapportfonnat.

Internationella Handelskammaren, ICC, presenterade för några år sedan ett näringslivsprogram där 16 principer för miljöarbete i riktning mot hållbar utveckling forrnulerats och

en till vilket enskilda företag uppmanas att ansluta sig.

internationell nåringslivsorganisation på miljöområdet

En annan är World Business Council For Sustainable Development, WBCSD, syfte är att stimulera företag till ett offensivt

vars miljöarbete vilket kan medföra konkurrensfördelar, och motivera dem till att konstruktivt bidra till miljödiskussionen.

I rapport från UNEP "Self-Regulation of Environmental

en Management" 1996 görs utvärdering av 24 olika

en internationella branschorganisationer och deras miljöpolicies och riktlinjer på miljöområdet. I rapporten analyseras hur de olika miljörekommendationema förhåller sig till de åtgärder i Riokonferensens Agenda Zl-dokuinent berör internationellt verk-

som

Källor till miljörelaterad information 51

samma företag. Åtgärderna kan dclas i fyra huvudområdcn: företagets globala miljöledning, miljömässigt riktiga produktionsoch konsumtionsmönster, riskminimering och miljökostnads- och intäktsredovisning.

Jämfört med tidigare studier har betydande framsteg noterats vad gäller frivilliga åtaganden att även internationellt tillämpa det egna landets ibland stramare miljölagstiftning, att minska naturresursanvändningen och -utarmningen och att vidta säkerhetsåtgärder för att minska miljöriskerna. Däremot kan rekommendationerna och förpliktelserna skärpas vad

avser företagens miljörapportering till allmänheten och utvecklingen av miljöräkenskaper. Man konstaterar också att aktiviteten på miljöområdet inom dessa branschorganisationer var hög inför och i samband med Rio-konferensen men att att den därefter avtagit.

LivscykelanalysLCA

I begreppet livscykelanalys ryms flera metoder att beskriva såväl produkters som olika produktionssystems miljöpåverkan. Begreppet LCA har numera innebörden livscykelbedömning Life Cycle Assesment på grund av de många moment av bedömning som ingår i arbetet. Den engelska förkortningen LCA används fortfarande såväl i Sverige som internationellt.

En livscykelanalys kvantifierar, bedömer och värderar tex. en produkts miljömässiga förutsättningar och effekter under produktens hela livstid, från projektering och råvaruval till återanvändning, återvinning eller skrotning. I kapitel l har i uppställningen över miljörelaterad information och dess tänkbara effekter LCA hänförts till kvalitativ infonnation, men en LCA innehåller självfallet också en myckenhet information av kvantitativ art

Inom LCA-området pågår utvecklingsarbete på flera håll. l Sverige har ett antal industriföretag, Nutek och Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg engagerat sig i utvecklingen av LCA vid

52 Källor till IniZ/Jrelaleraci information

Centrum för produktrelaterad miljöforskning, CPM, vid Chalmers. Som tidigare framgått ingår livscykelaitalysbegreppet också i ISO l4000-serien. l detta som i många andra sammanhang gäller att tillgången på data ibland kan vara en begränsande faktor för att göra en fullständig LCA. En LCA ger i första hand företaget självt information om de egna produkternas eller tjänstemas miljöpåverkan i ett vidare perspektiv och används inte minst som ett verktyg inom produktutveckling. Sådan information kan användas för att förändra och styra processer och resursanvändning mot minskad miljöbelastning. I den mån en LCA redovisas externt, vilket idag i viss omfattning görs några av de företag som producerar frivilliga av miljöredovisningar, är det nödvändigt att en kontroll av resultaten görs oberoende expert. Detta en möjlighet för olika av en ger intressenter att bilda sig en uppfattning om de eventuella miljöoch finansiella risker som som kan vara förknippade med en viss produkt eller en viss verksamhet.

2.2.9¶Produktinformation

Det kan intresse att känna till miljöaspekter på företagets vara av produkter, exempelvis företaget i sitt sortiment har om miljömärkta produkter. l kapitel avsnitt Miljömärkning, redogörs för de etablerade märkningssystem idag finns på den som svenska marknaden. Information miljömärkta produkter finns om hämta dels hos företaget självt, dels hos respektive att märkningsorgamsation. Sådan information är med andra ord spridd på flera ltänder. l betänkandet från utredningen "Konsumentema och om miljön", SOU 1996:108, presenteras ett förslag med hänvisning till det svenska miljödatanät som Miljövårdsberedningen i en utredning, "IT och miljön", SOU 1996:112, föreslår skall annan byggas upp.

Källor till miljörelalerad information 53

I "Konsumentema och miljön" föreslår hos

man en Konsument-verket samlad databas kan allmänheten

som ge tillgång till information miljö- och konsumentfrågor via

om infonnationsteknik.

En sådan databas skulle t.ex. kunna innehålla information

om miljömärkta produkter. Förutom information huruvida

om produkter är miljömärkta är även mer detaljerad information

om varors miljöegenskaper av intresse. Inom bl.a. Naturvårdsverket pågår utveckling miljövarudeklarationer se även avsnitt 2.2.4

av om lSO 14000 och Typ III-märkning.

2.3¶Information hos

myndigheter

2.3.1¶Miljörapport

Miljörapporter skall enligt miljöskyddslagen 1969:387 upprättas av verksamheter som bedriver s.k. tillståndspliktig verksamhet se nedan avsnitt 2.4.3, Miljöskyddsförordningen .

Naturvårdsverket, NV, har dels givit ut föreskrifter SNFS 1993:1 med tvingande bestämmelser miljörapporter, dels

om utfärdat rekommendationer om hur sådana kan utformas och vad de bör innehålla AR 94:1. Generellt gäller att verksamheten skall beskrivas, gällande beslut redovisas, produktionsvolymer anges liksom uppgifter om utsläpp, buller, bränsleförbrukning, miljöfarligt avfall och hur dessa parametrar förhåller sig till uppsatta villkor samt vidtagna skyddsåtgärder och besiktningar. l förekommande fall anges vilken ackrediterad kontrollant som anlitats för mätningar. Miljörapporten kan vara enkel eller fördjupad beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs och kraven på utformning och innehåll varierar därmed något.

Miljörapporten skall inges till den myndighet som utövar tillsynen senast tre månader efter årsskiftet och svar från myndigheten skall lämnas inom tre månader. Om denna är en kommunal nämnd skall kopia av miljörapporten skickas till

54 Källor till miljörelaterad information

länsstyrelsen. Om det är fråga om en A-verksamhet som kräver tillstånd från Koncessionsnämnden för miljöskydd skall kopia också skickas till NV. Miljörapporten arkiveras hos tillsynsmyndigheten och utgör där allmän handling. Tillståndsplikten gäller anläggningsvis vilket innebär att för ett företag eller koncern kan flera tillstånd och miljörapporter förekomma. Det innebär vidare att information om tillstånd och rapporter för ett företag eller koncern kan behöva sökas hos flera myndigheter. Allmänt kan sägas att miljörapportens innehåll inte är särskilt lättillgängligt läsare, vilket utredningens målgrupp och för en ovan andra externa användare informationen kan antas vara. För att av tillgodogöra sig informationen behöver allmänt kunnig man vara miljöproblem relaterade till t.ex. ämnen och utsläpp. Tilläggas om kan att, enligt uppgifter från en undersökning utförd av NV, ett stort antal verksamheter bedrivs utan tillstånd trots lagstadgade krav, att miljörapporter inte alltid inkommer som de skall och att utövandet tillsynen har brister. Denna undersökning är ett led i av utvärderingen tillsynsarbetet i landet och genomförs av regelbundet av NV. Det finns vidare hänvisningar till sekretesslagen angående innehållet i företagens rapporter. I den mån företaget kan lida ekonomisk skada till följd röjande produkt- eller av av processhemligheter kan sekretess inträda.

2.3.2¶Miljökonsekvensbeskrivningar

Vissa verksamheter är enligt Naturresurslagen NRL, Lag 1987: 12, kapitel 5, skyldiga att upprätta s.k. miljökonsekvensbeskrivningar, MKB. Det är framför allt tung industri och vissa energianläggningar föranleder utarbetande MKB och i som av en lagens kapitel 4 finns förtecknat berörda anläggningar och åtgärder. MKB "skall möjliggöra samlad bedömning en planerad en av anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser" och ingår i praktiken ofta

Källor till mil/orelaterad information 55

som ett avsnitt i bedömningsundcrlaget vid tillståndsgivning. Sådant underlag arkiveras hos tillståndsgivande och/eller tillsynsmyndighet.

Kvalitén och omfattningen på MKB varierar. En väl

en genomförd MKB där lokala intressentgrupper har kommit till tals kan på det lokala planet information såväl hinder

ge om var som möjligheter kan uppenbara sig för företaget och dess utveckling när det gäller tänkbara reaktioner från både myndigheter och opinion.

2.3.3¶Åklagannyndigheter och polis

l den mån en tillsynsmyndighet finner att misstanke föreligger om överträdelse av gällande lagregler kan företaget anmälas till åtal. En åtalsaninälan görs till åklagaren och skall följas av en polisutredning. Handlingar i sådana ärenden diarieförs hos tillsynsmyndigheten samt hos polisen.

2.3.4¶Kemikalieinspektionen

Kemikalieinspektioncn, Keml, är en statlig tillsynsmyndighet som övervakar efterlevnaden av lagen om kemiska produkter, LKP, SFS 1985:426. LKP är en ramlag med syfte att förebygga skada på människor och miljö och den gäller för tillverkare, importörer och andra leverantörer samt för alla som hanterar kemiska produkter. Förutom LKP finns också en förordning om kemiska produkter, SFS 1985:835, i vars bilaga finns angivet vilka kemiska produkter som skall anmälas av tillverkare eller importör till KemI för registrering i ett produktregister.

I KemIs uppgifter ligger bland annat att utöva central tillsyn i hela landet, att förhandsgranska och registrera bekämpningsmedel och att föra register över kemiska produkter. Man publicerar också en begränsningslista över förbjudna kemikalier och en observationslista över sådana kemikalier där försiktighet bör iakttagas. Produktregistret innehåller information 50 000

om ca

56 Källor till miI/Öre/aleracl information SOU 197;4

produkter varav en stor del är importerade. Drygt 2000 företag

av varierande storlek som är underställda KemIs tillsyn finns också registrerade.

Det kan noteras att företag som anträmiei kemikalier inte ingår i KemIs ansvarsområde utan endast tillverkande eller importerande företag. Företag använder kemikalier lyder under

som miljöskyddslagexi och i de fall de hanterar kvantiteter viss

över en gräns definieras de som förprövningspliktiga. Ansvarig central tillsynsmyndighet är då Naturvårdsverket. Ett långt större antal än de 2000 företag som nämns ovan använder jämförelsevis små volymer kemikalier i så begränsad omfattning att tillstånd inte

en krävs. Även dessa företag är dock underordnade miljöskyddslagstiftningen.

Informationen i produktregistret härstammar från företagen och från Kemls sida görs en rimlighetskontroll uppgiftema. Man

av bedömer att tillförlitligheten är relativt god. Generellt gäller att produktregistret är tillgängligt för allmänheten kan ställa

som frågor till registret. Informationen utvärderas med avseende på eventuell sekretess innan den lämnas ut. Keml bedömer att det med anledning av sekretesspröxrningen idag är svårt att hålla produktregistret tillgängligt för allmänheten i det fall användandet har karaktären av massdatainsamling eller för eventuell överföring till annan databas.

KemI utför inspektioner i egenskap av tillsynsmyndighet. På regional och lokal nivå är länsstyrelser respektive kommunala miljönämnder tillsynsmyndigheter och Keml har också i uppdrag att stödja dessa. Inspektionema sker med varierande tidsintervall och med varierande inriktning, t.ex. produktgruppsvis eller i ett visst geografiskt område. Inspektionen innefattar kontroll av företagets regelefterlevnad, kontroll av att produkter och dessas egenskaper stämmer överens med uppgifterna i produktregistret och kontroll av att företaget gjort riktiga bedömningar av kemikaliernas egenskaper och verkningar.

Resultatet av en inspektion blir ett ärende som diarieförs hos tillsynsmyndigheten och utgör allmän handling, med reservation för eventuellt inträdande av sekretessbestämmelser. I den mån

Källor till mil/örelaterad information 57

KemI ställer krav på åtgärder från företagets sida sker det i form av ett inspektionsmeddelande som även det diarieförs. Allmänheten kan begära att få ta del av korrespondens med företagen.

Föreligger misstanke om regelöverträdelse kan KemI anmäla företaget till åtal. Anmälan sker till åklagare och följs av polisutredning. Sådana händelser diarieförs hos Keml och polisen. I egenskap tillsynsmyndighet kan Keml även förelägga

av företaget att eventuellt vid vite rätta till påtalade missförhållanden.

2.3.5¶Statistiska Centralbyrån

Inom ramen för Statistiska Centralbyråns, SCB, verksamhet finns ett antal enheter regelbundet producerar statistik om t.ex.

som energianvändning, transporter och industristatistik. Statistiken presenteras branschvis enligt de SNI-koder standard för svensk näringsindelning SCB använder och som även används inom

som EU. Man konstaterar här att överensstämmelse inte alltid råder mellan SNI-kodema och de branschkoder som förekommer i miljöskyddsförordningens 1989:364 bilaga där miljöfarliga verksamheter finns branschvis förtecknade, något som ibland försvårar statistikarbetet.

Inom SCB finns dessutom enhet för miljöstatistik som

en bearbetar miljöanknuten statistik avseende bl.a. energi, transporter, avfall och utsläpp vilket resulterar i olika tämligen aggregerade rapporter på branschnivå.

För SCBs statistikproduktion gäller generellt kravet att den enskilda uppgiftslämnaren, i detta fall företaget, skall kunna identifieras. All statistik redovisas därför lägst på branschnivå. Tidsfördröjningen är förhållandevis lång mellan den period som statistiken och tidpunkten då resultatet redovisas.

avser

58 Källor till miljörelaterad information

2.3.6¶Fysiska nationalräkenskaper och

miljöproñler

SCB och Konjunkturinstitutet, KI, har inom ramen för ett regeringsuppdrag tillsammans utarbetat en modell för nationella miljöräkenskaper i fysiska och monetära termer. Syftet är att utnyttjandet naturresurser och miljö så långt som möjligt skall

av behandlas på samma sätt som all annan resursförbrukning. Det innebär att hänsyn skall tas till uttömning av knappa resurser och till försämring naturresursemas och miljöns kvalitetsegenskaper

av på grund av föroreningar. Området är komplext och ett användbart miljöräkenskapssystem antas ligga decennier framåt i tiden. SCB har tagit fram statistik över energi- och miljödata samt ekonomisk statistik. KIs uppgift är att undersöka möjligheterna att värdera denna statistik i monetära tenner.

I lägesrapport SWEEA, Swedish Economic and

en Environmental Accounts, Svenska miljöräkenskaper, Kl och SCB, december 1994 redovisas del detta arbete. Man har för tolv

en av näringslivssektorer ställt miljöekonomiska profiler vilka

samman utvisar respektive sektors andel av nationens produktionsvärde, förädlingsvärde, sysselsättning, export, energianvändning, usläpp

koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Så har t.ex massa-, av

och grafisk industri förhållandevis små andelar av de tre pappersförsta parametrarna desto större andel av energianvänding

men och koldioxidutsläpp. Verkstadsindustrin har relativt höga värden på de fyra första parametrarna, inte minst på exporten, men jämförelsevis låga emissionsvärden.

Den här typen analyser kan ge intressant information om

av branschers olika förutsättningar ett miljöekonomiskt perspektiv.

ur Det är t.ex. tänkbart att bransch med låga bidrag till den

en nationella välfärden med hög miljöbelastning i högre grad än

men andra kan komma att bli föremål för såväl myndighetsingripanden som marknadsageranden.

OECD har initierat ett projekt för att ta fram indikatorer på hur respektive samhällssektor uppfyller sina självsatta mål på miljöområdet. Sådana indikatorer kan användas pä nationell nivå i

SUU 1997:4 Källor till miljörelalerad information 59

miljöpolitiken och utvecklingen inom detta område torde också vara intressant att följa när man skall bedöma utvecklingen och försöka identifiera hot och möjligheter på branschnivå.

2.3.7¶Statens Institut för Kommunikationsanalys

Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA är beställare av transportstatistik från SCB. Gods- och persontransporter redovisas

transportslag, däremot branschvis vilket gör informationen per mindre användbar ur utredningens synvinkel. Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, IVL, har dock på uppdrag flygbolaget SAS granskat olika trafikslags miljö-

av påverkan och i en rapport maj 1996 jämför man resultaten för trafikflvget, väg- och jämvägstrafiken.

2.3.8 över förorenad mark, grundvatten

Register

och sediment

Naturvårdsverket, NV, har låtit göra en en översiktlig kartläggning behovet s.k. efterbehandling i Sverige.

av av Bakgrunden till undersökningen, med titeln "Branschkartläggningen", är att det finns ett stort antal förorenade markområden inklusive sediment med risk för läckage till omgivande miljö. Syftet har varit att identifiera de viktigaste branscherna och de allvarligaste efterbehandlingsobjekten. Denna typ kartläggning har även skett i del andra länder och

av en tilldrar sig i allmänhet förhållandevis stort intresse från olika håll, inte minst från finansiella institutioner.

I Sverige har med inriktning på tung industri och

man branscher med ett begränsat antal anläggningar studerat ca 60 branscher dem i fyra olika riskklasser med avseende

och delat upp på hur allvarliga effekter på hälsa och miljö de skulle kunna ge upphov till. I kommentarer angående säkerheten i bedömningama

Kallar till /nil/irc/alcrczcl nz/brmarirm

konstaterar NV att kvaliteten pa riskklassificeringen varierar och i vissa fall grundar sig bedömningarna pa mycket knapphändiga uppgifter.

I rapporten finns varje bransch beskriven med angivande

av bla. antal verksamheter i respektive riskklass och deras geografiska placering. Man redogör också översiktligt för branschemas specifika efterbehandlinsproblein. dvs. vilka ämnen som förorsakar miljöproblem och varför. Hittills har omkring 2000 misstänkt eller bekräftat förorenade platser identifierats och NV uppskattar att det totala antalet potentiella objekt grovt räknat rör sig om ca 7000.

Miljöbalksutredningen, SOU 1996: 103, föreslári linje med ett tidigare förslag från Naturvårdsverket att registrering av allvarligt förorenade mark- och vattenområden skall ske efter utredning på lansstyrelscnivä. Sådan registrering skall då alltid vara förenad med villkor för fortsatt markanvändning.

Man föreslår också att nuvarande lvliljöskadeförsäkring utvidgas till att omfatta även en saneringsförsäkring. Miljöskadeförsäkringen har viss karaktär av ansvarsförsäkring och omfattar idag person- och sakskador. Försäkringen är kollektiv och den som utövar miljöfarlig verksamhet som enligt miljöskyddslagen kräver tillstånd eller anmälan skall bidra med belopp enligt fastställda tabeller. Miljöskadeförsäkringen administeras ett Miljöskadekonsortium bestående av de fem

av största försäkringsbolagen.

NV har redan idag utifrån branschkartläggningen upprättat en databas med uppgifter om misstänkt förorenad mark där bl.a. fastighetsbeteckning och ägare finns angivet. Man bedömer dock att datasäkerheten är alltför dålig för att detta register skall kunna användas infonnationskälla för externa intressenter. Bl.a. har

som

i kartläggningsarbetet inte entydigt definierat föroreningsman begreppet och kravniväerna har varierat. lnom NV har ett projekt inletts för att utifrån kartläggningsarbetet bygga modifierad

upp en efterbehandlingsdatabas där innehållet skall vara av mer stringent natur än idag. Detta arbete beräknas ta ca ett är.

Källor till miljörelaterad information 61

Det av Miljöbalksutredningen föreslagna registret över allvarligt förorenade mark- och vattenområden kommer enligt NV sannolikt att innehålla ett begränsat antal objekt. Anledningen till detta det omfattande myndighetsarbete

uppges vara som väntar och som är förknippat med rättssäkerhet och procedurer för offentliggörande och överklagande

m.m.

Vad avser konstaterat eller misstänkt förorenade markområdenoch vattenområden är aktuell tillsynsmyndighet, vanligen länsstyrelsen, den främsta inforrnationskällan idag. Också i det läge där NVs reviderade efterbehandlingsdatabas är färdigställd finns bakgrundsinfomiationen hos tillsynsmyndigheten. Ett alternativ eller komplement till nämnda register är någon

ovan fomi av upplysningsplikt i årsredovisningen. Se avsnitt

ovan 2.2.1.

I ytterligare en skrift från NV, "Vem skall betala" diskuteras olika principer för finansiering efterbehandlingsåtgärder. I

av huvudsak tre principer förorenaren betalar Polluter Pays

tas upp; Principle, PPP, staten betalar eller någon form kollektivt

av betalningsansvar inom branschen. Vidare orientering

ges en om hur vissa andra länder valt att hantera frågan efterbehandling.

Här kan värt att uppmärksamma den diskussion

vara om fördelningen av ansvar för bl.a. förorenade fastigheter förts

som främst i USA även inom EU. I det Miljöbalksutredningen

men av nyligen framlagda betänkandet SOU 1996:103 föreslås att ansvarig för efterbehandlingsåtgärder i första hand skall

vara verksamhetsutövaren och i andra hand vissa fastighetsägare.

Miljöbalksutredningen föreslår också att utvidgade regler

om rättsligt bindande miljökvalitetsnomier bör införas vilket innebär att särskilda miljökrav skall kunna ställas för tex. ett visst

upp geografiskt område och i så fall även kunna innebära inskränkningar av befintliga tillstånd. Sådana krav skulle kunna påverka ett företags ekonomiska situation de t.ex. medför krav

om på minskad produktionsvolym, restriktioner vid expansion eller föranleder ökade investeringar i reningsutrustning.

För extern intressent kan det stor vikt att bilda sig

en vara av en uppfattning om ett företags potentiella ekonomiska för

ansvar

62 Källor till miZ/örelaterad information

efterbehandling och denna fråga behandlas också av Redovisningskommitten l99l:7l i enlighet med dess tilläggsdirektiv l996:4 dar för ett resonemang kring man huruvida och hur sådan förpliktelse skall redovisis. Se avsnitt en 2.2.1 ovan. Svårigheter med monetär värdering ansvar för sanering kan av uppstå samhällets och/eller företagets anibiticnsitivå är om entydigt definierad och det är oklart till vilken nivá rening skall ske. Nivån skulle kunna tänkas variera tex. bercende på vad fastigheten/marken fortsättningsvis kommer att användas till. Förmodligen kan det även svårt att på förhand avgöra vad vara den tekniska utvecklingen kan innebära för kommarde saneringskostnader. En fråga kan uppstå är som skall tillgodoräkna annan som vem sig den värdestegring på fastigheten som skulle kuma följa på en sanering. Denna fråga kan bli aktuell i två fall. Det ena är då det visar sig omöjligt att fastslå vilken tidigare verksamhetsutövare skall stå för sanering och den i stället bekostas ned offentliga som medel, fastigheten inte är offentligt ägd. Det andra är om även om den verksamhetsutövare befinns skyldig itt utföra och som vara bekosta sanering inte är den som nuvarande fastighetsägare samme och saneringsskyldigheten inte på rimligt sätt iterspeglats i

överlåtelsesumman.

2.3.9 Allmänna Råd, Naturvårdsverket

Naturvårdsverket, NV, ut serie skrifter med titeln ger en "Allmänna Råd", AR, vilka innehåller generella rekommendationer hur lagstiftningen bör tillämpas. Som om exempel kan nämnas "Miljörapport för tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöskyddslagen" AR 94:1 baserad på NVs kungörelse med föreskrifter miljörapport för til ståndspliktigzi om miljöfarliga verksamheter SNFS 1993:1, MS:57. Nämnda AR beskriver i löpande text och med exempel vad er: miljörapport skall och bör innehålla och hur den kan utformas.

Källor lill miZ/Örelalerad information 63

Ett annat exempel är "Miljöfarligt avfall, vägledande förteckning" AR 85:7 utifrån förordningen miljöfarligt

som om avfall 1985:841 förteckning över sådana produkter

ger en som enligt NV bör betraktas miljöfarligt avfall. Även

som transporter av miljöfarligt avfall är reglerat i ovannämnda förordning.

l "Anläggningskontr0ll enligt miljöskyddslagen" AR 89:2 beskrivs den egenkontroll och utformningen kontrollprogram

av för anläggningen ifråga som de företag bedriver miljöfarlig

som verksamhet enligt miljöskyddslagen är skyldiga att genomföra och följa.

Av intresse kan också "Tillsyn över miljöfarliga

vara verksamheter" AR 94:3 där går igenom de rättsliga

man förutsättningarna för tillsyn samt hur tillsynsarbetet kan planeras, bedrivas och följas

upp.

De olika Allmänna råden kan rekvireras från NV.

2.310¶Geografiskt informationssystem

Geografiskt informationssystem, GIS, datoriserad teknik

är en där man med hjälp kartor kan hur t.ex. lokaliseringen

av se av en utsläppskälla i form industri förhåller sig till andra

av en parametrar som vattentäkter, trafikleder, befokningstäthet, försurade markområden Med hjälp GIS-analyser kan

osv. av man bilda sig cn uppfattning om vilka belastningsnivåer gäller för

som en viss yta och skaffa sig underlag för beslut vad ett

om geografiskt område "tål" i form miljöbelastning. GIS är idag

av framför allt ett analysverktyg och hjälpmedel vid samhällsplanering inom bl.a. länsstyrelserna. l Miljöbalksutredningens betänkande SOU 1996:103 föreslås framgått

som ovan avsnitt 2.3.8 införandet av miljökvalitetsnomier vilka också kan komma ingå i GIS.

I en framtid skulle geografiska informationssystem kunna generera information också till andra intressenter. Ur ett finansiellt perspektiv skulle verksamhets geografiska placering mycket väl

en kunna påverka bedömningen. Man kan tänka sig situation där

en en investerare har att välja mellan två objekt ett bedriver

varav

649 Källor till miljörelaterad information

verksamhet miljöhänseende känsligt område. Även i ett ur mer en kreditgivare eller försäkringsgivare kan ha att ta ställning till en kredit- eller försäkringspropå från ett företaget beläget i en känslig omgivning. Avvägningen såväl risk som möjlighet samt villkor av och beslut kan då komma att påverkas sådana omständigheter. av

2.3.1 och Naturvårdsverkets

Miljöskyddsregister

databaser

Länsstyrelserna skall enligt Miljöskyddsförordningen 1989:364 föra miljöskyddsregister över förprövningspliktiga miljöfarliga ett verksamheter. Detta skall bland annat innehålla uppgifter om verksamheternas gällande tillstånd, villkor, beslut om kontrollprogram etc.

För miljöövervakningsändamål finns sedan 1990 ett

datasystem, KRUT Kalknings-, Recipient- och UTsläppskontroll, där vissa miljödata skall finnas. Varje län sköter sin databas egen mindre antal kommuner kan uppkopplingar också och ett genom till KRUT. I granskning utförd av rapportera en Riksrevisionsverket, RRV, 1995 konstateras att KRUT används såsom planerat och att inrapporteringen av data har brister. För tillståndspliktiga sk. A- och B-verksamheter se nedan avsnitt 2.4.3 från NVs sida grundinfonnationen vara av uppges god kvalitet, åtminstone vad administrativa uppgifter, medan avser uppgifter mätvärden inte alltid redovisas. NV bedömer om t.ex. vidare 2/3 länstyrelsema registrerar in begärda uppgifter. att ca av Bland övriga finns några byggt databaser med som upp egna emissionsdata. För C-verksamheter där den direkta tillsynen ofta ligger hos kommunala miljönämnder finns utifrån uppskattning en grov uppgifter ungefär hälften berörda verksamheter i KRUT. om av Från KRUT-databasema hämtas uppgifter till NV centralt en av administrerad databas, C-KRUT där omkring 95 % av samtliga A och B-verksamheter finns redovisade. För C-verksamheter är redovisningen bristfällig. Såväl KRUT C-KRUT är under mer som

Källor till miljörelaterad information 65

omarbetning och kommer att ersättas av nya system, EMIR respektive CUTE vid mitten av 1997. Liksom för dagens system gäller generellt offentlighetsprincipen.

2.4¶Information som av det

framgår legala regelverket

2.4.1¶Miljölagar

Nedan följer några exempel ur det ganska omfattande regelverk som omger miljöområdet. Naturvårdsverket, NV, har gjort en sammanställning de lagar och förordningar samt internationella

av konventioner som man bedömer används mest i miljövårdsarbetet och denna sammanställning benämnd "Miljölagar" kan rekvireras från NV i form antingen en pärm eller på CD-ROM. I båda

av fallen ingår regelbundna uppdateringar.

Det är också lämpligt att här nämna miljöbalksutredningens arbete som syftar till att samla alla miljölagar under ett tak, en miljöbalk, och betänkande presenterades sommaren 1996

vars SOU 1996:103. Miljöbalken förväntas träda i kraft l/l 1998.

2.4.2 1969:387 ML

Miljöskyddslagen

Denna lag de centrala inom miljöområdet och reglerar

är en av miljöfarlig verksamhet varmed förstås olika typer av utsläpp, användandet mark, byggnad eller anläggning som medför

av förorening samt markanvändning etc som medför andra störningar, t.ex. luftföroreningar och buller. Som framgår tar ML sikte på den yttre miljön. Arbetsmiljöfrågor faller under annan lagstiftning men kan självfallet också tilldra sig intresse från en extern bedömare vad gäller tex. regelefterlevnad.

I ML återfinns också regler om tillståndsprövning och tillståndsbeslut, om tillsyn, tillsynsmyndigheter och avgivande av

66 Källor till miljörelaterad information

miljörapport, om vad försummelser och brott mot denna lag kan medföra samt bestämmelser miljöskadeförsälcring till vilken

om miljöfarliga verksamheter har att betala bidrag får täckande

av utbetald ersättning enligt Miljöskadelagen 1986:225.

2.4.3 SFS 1989:364

Miljöskyddsförordningen

Miljöskyddsförordningen gäller för verksamheter och åtgärder

som omfattas av Miljöskyddslagen. Till förordningen hör en bilaga där s.k. förprövningspliktiga verksamheter finns förçecknade. Med förprövningsplikt avses både tillståndsplikt och anmälningsplikt enligt nedan.

De förprövningspliktiga verksamheterna delas i tre kategorier:

A-verksamhet kräver tillstånd från Koncessioasnämnden för

miljöskydd. B-verksamhet kräver tillstånd från länsstyrelsen C-verksamhet kräver anmälan till kommunens niljönämnd.

Antalet A- och B-verksamheter uppgick pcr 951231 till

omkring 7.700 och antalet C-vcrksamheter datum

var per samma drygt 16.600. Utöver dessa finns även s.k. U-verksamheter uutanför, till antalet drygt 63.000, vilka enligt lag räknas som miljöfarliga verksamheter men som därenot inte är förprövningspliktiga. Skälet till det kan beviljad

senare vara dispens, att omfattningen av verksamheten är så begränsad att den inte bedöms medföra förprövningsplikt eller att verksamheten startade innan nu gällande lag trädde i kraft Förutom de ovannämnda obligatorierna kan man ansöka om frivillig prövning.

Källor till miljörelaterad information 67

2.4.4¶Tillsynsmyndigheter enligt

miljöskyddslagen

Naturvårdsverket, NV, länsstyrelserna samt den eller dc kommunala nämnder fullgör uppgifter inom miljö- och som hälsoskyddsområdet utövar enligt 38 § i miljöskyddslagen ML tillsynen miljöfarlig verksamhet. av NV är den centrala tillsynsmyndigheten medan den direkta tillsynen utövas länsstyrelserna vad A- och Bav avser tillståndspliktiga verksamheter och av vederbörlig kommunal nämnd, ofta kallad miljönämnden, när det gäller amnälningspliktiga verksamheter. Länsstyrelsen kan även överlåta tillsynen tillståndspliktiga verksamheter till miljönämnden. För av de omkring 300 största företagen bedriver verksamhet enligt som miljöskyddslagen utövar dessutom NV en direkt tillsyn. Tillsynen miljöfarlig verksamhet bygger i stor utsträckning av på egenkontroll där företaget har att följa uppsatta villkor och att genomföra åligganden enligt det kontrollprogram som företaget utformat och föreslagit och tillsynsmyndigheten därefter som beslutat Även för företag är tillståndspliktiga bör om. som kontrollprogram finnas det är lämpligt med avseende på om tillsynen. Vid villkorsförliandlingar mellan tillståndsgivande myndighet och företaget sätts bl.a. gränser för t.ex. utsläpp, ofta med ledning "Best Available Technique", BAT. I Sverige är innebörden i av detta begrepp liktydigt med ordagrann översättning och innebär en att utgångsläget vid förhandlingar är att den idag bästa tillgängliga tekniken styr formuleringen villkoren. Därefter görs även en av avvägning mellan vad är praktiskt och ekonomiskt som genomförbart. nom EU finns planer på genomgång av "Best Available en Technique" för ett 50-tal branscher. Detta projekt har bl.a. att brottas med rad olika nationella definitioner av BAT. en För miljöfarliga verksamheter gäller utöver ML bland annat Naturresurslagen 1987:12, NRL, Vattenlagen 1983:291, Lagen

68 Källor till mil/iiv/alcizzzi information SUU 1997:4

om kemiska produkter 1985:426, LKP. och Renhållningslagcri 1979:596.

2.4.5¶Lag kemiska produkter LKP

Denna lag utgör basen för Kemikalicinspektionens verksamhet och tillsynsansxrar. Även länsstyrelser och kommunala miljönämnder har tillsynsansvar enligt LKP. Se avsnitt 2.3.4, Kemikalieinspektionexi.

2.4.6¶Förordning kemiska produkter SFS

1985:835

l förordningen om kemiska produkter finns förteskning över

en de kemiska produkter skall anmälas till det

som av Kemikalieinspektionen förda produktregistret. Anmälningsplikt gäller verksamheter tillverkar eler importerar kenzikalier.

som Se avsnitt 2.3.4, Kemikalieinspektionen.

2.4.7¶Förordning miljöfarligt avfall SFS

1985:841

I denna förordning anges vilka typer avfall klassificeras

av som som miljöfarligt avfall. Dit hör tex. olje- och färgavfall och avfall innehållande tungmetaller.

Vidare föreskrivs uppgiftsskyldighet som gäller den som yrkesmässigt utövar verksamhet där miljöfarigt avfall uppkommer. Förordningen reglerar också ur.der vilka förutsättningar miljöfarligt avfall får transporteras. Erligt 7 § får miljöfarligt avfall yrkesmässigt transporteras på väg endast den

av som erhållit särskilt tillstånd, vilket bla. kräver ställande av säkerhet som kan tas i anspråk för att bekosta omhändertagande

miljöfarligt avfall förvarats hos honom. Även slutligt av som

SUU 1997:4 Källor till miljörelaterad information 69

omhändertagande miljöfarligt avfall i yrkesmässig regi

av är förknippat med tillståndsplikt.

2.4.8¶Konventioner och annat internationellt

samarbete på miljöområdet

överenskommelser Sverige ingått på det internationella planet

som i form bl.a. miljökonventioner har inflytande över företagens

av verksamhet både i de fall de har föranlett eller ändrad

ny lagstiftning i Sverige eller kan förmodas leda till detsamma. Såväl tillverkning möjligheterna att exportera och importera

som produkter kan påverkas, särskilt konventionen också innehåller

om handelsbestämmelser. Man kan även tänka sig att den allmänna opinionen och därmed marknaden kan påverkas internationella

av överenskommelser.

Inom fyra stora områden nämligen den marina miljön, lufthavet, natur och naturresurser samt avfall finns följande exempel på miljöproblem som blivit föremål för konventioner: övergödning och förorening av haven, klimatpäverkande

gaser, uttunning av ozonskiktet, försurning och marknära ozon, metaller och organiska gifter samt miljöfarligt avfall.

I konventionssammanhang kan finnas anledning att peka på de latenta konflikter som ibland finns mellan mellan miljömål och frihandelsmäl. Samtidigt med en bred enighet att

om internationellt samarbete på miljöområdet är nödvändigt, råder

en situation där det idag inte är fullständigt klart eller prövat huruvida handelsåtgärder vidtagna inom för internationella

ramen miljökonventioner är förenliga med internationella handelsavtal inom t.ex. GATT och WTO.

Inom EU pågår bland mycket annat ett arbete med att introducera ytterligare lagstiftning på miljöområdet, "Integrated Pollution Prevention and Control", IPPC. IPPC föreligger f.n. i fomi ett EU-direktiv och väntas träda i kraft under 1997. Syftet

av är att utifrån ett integrerat perspektiv på utsläppskontroll till att

se stora och särskilt förorenande industrier och näringar inom EU

70 Källor till miljörelaterad information

omfattas ett tillstånd skall täcka alla typer utsläpp såväl av som av till luft och mark vatten. I en bilaga till direktivet finns som angivet vilka typer av verksamheter som avses och bland dcm återfinns bl.a. energisektorn, mineral- och metallindustri, kemisk industri och avfallshantering. Uppläggningen har mycket stora likheter med den tillståndsgivning i Sverige sker inom för som ramen miljöskydddslagstiftningen. IPPC-direktivet omfattar dock färre verksamheter går å andra sidan längre i kraven på men avfallshantering och effektiv energianvändning. Det slutliga införandet IPPC väntas ta åtskilliga år bl.a. på grund av långa av övergångsperioder för befintliga anläggningar. Liksom vid tillståndsgivning i Sverige föreskrivs i IPPC att villkor för viss verksamhet skall sättas i förhållande till nivån en på "Best Available Technology", BAT. I direktivets artikel 2.11 definieras begreppet BAT och i dess bilaga 4 finns anvisningar vilka överväganden skall göras vid fastställande av BAT om som i samband med tillståndsgivning. I Sverige har man i tillståndsförhandlingar traditionellt beaktat BAT-nivån för varje anläggning medan EU i högre grad riktar in sig på branschnivå. Inom OECD, EG/EFTA, Nordiska Ministerrrådet och Europarådet diskuteras bl.a. också områdena miljöövervakning, effektiva styrmedel och miljöinformation.

2.5¶Byggnader med miljöproblem

Inomhusmiljön och dess ibland negativa påverkan på människors hälsa är ett område i vardagligt tal ofta benämns "sjuka-hussom problemet". Sambanden mellan tänkbara orsaker t.ex. fukt, som mögel, radon, buller, kemiska ämnen och luftkvalitet och därmed sammanhängande hälsopåverkan anses komplexa och fullständigt utredda. Vid sidan problem med förorenad mark är av detta faktorer för finansiell aktör kan påverka bedömsom en ningen t.ex. ett kreditärende med panträtt i fastighet eller av byggnad eller ett försäkringsärende.

Källor till miljörelaterad information 71

Sveriges Fastighetsägareförbund har gjort översiktlig studie

en av var information sådana miljöproblem kan sökas och

om konstaterar sammanfattningsvis att den är spridd på ett flertal olika instanser och kräver en hel del arbete att ta fram. Generellt gäller att kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnder har information om och utreder ärenden eventuell sanitär olägenhet,

om som termen lyder i detta sammanhang. Ett sådant ärende har nästan undantagslöst sitt upphov i ett till nämnden framställt klagomål. Sökbegrepp är gatuadress och dokumentationen är offentlig handling. Det förekommer även att miljö- och hälsoskyddsnämnder i egenskap konsulter och på

agerar av uppdrag genomför olika typer mätningar. Sådana mätresultat

av betraktas inte självklart offentligt material, något väckt

som som diskussioner i en del fall.

Exempel på källor nämns i undersökningen är

som av kommunen utförda radon- och avgasmätningar och obligatorisk ventilationskontroll OVK med tillhörande besiktningsprotokoll. Med hjälp av konstruktionshandlingar arkiverade hos aktuellt Stadsbyggnadskontor kan med ledning tidpunkten för

av byggnationen vissa slutsatser även dras vilken typ

om av byggnadsmaterial använts, t.ex. radonhaltig blåbetong. Vidare

som har standard för ljudklassning bostäder utarbetats

en ny av av Byggstandardiseringen. Vid fastighetsöverlåtelser har enligt lag säljaren upplysningsplikt om kända och misstänkta brister och köparen tämligen långtgående undersökningsplikt, där tekniska

en konsulter ofta medverkar. I Sverige och utomlands pågår dessutom ett flertal projekt i syfte att arbeta fram miljöinventerings- och miljövärderingsverktyg avseende fastigheter och byggnader. Se kapitel avsnitt Miljövärdering fastigheter.

72 Källor till mil/iire/aterad information SOU 19974

2.6¶Källornas användbarhet

Till utredningsuppdraget hör att bedöma i vilken mån bla. de ovan redovisade informationskällorna sin nuvarande utfomining är användbara vid finansiella institutioners värdering

av miljörisker".

l kapitel l har belysts både den finansiella sektoms snabbt växande insikt om hur olika miljöfaktorer i stigande utsträckning påverkar bilden av såväl risker som möjligheter i den finansiella beslutsprocessen och de finansiella aktörernas egen aktuella bedömning av det infomiationsbehov detta upphov till.

ger

Den slutsats utredningen drar vid jämförelse mellan de redovisade behoven och de redovisade informationskällomas innehåll är att mycket, kanske t.o.m. det mesta, den

av efterfrågade informationen faktiskt finns tillgänglig, men att den inte sin nuvarande utformning är användbar vid finansiella institutioners värdering av miljörisker".

Bristerna är av olika slag. En svaghet är att infonnationen, som tex. i miljörapportema, för det mesta är redovisad på ett så tekniskt språk, att innebörden är omöjlig att uppfatta för den som inte är expert på det område informationen gäller.

Andra svagheter är

att för finansiella aktörer relevant infonnation inte finns att tillgå i samlad form på ett och samma ställe, att och standarder ännu inte utvecklats för företagens

normer miljöinformationsgivning, att informationen inte alltid kan verifieras på ett tillfredsställande sätt, at informationen ytterst sällan presenteras i sådan bearbetad fomi att den möjliggör jämförelser och kan användas för framtagning

informativa nyckeltal, av att informationen ofta redovisas på anläggningsnivå och inte på företags- eler koncemnivå, vilket försvårar eller omöjliggör jämförelser företag emellan,

Källor till miljörelaterad information 73

att den redovisning av miljöpåverkan sker i den

m.m. som lagstadgade kalenderårsvisa miljörapporten inte alltid följer företagets årsredovisningsperiod, kan än

som vara en annan kalenderår, att klassificeringen efter näringsgren av företag och branscher inte sker på helt likartat sätt hos Statistiska Centralbyrån och de miljövårdande myndigheterna, att tidseftersläpningen ibland kan vara betydande och att informationens aktualitet därmed kan ifrågasättas och alt det för en stor grupp företag, framför allt de små och medelstora, i många fall saknas regler, kanaler och resurser för redovisning av miljörelaterad information.

3 för

Verktyg bedömning av miljöprestanda

3.1¶Inledning

Detta kapitel inleds med redogörelse för några idag

en förekommande och väl etablerade verktyg används vid

som analyser av ett företags prestationer inom det finansiella området. Med detta bakgrund görs därefter genomgång antal

som en av ett verktyg finns eller är under utveckling inom området

som bedömning av miljöanknuten företagsinformation.

Det kan vara värdefullt att vid läsningen detta kapitel erinra

av om vad som framgått i kapitel l de finansiella beslutsfattamas

om behov information de företag de har att bedöma. Där

av om konstateras bl.a. att behoven kan variera kraftigt beroende på storlek och typ affärstransaktion, på den tilltänkta kundens

av storlek, geografiska belägenhet och branschtillhörighet

1n.m. Sådana skiftande behov gäller ekonomisk information

av traditionellt slag likaväl som miljörelaterad information. Detta faktum påverkar även själva paketeringen informationen, d.v.s.

av i vilken form den skall presenteras bedömningsunderlag. Vad

som som därvidlag är användbart och relevant för aktör i given

en en situation är därmed inte nödvändigtvis ändamålsenligt för

en annan aktör.

I kapitel l har också givits översiktlig och förenklad

en genomgång av hur beslutsprocessen kan gestalta sig för olika finansiella aktörer. I kapitel finns vidare exempel på

samma miljöanknuten information och miljöfaktorer ofta

som anses betydelsefulla vid finansiella risk-/möjlighetsbedömningar. Slutligen ges där exempel på vilka effekter sådan information och

76 Verktyg för bedömning miljöprestanda av

sådana faktorer skulle kunna få på ett företags ekonomiska resultat

och ställning.

3.2¶Finansiella verktyg

3.2.1¶Finansiella nyckeltal

Utifrån uppgifter återfinns i företagens årsredovisningar kan som olika finansiella nyckeltal beräknas. Följande exempel är ett urval förekommande nyckeltal. Även variationer i av vanligen om definitioner ibland kan förekomma, betyder de vanligtvis det som

angivits nedan. Soliditeten information företagets ekonomiska stabilitet ger om och möjlighet bära förluster. Den beräknas som föratt t.ex. hållandet mellan företagets kapital och det totala kapitalet egna balansomslutningen. Likviditeten mått på företagets förmåga att betala löpande är ett utgifter, betalningsberedskapen, och beräknas förhållandet som mellan likvida medel och kortfristiga skulder. Vinstmarginal mått information om relationen är ett som ger mellan intäkter och kostnader i företaget. Den beräknas som finansiella intäkter i förhållande till resultat efter försäljningsintäkter. Avkastning på kapital och avkastning på totalt kapital är eget räntabilitetstal berättar kapitalets förräntning eller hur som om effektivt kapitalet arbetar i företaget. Avkastningen mäts ofta som efter finansnetto och planmässiga avskrivningar i resultatet det kapitalet respektive till det totala förhållande till egna kapitalet, d.v.s. balansomslutningen. olika nyckeltalen kan sedan över tiden jämföras dels med De historiska data, dels med motsvarande tal för aktuell företagets med andra företag inom branschen. De utgör alltid bransch eller viktig del underlaget för bedömning av företagets en av en finansiella styrka och position.

Verktyg för bedömning mil/Öprestancløz 77

Den finansiella sektorn har mycket stor hantera och

vana att värdera finansiell information strukturerad på det här Vid

sättet. företagsanalyscr görs investerare är inte minst lönsamhets-

som av och effektivitetstalen stort intresse eftersom dc ofta goda

av ger indikationer på hur välskött företaget är och hur val det framledes kan hävda sig på sin marknad.

3.2.2¶Finansiell

rating

Standard Poors och Moodys är två stora USA-baserade ratinginstitut verksamma på den internationella penning- och kapitalmarknaden. Syftet med rating utförd dessa institut är

en av att fastställa ett företags eller organisations kreditvärdighct på kort eller lång sikt. De målgrupper begagnar sig sådan rating

som av är dels renodlade kreditgivare, dels investerare på i första hand kapitalmarknadema. Resultatet ratingprocedur presenteras

av en med angivande av vilken klass företaget placerats SPs redovisar t.ex. sin rating för långfristiga krediter på skalan AAA till D med angivande av plus- och minustecken vilket

summerar till totalt 22 klasser.

Dessa båda ratinginstitut gör vid rating dels

en en noggrann genomgång av företagets räkenskaper och organisation, dels

en genomgripande analys av företagsledningens kompetens och strategier och av verksamheten sådan inklusive marknads-

som posistion och utvecklingsmöjligheter. Informationen inhämtas både genom intervjuer och studium redovisningshandlingar, interna

av instruktioner och policydokument. Därefter bedöms och värderas den erhållna kvantitativa och kvalitativa informationen varefter klassificering sker.

Både Standard Poors och Moodys att de på

uppger senare tid också inhämtar och i sin sammanvägda värdering tar hänsyn till sådan miljörelaterad information de har betydelse

som anser för företagens stabilitet och betalningsfömiåga. Se vidare Miljörating med en ekonomisk dimension i avsnitt 3.3.2.

Till skillnad från vad som är fallet med t.ex. nyckeltal där jämförelser i normalfallet sker inom och bransch,

en samma

78 Verktyg för bedömning av miljöpreslanda

innebär en rating i detta fall att företag med olika verksamheter jämförs med varandra uteslutande med avseende på förmågan att återbetala krediter.

Ratingen sker på företagets initiativ och det är det ifrågavarande företaget bekostar ratingen. En rating är

som konfidentiell tills dess berört företag godkänner publicering. Resultatet ratingprocess, d.v.s. betyget, publiceras via

av en nyhetsbyråerna bl.a. därför att insiderlagstiftningen ställer krav på att den typen information skall nå marknadens aktörer sam-

av tidigt. Uppdatering sker vanligen årligen eller efter inträffade betydelsefulla händelser.

Sådan rating här beskrivits avser vanligtvis mycket stora

som företag, kommuner och stater och har betydelse vid räntesättning

stora lån. Den har även inverkan på möjligheten att få affärsav partners, bl.a. för bankers vidkommande. Frånvaron av en rating kan utesluta bank från att komma ifråga vid vissa typer av

en affärer, där motparten ställer krav på att banken skall ha minst viss angiven rating.

3.2.3¶Kreditupplysningar

I Sverige finns sedan lång tid tillbaka etablerade företag som producerar och till olika aktörer säljer kreditupplysningar. Denna marknad domineras till drygt 90 o två företag, Upplysnings-

av centralen AB, UC, ägs de svenska bankerna och Dun

som av Bradstreet Soliditet AB, idag ett helägt dotterföretag till amerikanska Dun Bradstreet.

Kreditupplysningsföretagens kunder återfinns bland alla dem

önskar bedöma befintlig eller tilltänkt affärspartner som om en kommer att kunna fullfölja sina ekonomiska åtaganden. Banker och leverantörer är några dem som har ett stort intresse av

av sådan information. Utöver den renodlade kreditupplysningsverksamheten tillhandahålls även tjänster kunden kan använda

som för marknadsbearbetning.

En kreditupplysning kan ha olika omfattning beroende på beställarens önskemål. Den innehåller bl.a. uppgifter om styrelse

Verkfvgfr bedömning mi//7e.slu1z/n 79

och ägare, finansiella data hämtade årsrcsdoxiisningeii. fram-

ur räknade nyckeltal tex. Soliditet, likviditet och avkastningstal.

som Vanligen framgår också uppgifter fastighetsinnehav, betal-

om ningsanmärkningar och liknande.

Såväl UC DB Soliditet tillhandahåller även

som numera tjänster inom området finansiell rating efter kundens

som önskemål kan komplettera den ekonomiska grundinfomiationen. Sådan rating baserar sig på uppgifter från de olika producenter

av indata som nämns nedan, exempelvis bokslutsinformation samt förekomsten av "larmsignaler" av typen betalningsanmärkningar.

DB Soliditet arbetar med G-gradig skala från "högsta

en kreditvärdighet" till "rating fastställd" och även

avger sammanvägda delomdömen för tex. betalningsförmåga och ekonomi. UC klassificerar företagen i 5 riskklasser där 1 innebär högsta och 5 lägsta risk för att ett företag skall hamna på obestånd inom ett år. Man anger också riskprognos för omfrågat företag samt för berörd bransch. Riskprognosen baserar sig på statistiska analyser och visar sannolikheten att företaget skall komma på obestånd inom två år samt hur företaget i denna fråga förhåller sig till branschen.

Indata till produktionen av kreditupplysningar hämtas bl.a. från företagens årsredovisningar, Patent- och registreringsverket, PRV, Kronofogdemyndigheten Tingsrätter, Riksskatteverket, Statistiska Centralbyrån, SCB, Länsstyrelscr, Lantmäteriverket och liknande offentliga institutioners register.

Kreditupplysningsföretagens verksamhet regleras bl.a.

av kreditupplysningslagen 1973:1173 och datalagen 1973:289. Enligt kreditupplysningslagen får kreditupplysningsverksamhet

endast bedrivas efter tillstånd Datainspektionen "om den kan

av antas bli bedriven på ett sakkunnigt och omdöinesgillt sätt", §§ 3 och 4. Om uppgift som lämnats eller finns i kreditupplysningsföretagets register visar sig vara oriktig eller missvisande skall rättelse ske i viss ordning.

Det är förenat med sanktioner att uppsåtligen eller

av oaktsamhet lämna oriktiga eller missvisande uppgifter. Kreditupplysningsföretaget kan även bli skadeståndsskyldigt både gentemot den omfrågade och gentemot den beställt

som upp-

80 Verktyg för bedömning av miZ/iprestanda

lysningen missvisande eller oriktig uppgift som lämnats lett om till skada. l datalagcii finns reglerat under vilka förutsättningar man får upprätta och föra personregister vilket i företagsupplysningshänseende är aktuellt när det gäller enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. Datainspektionen utövar tillsynen av kreditupplysningsföretag och för tillståndsgivning inom området. UC står dessutom ansvarar i egenskap bankägt företag under Finansinspektionens tillsyn. av

3.3¶Miljörelaterade verktyg

Innebörden i de olika begrepp som redovisas här nedan är ingalunda entydigt definierad utan växlar ofta från fall till fall. För samtliga gäller dock att de tjäna som underlag för avses bedömning organisations miljöarbete och miljöprestanda. av en Det är väsentligt att när diskuterar olika system för man man att bedöma och jämföra företag miljöpespektiv någorlunda har ur klarlagt och enats vad olika begrepp har för innebörd. om Utredningen vill understryka att de definitioner som här används inte gör anspråk på att vara med vetenskaplig precision fastslagna och giltiga för alla. Skälet till sig in i definitioner är att det att ge inom för utredningsarbetet naturligtvis är nödvändigt att ramen förklara vad med använda begrepp. som menas l syfte att underlätta fortsatt diskussion görs därför först en en uppdelning begreppen i icke aggregerade respektive grov av aggregerade verktyg. l kapitel l har utredningen definierat aggregerade miljöinfomiationssystem " system samlar in, som som bearbetar och väger olika miljöfakta ett företag och samman om levererar samlad bedömning företagets iniljöprofil. en av Resultatet kan redovisas med hjälp rating- eller indexskalor." av Beroende pä hur ett enskilt verktyg utformas kan det emellertid återfinnas antingen bland icke aggregerade verktyg eller bland de aggregerade Detta gäller t.ex. för begreppet miljöindex som ibland konstrueras ett enkelt nyckeltal bestående av två som

Verktyg för bedömning miljöprestanda 81

komponenter och ibland ett komplext och

som mer aggregerat uttryck.

Vidare görs åtskillnad mellan vad är vcrifierbart och

en som verifierbart. Verifierbara data kan både kvantitativa

vara redovisade i form av siffror och kvalitativa och består sådant

av som kan observeras i princip oberoende gör

av vem som observationen. Så kan tex. frågan organisation tillämpar ett

om en miljöledningssystem enligt EMAS besvaras med eller nej, vilket kan verifieras och utgör vad vi med verifierbar

som menar kvalitativ infonnation.

Exempel på begrepp som av utredningen hänförs till icke aggregerade begrepp är miljöindikatorer och miljönyckeltal. Aggre-gerad information kan däremot skapas utifrån

en sammanläggning ett flertal miljöindikatorer, miljönyckeltal

av osv. Under de olika rubrikerna utvecklas vad vi menar med respektive begrepp.

3.3.1¶Icke aggregerade verktyg

Miljöindikatorer

OECD definierar miljöindikator något speglar

som som antropogen mänsklig påverkan på miljön, tillståndet i miljön eller åtgärder för att förbättra miljön. 5 Påverkansindikatorer kan bygga på uppgifter om utsläpp medan tillståndsindikatorer kan vara PH-värde i en sjö eller halten kvicksilver i förorenad mark. Åtgärdsindikatorer kan kostnaden för olika åtgärder.

t.ex. vara

Överfört på ett företag skulle exempel på miljöindikatorer kunna antal gånger företaget överskridit uppsatta villkor för

vara utsläpp påverkan, halten av ett miljöstörande ämne i närliggande

5 SWEEA, "SwedishEconomicandEnvironmentalAccounts,Svenskamiljöräkenskaper". s29, Kl och SCB dec 1994. SNV Rapport4129 "Ett SvensktMiljöindexsystem".

82 Vikl,vgfiir bedömning; av miZ/öpreirtanda

vattendrag härrör från företagets verksamhet tillstånd och

son1 genomförda miljöinvesteringar åtgärd, Ett annat satt att definiera

miljöindikator är "en mätbar egenskap i miljön som är ett en kvantitativt uttryck för grad påverkan och/eller miljökvalitet".

I utredningen med miljöindikator en egenskap eller ett

avses fenomen i miljön eller i företagets miljöarbete som är observerbart och möjligt att klassificera antingen kvantitativt eller kvalitativt utan att man därmed avger ett omdöme.

Som framgått i kapitel 2 kommer en av delstandardema inom SO l4000-seriei1 att behandla miljöprcstanda och "Environmental Performance Indieators", EPI. I ett nordiskt EPI-projekt arbetar fn. 12 företag med att definiera och integrera EPIs i sina respektive organisationer med varierande affärsstrategier. l första hand syftar detta projekt, liksom EPls i motsvarande ISO-standard, till att finna indikatorer n1ot företagets interna behov

som svarar

målstjrrning och måluppföljniitg. Ett väl fungerande system av av interna EPIs utgör dock god grund, och är sannolikt en

en förutsättning, för att kunna kommunicera miljöprestanda även till

externa intressenter.

En erfarenheterna från detta projekt är att man vid analys av

av vad olika intressenter önskar information lämpligen utgår från

om vad dessa uppfattar verksamhetens miljöeffekter. Därefter

som väljs representativa indikatorer, snarare än att i ett första steg presentera indikatorer företaget upplever relevanta men som

som inte förstås av omgivningen.

M iljön y ckeltal

Miljönyekeltal uttrycker ofta relationer mellan tva storheter och kan Lex. använd mängd energi, råvara eller mängd utsläpp

avse till luft i förhållande till produktionsvolym, omsättning, antal anställda eller till någon annan storhet som bedöms som infonnativ och relevant. Inom detta område pågår mycket utvecklingsarbete på forskningsnivâ, inom olika branschorganisationer och inom enskilda företag både i Sverige och utomlands. De exempel redovisas nedan illustrera

som avses

Vc/kItgA/'/'bczliimnlng; mI///c.vIzi7/cz R1

endast liten del dessa ansatscr. Nyckeltal kan i hög grad

en av nyttjas för ett företags interna målstjirning och för uppföljning

av uppsatta mål. De är dessutom informationskälla för externa

cn intressenter. Arbetet med att ta fram relevanta miljörclateradc nyckeltal kan därför med fördel ske i dialog med potentiella användare av desamma.

Nyckeltal denna typ är effektivitetsmått i den mån de

av som förbättras vanligen indikerar lägre rcsursåtgång. Sv arigheten ligger i att finna mätmetoder är konsistenta och inte

som störs av "ovidkommande" variationer eller avgrånsningsproblem i omvärlden. För jämförbarhetens skull är det således vikt att

av man kan neutralisera exempelvis pris- och volyunförändriiigar och förändringar i produktionsproeessen.

l Electrolux fristående miljöredovisning för 1995 finns

sex olika miljönyckeltal angivna på konccmnivå. De är redovisade för en tidsperiod på nio år och bla. energianvändning dels

anger som kostnad, dels förbrukning i förhållande till förädlingsvärdet

som definierat som skillnaden mellan total tillverkningskostnad och direktmaterialkostnad samt koldioxidutsläpp och vattenanvändning i förhållande till förädlingsvärdet. Motivet till att relatera till förädlingsvrärdet att mycket

uppges vara av miljöpåverkan är kopplad till produktionsvolynien som här alltså representeras av förädlingsvärde,

Ett annat exempel är skogsföretaget AsxviDoznriii i sin

som fristående miljöredovisning redogör för resursanvändning och miljöbelastning för sina fem svenska och massabruk i

papperstermer av råvaruförbrukning, energiförbrukning, utsläpp till luft, utsläpp till vatten samt avfall. Man ställer dessa parametrar i relation till ton producerad produkt och redovisar data för två år.

lnom ämnesområdet företags- och nationalekonomi har ett forsknings- och konsultföretag, Nalurekononzlhuscl AB, utvecklat en metod för flerdimensionell jämförelse av företag och kommuner. Utgångspunkten är att det idag dominerande endimensionella, monetära synsättet vid företagsanalyser inte ett rättvisande sätt anses redovisa företagets resursanvändning, effektivitet och resultat. Vi måste vara lika med att att ha

noga en

84 Verktyvjg/OV hcdfimninlg av mil/J/Ircávlalicla

hållbar ekologisk och social resursbas som vi är med att ha en hållbar finansiell resursbas. Ekonomisk hushållning innebär med andra ord hushållning med alla resurser,

Modellen är uppbyggd kring olika nyckeltal med

grupper av anknytning till begreppet hushållning. Nyckellalen belyser verkningsgrad, snålhet och marginal utifran de mal en organisation satt upp för sin verksamhet och ger indikationer hur effektivt

använder sina begränsade resurser och om utvecklingen går man

önskat hall. l många fall kan måluppfyllelse vara svårt att ange i enbart monetära termer vilket skulle kunna lösas genom användande sådana nyckeltal. Observera att även finansiella

av nyckeltal kan inga i analysen.

Denna metod testas i praktiken inom bl.a. hotell- och restaurangbranschen där branschorganisationen, Sveriges Hotelloch ResIaurang/örclczgczre. SHR, i samarbete med Naturekonomihuset arbetat fram branschgemensamnia nyckeltal. De är till början avsedda att användas interna styrinstrument för

en som att följa företagens miljöarbete. sikt är det tänkt

upp egna men att de skall kunna bilda för jämförelser miljöprestanda

norm av mellan olika hotell och restauranger. Man har tagit fram 19 nyckeltal, eller rikttal, där man tex. skall kunna avläsa sin energig vatten- eller kemikalieanvändning i relation till exempelvis omsättning, beläggning eller antal serverade måltider. Ett pilotfall inom branschen är kursgården Sånga-Säby som idag använder 21 nyckeltal valda för att på frågan lever upp till

ge svar om man miljöpolicyin.

Invcavtm Itcsponsibi/ily tavcarch enter Inc.. IRR,, USA, har

ett led i analysen företags miljöexponering utarbetat ett som av antal nyckeltal bla. kommit till användning i den studie över

som avkastningen i traditionell börsportfölj jämfört med en

en simulerad portfölj bestående företag med goda miljöprestanda

finns beskriven i kapitel Dessa nyckeltal används också som när IRRC utifrån miljöperspektiv analyserat de 500 företag som redovisas i "Corporate Environmental Profile Directory" se nedan avsnitt 3.3.2 Miljörating med en ekonomisk dimension.

Verktyg för bedömning miljöprestanda 85

IRRC har delat begreppet miljörisk i komponenter

upp sex som representeras av nyckeltalen nedan. Nämnaren utgörs genomgående av "per unit revenue", omsättningsenhet, och

per används som en approximation till företagsstorlek. "Per unit revenue" är vanligen l miljon USD i de redovisade nyckeltalen.

Emissions Efficiency Index - mäts som totala vikten av företagets av utsläpp giftiga ämnen enligt TRI,

av Toxic Release Inventory omsättningsenhet.

per

Compliance Index - mäts som värdet av företagets böter avseende regelöverträdelser

m.m. per omsättningsenhet

Oil Spill Index mäts som volymen större oljespill per omsättninsenhet

Chemical Spill Index - mäts som volymen större kemikaliespill omsättningsenhet

per

Hazardous Waste Index mäts som antalet anläggningar/fastigheter som återfinns i Superfund National Priority List förteckning över förorenad mark omsätt-

per ningsenhet

Environmental Litigation Index mäts som antalet redovisade miljörättsliga tvister omsättningsenhet

per

För vart och ett av de sex nyckeltalen vägs de företagsvisa

resultaten samman till branschgenomsnitt. Företag		placerat som
sig över genomsnittsvärdet	i den "bättre halvan" visade -	-

påfallande ofta även bättre finansiella prestanda vilket framgår

av den tidigare redovisningen i kapitel

Valet av dessa nyckeltal baserar sig på uppfattningen att de

ger information om hur effektivt ett företags miljöledningsprogram fungerar. Man har i beräkningarna utgått från befintliga officiella data.

Det danska bioteknikföretaget Nova Nordisk A/S redovisar i sin fristående miljöredovisning för 1995 bl.a. egna "eco-productivity index", vilka här fortsättningsvis betecknas nyckeltal. Man redogör

86 Verktyg för bedömning av miZ/öpresvrzncicz

för vilka kvantitativa mål man satte upp aret innan och också hur utfallet blev under 995 i termer av nyckeltalstörändriitgar.

Nyckeltal har tagits fram för de i produktionsprocessen ingående företaget bedömer som de viktigaste och

resurser som

använder nyekeltalen indikatorer framgången i arbetet man som mot uthållig produktion. Nyckeltal har beräknats för

en ravaruatgáng, vatten- och energianvändning samt förpaekningsmaterial ställt i relation till omsättningen för de senaste fem åren.

Benchmarking

Enligt ordboken betyder begreppet benchmarking en systematisk identifiering framgångsfaktorer hos de bästa företagen och

av tillämpning dem i den verksamheten. Utgänspunkten är

av egna ett relativt synsätt.

Såsom vi här definierar benchmarking innebär det metod

en där fixerar ett eller flera nyckeltal för sin verksamhet och

man fortsättningsvis försöker uppnå eller överträffa det eller dem. För att uppna vissa preciserade resultat i en verksamhet fungerar benehmarking ofta alldeles utmärkt i synnerhet om de individer

arbeta för att uppnå målet eller malen har möjlighet att som avses själva påverka utvecklingen.

Några kommentarer angående nyckeltal

Det utvecklingsarbete avseende nyckeltal pågår pa företags-

som och branschnivä är mycket lovvärt. För att extenia användare skall kunna använda informationen i jämförande syfte skulle arbetet emellertid behöva samordnas såväl inom som mellan branscher och mellan informationsproducenter och nvltjare information sä

av att fastställs och praxis utbildas för vad man skall redovisa

normer och hur. Dagens information är ännu alltför outvecklad och ojämn och kan i matiga stycken att verifiera Vissa frivilliga

vara svar miljöredovisningar har reviderats av en utomstående miljörevisor.

det saknas för hur sådan revision skall ga till och men normer en

Verktyg bedömning av mil/räpravlcindci X7

vilka kvalifikationer en miljörevisor bör ha. Nyttan av extern verifiering har diskuterats livligt utifrån dessa synpunkter.

Föreningen Miljörevisorer i Sverige, MIS, vilken bildades 1991. arbetar utifrån kvalifikationskriterier för miljörevisorer i ISO-standarden 14012 med att få till stand ackrediterade

organ som kan certifiera miljörevisorer se avsnitt 2.2.4, ISO MODO.

Effektprøjil miljöprøfil

- I kapitel 2 redogörs bland källorna bla. för SCBs och KIs arbete med miljöräkenskaper och de miljöekonomiska profiler man med hjälp av nationell statistik skapat för ett antal olika branscher. Motsvarande effektprofil eller miljöprofil kan med hjälp av nyckeltal tecknas också företagsnivå. Den senare ansatsen kan även den illustreras av de ovan nämnda företagen. Electrolux, ASSI och Novo Nordisk.

För jämförbarhetens skull underlättar det om effekt- eller miljöprofilen innehåller grundläggande uppställning av

samma indikatorer och nyckeltal. På bransehnivå kan det dessutom finnas behov bransehspeeifika data. Soin framgår exemplen ovan

av av redovisas dock varken data eller nyckeltal på ett enhetligt sätt vilket naturligtvis delvis kan förklaras med företagens skilda branschtillhörighet. Denna brist på enhetlighet i redovisningen av miljödata är dock ännu så länge ett genomgående drag oavsett om man tillhör samma bransch eller

Materialbalanser

I input-output-analys studeras flödet av resurser genom ett

en företag. I Electrolux miljöredovisning anges förutom de ovan redovisade nyckeltalen även en materialflödesbalans. Denna uttrycks materialverkningsgrad, d.v.s. hur stor andel av

som inkommande material, direktmaterialet, som ingår i den slutliga produkten och hur stora olika utsläpp och avfallsvolymer är i

88 Verktyg för bedömning mil/ijprestanda

relation till inkommande direktmalerial. l exemplet Electrolux sker redovisningen på en tämligen aggregerad nivå.

Checklistor och frågeformulär

Ett enkelt och praktiskt sätt att skaffa sig en uppfattning om miljöprestanda hos affärspartner är att fråga. Bland både

en banker, försäkringsbolag och investerare i Sverige och utomlands förekommer checklistor och frågeformulär där man ofta inleder med ett antal övergripande kontrollfrågor. De kan eventuell

avse förekomst av förorenad mark, utsläpp som kan generera avsevärda kostnader, om produkter eller processer kan tänkas bli utsatta för konsumentkritik, företaget lyder under miljölagstiftning osv.

om Besvaras sådana frågor med ja, går man vidare med frågor på en

detaljerad nivå. I ett fall är det uttryckliga syftet med mer checklistan att skapa underlag för kreditgivaren att bedöma om och i så fall hur medveten kunden eventuella miljörisker i

är om verksamheten lämpliga rutiner finns för riskhantering. För

och om att skaffa sig underlag för bedömningen av miljöansvarsförsäkringar arbetar exempelvis TryggHansa med ett frågeformulär där frågor om verksamhetens an, eventuella tillstånd och myndighetsåtgärder, förekomst av miljökonsekvensbeskrivning, energioch råvaruförbrukning, avfall och utsläpp m.m. ställs.

3.3.2¶Aggregerade verktyg

Begreppet miljövärdering kan sägas bilda utgångspunkt för de olika verktyg redogörs för nedan. Som termen antyder ingår

som här ofta ett betydande inslag av värdering vilket skiljer dessa instrument från de hittills presenterade. Vi vill dock här återigen betona att vi att inslag värdering finns i alla

anser av observationer, också de förefaller mest objektiva, i det att

som redan urvalet de data väljer att observera är grundat på

av man någons uppfattning och kunskap.

Verktyg får bedömning av miljöpresvlancia 89

Verktyg med inslag av värdering har liksom verktygen som beskrivits i föregående avsnitt bl.a. det gemensamt att de är beroende av historiska data, tidsserier, för att bedömaren skall kunna avgöra huruvida utvecklingen matt med olika parametrar går rätt håll eller ej.

Dessutom finns som vi tidigare konstaterat även i dessa fall givetvis behov av att kunna jämföra med andra företag i liknande situationer, dvs. inom samma bransch. Det är för jämförelser nödvändigt att grunddata är framtagna enligt gemensamma normer både för företag och organisationer i allmänhet och på branschnivä och att redovisad information beräknats och definierats på ett enhetligt sätt.

Uppgifter inom miljöområdet på företags- och koncernnivä som skulle kunna tillfredsställa sådana behov saknas i många fall idag. Av särskild betydelse för utredningen är dessutom att det ännu i hög grad saknas kunskap och erfarenhet när det gäller att bedöma miljöfaktorers inverkan på den finansiella risken.

Miljövärdering av fastigheter

Inom Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, Institutionen för Byggd Miljö i Gävle, pågår ett forskningsprojekt för att utveckla ett system för miljövärdering av byggnader. Begreppet miljövärdering skiljer sig här från begreppet miljöklassning i det att några klassgränser inte sätts, utan man avser att arbeta längs en skala.

Projektet har initierats Byggforksningsrådet och involverar

rad aktörer inom bygg- och bostadssektorema. Tanken är att en inkludera alla viktiga miljöaspekter under en byggnads hela livscykel för att få ett system att värdera byggnaders totala inverkan på människa och miljö. Ett sådant system är tänkt att användas ett flertal intressenter och en oberoende part bör

för systemet så att trovärdigheten kan garanteras. ansvara

Metoden skall kunna användas både för miljövärdering av enskilda byggprodukter och av hela hus. Användaren väljer själv

90 Verktyg för bedöjmning mil/iipreirtanda SOIE 1997:4

den nivå på analysen som svarar mot det individuella behovet. Man skiljer mellan extern och intern miljöbelastning. Det förstnämnda begreppet inbegriper användning av ändliga råvaror och stömingar på ekosystem och detta är tänkt att återspeglas i material- och energibelastningstal, Ingående resurser, dvs. material respektive energi, viktas för sig dels med avseende på

var skada på miljön. dels med avseende på knapphet. Under förutsättning att jämförbara indexskalor kan konstrueras skulle resultaten sådan viktningsprocess kunna adderas till ett

av en miljöbelastningsindex för de båda resursslagen. Även miljöbelastningen härrör från rivningsmaterial, och utsläpp till luft

som sopor skulle kunna beräknas på likartat sätt.

Intern miljöbelastning handlar skador eller påfrestningar på

om människor och natur i arbets- och bostadsmiljön. Sådan belastning låter sig inte mätas via resursflöden utan här gäller det att formulera entydiga kriterier beskriver graden av miljö-

som belastning i närmiljön. Bra luftkvalitet, goda ljusförhållanden, sunda material, elektriska och magnetiska fält är exempel på faktorer kan påverka hälsan och för vilka man skulle kunna

som formulera kriterier. Traditionell kostnadsberäkning inverkar

som vid val teknik och material bör vidare kompletteras med en

av livscykelkostnad än inte på ett fullständigt sätt så

som, om åtminstone tydligare, redovisar miljöbelastningens samhällskostnader

Detta projekt saknar inte utmaningar. En central frågeställning är tex. hur kan bestämma skade- och knapphetsviktema när

man kunskapen dessutom förändras hela tiden. Vilka kriterier som skall väljas för att tillräckligt god och relevant bild av den interna

ge en miljön är liksom frågan hur skall göra lämpliga

en annan, om man avgränsningar vid livscykelbedömningama. Det senare är ett problem i högsta grad har gemensamt med allt LCA-arbete.

man Se även avsnitt 2.28, Livseykelanalys.

Miljävärdering av brittiska företag

Storbritanniens l00 största företag. mätt i omsättning på

Verklylgfiz'bcdfjinninj; mi/ö/7rc.sIanzIri 91

Londonbörsen. FTSEIOO, har utifrån enkätsvar rangordnats frän miljösynpunkt. Tonvikten i undersökningen ligger pä företagets miljöledningskompetens. Föreningen "Business in the Environment". BiE. dotter-

en organisation till "Business the Community. BiC. grundad

av prins Charles, står bakom projektet benämns "Index of

som Corporate Environmental Engagement". Den första rankinglistan publicerades i november 1996 och skall därefter uppdateras

en gång om året. Deltagandet är frivilligt och i denna första omgång deltog 73 100 tillfrågade företag.

De tio relativt kortfattade frågorna i enkäten tar bl.a.

upp om företaget har ett miljöledningssystem och skriven miljöpolicy.

en om man genomför interna miljörevisioncr utsett någon

om man Styrelsemedlem med särskilt ansvar för miljöfrågor. miljökrav

om ställs på och samarbete sker med leverantörer och och hur

om företaget kommunicerar med intressenter. Företagens har

svar poängsatts och rankats i fem kategorier med lika manga företag i varje, där företagens namn redovisas utan angivande inbördes

av ordning. BiE presenterar också de olika aggregerade på

svaren branschnivå, så att läsaren dels kan utläsa hur många och vilka företag inom t.ex. verkstadsindustrin placerat sig i den bästa

som femtedelen, dels hur de olika branscherna förhåller sig till varandra i respektive fråga.

BiE arbetar för att utveckla och stödja projekt i riktning mot uthållig utveckling samarbete mellan näringslivet och dess

genom intressenter. Motivet för denna satsning att ett gott

uppges vara miljöarbete är liktydigt med ett gott utövande affärsverksamhet

av och att de företag som väljer att inte delta kan komma att bli ifrågasatta omvärlden. Man vill möjliggöra iämförelser och

av framhålla ekonomin i ett framsynt och systematiskt bedrivet miljöarbete.

Miljömärkning

Miljömärkning innebär att graden av miljöanpassning med

anges ett eller flera gränsvärden för olika kriterier. Uppnår eller

92 VW/clj/g/ir bccloini1ing av n1/'pr'e.'tanda

överträffar en produkt eller en verksamhet sådana värden kommer det i åtnjutande av en märkning.

Produktmiirknirzg

Nedan följer en kortfattad beskrivning av befintliga miljömärkningssystem samt ett system på projektstadict som alla avser produkter.

"Skranen" ar den officiella nordiska miljömärkninger.. Syftet är att med hjälp marknadskrafterna åstadkomma största möjliga

av miljöförbättring. SlS Miljömärkning fastställer i samarbete med motsvarande nordiska organisationer kriterier för olika produktgrupper. Sådana kriterier kan avse utsläpp, energi- och resursförbrukning och kemikalieinnehåll. Även kriterier för hållbarhet, livslängd och prestanda kan förekomma, eftersom en Svanen-märkt produkt förutom att uppvisa goda miljjprestanda också skall fullgod från kvalitetssynpunkt. Kriterierna gäller

vara i högst tre ar och skärps successivt.

Miljömärket fär efter det att företaget erhållit miljöinärkningslicens användas dels på de produkter uppfyller

som kriterierna. dels i marknadsföringssammanhang. Märkningen finansieras avgifter från licensinnehavare och genom

genom statsanslag.

"Bra Miüijval" är Naturskyddsföreningens, NF, system för miljömärkning av produkter och i fallet persontransporter även tjänster. Det består dels av texten "Bra miljöval" som är en hyllkaiitsmärkiiing för butiksändamäl och "Bra Miljöval/ Falken"märket tillverkaren efter licensansökan och mot avgift

som får använda på själva produkten.

Syftet är att via konsumenttrycket minska miljöbelastningen från produkter och Arbetet inleddes 1990 i samarbete

processer. med ICA, KF och Dagab och sedan 1992 leds det av :n styrelse där handeln och NF är representerade. "Bra MiljövaV-niärkningen finansieras handeln och NF gemensamt samt av liesnsavgifter

av från "FalkeiW-användare.

Verktyg för bedömning miljöpravtandcz 93 av

Kriterierna tas fram i samarbet med ICA, KF och Dagab och kraven skärps successivt. NF att "Bra miljöval" och uppger "Svanen" inte skiljer sig särskilt mycket när det gäller hur stränga krav man ställer på produkten. Huvuddelen de märkta av produkterna återfinns inom hushållskemikalier och varugruppema pappersprodukter för hushåll bla. det skälet att för dagligvaror av kan ett ändrat konsumentbeteende få relativt snabbt genomslag i tillverkningsledet. "KRAV" står för Kontrollföreningen för ekologisk odling. Kriterier finns utarbetade för olika jordbruksprodukter och KRAVmärkningen garanterar att konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel inte använts. För animaliska produkter ställs bla. dels liknande krav på foder, dels krav på utevistelse för djur. KRAV är en oberoende ekonomisk förening med idag 21 rikstäckande medlemsorganisationer representerande bla. lantbruket, daligvaruhandeln och miljö- och konsunientintressen. Märkningen och kontrollverksamheten skall självbarande och vara finansieras avgifter från produecntema. Motsvarigheter till genom KRAV-föreningar finns även utomlands och aekrediteras av International Federation of Organic Agriculture Movements, IFOAM. "EU-blomznan" är EUs miljömärkning vad syfte och som kriterier beträffar uppvisar mycket stora likheter med Svanenmärkningen. SIS för hanteringen EUansvarar av märkningen för svenskt vidkommande och finansiering sker genom avgifter och statsanslag. Miljömärket, EU-blomman, får endast användas tillsammans med den produkt den avser. Typ III-märkning är ett begrepp som förekommer i den ISO l4000-standard miljömärkning är under utveckling. som avser som Se avsnitt 2.2.4, ISO 14000. Med anknytning till ISO-arbetet drivs två projekt i samarbete mellan Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, IVL, och Centrum för produktrelaterad miljöforskning, CPM, vid Chalmers Tekniska Högskola. Typ IIImärkning beskriver, enligt IVL, produktrelaterade miljöegenskaper kvantitativt i form ekoprofiler, d.v.s. produktens altemativt av funktionens bidrag till ett antal hotbildskategorier till exempel som

94 Verktyg för bedömning av miljöprastanda

klimatpåverkan, försurning etc. i ett livscykelperspektiv LCAbaserat. Antalet kategorier antas bli 10-20 och man arbetar för att finna relevanta, naturvetenskapligt grundade miljöindikatorer för de olika kategorierna. Avsikten är att märket, ekoprofilen, skall

enhetlig och kunna tillämpas på samtliga typer av produkter vara och tjänster samt att det skall vara internationellt gångbart.

Miljömärkning av produktionsanläggning

En anläggning blivit EMAS-registrerad får i sin

som kommunikation med omvärlden använda en s.k. deltagarförsäkran förordningens Artikel 10 i en mening beskriver avsikten

som med EUs miljöstymings- och miljörevisionsordning och berättar att anläggningen ifråga följer denna ordning. Denna lite speciella form märkning får dock inte användas i produktreklam eller på

av produkter eller deras förpackningar. Hittills har denna märkning använts i knappt hälften av de publicerade EMAS-redovisningarna.

Miljädeklaratiøn av fastigheter

Sveriges Fastighetsägareförbund föreslår i skriften "Hur öka och redovisa fastighetens miljöstatus" form miljö-VDN-

en av märkning fastigheter med infomiation om miljöpolicy samt

av vidtagna åtgärder vad gäller såväl yttre inre miljö. I skriften

som

enkel modell fastighetsägare kan använda i presenteras en som en sin redovisning miljöarbetet och fastighetens nliljöstatus i

av kommunikationen med hyresgäster och andra externa intressenter.

Miljöklassnin g

Som termen antyder delar i detta fall in t.ex. produkter i

man olika klasser efter graden miljöanpassning. En sådan indelning

av kan föregås iniljövärdering.

av en

Verktyg /øör bedömning znzl/Jprcávlczndcz 95

Ett välkänt exempel år miljöklassning bränslen och fordon

av Kriterierna för sådan iniljöklassniitg är fastställda i lag. För bränslen gäller sålunda lagen skatt pa energi, SFS 1994:1776

om och för fordon bilavgaslagen, SFS 1986:1386.

Miljöklassning kan användas och har i dessa exempel också använts s0n1 underlag för införandet ekonomiska styrmedel, i

av detta fall differentierad beskattning. Beroende pa iniljöklasstillhörighet tas t.ex. för motorfordon ut olika hög fordonsskatt.

M iljöindex

Termen index kan tidigare nämnts innebära olika grad

som av aggregering beroende på hur många komponenter det innehåller. Det finns både enkla index som i mycket påminner eller kan

om likställas med nyckeltal, likaväl komplexa, sammansatta index

som uppbyggda av ett flertal komponenter t.ex. de miljöindex

som som Naturvårdsverket haft i uppdrag att ta fram se nedan. I begreppet index finns också tidsaspekt. Vanligen utgår från ett

en man bastillfälle, t.ex. år, och jämför sedan utvecklingen över tiden. l ett index kan vidare ingående komponenter olika vikter beroende

ges på deras betydelse för och inverkan på det vill skaffa sig

man en uppfattning om.

Både begreppet miljöindikator och miljöindex är föremål för definitionsdiskussioner både inom inteniationella organisationer och forskarvärlden. Naturvårdsverket beskriver i sin rapport

om nationella miljöindex ett miljöindex på följande sätt:

"Med miljöindex vi aggregering

menar en av kvalitetsindikatorer till en sortlös storhet."

"Kvalitetslndikatorema indikerar tillståndet. miljökvalitcten, i en definierad miljötyp."

Ett sådant index kan spegla miljötillståndet i en specifik miljötyp och kan därmed bli ett hjälpmedel för värdering av miljötillståndet.

Utredningen ansluter sig till Naturvårdsverkets definition av miljöindex enligt ovan.

Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag arbetat med att ta fram ett system miljöindex avseende olika ekosystem t.ex.

av som

96 Verktyg för bedijmninlg av miljöpres1anrla

skogen. odlingslandskapet och kusten. Syfet att skapa ett

var indexsystem som kunde ge en samlad bild ax miljötillståndet i de svenska ekosystemen och dess förändringar.

Man har låtit arbeta fram förslag till irdikatorer för sådana nationella index för tätort, skog och luftkvalitet där dataunderlaget bedömts förhållandevis bra, vilket också styrt urvalet av

vara indikatorer. Dessa index år sammansatta av flera indikatorer eller delindcx. För luftkvalitctsindex konstateras att ett sådant skall fylla flera funktioner. Dels önskade uppdragsgivaren fa komprimerad information i form av en eller flera sammanfattande siffror. dels vill man belysa risker och exaoneringar vad avser olika effekter pa hälsa och miljö. Det senare behovet anses på grund informationsförluster svårt att trllfredsstålla med ett

av index.

Man diskuterar i de tre fallen svårigheterna med att fastställa relevanta indikatorer, att underlaget i fomi ax mätdata kan uppvisa stora variationer och att ofta inte direkt an mäta det man vill

man mata utan maste ga vägen över andra egenskaper som samvarierar med den egenskap man egentligen vill ha inTomiation om. Vidare

kring de informationsfrrluster eller tom. resonerar man snedvridning av information som kan uppsti vid tillskapandet av aggregerade index. Fragan hur viktning kan ske och vilka

om effekter olika viktningsmetoder kan få på iifonnationsinnehållet tas samt de inslag subjektivitet som inträder vid skapandet

upp av

ett index. Man diskuterar också frågar huruvida nationella av index skall skapas för respektive ekosystem, som dock på regional eller lokal nivå lite eller ingen information, eller om flera

ger lokala index i stället skall utvecklas för att tillgodose lokala behm Idag saknas dessutom uppsatta mål eller gränsvärden för det man vill ha information om och riktvärdet utgörs då närmast

utgångsvardet. vilket medför att indexutveeklingen är svår att av utvärdera. Ett alternativ som diskuterats i Naturvårdsverkets arbete år ett system där indikatorerna redovisas i en "miljökvalitetsprofil" eventuellt tillsammans med ett agggregerat iidex.

Om frågan index överförs på föreug finns gräns- eller

om riktvärden vanligtvis angivna när verksamieten är föremål för

Verktyg för bedömning miljöprestanda 97

tillståndsprövning. När det gäller företagens frivilliga miljöredovisning kan i den mån redovisar miljönyckeltal och

man indikatorer företagets uppsatta mål sägas utgöra riktvärde.

egna

Sammanfattningsvis kan konstateras att det är mycket komplicerat att skapa den här typen index, något blivit väl

av som belyst i Naturvårdsverkets utredningsarbete. Inom begränsade

områden kan säkerligen flera av problemen lösas så att ett index kan komma till praktisk nytta inom ett väldefinierat område. Som ett generellt hjälpmedel i den finansiella sektorns praktiska arbete med riskbedömning av torde dock ett aggregerat miljöindex avseende företag till ringa någon nytta.

vara om ens

M iüärating

Miljörating är en företeelse framför allt utvecklats under

som l990-talet. Det förekommer i huvudsak två inriktningar vilket

ges några exempel på nedan. Inom den återfinns de

ena ratingorganisationer koncentrerar sig på värdering enbart

som av miljörelaterad information och vilkas huvudsakliga målgrupp ofta är investerare som vill placera medel i företag med miljöprofil och bra miljö-prestanda. Ett exempel på ratingföretag med sådan

en målgrupp är tyska "Ökom" beskrivs nedan.

som

Utefter den andra linjen arbetar ratingföretagen med att göra bedömningar av företagens miljöprestanda där kopplingar också görs till ekonomiska prestanda. Inom båda riktningama finns dels institutioner som arbetar med företagsvisa, djupgående analyser, dels de som bedömer ett stort antal företag med utgångspunkt från generella, standardiserade grunddata.

Miljärating enbart utifrån miljöaspekter

Vi har i kapitel 1 kortfattat beskrivit den metod .Svensk Mil/öfond tillämpar från miljösynpunkt analyserar företag i avsikt

när man att finna lämpliga placeringsobjekt. Den finansiella bedömningen av samma företag sker hos fondförvaltaren Banco Fonder AB.

98 Verktyg för bedølnning av znil/jpimavtcznda

IQrsäkri1g.sbla,gen har i produktutbudet för företag och andra organisationer bla. en särskild miljöansvarsförsäkring som kan lämna ersättning för inträffade miljöskador. Ett exempel är Länsfr.säkrin,g.vbolageiv, LFAB, som arbetar med att försöka riskklassificera försäkringstagare från miljösynpunkt. Man har bland annat utarbetat en modell för rating av kommuner baserad på ett antal kryssfrågor samt vissa angivna mätvärden där man går igenom såväl den kommunala verksamheten som kommunens byggnader.

Ökozn, iesel/svcha/i fur Öko/Ågilvche Konunmzikalioiz Gmbh, är ett tyskt rating- och konsultföretag med inriktning på ekologiskt orienterade företag och investerare i Europa och USA. Man har utvecklat ett miljöratingsvstem enligt vilket sedan 1994 har

man genomfört miljörating i takt av ett företag per månad. Arbetet

en bedrivs inom för ett avtal med österrikiska Öko-invest

ramen som tillsammans med ytterligare fyra ekologiskt orienterade investerare även finansierar verksamheten. Resultaten publiceras i fyra tidningar.

Den information söker och bedömer är uteslutande av

man miljö- eller ekologisk karaktär Källorna utgörs bl.a. av en omfattande enkät, företagets miljöredovisning samt olika intressenter i företagets omvärld, bland dem branschorganisationer och vetenskapliga institutioner.

Företagets verksamhet delas upp i tre områden nämligen organisation, produktutveckling samt inköp. produktion och försäljning. Under rubriken organisation görs en bedömning av företagets miljöorganisation med avseende miljöpolicy och miljöledningssystem. Vidare analyseras produkterna, där hållbarhet, återanxrändningsmöjligheter, utsläpp från och resursbesparing vid användandet av produkten, användning av miljöanpassat material min. beaktas. Dessutom görs en genomgång upphandlingsrutiner och av själva produktions-

varvid hänsyn tas till åtgärder och kostnader för att processen reducera vatten- och energianvändning, utsläpp till luft och vatten, avfall och buller. Även förpackningar och distribution är föremål för bedömning.

Verktyg för bedömning av miljöprestanda 99

De olika faktorerna poängsätts och de tre delområdena kan erhålla maximalt 100 poäng vardera. De ges även separata betyg på en skala från -5 till +5 varefter delbetygen sammanfattas till en slutlig rating. Såväl poäng som betyg redovisas för respektive delområde och totalt tillsammans med ett verbalt omdöme där företagets styrkor och svagheter kommenteras.

Man har som målsättning att uppdatera ratingen årligen och då på företagens bekostnad dessa har hittills visat sig ovilliga att

men bekosta uppföljning.

Ökom har nyligen även inlett ett arbete på uppdrag

av en europeisk bank för att ta fram ett miljöinfonnationssystem som i förlängningen är tänkt att bli tillgängligt också för andra kunder.

Miljärating ekonomisk dimension

med en

l takt med växande intresse från den bredare finansiella sektorn, där insikten ökat att finansiell risk- och

om chansbedömning ofta inkluderar även miljöaspekter, och från andra aktörer i samhället har sedan tid vuxit fram

en värderingsmodeller där tar samtidig hänsyn till finansiella och

man miljöprestanda. Som vi tidigare nämnt uppger Standard P00rs och Mo0dys att detta gäller för deras ratingverksamhet. Sveriges Tekniska Attachéer i Los Angeles, USA, har på utredningens uppdrag kartlagt några finansiella institutioners hantering av miljörisker och -möjligheter, bland dem de två nämnda ratinginstituten.

Det är främst kostnadsaspekten och påverkan pä företagets kreditvärdighet tilldrar sig intresse och då i synnerhet hur det

som legala regelverket runt företaget och branschen ser ut och kan tänkas utvecklas. lnformationsbehovet varierar kraftigt beroende på branschtillhörighet och på hur exponerad branschen och företaget är för miljörelaterade risker. För t.ex. pappersindustrin är maskinparkens ålder och därmed ofta sammanhängande utsläppskvantiteter faktor stor betydelse. För kraftbolag är eventuell

en av diversifiering energikällor väsentlig information, medan

av hantering toxiska ämnen kan avgörande i en annan

av vara

HN Verktyg för bedömning; IniZ/Öpravtanda

bransch. Företagets konkurrensmässiga och miljömässiga position inom branschen är också viktig parameter,

Varken SPs eller lvloodys arbetar med generella modeller för bedömning utan väljer selektivt ut vad från fall till fall

man bedömer som relevant information. Moodys erfarenhet är att den miljörelateradc risken vanligtvis inte är tillräckligt betydande för att förändra företagets förmåga att återbetala ett län.

Det norska försäkringsbolaget .Storebrand arbetar liksom övriga företag i branschen med miljööverväganden i den traditionella försäkringsverksamheten. Man har dock framför allt prafilerat sig genom den nystartade miljöfonden Storebrand Scudder Environmental Value Fund, EVF. Fonden arbetar med en diversifierad internationell aktieportfölj där ledorden i placeringsstrategin är uthållig utveckling och "cec-efficiency", det sistnämnda definierat som att till konkurrenskraftiga priser kunna sälja och tjänster med minskande negativ miljöpåverkan och

varor minskande resursanvändning.

På grundval av åtta miljökriterier, påverkan på växthuseffekten, på uttunningen ozonskiktet, materialeffektivitet, giftiga utsläpp,

av energiintensitet, Vattenförbrukning, miljöförpliktelser och kvaliteten på företagets miljöledning, skapas ett index för varje företag. Detta index jämförs därefter med branschen och placerar sig då företaget över genomsnittet är det kvalificerat för placering fran EVFs sida. Malsättningen för EVF är att överträffa Morgan Stanlevs World Index samt att genom sin placeringsfilosofi bidra till en uthållig utveckling, det senare mätt som ett index över "environmental dividcnd". Detta index avses mäta hur företagen i EVF förhåller sig till ett genomsnitt i Storebrand vald

en av referensgrupp analyserad med avseende på de miljökriterier som nämnts ovan.

I Storbritannien planerar företaget Environmental Risk Rating Ltd att introducera ett miljöratingsyrstem benämnt Ecce-Check Index. Environmental Risk Rating Ltd ägs gemensamt av Environmental Counselling Communications Ltd och The lnfocheck Group Ltd Det sistnämnda företaget är idag verksamt

Verktyg för bedömning av miZ/öprestandcz 101

på den finansiella marknaden och tillhandahåller on-line-baserad finansiell information om ca 850.000 företag. Ecco-Check Index är avsett att möjliggöra en bedömning av ett företags miljörelaterade risk i förhållande till dess finansiella styrka. Man presenterar Ecco-Check Index som fullt objektivt i den meningen att ratingen baseras på affärsmässiga standarder och lagstiftning alla företag är underordnade och att jämförelser som kan göras företagen emellan. Underlaget för ratingen har karaktären kvantitativt observerbara grunddata och förefaller i av sig inte föremål för värdering. Sammanvägningen som vara resulterar i själva ratingen torde dock ske med större eller mindre inslag värdering. Analys och värdering finansiella data av av kommer att göras på traditionellt sätt. Målgrupper är inledningsvis finansiella institutioner och större företag i egenskap användare finansierar ratingen genom som av att köpa tjänsten. Företaget rating registreras debiteras vars Informationskälloma kommer att bestå olika offentliga av register innehåller uppgifter tillstånds- och som om registreringspliktiga verksamheter, verksamheter som sysslar med avfallshantering samt uppgifter fällande domar som publiceras om domstolama. Vidare kommer information om eventuell av certifiering miljöledningssystem och EMAS-registrering att av ingå. Dessutom kommer de 850.000 företag tänker sig skall man ingå i ratingsystemet att tillställas enkäter. De områden inom vilka ställer frågor rör själva verksamheten lagrum, tillstånd etc, man regelefterlevnad och eventuella miljöprocesser, försäkringar, miljöpolicy, miljörevisioner och miljörapportering. Man efterfrågar information företagets eventuella policy beträffande även om resurshushållning. Informationen skall uppdateras kvartalsvis. Företagen kommer i ett första steg att placeras branschvis efter kriterierna hög, medium eller låg risk. Ratingen kommer att anges i klasser från 1A, lägsta risk, till 4C, högsta risk. Enligt denna modell kommer företag tillhör högriskbransch aldrig att ett som en nå den högsta ratingen. Ett brittiskt forskningsinstitut, Centre for the Study of Financial Innovation, CSFI, har i experimentsyfte applicerat en

l2 Verktyg för bedömning miljöpresrtanda

ratingmodell på kärnkraftverket Scottish Nuclear för att få på

svar frågan miljöriskrating är ett användbart sätt att mäta ett

om företags kapacitet att bära miljörelaterade förluster. I analysen användes följande definition miljörisk: risken för

av en investerares eller kreditgivares finansiella förlust orsakad

av miljöfaktorer olyckor, skadestånd, avgifter, ekonomiska

som förpliktelser, politiskt eller konsumentbetingande händelser och undermålig företagsledning." Med hjälp expertpanel

av en identifierades elva miljöriskfaktorer, bland dem regleringar, avveckling, säkerhet, radioaktivt avfall, leverantörer, ledning, affärsmöjligheter och finansiell status. Även för företaget

en positiv faktor identifierades, nämligen möjligheten att skatter eller regleringar införs för fossilbränslen. Tidsperspektivet i analysen var i allmänhet tio år. Varje riskfaktor viktades med avseende på dels sannolikheten att den ska inträffa, dels på dess potentiella inverkan och effekt. Därefter poängsattes de av expertpanelen. Summering produkterna vikt poäng resulterade i

av av x en totalsumma motsvarande betyget A, den tredje

lägsta risken på en sjugradig skala från AAA till C.

IRRC, i USA, har utifrån ett miljöperspektiv gjort en genomgång av de 500 företag som ingår i Standard Po0rs börsindex. Resultatet i form miljöprofil i siffror, ord och

av en grafisk form återges i IRRCs publikation "Corporate Environmental Profile Directory" där miljörelaterad infomiation presenteras på koncemnivå. "Corporate Environmental Profile Directory" utgör kärnan i IRRCs tjänst "Environmental Information Service", vilken man kan abonnera på.

En miljöprofil innehåller såväl information om regelefterlevnad och förpliktelser på miljöområdet information om

som miljöledningssystem, miljöpolicy, projekt och uppnådda mål. Dessa områden är nedbrutna i delgrupper inom vilka rad

en kriterier redovisas. Så finns tex. i avsnittet "uppnådda miljömål och projekt" uppgifter utsläppsreduktion avseende olika ämnen

om till luft och vatten och deltagande i olika frivilliga program inom EPA Environmental Protection Agency, USAs motsvarighet till Naturvårdsverket. För vissa områden, bland dem användning av

Verktyg för bedömning av mil/öpreslanda 103

giftiga kemikalier och olje- och kemikaliespill, redovisas data för några år bakåt i tiden. För dessa parametrar har IRRC dessutom som tidigare redovisats beräknat flera index för branschen vilket återges både med siffor och i diagram tillsammans med övriga data för det aktuella företaget.

De presenterade uppgifterna är huvudsakligen kvantitativ art

av och man lämnar inga egentliga omdömen utöver vad kan

som antas ligga i själva urvalet av data. Bedömningen överlåts således

användaren.

IRRC tillhandahåller ytterligare en produkt som man kallar "Portfolio Screener" innehållande kvantitativ infomiation om miljöprestanda för drygt 1500 företag.

3.4¶Sammanfattning

Ovan har kortfattat redovisats ett antal exempel på metoder och hjälpmedel på tid börjat prövas i syfte att göra den

som senare miljöinfonnation finns mera användbar i olika praktiska

som sammanhang, t.ex. inom den finansiella sektorn. Vid en genomgång dessa är bla. följande iakttagelser tydliga.

Inom många samhällssektorer finns stark strävan att finna

en metoder och verktyg, med vilkas hjälp det blir lättare att tolka de miljöeffekter all mänsklig verksamhet ger upphov till.

som

Eftersom fonnerna miljöpåverkan är så många och till sin

av natur så olika blir de omöjliga att mäta med mått och det

samma är svårt att jämföra ytmått med viktmått. I varje viktning av olika typer av miljöpåverkan, exempelvis klimatpåverkan i jämförelse med biologisk mångfald, ligger dessutom med nödvändighet en subjektiv bedömning.

Enhetliga verktyg, är till praktisk nytta för alla användare,

som är vidare svåra för inte säga omöjliga att konstruera på

att nu grund att användarnas syften varierar i så hög grad.

Med detta är inte sagt att det skulle vara meningslöst att arbeta vidare med de försök pågår runt i världen för att ta

som nu om fram bättre verktyg för miljöbedöinningar. Tvärtom är det

l 4 Verktyg för bedömning miâl/Jprestanda

angeläget att sådant arbete stimuleras. Enligt utredningens uppfattning är det emellertid tillrådligt att ha en ödmjuk inställning inför komplexiteten i allt sådant här arbete så att man inte försöker famna över för mycket på en gång. Det är lätt att i fråga om sofistikerade infonnationssystem göra stora investeringar till ringa nytta. Till avvägningen mellan vad som ä ena sidan är önskvärt och andra sidan är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt att åstadkomma återkommer utredningen i kapitel

4 och

Bedömningar förslag

Utredningen skall enligt sina direktiv

bedöma om det finns ett behov av ett gemensamt system för -

jämförande miljöinformation och, om behovet finns, bedöma vilken typ av information som lämpar sig bäst för att hanteras och bearbetas i ett gemensamt system,

ta ställning till om statligt engagemang i denna fråga är -

önskvärt eller om frågan helt bör överlåtas till marknadens aktörer, om det bedöms önskvärt, föreslå en lämplig organisationsfomi

för ett gemensamt informationssystem samt föreslå hur

systemet skall utformas och informationen presenteras.

4.1¶Behovet av ett

gemensamt system

Utredningen har sammanfattningsvis i kapitel l konstaterat, att den finansiella sektorn har ett stort behov av tillförlitlig, relevant och helst också jämförbar miljörelaterad företagsinfonnation att ingå i underlaget för beslut transaktioner, som medför

om finansiella risker och/eller möjligheter. Infonnationsbehovet är emellertid svårt att tillgodose i ett "gemensamt" system, om man därmed menar ett system, som tillhandahåller aggregerad tillförlitlig miljöinfonnation, är till verklig nytta i arbetet med

som att i det enskilda fallet minimera risker och, då det gäller investeringar, optimera möjligheterna.

Utredningen har också konstaterat, att även sådan miljörelaterad information, som enbart avser mätbara kvantitativa fakta, lämnar stort utrymme för de finansiella aktörerna att med

106 Bedömningar och förslag

sådana fakta som grund göra skilda bedömningar av de finansiella riskerna. Slutligen har utredningen genom sitt arbete kommit fram till att sådana gemensamma aggregerade system for att bedöma och jämföra företag ur ett miljöperspektiv måste bll mycket tidsoch kostnadskrävande både att konstruera, implementera och underhålla. Detta blir särskilt påtagligt om man ställer höga krav på kvalitet i fråga informationens relevans, tillförlitlighet och

om jämförbarhet. För att ett sådant system skall vara till verklig nytta för den finansiella sektorn räcker det inte med att man ur systemet får fram någon fomi miljövårdering av stora börsnoterade

av företag. För finansiell riskbedömning är miljöinfomation från de små och medelstora företagen väl så viktig.

Den avgörande komponenten för det stora flertalet finansiella beslutsfattare har att bedöma både små och stora företag är

som information faktiska omständigheter som kan belysa de

om affärsmässiga riskerna med en viss bestämd transaktion. Utredningen det heller inte sannolikt, att marknaden

anser åtminstone för närvarande för denna typ av aggregerad miljöinformation är tillräckligt stor för att de med tillkomst och drift systemet förenade kostnaderna skulle kunna täckas av

av avgifter tas ut dem kan tänkas nyttja informationen.

som av som

Om däremot med ett "gemensamt" system menar ett

man system gör det möjligt att från ett och samma håll erhålla

som olika slag miljöinformation som är tillförlitlig och relevant som

av underlag vid finansiella riskbedömningar, blir möjligheterna att till rimliga kostnader snabbt komma fram till resultat genast större.

Såsom redovisats i kapitel 1 har utredningen funnit att minsta

nämnaren för den information man inom gemensamma finanssektorn önskar få tillgång till är att informationen avser verifierbara sakförhållanden, dvs. fakta på miljöområdet. Värderande jämförelser kan de finansiella aktörerna göra på egen hand, om bara tillförlitliga och relevanta grundfakta finns tillgängliga. Denna inställning har också stöd i utredningsdirektiven, klart att syftet med ett gemensamt infor-

som anger mationssystem på miljöområdet skall att skapa bättre under-

vara lag för finansiella bedömningar, medan den slutliga bedömningen

SU 1997:4 Bedämningar och Rirslag 107

måste göras enskilda banker, försäkringsbolag eller andra

av aktörer på de finansiella marknaderna.

l kapitel 2 de redan befintliga källorna till miljörelaterad

om information har utredningen vidare påvisat, att mycket

stora mängder information, borde intresse att ta del

som vara av av som beslutsunderlag inom den finansiella sektorn, faktiskt redan finns tillgänglig. Problemet med denna information är emellertid att den sällan i sin nuvarande utformning är användbar vid finansiella institutioners värdering iniljörisker. Ofta är miljöfakta

av redovisade på ett så tekniskt språk, att innebörden är omöjlig att uppfatta för den som inte är expert på det område informationen gäller. Ytterst sällan presenteras miljöinfonnationen i sådan form att den möjliggör jämförelser eller kan användas för framtagning av för aktören intressanta nyckeltal. Detta gäller både den information som lämnas i de för de tillståndspliktiga företagen obligatoriska miljörapportema och det mesta all den miljö-

av information företagen lämnar i andra former. Den för den finansiella sektorn största svagheten med det infonuationsutbud som idag står till buds är emellertid, att den inte finns att tillgå i samlad form på ett och ställe.

samma

l kapitel 3 har redovisats ett antal verktyg finns eller är

som under utveckling inom området bedömning miljöanknuten

av företagsinfonnation. Med ledning av denna tidsskäl

av summariska kartläggning har utredningen funnit, att nästan allt arbete som avser systemutveckling och framtagning verktyg har

av kommit igång i större skala först under l990-talet. Detta gäller såväl i Sverige som i utlandet. Vid universitet och miljöinstitutioner världen runt pågår både teoretisk forskning och praktiskt utvecklingsarbete. Många praktiska försök med jämförande nyckeltal, rating och indexsystem pågår. Inget har prövats tillräckligt länge i tillräckligt stor skala för att möjliggöra

en tillfredsställande utvärdering av dess praktiska nytta vid en mera generell användning. Mycket av det arbete som utförs på olika håll är emellertid löftesrikt och enligt utredningens uppfattning är det därför angeläget att sådant utvecklingsarbete stimuleras både av staten och näringslivet.

108 Bedömningar och förslag

Av den kartläggning av infonnationsbehov, källor och verktyg

redovisats i kapitlen 1-3 har utredningen kommit fram till som slutsatsen, att det i varje fall för närvarande inte finns några bärande skäl, vare sig ekonomiska eller miljöpolitiska, att förorda ett stort statligt engagemang i uppbyggandet av ett komplext aggregerat system för att tillgodose den finansiella sektorns behov

information på miljöområdet. De förvisso begränsade studier av utredningen gjort pågående miljöinformationsarbete utomlands

av har inte givit intryck av att man inom den finansiella sektorn utomlands skulle ha tillgång till bättre verktyg och system för iniljöriskbedömningar än vad vi redan nu har i Sverige. Liksom i Sverige är det tydligt de flesta håll har ett nyväckt

att man intresse för miljöfrågoma och därför än så länge är bättre

att man på att tala och skriva problemen än man är på att lösa dem.

4.2 för utredningens

Utgångspunkter

förslag

När utredningen undersökt möjligheterna att konstruera enkla system bättre än idag kan tillgodose den finansiella sektorns

som olika behov miljöinfonnation, har utredningen utgått från den

av redovisade uppfattningen att det inte är värderingar utan rena jhtktaupplysningar i första rummet efterfrågar.

man

När det sedan gäller dessa faktaupplysningar vill utredningen vidare utgå från kvalitetskriterier, Redovisnings-

samma som kommittén valt SOU 1994:17, sid. 124-125, nämligen relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Dessa bör kunna tjäna som utgångspunkter även för infomiationsgivningen på miljöområdet, särskilt som målgrupperna för denna i stor utsträckning är desamma den rent ekonomiska årsredovisningens intressenter.

som

l kravet på relevans ligger kravet på väsentlighet och aktualitet, d.v.s. informationen skall vara väsentlig som underlag för bedömningar och beslut i det aktuella ärendet.

Bedömningar och förslag 109

Kravet på tillförlitlighet betyder, att informationen skall

vara verifierbar, d.v.s. att oberoende bedömare använder

som samma mätmetoder skall nå samma resultat utifrån förutsättningar.

samma

Kravet på jämförbarhet innebär, att den lämnade informationen skall kunna jämföras med motsvarande information företaget

om avseende någon annan tidsperiod eller med motsvarande information andra företag. Det innebär samtidigt ett krav på

om konsekvens, varmed att redovisningsmetoder och

avses samma mätbegrepp används över tiden. Det viktigaste syftet med sådan jämförbarhet är att olika redovisningsrapporters likheter och olikheter skall upptäckas och förklaras.

Detta syfte kan uppnås om informationen är likartat arrangerad och klassificeras på

samma sätt. I en expertrapport till Redovisningskommittén "Miljöredovisning för och varför" påpekas, att det finns särskilda

- vem svårigheter med att utveckla jämförbarheten inom miljöredovisningsområdet. Det är troligt, framhålls det i rapporten,

att en utveckling av riktlinjer för en ökad jämförbarhet endast kan åstadkommas branschvis. För några branscher sker informationsgivningen inom miljörapportens regelverk på ett sätt

som möjliggör jämförelser. Det är framför allt skogsindustrins miljöpåverkan redovisats i relation till storleken på produktionen

som för respektive anläggning, mätt i mängd producerad slutprodukt. Miljörapporteringen ifrån dessa och pappersindustrier har

massasedan ett antal år sammanställts i en årlig rapport Den jämförbara informationen har varit efterfrågad och använts både

av företag och myndigheter. Redovisningssättet har inneburit att användaren infomiationen kunnat bedöma vilka verksamheter

av som har en mer eller mindre betydande miljöpåverkan i förhållande till andra verksamheter och därmed kan förväntas

som bära större eller mindre risk för ökade krav från myndigheter

en eller kunder.

Skogsindustrins utsläpp i luñ och vatten,rapportfrånNaturvårdsverket1994,1995och 1996.

lll Bedömningai och drar/ag SOU 1997;4

Redovisningen av relevant och tillförlitlig miljöinfomiation från större verksamheter i Sverige torde inte utgöra det största problemet. Svårigheterna är betydligt större när det gäller små och medelstora företag, vilka ofta i sin tur arbetar som underleverantörer till de största koncemema. Att utfonna produktionsorienterade miljöindikatorer för branscher, som är mindre processorienterade och mer produktorienterade än skogsindustrins anläggningar, är också förenat med stora svårigheter. Det finns möjligen även problem med att vissa branscher innehåller för få företag med likartad verksamhet och frågan informationen överhuvudtaget kan jämföras med

är om någon verksamhet utan endast möjliggör jämförelse med

annan en den verksamhetens resultat från tidigare år. Det torde ändå

egna vara av ett tillräckligt stort värde att informationen kan jämföras mellan olika verksamhetsår.

En annan utgångspunkt som utredningen valt är att den information lämnas skall kunna stora koncerner likaväl

som avse

små och medelstora företag. som

Idag kan säkert utgå från att praktiskt taget alla större

man koncerner uppmärksammat det växande intresset för verksamhetens miljöaspekter och därför är måna att inför

om allmänheten, aktieägama och kreditgivarna redovisa en korrekt och ganska fyllig miljöinformation. Dänned är inte sagt att den alltid är tillräcklig för de skiftande infonnationsbehoven. För de stora koncernema är det sällan bristen på relevant

nog mera som miljöinfonnation är avgörande faktor vid tex. en banks

en kreditprövning. Annorlunda förhåller det sig ifråga om de mindre företagen. Deras redovisning miljöförhållandena naturliga

av är av skäl betydligt knapphändigare, medan samtidigt deras ekonomiska känslighet för olika restriktiva ingripanden på grund av lagstiftnings- eller myndighetsåtgärder kan vara mycket stor.

När leverantör levererar insatsvaror till Volvo, behöver han

en inte vända sig till ett kreditupplysningsföretag för att förvissa sig

att Volvo har betalningsfömiåga. När han däremot inleder en om affärsförbindelse med leveranser till Svensson Son i X-köping har han all anledning att upplysningar förvissa sig om att

genom

Bedöznningar ochförslag lll

företaget inte har t.cx. betalningsanmärkningar. Detta gäller i lika hög grad rent finansiell infomiation information på miljö-

som området.

Ytterligare en utgångspunkt varit vägledande för

som utredningen gäller kravet på ippenhet. Enligt utredningens uppfattning måste öppenhet råda ifråga både institutionella

om informationsgivares tillgång till obearbetad information från myndigheternas sida och allmänhetens tillgång till säväl obearbetad bearbetad information från myndigheter och andra

som institutionella infonnationsgivare. Eftersom kostnaden för framtagning, bearbetning och distribution miljöinformation bör

av bäras av slutanvändama blir det väsentligt för dessa att

man genom sådan öppenhet skapar bästa möjliga förutsättningar för fri konkurrens mellan olika informationsföretag.

4.3¶System för bättre

miljöinformation

Rent finansiell information kan såsom framgår kapitel 3

av erhållas från de s.k. kreditupplysningsföretagen. Vad dessa mot avgift tillhandahåller marknaden är i första hand ekonomiska basfakta företagens resultat, balansställning, ledning, ägare

om m.m. På senare tid har upplysningsföretagen emellertid vidgat sitt serviceutbud, så att de också kan lämna viss bearbetad och värderande information om företagens kreditvärdighet. Förutsättningar för denna produktutveckling har varit dels tillgången på lång erfarenhet och tidsserier, dels den snabba utvecklingen på dataonirådet. Man kan säga, att kreditupplysningsföretagen därigenom börjat närma sig den verksamhet som de s.k. ratinginstituten hittills varit

ensamma om, nämligen värderande finansiella företagsjämförelser.

Kreditupplysningsföretagen har lång och positiv erfarenhet

av nära samarbete med en läng rad statliga myndigheter, varifrån de via olika datamedier hämtar det allra mesta sina indata. För

av myndigheternas särkostnader för att tillhandahålla sådan infomia-

H2 Bedömningai och förslag

tion betalar upplysningsföretagen ersättning, som sedan beaktas vid prissättningen upplysningsföretagens tjänster. Man kan på

av så sätt säga, att hela kostnaden för den omfattande rent finansiella informationen slutanvändama. Kreditupplysningsföretagen

bärs av står under statlig tillsyn och mellan dem råder konkurrens, vilket utgör viss garanti både för upplysningarnas tillförlitlighet och

en för att prissättningen inte blir oskälig.

På förfrågan har de stora kreditupplysningsföretagen svarat utredningen, att de sig ha goda förutsättningar att vidga sin

anser upplysningsverksamhet till att även omfatta miljöinfonnation. Den marknad de skulle vända sig till med denna information är i stort sett identisk med den marknad de har i dag för den rent finansiella informationen. Skälet till att kreditupplysningsföretagen inte tidigare tagit miljöinfonnation i sitt utbud av företagsupplysningar är helt enkelt att någon efterfrågan på sådan information inte förrän på den allra senaste tiden har kunnat noteras från upplysningsföretagens kundkrets.

Den organisatoriska infrastrukturen i form av bl.a. datasystem finns redan på plats hos upplysningsföretagen och den erfarenhet

förvärvat vid bearbetning och marknadsföring finansiell man av basinfonnation bör i hög grad underlätta hantering även av miljörelaterad företagsinformation.

Det är således alldeles tydligt att upplysningsföretagen har stor kompetens ifråga både finansmarknadens informationsbehov

infonnationsinltämtning, bearbetning och marknadsföring och om

sådan information. Så länge det rör sig rent finansiell av om information finns inom upplysningsföretagen även betydande fackkompetens. Däremot saknar kompetens på

man egen miljöområdet. Sådan kompetens finns emellertid samlad på Naturvårdsverket, också har den bästa överblicken över vad

som

i övrigt finns att tillgå hos andra myndigheter i fråga om som miljöinfonnation. Naturvårdsverket är också den myndighet som har det övergripande samordningsansvaret för miljöinformation i samhället.

Utredningen har därför efter kontakter med både Naturvårdsverket och kreditupplysningsföretagen funnit det ända-

Bedömningar och förslag 113

målsenligt att föreslå samverkan mellan dessa institutioner i

en syfte att därigenom snabbt få till stånd betydande förbättring

en av möjligheterna att tillgodose den finansiella sektorns växande behov av relevant och tillförlitlig miljöinfonnation.

resurser både samhället och informationens slutanvändare. En fördel

annan är att man kan börja i mycket blygsam skala för att sedan utveckla informationsutbudet i den takt och till den omfattning marknaden önskar och är beredd att betala kostnaden för.

De miljörelaterade informationsbehov gällande företag som de finansiella aktörerna har givit uttryck för kan i fyra

grupperas huvudområden:

Miljölagstiftning som berör verksamheten samt efterlevnaden av densamma

Företagsledningens och organisationens kompetens på miljö- området

Utsläpp tilll luft, mark, vatten samt eventuell förekomst - av förorenad mark och de förpliktelser sådant kan ge upphov till

Resursanvändning; vilka och hur mycket dem - resurser av används i verksamheten.

Genom att myndighetsutövningen i Sverige i många fall är decentraliserad till kommunerna finns också en väsentlig del av informationen om enskilda företag på denna nivå. Det innebär att upplysningsföretagen också måste samverka med kommunala myndigheter.

Tillgången på information inom de områden nämnts

som ovan varierar, men till sådana frågor som marknaden kan ha behov av att få besvarade och upplysningsföretagen redan inom något år skulle kunna lämna svar på hör bl.a. följande:

Bedriver företaget verksamhet/-er som är tillstånds- eller -

anmälningspliktig/-a enligt miljöskyddslagstiftningen

H4 Bedömningen och fönslag

Finns tillstånd År tillståndet förenat med särskilda villkor -

När och till vem ingavs senaste miljörapport -

Har företaget fått förelägganden om miljöförbättrande åtgärder -

Har företaget ålagts att genomföra miljöinvesteringar -

Vilka miljöinvesteringar har genomförts -

Bedriver företaget verksamhet på eller är ägare till förorenade -

markområdcn, kan kräva kostnader för saneringsåtgärder.

som

Är företaget involverat i legala på miljöområdet med - processer

skadeståndsanspråk Tidigare domar

Har företaget EMAS-registrerade produktionsanläggningar -

och/eller certifiering enligt ISO 14000

Ovanstående frågor utgör självfallet endast exempel på sådana frågor finansiella aktörer har anledning ställa och lika

som självfallet inte än liten del av det faktaunderlag

ger svaren mer

krävs vid företagsbedömning. Men svaren på den här som en typen frågor kan fungera signaler på om allt står rätt till

av som på miljöområdet inom företaget. Om företaget inte såsom är föreskrivet lämnat någon miljörapport eller fått omfattande förelägganden, finns det all anledning för tex. en kreditgivare att titta närmare på den saken.

Alltefter behoven ytterligare miljöinformation blir

som av tydligt artikulerade bör ansträngningar göras för att foga sådan infonnation i upplysningsföretagens utbud. Det kan gälla information energiförbrukning, energislag, bruk och utsläpp av

om miljöskadliga ämnen, avfallshantering, existensen av livscykelanalyser för produktutbudet, anmärkningar och förelägganden från lokal hälsovårdsniyndighet t.ex. "sjuka hus" etc. Fullödiga

om källor till sådan infonnation saknas delvis idag men utvecklingsarbete pågår inom olika organisationer och institutioner.

Om slår in på den väg som utredningen förordar för att

man successivt förbättra tillgängligheten och kvaliteten, vad gäller verifirierbarhet och jämförbarhet, av företagens miljöinformation är det uppenbart i ett inledningsskede måste nöja sig med

att man att erhålla ett begränsat antal verifierbara fakta. På samma sätt

skett med den rent finansiella informationen bör det som

Bcciijmningczl ochp/j/av/akg l 15

emellertid med tiden bli möjligt att sammanställa och bearbeta insamlade gmnddata sä att nyckeltal kan erhållas och jämförelser göras både över tiden, företag emellan och med branschgenomsnitt. Utredningen är emellertid tveksam till det är

om önskvärt att också sträva efter formlig miljörating med

en indelning företagen i olika klasser alltefter miljöriskcn. Sådan

av klassning eller rating kan visserligen intresse att

vara av åstadkomma för andra syften, t.ex. miljöpolitiska, än dem de finansiella aktörerna har att beakta vid sina risk- och möjlighetsbedöniningar. Så lange det enbart gäller den finansiella sektorns behov ligger det emellertid närmare till hands att lägga miljöprofilen ytterligare viktig parameter vid den samlade

som en bedömningen av ett företags allmänna stabilitet och betalningsfömiåga. Utredningen vill dock i detta sammanhang understryka, att det föreslagna tillvägagångssättet vid uppbyggnaden ett

av miljöinformationssysteni snarast underlättar utveckling i

en senare riktning mot formlig rating. I vilken riktning och hur systemet

en utvecklas bör enligt utredningen bli fråga besvaras

en soni av marknaden och upplysningsföretagen i dialog med berörda myndigheter och företag.

Utredningen vill alltså föreslå

att de redan existerande kreditupplysningsföretagen utvidgar sin -

verksamhet till att omfatta även iniljöinformation, för

att ge

den finansiella sektom förbättrad information underlag för

som

dess bedömning miljörisker,

att staten genom Naturvårdsverket och andra berörda -

myndigheter och organisationer medverkar till att upplysningsföretagen på samma sätt sker ifråga rent finansiell

som om

information på enklast möjliga sätt får tillgång till sådan icke

sekretessbelagd miljöinformation, finns hos respektive

som

myndighet.

l l Bedömningar och /ij/:v/ag

4.4¶Miljörapporteringen

En huvudkälla för miljöinformation är såsom beskrivits i kapitel 2 de miljörapporter de tillståndspliktiga företagen årligen skall lämna till tillsynsniyndigheten. Miljörapporterna är normalt oerhört informationsrika men tyvärr inte särskilt lättillgängliga för en tekniskt oskolad läsare. För att tillgodogöra sig informationen och dra nytta av den behöver man vara allmänt kunnig om miljöproblem relaterade till t.ex. kemiska ämnen och utsläpp. Miljörapporterna är skrivna efter anvisningar som utformats av de myndigheter som utövar tillsyn och kontroll och producerar utsläppsstatistik. Med statistik nationell utsläppsstatistik

avses främst avsedd för internationella och nationella miljömyndigheter. De är sålunda starkt präglade av att de är skrivna för en läsekrets

äger just den erforderliga expertkompetensen och därigenom som får sitt på tillsyn. kontroll och statistik baserade inforrnationsbehov väl tillgodosett.

När målgruppen för miljörapporterna vidgas till att omfatta

nu även den finansiella sektorns aktörer och kanske också stora delar

den iniljöintresseradc allmänheten, finns det anledning av överväga om inte miljörapportema borde få en ny utformning, som även vad gäller innehållet bättre än för närvarande tillgodoser tidens krav. Det finns även anledning att undersöka vilka grupper

företag obligatoriskt skall lämna miljörapporter liksom av som möjligheterna att utveckla rekommendationer för hur frivilliga miljörapporter för jämförbarhetens skull bör vara utformade. Det kan i detta sammanhang bli aktuellt med en utvidgning av regeringens bemyndigande till Naturvårdsverket avseende verkets rätt att föreskriva vad miljörapport skall innehålla, i den mån

en detta behov inte kommer att bli tillgodosett inom ramen för den föreslagna Miljöbalken. l sammanhanget bör också nämnas intresset av återhållsamhet när det gäller kraven på uppgiftslämnande från företagen.

I samband med en sådan översyn borde också undersökas vilka möjligheter kan finnas till samordning mellan miljö-

som

Bedmnningar och förslag 117

rapporteringen enligt Miljöskyddslagen och den miljöredovisning som skall upprättas som följd att anläggning blivit EMAS-

av en registrerad. Enligt EMAS-förordningen EEG 1836/93 skall

nr miljöredovisningen utformas med tanke på allmänheten och skrivas på ett kortfattat och begripligt sätt. Till skillnad från miljöskyddslagstiftningens rapporter skall de också obligatoriskt innehålla presentation hur företagets miljöpolicy.

en av miljöprogram och miljöstymingssystem har genomförts eller införts vid den berörda anläggningen.

Utredningen föreslår därför

att en översyn görs av de i Miljöskyddslagen föreskrivna -

miljörapportemas innehåll och utformning, varvid bör beaktas

behoven från såväl tillsyns- och statistikmyndigheterna

som

allmänheten och särskilt den finansiella sektorn, samt

att man därvid även undersöker vilka grupper av företag som -

obligatoriskt skall lämna miljörapporter.

5¶Organisationsnummer

Det stora flertalet offentliga register som innehåller infonnation om företag är idag uppbyggda med organisationsnummer

som sökbegrepp. Detta förhållande gäller särskilt för de myndigheter som idag levererar data till bla. kreditupplysningsföretagen. Med hjälp av organisationsnummer och kopplingar till koncemmoder kan även hela koncerner kartläggas.

De databaser som finns hos tillsynsmyndigheter inom miljöområdet är emellertid idag ofta sorterade efter andra sökbegrepp såsom arbetsställenummer enligt SCBs koder eller det enskilda företagets 11amn. Anledningen till detta är att det normalt är den enskilda anläggningen eller verksamheten tilldrar sig

som tillsynsmyndighetens intresse. Ett tillstånd enligt miljöskyddslagen är relaterat till en verksamhet, medan ett föreläggande eller

118 Bedijmningar och föztvlag

miljörapport enligt samma lag är relaterade till utövaren av verksamheten. I det sistnämnda fallet har organisationsnumret en betydelse. Diariesystemen hos kommuner och inom staten är också olika uppbyggda.

En grundläggande förutsättning för att den miljorelaterade information finns i sådana tillsynsmyndigheter förda

som av register skall kunna komma till användning inom den finansiella sektorn och hos andra externa intressenter är att den kan erhållas

företags- eller koncemnivå. Det är därmed också nödvändigt att organisationsnummer införs generellt sökbegrepp. Detta bör

som underlättas att uppgift organisationsnummer enligt 4 § i

av om Naturvårdsverkets kungörelse miljörapport SNFS 1993:1

om skall lämnas i alla miljörapporter.

Utredningen föreslår

att regeringen på lämpligt sätt föranstaltar om att -

organisationsnummer införs generellt sökbegrepp i fråga

som

all hos myndighetema registrerad miljöinfonnation.

4.6¶Statens roll

Enligt direktiven skall utredaren även ta ställning till om statligt

ifråga den finansiella sektorns miljöinfonnationsengagemang om behov är önskvärt eller frågan helt bör överlåtas

om marknadens aktörer.

Statens roll på miljöområdet i första hand vara att

synes fastlägga de nationella miljöpolitiska målen samt att genom lagstiftning och andra styrmedel tillse att bästa möjliga förutsättningar skapas för att dessa mål skall uppnås. Tillsyn och kontroll lagar med tillhörande förordningar och andra

av att föreskrifter på området leder till efterrättelse är statlig såväl

kommunal uppgift. Det är vidare naturligt att inom de som man statliga myndigheter, utövar denna tillsyn och kontroll, också

som bedriver ett miljöpolitiskt utvecklingsarbete inom ramen för mera

Bcdovnmnigczz 0c11/Er.s/alq 119

långsiktiga miljöpolitiska mål och lägger fram förslag till därav föranledda förändringar i rådande regelsystem. Som en följd av dessa statliga uppgifter kommer tydligt som har framgått av kapitel 2 en mycket stor mängd miljöinfonnation att finnas samlad inom olika statliga myndigheter och kommunala

organ. Utredningen anser att det är viktig uppgift för staten att en organisera och styra sitt arbete så att denna i många sammanhang värdefulla infomiation inte bara kommer till begränsad användning hos vederbörande tillsynsmyndighet utan ställs till lättillgängligt förfogande för allmänheten, sig denna representeras vare av enskilda medborgare, media, miljöorganisationer eller aktörer inom den finansiella sektorn. Information kan för staten även tjäna miljöpolitiskt som styrmedel. Till statens roll hör därför att uppmärksamma sådan miljöinformation för närvarande inte har omedelbar som en ekonomisk betydelse i långsiktiga perspektiv är viktig men som och kan få omfattande ekonomiska konsekvenser. Genom att staten tillhandahåller och även framhäver betydelsen sådan av information kan utvecklingen de finansiella institutionernas av infonnationsbehov påverkas. Såsom framgått under avsnitt 4.3 emellertid ovan anser utredningen att den institutionella för att tillgodose behovet ramen av miljöinfomiation inom den finansiella sektorn inte minst av ekonomiska skäl med fördel kan överlåtas på vad i direktiven som kallas marknadens aktörer. Om så sker är det dock viktigt att dessa marknadens aktörer bedriver sitt informationsarbete i nära och gott samarbete med de myndigheter har den primära som tillgången på infonnation och kunskap på miljöområdet, och att myndigheterna å sin sida har och god vilja att dela resurser en med sig av sin information och kunskap. Svaret på den i direktiven uppställda frågan blir således att den finansiella sektorns miljöinformationsbehov mycket väl kan tillgodoses av marknadens aktörer under förutsättning att ett konstruktivt samarbete etableras mellan dessa och berörda statliga och kommunala myndigheter.

120 Bedömningar och förslag

4.7 forum

Rådgivande

Miljöfrågor inom alla samhällssektorer präglas för närvarande

av ett intensivt utvecklingsarbete, där många stora och viktiga frågor ännu är obesvarade. Miljöproblemen är komplexa till sin natur och har återverkningar på i princip alla aktiviteter i samhället. Utredningen har emellertid under sitt arbete funnit, att det på många håll både inom näringsliv och offentlig sektor finns ett betydande intresse för miljöfrågoma samt kunskaper och erfarenheter på området, som tyvärr inte alltid blir tillvaratagna på bästa sätt. Till skillnad från vissa andra länder, t.ex. England och Norge, saknar Sverige ett rådgivande forum på hög nivå, där företrädare för statsledningen kan föra konstruktiva dialoger i miljöpolitiska frågor med företrädare för näringsliv och vetenskap.

8¶Konsekvenser av förslagen

Enligt direktiven skall utredningen beakta direktivet till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 samt redovisa regionalpolitiska och jämställdhetspolitiska konsekvenser.

4.9¶Regional- och

jämställdhetspolitiska

konsekvenser

Utredningen att de ovan redovisade förslagen inte har några

anser, regional- eller jämställdhetspolitiska konsekvenser.

4.10¶Kostnader och

finansiering

Utredningens förslag kräver ingen uppbyggnad av nya institutioner och i varje fall inledningsvis inte heller några nämnvärda kostnader eller investeringar. l den mån det krävs anpassningar,

Bedömningar och förslag 121

som myndigheterna måste göra i sin databehandling och

som enbart betingas upplysningsföretagens behov, bör kostnaderna

av för dessa bäras av upplysningsföretagen, i sin tur bör kunna

som få dem täckta kundernas betalning upplysnings-

genom av företagens tjänster. Pâ sätt idag sker beträffande den

samma som rent finansiella informationen bör myndigheternas särkostnader för tillhandahållandet den löpande grundinfomiationen debiteras

av upplysningsföretagen. Regler och avgifter för statens och

varor tjänster återfinns i avgiftsförordningen 1992:191,

4.11¶Sysselsättning

Om utredningens förslag genomförs och efterfrågan på miljöinfonnation fortsätter att öka, bör denna informationsverksamhet kunna upphov till vissa smärre dock positiva

ge men sysselsättningseffekter.

4.12¶Successiv och

utbyggnad utveckling

Riksrevisionsverket RRV har i sin rapport "Informationssamverkan och IT inom miljöskyddet" nov. 1995 konstaterat att en viktig men omfattande och kostsam insamling miljö-

av vårdsdata sker hos olika myndigheter. Enbart kostnaden för att samla in, registrera och sprida data rör kalkning sjöar,

som av kontrollen av tillståndet i sjöar och kontrollen företagens

av miljöfarliga utsläpp i vattendrag överstiger enligt rapporten 100 miljoner kronor årligen. RRV att arbetet med att samla

som anser in, registrera och sprida sådana data dessutom är komplicerat och osmidigt, har föreslagit att regeringen i första hand

genom Naturvårdsverket och länsstyrelserna föranstaltar åtgärder

om som syftar till att förbättra och effektivisera myndigheternas

egen inform på miljöområdet. Ett omfattande arbete för att ta fram en strategi för infomiationsförsörjning, informationssamverkan och lT-stöd som rör tillsynen över miljöfarlig verk-

122 Bedömningar och förslag

samhet har därför kommit igång. Eftersom länsstyrelserna och

nu i snabbt växande omfattning de kommunala miljönämndema utövar miljötillsynen över företagen, är det på dessa nivåer den övervägande delen företagens miljöinfomiation hanteras. Dessa

av myndighetsnivåer spelar således nyckelroll i strategiarbetet.

Även arbetet inte avsätter konkreta resultat under den allra

om närmaste tiden och primärt bedrivs för att tillgodose myndighetemas eget behov av effektivare infomiationsförsörjning för att övervaka i vilken utsträckning de nationella miljömålen infrias, år det enligt utredningens uppfattning angeläget att de elektroniska verktyg man för dessa ändamål tar fram Svenska Miljönätet, Internet etc. också kommer till användning för att tillgodose infomiationsbehoven inom andra samhällssektorer.

Utredningen föreslår sålunda

att i de statliga myndigheternas utvecklingsarbete för - man infonnationsförsörjning och informationssamverkan också beaktar den finansiella sektorns behov förbätttrad miljöinfonnation och

av verktyg för detta.

Sammanfattningsvis utredningen att de ovan kortfattat

anser redovisade förslagen gör det möjligt att utan stora kostnader relativt snabbt få till stånd förbättring miljöinformationen

en av för den finansiella sektorn. Även informationsutbudet till

om en början blir ganska snävt begränsat, bör möjligheterna vara goda att successivt bygga ut det i takt med efterfrågeutvecklingen.

Kommittédirektiv

Dir

199.634¶Informationssystem för att bedöma

och

jämföra företag ur ett miljöperspektiv

Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 1996

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att utreda förutsättningarna för ett system för sammanställning och analys av miljöinfonnation företag, bakgrund om mot av finansiella aktörers växande behov att bedöma och jämföra av företag ur miljösynvinkel. Utredaren skall belysa vilka miljöfaktorer kan medföra som finansiella risker och vilken typ information betydelsefull av som är vid

en finansiell miljöriskbedömning,

kartlägga befintliga källor till miljörelaterad information - om företag och bedöma i vilken mån de är användbara vid finansiella institutioners värdering miljörisker, av bedöma det finns ett behov - om av ett gemensamt system förjämförande miljöinfonnation och, behovet om finns, bedöma vilken typ information lämpar av som sig bäst för att hanteras och bearbetas i ett gemensamt system, ta ställning till statligt i denna fråga - om engagemang är önskvärt eller frågan helt bör överlåtas till marknadens om aktörer,

om det bedöms önskvärt, föreslå lämplig organisations- - en form för ett gemensamt informationssystem föreslå samt hur systemet skall utformas och informationen presenteras.

l24

Bakgrund

l regeringens proposition 1995/9625 En politik för arbete, trygghet och utveckling skriver regeringen att den avser att tillsätta en utredare med uppdrag att ge förslag på hur ett miljöindex för företag kan utvecklas. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för bl.a. bankerna att bedöma företag från miljösynpunkt vid såväl kreditprövning som kapitalplacering.

De finansiella institutionernas växande roll i miljöarbetet

l takt med att den ekonomiska betydelsen miljöfrågor har

av vuxit senare tid, har också de finansiella institutionemas potentiellt viktiga roll i miljöarbetet kommit att uppmärk-

alltmer. Genom att förmedla kapital till företag och sammas finansiera investeringar har banker och andra finansiella institutioner både möjlighet och ekonomiska motiv att påverka företagen och styra resurser till hållbara verksamheter.

Miljörelaterade risker och möjligheter hos företag kan leda till finansiella risker och möjligheter för finansiella institutioner på åtminstone tre sätt:

värdet på panter och säkerheter kan påverkas av riskerna för iniljökostnadcr t.ex. sanering förorenad mark,

företagens lönsamhet och utveckling kan påverkas av miljöpolitiskt betingade osäkerheter om miljöpåverkan av företagens verksamhet och produktion,

företagens lönsamhet och utveckling kan påverkas miljö- - av politiskt betingad osäkerhet kring marknaden för företagens produkter.

Osäkerheten kring de miljöpolitiska kraven kompliceras av vetenskapliga osäkerheter miljöeffekter och osäkerheter

framtida värderingar och miljöhot. Internationellt sett om riktades de finansiella företagens intresse först mot riskminimering, det börjar också inriktas mot de

men nu möjligheter till ökad lönsamhet miljöanpassning skapar på

som marknaderna.

Det senaste året har intresset för företagens miljöarbete ökat hos flera de svenska av stora bankerna och försäkringsbolagen. Flera banker har börjat utarbeta metoder för att vid kreditprövning bedöma miljörisker. Det finns i dag också flera så kallade miljöfonder, dvs. aktiefonder med miljöinriktad placeringsprofil, och antalet öka. väntas Det finns flera orsaker till denna utveckling. Dels får miljöaspekterna allt större betydelse vid bedömningen kreditav risker. Dels växer kraven från miljömedvetna sparare som vill placera sina i ekologiskt hållbar verksamhet. Nya krav pengar från konsumenter och myndigheter påverkar företagens ekonomi, vilket indirekt påverkar banker och försäkringsbolag. Härtill bidrar bland annat det omfattande arbetet med Agenda 21, genom vilket rad samhällsaktörer tidigare inte en som deltagit involveras i miljöarbete. Studier utförda i USA tyder också på att placeringar i företag har låga miljörisker som ger högre avkastning än andra. Ett företags uppträdande i miljösammanhang kan därför god indikator på hur vara en välskött företaget är i stort. Ett hinder mot de finansiella företagens möjligheter att väga in miljöaspekter i sin verksamhet är bristen på relevant miljörelaterad information företagen. Tillgång till relevanta om sammanställningar information och pålitliga analysinstruav ment är avgörande för möjligheterna att bedöma de finansiella möjligheter och risker utvecklingen på miljöområdet som skapar

Individuell bedömning företagens miljöpåverkan av

I dag finns flera olika typer information kan ligga till av som grund för en individuell bedömning företag: av de frivilliga miljörapporter allt fler företag lämnar i - som samband med årsredovisningen, den information företag anslutna till det europeiska - som frivilliga miljöstymings- och miljörevisionssystemet EMAS redovisar,

miljörapporteringen av tillståndspliktig verksamhet till läns- styrelser och kommuner, inklusive besiktningar och tillsynsrapporter,

miljökonsekvensbeskrivningar enligt bland annat - som miljö-skyddslagen 1969:387 och lagen l987:l2 om hushållning med naturresurser m.m. krävs inför tillståndsgivning vissa verksamheter. Även de tillstånd

av som ges är en infonnations-källa.

För att få fram information från företag som inte ansluter sig till EMAS kan obligatorisk miljöredovisning få stor

en betydelse. Enligt norska aktiebolagslagen måste alla företag med fler än 10 anställda i sin årsberättelse redogöra för miljöpåverkan och miljöåtgärder. l ett tilläggsdirektiv dir. 1996:07 har uppdragits Redovisningskommittén dir. l99lz7l att överväga en eventuell svensk lagstiftning. Inom

för de standardiserade miljöledningssystemen ISO ramen 14000 utvecklas verktyg för att bedöma omfattning och nivå på det samlade miljöarbetet i företag Environmental Performance Evaluation, EPE. Finansiella institutioner är en målgrupp för dessa bedömningar.

Redskap för att jämföra företag från miljösiynpzznkt

Index och ratingsystem syftar till att möjliggöra en jämförelse mellan olika företag, både inom och bransch och

en samma mellan olika branscher. En tydlig parallell finns på det finansiella området, där institut Standard and Poor och

som Moodys gör finansiella värderingar och jämförelser av företag.

Motsvarande index på miljöområdet skulle kunna användas

rad olika aktörer, med delvis olika syfte. Det skulle av en

kunna användas kreditgivare som vill minimera ex. av miljörisker. Det skulle också kunna användas av investerare

vill placera medel i de företag inom varje bransch som som uppvisar bäst miljöresultat, i de branscher som uppvisar bäst miljöresultat, eller i företag och branscher som har störst framtidsutsikter i det strategiska perspektivet att samhället

sou 1997:4 127

skall omställas till hållbar utveckling. Ett miljöindex skulle

en också kunna användas staten, exempelvis vid beslut

av om skatter, avgifter och företagsstöd olika slag.

Rating och index i andra länder

I USA finns flera privata ratingföretag och index

som redovisar miljöinfonnation företagen. Bl.a. har ett index-

om system som bygger på en kvantitativ jämförelse olika

av företag inom bransch utvecklats. Dessa index omfattar

samma exempelvis utsläpp farliga ämnen, trendmässiga

av förändringar kostnader för miljöskydd samt antal och

av omfattning av lagöverträdelser. För varje index relateras miljörisken till företagets inkomster.

I Norge har motsvarigheten till Naturvårdsverket och Oslo Börs i samarbete med ett försäkringsbolag tagit initiativ till att utveckla ett miljöindex som kan användas i analysen

av norska industriföretag. I Storbritannien upprättas år 1996 ett företagsregister där företag klassas efter miljörisken

Förutom de bedömningar som görs av miljöfonder finns inget system för miljöklassning företag i dag i Sverige.

av Regeringen Vlll med denna utredning påskynda utvecklingen av sådana system.

Uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att klarlägga förutsättningarna för ett system för sammanställning och analys av miljöinformation om företag, mot bakgrund

av finansiella aktörers växande behov av att bedöma och jämföra företag ur miljösynvinkel. Vidare skall utredaren förslag till

ge hur ett sådant system kan utformas och i vilken utsträckning statligt engagemang är önskvärt.

Vilken information behövs och vilka är målgrupperna

Utredaren skall belysa vilka miljörisker

som genom lagstiftning eller krav från marknaden kan medföra finansiella risker och vilken typ information är betydelsefull för

av som bedömning av finansiella miljörisker. Dessutom skall målgruppen för informationen definieras närmare. Syftet med ctt informationssystem på miljöområdet skall vara att skapa bättre underlag för finansiella bedömningar. Den slutliga bedömningen är något som måste göras enskilda banker,

av försäkringsbolag eller andra aktörer på de finansiella marknaderna.

Vilka informationskällor finns i dag

Utredaren skall kartlägga befintliga infonnationskällor såsom frivilliga miljörapporter, miljökonsekvensbeskrivningar, obligatorisk miljörapportering till kommuner och länsstyrelser för tillståndspliktig verksamhet samt den kartläggning över förorenade marker nyligen genomförts Naturvårds-

som av verket. Även infomiationskällor är under utveckling bör

som beslutas. Vidare skall utredaren bedöma i vilken mån dessa informationskällor i sin nuvarande utformning är användbara vid finansiella institutioners värdering av miljörisker.

En huvuduppgift för utredaren är att föreslå hur befintlig information skall bearbetas för att bli användbar för bl.a.

mer banker. Om utredaren finner att det finns behov av ytterligare infonnation inom ramen för företagsredovisningen skall utredaren samråda med Redovisningskommittén dir. 1991:71 och lämna eventuella förslag till denna.

Behövs det ett gemensamt system

Utredaren skall bedöma om det finns behov av ett generellt och gemensamt system för jämförande miljöinfonnation

som

ett komplement till bankernas och andra finansiella aktörers egen riskvärdering. Fördelar och nackdelar med ett gemensamt system skall belysas. Därvid skall utredaren beakta erfarenheter befintliga samarbetsformer, exempelvis av Upplysningscentralen vilken banker får besked genom om företags kreditvärdighet. I detta sammanhang bör också ett eventuellt gemensamt informationssystems finansiering diskuteras.

Vilken roll bör staten ha

Utredaren bör ta ställning till statligt är om engagemang önskvärt eller om uppgiften att skapa ett gemensamt informationssystem helt bör överlåtas till marknadens aktörer. Erfarenheterna av samarbete mellan statliga och ickestatliga organ inom bl.a. arbetet med miljömärkningen den Nordiska Svanen bör därvid beaktas. En viktig aspekt i det sammanhanget är betydelsen av systemets trovärdighet hos allmänhet, sparare, företag och banker.

Utformningen av en eventuellt gemensamt informationssystem

Om utredaren bedömer att det är önskvärt att staten bidrar till att skapa ett gemensamt informationssystem för miljörelaterad information om företag, skall grunddragen för lämplig en organisation och utformning av ett sådant system föreslås. En viktig uppgift för utredaren är att bedöma vilken typ av information bäst lämpar sig för att hanteras och bearbetas som i ett gemensamt system, och vilken information banker som och andra skaffar sig bäst själva individuella kontakter genom med företag. Värdering av företagsledningens miljöstrategi, liksom företagets underleverantörer och utlandsav investeringar skulle kunna exempel på något görs vara som bäst av enskilda finansieringsföretag, medan kvantitativa

jämförelser av vissa utsläpp, energiåtgång m.m. skulle kunna lämpa sig bättre för ett gemensamt informationssystem.

Den förväntade utvecklingen miljöområdet och framtida krav från konsumenter och myndigheter bör i möjligaste mån beaktas. En rad olika typer av information kan övervägas att ingå i ett gemensamt informationssystem, exempelvis:

utsläpp farliga ämnen som olja och kemikalier även - av

tillfälliga utsläpp, förändringar över tiden i kostnader för miljöskydd,

miljöpåverkan de varor och tjänster som företaget - av

producerar, betalningsansvar för marksanering,

antal och omfattning av lagöverträdelser, -

pågående och latenta miljötvister, -

miljörisker vid tagande säkerheter och panter, - av

användning av energi, vatten och andra råvaror, -

kemikalieanvändning, -

typ och volym avfall, - av

förändring i företagens miljöarbete över tiden, -

miljöpåverkan analyserad med hjälp geografiska - av

informationssystem GIS.

En möjlighet är att de viktigaste miljöriskerna i olika branscher identifieras. Från sådana listor skulle ett antal faktorer kunna väljas ut för att utgöra grund för branschvisa index eller nyckeltal.

Utländska erfarenheter på området skall i möjligaste mån beaktas. Även möjligheterna till internationellt och nordiskt sam arbete bör övervägas.

Utredaren skall också föreslå hur informationen bör presenteras. Bl.a. bör nyckeltal och index övervägas.

Närmare om utredningsuppdragct

Till utredaren bör knytas referensgrupp där

en representanter för berörda departement och myndigheter näringsliv och miljöorganisationer bör ingå. Om utredaren lägger förslag med kostnadseffekter skall förslag till finansiering lämnas.

Utredaren skall samråda med Redovisningskoniniittén dir. 1991:71. Utredaren skall beakta direktivet till samtliga kommittéer och särskilda utredare offentliga

att pröva åtaganden dir. 1994:23, samt redovisa regionalpolitiska och jämställdhetspolitiska konsekvenser. Utredningen skall redovisas före utgången december 1996.

Miljödepartementet

Svenska Bankföreningen

PROMEMORIA

1996-08-29

Miljöfrågor att beakta vid kreditgivning

Llnledning

Dennapromemoria beskrivervilkentyp generellinformationsomi vissa fall kan vara

av relevantatt inhämta vid kreditgivaresundersökningavmiljörelateraderisker i näringsverksamhetsombedrivs i Sverigemiljörisker.

Promemorianär avsedd utgångspunktför bankernaatt varför sig fortsätta arbetetmed

somen

utarbetarutiner för förbättrabedömningen miljörisker vid kreditgivningen. Den är att att av inte avsedd uttömmandeeller uttryck för branschstandard.Omfattningen avden

att vara ge en information skall inhämtasoch detarbetssätt skall tillämpasfår avgörasav varje bank

som som efter vad kan lämpligt. Inhämtande informationrörandemiljörisker kommer till en

som vara av början begränsatantalkunder hosltreditgivama,För sådanakunder torde det

att beröra ett endastundantagsvisbli aktuellt inhämtainformation alladeområdensomnämnsi

att promemorian.

Rallfárdelning

Inledningsvis bör rollfördelningen mellannäringsidkareochkreditgivarebelysas.En näringsidkare för att denverksamhetsomhanbedriver,uppfyller de miljökrav som

ansvarar föreskrivs i lagar och myndighetsföreskriñer.Enkreditgivaresroll ar att på affärsmässiga grunder finansiera nåringsidkarensverksamhet.Kreditgivarenhardärvidatt följa endastde lagaroch förordningar gällerdenegnaverksamheten.

som

ä;

004534400 GJMQES mmm

För att bedömadenkommersiellariskexponeringeni varjeenskiltfall gör kreditgivare en kreditprövning, vilken bl.a. innebärenbedömningavkredittagarensåterbetalningsfcinnâga. Detta skergenomanalysoch utvärderingav enrad faktorersomkan påverka dennaförmåga. Härvid kan ingåäveninformation ommiljöfaktorer. vilketnärmareutvecklasi denna promemoria.

Motiv kreditgivares ntiljäanalys

En kredittagaresverksamhetkan påverkamiljön ettsådantsättatt detfår återverkningar kreditgivaren. Fast egendomsomutgör säkerhetför kreditenkanvisasigvara förorenad och därmedminska i värde. Kredittagarensförmågaatterläggaräntoroch amorteringar kan minska t.ex.genomatt myndigheteråläggerföretagetattvidta kostnadskrävandemiljöförbättrande åtgärder ellergenomatt efterfrågan företagetsprodukterviker till följd att kund-

av preferensemaändrasavmiljöskäl.

Genomatt kreditgivarenvid sin kreditprövning inhämtarinformationomeventuella miljörelateraderisker i kredittagarensverksamhetkankreditgivaren bättre kontroll över sin riskexponeringsamt bättre underlagför att värderasäkerheten.

Administrativa uppgifter

Vissa administrativa uppgifter omföretagetbör sammanställas,i den måndeinte redan finns i kreditärendet.Vidare bör uppgiftertas omverksamhetensart, beteckningpå den fastighet där verksamhetenbedrivs och för de fall detäraktuellt beteckning den fastighetsom

- utgör säkerhetför krediten.

Tillrtåndspliktig eller anmälningspliktig verksamhet7

Det bör undersökasom företaget bedriverenverksamhetsomärtillståndspliktig eller anmålningspliktigenligt miljöskyddslagen1969:387 ochmiljöskyddsförordrtingen l989:364. I en bilaga till förordningen finnsenförteckningöververksamhetersomkräver

Koncessionsnänmdensrespektivelänsstyrelsenstillstånd ellersommåsteanmälastill kommunensmiljönämnd.

Om verksamhetenärtillståndspliktig bör från företagetinhämtasupplysningar huruvida det om har erforderliga tillstånd for verksamheten,vilken myndighetsomharlämnattillståndet och om den framfört någon kritik mot verksamheten.

Om den verksamhetsomföretaget bedriveräranmälningspliktigbör i stort sett motsvarande upplysningar inhämtas.Vidare bör kreditgivareninformerasigomföretaget hargjort anmälan bådenär verksamhetenstartadesoch vid förändringar denna.l vissafall kan det vidare av finnasanledningatt fråga företagetomdet riktats någraskadeståndsansprâkmot företaget/koncemen med anledningavverksamheten.

6 Miüästyrnings- och kvalitetssystemm. m. .

Ett viktigt inslag i kreditprövningenäratt bedömaföretagsledningenskompetens och framförhållning samtbefintligastyr- och kontrollsystem.För de företag har tillstånds- eller som anmälningspliktig verksamheteller sombedriververksamhetinom områdendär ntiljölcrav och miljömärkning avprodukter eller processerförekommerbör det undersökas om foretaget/koncemen har antagiten miliöpolig eller infon ett rniliömmngsystem

Vidare kan maninhämtauppgifter omdet inom företaget/koncemenfinns någon EMASregistrerad produktionsartläggrtingeller omförberedelserfor detta pågår eller om verksamheteninom foretaget/koncemenärcertifieradenligtnågonstandard,t.ex. ISO 14001 eller motsvarande.Undersökningenkanocksåinnefattaomdetfinnsnågon är ansvarigfor som nriljöliågor, om manhar beredskapfor hantering miljökriser och någon särskild av om försäkring har tecknatsfor miljöskador.

QLS Eco ManagementandAuditSchemeärettfrivilligtsysteminomEUförattfrämja frivillig en förbättring industrinsav Företagkanansluta anläggningen till systemetochskalldåblaanta en müjopoliq.genomföra miljoutredningen ochmiljorevision anläggningen,av skrivamiljoredovisningochlåta enadaeditezadmiljokontrollantgranskahelamiljöarbetet.AnläggningarSverigei EMAS-registreras ABav SvenskaMiljostymingsrådet.

LSQInternationalStandardisationOrganizationutvecklarISOl4 000startdarderför attstödja.förbättraoch effektiviseraföretagensntiljöarbete.Standarderärunderutveckling bådeför produkterochorganisationeroch blir successivtklaraunder1996och1997.Standardenförntiljöledrtingssystent hurdetdvs övergripande miljöarbetetorganiseras beteckningen l400l.har lSO

Övriga nriljörisker

Även kredittagarensverksamhetinteärtillstånds-eller anmälningspliktigkan denpåverka

om miljön och därmed innebärarniljöriskerfor kreditgivaren.

I Förorenade markømråden och "ynka hus"

Förorenadefastigheterärnågotsomkanpåverkakredittagarensâterbetalningsförmåga och/eller värdet fastighetenifråga. Vid denfortsatta miljöanalysenbör därför undersökas om det finns anledningatt antaatt mark- ellervattenområdenellerbyggnader den eller de fastigheter inom vilken verksamhetenbedrivsellerkommeratt bedrivasär såförorenadeatt det kan medföraskadaellerolägenhetfor människorshälsaeller för ntiljön. Undersökning av marldörhållandenakanvarasärskiltmotiveradvid kreditgivningtill förvärv av eller byggnation

en fastighet där det tidigarebedrivits industriellverksamheteller när en sådanfastighettas somsäkerhetfor en kredit.

Om det kan misstänkasatt markenärförorenadbör manskaffasig information om huruvida det har gjorts undersökningaravföroreningsgradochtyp avföroreningar. Vidare bör man informera sig om vilken typ avverksamhetsomkan ha orsakatföroreningen och om densom då bedrev verksamhetenalltjämt ärverksam.Det bör ocksåkontrolleras om det träffats något avtal med tidigare verksamhetsutövareom ansvarför eventuellasaneringsâtgärder.

Med "sjuka hus" avsesbyggnaderdär byggnadsmaterialoch/ellerbyggnadsmetoderanvänts somger hyresgästema/nyttjamasjukdomareller obehag,vilket i sintur leder till att byggnaden behöver byggasont/saneras.Vid vissaprojekt kan detvarabefogat att undersökaom byggnationenavsesskeunder tillfredsställandemiljökontroll och miljöledning.

7.2Kundreakriøner m.m.

En miljörisk somär svåratt bedöma ändå mensom inte bör törbises,ärrisken för att efterfrågan på företagets produkter minskaravrniljörelateradeorsaker. Allt fler företag och upphandlandemyndigheterställer :miljökrav de produkter/msatsvarorde köper. De leverantörersominte kan uppfylla kraven kan mycket kort tid förlora enstor del sin av avsättning,vilket kan påverkakredittagarensåterbetalningsfönnågaoch därmed kreditgivaren.

Motsvarande effekter kan uppståför producenter konsumentvarortill följdav avreaktioner bland enskilda konsumenteroch miljöorganisationer.Reaktionemakan baseras en miljöbedömningav helaeller delar produktskretslopp. av en Med enprodukts kretslopp avses vanligen förloppet från vilka insatsvarorsomanvänds,hur dessautvinnsoch transporteras,via produktionsprocessen,energiförbrukning, utsläpp,distributionen produkten, ev. av ev. miljöeffekter avproduktens användningoch ñam till hur återvinningoch avfallshanteringkan lösas

De mångfacetteraderiskernagör att de ärsvåra värdera. att Ett första stegi dennadel kan dock vara att ta reda det finnsmiljökrav eller miljömärkning om utarbetade av myndigheter eller välrenommerademiljöorganisationer rörandedentyp av produkter somföretaget tillverkar eller säljer och om företagetsprodukter uppfyller miljökraven eller inte. Finns det miljömärkta konkurrerande produkter påverkasriskeni företagetsverksamhetoch därmed ävenkreditgivarensrisk

l detta sammanhangbör också undersökaseventuellförekomstavkemiska produkter som kräver tillstånd eller anmälantill det sk, produktregistretse lagenoch förordningen om kemiska produkter

7.3Lokalisering, transporter och Ieasing

Det kan i vissa fall vara relevantatt undersöka verksamheten lokaliserad om är i närhetenav bostadsbebyggelseeller känslignatur, eftersomdetta kan innebärarestriktioner för användningenav fastigheteneller produktionsanläggningen.

Vidare kan det varamotiverat att inhämtainformation omvilka transportersomlcredittagarens verksamhetger upphov till och om de utförs medtransportmedelsomuppfyller aktuella miljökrav, tex. när detgäller energiförbrukningoch reningavutsläpp.

I de fall kreditgivaren medverkarvid leasingkan det finnasanledningatt beaktaom leasingobjektet eller dessanvändandekan förorsaka miljöproblem,ävenom det år leasetagaren

har for objektet uppfyller alla krav ochstårriskenför eventuellahinder i som ansvaret att utnyttjandet avobjektet

S veri ges

Finansanalytikers

SuádoixedexAna/yxa:FmancnersFörening TheSwedish50mm FinancialAnulrslx L Association

Rekommendation från Sveriges Finansanalytikers Förening Antagen av styrelsen i november 1996

öi formation för

Milj

finansanalytiker

Miljöinformation för finanranalyriker 2

miljöredovisning Detta specielltsvenskt.Storföretagenl andranordseparat ar inget

europeiska länderhar ofta kommitval sålångtsomde svenska.

Varför miljöfrågor är viktiga för finansanalytiker

viktig for företagenärdenockså viktig för analytiker. Eftersomdennautveckling ar ntiljöfaktorer ökandeutsträckningpåverkarmånga Denenkla förklaringenaratt l kassaflödenbåde positivi och negativ riktning. Aktievärdering. företagsframtida andraekonomiskabeslut analytiker är involveradel baseras kreditbedömningoch som framtida vinsterellerkassaflöden,Dessaprognoserpåverkasav prognoseröver medkanslighetsanalyseroch riskbedömningar. Detärföreningens eller kompletteras sådanabedömningari ökandeutsträckningkommer att påverkasavmiljö åsikt att

faktorer.

påverkas företagetkanorsakasframtida kostnaderp g a"gamla Prognosernakan avatt saneringskostnadervid produktionsanläggningareller synder" i verksamheten.t ex kostnaderför återtagandeeller återvinning avtidigaresålda avfallsdeponier. framtida det fråga förpliktelse är säkereller sannolik produkter och liknande.Om är omen som förekomst skadennaturligtvisredovisassomskuld eller avsättningi balanstill sin

räkningen,

flestafall detfråga osäkrabedömningarsombl aärberoendeav Men i de är ommer utvecklingen miljölagstiftningen.Beträffandet marksaneringsåtgärderkandet av ex svårt bedöma denmåstegenomföras,vemsom i så fall skasvaraför vara att om kostnaden.vad detkan komma kostaochnär kostnadenkantänkasuppkomma. att det inte foreliggerjuridiskt kanföretagetändå.t ex avmarknads- Aven om ansvar föringsskäl. sig tvingat sigkostnadenför att åtgärdaproblemet, anse ta

betydelsen denna miljöproblem skainte underskattas.Enligt Denpraktiska av typ av kartläggning efterbehandlingsbehoveti SverigesomNaturvårdsdenöversiktliga av publicerade 1995finnsdet inomnäringslivetåtminstone6000 platseri Sverige verket finns anledningmisstänka efterbehandlingsbehovföreligger, Det ärnaturligtdär det att första handanläggningarinomgruvindustri, metallindustri. kemiskindustri och vis i skogsindustri berörs ävengummiindustrin.anläggningarför energiproduksom men tion. bilverkstäder. bensinstationer.kemtvättarm m ärberörda.Gissningsvishar

industrifastighetbetydandemiljöproblem och vartiondesvåra ungefär varannan miljöproblem. Kostnadenför enmarksanenngkan bli mycket stor,

nuvarandeverksamhetkanockså eller mindre utsattför risker i Företagets varamer skärptamiljökrav från myndighetereller kunderavseendeproduktioneneller form av Det kanpåverkade produkternaskonkurrenskraft gentemotandra produkterna. egna producentereller produkter. Detkanocksåpåverkakostnadsutvecklingengenomatt

produktionsteknikenmåsteändraseller att storainvesteringarmåstegörasför genom miljöproblemen,Liknandeproblemkanföreligga beträffandederåvaror att undanröja eller komponentersomföretagetanvänderi produktionen.

speciell råvara,Energiproduktionär nästanalltid påfrestandeför Energi en typ av hur denproduceras.Energiförbrukandeproduktion löper speciellt miljön oberoendeav risk drabbas ökandekostnadergenomhöjdaenergipriser.Det kanbero stor att av politiska beslut miljöskatterellerdenallmännakostnadshöjningsomantagligen typ ske grund denglobalt ökandeenergikonsumtionen. kommer att av

Det också troligt att kraven attföretagenminskarsina utsläppavolika typer

öka framöver.Bådemyndigheteroch konsumenterkommeratt krävaatt kommer att nedomkringsig, sig dethandlarom utsläppi luften. i företageninte smutsar vare vattendrageller i form avfall avolikatyper. Följdenblir att företagenkommeratt av drabbas kostnaderför sålångtmöjligt eliminerasådanautsläppochsetill att det av att eller deponeraskommertill användningi annanverksamhet.Detär somi dag släppsut dessakostnaderkankompenserasi försäljningsprisema, inte säkert att

Miljöinformation fiir finansanalytiker J

Företagensprodukterkommerantagligenocksåatt i ökandeutsträckninggranskasur miljösynpunkt. Vilka miljöproblem ställerdetill med inte barai produktionenutan också användningoch vidi utrangering Vilka omkonstruktionerkommeratt krävas för att produkten skabetraktassomminst lika miljövänlig somkonkurrentemasoch for att den skakunna fungerabra i enframtida âtervinningshanteringl

Miljöfaktorer kan ocksåbegränsaföretagetsframtidamöjlighetertill expansion.En analytiker räknarmedattett företagska envisstillväxt bör beaktaatt miljö-

som faktorer kan läggahinder i vägeneller medföramerkostnader.Expansionenkan t ex ledatill utsläppsökningarsomkräveromförhandlingardärför attde interyms inom de myndighetstillstånd företagethar. Undersådanaförutsättningarkan denbli mycket kostsameftersomden kräveromfattandeombyggnationeller kansket 0 m en ny fabrik meden ur miljösynpunkt lämpligarekonstruktion eller lokalisering.

De ökande miljökraven kanalltsåkommafrånsåvälmyndighetersomkundereller placerare.De kan krav attåterställaefter gamlamiljöskadormenockså

avse förändringar i bådeproduktionsprocesserochprodukter. Mjljökraven kan påverka företagetsframtida betalningar olika sätt.Antingendirekt genomattde tvingar fram kostnadereller investeringarför attåtgärdaproblemeneller indirekt genomatt de begränsarmöjligheternaatt expanderaproduktionenellerökar kostnadernaför detta. Miljöproblemen kan till och medställa företagetinför marknadsmässigaproblem. Samtidigt ärdet viktigt attpoängteraattföretagsomsettöversin miljösituation antagligen harett förstegframför de företagsominte gjort det.

Föreningensslutsatsärattdetärviktigt för dessmedlemmaratt öka sinkunskapom hur företagensframtidsutsikterpåverkasavmiljökrav. Vidare bör föreningenförsöka påverkainnehålleti denmiljöinfonnation somföretagenlämnarsåattdennablir anpassadtill finansanalytikemasbehov.

Nymornad miljöinformation från företagen

Den rriiljöinformation somföretagenpresenterar separatai miljöredovisningareller som särskilda miljöavsnitt i årsredovisningarnaharför närvarandeinte allssammakvalitet somden finansiella redovisningen.Det ärnaturligt mot bakgrundavden snabba utvecklingen och bristen relevantamätmetoder.

Denfinansiella redovisningenhar utvecklatsunderlangtid. Där finnsenlagstiftning i botten bokföiingslag, årsredovisningslagetc. där finns normerför vilken information somska finnas och hursiffrorna skaberäknasochpresenterasrekommendationer från Redovisningsrâdet,Bokföringsnämnden.internationellanonner från lASC etc. Den granskasocksåenligt lag avfriståenderevisorersomharutformatdetaljeradenormer för sitt granskningsarbete.

Inget avdennainfrastruktur finnsännu närdetgäller nuljöinfonnation. Företagenar osäkraom vilken informationexternabedömarebehöver.det har inteutvecklats definitioner attutgå från.mätmetodemaärmed vissaundantagdåligtutvecklade och detfinns om manbortserfrånteknisk utvärdering ingautbildade miljörevisorer som

kan utföra granskningenligt fastställdanormer.

Föreningen har sedanlängesettsom enav sinacentralauppgifteratt försökafönnedla ñnansanalytikemasönskemål bolagensexternainfomiation. Enlångrad rekommendationerharpubliceratsangåendet exberäkningenavvinstperaktie. definitioner avolika nyckeltal. informationom effekten avändradevalutakurserm m.Tiden har ansetts att till ledning för företagenochföreningensmedlemmarockså lämna

mogen synpunkter mjljöfrågomas betydelseoch hur företagensnuljöinfonnation bör utformas för att gefinansanalytikemaett brabeslutsunderlag.Dennarekommendation skasessom enförsta insatsfrån föreningenattbidratill utvecklingenav eninfrastruktur ävenför företagensmiljöinformation.

Miljöinformation för finansanalytiker 4

framhålla rniljöfaktorer baraärenavde viktiga faktorer Samtidigtvill föreningen att analytikernasframtidsprognoserför företagensvinster och kassaflöden. sompåverkar totalmarknadenför företagetsprodukter. pnsutvecklingen. utveck- Utvecklingen av marknadsandeloch deåtgärderi form avproduktutveckling. lingen avföretagets marknaderärliksom produktivitets- och kostnadsutvecklingende satsning nya prognosarbetet.Men miljöfaktorer kan speciellt i vissa centralakomponenternai -

företag också storbetydelseför prognoserna. - varaav

Rekommendation

Utgångspunkter

i dennarekommendationden infonnation somföretaget Medmiljöredovisning avses årsredovisningavseendede miljömässigakonsekvensernaavsin lämnar i sin första hand riktar sig till aktörerpå definansiella marlatadenta. verksamhetochsomi

Årsredovisningen centralainformationshandlingenför finansanalytiker Därför ärden ntiljöinformation finansanalytiker behöverlämnasi årsredovisningen. skaden som årsredovisningenbör därför liksom denfinansiella redovisningen Miljöinformationen i sådaninformation är intresseför finansanalytiker i deras i förstahandinnehålla som av aktievärderingeller kreditvärdighetsbedömningar.Företagetkandärutöver arbetemed friståendemiljöredovisning med merdetaljeradinformation haen

fördel för analytikerna miljöinfonnationen finns samlad ett Det ärnaturligtvis en om vilket vanligen ärfallet i dag.Men det kan ocksåi vissafall ställei årsredovisningen, ntiljöinformationen separatför varjeaffärsområde.speciellt i varapraktiskt att lämna miljösituationenärmycket olika mellandeolika affärsområdena. företagdär

konsekvenserskatolkas i vid meningoch inkluderabådeverksamhetens Miljömässiga såldaprodukternasmiljökonsekvenser.Dennarekommendationförsöker och de infonnation finansanalytikerbehöverför sitt arbeteattbedöma preciseraden som företagetsaktiereller företagetskreditvärdighetför långivnjng. värdetav

Miljöredovisnin ska iförsta hand avsefakta. gen

miljöredovisningar sig de är separataeller utgörett avsnitti Dagens - vare innehålleri alltför hög utsträckningvagauttalandenom årsredovisningen- kvantifiering målsättningarochambitioner inte ger tillräckligt underlagför av som informationensekonomiskakonsekvenser.

rekommenderaråterhållsamhetnärdetgäller sådanaallmännauttalanden. Föreningen till någorlundaovedersägligafaktaochbeslutade Miljöinformationen bör begränsas l förstahand skainformation lämnasom sådanaförhållanden ellerplaneradeåtgärder. relativt direkt effekt företagetsframtida vinstereller kassasomkanbedömasha miljöinvesteringar ellermiljökostnader. energiflöden. tex miljöskulder. erforderliga betyderdock inteatt denabsolutmåstebegränsaslill förbrukning, utsläppetc.Det

kanuttryckas i kronor se vidare nedan. sådantsom

Viktiga miljöfrågor och miljöstrategi

för demiljöfrågor styrelsenanservara avväsentlig Bolagetskaredogöra som bolagets Av redogörelsenbör också betydelseför bedömningenav åtgärderföretagetvidtagitochplanerar vidtaför an hanteradessa framgå vilka

miljöfrågor.

årsredovisningenuppmärksammarläsaren miljöproblem somärav Det är viktigt att för bedömningen bolagetsframtidsutsikter. För vissaföretag är väsentligbetydelse av miljöfrågomaobetydliga.Dettabör då anges.

.Miljöinformation för finansanalytiker

Qm någonverksamhet koncernenkräveri myndigheLstillståndbör dettaklart anges. Avenom verksamheteni sig inte harsåstorbetydelseför koncerneninnebar kravet pa myndighetstillståndatt denändåkan orsakaföretaget väsentligakostnader.Fastighetsagandeföretag kanägamarksomärförorenadoch där exploatering för annatändamål kaninnebäraextrakostnader.l vissa företag eller branscherkan detföreligga risk för attdet införs miljöskatter.

Det äremellertid inte möjligt atthärgöraen uppräkningavalla de olika typerav miljöfrågor somkvalificerar för omnämnande.Lltgângspunktenför redogörelsenärde miljöfrågor somföretageti sitt interna arbete lokaliseratoch fastervikt vid. Det vore mycketvärdefullt omredogörelsenkundekompletterasmedenkänslighetsanalys,

Företagetskapåettkonkret ochfaktaorienterai sätt beskrivasinaviktigastemål. strategierochmedel miljöarbetet och hurföretaget organiseratsinIniljäarbete.

Av beskrivningenbör framgåvilka mål företagethar för sitt miljöarbete. vilka strategier ochmedelsomanvändseller planerasför att uppnådessamål samtvilka åtgärdersom prioriterasvid redovisningstillfallet. Ar måletatt minska utsläppeneller avfallet i en visstakt bör detocksåframgåhur företaget planeraratt uppnådetta.Ar målet att minska produkternasmiljökonsekvenser i användningenbör redogörelseninkludera hurdettaskaåstadkommassålångtdetär möjligt avkonkurrensskäl.

Hur företagetsmiljöarbeteärorganiseratinklusive vilka personresursereller kostnader somsatsasoch hur de användsärocksåviktig infonnation för finansanalytiker. Det sägerendel om företagetsambitioner miljöområdet. Enviktig aspekt organisationen i vilkenär omfattning miljöaspektersystematisktvägs i beslut vad gäller produktutveckling. investeringareller val avleverantör.

Finansiella konsekvenser

Företagetskaangeomdet har eller kantänkas framtida kostnaderavicke oväsentligbetydelseför att åtgärda miljöskador.

De flesta företagsombedriver eller har bedrivit industriell verksamhethar anledning ställasig fråganomdet föreligger saneringsbehovbeträffandemark där företaget bedriver eller har bedrivit sin verksamhet. k miljöskulder. Saneringsbehovkan ävens föreligga för mark ellervattendär företagethardeponeratavfall.

Det kanocksåfinnas miljöskulder i försåldaanläggningareller fastighetersomkan aktualiserasmed betalningsskyldighetför företaget.Likasåkanbolagetbli ansvarigt för saneringskostnadereller liknande egnaanläggningareller fastighetersom en följd avverksamhetbedrivenavtidigare ägare.

Redogörelsenbör inte begränsastill desaneringsátgärdersomföretagetärförpliktat att genomföraenligt nuvarandelagstiftning. Aven störresaneringsbehovsominte krävs enligtnuvarandelagstiftning mensomföretaget grundavskärptlagstiftning eller av andraskäl.t ex avmarknadsföringsskäl.kan komma att ansesig böraåtgärdabör onmämnas.

Av miljöredovisningen bör framgåom och i såfall med vilket belopp företaget reserveratför dessaframtida kostnader balansräkningenelleri upptagitdem inom linjen bland ansvarsförbindelsema.

Ominga kostnaderenligt punkt 5föreligger skaföretaget angedena,förklara orsakensamt omdetinte är uppenbartatt några miljöskulder föreligger angevilka

- åtgärdersomvidtagitsför att säkerställaatt denna uppgift är riktig.Avenföretag med kostnaderenligt punkt 5 ska lämnainfomtation omsådanaåtgärder.

Miljöinformation för finansanalytiker 6

redovisar kostnaderenligt punkt 5eller e ardetviktigt för Oberoendeavom företaget i vilken omfattning företagetharundersöktförhållandet.l finansanalytikeratt veta undersökningar gjortsbör dettaangesliksom vilka åtgärder denmåntillräckliga vidta för skaffa battrekunskapom förhållandet. företagetplaneraratt att sig

uppenbart det inte föreliggernågranämnvärdamiljöskulder. t ex l mångafall ardet att l sådanafall räckerdetmedatt företagetkonstaterar beroende verksamhetensnatur.

detinte föreligger nagramiljoskulder. att

enligtlag skyldigt jör åtenagandeeller återvinningav Ifall dåföretaget är att svara skadettaframgå. I såfall börföretagetangedenungefärliga företagetsprodukter gande hur mycket i balansräkningenhar reserverats kostnadenjñr dettaara samt som

för detta.

enligt beslutharåtagitsigatt svaraför återtagandeeller Om företagetdessutom egna bör ocksådettaframgå miljöredovisningen. Detbör återvinningavsinaprodukter av omfattning företageti balansräkningenhar reserveratför dessa ocksåframgå vilkeni liksom vad upptagitsunderansvarsförbindelser. framtida kostnader som

tecknatförsäkringar miljärisker bor dettaangesliksom vilka Iden månföretaget mot

risker ochbeloppfärsäkrin gama täcker.

i anslutningtill beskrivningenavrespektivefråga, Dennaredogörelselämnaslämpligen

Företagetskainformera ompågåendemiljötvister.

kan alternativt lämnasi anslutningtill deninformation omandra Dennaredogörelse

pågåendetvister somfinns l årsredovisningen.

Utsläpp m m

redogörafor sin energiförbrukningsamtförbrukning av råvaror och 10. Företagetska väsentlig betydelse miljösynpunkt.Uppgifterna bär avseflera insatsvarorsomär av ur år och här också iförhållande till produktionen. anges

minskabelastningen miljön att minskaåtgångenav råvaror och Företagetkan genom inklusive energi. Dettakanskegenomatt förbättrautbytet minska andraresurser produktionen vilket också ledertill effektivisering avverksamheten.Det spillet i en förändringar produktionsprocessensomminskar förbnikkanocksåskegenom av energieller ändraproduktensutformning såatt den ningenavråvarorOCll genomatt miljöpafrestanderåvarorellerinsatsvaror.Energiförbrukningen intekräver lika mycket

intar därviden särställning.

upplysning sinförbrukning energioch sådana Företagetbör därför lämna om av väsentligbetydelseur miljösynpunkt. För att bli råvaroreller insatsvarorsomar av uppgift lämnasför flera âr. Förattunderlättajämförelser över tiden meningsfullabör företag bör deockså perproduceradmängdfardigvara.t ex per ton och mellan anges också i omsättningeneller tillverktillverkad mängd.Kostnadenkan anges procentav

ningskostnaden.

uppgift väsentligaMiljökonsekvenseravföretagets l l Företagetbor ocksålämna om . luft och mark avfallshantering. Dessa produktion. d vsutsläpptill vatten. samtannan med kommentarertill utsläppen:utveckling.Därvid bör uppgifterbör avseflera år mellandessautsläppoch myndigheternatillåtna utsläpp. ocksåangesrelationen av

föranlederutsläpp är sådanbetydelseatt de kan Om företagetsverksamhet som av framtida betalningarbör uppgift lämnasom dessa påverkabedömningenavföretagets handsådanverksamhetför vilken detkrävsmyndighetsutsläpp.Detgäller i första motsvarandebestämmelserutomlands.Uppgifterna bör tillstånd enligt miljölagen eller sammanfattning deutsläpp rapporteratstill myndigkoncemmässig av som avseen förhållandetill lämnadetillstånd bör ocksåframgå hur utsläppenliggeri hetema.Därav

Miljöinformation för finansanalytiker 7

och om någraöverskridandengjorts. Siffrorna bör helst tre år och förändringar

avse bör kommenteras.

Dennainformation blir speciellt värdefull för analytikeromdenocksårelaterastill produktionsvolymen. I denmånbefintliga tillstånd innebärdefinitiva begränsningarför företagetsexpansionsmöjligheterbör dettaframgå.Företagetsmålnärdet gäller utvecklingenav framtida utsläppoch de investeringareller kostnaderett uppnåendeav dessamål kan bedömasmedföraärocksåvärdefull information.

12.Färetagetbör beskrivade viktigasteåtgärdersomvidtagitsunderdesenastetre årenför att minskade totala miljökonsekvensema företagets verksamhet.vilkaav utgifter dessaåtgärder medförtoch vilka deras konsekvenserberäknasbli.

Uppgifterna böravsehela kedjan. d v sresursanvändning.produktion och produkterna.Detär oftastsvårtatt särskilja miljökostnaderfrån andrakostnader.tex i sådanafall dåen investeringbådemedfören effektiviseringavproduktionenoch positiva miljökonsekvenser. Enåtgärdeller investeringsomärlönsam sina finansiella meriter bör inte inräknasi beloppet.Atgärdemasmiljökonsekvenserbör beskrivasi sammatermersomanvändsi rriiljöredovisningeni övrigt. Därigenom underlättassenarejämförelser.

Benchmarking

13. Om möjligt börföretaget jämföra sinaegnamiljöprestandamedkonkurrenterna.

För attunderlättabedömningenav företagetsrniljösituationvoredet värdefullt för ñnansanalytikeratt få jämförbara datafor andraliknandeföretag.Dettaförutsätter branschmässigaöverenskommelserom vilken informationsomäravintressesamthur dennaskamätasoch presenteras.Föreningenvill stimulerasådana branschöverenskommelser.

Verifiering

14. Extern verifiering avniiljöredovisningen stärker desstrovärdighet.

Detärnaturligtvis önskvärt medextemverifiering ävenavmiljöredovisningen.Men eftersomdet kommer att ta tid innan tillräckliga för informationenoch dess

normer granskningföreligger har Föreningeninte ansetttidenmogenför attallmänt rekommenderaextem verifiering. Men självklart ökar relevantexternverifiering trovärdigheten.På längre sikt bör företagenarbetaföratt miljöredovisningen granskas avrevisorer med speciell kompetensochatt den inriktas att säkerställaatt de väsentligamiljöriskema ärOmnämndai rriiljöredovisningenliksom attde uppgifter

som där lämnasärkorrekta och relevanta.

l arbetsgruppensomtagit fram rekommendationenharingått:

Hans Edenhammar ordförande, chef infonnationsövervalcningen Stockholms fondbörs. Björn Jansson, chefsanalytiker Alfred Berg Fondkommission AB. Arne Karlsson. chefsanalytiker Atle AB och ordförande i SverigesFinansanalytikers Förening, Christer Lewell. informationsdirektör MoDo AB. Tore Linghede, VD Miljöeko AB och Thor Udenaes, placeringsansvarig S-E-Bankens Miljöfond.

5% w AOQKHG-

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolansstegförsteg.U.

-lnkomstskattelag.dcl l-lll. Fi Fastighetsdataregister.Ju. 4. Förbättradmiljöinftsmatitan.M.

Statens offentliga 1997 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Fastighctsdzxtarcçistcr.3 Utbildningsdepartementet Dennyagymnasieskolanstegförsteg.I

w Finansdepartementet lnknmstskzitlelag.del I-lll. 2 Miljödepartementet FörbättradmiIjöinfomatixwn.4