M 8979-25
MÖD har bedömt att infrastrukturpropositionens riktvärden för trafikbuller ska vara vägledande vid bedömningen om åtgärder ska vidtas avseende buller från tågtrafik på ett spår tillhörande en industriverksamhet. Utredningen i målet har inte varit tillräcklig för att förbjuda nattliga tågpassager. Målet har återförvisats till nämnden för en samlad bedömning av alla relevanta omständigheter.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-08-26 M 8979-25 060201 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-06-02 i mål nr M 9420-24, se bilaga A PARTER Klagande Benders Sverige AB Ombud: och Motpart
Håbo kommun Bygg- och miljönämnden i Håbo kommun
SVEA HOVRÄTT DOM M 8979-25
Narkissos AB,
SAKEN Tillsyn avseende buller från tågtrafik i anslutning till fastigheten i Håbo kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och undanröjer Bygg- och miljönämnden i Håbo kommuns beslut den 22 mars 2024 (2020-427, DB § 2024-54) samt återförvisar målet till nämnden för fortsatt behandling.
SVEA HOVRÄTT DOM M 8979-25
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Benders Sverige AB (Benders) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva nämndens beslut.
Bygg- och miljönämnden i Håbo kommun (nämnden) samt och har motsatt sig ändring.
Håbo kommun, , , , , Narkissos AB, och har fått tillfälle att yttra sig men inte inkommit med något yttrande.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Benders har anfört detsamma som i tidigare instanser med i huvudsak följande tillägg.
Principen att trafik inom ett verksamhetsområde ska bedömas utifrån riktvärden för industribuller är inte tillämpbar i aktuellt fall. I stället gäller att trafik till och från ett verksamhetsområde på angränsande järnvägar bör bedömas utifrån riktvärden för trafikbuller. Den sträcka av industrispåret som passerar bostadsfastigheterna, och där bullret uppstår, är belägen cirka en kilometer bort från Benders verksamhetsområde. Mellan aktuell tågsträcka och Benders verksamhetsområde är ett stort antal andra industrier belägna. Endast utifrån en sammanvägd bild av bullersituationen kan andra bedömningar i särskilda fall behöva göras, exempelvis där transporterna vid tillfartsvägar står för en betydande del av bullerstörningarna. Däremot utsätts aktuella bostäder för annat tågtrafikbuller från Mälarbanan. Som framgår av Swecos utlåtande uppgår de nattliga tågpassagerna per årsmedelsnatt på Mälarbanan, som är belägen precis invid den aktuella industristräckan och bostadsområdet, till 6,8 stycken, varav 1,7 är godståg. Antalet passager till och från Benders verksamhetsområde motsvarar endast cirka fyra procent av det totala antalet godstransporter som orsakar bullerstörningar vid bostadsfastigheterna. Vid beaktande av samtliga tågtyper som trafikerar Mälarbanan utgör transporterna till och från Benders verksamhetsområdet endast en procent av de totala nattliga transporterna under en årsmedelnatt. Den tågtrafik som
SVEA HOVRÄTT DOM M 8979-25
nämndens beslut tar sikte på utgör en försvinnande liten andel av den totala nattliga tågtrafiken. Den resterande andelen om 99 procent av tågtrafiken ger redan idag upphov till betydande bullerstörningar nattetid, i vissa fall bullernivåer överstigande 70 dBA, vid flera av bostäderna inom det aktuella bostadsområdet. Benders tågtrafik står alltså inte för en betydande del av bullerstörningarna. Det faktum att Benders äger det aktuella industrispåret torde inte vara relevant för bedömningen avseende bullersituationen, och inte heller innebära att det ska anses röra sig om ett särskilt fall. Bullret från Benders tågtrafik motsvarar en ytterst liten andel av de totala bullerstörningarna. Utifrån den sammanvägda bilden av bullersituationen saknas det skäl att frångå huvudprincipen om att riktvärden för trafikbuller ska tillämpas.
- och spårtrafik gäller som utgångspunkt att åtgärder inte behöver vidtas under förutsättning att den maximala ljudnivån om 55 dBA nattetid inte överskrids mer än 1 5 gånger per årsmedelnatt inomhus i sovrum. Utifrån detta finns inte skäl att förbjuda Benders tågtrafik, då överskridandet av riktvärdena på sin höjd sker 0,07 gånger per årsmedelnatt dvs. långt under de tillåtna avvikelserna fem gånger per genomsnittlig maxtimme respektive 1 5 gånger per årsmedelnatt. Benders tågtrafik är således helt förenlig med gällande riktvärden för trafikbuller. Någon anledning till att åtgärder ändå ska vidtas finns inte i aktuellt fall. Det finns således inte någon olägenhet i den mening som avses i 9 kap. 3 § miljöbalken.
Benders nattliga tågtransporter mellan kl. 22.00 23.00 sker cirka en gång varannan vecka, med uppehåll under vintern vid ihållande köldgrader samt under 5 6 veckor under juni juli månad. I förhållande till trafikbullernormen är det således uppenbart att det inte finns laga grund för att besluta om åtgärder eller förbjuda den tågtrafik som avses i beslutet. Inte heller i övrigt finns det särskilda skäl för att överväga åtgärder i förhållande till Benders tågtrafik. Störningen som Benders nattliga tågtransporter eventuellt medför inträffar precis i gränslandet mellan kvälls- och nattetid, sannolikt innan de boende på bostadsfastigheterna hunnit somna. Störningen måste av denna anledning anses som avsevärt mindre jämfört med om tågpassagerna skett senare under natten. I kombination med det mycket ringa antalet tågpassager som sker, måste det anses vara uteslutet att särskilda skäl för att överväga åtgärder föreligger.
SVEA HOVRÄTT DOM M 8979-25
Benders bestrider nämndens påstående om att tågpassagerna ger upphov till särskilt störande ljud. Inspektionen den 7 februari 2024 som utfördes av en miljö- och hälsoskyddsinspektör med hjälp av en ljudmätare, mätte ljudnivån vid en passage på industrispåret. I protokollet från inspektionen framgår inspektörens subjektiva upplevelse av ljudet från en tågpassage. Buller och akustik är tekniskt komplicerat och invecklat. Att inspektören, utan akustisk expertis, utför en egen mätning och drar långtgående slutsatser från denna är anmärkningsvärt. Av protokollet framgår dessutom att mätningen utförts cirka 30 meter väster om industrispåret på andra sidan järnvägen, dvs. inte alls i närheten av den bostad som ligger närmast industrispåret. Mätningen torde därför sakna all relevans för bedömningen i saken. Inspektören skriver i protokollet att han bedömer att det behövs en sakkunnig och professionell utredning och utlåtande vad gäller de särskilt tonhöga ljuden som det intensiva gnisslet innebär. Något sådant underlag har nämnden inte inhämtat. I stället lutar sig nämnden på redan befintliga utredningar. Den enda mätning som vidtagits kvällstid specifikt vad gäller tågpassagerna och bromsgnissel vid inbromsning är utförd den 29 november 2017 av Akustikverkstaden, och som sedan reviderats den 4 april 2020, dock utan att nya mätningar genomförts. På grund av ändrade förhållanden har emellertid bullernivåerna vid bostäderna på Nyhagsvägen sannolikt sänkts sedan Akustikverkstadens mätning 2017. Håbo kommun har nämligen flyttat den tågöverfart där bromsgnissel skapade hög maximalbullernivå vid inbromsning till en plats längre bort från Nyhagsvägen (120 meter i riktning bort från den närmsta bostadsadressen), och det har även uppförts en större byggnad mellan Nyhagsvägen och den nya tågöverfarten. Nämndens bedömning att dessa ändrade förhållanden saknar betydelse för ljudbilden är sannolikt felaktig.
Nämnden har anfört i huvudsak följande.
Från industrispåret förekommer det tonala ljudkaraktärer som bör uppfattas som särskilt störande ljud. Dessa särskilt störande ljud utgörs av bromsgnissel, järn mot järn, som speciellt uppstår i nedförslutet då tåget är på väg in till verksamhet från Mälarbanan, men även av skrammel från godsvagnarna och dieselloket. Dessa särskilt störande ljudkaraktärer bedömer nämnden saknas helt för de persontåg som passerar på
SVEA HOVRÄTT DOM M 8979-25
Mälarbanan i närområdet. I Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller lyfts frågan om ljudkaraktärer som är särskilt störningsframkallande och att i dylika fall bör toleransen för buller i tabellvärdena sänkas med 5 dBA för de ekvivalenta värdena. Den maximala ljudnivån att tolerera nattetid bör tolkas synnerligen restriktivt. Troligtvis vaknar varje sovande människa vid varje sådan tågpassage med genomträngande skrammel och gnissel även om passagen endast dröjer några minuter.
Tidtabellen i målet som gäller år 2024 har presenterats för de boende och de har svarat på en från nämnden utskickad enkät under februari 2024. I svaren anger respondenterna att tabellen inte alltid stämmer. Tåg inkommer senare på natten än vad tabellen anger. Det finns inget som hindrar verksamheten att göra fler nattliga passager utöver vad som framgår i tabellen. Nämnden har inte följt upp vilken tabell företaget anser sig ha följt under år 2025 eller avser att följa under år 2026. Nämnden har uppfattat att det inför varje säsong sker en förhandling med Trafikverket om vilka tider som de anser är möjliga att köra på stambanan fram till Bålsta. Vid gamla Bålsta station finns en bangård att utnyttja för omkoppling av lok och parkering av vagnar som utnyttjas än idag. Angående de tonala ljuden som kan vara särskilt störningsframkallande så vittnar respondenterna om gnisslande ljud som är särskilt urskiljbara. Det är alltså inte enbart inspektören som uppfattar de särskilt tonala ljuden.
och har anfört i huvudsak följande.
De störs som boende av tågtrafiken och Benders har inte gjort något åt detta. Benders bör bygga bullerstaket vid deras bostadsområde för att minska bullret samt se till att spåret inte gnisslar genom att återkommande smörja spåret samt använda lok som låter mindre.
SVEA HOVRÄTT DOM M 8979-25
UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Mark- och miljööverdomstolen har inhämtat ett remissyttrande från Naturvårdsverket som i huvudsak har anfört följande.
Om riktvärden för industribuller eller trafikbuller ska tillämpas Som utgångspunkt ska riktvärden för trafikbuller användas för bedömning av buller från spårtrafik. I vissa situationer kan dock vägledningen om industri- och annat verksamhetsbuller vara mer lämplig. Som exempel på när trafik till och från en verksamhet kan bedömas som industribuller anges i vägledningen vid tillfartsvägar till täkter, där transporterna till och från dessa står för en betydande del av bullerstörningarna. En sådan bedömning är inte huvudprincipen och bör användas restriktivt i särskilda fall.
Av länsstyrelsens beslut och domen från mark- och miljödomstolen framgår att det aktuella industrispåret ska anses utgöra ett följdföretag från den miljöfarliga verksamheten och att riktvärden för industribuller bör tillämpas vid passagerna på industrispåret. Som särskild motivering anges att Benders äger och ensamt trafikerar järnvägsspåret. För bedömningen av vilka riktlinjer som är mest relevanta att utgå ifrån är det dock inte spårsträckans samband med industrin som är avgörande, utan det aktuella bullrets karaktär på sträckan, dvs. om ljudet är mer likt industribuller eller trafikbuller. Riktvärden för industribuller utgår från att buller från verksamheter generellt anses mer störande än buller från trafik. Verksamhetsbuller innefattar fler olika ljudkaraktärer som medan trafikbuller är av mer homogen karaktär. Även om trafiken på industrispåret utgör följdföretag för verksamheten innebär det således inte att industribullerriktvärden ska tillämpas. Naturvårdsverket känner till att det förekommit olika tolkningar av från dessa står för en menar Naturvårdsverket att transporterna till och från aktuell industriverksamhet står för en betydande del av bullerstörningarna utmed den berörda väg- eller järnvägssträckan.
SVEA HOVRÄTT DOM M 8979-25
Om tiden för tågpassage mellan kl. 22.00 23.00 ska bedömas på särskilt sätt Det finns inte skäl att generellt bedöma tiden mellan kl. 22.00-23.00 på något annat sätt än övrig nattetid. Vilka tider under natten som exponering för förhöjda nivåer av buller förekommer har stor betydelse för störningsupplevelsen och risken för olägenhet. Det kan antas att risken för sömnpåverkan inte är lika stor innan kl. 23.00. Samtidigt gäller att de tider som sömnen riskerar påverkas beror på var i sömncykeln den utsatta personen befinner sig, snarare än exakt klockslag. I och med att sömnen är ytlig precis vid insomningstillfället och att en störning vid den tiden kan förlänga den ytliga fasen, vilket i sin tur kan leda till för kort tid i djupsömn, är en störning i början av natten inte att se som mindre negativ än under senare delen av natten. Här ska också beaktas att barn och sjuka är särskilt känsliga grupper som ofta har tidigare läggtider än den vuxna, friska, befolkningen. Något generellt undantag, eller förmildrande bedömning av tiden mellan kl. 22.00-23.00 bör därför inte göras. Som anges ovan är det också en rad olika faktorer som spelar in i bedömningen av störningsupplevelsen. En faktor är att personer har olika läggtider och det är en större andel av befolkningen som riskeras att påverkas av höga ljudnivåer under senare delen av natten.
Hur bedömningen avseende t.ex. riktvärden och påverkan på människors hälsa ska göras utifrån vad som framkommit kring bromsgnissel/skrik vid inbromsning, skrammel av tåg och uppgifter om tydligt urskiljbara ljud Ljudets karaktär påverkar störningsupplevelsen och bör därför alltid vara en faktor vid olägenhetsbedömningen. Kurvskrik och skrikljud vid inbromsning innebär plötsliga och höga nivåer. Att reglera skrikljud från spårtrafik med ett begränsningsvärde i decibel är sällan relevant, utgångspunkten bör istället vara att sådana ljud så långt möjligt ska undvikas. Dels är sådana ljud extra störande, dels finns möjligheter att begränsa dessa genom åtgärder vid källan genom smörjning eller reglering av hastighet.
Hur i övrigt särskilt störningsframkallande ljud och dess inverkan påverkar bedömningen Ljudets karaktär har stor betydelse för störningsupplevelsen och därmed graden av olägenhet. Vid bedömning av om en olägenhet förekommer måste därför en samlad bedömning göras där fler faktorer än den högsta förekommande ljudnivån invid fasad
SVEA HOVRÄTT DOM M 8979-25
till närmaste bostad bedöms. Både lägre och högre nivåer än gällande riktvärden kan utgöra gräns för när en god miljö nås eller när olägenhet för människors hälsa bör undvikas. Ljudets karaktär, hur ofta och när på dygnet överskridanden sker är exempel på faktorer som då bör ingå. Vid bedömningen bör även ljudnivån från andra bullerkällor i området och eventuell samverkan med andra trafikrelaterade störningar beaktas, exempelvis vibrationer och luftföroreningar. I ärendet har det förekommit resonemang om de ekvivalenta nivåerna ska sänkas med 5 dB då det förekommer skrikljud. Möjligheten till skärpning av riktvärdet med 5 dB vid tonalt ljud och impulsljud återfinns i Naturvårdsverkets vägledning för industribuller. Skärpningen på grund av tonalt ljud avser ihållande rena toner i ljudbilden (exempelvis från en felaktigt inställd fläkt) och skärpningen för impulsljud ska göras vid återkommande impulser (exempelvis nitningsarbete). Tillfälliga höga ljud, som skrikljud eller gnissel, är inte skäl för en skärpning av riktvärdet. Vidare gäller dessutom att trafiken på sträckan förefaller så pass begränsad att den ekvivalenta nivån sannolikt inte blir avgörande för bedömning av störningen. Antalet tågpassager, om passagerna medför ljudnivåer över riktvärdet för maximal ljudnivå och i så fall med hur mycket, samt när och var någonstans överskridandena sker, är den information som i första hand behövs för att göra en rättvisande bedömning av risken för olägenhet.
Övriga synpunkter En samlad bedömning saknas i ärendet och bedömning av eventuella olägenheter baseras på en förhållandevis begränsad akustikutredning som genomfördes 2017. Det framgår inte om förhållandena ändrats sedan dess, inte heller om antalet järnvägspassager idag är detsamma som 2023, då det totala antalet tågpassager efter kl. 22.00 var 27 stycken. Det finns inte heller någon bedömning av uppskattad ljudnivå inomhus och vilka bostadsrum som berörs av bullerexponeringen. Annat som bör ingå i en samlad olägenhetsbedömning är ljudmiljön inomhus i berörda bostäder inklusive lägenhetsplanlösningar och antal rum orienterade åt den skyddade sidan. Exponering utomhus vid utevistelseytor och om det finns alternativa gemensamma eller privata uteplatser kan också behöva beaktas. Vid bedömning av om olägenhet förekommer bör en samlad bedömning göras som väger in fler faktorer än den högsta förekommande ljudnivån invid fasad till närmaste bostad. Både lägre och högre nivåer än gällande riktvärden kan utgöra gräns för när en god miljö nås eller när olägenhet för människors
SVEA HOVRÄTT DOM M 8979-25
hälsa bör undvikas. Maximalnivån 55 dBA är ett betydligt strängare riktvärde än vad som förekommer vid andra bullerkällor. Vid nybyggnad gäller därför riktvärdet enbart vid bostadens skyddade sida, se Boverkets vägledning om industribuller, rapport 2020:8.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Samtliga underinstanser har bedömt att det är riktvärdena i Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller (Rapport 6538, april 2015) som ska tillämpas vid bedömningen av buller från tågtrafik på det industrispår som går mellan Mälarbanan och Benders verksamhet. Vid denna bedömning har hänsyn tagits till att Benders ensamt äger och trafikerar industrispåret.
Mark- och miljööverdomstolen delar inte underinstansernas bedömning. Av Naturvårdsverkets vägledning framgår att riktvärden för trafik som huvudprincip bör vara vägledande för trafik till och från verksamhetsområdet på angränsande vägar och järnvägar, men att andra bedömningar kan behöva göras i särskilda fall, t.ex. vid tillfartsvägar till täkter, där transporterna till och från dessa står för en betydande del av bullerstörningarna. Som Naturvårdsverket anför i sitt remissvar är en sådan bedömning inte huvudprincipen utan den bör användas restriktivt i särskilda fall.
Mark- och miljööverdomstolen delar Naturvårdsverkets bedömning att den omständigheten att trafiken på industrispåret utgör följdföretag för Benders verksamhet inte i sig innebär att industribullerriktvärden ska tillämpas. För bedömningen av vilka riktlinjer som är mest relevanta att utgå ifrån bör det inte vara spårsträckans samband med industrin som är avgörande, utan det aktuella bullrets karaktär på sträckan, dvs. om ljudet är mer likt industribuller eller trafikbuller. Något annat är inte visat än att det störande bullret som kommer från industrispåret har karaktären av trafikbuller, trots att det kan förekomma bromsgnissel/skrik och andra tydligt urskiljbara ljud från spåren. I det följande är därför utgångspunkten att bullret från tågtrafiken på industrispåret är att bedöma som trafikbuller och inte industribuller.
SVEA HOVRÄTT DOM M 8979-25
Nästa fråga som Mark- och miljööverdomstolen har att ta ställning till är om utredningen i målet varit tillräcklig för att avgöra om bullret från industrispåret utgör en sådan olägenhet enligt miljöbalken att det funnits grund för att förelägga Benders om förbud av tågpassager nattetid.
Frågan om och i vilken utsträckning åtgärder ska vidtas mot buller från väg- och järnvägstrafik har prövats av Mark- och miljööverdomstolen vid flera tillfällen (se MÖD 2005:63 och MÖD 2006:34 samt Mark- och miljööverdomstolens dom den 18 juni 2024 i mål nr 6569-23 med där gjorda hänvisningar). Utgångspunkten vid prövningen bör vara att bullernivåerna inte ska vara högre än vad som motsvarar en god miljö. En god miljö har ansetts motsvara de riktvärden för ny- och ombyggnationer som framgår av infrastrukturpropositionen (prop. 1996/97:53). Vid avgörandet av om det är rimligt att vidta åtgärder för att uppnå riktvärdena måste en bedömning göras av de faktiska förhållandena i varje enskilt fall. Den aktuella bullersituationen måste då ställas mot vilken bullerreducering som är tekniskt möjlig och ekonomiskt rimlig att åstadkomma. När det gäller äldre befintliga miljöer som exponeras för buller från järnvägstrafik anges i propositionen att åtgärdsprogram i en första etapp bör omfatta de fastigheter där bullernivån inomhus nattetid uppgår till 55 dB(A) maximalnivå. Åtgärdsprogrammen skulle enligt förarbetena avse störningar i befintlig bebyggelse av trafikbuller för statlig infrastruktur. (Prop. 1996/97:53 s. 44 och 51). Av Naturvårdsverkets vägledning om riktvärden för buller väg- och spårtrafik vid befintliga bostäder (trafikbullernormen) framgår att värdet inomhus får överskridas maximalt 1-5 ggr/årsmedelsnatt i rum för sömn och vila (sovrum), kl. 22-06 (jfr. MÖD 2005:63).
Mark- och miljööverdomstolen instämmer i Naturvårdsverkets bedömning att prövningen av om ljud från ett tågsspår innebär en olägenhet ska göras utifrån en samlad bedömning av fler omständigheter än om uppmätta ljudnivåer överstiger eller understiger riktvärdena. Vid bedömningen bör omständigheter som t.ex. ljudets karaktär, hur ofta och när på dygnet överskridanden sker, var överskridanden sker, bostadslägenheternas utformning, ljudnivån från andra bullerkällor i området och eventuell samverkan med andra trafikrelaterade störningar beaktas.
SVEA HOVRÄTT DOM M 8979-25
Nämndens bedömning har baserats på en förhållandevis begränsad akustikutredning med mätningar som genomfördes 2017. Det framgår att förhållandena i området därefter delvis har ändrats, bl. a. att en tågöverfart som kan ha genererat höga ljud av bromsgnissel vid inbromsning har flyttats, och att det har uppförts en byggnad mellan Nyhagsvägen och den nya tågöverfarten. Det finns inte heller någon bedömning av uppskattad ljudnivå inomhus och vilka bostadsrum som berörs av bullerexponeringen. I protokollet från den inspektion som utfördes den 7 februari 2024 anför den miljö- och hälsoskyddsinspektör som utfört inspektionen att det krävs en sakkunnig och professionell utredning för att kunna fastslå det faktiska bullret. Även om uppgifterna i protokollet ger vissa indikationer av bullerstörningens karaktär, är dessa uppgifter tillsammans med övrig utredning i målet inte tillräcklig för att läggas som grund för ett föreläggande om förbud av nattliga tågpassager. Nämndens beslut ska därför upphävas.
Det saknas dock anledning att ifrågasätta att bullerstörningar förekommer vid nattliga tågpassager och att vissa ljud som t.ex. bromsgnissel kan uppfattas som särskilt störande. Det finns därför skäl att återförvisa målet till nämnden för fortsatt handläggning och utredning. Nämnden ska därvid göra en samlad bedömning av alla relevanta omständigheter samt även ta ställning till Benders möjligheter att vidta åtgärder för att minska särskilt störande ljud. I den bedömningen ska hänsyn tas till vad Naturvårdsverket angett i sitt remissyttrande om att det inte finns skäl att göra något generellt undantag eller en förmildrande bedömning avseende bullerstörningen under tiden mellan kl. 22.00-23.00 i jämförelse med övrig nattetid.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik och Marianne Wikman Ahlberg, tekniska rådet Yvonne Eklund samt hovrättsrådet Ulf Wickström, referent.
Föredragande har varit Anna Olsson.
NACKA TINGSRÄTT DOM Målnummer Meddelad i Nacka M 9420-24 2025-06-02
PARTER Klagande Benders Sverige AB
Ombud: och
Motpart Bygg- och miljönämnden i Håbo kommun
ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Uppsala läns beslut den 22 oktober 2024 i ärende nr 3530-2024, se bilaga 1 SAKEN Buller från tågtrafik på fastigheten , Håbo kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen ändrar det överklagade beslutet endast på så sätt att tidpunkten i punkt 2 i Bygg- och miljönämnden i Håbo kommuns beslut av den 22 mars 2024 (DB § 2024-54) bestäms till sex månader från det att denna dom vunnit laga kraft.
Sida 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9420-24 2025-06-02
YRKANDEN M.M. Benders Sverige AB (Benders) har yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, ska upphäva Bygg- och miljönämnden i Håbo kommuns (nämndens) beslut i sin helhet. Till stöd för sin talan har Benders anfört i huvudsak följande.
Riktvärden trafikbullernorm Huvudprincipen för trafik till och från verksamhetsområdet på angränsande vägar och järnvägar är att använda riktvärden för trafik som vägledning. Dock kan andra bedömningar göras i särskilda fall baserat på en sammanvägd bild av aktuell bullersituation. Ett exempel på detta kan vara tillfartsvägar till täkter, där transporterna till och från dessa utgör en betydande del av bullerstörningarna. Enligt Naturvårdsverkets vägledning ska som grundregel, åtgärder eller försiktighetsmått övervägas om man befarar skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Riktvärdena i infrastrukturpropositionen har fått avgörande betydelse för vilka nivåer som ska eftersträvas och när åtgärder behöver övervägas. För att en god miljökvalitet ska nås utanför bostäder bör 60 dBA för spår och 55 dBA för väg ekvivalent ljudnivå underskridas vid en bostads fasad, mätt som frifältsvärde. Maximala ljudnivåer vid en bostads uteplats får uppgå till 70 dBA, denna nivå får överskridas max 5 gånger/genomsnittlig maxtimme.
Ovan nämnda nivåer behöver inte alltid innebära att åtgärder behöver vidtas. I stället är det olika åtgärdsnivåer som är styrande för när åtgärder bedöms nödvändiga. För spårtrafik nattetid gäller då maxnivån 55 dB(A) inomhus vilket motsvarar en utomhusnivå på ca 85 dB(A). Detta värde får överskridas 1-5 gånger per årsmedelnatt.
Störningen är acceptabel utifrån trafikbullernorm Trafik till och från ett verksamhetsområde ska som huvudprincip jämföras mot riktvärdena för trafik. Undantag görs endast om trafiken står för en betydande
Sida 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9420-24 2025-06-02
del av bullerstörningen. I detta fall sker nattliga transporter cirka en gång varannan vecka.
Detta ska ställas i relation till vilken bullersituation som i övrigt råder i området, där framför allt bullerstörningar sker från Mälarbanan nattetid. Tågpassagerna från Mälarbanan ger upphov till bullernivåer över 70 dB(A) nattetid vid flera av de aktuella bostäderna och antalet passager uppgår till 6,8 per årsmedelnatt. Passagerna från Benders verksamhet står således för en försvinnande liten andel av de nattliga passagerna som påverkar bostäderna i området nattetid. Benders transporter står alltså inte för den betydande delen av bullerstörningen i området. Av den anledningen finns det inget skäl att avvika från huvudregeln om att trafikbullernormen ska tillämpas i detta fall.
Enligt infrastrukturpropositionen 1996/97:53 får de maximala ljudnivåerna överskridas max fem gånger per natt. Benders passager underskrider de fem passager per natt som tillåts. Sammantaget innebär detta att Naturvårdsverkets riktvärden för vad som anger en god miljökvalitet innehålls med god marginal. Störningen är därmed acceptabel och det saknas skäl att förbjuda nattliga tågpassager.
Riktvärden industribullernorm För det fall domstolen bedömer att industribullernormen ska tillämpas anförs att Naturvårdsverkets vägledning godtar att ljudnivåer över 55 dBA förekommer vid enstaka tillfällen. Det ska understrykas att bedömningen av vad som anses vara enstaka tillfällen utgår från ett årsmedelvärde och inte störningen under en enskild natt. Transporter nattetid i aktuellt fall har skett vid 27 tillfällen under 2023, vilket ger 0,07 passager per årsmedelnatt. Detta utgör enstaka tillfällen på det sätt som avses i vägledningen och störningen är därmed acceptabel även för det fall industribullernorm tillämpas.
Sida 4 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9420-24 2025-06-02
Förbudet är för ingripande och ska upphävas En tillsynsmyndighet får inte besluta om mer ingripande åtgärder än vad som behövs. I fråga om förbud ställer det höga krav på tillsynsmyndigheten att inhämta relevant information sam bedöma vilka åtgärder som är rimliga i förhållande till en befarad störning. I det sammanhanget är det anmärkningsvärt att nämnden inte låter Benders inkomma med ett yttrande i saken innan frågan avgjorts. Detta har inneburit avgörande brister i utredningsmaterialet som avspeglat sig på beslutet. Av beslutet framgår att nämnden inte förstår hur de olika bullernormerna är utformade samt förhåller sig till människors hälsa. Därutöver anges felaktigt att området i övrigt skulle vara fritt från buller trots de bullernivåer som tågpassagerna på Mälarbanan ger upphov till.
Som framgår ovan är frågan i målet om en nattlig tågpassage varannan vecka utgör en sådan störning som motiverar ett förbud. Mot bakgrund av att beslutet endast angriper en försvinnande liten andel av de nattliga tågtransporterna i området uppnår det inte syftet eftersom den nattliga störningen från tågtransporter kvarstår oförändrad.
Som tidigare konstaterats överskrider inte Benders tågpassager de riktvärden som anges i Naturvårdsverkets vägledning. När en tillsynsmyndighet fattar beslut enligt 26 kap. 9 § miljöbalken ska den bedöma om beslutet är nödvändigt och om syftet med beslutet uppnås. I det här fallet brister beslutet på båda punkterna dels eftersom det inte är nödvändigt då Benders nattliga transporter inte utgör en sådan störning som innebär en oacceptabel störning för människor hälsa, dels eftersom syftet med beslutet, att minska/eliminera nattliga störningar från tågtrafik, inte överhuvudtaget uppnås i och med att 99 % av den nattliga trafiken härrör från Mälarbanan. Sammantaget innebär detta att förbudet mot nattliga tågpassager är en för ingripande åtgärd och att beslutet ska upphävas.
Sida 5 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9420-24 2025-06-02
DOMSKÄL Rättsliga utgångspunkter I 2 kap 3 § miljöbalken anges att alla som bedriver en verksamhet ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför olägenhet för människors hälsa, t.ex. i form av buller. Dessa försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet kan medföra sådan olägenhet enligt 2 kap 7 § miljöbalken gäller angivna krav i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Av 26 kap. 9 § miljöbalken framgår att en tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att miljöbalken samt de föreskrifter som meddelats med stöd i balken ska efterlevas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas.
Av praxis framgår att utgångspunkten vid prövning av bullernivåer bör vara att de inte överstiger vad som motsvarar en god miljö (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 10 februari 2022 i mål nr 13482-20). En god miljö har ansetts motsvara de riktvärden som framgår av infrastrukturpropositionen (prop. 1996/97:53). Aktuella riktvärden framgår av länsstyrelsens beslut.
Mark- och miljödomstolens bedömning Inledningsvis instämmer domstolen i länsstyrelsens bedömning att det är riktvärdena i Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller som ska tillämpas för de aktuella bullerstörningarna. Att det i närområdet förekommer buller från annan spårtrafik förändrar inte denna bedömning.
Domstolen har därefter att pröva om de aktuella tågpassagerna och medförda bullerstörningar kan anses utgöra vad som i Naturvårdsverkets vägledning
Sida 6 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9420-24 2025-06-02
med vad som anges i vägledningen.
Domstolen bedömer att en schemalagd och regelbunden tågankomst som sker vid upprepade tillfällen under stora delar av året inte är vad som åsyftas med
från den nattliga tågtrafiken på Benders järnvägsspår ger upphov till sådan olägenhet som avses i 9 kap. 3 § miljöbalken och att det därför är en olägenhet som behöver åtgärdas. Nämnden har således haft anledning att ingripa för att begränsa de aktuella störningarna. Domstolen instämmer vidare i länsstyrelsens bedömning att punkterna 1 och 3 i det utfärdade föreläggandet får anses vara rimliga och inte mer ingripande än behövligt. Domstolen delar även länsstyrelsens uppfattning att det saknas skäl att upphäva punkt 6 i nämndens föreläggande.
För att Benders ska ges möjlighet att utföra bullerdämpande åtgärder, och på så sätt kunna förhindra att förbudet i punkt 1 träder i kraft, bestämmer domstolen tidsfristen i punkt 2 till sex månader från det att denna dom vunnit lag kraft.
Sammanfattningsvis konstaterar domstolen att det saknas skäl att upphäva nämndens föreläggande i dess helhet. Vad Benders har anfört föranleder inte domstolen att göra någon annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (MMD-02) Överklagande senast den 23 juni 2025.
Katarina Winiarski Dol Christina Odén I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Katarina Winiarski Dol, ordförande, och tekniska rådet Christina Odén (skiljaktig). Föredragande har varit tingsnotarien André Lüning Richter. Skiljaktig mening, bilaga 2.