Rättshjälpslag (1996:1619)

Departement
Justitiedepartementet DÅ
Utfärdad
1996-12-05
Ändring införd
SFS 1996:1619 i lydelse enligt SFS 2016:682
Ikraft
1997-12-01
Upphäver
Rättshjälpslag (1972:429)
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2021-11-16
  • DVFS 1997:14: Domstolsverkets föreskrifter för beräkning av grundavgift och tilläggsavgift när fysisk person söker allmän rättshjälp

Inledande bestämmelser

1 §  I denna lag finns bestämmelser om rättshjälp och rådgivning.

2 §  Rättshjälp får beviljas i en rättslig angelägenhet om förutsättningarna i 6-8 §§ är uppfyllda.

[S2]För att rättshjälp skall beviljas krävs att rådgivning enligt 4 § har lämnats i angelägenheten i minst en timme, om inte sådan rådgivning är uppenbart obehövlig eller det finns något annat särskilt skäl.

[S3]I 9 § finns bestämmelser om rättshjälpens förhållande till rättsskyddsförsäkringar. I 10-13 §§ finns bestämmelser om när rättshjälp inte får beviljas och när det krävs särskilda skäl för rättshjälp. I 21 och 22 §§ finns särskilda bestämmelser om rättshjälp till offer för sexualbrott när angelägenheten skall behandlas utomlands. I 22 a-22 d §§ finns särskilda bestämmelser om rättshjälp i vissa gränsöverskridande angelägenheter. Lag (2004:738).

Prop. 2003/04:87: I paragrafens första och andra stycken anges förutsättningar för att rättshjälp skall få beviljas. Styckena är oförändrade.

I tredje stycket, som ger en orientering om var man kan återfinna ytterligare eller andra förutsättningar som skall vara uppfyllda för att

rättshjälp skall beviljas, har en hänvisning tagits in till de särskilda ...

  • NJA 1999 s. 149:Fråga om förutsättningarna för beviljande om rättshjälp i mål om äktenskapsskillnad m m (I-III).
  • RH 2012:81:Part som har beviljats rättshjälp i ett vårdnadsmål har därefter ansökt om ny rättshjälp i ärende gällande verkställighet av ett beslut i vårdnadsmålet. Då ansökan har ansetts innefatta en annan rättslig angelägenhet än den i vårdnadsmålet har ansökan bifallits.
  • RH 1998:29:Fråga om rättshjälp där sökanden har rättsskyddsförsäkring som dock inte omfattar den rättsliga angelägenheten. Tillika fråga om rådgivning vore uppenbart obehövlig eller inte obligatorisk av annat särskilt skäl
  • RH 1998:25:Kravet på rådgivning i nya rättshjälpslagen.

2 a §  Rättshjälp ska beviljas under de förutsättningar som anges i artikel 46 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet eller i artikel 15 i Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar, om den rättssökande behöver juridiskt biträde och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt. I ett sådant fall tillämpas inte 2 och 69 §§, 11 §2 och 2325 §§. Lag (2012:449).

Prop. 2010/11:120: Paragrafen, som är ny, reglerar rätten till rättshjälp för en rättssökande som vänder sig till en centralmyndighet med en ansökan enligt underhållsförordningen avseende förälders underhåll till ett barn under 21 år. Rättshjälp som beviljas med stöd av denna bestämmelse är kostnadsfri. För tydlighets skull tas bestämmelsen in redan vid de grundläggande reglerna om rätten till rättshjälp och inte i anslutning till 22 a–22 d §§. Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2010/11:120#S8" ...

3 §  Rättshjälp beviljas efter ansökan av den rättssökande. Ansökan skall vara skriftlig och innehålla de uppgifter som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Rådgivning

4 §  Rådgivning enligt denna lag lämnas i en rättslig angelägenhet av en advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå i sammanlagt högst två timmar. Rådgivning kan också lämnas av någon annan som kan förordnas som rättshjälpsbiträde enligt 26 §.

[S2]Rådgivning lämnas mot en avgift som betalas till den som lämnar rådgivningen. Den som har lämnat rådgivning får sätta ned avgiften till hälften om den rättssökandes ekonomiska förhållanden ger anledning till det.

[S3]Är den rättssökande underårig får avgiften sättas ned till noll, om sökandens ekonomiska förhållanden ger anledning till det.

[S4]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare bestämmelser om rådgivningsavgift och nedsättning av rådgivningsavgift. Lag (1999:63).

Prop. 1998/99:10: Det nya tredje stycket innebär att en rättssökande som är underårig helt kan befrias från rådgivningsavgift. Liksom gällde för avgiftsbefrielse enligt 1972 års rättshjälpslag är avsikten att bestämmelsen skall tillämpas restriktivt. Vid nedsättning av rådgivningsavgiften har den som lämnar rådgivning enligt 5 § möjlighet att få ersättning av staten för mellanskillnaden mellan hel avgift och den nedsättning som görs. Som framgår av bestämmelsen är det den som lämnar rådgivning som beslutar ...

  • NJA 1999 s. 149:Fråga om förutsättningarna för beviljande om rättshjälp i mål om äktenskapsskillnad m m (I-III).

5 §  Den som har lämnat rådgivning har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för de kostnader för tolk och översättning som rådgivningen kan ha krävt. Om rådgivning har skett mot nedsatt avgift enligt 4 § andra och tredje styckena, kan den som har lämnat rådgivning få ersättning av allmänna medel.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare bestämmelser om ersättning enligt första stycket. Lag (2000:273).

Allmänna förutsättningar för rättshjälp

6 §  Rättshjälp får beviljas en fysisk person vars ekonomiska underlag enligt 38 § inte överstiger 260 000 kr.

[S2]Rättshjälp får även beviljas ett dödsbo om det finns synnerliga skäl. I 14 § finns bestämmelser om övergång av rättshjälp till dödsbo. Lag (1999:63).

Prop. 1998/99:10: Ä ndringen innebär att gränsen för rätt till rättshjälp höjs från 210 000 kr till 260 000 kr.

  • RÅ 2004:117:Ett beslut om beviljande av rättshjälp, som tingsrätt meddelat i ett pågående mål om äktenskapsskillnad m.m., har inte ansetts omfatta ett hos förvaltningsdomstol senare anhängiggjort mål om utbekommande av allmän handling.
  • RH 2022:9:Dagsbotsbeloppets storlek har inte satts ned på grund av att den tilltalade saknar inkomst när denne i närtid haft en förhållandevis hög lön och den nedsatta inkomsten beror på den tilltalade har beslut att investera pengar i egen näringsverksamhet genom att starta ett nytt bolag. Av samma anledning har den tilltalade inte haft rätt till rättshjälp, vilket fått till följd att han ska återbetala kostnaderna för målsägandebiträde och försvarare.
  • RH 1999:40:Ansökan av dödsbo, som företräds av boutredningsman, om rättshjälp har lämnats utan bifall eftersom dödsboet har ansetts kunna tillvarata sin rätt genom boutredningsmannen och därför inte ha behov av juridiskt biträde.

7 §  Rättshjälp får beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt.

[S2]Rättshjälp får inte beviljas i sådana angelägenheter där hjälp genom offentlig försvarare eller offentligt biträde kan komma i fråga.

  • NJA 1999 s. 149:Fråga om förutsättningarna för beviljande om rättshjälp i mål om äktenskapsskillnad m m (I-III).
  • NJA 2001 s. 911:I ärende om verkställighet av utländsk dom avseende underhåll till barn har rättshjälp inte ansetts kunna beviljas enbart för att bekosta en översättning av domen till svenska. Behovet av ekonomisk hjälp för detta ändamål har ansetts kunna tillgodoses genom att rätten låter översätta domen.
  • RÅ 2004:117:Ett beslut om beviljande av rättshjälp, som tingsrätt meddelat i ett pågående mål om äktenskapsskillnad m.m., har inte ansetts omfatta ett hos förvaltningsdomstol senare anhängiggjort mål om utbekommande av allmän handling.
  • RH 2012:5:Tingsrätten avslog ansökan om rättshjälp. Efter överklagande bedömde hovrätten att det fanns förutsättningar att bevilja rättshjälp. Hovrätten undanröjde tingsrättens avslagsbeslut och återförvisade ärendet för fortsatt handläggning, detta med hänsyn till att det föreslagna rättshjälpsbiträdet hade begärt förhandsbesked om sin rätt till ersättning.
  • RÅ 2010 not 32:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Prövningstillstånd i kammarrätt beviljades i fråga om rättshjälp vid återkrav av assistansersättning (prejudikatskäl) / Rättshjälp (fråga om funktionshindrad hade bort beviljas rättshjälp vid återkrav av assistansersättning, prejudikatskäl)
  • MÖD 2003:66:Rättshjälp enligt rättshjälpslagen-----En klagande i målet om Hallandsåsen ansökte hos Miljööverdomstolen om rättshjälp, vilket avslogs. Domstolen uttalade därvid att med hänsyn till att bevisbördan i ansökningsmål åligger sökanden och att domstolen i dessa mål har en långtgående utredningsskyldighet, får behovet av juridiskt biträde i denna typ av miljömål antas vara begränsat.
  • RÅ 2010 not 3:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Rättshjälp skulle beviljas en sökande med stora språksvårigheter (prejudikatskäl) / Rättshjälp i mål om arbetslöshetsförsäkring (sökanden hade stora språksvårigheter, prejudikatskäl) / Kammarrätt borde i mål om arbetslöshetsförsäkring ha meddelat prövningstillstånd rörande frågan om rättshjälp åt en sökande med stora språksvårigheter (prejudikatskäl)
  • AD 2006 nr 116:En arbetssökande A ansåg sig ha blivit utsatt för könsdiskriminering i samband med ett anställningsförfarande. A väckte talan mot arbetsgivaren vid tingsrätten utan att först ha vänt sig till Jämställdhetsombudsmannen (JämO). Tingsrätten avslog A:s ansökan om rättshjälp. Arbetsdomstolen har fastställt tingsrättens beslut med motiveringen att det som regel bör krävas att den rättssökande i första hand söker utnyttja det rättsskydd som tillhandahålls av JämO.
  • RH 1999:40:Ansökan av dödsbo, som företräds av boutredningsman, om rättshjälp har lämnats utan bifall eftersom dödsboet har ansetts kunna tillvarata sin rätt genom boutredningsmannen och därför inte ha behov av juridiskt biträde.
  • RÅ 2003:56:Rättshjälp har inte beviljats i mål om skattetillägg.

8 §  Rättshjälp får beviljas endast om det med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse, tvisteföremålets värde och omständigheterna i övrigt är rimligt att staten bidrar till kostnaderna.

  • NJA 2007 s. 479:Rättshjälp har beviljats svaranden i ett mål om skadestånd på grund av förtal. 8 § rättshjälpslagen (1996:1619).
  • NJA 2006 s. 569:Prövning av rimlighetskriteriet i 8 § rättshjälpslagen (1996:1619) (I och II). Tillika fråga om en tillämpning av 8 § rättshjälpslagen i en gränsöverskridande tvist är förenlig med det s.k. rättshjälpsdirektivet (2003/8/EG) (II).
  • RÅ 2004:117:Ett beslut om beviljande av rättshjälp, som tingsrätt meddelat i ett pågående mål om äktenskapsskillnad m.m., har inte ansetts omfatta ett hos förvaltningsdomstol senare anhängiggjort mål om utbekommande av allmän handling.
  • RÅ 2010 not 32:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Prövningstillstånd i kammarrätt beviljades i fråga om rättshjälp vid återkrav av assistansersättning (prejudikatskäl) / Rättshjälp (fråga om funktionshindrad hade bort beviljas rättshjälp vid återkrav av assistansersättning, prejudikatskäl)
  • NJA 2004 s. 276:Fråga om det är rimligt att staten bidrar till kostnaderna för rättshjälp till svarande i vårdnadsmål i fall där vårdnadsfrågan tidigare varit föremål för rättslig prövning.
  • RH 1998:100:Fråga om allmän rättshjälp vid s.k. sidoordnad näringsverksamhet.
  • RH 2014:2:Det har inte ansetts rimligt att staten bidrar till kostnaden genom att bevilja rättshjälp för en talan om bättre rätt till aktier, värda 100 000 kr, då dessa medvetet och oriktigt registrerats på annan (bulvanliknande förhållande) och detta har ansetts utgöra en sådan ekonomisk transaktion som inte kan sägas ha med den rättssökandes vardagliga välfärd att göra.
  • NJA 1999 s. 465:Fråga om tillämpning av 8 § rättshjälpslagen (1996:1619).
  • RÅ 2010 not 3:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Rättshjälp skulle beviljas en sökande med stora språksvårigheter (prejudikatskäl) / Rättshjälp i mål om arbetslöshetsförsäkring (sökanden hade stora språksvårigheter, prejudikatskäl) / Kammarrätt borde i mål om arbetslöshetsförsäkring ha meddelat prövningstillstånd rörande frågan om rättshjälp åt en sökande med stora språksvårigheter (prejudikatskäl)

Rättshjälpens förhållande till rättsskyddsförsäkringar

9 §  Rättshjälp får inte beviljas, om den rättssökande har en rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar angelägenheten.

[S2]Om den rättssökande saknar rättsskydd enligt första stycket men med hänsyn till sitt försäkringsskydd i övrigt eller sina ekonomiska och personliga förhållanden borde ha haft ett sådant skydd, får rättshjälp beviljas endast om det finns särskilda skäl med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse för den rättssökande.

  • NJA 2011 s. 15:Underåriga rättssökande som omfattas av rättsskyddet i moderns hemförsäkring har ansetts inte kunna beviljas rättshjälp, när modern, som är de underårigas ställföreträdare, har underlåtit att ta rättsskyddet i anspråk.
  • NJA 2015 s. 352:Rättshjälp. När ett besked har lämnats om att rättsskydd begärts, får tidpunkten för beskedet läggas till grund för prövning av rättshjälpsbiträdets ersättning för arbete före ansökan, om ansökan har gjorts utan dröjsmål efter försäkringsbolagets avböjande.
  • RH 1999:94:Rättshjälp har inte ansetts kunna beviljas trots att sökandena utnyttjat sina respektive rättsskyddsförsäkringar upp till dess maximala belopp
  • NJA 2000 s. 400:En rättssökande har i en pågående tvist kunnat utnyttja en rättsskyddsförsäkring. Rättshjälp har inte beviljats i angelägenheter när förmånerna enligt försäkringen har uttömts.
  • RH 1998:100:Fråga om allmän rättshjälp vid s.k. sidoordnad näringsverksamhet.
  • NJA 2000 s. 113:Fråga om det föreligger särskilda skäl att bevilja rättshjälp för en näringsidkare. Det har inte ansetts kunna krävas att näringsidkaren skulle ha tecknat rättsskyddsförsäkring innan rättshjälpslagen (1996:1619) trädde i kraft.
  • NJA 2006 s. 655:En ansökan om rättshjälp i en rättslig angelägenhet rörande klander av skiljedom får inte avslås med stöd av 9 § rättshjälpslagen (1996:1619) på den grunden att den rättssökande åtnjutit rättsskydd i den angelägenhet som omfattade skiljeförfarandet. Även frågor om tillämpningen av fullföljdsförbudet i 43 § andra stycket lagen (1996:116) om skiljeförfarande.
  • AD 2006 nr 116:En arbetssökande A ansåg sig ha blivit utsatt för könsdiskriminering i samband med ett anställningsförfarande. A väckte talan mot arbetsgivaren vid tingsrätten utan att först ha vänt sig till Jämställdhetsombudsmannen (JämO). Tingsrätten avslog A:s ansökan om rättshjälp. Arbetsdomstolen har fastställt tingsrättens beslut med motiveringen att det som regel bör krävas att den rättssökande i första hand söker utnyttja det rättsskydd som tillhandahålls av JämO.
  • RH 1998:64:Fråga om en person, som har ådragit sig skulder till följd av bl.a. spelberoende och som helt saknat försäkringsskydd, med hänsyn till sina ekonomiska och personliga förhållanden borde ha haft en rättsskyddsförsäkring. - Hinder har inte ansetts föreligga mot att bevilja rättshjälp.
  • RH 1998:26:Fråga om en person som avtjänar fängelsestraff och saknar bostad under kortare tid, varunder hans bohag är magasinerat, borde ha haft försäkring med rättsskyddsmoment; även fråga om bedömningen av den sökandes ekonomiska och personliga förhållanden vid prövningen om rättshjälp skall beviljas.
  • NJA 1999 s. 712:Den som är beroende av försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen och saknar egendom värd att försäkra har inte ansetts ha anledning att teckna försäkring med rättsskydd. Rättshjälp har beviljats.
  • NJA 2001 s. 135:Särskilda skäl har ansetts föreligga att i mål om umgänge bevilja rättshjälp för svaranden, som borde ha haft försäkring med rättsskydd som omfattat angelägenheten.
  • RH 1998:29:Fråga om rättshjälp där sökanden har rättsskyddsförsäkring som dock inte omfattar den rättsliga angelägenheten. Tillika fråga om rådgivning vore uppenbart obehövlig eller inte obligatorisk av annat särskilt skäl

Begränsningar i rätten till rättshjälp

10 §  Rättshjälp får inte beviljas

  1. för upprättande av inkomstdeklaration, äktenskapsförord, testamente eller gåvohandling,
  2. för förrättande av bouppteckning enligt 20 kap.ärvdabalken,
  3. i en angelägenhet som rör skuldsanering eller F-skuldsanering,
  4. i inskrivningsärenden enligt jordabalken,
  5. i ärenden om fastighetsdeklaration,
  6. i mål eller ärenden angående fastighetstaxering,
  7. i registerärenden enligt sjölagen (1994:1009) eller lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.,
  8. i en angelägenhet som rör bodelning i annat fall än vid klander av bodelning,
  9. om frågan om rättshjälp kan vänta till dess en annan rättslig angelägenhet där anspråket stöder sig på väsentligen likartad grund har avgjorts,
  10. i en angelägenhet som rör trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen (1975:1410) eller som rör skadestånd som ska betalas från en ansvarsförsäkring. Rättshjälp får dock beviljas i en sådan angelägenhet om ett mål eller ärende har inletts vid domstol eller enbart rör annan skada än personskada.

[S2]Rättshjälp får inte heller beviljas i fråga om anspråk som har överlåtits till den rättssökande, om överlåtelsen kan antas ha skett för att åstadkomma en fördel vid prövning av ansökan om rättshjälp. Lag (2016:682).

Prop. 2010/11:166: I första stycket 1 har en anpassning skett till terminologin i skatteförfarandelagen. I den lagen används begreppet ”inkomstdeklaration” i stället för begreppet ”självdeklaration”.

Prop. 2005/06:124: I paragrafens första stycke har tredje punkten ändrats endast redaktionellt på så sätt att när det gäller skuldsanering det inte längre uttryckligen hänvisas till skuldsaneringslagen.

  • RH 2000:79:Talan om jämkning av bodelning har jämställts med klander av bodelning vid tillämpning av rättshjälpslagen.

11 §  Rättshjälp får beviljas endast när det finns särskilda skäl i en angelägenhet som

  1. rör äktenskapsskillnad och därmed sammanhängande frågor,
  2. rör underhåll till barn,
  3. rör skatter, tullar, avgifter eller betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,
  4. i tingsrätt skall avgöras av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 d § rättegångsbalken,
  5. skall behandlas utomlands, utom i fall som avses i 21 §.

  • RH 1998:9:Särskilda skäl att bevilja rättshjälp i mål om äktenskapsskillnad har ej ansetts föreligga.
  • RÅ 2003:56:Rättshjälp har inte beviljats i mål om skattetillägg.
  • NJA 2003 s. 226:Fråga om särskilda skäl föreligger att bevilja rättshjälp i angelägenhet rörande underhåll till barn.
  • NJA 2009 s. 832:Om en brottmålsdom överklagas endast i fråga om enskilt anspråk ska målet i hovrätten, oavsett anspråkets storlek, handläggas som ett ordinärt tvistemål och inte som ett s.k. småmål.
  • NJA 1999 s. 149:Fråga om förutsättningarna för beviljande om rättshjälp i mål om äktenskapsskillnad m m (I-III).
  • RH 1998:66:Rättshjälp har beviljats sedan makar som ansökt om gemensam äktenskapsskillnad och gemensam vårdnad om barn därefter har blivit oense i vårdnadsfrågan.
  • RH 1998:96:Särskilda skäl att bevilja rättshjälp i angelägenhet rörande äktenskapsskillnad och därmed sammanhängande frågor har inte ansetts föreligga.
  • RH 1998:33:Särskilda skäl att bevilja rättshjälp i mål om äktenskapsskillnad och därmed sammanhängande frågor har inte ansetts föreligga då saken inte är mera komplicerad än att den kan komma att lösas med en biträdesinsats som inte överstiger fem timmars arbete inklusive rådgivning i två timmar.

12 §  Den som inte är svensk medborgare och som varken är eller tidigare har varit bosatt i Sverige får beviljas rättshjälp endast om angelägenheten skall behandlas i Sverige och det finns särskilda skäl. I en angelägenhet som skall behandlas utomlands får rättshjälp beviljas endast om den rättssökande är bosatt i Sverige.

[S2]Under förutsättning av ömsesidighet kan regeringen förordna att medborgare i en viss främmande stat och den som, utan att vara medborgare i den staten, är bosatt där skall vara likställd med svensk medborgare i fråga om rättshjälp.

Rättshjälp till näringsidkare

13 §  Rättshjälp får inte beviljas den som är eller har varit näringsidkare i en angelägenhet som har uppkommit i näringsverksamheten, om det inte finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och begränsade omfattning, hans eller hennes ekonomiska och personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt.

[S2]Med näringsidkare avses en fysisk person som driver verksamhet av ekonomisk natur som kan betecknas som yrkesmässig eller har ett bestämmande inflytande över en juridisk person som bedriver sådan verksamhet.

  • RH 1998:100:Fråga om allmän rättshjälp vid s.k. sidoordnad näringsverksamhet.
  • NJA 2001 s. 274:Fråga om rättslig angelägenhet uppkommit i näringsverksamhet och om särskilda skäl föreligger att bevilja näringsidkaren rättshjälp för angelägenheten.
  • NJA 2000 s. 113:Fråga om det föreligger särskilda skäl att bevilja rättshjälp för en näringsidkare. Det har inte ansetts kunna krävas att näringsidkaren skulle ha tecknat rättsskyddsförsäkring innan rättshjälpslagen (1996:1619) trädde i kraft.
  • RH 1998:57:Särskilda skäl har ansetts föreligga att bevilja en näringsidkare rättshjälp.
  • RÅ 2003:56:Rättshjälp har inte beviljats i mål om skattetillägg.

Övergång av rättshjälp till dödsbo

14 §  Dör den som har beviljats rättshjälp övergår rättshjälpen till dödsboet, om dödsboet begär detta och det med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse, dödsboets och dödsbodelägarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är skäligt att staten fortsätter att bidra till kostnaderna.

Förmåner som ingår vid rättshjälp

15 §  När rättshjälp har beviljats betalar staten kostnaderna för rättshjälpsbiträde. Förmånen av rättshjälpsbiträde omfattar ersättning för arbete i högst 100 timmar, om inte annat beslutas enligt 34 §.

  • NJA 2013 s. 111:Rättshjälpen i ett skadeståndsmål har tillåtits fortsätta trots att det redan hade beslutats att den skulle omfatta ytterligare 40 timmars arbete utöver de 100 timmar som omfattas enligt lag. Vid bedömningen har beaktats bl.a. tvistens karaktär och betydelse för parten, motpartens ekonomiskt överlägsna ställning, att det var motparten som överklagade till hovrätten samt att det har varit svårt att planera och begränsa arbetet. Förlängningen har medgetts omfatta redan utfört arbete.
  • NJA 2007 s. 752:Rätten till rättshjälp upphör normalt efter 100 timmars arbete, även om rätten inte beslutat att rättshjälpen skall upphöra. Dessutom fråga om den rättssökandes talerätt.
  • NJA 2007 s. 987:Vid tillämpning av bestämmelsen att rättshjälp skall upphöra när biträdets arbete uppgår till 100 timmar har det ansetts att hänsyn inte skall tas till om biträdet företräder även parter som inte har beviljats rättshjälp. 34 § rättshjälpslagen (1996:1619).

16 §  När rättshjälp har beviljats, betalar staten kostnaderna för bevisning vid allmän domstol och Arbetsdomstolen. Om inte något annat följer av lag eller föreskrifter som lämnats med stöd av lag lämnas ersättning för bevisning med skäligt belopp. Lag (2016:214).

17 §  När rättshjälp har beviljats betalar staten kostnaderna för utredning, som är skäligen påkallad för att ta tillvara den rättssökandes rätt, till en kostnad om högst 10 000 kr. Utredning i en angelägenhet som skall prövas av förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet betalas dock inte om den kan erhållas genom den domstol eller myndighet som skall pröva angelägenheten.

[S2]Den som har medverkat vid en utredning har rätt till ersättning enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

  • NJA 2015 s. 702:Bevisvärdering i mål om försök till mord (fall från balkong).
  • RH 2011:6:Fråga om en rättssökande, som beviljats rättshjälp, har rätt att få förskott på sina kostnader för utredning (17 § första stycket rättshjälpslagen.
  • RH 2015:10:Part som beviljats rättshjälp har i mål om vårdnad om barn, m.m. som bevisning åberopat ett av en beteendevetare upprättat utlåtande över den vid tingsrätten inhämtade vårdnads-, boende- och umgängesutredningen. Utredningen har inte ansetts skäligen påkallad för att ta tillvara partens rätt. Parten har därför inte ansetts berättigad till ersättning enligt 17 § rättshjälpslagen (1996:1619) för utlåtandet.

18 §  När rättshjälp har beviljats betalar staten kostnaderna för medlare enligt 42 kap. 17 § rättegångsbalken.

[S2]Medlaren har rätt till skälig ersättning för det arbete, den tidsspillan och de utlägg som uppdraget krävt.

[S3]Medlaren får inte förbehålla sig eller ta emot ersättning av parterna. Har detta skett är förbehållet utan verkan och medlaren skall till parterna betala tillbaka vad han eller hon har tagit emot.

19 §  Den som har beviljats rättshjälp behöver inte betala ansökningsavgift, tilläggsavgift eller expeditionsavgift enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna, ansökningsavgift i mål enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning eller avgift enligt 15 § 1–3 avgiftsförordningen (1992:191).

[S2]Den som har beviljats rättshjälp i en angelägenhet som lett till ett verkställbart avgörande eller i ett mål om verkställighet behöver inte betala utsökningsavgifter hos Kronofogdemyndigheten.

[S3]Den som har beviljats rättshjälp behöver inte betala några kostnader för kungörelser i mål eller ärenden vid domstol. Lag (2014:252).

Prop. 2005/06:200: Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Detta innebär i sin tur att rubriken till förordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna kommer att behöva ändras. Detta kan inte ske nu. I stället ges bestämmelsen en ny utformning men med samma innehåll utan direkt hänvisning till den nämnda förordningen.

20 §  Den som har beviljats rättshjälp behöver inte ställa säkerhet för att få till stånd kvarstad eller annan liknande åtgärd enligt rättegångsbalken eller konkurslagen (1987:672) i den angelägenhet som rättshjälpen avser. Om den rättssökande inte kan betala för den skada som tillfogas motparten, svarar staten gentemot den skadelidande för denna skada.

[S2]Första stycket tillämpas också i fråga om verkställighet enligt 3 kap.8 eller 9 §utsökningsbalken, om rättshjälp beviljats i verkställighetsmålet.

Särskilda bestämmelser om rättshjälp till offer för sexualbrott utomlands

21 §  I en angelägenhet som skall behandlas utomlands får rättshjälp beviljas om saken gäller ett brott mot den rättssökande som motsvarar brott enligt 6 kap.brottsbalken och den rättssökande har behov av någon av de förmåner som anges i 22 §.

[S2]I fråga om en angelägenhet som avses i första stycket gäller inte 2 § andra stycket och 9 §.

22 §  När rättshjälp har beviljats enligt 21 § betalar staten kostnaderna för biträde och sådan bevisning och utredning som varit nödvändig för att ta till vara den rättssökandes rätt samt kostnaderna för resa och uppehälle för den rättssökande eller hans eller hennes ställföreträdare och för vårdare eller annan som måste anlitas i samband med inställelse inför domstol eller annan myndighet i den främmande staten. Detta gäller dock endast i den mån kostnaderna inte täcks genom någon försäkring eller ersätts av domstol eller annan myndighet i den främmande staten.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare bestämmelser om ersättning enligt första stycket.

Särskilda bestämmelser om rättshjälp i vissa gränsöverskridande angelägenheter

22 a §  I en gränsöverskridande angelägenhet på privaträttens område gäller för en fysisk person de särskilda bestämmelser som anges i 22 b-22 d §§.

[S2]En angelägenhet är gränsöverskridande, om den skall behandlas i Sverige och den rättssökande när ansökan om rättshjälp görs har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen.

[S3]Vid avgörande av frågan om en rättssökande har sitt hemvist i en annan medlemsstat, skall den statens lag tillämpas. Lag (2004:738).

Prop. 2003/04:87: Paragrafen, som är ny, anger de särskilda bestämmelsernas tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Av första stycket framgår att det i 22 b–22 d §§ finns särskilda bestämmelser om rättshjälp i vissa gränsöverskridande angelägenheter. De särskilda bestämmelsernas tillämpningsområde är för det första begränsat till angelägenheter inom Europeiska unionen (se vidare i kommentaren till andra ...

22 b §  Trots vad som sägs i 6 § får en rättssökande vars ekonomiska underlag överstiger 260 000 kr beviljas rättshjälp, om den rättssökande visar

  1. att han eller hon, helt eller delvis, saknar förmåga att bära sina egna rättegångskostnader och
  2. att den bristande förmågan beror på skillnader i levnadskostnader mellan Sverige och den medlemsstat inom Europeiska unionen där den rättssökande har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort. Lag (2004:738).

Prop. 2003/04:87: I paragrafen, som är ny, görs ett undantag från den annars absoluta regeln i 6 § rättshjälpslagen att rättshjälp inte får beviljas en person vars ekonomiska underlag enligt 38 § överstiger 260 000 kr. Paragrafen genomför artikel 5.4 i rättshjälpsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.1.

Under förutsättning dels att det är ...

22 c §  Det som sägs i 9 § andra stycket skall inte gälla. Lag (2004:738).

Prop. 2003/04:87: I paragrafen, som är ny, föreskrivs att det som sägs i 9 § andra stycket rättshjälpslagen inte skall gälla. Rättshjälp kan alltså, under förutsättning att det är fråga om en sådan gränsöverskridande angelägenhet som definieras i 22 a §, inte vägras under åberopande av att den rättssökande borde ha haft en rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande skydd. Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2003/04:87#S5-5-1" ...

22 d §  Om en person som har beviljats rättshjälp i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen än Sverige söker verkställighet här av ett verkställbart avgörande som har meddelats i den andra medlemsstaten, gäller det som sägs i 19 § andra stycket. Lag (2004:738).

Prop. 2003/04:87: Genom bestämmelsen i paragrafen, som är ny, behöver en person som har beviljats rättshjälp i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen än Sverige inte betala någon utsökningsavgift vid verkställighet här av det avgörande som har meddelats i den angelägenhet för vilken personen beviljats rättshjälp. Bestämmelsen är föranledd av artikel 9.2 i rättshjälpsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.5.

Rättshjälpsavgift

23 §  Den som har beviljats rättshjälp skall betala en rättshjälpsavgift som bestäms med hänsyn till kostnaderna för rättshjälpsbiträdet och den rättssökandes ekonomiska underlag enligt 38 §.

[S2]Rättshjälpsavgiften, som aldrig får överstiga kostnaderna för rättshjälpsbiträdet, utgör

  1. två procent av kostnaderna om det ekonomiska underlaget inte överstiger 50 000 kr,
  2. fem procent av kostnaderna, dock minst 500 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 50 000 men inte 100 000 kr,
  3. tio procent av kostnaderna, dock minst 1 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 100 000 men inte 120 000 kr,
  4. tjugo procent av kostnaderna, dock minst 1 500 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 120 000 men inte 150 000 kr,
  5. trettio procent av kostnaderna, dock minst 2 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 150 000 men inte 200 000 kr,
  6. fyrtio procent av kostnaderna, dock minst 5 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 200 000 kr.

[S3]Avgift för rådgivning utöver en timme skall avräknas från den lägsta avgift som anges i andra stycket 2-6.

[S4]Är den rättssökande underårig får det beslutas att någon rättshjälpsavgift inte skall betalas, om sökandens ekonomiska förhållanden ger anledning till det.

[S5]Avgiften för dödsbo som beviljas rättshjälp bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn till dödsboets och dödsbodelägarnas ekonomiska förhållanden. Om rättshjälp övergår till ett dödsbo beräknas rättshjälpsavgiften med ledning av den avlidnes ekonomiska underlag. Lag (2000:273).

Prop. 1998/99:10: Det nya fjärde stycket innebär att en rättssökande som är underårig helt kan befrias från rättshjälpsavgift. Liksom gällde för avgiftsbefrielse enligt 1972 års rättshjälpslag är avsikten att bestämmelsen skall tillämpas restriktivt. Ett exempel på när avgiftsbefrielse kan komma ifråga kan vara när en underårig som helt saknar tillgångar, för talan om underhållsbidrag som inte kan erhållas genom det statliga underhållsstödet.

Det tidigare fjärde stycket utgör nu paragrafens ...

24 §  Procentsatsen för beräkning av rättshjälpsavgiften fastställs när rättshjälp beviljas.

[S2]Om den rättssökandes ekonomiska underlag förändras väsentligt innan rättshjälpsärendet har avslutats, får jämkning ske efter vad som är skäligt. I fall som avses i 23 § fjärde stycket får jämkning ske till noll och i övriga fall till annan procentsats som anges i 23 § andra stycket. Jämkning får också ske om en väsentlig felbedömning har gjorts när procentsatsen tidigare bestämdes eller om oriktiga uppgifter har legat till grund för beslutet.

[S3]Jämkning till en lägre procentsats eller till noll kan endast avse avgift som ännu inte har betalats. Lag (1999:63).

Prop. 1998/99:10: Tillägget i andra stycket innebär att en underårig kan få sin rättshjälpsavgift jämkad till noll. Bestämmelsen är tillämplig även när beslut om rättshjälp har fattats före den 1 januari 1999. Jämkning kan alltså ske när det ekonomiska underlaget har fastställts enligt äldre bestämmelser om de nya bestämmelserna innebär att underlaget förändras väsentligt.

I sista stycket har en språklig justering gjorts så att detta stycke blir tillämpligt även på den nya jämkningsregeln. ...

  • RH 2001:21:Jämkning av rättshjälpsavgift bör endast undantagsvis avse kostnader som uppkommit före det att ansökan om jämkning gjorts.
  • AD 2014 nr 43:Fråga om jämkning av rättshjälpsavgift avseende kostnader som upparbetats innan ansökan om jämkning har gjorts.

25 §  Rättshjälpsavgiften skall fortlöpande betalas till rättshjälpsbiträdet allteftersom kostnader uppstår.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare bestämmelser om betalningen av rättshjälpsavgiften.

Förordnande och byte av rättshjälpsbiträde

26 §  Till rättshjälpsbiträde får förordnas en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Har den rättssökande själv föreslagit någon som är lämplig, ska denne förordnas, om det inte finns särskilda skäl mot det. Ett biträde får entledigas om det finns skäl till det.

[S2]Byte av biträde får ske efter särskilt tillstånd och bara om det finns särskilda skäl. Om byte av biträde har skett en gång, får nytt byte ske endast om det finns synnerliga skäl.

[S3]Ett biträde får sätta en advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå i sitt ställe (substitution) om det inte medför en beaktansvärd ökning av kostnaderna. I övrigt får substitution endast ske efter särskilt tillstånd. Lag (2009:1253).

  • RH 1999:22:En advokat verksam på annan ort än där målet skall prövas men i närheten av målsägandens hemort har förordnats till målsägandebiträde.
  • HFD 2016:52:Skäl för byte till ett offentligt biträde som den enskilde har särskilt förtroende för har ansetts föreligga när några betydande biträdeskostnader ännu inte kunnat uppstå i målet.
  • NJA 2017 s. 527:Ersättning till målsägandebiträde vid substitution.
  • MIG 2020:12:Vad som är skälig ersättning till ett offentligt biträde för utlägg får bedömas med beaktande av dels om utlägget avser en kostnad som uppdraget har krävt, dels om kostnaden är rimlig. Kostnaden ska ersättas om den varit nödvändig för att tillvarata klientens intressen och bevaka dennes rätt. Enbart det förhållandet att ett biträde talar ett visst språk kan inte medföra att denne ska nekas ersättning för utlägg för tolk.
  • MIG 2006:2:I ett mål om uppehållstillstånd, där en utlänning åberopar skyddsbehov och fråga om utvisning aktualiseras, gäller presumtionen att utlänningen har rätt till bistånd av ett offentligt biträde. Migrationsdomstolen borde, i stället för att besluta om entledigande av det offentliga biträdet, ha prövat frågan om byte av offentligt biträde.
  • MIG 2010:12:En kristen man som sökt asyl på grund av åberopad religiös förföljelse av muslimer har beviljats rätt till byte av offentligt biträde, eftersom det förordnade biträdet var praktiserande muslim och sökanden därför inte vågade redogöra för sina asylskäl.
  • MIG 2017:21:En viss fördröjning av ett ärendes handläggning kan inte anses vara särskilda skäl för att frångå en utlännings önskemål om att ett visst offentligt biträde ska förordnas.

Ersättning till rättshjälpsbiträde

27 §  Ett rättshjälpsbiträde har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Ersättningen för arbete ska bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning och med tillämpning av en timkostnadsnorm. Regeringen meddelar föreskrifter om timkostnadsnormen. Timersättningen får avvika från timkostnadsnormen, om den skicklighet och den omsorg som uppdraget har utförts med eller andra omständigheter av betydelse ger anledning till det. Ersättning till rättshjälpsbiträde får inte avse kostnader för anlitande av tekniskt biträde.

[S2]Ersättningen till rättshjälpsbiträde får endast om det finns särskilda skäl avse de merkostnader för tidsspillan och utlägg som har uppstått på grund av att biträdet har sin verksamhet långt ifrån den ort där den rättsliga angelägenheten huvudsakligen hanterats. På begäran av den rättssökande eller det föreslagna rättshjälpsbiträdet ska förhandsbesked lämnas i frågan om sådana merkostnader omfattas av rätten till ersättning.

[S3]Ersättning för arbete före ansökan kan endast avse arbete som varit av mindre omfattning eller av brådskande art. Vid biträdesbyte enligt 26 § andra stycket gäller motsvarande i fråga om det nya biträdets rätt till ersättning för arbete som utförts före beslutet om byte.

[S4]Om biträdet genom vårdslöshet eller försummelse har föranlett kostnad för rättshjälpen, ska detta beaktas när ersättningen bestäms. Om biträdet har missbrukat sin behörighet att besluta om utredning enligt 17 § eller om substitution enligt 26 § eller om det annars finns särskilda skäl, får ersättningen sättas ned.

[S5]När ersättningen bestäms ska i vissa fall en taxa tillämpas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om taxan och om beräkning av ersättningen för tidsspillan. Lag (2009:1253).

  • MIG 2008:4:Fråga om ett offentligt biträde borde ha utnyttjat en del av sin restid till arbete.
  • MIG 2020:13:Ett förordnande som offentligt biträde för en förvarstagen person omfattar även åtgärden att överklaga ett beslut om övervakat besök enligt 11 kap. 4 § utlänningslagen.
  • NJA 2015 s. 352:Rättshjälp. När ett besked har lämnats om att rättsskydd begärts, får tidpunkten för beskedet läggas till grund för prövning av rättshjälpsbiträdets ersättning för arbete före ansökan, om ansökan har gjorts utan dröjsmål efter försäkringsbolagets avböjande.
  • NJA 2016 s. 414:Rätt till ersättning för tidsspillan och utlägg till offentlig försvarare (I) respektive målsägandebiträde (II). Betydelsen av att en tingsrätt har flera tingsställen.
  • NJA 2004 s. 826:Återställande av försutten tid. Fråga om förutsättningar för kungörelsedelgivning vid hyresnämnd. Även fråga vid bestämmande av ersättning till rättshjälpsbiträde när en ansökan om rättshjälp skulle anses vara gjord.
  • MIG 2020:9:Ett offentligt biträde kan beviljas ersättning för arbete avseende frågan om återreseförbud i vissa fall. En förutsättning för att beviljas ersättning är dock att förordnandet fortfarande gäller. En nöjdförklaring innebär att ärendet om avvisning eller utvisning inte kan överklagas och att ärendet avslutas. Då upphör även förordnandet som offentligt biträde.
  • MIG 2017:22:Vid bedömningen av vad som är skälig ersättning till ett offentligt biträde för utlägg ska beaktas både om utlägget avser en kostnad som uppdraget har krävt och om kostnaden är rimlig. Ersättning för utlägg avseende tolkkostnader som uppdraget har krävt måste åtminstone ersättas med det belopp som motsvarar minsta bokningsbara tolktid.
  • NJA 2008 s. 1080:Rättshjälpsbiträde har ansetts ha rätt till ersättning för arbete med att överklaga avslagsbeslut avseende ersättning för huvudmannens inställelse vid domstolsförhandling.
  • HFD 2015 not 24:Mål om omedelbart omhändertagande enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga avskrevs sedan förvaltningsrätten beslutat om vård / Ersättning beviljades inte offentligt biträde för arbete med överklagande i mål om omedelbart omhändertagande enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga när överklagandet gjorts efter det att förvaltningsrätten bifallit socialnämndens ansökan om vård
  • NJA 2006 s. 567:Ett rättshjälpsbiträde har tillhandahållit en juristtjänst från Spanien som skall mervärdesbeskattas där och inte i Sverige. Han har ansetts berättigad till ersättning för kostnad avseende spansk mervärdesskatt.
  • RÅ 2004:117:Ett beslut om beviljande av rättshjälp, som tingsrätt meddelat i ett pågående mål om äktenskapsskillnad m.m., har inte ansetts omfatta ett hos förvaltningsdomstol senare anhängiggjort mål om utbekommande av allmän handling.
  • NJA 2007 s. 752:Rätten till rättshjälp upphör normalt efter 100 timmars arbete, även om rätten inte beslutat att rättshjälpen skall upphöra. Dessutom fråga om den rättssökandes talerätt.
  • NJA 2005 s. 97:Principer för bestämmande av ersättning till offentliga försvarare och rättshjälpsbiträden för arbete med överklagande i mål i vilka prövningstillstånd fordras.
  • NJA 2017 s. 652:Ett rättshjälpsbiträde vars rätt till ersättning för inställelse till tingsrätt omfattades av begränsningsregeln i 27 § rättshjälpslagen har ansetts berättigad till ersättning för sin inställelse till förhandling i hovrätten med ett belopp som motsvarar kostnaden för resa mellan tingsrättsorten och hovrättsorten.
  • HFD 2011:41:Fråga om ersättning för tidsspillan för offentligt biträde i samband med en muntlig förhandling när biträdets kontor ligger på kort promenadavstånd från förhandlingslokalen.
  • NJA 2017 s. 629:Ett rättshjälpsbiträde, som bedriver sin verksamhet i närheten av den ort där hans huvudman bor men på långt avstånd från den tingsrätt där den rättsliga angelägenheten prövats, har i ett familjemål ansetts berättigad till full ersättning för sina kostnader för att resa till tingsrätten.
  • RH 2009:25:Fråga om ersättning för arbete utfört samma dag, men innan ansökan om rättshjälp gavs in till tingsrätten. Tillika fråga om ersättning för tidsspillan och tillägg i tiden före det ansökan om rättshjälp gavs in till tingsrätten.
  • MIG 2019:20:Åtgärder som ett offentligt biträde vidtar för att överklaga Migrationsverkets avslagsbeslut i ett ärende om snabb handläggning enligt 12 § förvaltningslagen har ett sådant samband med den rättsliga angelägenheten i vilken biträdet är förordnad att de ingår i uppdraget.
  • HFD 2014 not 29:Ersättning beviljades offentligt biträde för arbete som utförts efter kammarrättens dom
  • MIG 2016:15:Ett beslut rörande förskott på ersättning till offentligt biträde som Migrationsverket fattar utgör ett sådant beslut om ersättning som enligt 14 kap. 8 § utlänningslagen får överklagas särskilt. Migrationsdomstolen har därmed inte haft fog för att avvisa klagandens överklagande.
  • MIG 2016:29:Vid prövningen av om förskott på ersättning till ett offentligt biträde ska beviljas ska Migrationsverket göra en individuell bedömning i ärendet med beaktande av det arbete som lagts ned och ärendets förväntade återstående handläggningstid.
  • NJA 2017 s. 164:Ett rättshjälpsbiträde som är ombud kan inom ramen för det uppdraget begära ersättning av huvudmannen för åtgärder i en del av ett mål som inte omfattas av rättshjälpen. För en sådan kostnad kan motpart som förlorar målet bli ersättningsskyldig enligt 18 kap. rättegångsbalken.
  • MIG 2016:28:Ett offentligt biträde kan, förutom för kostnader för arbete, även beviljas skäligt förskott på ersättning för tidsspillan och utlägg.
  • RH 2009:85:Ett målsägandebiträde har promenerat från advokatkontoret till en huvudförhandling i hovrätten och begärt ersättning för tidsspillan med 507, 50 kr avseende en sammanlagd gångtid om 30 minuter. Hovrätten har ansett att målsägandebiträdet varit skyldigt att överväga vilka andra och för staten mindre kostsamma alternativ i fråga om färdsätt som stod till buds, t.ex. att åka taxi för en avsevärt mindre kostnad. Hovrätten har inte funnit rimligt att bifalla den begärda ersättningen för tidsspillan.
  • RH 2019:18:Ett målsägandebiträde vars förordnande inte förnyats i hovrätten har nekats ersättning av allmänna medel för arbete som utförts sedan förordnandet upphört.
  • NJA 2007 s. 987:Vid tillämpning av bestämmelsen att rättshjälp skall upphöra när biträdets arbete uppgår till 100 timmar har det ansetts att hänsyn inte skall tas till om biträdet företräder även parter som inte har beviljats rättshjälp. 34 § rättshjälpslagen (1996:1619).
  • RÅ 2009:52:Ett offentligt biträde har hos Regeringsrätten begärt ersättning för arbete utfört efter kammarrättens dom. Ersättning har inte beviljats eftersom arbetet varit av rutinmässigt slag och av ringa omfattning.
  • MIG 2009:18:Ett förordnande som offentligt biträde för en förvarstagen person omfattar - utöver själva förvarsfrågan - även beslut om avskiljande och placering i häkte av den förvarstagne. Det offentliga biträdet har därmed rätt till skälig ersättning för det biträde som lämnats den förvarstagne i samband med överklagande av Migrationsverkets beslut i samma frågor.
  • RH 2020:9:Ett målsägandebiträde, som inte har förordnats i högre rätt, har fått ersättning av allmänna medel för arbete som utförts sedan förordnandet upphört i den mån det har ansetts omfatta skälig ersättning för avslutande åtgärder.
  • MIG 2020:23:Ett offentligt biträde kan beviljas ersättning för tidsspillan och utlägg som uppkommit i samband med en muntlig förhandling om förvar dit biträdet kallats att delta över telefon men i stället valt att inställa sig på samma plats som sin huvudman. Huvudregeln bör vara att det offentliga biträdet närvarar på samma plats som den förvarstagne. Undantag kan göras om det finns skäl för deltagande över telefon och dessa skäl väger tyngre än de omständigheter som talat för närvaro tillsammans med den förvarstagne.
  • RH 2020:16:Ett målsägandebiträde ansågs ha rätt till ersättning för deltagande vid förhör på en lördag. Ersättning utgick enligt samma förhöjda timkostnadsnorm som för en offentlig försvarare i motsvarande situation.
  • NJA 2020 s. 483:Ett målsägandebiträde har tillerkänts ersättning för tidsspillan för promenad till och från en domstolsförhandling, eftersom det inte funnits anledning att ifrågasätta valet av transportsätt.
  • RH 2022:21:Fråga om målsägandebiträde ska ha rätt till ersättning för tidsspillan, utlägg och traktamente vid personlig inställelse till ett första polisförhör med målsäganden under en förundersökning och då målsäganden befinner sig på ett s.k. skyddat boende som är placerat långt ifrån domstolsorten.
  • HFD 2023:30:Ett offentligt biträde förväntas utföra arbete under en resa i den mån det är möjligt. Domstolen bör kunna utgå från det offentliga biträdets uppgifter om det inte finns anledning att ifrågasätta dem.
  • HFD 2016:30:För ett offentligt biträde som är ett s.k. distansbiträde men som saknar rätt till ersättning för merkostnader, ska ersättning för tidsspillan och utlägg bestämmas utifrån samma schablon som tillämpas för en offentlig försvarare i motsvarande situation.
  • RH 2017:7:Ett målsägandebiträde ansågs ha rätt till skäliga merkostnader för tidsspillan och utlägg som föranleddes av att hon var verksam långt ifrån tingsrättens domsaga. Detta med hänsyn till att målsäganden var under 15 år och hade sin vistelseort i närheten av målsägandebiträdet samt att målsägandebiträdet tidigare hade varit förordnad som biträde för målsäganden. Även den omständigheten att det var fråga om allvarliga brottsmistankar hade betydelse.
  • HFD 2019:2:Ett av en underinstans meddelat positivt förhandsbesked om merkostnader för ett offentligt biträde som är ett distansbiträde gäller även under ett måls eller ärendes fortsatta handläggning i en överinstans.
  • HFD 2020:67:Fråga om beräkning av ersättning för tidsspillan och utlägg för distansbiträde i överrätt (I och II).
  • HFD 2019:71:Ett offentligt biträde i ett mål om vård enligt lagen om vård av unga har inte ansetts ha rätt till ersättning för kostnad för utskrift av en vårdutredning som översänts i elektronisk form.
  • MIG 2020:12:Vad som är skälig ersättning till ett offentligt biträde för utlägg får bedömas med beaktande av dels om utlägget avser en kostnad som uppdraget har krävt, dels om kostnaden är rimlig. Kostnaden ska ersättas om den varit nödvändig för att tillvarata klientens intressen och bevaka dennes rätt. Enbart det förhållandet att ett biträde talar ett visst språk kan inte medföra att denne ska nekas ersättning för utlägg för tolk.
  • MIG 2017:3:Ett offentligt biträde har rätt till ersättning för arbete avseende så kallade rutinmässiga åtgärder.
  • RH 2013:24:Ska ett rättshjälpsbiträde i ett vårdnadsmål begränsa sin arbetsinsats när socialnämnden i flera vårdnadsutredningar gjort bedömningar som inte var till hennes huvudmans fördel? Kostnadsräkningen saknar uppgift om tidsåtgång för åtgärder som inte var rutinmässiga. Vilken betydelse har detta och Justitiekanslerns inställning till den angivna tidsåtgången för bedömningen av ersättningsanspråkets skälighet?
  • RH 2012:5:Tingsrätten avslog ansökan om rättshjälp. Efter överklagande bedömde hovrätten att det fanns förutsättningar att bevilja rättshjälp. Hovrätten undanröjde tingsrättens avslagsbeslut och återförvisade ärendet för fortsatt handläggning, detta med hänsyn till att det föreslagna rättshjälpsbiträdet hade begärt förhandsbesked om sin rätt till ersättning.

28 §  Ersättning till ett rättshjälpsbiträde fastställs i samband med att den rättsliga angelägenheten avgörs genom dom eller beslut eller när rättshjälpsärendet avslutas på något annat sätt.

[S2]Har ett biträde inte begärt ersättning i rätt tid och därigenom förlorat rätten att få ersättningen fastställd av domstolen, får Rättshjälpsmyndigheten fastställa ersättningen under förutsättning att biträdet inte kände till att angelägenheten var anhängig vid domstolen eller att underlåtenheten beror på något annat ursäktligt misstag. Den del av ersättningen som överstiger rättshjälpsavgiften skall då stanna på staten.

  • NJA 2006 s. 569:Prövning av rimlighetskriteriet i 8 § rättshjälpslagen (1996:1619) (I och II). Tillika fråga om en tillämpning av 8 § rättshjälpslagen i en gränsöverskridande tvist är förenlig med det s.k. rättshjälpsdirektivet (2003/8/EG) (II).
  • MIG 2008:8:Ersättning för arbete till offentligt biträde för genomgång med huvudmannen av migrationsverkets avgörande, under medverkan av tolk, skall anses ingå i den ersättning som tillerkänts biträdet av verket.
  • NJA 2007 s. 79:Ombud och rättshjälpsbiträde har i ansökan om prövningstillstånd varken begärt eller gjort förbehåll om ersättning för egen del. När kostnadsräkning inkommit efter handläggningens avslutande, har ansökan inte kunnat vinna beaktande.
  • MIG 2016:15:Ett beslut rörande förskott på ersättning till offentligt biträde som Migrationsverket fattar utgör ett sådant beslut om ersättning som enligt 14 kap. 8 § utlänningslagen får överklagas särskilt. Migrationsdomstolen har därmed inte haft fog för att avvisa klagandens överklagande.
  • MIG 2016:29:Vid prövningen av om förskott på ersättning till ett offentligt biträde ska beviljas ska Migrationsverket göra en individuell bedömning i ärendet med beaktande av det arbete som lagts ned och ärendets förväntade återstående handläggningstid.
  • MIG 2016:28:Ett offentligt biträde kan, förutom för kostnader för arbete, även beviljas skäligt förskott på ersättning för tidsspillan och utlägg.
  • RÅ 2009:52:Ett offentligt biträde har hos Regeringsrätten begärt ersättning för arbete utfört efter kammarrättens dom. Ersättning har inte beviljats eftersom arbetet varit av rutinmässigt slag och av ringa omfattning.

29 §  Ett rättshjälpsbiträde får inte förbehålla sig eller ta emot ersättning av sin huvudman utöver vad som följer av 27 §. Har detta skett är förbehållet utan verkan och biträdet ska till huvudmannen betala tillbaka vad han eller hon har tagit emot för mycket. Rättshjälpsbiträdet får dock förbehålla sig och ta emot skälig ersättning för tidsspillan och utlägg som enligt 27 § andra stycket inte omfattas av biträdets rätt till ersättning. Lag (2009:1253).

  • NJA 2007 s. 752:Rätten till rättshjälp upphör normalt efter 100 timmars arbete, även om rätten inte beslutat att rättshjälpen skall upphöra. Dessutom fråga om den rättssökandes talerätt.
  • NJA 2017 s. 164:Ett rättshjälpsbiträde som är ombud kan inom ramen för det uppdraget begära ersättning av huvudmannen för åtgärder i en del av ett mål som inte omfattas av rättshjälpen. För en sådan kostnad kan motpart som förlorar målet bli ersättningsskyldig enligt 18 kap. rättegångsbalken.

Motparts ersättningsskyldighet

30 §  Bestämmelser i lag om ansvar för motparts kostnader i rättegång eller annat motsvarande förfarande gäller även i fråga om rådgivningsavgift och kostnader för motparts rättshjälpsbiträde. Ränta skall dock inte betalas.

[S2]Den som är ersättningsskyldig för rättshjälpskostnader skall till den rättssökande betala ett belopp som motsvarar dennes rådgivnings- och rättshjälpsavgifter. Återstoden skall betalas till staten. Om den ersättningsskyldige har ålagts att ersätta endast en del av rättshjälpskostnaderna, skall ersättningen betalas till den rättssökande och till staten med motsvarande fördelning.

  • RH 2019:46:Efter att en part ansökt om verkställighet av en tingsrätts interimistiska beslut rörande umgänge med barn, meddelade tingsrätten ett nytt interimistiskt beslut med innebörden att inget umgänge skulle ske. Parten återkallade därefter sin ansökan om verkställighet. Tingsrätten skrev av målet från vidare handläggning och förpliktade parten att ersätta motpartens rättshjälpskostnad. Hovrätten har ansett att parten haft befogad anledning att ansöka om verkställighet och att det förelegat sådana särskilda omständigheter som skulle föranleda kvittning av rättegångskostnaderna.
  • AD 2017 nr 50:Fråga om en kyrkvaktmästare haft upprepade tidsbegränsade anställningar eller om han varit tillsvidareanställd. Även fråga om det funnits saklig grund för uppsägning på grund av arbetsbrist.
  • NJA 2017 s. 164:Ett rättshjälpsbiträde som är ombud kan inom ramen för det uppdraget begära ersättning av huvudmannen för åtgärder i en del av ett mål som inte omfattas av rättshjälpen. För en sådan kostnad kan motpart som förlorar målet bli ersättningsskyldig enligt 18 kap. rättegångsbalken.
  • NJA 1998 s. 602:Vittnes begäran om ersättning för inställelse skall i princip framställas innan målets handläggning avslutas.
  • RH 2020:32:En part ansökte om verkställighet av en tingsrätts interimistiska beslut om barns boende. Parten återkallade sin ansökan sedan motparten, utan att yttra sig över ansökan, återlämnat barnet dagen före ett planerat sammanträde vid tingsrätten, varefter ärendet avskrevs. Eftersom det inte framkommit något skäl för motparten att inte omedelbart rätta sig efter det interimistiska beslutet, bedömdes ansökningen om verkställighet ha varit befogad. Sådana särskilda omständigheter ansågs föreligga att motparten skulle förpliktas att med stöd av 18 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken ersätta sökandens rättegångskostnad.

Medparts ersättningsskyldighet

31 §  Har i ett mål eller ärende vid domstol en kostnad för biträde som är gemensamt för flera medparter ersatts som en rättshjälpskostnad, skall var och en av de medparter som inte har rättshjälp betala den del av kostnaden som hänför sig till medparten. Fördelningen skall göras efter huvudtalet, om inte omständigheterna föranleder annat.

[S2]Vid tillämpningen av första stycket skall avdrag göras för den del av kostnaderna som en motpart eller någon annan har ålagts att betala med stöd av 30 §.

[S3]Om summan av rättshjälpsavgiften och vad medparterna förpliktas betala enligt första stycket överstiger ersättningen till biträdet, skall medparterna betala det överskjutande beloppet till den som har rättshjälp och återstoden till staten.

Upphörande av rättshjälp

32 §  Rättshjälp ska upphöra om

  1. rättshjälpsavgift inte betalas enligt 25 §,
  2. den rättssökande har lämnat oriktiga uppgifter och rättshjälp inte skulle ha beviljats om riktiga uppgifter hade lämnats,
  3. den rättssökande uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har lämnat oriktiga uppgifter, som varit ägnade att leda till för låg rättshjälpsavgift,
  4. den rättssökandes ekonomiska förhållanden har ändrats så att han eller hon inte längre är berättigad till rättshjälp,
  5. ett rättshjälpsbiträde entledigas utan att ett annat rättshjälpsbiträde förordnas,
  6. det med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse, tvisteföremålets värde samt omständigheterna i övrigt inte längre är rimligt att staten bidrar till den rättssökandes kostnader, eller
  7. Konsumentombudsmannen beslutar att biträda den rättssökande enligt lagen (2011:1211) om Konsumentombudsmannens medverkan i vissa tvister. Lag (2011:1213).

  • RH 2015:14:Under målets handläggning i tingsrätten förändrades en rättssökandes inkomster på ett sådant sätt att denne inte längre var berättigad till rättshjälp. Fråga om i vilken utsträckning den rättssökande skulle åläggas att återbetala kostnaderna för rättshjälpen till staten.
  • RH 2012:5:Tingsrätten avslog ansökan om rättshjälp. Efter överklagande bedömde hovrätten att det fanns förutsättningar att bevilja rättshjälp. Hovrätten undanröjde tingsrättens avslagsbeslut och återförvisade ärendet för fortsatt handläggning, detta med hänsyn till att det föreslagna rättshjälpsbiträdet hade begärt förhandsbesked om sin rätt till ersättning.
  • NJA 2001 s. 650:Fråga om rättshjälp skall upphöra på grund av att den rättssökande lämnat oriktig uppgift.

33 §  Om rättshjälp har beviljats trots att det föreligger ett sådant fall som avses i 10 § 9, får det beslutas att rättshjälpen skall upphöra. Detta gäller dock inte om det är uppenbart oskäligt att rättshjälpen upphör.

34 §  Rättshjälp skall upphöra när det arbete som biträdet har rätt till ersättning för enligt 27 § uppgår till 100 timmar, om annat inte beslutas enligt andra stycket.

[S2]Rättshjälpsbiträdet skall anmäla till rätten när det arbete som biträdet lagt ned på uppdraget uppgår till eller närmar sig 100 timmar. Rätten skall genast pröva om rättshjälpen skall upphöra. Om rättshjälpen skall fortsätta, bestämmer rätten det antal timmar som förmånen av rättshjälpsbiträde därefter får omfatta.

[S3]I de fall Rättshjälpsmyndigheten enligt 39 § beslutar i rättshjälpsfrågor gäller bestämmelserna i andra stycket i stället myndigheten.

  • AD 2006 nr 103:Fråga om en idrottsförening haft laga grund för avskedande av en anställd sedan denne skickat ut två mejl med kritik mot personer i föreningens styrelse. Båda mejlen har nått ut till ett stort antal mottagare. Arbetsdomstolen finner bl.a. att mejlens innehåll haft karaktären mera av angrepp på enskilda personer och beskyllningar än av saklig kritik samt att de har skadat föreningens anseende. Laga grund för avskedande har ansetts föreligga. I målet uppkommer även fråga om bestämmande av ersättningen till arbetstagarens rättshjälpsbiträde.
  • NJA 2013 s. 111:Rättshjälpen i ett skadeståndsmål har tillåtits fortsätta trots att det redan hade beslutats att den skulle omfatta ytterligare 40 timmars arbete utöver de 100 timmar som omfattas enligt lag. Vid bedömningen har beaktats bl.a. tvistens karaktär och betydelse för parten, motpartens ekonomiskt överlägsna ställning, att det var motparten som överklagade till hovrätten samt att det har varit svårt att planera och begränsa arbetet. Förlängningen har medgetts omfatta redan utfört arbete.
  • NJA 2007 s. 752:Rätten till rättshjälp upphör normalt efter 100 timmars arbete, även om rätten inte beslutat att rättshjälpen skall upphöra. Dessutom fråga om den rättssökandes talerätt.
  • AD 2017 nr 50:Fråga om en kyrkvaktmästare haft upprepade tidsbegränsade anställningar eller om han varit tillsvidareanställd. Även fråga om det funnits saklig grund för uppsägning på grund av arbetsbrist.
  • AD 2003 nr 68:Rättshjälpen i ett mål angående ogiltigförklaring av avskedande har tillåtits fortsätta i ett fall då biträdet har anmält till rätten att tidsåtgången för biträdets arbete har närmat sig 100 timmar.
  • NJA 2000 s. 390:Rättshjälpen i ett vårdnadsmål har inte tillåtits fortsätta i ett fall då biträdet har anmält till rätten att tidsåtgången för biträdets arbete har närmat sig 100 timmar.
  • NJA 2007 s. 987:Vid tillämpning av bestämmelsen att rättshjälp skall upphöra när biträdets arbete uppgår till 100 timmar har det ansetts att hänsyn inte skall tas till om biträdet företräder även parter som inte har beviljats rättshjälp. 34 § rättshjälpslagen (1996:1619).

Återbetalning av rättshjälpskostnader

35 §  Om rättshjälpen upphör på någon av de grunder som anges i 32 § 1–6, ska den rättssökande i skälig omfattning betala tillbaka kostnaderna för rättshjälpen till staten.

[S2]Om rättshjälpen upphör på någon av de grunder som anges i 32 § 7 och 33 §, ska de kostnader för rättshjälpen som överstiger rättshjälpsavgiften inte återbetalas till staten. Lag (2011:1213).

  • RH 2015:14:Under målets handläggning i tingsrätten förändrades en rättssökandes inkomster på ett sådant sätt att denne inte längre var berättigad till rättshjälp. Fråga om i vilken utsträckning den rättssökande skulle åläggas att återbetala kostnaderna för rättshjälpen till staten.

36 §  Om ett beslut att bevilja rättshjälp upphävs efter överklagande, skall den som haft rättshjälp själv betala kostnaden för rättshjälpen. Om det finns särskilda skäl, får dock förordnas att kostnaden inte skall återbetalas till staten eller att den endast delvis skall återbetalas till staten.

37 §  Om den rättssökande genom vårdslöshet eller försummelse har orsakat ökade kostnader för rättshjälpen, skall han eller hon ersätta staten för dessa kostnader oavsett hur ansvaret för rättshjälpskostnaderna i övrigt skall fördelas. Motsvarande gäller den rättssökandes ställföreträdare.

Ekonomiskt underlag

38 §  Med ekonomiskt underlag avses i denna lag den rättssökandes beräknade årsinkomst sedan hänsyn tagits till underhållsskyldighet, förmögenhetsförhållanden och skuldsättning enligt andra stycket.

[S2]Bidrar den rättssökande till underhållet av barn skall den beräknade årsinkomsten minskas med 15 000 kr för varje barn, dock högst 75 000 kr. Är den rättssökandes betalningsförmåga väsentligen ökad eller nedsatt på grund av förmögenhetsinnehav eller skuldsättning eller annan särskild omständighet, skall den beräknade årsinkomsten jämkas genom att skäligt belopp läggs till eller dras ifrån.

[S3]Närmare bestämmelser om hur det ekonomiska underlaget skall beräknas meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1999:63).

Prop. 1998/99:10: Ä ndringen innebär att det tidigare tredje stycket har strukits. Därmed skall underårigas ekonomiska underlag beräknas endast med beaktande av den underåriges egna ekonomiska förhållanden.

  • RH 2015:14:Under målets handläggning i tingsrätten förändrades en rättssökandes inkomster på ett sådant sätt att denne inte längre var berättigad till rättshjälp. Fråga om i vilken utsträckning den rättssökande skulle åläggas att återbetala kostnaderna för rättshjälpen till staten.
  • RH 2022:9:Dagsbotsbeloppets storlek har inte satts ned på grund av att den tilltalade saknar inkomst när denne i närtid haft en förhållandevis hög lön och den nedsatta inkomsten beror på den tilltalade har beslut att investera pengar i egen näringsverksamhet genom att starta ett nytt bolag. Av samma anledning har den tilltalade inte haft rätt till rättshjälp, vilket fått till följd att han ska återbetala kostnaderna för målsägandebiträde och försvarare.
  • DVFS 2002:8: Domstolsverkets föreskrifter för beräkning av ekonomiskt underlag när fysisk person söker rättshjälp

Beslut i rättshjälpsfrågor

39 §  Om ett mål eller ärende rörande den rättsliga angelägenheten pågår vid domstol, beslutar domstolen i frågor enligt denna lag. I annat fall beslutar Rättshjälpsmyndigheten i frågorna. Rättshjälpsmyndigheten beslutar också till vem ersättning enligt 30 § andra stycket och 31 § tredje stycket skall betalas.

[S2]Om en ansökan om rättshjälp avslås helt eller delvis skall beslutet innehålla de skäl som har bestämt utgången.

[S3]Vad som sägs om domstol i denna lag gäller även arrendenämnd och hyresnämnd.

[S4]Rättshjälpsbiträdet beslutar om att sådan utredning som avses i 17 § första stycket skall utföras. Lag (2004:738).

Prop. 2003/04:87: I paragrafen regleras vem som skall fatta beslut i rättshjälpsfrågor.

Första stycket är oförändrat. I andra stycket, som är nytt, har det tagits in en bestämmelse som innebär att när en ansökan om rättshjälp avslås skall skälen för avslaget redovisas. Bestämmelsen är tillämplig på alla angelägenheter som omfattas av rättshjälpslagen. Bestämmelsen genomför artikel 15.2 i rättshjälpsdirektivet och har utformats ...

  • RÅ 2004:117:Ett beslut om beviljande av rättshjälp, som tingsrätt meddelat i ett pågående mål om äktenskapsskillnad m.m., har inte ansetts omfatta ett hos förvaltningsdomstol senare anhängiggjort mål om utbekommande av allmän handling.
  • NJA 2003 s. 666:Frågor om ordningen för prövning av en begäran om rättshjälp i exekvaturförfarande enligt Brysselkonventionen och om innebörden av konventionens bestämmelse om rättshjälp.

40 §  Rättshjälpsmyndigheten skall slutligt fastställa den rättssökandes rättshjälpsavgift när ersättningen till rättshjälpsbiträdet har fastställts.

[S2]Ersättningen till biträdet skall utbetalas efter avdrag för den slutligt fastställda rättshjälpsavgiften. Om biträdet har tagit emot en högre avgift från den rättssökande än den som slutligt fastställs, skall biträdet återbetala det överskjutande beloppet till den rättssökande.

41 §  I samband med att handläggningen avslutas i ett mål eller ärende i vilket en part har rättshjälp skall det bestämmas vilka belopp som motparter, medparter och den rättssökande eller dennes ställföreträdare skall betala enligt 30 § första stycket och 31 § första stycket. Beslut om återbetalningsskyldighet enligt 37 § meddelas i samband med att handläggningen avslutas i ett mål eller ärende i vilket part har rättshjälp eller i samband med rättshjälpens upphörande. Om beslutet meddelas av någon annan än domstol eller Rättshjälpsmyndigheten, skall betalningsskyldigheten bestämmas till att avse kostnaderna i deras helhet eller viss kvotdel utan att ett bestämt belopp anges.

[S2]När en borgenär har beviljats rättshjälp i en angelägenhet som rör försättande i konkurs, skall beslut om ersättningsskyldighet meddelas senast i samband med att utdelningen fastställs.

  • AD 2017 nr 50:Fråga om en kyrkvaktmästare haft upprepade tidsbegränsade anställningar eller om han varit tillsvidareanställd. Även fråga om det funnits saklig grund för uppsägning på grund av arbetsbrist.

42 §  Beslut om till vem ersättning skall betalas enligt 30 § andra stycket och 31 § tredje stycket och beslut om rättshjälpsavgift och avräkning med biträde enligt 40 § får fattas av Rättshjälpsmyndigheten genom automatisk databehandling av uppgifter i ett av myndigheten fört register över rättshjälpskostnader.

[S2]Beslut enligt 30 § andra stycket och 31 § tredje stycket får verkställas enligt bestämmelserna i utsökningsbalken.

Överklagande m.m.

43 §  I fråga om överklagande av domstols beslut enligt denna lag tillämpas, utom i fall som avses i andra stycket, vad som i allmänhet gäller om överklaganden av beslut av domstolen.

[S2]Hovrättens eller kammarrättens beslut i en överklagad fråga angående ersättning till rättshjälpsbiträde får inte överklagas. Hovrätten eller kammarrätten får dock tillåta att beslutet överklagas, om det finns särskilda skäl för en prövning om tillstånd skall ges enligt 54 kap. 10 § första stycket 1 rättegångsbalken respektive 36 § första stycket 1 förvaltningsprocesslagen (1971:291).

44 §  Beslut av rättshjälpsbiträde i fråga om utredning enligt 17 § första stycket får inte överklagas.

[S2]Rättshjälpsmyndighetens beslut enligt 30 § andra stycket, 31 § tredje stycket och 40 § andra stycket får inte överklagas. Övriga beslut av Rättshjälpsmyndigheten får överklagas till Rättshjälpsnämnden.

[S3]Rättshjälpsnämndens beslut får inte överklagas.

45 §  Beslut om rättshjälp får överklagas av den som är enskild part och av Justitiekanslern. Räknas tiden för överklagande från den dag en part fått del av beslutet, får Justitiekanslern ändå inte överklaga beslutet senare än två månader från dagen för beslutet. Justitiekanslern får överklaga ett beslut även till förmån för en enskild part. Lag (2005:75).

46 §  Justitiekanslern får påkalla beslut om att rättshjälp skall upphöra enligt 32-34 §§. Lag (2005:75).

47 §  Ett rättshjälpsbiträde som har överklagat ett beslut om ersättning får i den högre instansen åberopa nya omständigheter till stöd för sitt yrkande endast om det finns särskilda skäl för det.

Rättshjälpsnämnden

48 §  Rättshjälpsnämnden består av en ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare, två ledamöter som skall vara advokater samt två övriga ledamöter. Alla ledamöter skall vara svenska medborgare. De får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

[S2]Regeringen förordnar ledamöter och utser ordförande för viss tid. För ordföranden skall finnas en eller flera ersättare. I övrigt får regeringen utse lämpligt antal ersättare. Bestämmelserna om ordförande och ledamöter tillämpas också på ersättare.

49 §  Rättshjälpsnämnden är beslutför med ordföranden och minst två andra ledamöter, av vilka en skall vara advokat och en övrig ledamot.

[S2]Vid avgörande av ett ärende som är av principiell betydelse eller annars är av särskild vikt, skall dock samtliga ledamöter delta.

[S3]Rättegångsbalkens regler om omröstning i tvistemål tillämpas när ärenden avgörs av Rättshjälpsnämnden. Ordföranden skall dock säga sin mening först.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Rättshjälpslag (1996:1619)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 december 1997 då rättshjälpslagen (1972:429) skall upphöra att gälla.
    2. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande om
    allmän rättshjälp, rättshjälp åt misstänkt i brottmål eller rättshjälp genom offentligt biträde har beviljats före den 1 december 1997, eller
    ansökan om sådan rättshjälp har lämnats in till domstol, Rättshjälpsmyndigheten eller annan myndighet som kan besluta om rättshjälp före den 1 december 1997.
    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:55, Prop. 1996/97:9, Bet. 1996/97:JuU3
    Ikraftträder
    1997-12-01

Lag (1999:63) om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)

Förarbeten
Rskr. 1998/99:132, Prop. 1998/99:10, Bet. 1998/99:JuU6
Omfattning
ändr. 4, 6, 23, 24, 38 §§
Ikraftträder
1999-04-01

Lag (2000:273) om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Den nya bestämmelsen i 5 § första stycket tillämpas på beslut om nedsättning av rådgivningsavgift som meddelats från och med den 1 april 1999.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:187, Prop. 1999/2000:59, Bet. 1999/2000:JuU14
Omfattning
ändr. 5, 23 §§
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2004:738) om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:247, Prop. 2003/04:87, Bet. 2003/04:JuU27
Omfattning
ändr. 2, 39 §§; nya 22 a, 22 b, 22 c, 22 d §§, rubr. närmast före 22 a §
CELEX-nr
32003L0008
Ikraftträder
2004-11-01

Lag (2005:75) om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2005.
  2. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller 45 § i dess äldre lydelse. Detsamma gäller i fråga om beslut som har meddelats efter ikraftträdandet med anledning av att Domstolsverket har påkallat beslut om att rättshjälp skall upphöra enligt 46 § i dess äldre lydelse.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:159, Prop. 2004/05:41, Bet. 2004/05:JuU10
Omfattning
ändr. 45, 46 §§
Ikraftträder
2005-04-01

Lag (2006:553) om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:286, Prop. 2005/06:124, Bet. 2005/06:LU35
Omfattning
ändr. 10 §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2006:724) om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:356, Prop. 2005/06:200, Bet. 2005/06:SkU35
Omfattning
ändr. 19 §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2009:1253) om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
  2. Äldre bestämmelser ska gälla för biträden som har förordnats före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2009/10:65, Prop. 2008/09:232, Bet. 2009/10:JuU6
Omfattning
ändr. 26, 27, 29 §§
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2011:605) om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:260, Prop. 2010/11:120, Bet. 2010/11:CU24
Omfattning
ny 2 a §
CELEX-nr
32009R0004
Ikraftträder
2011-06-18

Lag (2011:1213) om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:30, Prop. 2010/11:164, Bet. 2011/12:CU4
Omfattning
ändr. 32, 35 §§
Ikraftträder
2012-01-01

Lag (2011:1383) om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om självdeklaration som ska lämnas enligt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Förarbeten
Rskr. 2011/12:29, Prop. 2010/11:166, Bet. 2011/12:SkU4
Omfattning
ändr. 10 §
Ikraftträder
2012-01-01

Lag (2012:449) om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:220, Prop. 2011/12:110, Bet. 2011/12:CU25
Omfattning
ändr. 2 a §
CELEX-nr
32009R0004
Ikraftträder
2014-08-01

Lag (2014:252) om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:210, Prop. 2013/14:77, Bet. 2013/14:JuU20
Omfattning
ändr. 19 §
Ikraftträder
2014-07-01

Förordning (2014:329) om ikraftträdande av vissa lagar med anledning av EU:s tillträde till Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar

Omfattning
ikrafttr. av 2012:449

Lag (2016:214) om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:159, Prop. 2015/16:57, Bet. 2015/16:JuU10
Omfattning
ändr. 16 §
Ikraftträder
2016-09-01

Lag (2016:682) om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:235, Prop. 2015/16:125, Bet. 2015/16:CU19
Omfattning
ändr. 10 §
Ikraftträder
2016-11-01