M 14114-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen ändrar punkten 1 i mark- och miljödomstolens domslut och fastställer Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommuns beslut den 3 juli 2024 (diarienr MHN/2024:00051) i den del som avser föreläggande vid vite att ta bort uppförd brygga från fastigheten som gränsar till fastigheten (punkten 2 i beslutet).

SVEA HOVRÄTT DOM M 14114-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, fastställer nämndens beslut att förelägga och att ta bort bryggan på fastigheten , i enlighet med nämndens beslut.

och har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. För det fall Mark- och miljööverdomstolen inte fastställer mark- och miljödomstolens dom i sin helhet medger de i andra hand borttagande av den del av bryggan som betecknats med

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har i huvudsak anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med bland annat följande tillägg och förtydliganden.

SVEA HOVRÄTT DOM M 14114-25

Nämnden

Det har inte förflutit någon avsevärd tid från det att bryggan uppfördes 2008 till det att och förvärvade fastigheten 2013. Någon gång mellan 2015 2017 har de anlagt en helt ny brygga på platsen. Det saknar därför betydelse om de var i god tro avseende bryggans laglighet vid förvärvet av fastigheten.

Nämnden delar inte mark- och miljödomstolens bedömning att nyanläggandet av bryggan ska betraktas som sedvanligt underhåll. Den tidigare bryggan var cirka 24 meter lång och som mest fem meter bred och hade en helt annan utformning än dagens brygga. Bryggan som anlades 2017 är cirka 30 meter lång och som mest sex meter bred. Det rör sig alltså inte endast om mindre ändringar av bryggans landgång.

Det har historiskt funnits bryggor i olika utformningar på platsen och vid flera tillfällen har det funnits flera bryggor samtidigt. Bryggan som uppfördes 2008 var olovlig och krävde strandskyddsdispens. Att nuvarande brygga ersatte den medför därför inte att det är fråga om en dispensbefriad reparation eller ersättningsbrygga. Av samma skäl saknar det också betydelse vilka naturförhållanden som påverkar platsen.

och

Nämndens påstående om att bryggan vid förvärvet 2013 endast var cirka fem år gammal saknar stöd i utredningen. Från flygfoton framgår att det funnits en brygga på platsen sedan före 1975. Bryggan har kontinuerligt funnits på samma plats, även om det inte ifrågasätts att bryggan förskjutits några meter på land sedan 1974. Nämndens påstående om att det vid vissa tidpunkter funnits flera bryggor är också felaktigt och bygger på att grannens brygga felaktigt identifierats som en förflyttning av deras brygga.

Att bryggans konstruktion förändrats genom åren bryter inte kontinuiteten. De ändringar som gjorts har varit motiverade av naturförhållandena på platsen såsom svallvågor från farleden, erosion och isskador. Det grunda vattendjupet, tillsammans

SVEA HOVRÄTT DOM M 14114-25

med landhöjningen, gör också att bryggans nuvarande längd är nödvändig för att behålla bryggans funktion som båtbrygga. På grund av periodiska översvämningar har bryggan även förskjutits cirka två meter på land. Anpassningarna har inte syftat till att öka bryggans funktion eller ianspråkta nytt område och har inte inneburit att allmänheten i ökad utsträckning hindrats från att beträda området. Den ungefärliga totala bryggytan är oförändrad sedan förvärvet 2013.

Det faktum att nämnden redan vid detaljplanens antagande 2011 kände till bryggan och godkände att den fick ligga kvar skapade berättigade förväntningar om att bryggan var tillåten. Nämnden passivitet under följande 13 år fram till det att tillsynsärendet inleddes har förstärkt de förväntningarna. Att nämnden ändrat sin bedömning efter så lång tid och förelagt om utrivning av bryggan är inte förenligt med grundläggande rättssäkerhetsprinciper. Det finns mindre ingripande alternativ än ett fullständigt borttagande, dvs. den del av bryggan som fanns vid förvärvet kan få behållas.

Parterna har lämnat in bland annat fotografier till stöd för sin talan.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolens dom har endast överklagats av nämnden, vilket innebär att det bara är frågan om nämnden haft fog för sitt föreläggande att vid vite ta bort bryggan som är föremål för Mark- och miljööverdomstolens prövning. Tillämpliga bestämmelser framgår av underinstansernas avgöranden.

Mark- och miljööverdomstolen anser i likhet med mark- och miljödomstolen att den nuvarande bryggan är dispenspliktig. Eftersom den inte har funnits kontinuerligt på platsen och inte heller haft i huvudsak samma utformning sedan strandskyddsreglerna trädde i kraft 1975 är det alltså fråga om en ny brygga. Det rör sig inte om sådana dispensbefriade underhålls- och reparationsåtgärder som inte hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt, och inte heller undviker en väsentlig förändring av livsvillkoren för djur- eller växtarter. Beslutet att inte bevilja strandskyddsdispens för den nya bryggan har fått laga kraft och

SVEA HOVRÄTT DOM M 14114-25

det finns därmed som utgångspunkt grund för att förelägga fastighetsägarna att ta bort den.

Den huvudsakliga frågan är om föreläggandet är proportionerligt utifrån vad som anges i 26 kap. 9 § miljöbalken. Den brygga som fanns på platsen vid förvärvet av fastigheten fanns utpekad i planbeskrivningen till gällande detaljplan såsom en brygga som skulle få ligga kvar. Skrivningen om att befintliga bryggor får ligga kvar ska inte tolkas som att strandskyddsdispens beviljades för dessa, utan utgör endast en upplysning om att uppförda enskilda bryggor får vara kvar trots att marken anges som allmän plats (naturområde) och att vattnet anges som öppet vattenområde i detaljplanen. Utpekandet i sig talar dock för att och haft anledning att tro att den bryggan var laglig och att det hade varit oskäligt att förelägga dem, såsom nya ägare, att ta bort den enligt vad som anges i 26 kap. 12 § miljöbalken. Frågan i målet är emellertid om det är proportionerligt att förelägga dem att ta bort den brygga som de själva har uppfört och som nu finns på platsen. Det kan därvid särskilt noteras att det också framgår av detaljplanen att nybyggnad av bryggor endast får ske i områden markerade med WB (bryggor), vilket inte är fallet med den plats som nu är aktuell.

Den nuvarande bryggan har en helt annan utformning och konstruktion än den tidigare bryggan. Den är mer än sex meter längre och nästan en meter bredare än den tidigare och sträcker sig flera meter längre ut i vattnet. Därtill utgörs den nuvarande bryggan av en sammanhängande konstruktion medan den tidigare bryggan bestod av flera olika sektioner.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer, i motsats till mark- och miljödomstolen, att ändringarna som gjorts av bryggan är så pass omfattande att de går utöver sedvanligt underhåll. Eftersom den är betydligt längre än tidigare hindras allmänheten från att använda ett vattenområde där den annars skulle ha fått färdas fritt. Bryggan påverkar även livsvillkoren för djur- och växtlivet inom ett område där det tidigare inte har funnits en brygga. Det gäller även om en mindre del skulle tas bort i enlighet med fastighetsägarnas medgivande. Åtgärderna är inte heller sådana att de, utan dispens, kan godtas med hänsyn till naturförhållandena på platsen. Dessa omständigheter

SVEA HOVRÄTT DOM M 14114-25

innebär att det inte finns skäl att upphäva nämndens beslut. Den tid som har förflutit från det att den nya bryggan anlades till nämndens tillsyn samt den omständigheten att strandskyddsdispens har medgetts för en närliggande brygga, medför inte någon annan bedömning. Mot bakgrund av att det nu är fråga om en helt ny anläggning saknas det också anledning att pröva föreläggandets skälighet i förhållande till någon annan utformning av bryggan än den som nu finns på platsen (jfr Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 3 juli 2025 i mål nr M 17215-24).

Sammanfattningsvis konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att även om och haft rätt att underhålla den brygga som fanns på platsen vid deras förvärv av fastigheten har de inte haft rätt att utan strandskyddsdispens uppföra en helt ny brygga med ett annat utförande. Det är inte oproportionerligt att förelägga dem att ta bort den nuvarande bryggan. Den tid som nämnden angett för fullgörande av föreläggandet, liksom vitesbeloppets storlek, är rimlig. Mark- och miljödomstolens dom ska därmed ändras i den del som avser upphävande av föreläggande att ta bort bryggan och nämndens beslut fastställas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsrådet Petra Bergman, referent, tekniska rådet Johan Hjalmarsson samt tf. hovrättsassessorn Kine Karlstedt Ek.

Föredragande har varit hovrättsfiskalen Julian Kaijser.

Sid 1 (11) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr M 1589-25 Mark- och miljödomstolen 2025-10-09 meddelad i Nacka

PARTER Klagande

Ombud för 1 och 2:

Motpart Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 14 februari 2025 i ärende nr 39273-2024, se bilaga 1 SAKEN Strandskyddsdispens m.m. på fastigheten i Botkyrka kommun DOMSLUT

Med ändring av länsstyrelsens beslut upphäver mark- och miljödomstolen nämndens beslut om föreläggande vid vite om rivning av bryggan från fastigheten som angränsar till fastigheten (punkten 2 i Miljö- och hälsoskyddsnämndens i Botkyrka kommun beslut, i den delen som avser bryggan, den 3 juli 2024 med dnr MHN/2024:00051).

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet i övrigt liksom yrkandet om ersättning för rättegångskostnader.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 1589-25 Mark- och miljödomstolen

YRKANDEN M.M. och (ägare till fastigheten ) har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat, så som de slutligen bestämt sin talan, att mark- och miljödomstolen ska medge strandskyddsdispens för bryggan, att föreläggandet vid vite om rivning av bryggan ska upphävas. För det fall föreläggandet om rivning av bryggan inte upphävs har de yrkat att vitesbeloppet ska sättas ned väsentligt. och har vidare yrkat ersättning för rättegångskostnader med 262 583 kr. De har slutligen yrkat att domstolen ska hålla sammanträde och syn på fastigheten.

Till stöd för sin talan har de hänvisat till vad de tidigare har anfört och därutöver i huvudsak uppgett följande.

Den ursprungliga bryggan uppfördes före 1975. Bryggan fanns när de köpte fastigheten år 2013. De har inte haft anledning att tro att bryggan har varit olaglig. Bryggan har varit inskriven i fastighetsregistret såsom officialservitut och den framgår av planhandlingarna såsom godkänd brygga. De har ringt till kommunen som har meddelat att det gick bra att renovera och bygga till bryggan utan tillstånd, vilket de också har gjort i tron att dispens inte har behövts. Möblerna fanns på bryggan när de köpte fastigheten. Det saknas grund för utrivning av bryggan och möblerna eftersom de köpte fastigheten i god tro.

Till stöd för sin talan har de bl.a. hänvisat till två rättsutlåtanden, av vilka framgår sammanfattningsvis följande.

Bryggan syns tydligt på flygfotot från år 1975 och år 1977. Det var således fel av underinstanserna att hävda att den ursprungliga bryggan skulle ha tillkommit efter 1975. Likaså var det fel att förelägga klagandena om utrivning, när nämnden i ett annat liknande ärende gällande grannfastigheten godkände renoveringen av en äldre brygga.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 1589-25 Mark- och miljödomstolen

och förvärvade fastigheten i god tro och utan syfte att kringgå strandskyddsbestämmelserna. Det saknas fog att förelägga dem som nya ägare att återställa en åtgärd som fanns redan i samband med fastighetsförvärvet. Föreläggandet och vitet är oskäliga. Det renoverade bryggdäcket påverkar vare sig allmänhetens tillträde eller växter och djur. Således har renoveringen varit undantagen från förbuden i 7 kap. 15 § miljöbalken. Det saknas grund att anta att konstruktionen som sådan skulle påverka vattenrörelser eller bottensedimentet negativt.

och har varit i god tro om att åtgärderna har varit lagliga. Nämnden har inte styrkt att det förstärkta bryggdäcket sedan bryggans tillkomst innebär att allmänheten i ökad utsträckning hindrats eller avhållits från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt. Utredningen ger inte stöd för att det efter den 1 juli 1994, då strandskyddet utvidgades till att även omfatta livsvillkoren för växter och djur, har vidtagits åtgärder som väsentligt förändrat livsvillkoren för djur- eller växtarter. Det går utifrån befintligt material därmed inte att slå fast att påverkan från den aktuella åtgärden, i första hand genom skuggeffekter, väsentligt skulle ha förändrat livsvillkoren för djur- eller växtarter. Det har således inte visats att det vidtagits en åtgärd som är förbjuden enligt 7 kap. 15 § miljöbalken.

Nämnden har motsatt sig ändring av beslutet och bestritt yrkandet om ersättning för rättegångskostnader. Nämnden har anfört i huvudsak följande till stöd för sin inställning.

Av de flygfoton nämnden har tillgång till återfinns inga foton mellan 1971 och 1995. Av tillgängliga foton går det att utskilja att bryggan som funnits på platsen tidigare inte har samma form och utförande som den som finns där idag. Den har dessutom inte legat på exakt samma plats under åren utan har varierat utefter strandlinjen. De bilder som och presenterat som kommer från 1974 samt 1977 har nämnden inte haft tillgång till.

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM M 1589-25 Mark- och miljödomstolen

En brygga måste funnits kontinuerligt på platsen i samma form och utförande för att det ska kunna anses som samma brygga. Den brygga som finns på fastigheten idag har ersatt bryggan som fanns vid förvärvet 2013. Bryggan som fanns vid förvärvet uppfördes någon gång mellan 2005 och 2008. Den byggdes på en ny plats där det tidigare inte funnits en brygga. Bryggan som syns på flygfoton från 2005 och som eventuellt funnits sedan innan 1975 ligger längre västerut än den som byggdes någon gång mellan 2005 och 2008. De flygfoton från 1999 och 2011 som och har lämnat in flygfoton från 1999 och 2011 till domstolen. När nämnden granskar flygfoton från 1999 i sina system så syns inte samma brygga som de visar i sin inlaga från 1999. Bryggan som syns på deras flygfoto från 1999 syns inte heller på flygfotot från 2005 i kommunens kartprogram.

Bryggdäcket som fanns vid förvärvet 2013 har en annan form och utbredning än bryggan har den byggts om till en annan utformning och utseende än den hade vid förvärvet. Nämnden kan hålla med om att den nuvarande bryggan mer liknar den bryggan som syns på flygfoton mellan 1995 och 2008 i form men faktum kvarstår att det inte är samma brygga som den och inte heller samma som vid förvärvet. Dessutom saknade bryggan som anlades någon gång mellan 2005 och 2008 och som fanns vid förvärvet strandskyddsdispens och var därmed olovlig. Den byggdes på en annan plats och i en annan utformning än den som syns på och flygbilder från 1974 och 1977 samt lantmäteriets flygfoton från 1971, 1995, 1999 och 2005 samt snedbild från 1992. Bryggan som syns på bilderna från 1992, 1995, 1999 och 2005 är längre och på en annan plats än den som syns på bilderna från 1971,1974 och 1977. Bryggan som finns på platsen idag ligger på ännu en annan plats på fastigheten än de tidigare vilket gör att platsen som bryggan ligger på idag aldrig lovligen tagits i anspråk. Det är olyckligt att det inte framkom vid köpet.

Att renovera en lovlig brygga kräver inte strandskyddsdispens. Hade bryggan legat kvar i samma utförande och form som vid förvärvet håller nämnden med om att det är oskäligt att förelägga om utrivning. Detta även om den var olovlig då det inte finns skäl att tro att köpet skulle genomförts för att kringgå

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM M 1589-25 Mark- och miljödomstolen

strandskyddsföreskrifterna. Sammanfattningsvis anser nämnden att det framgår från flygfotona att ingen brygga på fastigheten har funnits på samma plats och med samma utformning sedan 1975. Det betyder att den befintliga bryggan är olovligt uppförd och kräver strandskyddsdispens.

Vad gäller grannfastigheten så ansvarade Samhällsbyggnadsnämnden vid tidpunkten för strandskyddsdispenser. Miljö- och hälsoskyddsnämnden avstyrkte förslaget.

Officialservitutet som finns utfärdat för fastigheterna på Näs innefattar den nyttjanderätt som finns på där bryggorna ligger. Bara för att det finns ett servitut innebär inte det att bryggan som finns idag är lovligt uppförd. Ett officialservitut är inte lika med en strandskyddsdispens. Vad som anges i planbeskrivningen är att vattenområdet är kopplat till detaljplanens användningsbestämmelser för vattenområdet (WB) och säger ingenting om strandskyddet. Det enda som framgår är att befintliga bryggor inte strider mot detaljplanens användningsbestämmelse för vattenområdet. Det är inte miljö- och hälsoskyddsnämnden som tagit beslut om detaljplaner och dess bilagor, utan samhällsbyggnadsnämnden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden tycker inte att det är orimligt att det blir olika utfall när två olika processer utgår från två olika lagstiftningar fattat av två olika myndigheter.

Bryggan i sin nuvarande form och plats strider mot strandskyddets syften då den nya bryggan tar en plats i anspråk där naturen tidigare kunnat växa fritt. Bryggan påverkar även bottenlevande organismer genom dess skuggningseffekt. Dessutom är den nya bryggan privatiserande och begränsar allmänhetens tillgång till strandområden.

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM M 1589-25 Mark- och miljödomstolen

HANDLÄGGNINGEN HOS MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN

Mark- och miljödomstolen har den 21 mars 2025 avslagit och yrkande om att domstolen ska hålla syn på platsen. Den 11 juni 2025 har domstolen hållit sammanträde i målet.

och har vid sammanträdet anfört bl.a. följande. Uppgifterna om att fastigheten hade servitut för brygga återfanns prospekt när de köpte fastigheten, uppgiften finns också i fastighetsregistret. I samband med detaljplanen och att fastigheterna i området friköptes gjordes en inventering av bryggorna och av den inventeringen framgår att deras fastighet har brygga. Den sist nämnda inventeringen får de också del av i samband med köpet av fastigheten. Kommunen har i detaljplanen godkänt att befintliga bryggor får vara kvar. De ifrågasätter inte att bryggan kan ha flyttats ett par tre meter från år 1974. Härutöver har de omfattande redogjort för bl.a. proportionalitetsbedömningen.

Nämnden uppger i huvudsak att bryggan inte har funnits på samma plats och inte haft samma utformning sedan 1975. I den gällande detaljplanen har strandskyddet inte upphävts.

DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser Mark- och miljödomstolen noterar att det har skett en lagändring i 7 kap. miljöbalken sedan länsstyrelsen fattade det överklagade beslutet. Lagändringen innebär ingen förändring av innebörden av de tillämpliga bestämmelserna i detta mål. De bestämmelser som framgår av länsstyrelsens beslut är fortfarande tillämpliga men med följande justerade hänvisningar. Bestämmelserna i 7 kap. 18 e-g § miljöbalken motsvaras huvudsakligen av tidigare 7 kap. 18 c-d § miljöbalken.

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM M 1589-25 Mark- och miljödomstolen

Rättsliga utgångspunkter Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen. Strandskyddet syftar bl.a. till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden.

Inom strandskyddsområde får inte anläggningar eller anordningar utföras om de hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt. Dispens från förbudet kan ges om det finns vissa i lagen angivna särskilda skäl (7 kap. 18 e-g § miljöbalken). Ett särskilt skäl för dispens är om området som dispensen avser redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. M huvudsakligen en beslutad tomtplats eller etablerad hemfridszon runt ett bostadshus, dvs. det område där fastighetsägaren har rätt att hävda en privat zon och där allemansrätten inte gäller. Ett annat särskilt skäl är att området behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området (7 kap. 18 e § 1 och 3 miljöbalken).

Vid bedömningen av om det finns skäl för att ge dispens ska domstolen även göra en intresseavvägning. Utgångspunkten vid intresseavvägningen är dock att det allmänna intresset av att bevara allemansrättslig tillgång till strandområden och friluftsliv och områden med goda livsvillkor för djur- och växtliv är mycket starkt (se 7 kap. 25 § miljöbalken och jfr MÖD 2020:2 I och II och NJA 2020 s. 1129).

Det krävs inte strandskyddsdispens för att få bevara anläggningar som utförts innan strandsskyddsreglerna trädde i kraft. Särskilda skäl för dispens kan vidare föreligga på den grunden att en brygga har ersatt en brygga med huvudsakligen samma storlek och utformning, som utförts innan strandskyddsreglerna infördes eller i enlighet med eventuella bestämmelser om områdesskydd som gällde vid tidpunkten för utförandet.

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM M 1589-25 Mark- och miljödomstolen

Eftersom 2 kap. l § miljöbalken även gäller i mål om strandskyddsdispens är det den som söker dispens som har bevisbördan för sådana förhållanden (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 5 mars 2015 i mål nr M 10901-14). För att det ska kunna anses vara fråga om en ersättningsbrygga krävs att det inte har passerat alltför lång tid från det att den tidigare bryggan försvann till dess att strandskyddsdispens för den nya bryggan söks. En tidsfrist om ett år kan tjäna som utgångspunkt i detta avseende (se prop. 1997/98:45 del 2 s. 89).

Mark- och miljödomstolens bedömning Mark- och miljödomstolen konstaterar inledningsvis att överklagandet bara avser bryggan så som den dokumenterats genom nämndens platsbesök och inte övriga delar av nämndens beslut.

och har gjort gällande att det har funnits bryggor på platsen sedan innan 1975. Till stöd för detta har de åberopat fotografier.

Domstolen ifrågasätter inte att det har funnits bryggor på platsen vid olika tillfällen. Bland annat framgår av flygfotografier att det fanns en brygga 1971, 1974 och 1977. Av de i målet tillgängliga flygfotografierna framgår dock att bryggan före år 2008 har haft en något annan placering och utformning jämfört med den nuvarande bryggan samt att utformningen ändrats ytterligare något år 2017. För att en brygga ska anses lovligt uppförd behöver den dock ha funnits på plats före år 1975 och därefter stadigvarande varit på samma plats med huvudsakligen samma storlek och utformning. Enligt domstolens bedömning är den nuvarande bryggan dispenspliktig eftersom den inte har funnits kontinuerligt på platsen och inte heller i huvudsak haft samma utformning sedan strandskyddsreglerna trädde i kraft 1975.

Frågan härefter är därmed om nämnden har haft fog för beslutet att inte medge dispens i efterhand. I denna del kan domstolen, i likhet med underinstanserna, konstatera att det inte föreligger några sådana särskilda skäl för strandskyddsdispens som anges i 7 kap. 18 e-g § miljöbalken.

Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DOM M 1589-25 Mark- och miljödomstolen

Såvitt avser den intresseavvägning som ska göras är utgångspunkten för denna, som ovan nämnt, att det allmänna intresset av att bevara allemansrättslig tillgång till strandområden för friluftsliv och områden med goda livsvillkor för djur- och växtliv är mycket starkt. Med den utgångspunkten anser domstolen inte att det är oproportionerligt att avslå ansökan om dispens. Nämnden har således haft fog för beslutet att inte medge strandskyddsdispens för bryggan.

Nästa fråga är om nämnden har haft fog för att förelägga och att ta bort bryggan.

Enligt 26 kap. 9 § miljöbalken får en tillsynsmyndighet i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att miljöbalken ska följas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas. Av 26 kap. 14 § miljöbalken följer att beslut om föreläggande får förenas med vite. Vidare framgår av 26 kap. 12 § miljöbalken att, om en tidigare ägare av en fastighet kunnat föreläggas att avhjälpa skada eller olägenhet som uppstått vid deras användning av en fastighet enligt bl.a. 7 kap. miljöbalken, så får en tillsynsmyndighet ge ett föreläggande mot en ny ägare, om det är skäligt.

och köpte fastigheten år 2013. Av planbeskrivningen till den gällande detaljplanen för Getryggens fritidsby som vann lagakraft 2011 framgår bl.a. att befintliga bryggor ska få ligga kvar men att nybyggnad av bryggor endast får ske i vissa områden. För att veta vilka bryggor som är befintliga innehåller planbeskrivningen ortofotokartor över området där befintliga bryggor är markerade. Den i målet aktuella bryggan återfinns i planbeskrivningens kartor som visar befintliga bryggor som ska få vara kvar.

Det finns också ett servitut till förmån för fastigheten som belastar som omfattar brygga med rätt att behålla och underhålla brygga och tillhörande boj med tillbehör inskrivet i fastighetsregistret sedan 2012. Det framgår också av utredningen i målet att det har funnits en brygga sedan lång tid. Den brygga som

Sid 10 NACKA TINGSRÄTT DOM M 1589-25 Mark- och miljödomstolen

fanns vid förvärvet ligger till huvudsaklig del på samma plats som den nu befintliga bryggan.

Det har inte framkommit något som tyder på att överlåtelsen av fastigheten skett i syfte att kringgå strandskyddet. Med hänsyn till vad som framgår av den gällande detaljplanen och det inskrivna servitutet för brygga anser domstolen inte heller att och har haft anledning att misstänka att strandskyddsdispens saknades för bryggan även om ett sådant servitut i och för sig inte innebär att miljöbalkens regler sätts ur spel (jfr prop. 1981/82:220 s. 138 och MÖD 2011:3). De förändringar som skett efter det att och köpt fastigheten berör den delen av bryggan som är närmast land med en förskjutning i varifrån man beträder bryggan och framstår vara av mindre omfattning. Domstolen bedömer att förändringarna inte kan anses ha varit så omfattande att de gått utöver sedvanligt underhåll av bryggan. Det kan enligt domstolen vid dessa förhållanden inte anses skäligt att förelägga och att riva bryggan (jfr MÖD 2017:16 I-II). Nämndens föreläggande om att de ska riva bryggan ska av dessa skäl upphävas.

Avslutningsvis har och yrkat ersättning för rättegångskostnader. I denna del gör domstolen följande överväganden.

Som utgångspunkt saknas möjlighet att få ersättning för rättegångskostnader i mål av detta slag (se 5 kap. 1 § lagen [2010:921] om mark- och miljödomstolar samt 32 § lagen [1996:242] om domstolsärenden, ärendelagen). Att det saknas en sådan ersättningsrätt kommer i regel inte i konflikt med rätten till en rättvis rättegång. I detta fall har och fått sina formella invändning prövade i domstol. Frågan har varken varit omfattande eller rättsligt komplicerad. Handläggningen enligt ärendelagen är vidare förenklad och kräver i regel inte att ett juridiskt ombud anlitas. Sammantaget anser mark- och miljödomstolen, även om och delvis vunnit framgång i den nu aktuella frågan, att omständigheterna inte är sådana att det kommer i konflikt med deras rätt till en rättvis rättegång att inte tillerkänna dem ersättning för rättegångskostnader (se

Sid 11 NACKA TINGSRÄTT DOM M 1589-25 Mark- och miljödomstolen

MÖD 2025:20 och där gjorda hänvisningar). Några andra skäl att tillerkänna dem ersättning för rättegångskostnader har inte heller framkommit. Yrkandet om ersättning för rättegångskostnader ska därför avslås.

Sammanfattningsvis finner mark- och miljödomstolen att det saknas skäl att meddela strandskyddsdispens för den aktuella bryggan. Med hänsyn till omständigheterna har det dock inte funnits fog för nämnden att förelägga om rivning av bryggan varför beslutet ska upphävas i den delen. Yrkandet om ersättning för rättegångskostnader ska vidare avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 30 oktober 2025.

Jens Ödman Christina Borg I domstolens avgörande har tingsfiskalen Jens Ödman, ordförande, och tekniska rådet Christina Borg deltagit. Föredragande har varit Maria Karlsson.