HFD 2017 not 2

Bakgrund

Riksdagsförvaltningen har genomfört en upphandling avseende audiovisuella produkter med tillhörande tjänster. Avtal skulle tecknas med en leverantör som i nära samarbete med Riksdagsförvaltningen skulle leverera produkter och svara för support och underhåll. Anbud lämnades av bl.a. DAV Partner AB, AV Syd AB, Ricoh Sverige AB (Ricoh) och Supplies Team Sverige AB (Supplies Team). Ricoh antogs som leverantör.

DAV Partner begärde hos Riksdagsförvaltningen att få ta del av anbuden från AV Syd, Ricoh och Supplies Team.

Anbudsgivarna hade i samband med anbudsgivningen begärt sekretess för uppgifter om bl.a. prissättning och produktval.

AV Syd uppgav att uppgifterna avser bolagets affärs- och driftförhållanden och bygger på bolagets erfarenheter.

Ricoh menade att bolagets strategi bakom vilka produkter som väljs är ett viktigt konkurrensmedel. Om uppgifter om bolagets affärs- och driftförhållanden skulle bli tillgängliga för konkurrenter kan konkurrenterna utnyttja informationen i samband med pågående och kommande upphandlingar, vilket riskerar leda till att bolaget i framtiden förlorar viktiga upphandlingskontrakt.

Supplies Team uppgav att uppgifterna innehåller information om bolagets prissättningsstrategier och andra affärsmässiga strategier. Informationen kan användas av konkurrenter och ett röjande kan därför skada bolaget.

Riksdagsförvaltningen beslutade att lämna ut anbuden med undantag av bl.a. uppgifter om vilka produkter som bolagen erbjuder och om priserna på de enskilda produkterna. Riksdagsförvaltningen ansåg att vad AV Syd, Ricoh och Supplies Team uppgett gav anledning att anta att bolagen kunde lida skada om uppgifterna i deras anbud lämnades ut. Uppgifterna omfattades därför av sekretess.

Yrkanden m.m.

DAV Partner yrkar i första hand att Högsta förvaltningsdomstolen ska besluta att Riksdagsförvaltningen ska lämna ut prisbilagan i anbud lämnade av AV Syd, Ricoh och Supplies Team, med undantag för de ifyllda prisuppgifterna. I andra hand yrkar bolaget att ärendet visas åter till Riksdagsförvaltningen för en förnyad prövning. DAV Partner anför bl.a. följande.

Bolaget har fått ut övriga leverantörers anbud och har funnit att en annan godkänd leverantör inte uppfyller ett uppställt ska-krav. Det finns därför anledning att misstänka att även de andra utvärderade anbuden kan ha sådana brister.

Marknaden för audiovisuella produkter är transparent. De som agerar på marknaden är medvetna om vilka underleverantörer som finns och deras produkter. Konkurrensen upprätthålls i många fall främst avseende de tillhörande konsulttjänsterna samt i viss mån av prissättningen. De andra anbudsgivarna har inte motsatt sig ett offentliggörande av de produkter som erbjuds. Detta ger stöd för att det saknas särskild anledning att anta att utlämnande av begärda uppgifter skulle skada någon av anbudsgivarna.

Förarbetsuttalandena ger inte myndigheten möjlighet att sekretessbelägga uppgifter endast med hänsyn till att den sätter tilltro till vad anbudsgivarna anfört om risken för skada för en enskild. Det centrala är i stället myndighetens bedömning av om risken för skada objektivt sett är befogad.

Skälen för avgörandet

Rättslig reglering m.m.

Enligt 31 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, gäller sekretess för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Av förarbetena till motsvarande regel i 1980 års sekretesslag framgår beträffande avvägningen mellan sekretess- och insynsintressena att det för lagrummets tillämpning bör krävas att det föreligger någon speciell omständighet eller särskilda förhållanden som kan åberopas som skäl för hemlighållande. Något krav på en mera ingående utredning bör emellertid inte ställas upp. Om en myndighet finner sig böra sätta tilltro till vad anbudsgivaren har uppgett om att handlingarnas offentliggörande kan befaras medföra skada för honom, bör något hinder för anbudshandlingarnas hemlighållande i regel inte anses föreligga. En viss avvägning bör alltid företas med hänsyn till offentlighetsintresset. En begäran om konfidentiell behandling, som framställs av en anbudsgivare men som inte närmare motiveras och inte heller har karaktären av ett anbudsvillkor, bör i regel inte föranleda beslut om handlingarnas hemlighållande (prop. 1979/80:2 Del A s. 240 f.).

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

Sekretessen enligt 31 kap. 16 § OSL gäller med ett s.k. rakt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion för offentlighet. Dessutom ska det av särskild anledning kunna antas att den enskilde lider skada för att sekretess ska gälla.

Riksdagsförvaltningens upphandling avser till största delen köp av teknisk utrustning. I förfrågningsunderlaget anges endast vilka krav som ställs på produkterna, vilket innebär att anbudsgivarna är fria att välja fabrikat och modell utifrån dessa krav. De anbudsgivande bolagen har uppgett att deras överväganden i fråga om vilka produkter som väljs är ett viktigt konkurrensmedel, varför uppgifterna utgör företagshemligheter. Det saknas anledning att ifrågasätta denna uppgift. Högsta förvaltningsdomstolen finner därför att det av särskild anledning kan antas att AV Syd, Ricoh och Supplies Team kan lida skada om uppgifterna om offererade produkter i deras anbud lämnas ut. Det förhållandet att andra anbudsgivare inte begärt sekretess för dessa uppgifter medför ingen annan bedömning. DAV Partners överklagande ska därför avslås.