NJA 1998 s. 507

Sedan en anhållen misstänkt vägrat att yttra sig vid polisförhör utan sin försvarares medverkan, har den offentlige försvararen biträtt vid förhör under en söndag, varefter häktningsförhandling hållits under måndagen. Omständigheterna har ansetts ge anledning till avvikelse från den av regeringen fastställda timkostnadsnormen vid bestämmande av ersättning till försvararen. 21 kap 10 § RB.

TR:n

I mål vid Malmö TR mellan allmän åklagare och J.O. angående ansvar för grov misshandel m m var advokaten B.N. offentlig försvarare för J.O..

B.N. begärde ersättning för sitt arbete och kostnader med 64 973 kr, varav 6 533 kr avsåg ersättning under helgdag under 3,25 timmar; yrkandet avsåg i övrigt ersättning för arbete under normal arbetstid i 27 timmar med 27 108 kr samt ersättning för tidsspillan och utlägg, 31 332 kr.

Domskäl

TR:n (ordf rådmannen Riis och tre nämndemän) meddelade dom d 5 nov 1996. I domskälen anfördes beträffande B.N:s yrkande om ersättning: Rätten finner att B.N. har överarbetat målet och tillerkänner honom - vad gäller arbete - endast ersättning för tjugo timmars arbete.

Domslut

Domslut. J.O. dömdes för grov misshandel och hot mot tjänsteman till fängelse 2 år.

B.N. tillerkändes ersättning av allmänna medel med 51 412 kr, varav 20 080 kr för arbete samt 31 332 kr för tidsspillan och utlägg. Ordföranden var skiljaktig i fråga om ersättning åt B.N.: Jag menar att det saknas underlag för att säga att 27 timmars arbete får anses vara en överarbetning av målet och vill därför tillerkänna B.N. ersättning i enlighet med inlämnad kostnadsräkning.

HovR:n över Skåne och Blekinge

B.N. överklagade i HovR:n över Skåne och Blekinge och yrkade att HovR:n skulle tillerkänna honom ersättning för arbete med vid TR:n yrkat belopp, 33 641 kr.

Domstolsverket bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Abelson, adj led rådmannen Gilljam och hovrättsassessorn Björkman Ragnarson, referent) anförde i beslut d 25 mars 1997: B.N. yrkade vid TR:n ersättning för arbete under sammanlagt 30,25 timmar, varav 3,25 timmar avsåg arbete under söndagen d 29 sept 1996. För dessa 3,25 timmar begärde B.N. förhöjd ersättning med 2 010 kr per arbetad timme, dvs med sammanlagt 6 533 kr. Enligt kostnadsräkningen avsåg detta arbete bl a telefonkontakt med häktet i Malmö, telefonsamtal med förhörsledaren, biträde åt huvudmannen vid polisförhör, efterföljande sammanträffanden med huvudmannen och förhörsledaren, telefonsamtal med huvudmannens mor samt uttag av pengar på automat åt huvudmannen.

B.N. har i HovR:n anfört bl a följande. Ärendet inleddes för hans del söndagen d 29 sept 1996 med att han på sin telefonsvarare fick motta besked av en anhörig till J.O. och att han därefter fick kontakt med förhörsledaren i Malmö. Han fick då veta att J.O., som gripits och anhållits under natten till lördagen, upprepade gånger vägrat att uttala sig och delta i polisförhör utan föregående överläggning med och närvaro vid förhör av offentlig försvarare. Med de tidsfrister för åklagarens ställningstagande i frågan om häktningsframställning skulle göras och med hänsyn till andra berördas arbetssituation, t ex förhörsledarens, saknades möjlighet eller skäl till att utföra arbetet vid annat tillfälle än under söndagen. Hans ordinarie arbetstid under morgonen på måndagen var dessutom upptagen av andra åtaganden. Såvitt han förstår skall "helgtaxa" tillämpas om arbete som utförts under en helg inte kunnat utföras vid annan tidpunkt. Så var förhållandet i detta fall, även utan beaktande av hans andra åtaganden under måndagens morgon.

Domstolsverket har anfört: Med hänsyn till uppdragets art och omfattning är den ersättning som B.N. tillerkänts av TR:ns majoritet skälig. Beträffande det arbete som utförts under en söndag finner Domstolsverket inte någon bärande anledning för att detta arbete inte skulle kunnat anstå till kommande vardag, dvs. under advokatens ordinarie arbetstid, särskilt då häktningsförhandling inte ägde rum förrän kl 14.00 påföljande dag. Det finns därför inte skäl att frångå normal timtaxa för det arbete som uträttades under söndagen.

Av handlingarna i TR:ns akt framgår följande. J.O. greps lördagen d 28 sept 1996 kl 00.15 och anhölls kl 04.10.1 ett förhörsprotokoll samma dag kl 13.30 anges att J.O. önskade B.N. som försvarare samt att han inte ville göra några uttalanden förrän han fått kontakt med denne. Dessa ståndpunkter vidhöll J.O. vid förnyat förhör söndagen d 29 sept kl 09.30. Häktningsframställning gentemot J.O. gjordes av åklagaren och inkom även till TR:n samma dag. Häktningsförhandling hölls måndagen d 30 sept 1996 kl 14.00.

HovR:n gör följande bedömning.

Av kostnadsräkningen framgår att B.N. - utöver arbetet under 3,25 timmar söndagen d 29 sept 1996 - lagt ner arbete på målet under ytterligare 27 timmar. Av TR:ns akt och av kostnadsräkningen kan utläsas att B.N. deltagit i huvudförhandling under drygt 6 timmar och två häktningsförhandlingar om sammanlagt 1 timme och 10 minuter. Dessutom har B.N., förutom vid polisförhöret d 29 sept, varit närvarande vid ytterligare polisförhör, eftersom hans huvudman vägrat att uttala sig utan B.N:s medverkan. B.N. har även deltagit vid två konfrontationsförhör. Av betydelse är vidare att B.N:s huvudman, som är tämligen ung, mot sitt nekande dömts till ett längre frihetsberövande för relativt allvarlig brottslighet samt att denne varit frihetsberövad med restriktioner under mer än en månads tid. Detta förhållande har motiverat vissa insatser av kurativ karaktär som bör berättiga B.N. till ersättning.

Mot bakgrund av bl a det anförda finner HovR:n att den av B.N. angivna tidsåtgången för arbete är rimlig. Han bör därför tillerkännas ersättning för det antal timmar som han utfört arbete, dvs för 30,25 timmar.

När det gäller B.N:s yrkande om förhöjd ersättning för 3,25 timmars arbete under söndagen d 29 sept 1996 är att beakta följande. Enligt 21 kap 10 § RB skall ersättning för arbete åt offentlig försvarare bestämmas med tillämpning av den timkostnadsnorm som regeringen fastställer. Denna timkostnadsnorm har bestämts till 1 004 kr. På grundval av denna och med stöd av 22 § rättshjälpsförordningen (1979:938) har Domstolsverket fastställt brottmålstaxa i tingsrätt och hovrätt (DVFS 1996:13, B 32). Av punkt 1 andra stycket i denna framgår att vad som anges i första stycket om taxans tillämpningsområde samt i övrigt i taxan om taxebelopp, m m inte gäller då ersättning skall bestämmas till offentlig försvarare för arbete som utförts i anledning av häktningsförhandling som ägt rum under bl a söndag. I dessa fall utgår särskild ersättning enligt punkt 7. I punkt 7 i taxan anges att i mål där helgförhandling ägt rum erhåller den offentlige försvararen ersättning för arbete som under bl a söndag lagts ned i anledning av förhandlingen med 2 010 kr för varje arbetad timme. Denna bestämmelse har i NJA 1989 s 266 ansetts som tillämplig på arbete som offentlig försvarare utfört under en helgdag för att överklaga ett efter förhandling under samma helg meddelat häktningsbeslut.

I förevarande fall har B.N. deltagit vid polisförhör söndagen d 29 sept 1996 och har alltså onekligen utfört arbete på en "helgdag". Emellertid har någon helgförhandling inte ägt rum och arbetet har inte företagits i anledning av en helgförhandling. Med hänsyn härtill kan B.N. inte på grundval av brottmålstaxans föreskrifter i punkt 7 om helgförhandling tillerkännas ersättning med 2 010 kr per arbetad timme den dagen.

Enligt 21 kap 10 § RB gäller vidare att timersättningen får avvika från timkostnadsnorm, om för närvarande 1 004 kr, om den skicklighet och den omsorg som uppdraget har utförts med eller andra omständigheter av betydelse ger anledning till det.

B.N. har deltagit vid polisförhör söndagen d 29 sept 1996 på grund av huvudmannens vägran att uttala sig vid förhör utan medverkan av försvarare. B.N:s deltagande vid förhör då synes också ha varit i enlighet med förhörsledarens önskemål. Det torde dock aldrig ha diskuterats eller varit aktuellt med någon häktningsförhandling under söndagen. HovR:n anser att vad B.N. har anfört om skälen till att han infann sig vid förhör och lagt ned annat arbete på målet under söndagen inte utgör sådana betydande omständigheter som ger anledning att med hänsyn därtill i höjande riktning frångå den fastställda timkostnadsnormen om 1 004 kr såvitt gäller arbetet den dagen.

På grund av det anförda kan B.N:s yrkande om ersättning med 2 010 kr per timme för arbetet d 29 sept 1996 inte vinna bifall.

B.N. bör alltså totalt sett erhålla ersättning för arbete under 30,25 timmar med 1 004 kr per timme.

HovR:n ändrar på det sättet TR:ns beslut att HovR:n tillerkänner B.N. ersättning av allmänna medel för arbete med 30 371 kr, dvs med ytterligare 10 291 kr. Denna kostnad skall stanna på staten.

HovR:n anser att det finns särskilda skäl för en prövning om tillstånd skall ges enligt 54 kap 10 § 1 st 1 RB och tillåter därför att detta beslut överklagas.

B.N. överklagade och yrkade helt bifall till sitt i HovR:n framställda ersättningsyrkande.

Domstolsverket (DV) bestred ändring. Verket anförde bl a:

DV gör gällande i enlighet med ordalydelsen att det är förekomsten av under helgen hållen förhandling som medför att den s k helgtaxan skall tillämpas. Det var i NJA 1989 s 266 också ordalagen i brottmålstaxan som tillmättes avgörande betydelse.

Av advokat B.N:s överklagande framgår att det inte förekommit någon diskussion mellan åklagaren och B.N. om en under helgen hållen häktningsförhandling. DV finner anledning att fästa vikt vid detta sakförhållande.

Det arbete som utförts har därför under alla förhållanden inte skett i anledning av en samma helg hållen häktningsförhandling eller ens en planerad sådan.

Om helgförhandling inte förekommer är som huvudregel den i övrigt gällande ersättningsnormen om f n 1 004 kr per timme tillämplig. Så är fallet här, anser DV --

Såvitt framkommit var det inte aktuellt att hålla häktningsförhandling i målet under söndagen. DV ifrågasätter därför i sig också om det för uppdragets fullgörande var nödvändigt att vidta samtliga åtgärder som skedde under söndagen.

DV anmärker att t ex kurativa åtgärder eller mer praktiska åtgärder - som då B.N. tagit ut pengar åt huvudmannen - under en helg blir orimligt kostnadskrävande om de skall, såsom yrkats, arvoderas med 2 010 kr per timme.

I de fall förhöjd ersättning utgår - alltså då helgförhandling skett - bör en försvarare enligt DV:s uppfattning inskränka sina åtgärder till de för uppdraget i det skedet nödvändiga.

Sveriges Advokatsamfund avgav yttrande i målet. I yttrandet anfördes:

Såsom HovR:n funnit utgör ordalydelsen i brottmålstaxan hinder mot att med stöd av denna tillerkänna B.N. den begärda ersättningen. Av handlingarna i målet framgår emellertid att det aktuella arbetet bestått i närvaro, i enlighet med förhörsledarens och klientens önskemål, vid förhör inför en planerad häktningsförhandling samt därmed sammanhängande arbete och att detta inte kunnat äga rum under ordinarie arbetstid. Det måste anses vara av utomordentlig vikt att ett förhör kommer till stånd med en anhållen person före en eventuell häktningsförhandling. En beaktansvärd möjlighet är att de härvid framkomna uppgifterna kan komma att förkorta frihetsberövandet. Att B.N. mot denna bakgrund utfört helgarbete måste enligt advokatsamfundets mening anses vara sådana omständigheter av betydelse som enligt 21 kap 10 § RB utgör skäl för avvikelse från den eljest gällande timkostnadsnormen.

Vad härefter gäller storleken av den begärda ersättningen synes inga bärande skäl finnas för att göra åtskillnad mellan ersättning för nu aktuellt arbete och för sådant som utförts i samband med helgförhandling.

Med stöd av det anförda uttalar advokatsamfundet som sin mening att B.N. bör tillerkännas den begärda ersättningen.

Målet föredrogs.

Föredraganden, RevSekr Johansson, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Skäl. B.N. har begärt ersättning av allmänna medel för att han under eftermiddagen söndagen d 29 sept 1996 utförde arbete som bestod i biträde åt en anhållen vid polisförhör och vissa ytterligare åtgärder i anslutning till förhöret. Frågan i målet är om han för detta arbete skall få ersättning enligt högre timtaxa än som motsvarar den av regeringen fastställda timkostnadsnormen.

Eftersom arbetet inte företogs med anledning av en helgförhandling kan, som HovR:n funnit, B.N. inte tillerkännas höjd timersättning med stöd av brottmålstaxans föreskrifter om särskild ersättning vid helgförhandling. Enligt 21 kap 10 § RB får emellertid timersättningen även i andra fall avvika från timkostnadsnormen, om den skicklighet och den omsorg som uppdraget har utförts med eller andra omständigheter av betydelse ger anledning till det.

B.N:s huvudman hade under lördagen och söndag förmiddag vägrat att uttala sig vid förhör utan kontakt med sin försvarare. Det får därför antas att något meningsfullt förhör inte hade kunnat hållas utan B.N:s medverkan, som också synes ha stått i överensstämmelse med förhörsledarens önskemål. Det måste förutsättas ha varit av värde för utredningen att ett sådant förhör kom till stånd innan häktningsframställning gjordes. En sådan framställning gjordes redan under söndagen och häktningsförhandling hölls dagen därpå. Med hänsyn till kravet på en skyndsam handläggning av häktningsfrågor hade förhöret inte utan olägenhet kunnat anstå.

Av det anförda följer att det funnits ett så starkt behov av B.N:s medverkan under söndagen att omständigheterna ger anledning att avvika från timkostnadsnormen vid bestämmande av ersättning. Eftersom arbetet utförts under en helg, bör timersättningen motsvara vad som vid tillfället skulle ha utgått enligt helgförhandlingstaxan, dvs 2 010 kr per timme. Samtliga de åtgärder som B.N. utförde under söndagen får därvid anses berättiga till denna timersättning.

På grund av det anförda skall B.N:s ersättningsyrkande bifallas. Han skall således erhålla ytterligare ersättning av allmänna medel med 3 270 kr för arbete.

Domslut

HD:s avgörande. Med ändring av HovR:ns beslut tillerkänner HD B.N. ytterligare ersättning av allmänna medel med 3 270 kr för arbete. Denna kostnad skall stanna på staten.

HD (JustR:n Magnusson, Lind, Munck, referent, Danelius och Westlander) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.

HD:s beslut meddelades d 4 sept 1998 (mål nr Ö 1606/97).