lagen.nu
Högsta domstolen

Ö 3393-28

Ersättning till offentlig försvarare. Förutsättningarna för att få högre timersättning än timkostnadsnormen för arbete utanför ordinarie kontorstid (I och II).

Domstol
Högsta domstolen
Avgörandedatum
2026-11-19
Målnummer
Ö 3393-28, Ö 7988-25
Källa
rattspraxis.etjanst.domstol.se

Sökord Ersättning till offentlig försvarare · försvararersättning · helgersättning · helgarbete · kvällsarbete · timkostnadsnorm

HÖGSTA DOMSTOLENS

BESLUT

Mål nr meddelat i Stockholm den 19 november 2026 Ö 3393-25

PARTER

Klagande

G.K.

Motpart

Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm

SAKEN

Ersättning till offentlig försvarare

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Svea hovrätts beslut 2025-03-25 i mål B 559-25

Instans

HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE

Högsta domstolen ändrar hovrättens beslut och bestämmer att G.K. får ersättning av allmänna medel för försvaret av O.S. i hovrätten med 142 066 kr. Av beloppet avser 90 411 kr 75 öre arbete, 18 488 kr tidsspillan, 4 753 kr utlägg och 28 413 kr 19 öre mervärdesskatt. Staten ska svara för kostnaden.

YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN M.M.

G.K. har yrkat att Högsta domstolen ska tillerkänna honom den ersättning för arbete som offentlig försvarare som han begärde i hovrätten.

Justitiekanslern har motsatt sig ändring av hovrättens beslut. Sveriges advokatsamfund har yttrat sig.

SKÄL

Bakgrund

1G.K. biträdde som offentlig försvarare en person som var häktad och åtalad för narkotikarelaterad brottslighet. I målet fanns även flera medtilltalade. Tingsrätten dömde personen för grovt narkotikabrott till fängelse och beslutade att hon skulle vara fortsatt häktad tills fängelsestraffet fick verkställas.

2G.K. överklagade, för den tilltalades räkning, tingsrättens dom. Hovrätten satte ut målet till huvudförhandling under sex dagar med start måndagen den 24 februari 2025 kl. 09.30.

3Fredagen den 21 februari kl. 13.50, dvs. fredagen före den planerade starten av huvudförhandlingen, fick G.K. del av ett tilläggsprotokoll som uppgick till 329 sidor. Han kontaktade åklagaren samma dag, varvid han

fick besked att åklagaren avsåg att åberopa protokollet i sin helhet som ny skriftlig bevisning.

4Vid huvudförhandlingens slut yrkade G.K. ersättning för sitt uppdrag som offentlig försvarare. För arbete med anledning av tilläggsprotokollet begärde han ersättning för en timmes arbete under fredagen enligt den då gällande timkostnadsnormen på 1 586 kr. Arbetet avsåg samtal med utredare och åklagare samt kort översiktlig genomgång av materialet. Vidare begärde han ersättning för 6,25 timmars arbete under söndagen med en högre ersättning motsvarande den så kallade jourtaxan på 3 175 kr per timme. Detta arbete bestod i noggrann genomgång av tilläggsprotokollet samt telefonsamtal med huvudmannen.

5Som skäl för det högre ersättningsyrkandet för söndagens arbete framförde G.K. att han inte fått någon förvarning om att ytterligare material skulle komma och att hans fredag redan var inplanerad när det nya materialet kom. Han hade därför endast möjlighet att under ordinarie kontorstid på fredagen arbeta med det nya materialet under en timme. Han kontaktade åklagaren och fick besked om att allt i det nya materialet skulle åberopas som bevisning samt gjorde en översiktlig genomgång av det under fredagen. Resterande arbete med anledning av det nya materialet var han tvungen att utföra under helgen eftersom huvudförhandlingen skulle starta på måndag morgon.

6Hovrätten har bestämt ersättningen till G.K. även för arbetet som han utförde under söndagen enligt timkostnadsnormen på 1 586 kr. Han har alltså inte tillerkänts någon högre ersättning för helgarbetet. I övrigt har hovrätten bestämt ersättningen enligt G.K.s yrkande.

7Justitiekanslern har som skäl för sin inställning anfört att frågan om i vilka situationer en offentlig försvarare har rätt till högre ersättning än timkostnadsnormen när arbete utförts utanför ordinarie kontorstid har

reglerats i två specifika föreskrifter från Domstolsverket. Det arbete som målet avser omfattas inte av någon av dessa föreskrifter. Föreskrifterna skulle förlora i betydelse och undergrävas om försvarare regelmässigt tillerkändes jourtaxa för arbete utanför kontorstid även i andra situationer. De lagstadgade frister och skyndsamhetskrav som finns för brottmål är av en helt annan karaktär än för mål i förvaltningsdomstol. Det medför att det för en offentlig försvarare, till skillnad från ett offentligt biträde i mål av den karaktär som Högsta förvaltningsdomstolen bedömt i ett ersättningsmål (HFD 2026 ref. 2), inte är ovanligt att arbete kan behöva utföras utanför ordinarie kontorstid. Sammantaget finns det skäl att anlägga ett restriktivt synsätt på offentliga försvarares rätt till höjd ersättning för arbete såsom inläsning och förberedelser inför huvudförhandling utanför ordinarie kontorstid.

Frågan i målet

8Frågan i målet är om, och i så fall under vilka närmare förutsättningar, en offentlig försvarare har rätt till en höjd timersättning för visst arbete som utförs utanför ordinarie kontorstid.

Regler om offentliga försvarares rätt till ersättning för arbete

9En offentlig försvarare har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för det arbete som uppdraget har krävt. Ersättningen ska bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning och med tillämpning av en timkostnadsnorm som fastställs av regeringen. (Se 21 kap. 10 § första stycket rättegångsbalken.)

10Timersättningen får avvika från timkostnadsnormen, om den skicklighet och den omsorg som uppdraget utförts med eller andra

omständigheter av betydelse ger anledning till det. (Se 21 kap. 10 § andra stycket.)

11För den i målet aktuella perioden var timkostnadsnormen 1 586 kr. (Se 2 § förordningen, 2009:1237, om timkostnadsnorm inom rättshjälpsområdet i dess lydelse före den 1 januari 2026 .)

12När ersättningen bestäms ska i vissa fall en taxa tillämpas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om taxan. Regeringen har bestämt att Domstolsverket får fastställa sådan taxa. (Se 21 kap. 10 § tredje stycket och 2 § förordningen, 1997:406, om offentlig försvarare m.m.)

13Domstolsverket har meddelat sådana föreskrifter för ersättning till offentliga försvarare i mål av mindre omfattning. Denna föreskrift är inte tillämplig i detta mål. (Se, såvitt gäller i målet aktuell period, Domstolsverkets föreskrifter, 2024:17, om brottmålstaxa för offentlig försvarare i tingsrätt och hovrätt.)

14Vidare har Domstolsverket meddelat föreskrifter om ersättning till offentliga försvarare för deltagande i häktningsförhandling under helg och för biträde vid polisförhör utanför ordinarie kontorstid. Dessa föreskrifter ger rätt till en högre timersättning än timkostnadsnormen. För den tidsperiod som är aktuell i målet uppgick ersättningsbeloppet till 3 175 kr per arbetad timme. Inte heller någon av dessa föreskrifter är tillämplig för det arbete som är aktuellt i detta mål. (Se Domstolsverkets föreskrifter, 2024:18, om ersättning till offentlig försvarare för deltagande i häktningsförhandling under helg och Domstolsverkets föreskrifter, 2024:19,

om ersättning till offentlig försvarare som biträder vid polisförhör utanför ordinarie kontorstid.)

Tolkningen av lagstiftningens undantag från timkostnadsnormen

Rättsfall och förarbeten

15Högsta domstolen har i ett avgörande som gällde en tidpunkt då det endast fanns föreskrifter om rätt till höjd ersättning för helgarbete med anledning av en häktningsförhandling, uttalat sig om en försvarares rätt till höjd ersättning för annat arbete som hade utförts under en helgdag. Försvararen hade biträtt en anhållen person vid ett polisförhör under en helgdag. Högsta domstolen konstaterade att det inte fanns några föreskrifter som gav rätt till högre ersättning för arbetet. Enligt domstolen fick emellertid enligt 21 kap. 10 § rättegångsbalken timersättningen även i andra fall avvika från timkostnadsnormen. Eftersom det funnits ett starkt behov av försvararens medverkan under helgförhöret blev slutsatsen att det fanns anledning att avvika från timkostnadsnormen. Högsta domstolen bedömde att timersättningen borde motsvara vad som hade gällt om arbetet utförts med anledning av en häktningsförhandling under helgen och tillämpade en högre timersättning i enlighet med det. (Se ”Helgförhöret” NJA 1998 s. 507.)

16I avsaknad av någon tillämplig föreskrift blir alltså tolkningen av undantagsregeln i 21 kap. 10 § andra stycket – om att timersättningen får avvika från timkostnadsnormen om omständigheter av betydelse ger anledning till det – avgörande för frågan om en offentlig försvarare bör ha rätt till högre timersättning för arbete som utförs utanför ordinarie kontorstid.

17Förarbetena till undantagsbestämmelsen innehåller framför allt uttalanden om när avvikelse från timkostnadsnormen kan göras på grund av den skicklighet och omsorg som uppdraget utförts med. Det anges inte några exempel på vilka andra omständigheter av betydelse som kan ge anledning till avvikelse i höjande riktning. Förarbetena ger alltså ingen närmare ledning för i vilken mån arbete utanför ordinarie kontorstid ska anses som sådana omständigheter av betydelse som bör ge rätt till en högre ersättning. (Se prop. 1994/95:150 Bilaga 3 s. 7–11 och 13–14.)

18Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande som gällde ersättning till ett offentligt biträde, i ett mål enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, bedömt biträdets rätt till ersättning för arbete som biträdet utfört utanför ordinarie kontorstid. Arbetet avsåg ett telefonsamtal, som biträdet behövde ha med sin klient före en förhandling, som kunde genomföras först utanför ordinarie kontorstid eftersom klienten tidigare varit avviken. I målet var bestämmelserna om ersättning till rättshjälpsbiträde i 27 § rättshjälpslagen (1996:1619) tillämpliga. (Se HFD 2026 ref. 2.)

19Bestämmelserna om ersättning i 27 § första och femte styckena rättshjälpslagen är i princip likalydande med bestämmelserna i 21 kap. 10 § första–tredje styckena rättegångsbalken. Samma timkostnadsnorm är tillämplig och den undantagsregel som finns i 27 § första stycket rättshjälpslagen är likalydande med den i 21 kap. 10 § andra stycket rättegångsbalken. Även förarbetena såvitt gäller de bestämmelser om ersättning som är aktuella är gemensamma för paragraferna (se a. prop. s. 7–15).

20I det angivna avgörandet konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att det för offentliga biträden i allmän förvaltningsdomstol inte fanns någon särskild taxa som var avsedd att ersätta biträdet för arbete under kvällstid

eller helg. Domstolen tolkade sedan undantagsbestämmelsen i 27 § första stycket rättshjälpslagen. Tolkningen av den bestämmelsen borde utgå från bestämmelsens övergripande syfte; nämligen att säkerställa att offentliga biträden tillerkänns ersättning som framstår som skälig i det enskilda fallet. (Se HFD 2026 ref. 2 p. 17–19.)

21Ett offentligt biträde i mål av aktuellt slag fick, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, antas ha åtagit sig uppdraget under förutsättning att det i allt väsentligt skulle kunna utföras under ordinarie kontorstid. Det kunde dock uppstå situationer, utom det offentliga biträdets kontroll, som gjorde det nödvändigt för biträdet att arbeta även utanför ordinarie kontorstid för att kunna utföra uppdraget. I en sådan situation kunde det – för att ersättningen skulle vara skälig – finnas anledning att tillerkänna biträdet en högre timersättning för att kompensera henne eller honom för det arbete som förlagts till kvällstid eller helg. (Se HFD 2026 ref. 2 p. 20.)

Slutsatser om tolkningen av 21 kap. 10 § rättegångsbalken

22Det finns ett starkt intresse av en enhetlig lagtolkning av till sitt innehåll likalydande ersättningsbestämmelser inom angränsande områden, om inte områdena skiljer sig åt på något sätt som motiverar olika tolkningar.

23En skillnad mellan förhållandena inom det område som Högsta förvaltningsdomstolen bedömde och brottmålsområdet är att det inte fanns några myndighetsföreskrifter inom det område som Högsta förvaltningsdomstolen bedömde. Den skillnaden har emellertid ingen betydelse för tolkningen av den i rättegångsbalken lagfästa undantagsregeln för situationer som inte regleras av föreskrifter. Att Domstolsverket utfärdat föreskrifter, dvs. författningar på lägre nivå, som gäller för vissa situationer påverkar inte hur lagstiftningen ska tolkas i andra situationer. (Jfr p. 15.)

24Brottmålsprocessens särskilda karaktär, där krav på skyndsamhet och särskilda frister är vanligt förekommande kan medföra att en försvarare, i större utsträckning än vad som gäller för det område som bedömdes i rättsfallet från Högsta förvaltningsdomstolen, har att räkna med att arbete kan behöva utföras utanför ordinarie kontorstid (jfr HFD 2026 ref. 2 p. 17 och 20). Trots att så kan vara fallet måste det beaktas att lagstiftningen om ersättningen på de olika områdena har samma innehåll och övergripande syfte.

25Det sagda leder till att undantagsregeln i 21 kap. 10 § andra stycket rättegångsbalken bör tolkas i linje med slutsatsen i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande (se HFD 2026 ref. 2 p. 20). Det innebär att en utgångspunkt bör vara att det kan finnas anledning att tillerkänna försvararen en högre timersättning än timkostnadsnormen om det i ett mål uppkommer en situation utom en försvarares kontroll som gör det nödvändigt för försvararen att arbeta med målet utanför ordinarie kontorstid för att kunna utföra sitt uppdrag. Med tid utanför ordinarie kontorstid avses i detta sammanhang annan tid än vardagar mellan kl. 07.00 och 18.00.

26Den situation som bedömdes i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande, och som alltså var bakgrunden till domstolens slutsats, avsåg emellertid en kort insats av ett biträde som endast gick att genomföra utanför ordinarie kontorstid (se p. 18). Den typ av omständigheter som Högsta domstolen nu har att bedöma är bredare och innefattar mer omfattande arbete såsom inläsning av material, och annan förberedelse, inför en huvudförhandling. Mot denna bakgrund och eftersom det är fråga om en tolkning av en undantagsregel bör som ytterligare utgångspunkt gälla en restriktiv tolkning av vad som enligt lagtexten är att bedöma som omständigheter av betydelse som ger anledning att avvika från timkostnadsnormen. En restriktiv tolkning kan också förväntas bidra till att det skapas förutsättningar för en förutsebar och enhetlig tillämpning.

27Inom ramen för den restriktiva tolkning som ska göras är det endast omständigheterna i det aktuella målet och försvararens möjlighet att utifrån dem fullgöra uppdraget som ska ligga till grund för bedömningen av om situationen varit utanför försvararens kontroll och medfört att det varit nödvändigt för henne eller honom att arbeta utanför ordinarie kontorstid.

28Om förhållandena exempelvis är sådana att en försvarare inte har utrymme att utföra arbetsuppgifter som normalt sett ska kunna utföras under ordinarie kontorstid – såsom genomgång av bevisning och annan förberedelse inför en förhandling i ett mål – därför att försvararen har åtagit sig andra uppdrag som sammanfaller, är det inte omständigheterna i det aktuella målet som medför att arbetet förläggs utanför ordinarie kontorstid. I en sådan situation finns det alltså inte skäl för en höjd ersättning. Detsamma gäller om försvararen av andra skäl inte lämnat utrymme för att förbereda ett mål under ordinarie kontorstid eller om försvararen på grund av personliga förhållanden, såsom sjukdom, inte har kunnat utföra arbete under sådan tid.

29En försvarare som framställer ett yrkande om att ersättningen för arbete ska avvika från timkostnadsnormen har att självmant och tydligt ange de omständigheter utanför försvararens kontroll som gjort det nödvändigt för henne eller honom att förlägga visst arbete utanför ordinarie kontorstid för att kunna utföra sitt uppdrag.

Bedömningen i detta fall

30G.K. mottog utan förvarning ett tilläggsprotokoll som omfattade drygt 300 sidor på fredagen strax före kl. 14. Huvudförhandlingen i hovrätten var planerad att starta måndag morgon. Personen han företrädde var häktad och i målet fanns det flera tilltalade med andra försvarare. G.K. kontrollerade med åklagaren hur mycket av materialet som åklagaren avsåg att åberopa och fick beskedet att allt skulle åberopas som bevisning vid den kommande

förhandlingen. Enligt kostnadsräkningen arbetade han en timme med anledning av tilläggsprotokollet under ordinarie kontorstid på fredagen (se p. 4). Det fanns alltså tre timmars ordinarie kontorstid kvar att använda.

31Vid prövningen av kostnadsyrkandet är det endast omständigheterna i det nu aktuella målet och G.K.s möjlighet att utifrån dem fullgöra uppdraget som ska ligga till grund för bedömningen av om situationen varit utanför hans kontroll och medfört att det varit nödvändigt för honom att arbeta utanför ordinarie kontorstid (se p. 27 och 28).

32Omständigheterna i brottmålet får anses ha varit sådana att det uppstått en situation utanför G.K.s kontroll som gjort det nödvändigt för honom att under drygt tre timmar utanför ordinarie kontorstid utföra arbete med anledning av det nya materialet. Han har därför rätt till en högre timersättning för detta arbete.

33När det gäller timersättningens storlek får det, i avsaknad av annat jämförbart underlag, anses skäligt att fastställa den till ett belopp som motsvarar vad som hade utgått enligt Domstolsverkets föreskrifter om arbetet skett till följd av en häktningsförhandling under helg eller ett polisförhör utanför ordinarie kontorstid. 34. G.K. ska därför tillerkännas ersättning med 3 175 kr per timme för 3,25 timmars arbete. Hovrättens beslut ska ändras i enlighet med det.

I avgörandet har deltagit justitieråden Stefan Johansson, Malin Bonthron, Christine Lager (referent, skiljaktig), Erik Sjöman (skiljaktig) och Tobias Eriksson. Föredragande har varit justitiesekreteraren Jonatan Skörd.

SKILJAKTIG MENING

Justitieråden Christine Lager och Erik Sjöman är skiljaktiga när det gäller motiveringen. De anser att p. 27 och 28 ska ha följande lydelse, att tre ytterligare punkter – p. 28 a, 28 b och 28 c – med följande lydelse ska läggas till efter p. 28 samt att p. 31 och 32 under rubriken ”Bedömningen i detta fall” ska ha följande lydelse. I övriga delar är de eniga med majoriteten.

27Inom ramen för den restriktiva tolkning som ska göras är det i regel endast omständigheterna i det aktuella målet och försvararens möjlighet att utifrån dem fullgöra uppdraget som ska ligga till grund för bedömningen av om situationen varit utanför försvararens kontroll och medfört att det varit nödvändigt för henne eller honom att arbeta utanför ordinarie kontorstid.

28Om förhållandena exempelvis är sådana att en försvarare inte har utrymme att utföra arbetsuppgifter som normalt sett ska kunna utföras under ordinarie kontorstid – såsom genomgång av bevisning och annan förberedelse inför en förhandling i ett mål – därför att försvararen har åtagit sig andra uppdrag som sammanfaller, är det inte omständigheterna i det aktuella målet som medför att arbetet förläggs utanför ordinarie kontorstid. I en sådan situation finns alltså i regel inte skäl för en höjd ersättning.

28 a. För att tillgodose lagregelns övergripande syfte, dvs. att tillförsäkra försvararen skälig ersättning för sitt arbete, bör emellertid i vissa speciella situationer hänsyn kunna tas även till särskilda omständigheter utanför det aktuella målet. För att detta ska vara motiverat ska det vara fråga om att åklagaren vidtagit en oförutsedd processhandling i det aktuella målet som brådskande krävt försvararens åtgärder. Då bör det beaktas om försvararen varit upptagen av en pågående domstolsförhandling i ett annat mål eller ett

pågående polisförhör eller liknande myndighetsförhör hänförligt till ett annat mål och därför inte haft möjlighet att under ordinarie kontorstid utföra det ytterligare arbete som åklagarens oförutsedda processhandling krävt.

28 b. Om således åklagaren vidtar en oförutsedd processhandling som kräver brådskande arbete av försvararen – och den ordinarie kontorstid som annars skulle kunna ha använts till detta inte är tillgänglig eftersom försvararen då är upptagen i en pågående domstolsförhandling eller ett sådant förhör som anges ovan – blir försvararen hänvisad till att utföra arbetet utanför ordinarie kontorstid. För att tillgodose försvararens rätt till skälig ersättning för sitt arbete bör därför i en sådan situation även en restriktiv tolkning av undantagsbestämmelsen kunna medföra en högre ersättning än enligt timkostnadsnormen.

28 c. Att försvararen varit upptagen av andra skäl hänförliga till omständigheter utanför det aktuella målet ska däremot inte beaktas. Om försvararen exempelvis på grund av personliga förhållanden, såsom sjukdom, inte kunnat utföra arbete under ordinarie kontorstid utgör det alltså inte sådana omständigheter som hänsyn bör tas till. I sådana situationer kan det snarare bli fråga om att försvararen är förhindrad att utföra sitt uppdrag.

31Vid prövningen av kostnadsyrkandet är det i regel endast omständigheterna i det nu aktuella målet och G.K.s möjlighet att utifrån dem fullgöra uppdraget som ska ligga till grund för bedömningen av om situationen varit utanför hans kontroll och medfört att det varit nödvändigt för honom att arbeta utanför ordinarie kontorstid. Undantagsvis kan emellertid i enlighet med vad som angivits ovan, hänsyn tas till vissa särskilda omständigheter utanför det aktuella målet.

32G.K. har framfört att hans fredag redan var inplanerad när tilläggsprotokollet kom och att han därför inte hade möjlighet att arbeta mer än en timme med det nya materialet under ordinarie kontorstid. Även om åklagarens oförutsedda processhandling medförde att han brådskande behövde utföra ytterligare arbete i målet har han inte anfört att han var förhindrad att arbeta ytterligare under fredagen på grund av att han var upptagen i en domstolsförhandling eller av ett polisförhör eller liknande myndighetsförhör. Det innebär att han inte har rätt till en högre timersättning för tid motsvarande de tre timmar som återstod av ordinarie kontorstid under fredagen. För arbete därutöver som han utförde under söndagen, dvs. drygt tre timmar, får det anses ha uppstått en sådan situation utanför G.K.s kontroll som gjorde det nödvändigt för honom att utföra arbete utanför ordinarie kontorstid. Han har därför rätt till högre ersättning för detta arbete.