M 951-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens deldom på så sätt att villkor 31 36 får följande lydelser.

SVEA HOVRÄTT DOM M 951-25

31Bolaget ska installera SCR-rening (katalysator) eller annan teknik med motsvarande effekt i fråga om rening av luftutsläppen från block 1 och 4 senast fem år efter att denna dom fått laga kraft.

Fram till fem år efter att domen fått laga kraft får utsläpp av kväveoxider (uttryckt som kvävedioxid) från block 1 och 4 inte överstiga 130 mg/m³ ntg 11 % som årsmedelvärde.

32Från och med fem år efter att domen fått laga kraft får utsläpp av kväveoxider (uttryckt som kvävedioxid) från block 1 och 4 inte överstiga 50 mg/m³ ntg 11 % O som årsmedelvärde.

33Fram till fem år efter att domen fått laga kraft får utsläpp av ammonium till vatten, uttryckt som totalt kväve, från rökgasrening vid avfallsförbränningen och den nya ångpannan sammantaget inte överstiga 4,5 ton per kalenderår.

34Från och med fem år efter att domen har fått laga kraft får utsläpp av ammonium till vatten, uttryckt som totalt kväve från rökgasrening vid avfallsförbränningen och den nya ångpannan sammantaget inte överstiga 0,5 ton per kalenderår och under perioden 1 april till 31 oktober inte överstiga 5 mg/l som månadsmedelvärde.

35Under perioden från och med den 1 augusti till och med den 31 augusti får det inte ske något utsläpp av kondensat från block 1 och 4 innan installation av reningsteknik enligt villkor 31 har tagits i drift.

36Tillsynsmyndigheten får godkänna utsläpp av kondensat från block 1 och 4 under perioden den 1 augusti till och med den 31 augusti,

SVEA HOVRÄTT DOM M 951-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen i Uppsala län har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra villkor 31 35 enligt följande.

31Bolaget ska installera SCR-rening (katalysator) av luftutsläppen på block 1 och 4 senast fem år efter domen fått laga kraft.

Fram till fem år efter domen fått laga kraft får utsläpp av kväveoxider (uttryckt som kvävedioxid) från block 1 och 4 inte överstiga 100 mg/m ntg 11 % O som årsmedelvärde.

32Fem år efter domen fått laga kraft får utsläpp av kväveoxider (uttryckt som kvävedioxid) från block 1 och 4 inte överstiga 50 mg/m³ ntg 11 % O som årsmedelvärde.

33Utsläpp av ammonium till vatten, uttryckt som totalt kväve, från rökgasrening vid avfallsförbränningen och den nya ångpannan får sammantaget inte överstiga 4 ton per kalenderår.

34Fem år efter domen fått laga kraft får utsläpp av ammonium till vatten, uttryckt som totalt kväve, från rökgasrening vid avfallsförbränningen och den nya ångpannan sammantaget inte överstiga 0,5 ton per kalenderår där resthalten av ammoniumkväve, NH -N, under perioden 1 april till 31 oktober inte får överstiga 2 mg/l som månadsmedelvärde.

35Under perioden från och med den 1 juni till och med den 31 augusti får det inte ske något utsläpp av renat kondensat från block 1 och 4 innan SCR-rening av rökgaserna har tagits i drift.

Uppsala kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen i första hand ska ändra villkor 31 35 enligt följande.

SVEA HOVRÄTT DOM M 951-25

31Fram till fem år efter att domen har fått laga kraft får utsläpp av kväveoxider (uttryckt som kvävedioxid) från block 1 och 4 inte överstiga 100 mg/m ntg 11 % O som årsmedelvärde.

32Från och med fem år efter att domen har fått laga kraft får utsläpp av kväveoxider (uttryckt som kvävedioxid) från block 1 och 4 inte överstiga 50 mg/m³ ntg 11 % O som årsmedelvärde.

33Fram till fem år efter att domen har fått laga kraft får utsläpp av ammonium till vatten, uttryckt som totalt kväve, från rökgasrening vid avfallsförbränningen och den nya ångpannan sammantaget inte överstiga 4 ton per år.

Fram till fem år efter att domen har fått laga kraft får resthalten av ammoniumkväve, NH -N, årligen under perioden 1 april till 31 oktober inte överstiga 10 mg/l som månadsmedelvärde. Månadsmedelvärdet får dock överskridas två gånger under perioden.

34Från och med fem år efter att domen har fått laga kraft får utsläpp av ammonium till vatten, uttryckt som totalt kväve, från rökgasrening vid avfallsförbränningen och den nya ångpannan sammantaget inte överstiga 0,5 ton per år.

Från och med fem år efter att domen har fått laga kraft får resthalten av ammoniumkväve, NH -N, årligen under perioden 1 april till 31 oktober inte överstiga 2 mg/l som månadsmedelvärde. Månadsmedelvärdet får dock överskridas två gånger under perioden.

35Under perioden från och med den 1 juli till och med den 31 augusti får det inte ske något utsläpp av renat kondensat från block 1 och 4.

Kommunen har yrkat i andra hand att länsstyrelsens villkorsyrkanden ska bifallas.

Vattenfall Värme AB (Vattenfall) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra villkor 35 och 36 enligt följande.

SVEA HOVRÄTT DOM M 951-25

I första hand att villkor 35 ändras så att inget utsläpp av renat kondensat från block 1 och 4 får ske under perioden den 1 augusti till och med den 31 augusti. Vid bifall till detta yrkande har Vattenfall yrkat att villkor 36 ändras så att tillsynsmyndigheten får godkänna utsläpp av kondensat från block 1 och 4 från och med den 1 augusti till och med den 31 augusti.

I andra hand att villkor 35 ska gälla först ett år från det att dom meddelats avseende perioden 1 juli 31 juli.

Vattenfall har även yrkat att villkoret ska gälla som längst till 2040, eller det eventuellt tidigare datum då SCR eller annan vedertagen teknik för avskiljning av ammonium har installerats vid block 1 och 4.

Uppsala kommun och länsstyrelsen har motsatt sig Vattenfalls yrkanden, dock att länsstyrelsen har tillstyrkt att villkor 35 ska upphöra när bolaget installerar SCRrening.

Vattenfall har motsatt sig Uppsala kommuns och länsstyrelsens yrkanden.

Naturvårdsverket har beretts tillfälle att yttra sig över Vattenfalls överklagande, men avstått från att yttra sig i de delar som Vattenfall överklagat.

UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Vattenfall har inkommit med kompletterande uppgifter om utsläpp av ammonium för 2024 och 2025.

Havs- och vattenmyndigheten har inkommit med remissyttrande och anfört bland annat följande. Myndigheten ser ingen anledning att ifrågasätta bedömningen avseende statusklassificeringen att ekologisk status för ammoniak är måttlig för den tredje förvaltningscykeln av vattenförekomsten Fyrisån Jumkilsån Sävjaån (WA93715408). Bolagets beräkningar kan inte ligga till grund för bedömning av status för

SVEA HOVRÄTT DOM M 951-25

vattenförekomsten. Vattenfall har använt modellerade månadsmedelvärden vilket inte är förenligt med kraven på statusklassning. En bedömning av verksamhetens miljöeffekter förutsätter uppgifter om verksamhetens haltpåslag i recipient från utsläppspunkt till i vart fall övervakningsstationen Vindbron samt den sammanlagda halten i vattenförekomsten med övrig belastning medräknad. För att kunna bedöma om det föreligger risk för att akuttoxiska halter uppstår behövs uppgifter om halter vid lågflödessituationer i vattenförekomsten.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Utgångspunkter för prövningen

Mark- och miljödomstolens deldom den 3 maj 2018 innebar att domstolen sköt upp avgörandet av slutliga villkor för bland annat utsläpp av kväveoxider från block 1 och 4, utredningsvillkor 1 (U1). Enligt utredningsvillkor 4 (U4), som fastställdes i Markoch miljööverdomstolens dom den 13 mars 2019, bestämdes att bolaget under en prövotid skulle utreda möjliga åtgärder för att minska utsläppet till Fyrisån av ammoniumkväve i utgående vatten från rening av rökkondensat. I utredningen skulle ingå vilka halter uttryckta som månadsmedelvärden och vilka årsmängder som var möjliga att nå. I Mark- och miljööverdomstolens domskäl angavs att det ur ett miljöperspektiv är av betydelse inte bara vilken total mängd som släpps ut per år utan också när utsläppen sker under året och att det därmed framstår som nödvändigt att även reglera utsläppet genom ett månadsmedelvärde.

Efter att prövotiden förlängts lämnade bolaget in prövotidsredovisning avseende utredningsvillkor U1 och U4 till mark- och miljödomstolen den 31 december 2023.

I Vattenfalls anläggning, block 1 och 4, används i dag ett reningssystem utan katalysator, SNCR. Det som målet gäller är i huvudsak om bolaget ska införa SCRrening av luftutsläppen, dvs. rening med katalysator, vilka begränsningsvärden som ska gälla till luft och vatten och om månadsmedelvärden för utsläpp till vatten ska

SVEA HOVRÄTT DOM M 951-25

införas samt hur långt uppehåll för utsläpp av renat kondensat som ska föreskrivas under sommaren.

Frågan om SCR-rening (villkor 31)

Länsstyrelsen har anfört att trots utredningstidens längd innehåller inte den överklagade domen begränsningsvärden kopplat till förbättrad reningsteknik inom de närmaste 15 åren. Orsaken till detta kan vara att kvaliteten på bolagets utredning inte varit tillfredsställande. Bolagets utredning saknar en tydlig genomgång av olika tekniker och kombinationer av tekniker för att begränsa luftutsläppen. Det finns således andra tekniska möjligheter att begränsa utsläppen till luft och vatten än vad som återges i den överklagade domen. Block 1 och 4 är den enskilt största utsläpparen av kväveoxid av alla avfallsförbränningsanläggningar i Sverige och kväveutsläpp är generellt ett miljöproblem. Skillnaden jämfört med de flesta andra avfallsförbränningsanläggningar är stor och det bör rimligtvis finnas tekniska lösningar för att påtagligt minska utsläppen av kväveoxid. Luftreningen av kvävedioxider med en katalysator på block 1 och 4 har förutsättningar att ge en tillräcklig reduktion av utsläppen av ammonium till Fyrisån för att klara miljökvalitetsnormen. Bolaget har inte visat på alternativ teknik för att rena utsläppen till vatten från block 1 och 4 som säkerställer att miljökvalitetsnormen i Fyrisån uppnår god status.

Bolagets argumentation om att krav på SCR-rening inte kan motiveras ekonomiskt bygger på företagsekonomiska överväganden. Hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken utgår inte från vad som kan motiveras ekonomiskt utan vad som bedöms skäligt i förhållande till nyttan av skyddsåtgärder. Det går inte att göra en fristående skälighetsavvägning av yrkandet om SCR-rening enbart med avseende på effekterna som kan uppnås på luftutsläppen. Minskade utsläpp till luft innebär också minskade utsläpp av ammonium/ammoniak till vatten. Utan tillförsel av urea för att minska utsläppen av kväveoxider till luft skulle inte bolaget ha några påtagliga utsläpp av ammonium/ammoniak till vattenrecipienten.

Kommunen har anfört att den nuvarande anläggningen är för gammal för att klassas som bästa möjliga teknik. Kraven i miljöbalken kan vara mer långtgående än vad som

SVEA HOVRÄTT DOM M 951-25

är lönsamt från enbart företagsekonomiska utgångspunkter. Att tillåta anläggningen att bedrivas utan tillräcklig reningsteknik kan bidra till en osund konkurrens.

Vattenfall har anfört att det inte var fråga om att införa SCR-rening när tillstånd gavs. Kostnaden för att införa SCR-rening är en investering om 155 miljoner kr samt en driftkostnad om ca 9,8 miljoner kr. För att beräkna nyttan av en installation av SCR har två olika index använts. Slutsatserna av denna beräkning är att block 1 och 4 måste vara i drift längre än 10 år och sannolikt även längre än 15 år för att investeringen i SCR ska vara kostnadseffektiv. Pannorna som används i block 1 och 4 är mer än 40 år gamla och har en begränsad livslängd om 10 15 år i sin nuvarande utformning. Block 1 och 4 kan behöva tas ur drift innan anläggningarna nått sin planerade livslängd om tidpunkten för lägre nivåer bestäms till omkring 2030. Det är inte rimligt att ställa krav på SCR i block 1 och 4 före 2040. Det är den tidpunkt som är rimlig med hänsyn till de beslut om investeringar som behöver göras i verksamheten på lång sikt samt till den tidpunkt när en installation av SCR-rening som tidigast skulle vara kostnadseffektiv. Det är varken rimligt eller ändamålsenligt att ställa krav på en specifik typ av reningsutrustning eftersom det kommer att begränsa bolagets möjligheter att välja teknisk lösning för att minska utsläppen.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning För block 1 och 4 används i dag SNCR, dvs. ett reningssystem utan katalysator. Block 1 och 4 svarar för Sveriges enskilt största utsläpp av kväveoxid jämfört med andra anläggningar med avfallsförbränning. Som länsstyrelsen anfört finns det tekniska lösningar för att påtagligt minska utsläppen av kväveoxid från block 1 och 4. Den nuvarande utrustningen kan inte anses uppfylla kraven för bästa möjliga teknik och som utgångspunkt bör det därför ställas krav på bättre reningsteknik. Luftreningen av kväveoxider med SCR-teknik på block 1 och 4 har dessutom förutsättningar att ge en tillräcklig minskning av utsläppen av ammonium till Fyrisån för att säkerställa att miljökvalitetsnormen inte överskrids och att höga koncentrationer inte uppstår. Därigenom kan negativ påverkan på den akvatiska miljön undvikas. En rening med SCR-teknik minskar alltså inte bara utsläppen till luft utan får även positiva effekter avseende utsläpp till vatten. Det finns därför mycket starka miljömässiga skäl att ställa krav på införande av rening med SCR-teknik så snart som möjligt.

SVEA HOVRÄTT DOM M 951-25

Länsstyrelsen har i Mark- och miljööverdomstolen inledningsvis yrkat att ny reningsteknik ska införas från 2030 men har vid huvudförhandlingen justerat yrkandet till fem år efter att Mark- och miljööverdomstolens dom fått laga kraft. Vattenfall har presenterat utredning om vilka kostnader som införande av SCR-teknik skulle medföra och vilken miljönytta som skulle uppnås. Den miljönytta som uppnås är som ovan angetts inte enbart kopplat till utsläpp till luft. Även med hänsyn till vad bolaget anfört anser Mark- och miljööverdomstolen att det med beaktande av såväl luft- som vattenutsläppen inte är orimligt att ställa krav på SCR-rening som bör införas så snart som möjligt. Som Vattenfall anfört är det dock inte ändamålsenligt att ställa krav på en specifik reningsutrustning. Villkoret bör därför utformas med utgångspunkt att det ska vara en SCR-utrustning eller utrustning med motsvarande rening. Det framstår som lämpligt att tiden för att installera reningstekniken bestäms till fem år efter att Markoch miljööverdomstolens dom fått laga kraft. Villkor 31 i domen ska därför ändras i enlighet med detta.

Utsläpp till luft (villkor 31 och 32)

Länsstyrelsen har anfört att det inte är rimligt att tillåta en utsläppshalt som medger en så betydande marginal till vad bolaget kan klara enligt den utredning som finns i målet. Block 1 och 4 är den enskilt största utsläpparen av alla avfallsförbränningsanläggningar i Sverige och kväveutsläpp är generellt ett miljöproblem.

Kommunen anser att det tydligt framgår av allt material som bolaget lämnat in att block 1 och 4 klarar ett begränsningsvärde för kväveoxider om 100 mg/m³ ntg 11 % . Detta värde har bolaget klarat under flera år vilket tyder på att det finns marginal för variationer i driften. Villkor ska utformas så att de inte är alltför rymliga i syfte att uppnå det avsedda miljöskyddet.

Vattenfall har anfört att det finns skäl att ha ett begränsningsvärde om 130 mg/m³ ntg 11 % . Utsläppen av kväveoxider har minskat i block 1 och 4 genom den intrimning som gjorts av ureainsprutningen, vilket har medfört en bättre miljöprestanda. Ureainsprutningen medför dock ökade halter av ammonium till vatten och det finns således

SVEA HOVRÄTT DOM M 951-25

ett samband mellan reduceringen av kväveoxider till luft och den halt ammonium till vatten som verksamheten genererar. Variationer i bränslesammansättningen har en stor påverkan på utsläppen till luft och avfallet som hanteras vid anläggningen är mycket varierande. Detta medför att temperaturen i pannorna kan ändras relativt snabbt vilket påverkar den kemiska reaktionen mellan urea och kväveoxider och således även utsläppen av både kväveoxider till luft och ammoniumkväve till vatten. Bränslets sammansättning kan variera mellan åren och därmed kan det förekomma variationer i kväveoxider mellan olika år även med en väl intrimmad ureadosering. Detta medför att det krävs en viss marginal i den årsmedelhalt som anges som begränsningsvärde.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning Den utredning som finns i målet tyder på att bolaget har möjlighet att innehålla ett begränsningsvärde på 100 mg/m³ ntg 11 % O . Bolaget hanterar dock olika typer av avfall och det finns en viss variation i driften i block 1 och 4 på grund av detta. Även bränslesammansättningen påverkar utsläppen. Mark- och miljööverdomstolen har ovan bedömt att krav på ny utrustning ska införas från och med fem år efter att domen fått laga kraft. Domstolen bedömer att det finns skäl att ha viss marginal för variationer i driften för tiden innan SCR-rening införs. Det finns därför inte skäl att ändra värdet på 130 mg/m³ ntg 11 % O men det värdet ska endast gälla fram till fem år efter att domen fått laga kraft.

Fem år efter att domen fått laga kraft ska den nya reningen vara på plats. Därmed kommer det också finnas förutsättningar att uppnå begränsningsvärdet 50 mg/m³ ntg 11 % O för kväveoxider. Detta värde ska alltså gälla från och med fem år efter domen fått laga kraft.

Utsläpp till vatten (villkor 33 och 34)

Länsstyrelsen har anfört att det finns risk att gränsvärdena i HVMFS 2013:19 överskrids och att ammoniak kan föreligga i sådana koncentrationer i recipienten att det kan ge negativa effekter och bland annat påverka rödlistade arter. Överskridande av maximalt tillåten koncentration och årsmedelvärden har skett. Problemen är störst under sommarmånaderna vid lågflöde. Det krävs ytterligare begränsning av drifttiden

SVEA HOVRÄTT DOM M 951-25

så länge det inte sker någon påtaglig minskning av ammonium till Fyrisån. Bolagets nuvarande villkor för utsläpp av ammonium till vatten riskerar att ge kumulativa effekter i Fyrisån och därmed finns risk att god status inte uppnås. Det finns ingen indikation på en förbättrad status vad gäller ammoniak i vattenförekomsten Fyrisån Jumkilsån Sävjaån (WA93715408). Länsstyrelsen har preliminärt bedömt statusklassificeringen av ammoniak till måttlig i vattenförekomsten för förvaltningscykel 4 och under 2027 kommer en bedömning av statusklassningen av ammoniak att fastställas av vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt efter kommande samråd. Länsstyrelsen instämmer också i den bedömning Havs- och vattenmyndigheten gjort.

Mark- och miljödomstolens begränsning av drifttiden i villkor 35 med en månad för eldning av block 1 och 4 bör medge en motsvarande sänkning av det totala utsläppet av kväve till vatten. Bolaget anger att årsutsläppet beräknas till 2,4 3,9 ton per år utan att det minskade årliga utsläppet som eldningsförbudet under juli månad avräknats. Domen har inte tagit hänsyn till detta utan har gett bolaget möjlighet att släppa ut upp till 4,5 ton per år.

Kommunen har anfört att det är de höga koncentrationerna under korta perioder som är avgörande för den akvatiska miljön, inte medelvärdena över en längre period. Om det uppkommer höga halter av ammoniak under en kortare period kan det leda till giftiga koncentrationer som kan skada vattenlevande organismer även om medelvärdet över en månad är lågt. Därför är det inte tillräckligt att använda aritmetisk medelvärdesbildningsmetod för att bedöma ekologisk status i Fyrisån.

Kombinationen av årsmedelvärde och månadsmedelvärde och krav på antalet månader som ska klara värdet är etablerad praxis. Ett månadsmedelvärde behövs framför allt under de perioder då temperaturen är högre i recipienten. Kungsängsverket har fått ett villkor om 2 mg/l som månadsmedelvärde. I det tillståndet har ett sådant villkor avseende månadsmedelvärde föreskrivits som kommunen nu yrkat. Det värde som yrkas i detta mål fram till fem år efter laga kraft, dvs. 10 mg/l, kan nås med lämplig rening av utgående vatten, t.ex. ammoniakstripper. En sådan lösning skulle kunna få ner månadsmedelvärdet till 10 mg/l till en kostnad av ca 16 miljoner kr. Vattenfall har

SVEA HOVRÄTT DOM M 951-25

indikerat att en investering på 15 20 miljoner kr är acceptabel och rimlig. De årliga utsläppen av totalt kväve som Vattenfall redovisat skiljer sig avsevärt från vad som redovisats i miljörapporterna.

Vattenfall har anfört att ursprungligt villkor i mark- och miljödomstolen medgav utsläpp av 7 ton totalkväve per år, prövotidsvillkoret efter överklagan medgav 5 ton och nu är villkoret enligt den överklagade domen 4,5 ton i kombination med en begränsning i drift sommartid. Utsläppen varierar något mellan olika år, främst beroende på effektbehov. Det totala utsläppet har varierat mellan 2,4 och 3,9 ton. Utsläppet på 3,9 ton har uppmätts vid ett utnyttjande av 90 % av tillståndet. Vattenfalls utsläpp är generellt lägre under sommaren när effektbehovet minskar. Majoriteten av utsläppen av ammonium härrör från block 1 och 4. Bolaget anser därför att det är lämpligt att en utsläppsbegränsning bestäms fram till 2040 på 4,5 ton per år vilket är en rimlig jämnvikt mellan utsläpp av kväveoxider till luft och ammoniumkväve.

Ekologisk status för ammoniak är bedömd som måttlig för den tredje förvaltningscykeln. Statusklassificeringen avseende ammoniak baseras på mätdata från perioden 2013 2018. Motiveringen till statusbedömningen är enligt VISS att ett årsmedelvärde för ytvatten överskred gränsvärdet år 2013. För den aktuella prövningen är det den faktiska kvaliteten på vattnet som är relevant. Med hänsyn till att det finns nyare mätdata för vattenförekomsten som indikerar att ekologisk status är god är det en rimlig utgångspunkt för prövningen att den ekologiska statusen avseende ammoniak anses vara god.

För att kunna utföra beräkningar och bedömningar kopplade till Vattenfalls påverkan på recipient har ett konservativt antagande gjorts att all ammonium når Fyrisån och finns att tillgå i jämvikt med ammoniakkväve. Uppmätta halter i recipient, omräknat till ammoniak, indikerar inte att nivåerna i Fyrisån överskrider årsmedelvärdet eller maximal halt för god ekologisk status, dvs. 6,8 mikrogram per liter, trots att Vattenfall utgått från ett mycket konservativt antagande. Det saknas tydligt samband mellan Vattenfalls utsläpp och uppmätta halter i Fyrisån vid mätstation Vindbron. De högsta halterna i recipient har uppmätts i augusti när Vattenfalls utsläpp är nära noll. Det är orimligt att Vattenfall ska stå för hela belastningen av ammoniak i Fyrisån under juni

SVEA HOVRÄTT DOM M 951-25

månad när reningsverket släpper ut upp till åtta gånger mer ammoniak än Vattenfall. Verksamheten försämrar inte statusen eller äventyrar uppnåendet av miljökvalitetsnormen.

Det månadmedelvärde som yrkats från och med fem år efter laga kraft är inte möjligt att uppnå ens med SCR-utrustning. Ett värde på 5 10 mg/l är möjligt att uppnå. Det går inte att jämföra Vattenfalls verksamhet med den verksamhet som bedrivs av Kungsängsverket.

Till bemötande av Havs- och vattenmyndighetens yttrande har Vattenfall anfört att det inte stämmer att bolaget använt modellerade månadsmedelvärden. Vattenfall har utgått från de uppmätta stickprovsvisa månadsvärdena av ammoniakkväve i Fyrisån som finns att tillgå. Månadsvärdena har sedan räknats om till ammoniakhalter utifrån uppmätt pH och temperatur vid samma tillfälle som provtagningen för ammoniakkväve.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning Utgångspunkten för prövningen är den nu gällande statusklassningen avseende vattenförekomsten Fyrisån Jumkilsån Sävjaån (WA93715408), vilket innebär att vattenförekomsten har måttlig status med avseende på ammoniak.

Eftersom krav på SCR-rening eller motsvarande rening ska införas fem år efter att domen fått laga kraft är det rimligt att ett villkor om 0,5 ton per år gäller från den tidpunkten. Fram till den tidpunkten bör ett villkor om att det totala utsläppet av ammonium inte får överstiga 4,5 ton per år gälla. Domstolen bedömer att ett sådant villkor är en rimlig avvägning mellan utsläpp av kväveoxider till luft och ammoniumkväve. Domstolen har också, till skillnad mot mark- och miljödomstolen, nedan bedömt att förbudet mot utsläpp av kondensat endast ska gälla under augusti månad. Någon justering avseende utsläpp under juli månad, som länsstyrelsen förordat, ska därför inte ske.

När det gäller införande av månadsmedelvärde konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att det ur miljösynpunkt är av betydelse inte bara vilken total mängd som

SVEA HOVRÄTT DOM M 951-25

släpps ut per år utan också när utsläppen sker under året. Mot den bakgrunden framstår det enligt Mark- och miljööverdomstolen som angeläget att även reglera utsläppet genom ett månadsmedelvärde från och med fem år efter att domen fått laga kraft. Däremot ser Mark- och miljööverdomstolen svårigheter med att införa månadsmedelvärde redan nu då både underlag och reningsåtgärder saknas.

Länsstyrelsen och kommunen har yrkat ett månadsmedelvärde om 2 mg/l för tiden från och med fem år efter laga kraft. Kommunen har hänvisat till att ett reningsverk har fått detta värde som villkor. Vattenfall har här uppgett att 5 10 mg/l kan klaras men inte 2 mg/l utan någon extra reningsutrustning. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att Vattenfalls uppgifter inte ifrågasatts och det finns inget underlag i målet för att 2 mg/l skulle vara möjligt att uppnå. Bolaget har utrett frågan om utsläpp till vatten och i olika avgöranden fått ytterligare förlängda redovisningsperioder. Trots det finns begränsad information om månadsmedelvärden som skulle ingå i utredningen. Utifrån den situation i Fyrisån som länsstyrelsen, kommunen samt Havs- och vattenmyndigheten samstämmigt redovisat kring riskerna för kritiska koncentrationer, särskilt sommartid, med risk för påverkan på akvatisk miljö finns anledning att hålla månadsmedelvärdet på den lägre nivån om 5 mg/l. Yrkandena om månadsmedelvärde avser perioden 1 april till 31 oktober. Kommunen har dessutom yrkat att värdet får överskridas vid två tillfällen under perioden. Då det är särskilt angeläget att klara värdet sommartid ska ingen särskild reglering kring överskridanden vissa månader föreskrivas.

Utsläpp av kondensat under sommaren (villkor 35 och 36)

Vattenfall har anfört att villkor 35 i praktiken innebär att bolaget tvingas att stänga ner block 1 och 4 under juli och augusti till skillnad från en månads revision som i nuläget sker i augusti. För att undvika att samtliga avfallsförbränningsanläggningar är avstängda samtidigt sker i dag revision av block 5 under juni och juli. En förlängd avstängning av block 1 och 4 innebär minskad avfallsförbränningskapacitet under en längre period. Detta innebär att verksamheten blir mer sårbar genom att tiden med avsaknad av redundans förlängs samt då revisionen av block 5 flyttas till en mindre gynnsam tid på året eftersom behovet av fjärrvärme är större i maj. De kunder som

SVEA HOVRÄTT DOM M 951-25

mottar ånga från verksamheten är beroende av hög tillgänglighet och stabil leverans. Ett produktionsbortfall på 15 minuter hos Vattenfall leder till produktionsstörning i process hos kunden. Konsekvenserna av ett totalstopp blir stora. Det krävs att två produktionsanläggningar är i drift samtidigt. Det är viktigt att kunna uppfylla de åtaganden bolaget har gentemot kunderna, av vilka flera bedriver samhällsviktig verksamhet. Ett stopp på 3 månader skulle få katastrofala effekter. Bolaget kommer att behöva tid för att anpassa verksamheten för att efterleva villkoret vilket kommer att vara möjligt först ett år efter att dom meddelats.

Länsstyrelsen anser att det krävs ytterligare begränsningar av drifttiden och att driften även exkluderas för juni månad så länge inte SCR-rening införts.

Kommunen anser att under perioden från och med den 1 juli till och med den 31 augusti får det inte ske något utsläpp av renat kondensat från block 1 och 4. Om Vattenfall installerar SCR-rening behövs dock inte villkor 35.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning Vattenfall har ingående beskrivit de konsekvenser ett totalstopp kan få för verksamheten. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att villkor 35 i praktiken innebär att verksamheten måste stängas ner under en period och det kan ifrågasättas om ett sådant villkor är förenligt med rättskraften för den tillståndsgivna verksamheten. Mark- och miljööverdomstolen har ovan bedömt att SCR-rening ska införas fem år efter det att domen fått laga kraft. Mot bakgrund av vad Vattenfall anfört om konsekvenserna av ett totalstopp bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det saknas skäl att låta perioden enligt villkor 35 omfatta mer än augusti månad. Villkoret bör gälla till dess SCRrening eller utrustning med motsvarande rening finns och har tagits i drift.

På grund av den ändring som nu görs i villkor 35 måste även en följdändring göras i villkor 36 enligt vad som framgår av domslutet.

SVEA HOVRÄTT DOM M 951-25 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2026-10-02

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark och Margaretha Gistorp, referent, tekniska rådet Yvonne Eklund och hovrättsrådet Kristina Dreijer.

Sid 1 (28) NACKA TINGSRÄTT DELDOM Mål nr M 250-17 Mark- och miljödomstolen 2024-12-17 meddelad i Nacka

SÖKANDE Vattenfall AB, 556036-2138 169 79 Solna

Ombud: A och A

SAKEN Tillstånd till fortsatt och ändrad verksamhet vid Vattenfall AB:s anläggningar i Boländerna; nu fråga om prövotidsredovisning

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslutar prövotidsförfarandet i mark- och miljödomsto-lens deldom den 3 maj 2018 respektive Mark- och miljööverdomstolens dom den 13 mars 2019 (mål nr M 5414-18) avseende slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider (U1) och ammoniumkväve (U4), upphäver de provisoriska föreskrifterna P1, P2, P3 och P5 samt bestämmer slutliga villkor enligt följande.

Utsläpp av kväveoxider till luft

29Utsläpp av kväveoxider (uttryckt som kvävedioxid) från den nya ångpannan får inte överstiga 50 mg/m ntg 6 % O som årsmedelvärde.

30Utsläpp av kväveoxider (uttryckt som kvävedioxid) från HVC-pannan får inte överstiga 100 mg/m ntg 6 % O som årsmedelvärde.

31Fram till 2040 får utsläpp av kväveoxider (uttryckt som kvävedioxid) från block 1 och 4 inte överstiga 130 mg/m ntg 11 % O som årsmedelvärde.

32Från och med den 1 januari 2040 får utsläpp av kväveoxider (uttryckt som kvävedioxid) från block 1 och 4 inte överstiga 50 mg/m ntg 11 % O som årsmedelvärde.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

Utsläpp av ammonium till vatten 33. Fram till 2040 får utsläpp av ammonium till vatten, uttryckt som totalt kväve, från rökgasrening vid avfallsförbränningen och den nya ångpannan sammantaget inte överstiga 4,5 ton per år.

34Från och med den 1 januari 2040 får utsläpp av ammonium till vatten, uttryckt som totalt kväve, från rökgasrening vid avfallsförbränningen och den nya ångpannan sammantaget inte överstiga 0,5 ton per år.

35Under perioden från och med den 1 juli till och med den 31 augusti får det inte ske något utsläpp av renat kondensat från block 1 och 4.

36Tillsynsmyndigheten får godkänna utsläpp av kondensat från block 1 och 4 under perioden från och med den 1 juli till och med den 31 augusti.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

1INLEDNING

1.1 Bakgrund

Tillstånd med uppskjutna frågor (U1 U3) I en deldom den 3 maj 2018 gav mark- och miljödomstolen Vattenfall AB (bolaget) tillstånd till fortsatt och ändrad verksamhet vid bolagets anläggningar i Boländerna (mål M 250-17).

I deldomen sköt mark- och miljödomstolen upp avgörandet av slutliga villkor för bl.a. utsläpp av kväveoxider från den nya ångpannan, HVC och block 1 och 4 (U1). Domstolen beslutade också provisoriska föreskrifter (P1 P3) avseende utsläpp av kväveoxider till luft.

Mark- och miljööverdomstolens dom Sedan deldomen överklagades har Mark- och miljööverdomstolens genom dom 13 mars 2019 i M nr 5414-18 bl.a. skjutit upp frågan om slutliga villkor för utsläpp av ammonium i utgående vatten från rökgaskondensat under en prövotid (U4) och beslutat en provisorisk föreskrift (P5) avseende utsläpp av ammoniak/ammonium med vatten från rökgasreningen.

Förlängd prövotid (U4) I deldomar den 14 december 2020 och den 20 juni 2023 har mark- och miljödomstolen senarelagt tidpunkten för redovisning av prövotidsutredningen för utsläpp av ammonium i utgående vatten från rening av rökgaskondensat (U4) till senast den 1 januari 2024.

1.2 Utredningsvillkoren U1 och U4 samt de provisoriska föreskrifterna

Utredningsvillkor U1. Bolaget ska under en prövotid utreda vilken nivå av utsläpp av kväveoxider som är möjlig att nå i den nya ångpannan, HVC och block 1 och 4. Resultatet av utredningen jämte förslag till slutliga villkor ska ges in till mark- och miljödomstolen senast två år efter det att den nya ångpannan har tagits i drift.

U4. Bolaget ska under en prövotid utreda möjliga åtgärder för att minska utsläppet till Fyrisån av ammoniumkväve i utgående vatten från rening av rökgaskondensatet. I utredningen ska ingå vilka halter uttryckta som månadsmedelvärden och årsmängder som är möjliga att nå samt kostnader för de undersökta åtgärderna. Vidare ska variationerna under året framgå av utredningen. Resultatet av utredningen jämte förslag till slutliga villkor ska ges in till mark- och miljödomstolen senast två år efter det att tillståndet har vunnit laga kraft.

Provisoriska föreskrifter P1. Utsläpp av kväveoxider (uttryckt som kvävedioxid) från den nya ångpannan får inte överstiga 140 mg/m ntg 6 % O som riktvärde och årsmedelvärde. Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas.

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

P2. Utsläpp av kväveoxider (uttryckt som kvävedioxid) från HVC-pannan får inte överstiga 140 mg/m ntg 6 % O som riktvärde och årsmedelvärde. Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas.

P3. Utsläpp av kväveoxider (uttryckt som kvävedioxid) från block 1 och 4 får inte överstiga 130 mg/m ntg 11 % O som riktvärde och årsmedelvärde. Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas.

P5. Utsläpp av ammoniak/ammonium med vatten från rökgasreningen vid avfallsförbränningen och den nya ångpannan får sammantaget, uttryckt som totalt kväve, inte överstiga 5 ton per år.

1.3 Målets handläggning

Bolaget har gett in prövotidsredovisning enligt utredningsvillkoren U1 och U4. Prövotidsredovisningen har kungjorts. Yttranden har kommit in, vilka bolaget har bemött. För prövning av frågorna har mark- och miljödomstolen hållit huvudförhandling. Viss ytterligare skriftväxling har skett efter huvudförhandlingen.

2YRKANDEN

Vattenfall AB har yrkat att mark- och miljödomstolen ska avsluta prövotiden för utsläpp av kväveoxider (U1) och ammoniumkväve (U4) och föreskriva slutliga villkor enligt följande.

Utsläpp av kväveoxider till luft Utsläpp av kväveoxider (uttryckt som kvävedioxid) från den nya ångpannan får inte överstiga 50 mg/m ntg 6 % O som årsmedelvärde.

Utsläpp av kväveoxider (uttryckt som kvävedioxid) från HVC-pannan får inte överstiga 100 mg/m ntg 6 % O som årsmedelvärde.

Fram till 2040 får utsläpp av NOx (uttryckt som kvävedioxid) till luft inte överstiga 130 mg/m 11% O2 som årsmedelvärde.

Från och med 1 januari 2040 får utsläpp av kväveoxider (uttryckt som kvävedioxid) från block 1 och 4 inte överstiga 50 mg/m ntg 11 % O2 som årsmedelvärde.

Utsläpp av ammonium till vatten Fram till 2040 får utsläppet av ammonium till vatten, uttryckt som totalt kväve, från rökgasrening vid avfallsförbränningen och den nya ångpannan sammantaget inte överstiga 4,5 ton/år.

Det får inte ske något utsläpp av renat kondensat från Block 1 och 4 under perioden 1 augusti till och med 31 augusti.

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

Tillsynsmyndigheten får godkänna undantag för utsläpp av kondensat under perioden 1 augusti till och med 31 augusti.

Från och med 2040 får utsläpp av ammonium till vatten, uttryckt som totalt kväve, från rökgasrening vid avfallsförbränningen och den nya ångpannan sammantaget inte överstiga 0,5 ton per år.

3PRÖVOTIDSREDOVISNING

Vattenfall AB har tagit fram en utredning gällande utsläppen av kväveoxider till luft och ammoniak/ammonium till vatten. Utredningen utgår ifrån BAT-slutsatserna i BAT WI och BAT LCP . Nedan redovisas utredningens huvudsakliga resultat.

3.1 Utsläpp av kväveoxider till luft (U1)

Majoriteten av utsläpp av kväveoxider från den samlade verksamheten vid Boländerna kommer ifrån avfallsförbränningens block 1 och 4, och utsläppen från den nya ångpannan och HVC är mycket låga.

3.1.1 Nya ångpannan/Carpe

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

Den nya ångpannan/Carpe har SCR-rening, dvs. rening med katalysator. Pannan sattes i full drift först under 2021, och det finns därmed ingen äldre data. Prestandan på SCR-anläggningen visar att anläggningen uppfyller det provisoriska villkoret med god marginal och någon ytterligare rening bedöms inte nödvändig. Bolaget föreslår därmed en villkorsnivå om 50 mg NOx/m ntg 6 % O . Bolaget bedömer att det föreslagna villkoret, som understiger lägsta nivå enligt BAT-slutsatserna för avfallsförbränningsanläggningar, är rimligt.

3.1.2 HVC-pannan

För HVC-pannan används samma typ av SNCR-rening som i block 1 och 4. HVC-pannan är sedan 2019 bränslekonverterad från torv till pellets, och på så sätt har kväveoxidhalterna minskat. Pannan är en topplastpanna och har väldigt lite kontinuerlig drift under året, se avsnitt 1.5 i aktbil. 146. Med hänsyn till drifttid och nuvarande utsläppsnivåer kan ytterligare reningsåtgärder inte anses motiverade.

3.1.3 Block 1 och 4

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

För block 1 och 4 används idag SNCR , det vill säga ett reningssystem utan katalysator. I SNCR-systemet används reduktionsmedel i form av urealösning för att minska utsläppen av kväveoxider.

Det har, för block 1 och 4, skett en ökning av kväveoxidutsläppen under några år till följd av förändringar i temperaturbilden i pannan. Som framgår av avsnitt 1.5 i aktbil. 146 har en förändring skett av punkten för tillförseln av sekundärluft och rökgasåterföring i syfte att uppfylla 32 § i förordningen om förbränning av avfall vilket har medfört en försämring av kväveoxidreduktionen. Vattenfall startade 2021 ett projekt för att optimera ureainsprutningen vilket har lett till en något förbättrad prestanda. Det pågår dessutom en trimning av ureainsprutningen varför trenden för utsläppen av kväveoxid är på väg nedåt igen.

För att minska utsläppen av kväveoxider från block 1 och 4 finns ett antal alternativ. Det är möjligt att maximera mängden urea som sprutas in i anläggningen vilket kommer att medföra en direkt ökning av halten ammonium i rökgaskondensatet. Det kommer i sin tur att öka utsläppen av ammoniak till Fyrisån och det finns ett tydligt samband mellan utsläpp av kväveoxider till luft och ammoniak till vatten. Ett alternativ till att maximera urea är att installera en katalysator (SCR) i block 1 och 4, där det finns olika alternativa utformningar av reningsutrustningen beroende på var i processen katalysatorn installeras, t.ex. Low-dust eller Tail-end. Installation av Low-dust eller Tail-end skulle sannolikt innebära att utsläppen av kväveoxider minskas till en halt om 10 15 mg/m .

Bolaget har genomfört en utredning av vilken miljönytta en installation av SCRanläggning för block 1 och 4 skulle medföra. De spridningsberäkningar som tagits fram inom ramen för tillståndsansökan 2017 visar att verksamhetens bidrag i den mest belastade punkten är som högst 0,3 µg/m som årsmedelvärde och i centrala Uppsala är bidraget mindre än 0,1 µg/m . Bolagets bidrag till halten kväveoxid är redan idag mycket litet och påverkan får anses försumbar. En installation av SCR skulle innebära att bidraget sjunker till 0,1 µg/m i den mest belastade punkten. Även verksamhetens bidrag till depositionen av kväve är mycket litet, se avsnitt 1.4 och 1.5 i aktbil. 146.

Enligt de beräkningar som Sweco genomfört på uppdrag av Vattenfall AB kommer installationen av SCR, beroende på teknik, uppgå till mellan 100 150 miljoner kr. Till det tillkommer en årlig underhållskostnad och de ingående katalysatorelementen behöver bytas ut efter ungefär 10 år med en kostnad på 750 000 950 000 kr beroende på teknik.

I tabellen nedan redovisas en grov uppskattning av kostnaden för ytterligare reduktion av kväveoxider med installation av SCR där det tydligt framgår att det kan ifrågasättas om en installation av SCR kan anses skälig enligt den praxis som gäller för NOx-avgiften.

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

Skälighetsgränsen för att vidta åtgärder för att reducera utsläpp av kväveoxid har genom den praxis som råder följt avgiften som framgår av lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider, dvs. 50 kr per kg. Som framgår av tabellen ovan är kostnaden för ytterligare rening med SCR flera gånger högre än rimlighetsgränsen enligt praxis.

Mot bakgrund av att bidraget av kväveoxidutsläpp från block 1 och 4 är mycket litet i förhållande till den totala depositionen av kväveoxider och försumbara bidraget till centrala Uppsala anser bolaget att den väldigt höga kostnad som en installation av SCR på block 1 och 4 skulle medföra inte kan anses motiverad eller rimlig i relation till den begränsade miljönytta det skulle medföra. Detta gäller särskilt med beaktande av att block 1 och 4 har en förväntad livslängd på 10 15 år.

3.2 Utsläpp av ammonium till vatten (U4)

3.2.1 Verksamhetens utsläpp

Utsläppen av ammonium från anläggningen sker framför allt från rökgaskondensaten från de anläggningar som förbränner fuktiga bränslen, vilket är block 1, 4 och 5 samt Carpe. Av dessa är det bara block 1 och 4 som använder SNCR-rening av kväveoxider med dosering av urea. För att säkerställa en tillfredsställande reduktion dosas ett överskott av urea, vilket ger upphov till utsläpp av ammonium i kondensatet. Det är också från block 1 och 4, som 99 % av de totala utsläppen av ammonium till recipienten från Vattenfalls anläggningar i Boländerna härrör. Utsläppen från övriga anläggningar är mycket låga, understigande 1 mg/l för respektive anläggning och får anses försumbara för recipienten.

3.2.2 Genomförda åtgärder

Åtgärder för att minska halten ammonium i rökgaskondensatet innebär åtgärder i rökgasreningen för block 1 och 4. Vattenfall har vidtagit åtgärder i reningen genom att installera ett slangfilter uppströms den våta reningen, se avsnitt 2.5 i aktbil. 146. Förutom partiklar avskiljer filtret främst SO2, HCl, dioxiner, furaner och tungmetaller från rökgaserna genom tillsats av aktivt kol och kalk vilka då samlas i anläggningens flygaska i stället för rökgaskondensatet. Bolagets förhoppning var att filtret även skulle avskilja ammoniak från rökgasen och därmed minska halten ammonium i kondensatet. Även om halten ammoniak minskade är resultatet inte entydigt och det är osäkert om minskningen kan kopplas till det nya slangfiltret.

Bolaget har även under hösten 2022 genomfört en optimeringsutredning gällande

Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

utsläppen av kväveoxider för att analysera vilken halt av kväveoxid som var möjlig att uppnå samtidigt som utsläppet av ammonium inte överskred 50 mg/l. Se resultat i figur 4 nedan. Figuren visar att utsläppen av NOx respektive ammonium korrelerar med varandra. Det är inte möjligt att optimera utsläppen av en parameter utan att den andra påverkas negativt, och det handlar således om att identifiera rätt balans mellan utsläppen. Korrelationen beskrivs närmare i avsnitt 1.6 i aktbil. 146.

3.2.3 Miljöpåverkan av ammonium i Fyrisån

Verksamhetens utsläpp av ammonium bedöms inte bidra till försurning eller övergödning i Fyrisån men ammonium kan under vissa förhållanden omvandlas till ammoniak som är toxiskt för levande organismer. Ammoniak i vatten är ett särskilt förorenande ämne och en kvalitetsfaktor för ekologisk status. Den vattenförekomst som utgör recipient för verksamheten är Fyrisån Jumkilsån-Sävjaån (WA93715408) som enligt VISS har måttlig status för ammoniak. Den observerade halten för vattenförekomsten Fyrisån Ekoln-Sävjaån baseras på det högsta årsmedelvärdet under förvaltningscykeln, vilket var under 2013. Kontrollberäkningar som har gjorts i den här utredningen har uppmärksammat en felaktig beräkning mellan NH4-N och NH3-N, vilket innebär att årsmedelvärdet för ammoniak ligger under gränsvärdet på 1,0 µg/l, se avsnitt 2.7 i aktbil. 146. Enligt Vattenfall bör således status för ammoniak vara god.

Vattenfall har tagit fram en beräkningsmodell för att undersöka haltbidraget av ammonium och även halten ammoniak som ombildats från ammonium. Modellen baseras på data mellan 2018 och oktober 2023 från en övervakningspunkt i Fyrisån, uppströms utsläppspunkterna från verksamheten (Flottsund) och en övervakningspunkt nedströms (Klastorp). Resultatet visar att ammoniakhalterna i övervakningspunkten nedströms verksamheten understiger såväl årsmedelvärdet 1 µg/l som

Sid 10 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

maximal tillåten koncentration på 6,8 µg/l enligt HVMFS 2019:25, det sista som underskrids med god marginal.

Under månaderna juni och juli är de totala mängderna utsläpp till recipienten lägre, varför utsläppen från Vattenfalls verksamhet utgör en större andel. Det ska dock understrykas att det maximala årsmedelvärdet i recipienten inte överstigs. De totala haltbidragen ammoniak till recipienten är som störst under augusti och september, men bidraget från Vattenfall är under dessa månader inte betydande. Bidraget från Vattenfall är som störst under juni, juli och september, vilket beror på att det sker en revision av block 5 under dessa månader, och att drifttiden i block 1 och 4 är större, men eftersom den totala belastningen är lägre så ligger bedömd halt ändå under årsmedelvärdet med marginal. Skälet till de höga halterna ammoniak i augusti och september är de höga temperaturerna i Fyrisån under de månaderna.

3.2.4 Ytterligare rening

Som framgår av avsnitt 3.2.1 tillämpas SCR-rening för samtliga anläggningar som förbränner fuktiga bränslen, bortsett från block 1 och 4 där SNCR används, dvs. ett reningssystem där katalysator inte används. Installation av en katalysator i block 1 och 4 skulle innebära lägre utsläpp av ammonium i rökgaskondensatet och en förväntad halt i rökgaskondensatet på 0,5 mg/l. Detta beror framför allt på att det är ammoniak istället för urea som tillförs processen och en katalysator gör NOx reningsprocessen mycket mer effektiv vilket begränsar mängden urea eller ammoniak som går oförbrukat genom Det är dock en stor kostnad som, med hänsyn till att miljökvalitetsnormen för ammoniak följs i påverkad recipient, inte kan anses rimlig, särskilt inte med beaktande av block 1 och 4 förväntade livslängd på 10 15 år. Vattenfall har även utrett möjligheten att installera en ammoniakstripper eller quench/surskrubber med spärrfilter och kylare.

En ammoniakstripper skulle innebära en halt i utsläppet på ca 10 mg/l, men medför en hög kemikalieförbrukning. Härutöver är problem med igensättningar av strippern

Sid 11 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

vanligt och kräver kontinuerlig rening för att upprätthålla prestanda. Investeringskostnader för en stripper är ca 16 miljoner kr med en underhållskostnad på ca 400 000 kr per år. Quenchen skulle innebära en halt av ammoniak på ca 3 mg/l med en investeringskostnad på ca 12 miljoner kr och en underhållskostnad på ca 270 000 kr per år. Beloppen är baserade på 2020 års kostnadsnivå.

3.3 Villkorsdiskussion

3.3.1 Nya ångpannan/Carpe

Med hänsyn till de låga utsläppen av kväveoxider i den nya ångpannan och verksamhetens begränsade bidrag till den totala belastningen i centrala Uppsala anser bolaget att det är rimligt med en villkorsnivå på 50 mg NOx/m ntg 6 % O . Föreslaget villkor ligger dessutom under det nedre intervallet i BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar.

3.3.2 HVC-pannan

Med hänsyn till att HVC-pannans bidrag till verksamhetens totala bidrag till kväveoxidbelastningen är begränsat och det totala bidraget till kvävebelastningen endast uppgår till 0,1 µg/m i centrala Uppsala samt att ytterligare rening skulle innebära omfattande investeringar anser Vattenfall att villkor baserat på nuvarande utsläppsnivåer är rimligt.

Bolaget bedömer efter bränslekonverteringen och baserat på de senaste årens årsmedel att det är rimligt med en villkorsnivå på 100 mg NOx/m ntg 6 % O som årsmedelvärde.

3.3.3 Block 1 och 4

Som framgår ovan finns det ett samband mellan utsläppen av kväveoxider från block 1 och 4 och verksamhetens utsläpp av ammonium till recipienten. Installation av SCR skulle minska såväl utsläpp av kväveoxider och ammonium, men med hänsyn till den begränsade miljönyttan och kostnaden för en sådan åtgärd tillsammans med anläggningarnas begränsade livslängd kan krav på SCR-rening inte anses rimlig vid en bedömning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken.

Även för stripper och quench är investeringskostnaden betydande tillsammans med driftkostnader. När det gäller ammoniakhalten i Fyrisån innehålls miljökvalitetsnormer med nuvarande reningsteknik och belastning utan ytterligare rening för ammonium. Det kan mot den bakgrunden inte anses rimligt att ställa krav på investeringar över 15 20 miljoner kr, särskilt inte när det finns betydligt större bidragskällor till ammoniakhalten i Fyrisån där åtgärder får anses mer kostnadseffektiva. Dessutom förväntas inte åtgärder vid Vattenfalls verksamhet påverka haltbidraget under månaderna med högst haltbidrag. När det gäller villkorsnivåer på kväveoxid är det som framgår av figur 4 ovan en avvägning mellan kväveoxidutsläpp och utsläpp av ammonium. Bolaget anser att en rimlig balans innebär ett

Sid 12 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

utsläpp av kväveoxider på 130 mg/m och ett totalt utsläpp av ammonium på 4,5 ton per år.

4INKOMNA YTTRANDEN

4.1 Länsstyrelsen i Uppsala län

4.1.1 Sammanfattning

Block 1 och 4 är Sveriges enskilt största utsläppare av kväveoxid från avfallsförbränning och har näst sämst prestanda per MWh. Pannorna bidrar till att miljökvaliteten i Fyrisån kan äventyras. Pannornas teknik för kväverening ska enligt 2 kap 3 § miljöbalken uppfylla bästa möjliga teknik om det inte kan anses orimligt enligt 2 kap 7 § miljöbalken. Länsstyrelsens bedömning är att pannorna inte uppfyller kravet enligt 2 kap 3 § miljöbalken och att det inte är ett orimligt krav att tillämpa bästa möjliga teknik, vilket i det här fallet skulle innebära en komplettering med selektiv katalytisk rening (SCR).

Bolaget har i utredningen visat att anpassning avseende luftinsläpp, kopplat till kravet på uppehållstid för rökgaserna, har inneburit svårigheter att samtidigt hålla nere halterna av ammonium (NH4+) i utgående vatten från rökgaskondenseringen, och kommer fortsatt att ha relativt höga halter av ammonium i utgående vatten. Om driften ska fortsätta en längre tid behöver katalysator installeras som leder till acceptabla utsläpp till både luft och vatten. Bolaget räknar med 10 15 års drifttid (avsnitt 3.2.4 i aktbil. 145). Länsstyrelsens anser att redan 10 år är för lång tid och att en installation av en katalysator måste krävas betydligt tidigare. I andra hand kan länsstyrelsen acceptera en avsevärt avkortad återstående drifttid utan SCR men med begränsning av driften för block 1 och 4, för att i vart fall minska påverkan på Fyrisån. MÖD har i M 5414-18 varit tydlig med att bolaget ska föreslå utsläppsvärden som månadsmedelvärden. Länsstyrelsen kan acceptera att månadsmedelvärden inte fastställs under förutsättning att något av länsstyrelsens yrkanden genomförs.

Katalysator ger störst miljönytta och länsstyrelsen yrkar därför i första hand att katalysator ska installeras bland annat eftersom miljönyttan är dubbel. Om inte bolaget åtar sig att installera katalysator har länsstyrelsen andrahandsyrkanden för kraftigt minskade utsläpp till vatten, utfasning av pannor samt förbättrat beslutsunderlag avseende påverkan av vattenutsläpp och kostnadsredovisning.

Länsstyrelsen utvecklar vidare sin talan avseende behovet av reduktion av kväveutsläpp till luft och vatten och förbättrat beslutsunderlag. Här påtalas bl.a. stora utsläpp från block 1 och 4 med dålig prestanda, hälsoaspekter och behovet av reduktion av luftutsläpp för att förbättra möjligheterna att uppnå god status i länets sjöar och vattendrag.

Sid 13 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

4.1.2 Yrkanden

Länsstyrelsen yrkar i första hand att bolaget ska installera katalysator på block 1 och 4 senast 1 november 2029, alternativt att kan bolaget ges begränsningsvärde om 50 mg/m3 NOx från 1 juni 2028 och max 7,5 mg/l totalkväve som månadsmedelvärde i utgående renat kondensat (se aktbil. 199 och 204). Om bolaget installerar katalysator faller länsstyrelsens krav angående månadsmedelvärde för vattenutsläpp.

I andra hand yrkar länsstyrelsen på en kraftig begränsning av eldning i block 1 och 4 under kvarvarande drifttid, som inte ska tillåtas vara längre än till och med 2030. Under kvarvarande drifttid ska eldning av avfall i block 1 och 4 medges endast mellan 1 sept 1 juni.

Länsstyrelsen anser att föreslagna begränsningsvärden för NOx-utsläpp till luft bör kunna sänkas och bättre svara mot de resultat som redovisningen visar.

4.1.3 Utveckling av talan

Kväveoxider (NOX) och ammoniak (NH3) deponeras till mark och omvandlas till nitrat (NO3-) respektive ammonium (NH4+) antingen före eller efter depositionen. Dessa ämnen bidrar starkt till försurning och övergödning. Utsläpp av ammoniuminnehållande kondensat till en vattenrecipient bidrar också till övergödning.

Utsläpp till vatten Halterna av ammonium/ammoniak i Fyrisån är hög, därför anser länsstyrelsen det motiverat att kräva åtgärder för att minska påverkan.

Bolaget har använt uppströmsvärden för ammonium (NH4-N) från mätstationen Fyrisån Jumkilsån Sävjaån (WA93715408) och jämfört med nedströmsvärden för NH4-N från en annan vattenförekomst (mätbelägen i nedströms liggande vattenförekomst Fyrisån Ekoln Sävjaån; WA67670465).

I Fyrisåns vattenförbunds mät avrinnings- Vindbron jämfört med Klastorp i vattenförekomsten Fyrisån Jumkilsån Sävjaån (WA93715408).

Länsstyrelsen har kontrollräknat halter av NH4-N från datavärdskapet SLU för åren 2021 2023 för vattenförekomsten Fyrisån Jumkilsån Sävjaån (WA93715408). Vid beräkning av ammoniak (NH3-N) enligt formel som anges i HVMFS 2019:25 överstiger halten NH3-N vid mätstationen Vindbron vid flera mättillfällen det årsmedelvärde på 1,0 ug/l som finns angivet i föreskriften. Någon fullständig genomgång har inte gjorts men detta tyder på att bolaget bidrar till negativ påverkan på miljökvalitetsnormen (MKN). Bolaget redovisade utsläpp av 1,3 ton NH3/NH4

Sid 14 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

till Fyrisån i miljörapport för år 2022. Halter av NH-N över 1 µg/l har konstaterats (mätstationen Vindbron) även då bolagets utsläpp enligt miljörapporten endast var 1,3 ton/år (annan siffra för N-tot anges i diagram 2.6 i aktbil. 146). Därför bör det framstå som orimligt att medge ett villkor på 4,5 ton/år, som bolaget yrkat.

Bolaget anger utgående halter mellan 15 30 mg/l (dvs. 15 000 30 000 mikrogram per liter), vilket är mycket höga värden. I riktlinjerna för utsläpp av förorenat vatten för Göteborgs stad anges för kväve: Det är 12 24 gånger lägre halt än de som bolaget släpper ut. Platsspecifika värden för utsläpp till dagvattennätet saknas i Uppsala. Länsstyrelsen har tidigare i målet angett 5 mg/l totalkväve som en övre gräns baserat på att andra anläggningar vid den tidpunkten hade fått sådant villkor. Om en platsspecifik bedömning utförs utifrån aktuell information kan det visa sig att detta värde är för högt för att undvika negativ påverkan i det fall bolaget behåller SNCR-teknik.

Av diagram 14 i bolagets redovisning, aktbil. 168, framgår att värdena av ammoniak i Fyrisån varierar mellan åren men att tre av de sex åren som kommer att vara grunden för nästa statusklassning ligger över årsmedelvärdet vid nedströms mätstation Vindbron. Det innebär att bolaget fortsatt bidrar till att statusen kan äventyras avseende ammoniak i Fyrisån. Om bolagets bidrag till utsläppen tas bort blir det större sannolikhet för god status enligt miljökvalitetsnormen. Det framgår av bolagets redovisning att mängden ammoniak i Fyrisån är högst på sommaren. Att bolaget inte bränner under augusti ger bra effekt, men för Fyrisån är det även problem under juni och juli.

Ammoniak är ett särskilt förorenande ämne som kan orsaka kronisk toxicitet. Normerna för detta gäller i hela vattenförekomsten men lokalt vid utsläppspunkten kan det bli akut toxiskt för växter och djur. I en sådan situation är inte bara värdena i mätpunkten relevanta utan hela vattenförekomsten ska klara ett värde så att akut toxicitet inte uppkommer.

Kväveutsläpp från Carpe leds till dagvattenledning som går åt annat håll än det för block 1 och 4 (figur 2.1 i aktbil. 146). Bolaget visar att kväveutsläppet från den nya pannan är litet och länsstyrelsen bedömer att det kan hanteras inom ramen för egenkontroll och tillsyn.

Utsläpp till luft Bolaget anger att de inte är klara med intrimning av ureadosering vid block 1 och 4 men att trenden för kväveutsläpp till luft är nedåtgående. En kvarvarande drifttid på 10 15 år anges för block 1 och 4.Det kan inte uteslutas att drifttiden ytterligare förlängs. Länsstyrelsen anser att det inte finns någon uppenbar bortre gräns för livstiden på denna typ av rosterpannor, i synnerhet om pannorna förses med en rökgasrening med SCR-teknik. Vid tillståndsprövningen var lokaliseringen inte något problem. Det är därför viktigt att inte villkorsregleringen utgår från ett för snävt tidsperspektiv. I övrigt är det anmärkningsvärt att bolaget efter åtskilliga år av utredning inte anser sig klar med intrimning av anläggningen, vilket talar för att en annan reningsteknik än SNCR ska användas för reduktion av NOx.

Sid 15 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

Miljönyttan är dubbel vid installation av katalysator för block 1 och 4. Att enbart bedöma utsläpp till vatten, utan att ta hänsyn till de minskade utsläppen till luft är därför en orimlig avgränsning. Omvänt så går det inte heller att göra en avvägning för vilka utsläpp till luft som är skäliga om inte den minskade mängden kväve till Fyrisån beaktas. Länstyrelen anser därför att slutliga villkor måste bedömas med hänsyn till den samlade miljöpåverkan på luft och vatten och inte var för sig.

Bolagets totala luftutsläpp av NOx var drygt 166 ton under år 2022. Redovisningen visar inte utsläppen från respektive produktionsenhet, men uppskattningsvis är utsläppen över 150 ton per år för de enheter som slutliga villkor nu ska fastställas. Länsstyrelsen har gått igenom NOx-prestanda hos 28 av de största avfallsförbränningsanläggningarna i Sverige. Av dessa har block 1 och 4 näst sämst prestanda (kg NOx per MWh) och är den största enskilda utsläpparen som förbränner motsvarande typ bränsle. Bland dessa verksamhetsutövare konkurrerar bolaget om att mot ersättning elda importerade fraktioner av avfall. Genomgången skickas med som bilaga till detta yttrande (aktbil. 157).

Av de 414 utsläppare som omfattas av avgiftsförordningen för kväveutsläpp år 2022 är block 1 och 4 en av de sex som släpper ut mest NOx i hela Sverige. Barkpannor vid fem pappersbruk släpper ut mer NOx.

Bolaget anför att verksamhetens bidrag till depositionen av kväve är mycket litet och hänvisar till avsnitt 1.4 och 1.5 i aktbil. 146. Länsstyrelsen delar inte den uppfattningen då bolaget uppger att de står för 5 % av depositionen av kväve i Uppsala län, vilket torde motsvara mer än 100 ton per år. Jämförelsen visar i stället på att utsläppen är av betydande omfattning. Inom länet finns vattendrag och sjöar som är påverkade av övergödning där det är viktigt att minska depositionen av kväve inom avrinningsområdena för att dessa sjöar och vattendrag på sikt ska kunna uppnå god status.

Enligt en studie från 2022 som IVL (Svenska Miljöinstitutet) och Umeå universitet utfört dör omkring 6 700 personer i förtid varje år på grund av dålig luftkvalitet i Sverige, framför allt orsakat av kvävedioxider och partiklar. De sammanlagda hälsoeffekterna beräknas kosta samhället motsvarande 168 miljarder kronor varje år. I rapporten framhålls att enligt de nyligen uppdaterade riktlinjer för luft som presenterade av WHO 2021 så utsätts 11 % den svenska befolkningen för oacceptabla halter av NO .

Miljöavgift för utsläpp av kväveoxider Bolaget har anfört följande. Skälighetsgränsen för att vidta åtgärder för att reducera utsläpp av kväveoxid har genom den praxis som råder följt avgiften som framgår av lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider, dvs. 50 kr per kg.

Sid 16 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

läsas som att det finns några beslut från mark- och miljööverdomstolen där villkor meddelats med utgångspunkt från lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider. Lagen kan beskrivas som en självreglerande lag där verksamhetsutövarna väljer att byta teknik vid en viss nivå på utsläppen utifrån rent företagsekonomiska överväganden. I detta mål ska inte sådana överväganden avgöra vilken reningsteknik som ska användas. Vad som är skäligt avgörs av tillämpningen av 2 kap 3 och 7 §§ miljöbalken.

Med hänvisning till ovanstående vidhåller länsstyrelsen att det inte går att använda NOx-avgiften som någon tillstånd. Att det kommer att finnas någon form av avgift eller skatt är troligt men avgiftssystemet är endast ett komplement till utsläppsvillkor.

Länsstyrelsen konstaterar i stället att det finns tungt vägande hälsomässiga och miljömässiga skäl att reducera NOx-utsläppen då bolagets avfallsförbränning släpper ut stora mängder.

Miljönyttan med katalysator på block 1 och 4 Den dubbla miljönyttan behöver beaktas då utsläppen reduceras både till luft och vatten vid SCR-teknik. Bolaget har inte visat om utsläppen riskerar innebära att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm, jmf 5 kap. 4 § miljöbalken. Under sådana omständigheter ska också andra stycket 2 kap 7 § miljöbalken beaktas.

Länsstyrelsen anser, att en samlade bedömning med tillräcklig tydlighet ger en grund för att meddela villkor om att bolaget senast 1 november 2029 ska installera rökgasrening med SCR-teknik vid block 1 och 4.

Bolaget har redovisat en nuvärdesanalys som visar att verksamheten som den bedrivs idag medför risker för människors hälsa samt har stor negativ miljöpåverkan. Även nuvärdesanalysen pekar därför på ett behov av ytterligare rening av utsläpp till luft och vatten samt att det inte kan anses orimligt att kräva bästa möjliga teknik i enlighet med 2 kap. 3 respektive 7 §§ miljöbalken.

Bolagets pelletseldade HVC-panna Bolaget uppger att HVC-pannan används som topplastpanna. Utifrån graf 1.4 i bolagets prövotidsredovisning framgår det emellertid att pannan under ett år används upp mot en fjärdedel av tiden vår och höst (se aktbil. 146). Pannans utsläpp av NOx var under år 2022 drygt 15 ton NOx, vilket är närmare 10 % av redovisningens totala utsläpp.

Länsstyrelsen den samlade miljöpåverkan från bolagets verksamhet ska beaktas och anser att villkorsregleringen för HVC-panna måste ha detta perspektiv. Länsstyrelsen anser att bolagets villkorsförslag på 100 mg/m kan godtas endast

Sid 17 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

under förutsättning att rökgasrening med SCR-teknik (katalysator) installeras vid block 1 och 4.

Miljömål Länsstyrelsens yrkanden ligger i linje med Regeringens etappmål för minskad övergödning (2024-06-03, KN2024/01209): genom en årlig uppföljning säkerställas att tillförseln av kväve och fosfor till vatten över tid minskar i enlighet med Sveriges åtaganden i aktionsplanen för Östersjön samt att dessa minskningsåtaganden uppnås inom uppsatta tidsramar, och genom en årlig uppföljning säkerställas att: tillförseln av ammoniak till luft minskar i enlighet med Sveriges åtaganden i takdirektivet samt att detta minskningsåtagande nås inom uppsatta tidsramar.

4.2 Naturvårdsverket

Naturvårdsverket begränsar yttrandet till att avse den uppskjutna frågan om slutliga villkor för utsläpp till luft av kväveoxider (U1).

Naturvårdsverket tillstyrker att prövotiden avseende utsläpp till luft av kväveoxider avslutas och har ingen erinran mot bolagets förslag till slutliga villkor.

Som skäl för att inte godta bolagets ursprungliga villkorsförslag anförde Naturvårdsverket bland annat att skillnaden mellan de verkliga utsläppen och de föreslagna begränsningsvärdena var stora och att det inte fanns skäl för så stora marginaler som bolagets förslag innebar (se Naturvårdsverkets yttrande den 14 februari 2018, aktbil. 66). De begränsningsvärden som bolaget nu föreslår ligger betydligt närmare verkliga utsläpp, dvs. nivåer uppmätta under prövotiden, och visar att bolaget klarar strängare begränsningsvärden än både de av bolaget och de av Naturvårdsverket ursprungligen yrkade. En viss marginal mellan uppmätta värden och villkor är befogad för att tillåta viss variation i utsläpp mellan olika år. Naturvårdsverket bedömer att de nu föreslagna villkoren har tillräcklig marginal för att tillåta variation mellan olika år samtidigt som de fungerar som ett incitament till att upprätthålla arbetet med att hålla nere utsläppen på nuvarande nivå eller lägre. Naturvårdsverket har mot bakgrund av detta inget att erinra mot bolagets villkorsförslag. Naturvårdsverket noterar att det innebär en tidsbegränsning för den högre utsläppsnivån som ligger i linje med vad bolaget anfört om den förväntade livslängden för nuvarande block 1 och 4.

4.3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun

Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker under förutsättning att miljö- och hälsoskyddsnämnden synpunkter bejakas.

Yrkanden Miljö- och hälsoskyddsnämnden yrkar att godkänna Vattenfalls föreslagna villkor med gränsvärden för Carpe och HVC. Miljö- och hälsoskyddsnämnden yrkar på en justering av bolagets föreslagna villkor rörande block 1 och 4:

Sid 18 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

Fram till 2030 får utsläpp av NOx (uttryckt som kvävedioxid) till luft inte överstiga 100 mg/m 11% O2 som årsmedelvärde. Från och med 1 januari 2030 får utsläpp av kväveoxider (uttryckt som kvävedioxid) från block 1 och 4 inte överstiga 50 mg/m 11 % O2 som årsmedelvärde.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden yrkar även att en prestandaförbättring ska vara på plats 2030 för utsläppet av ammoniumkväve. Miljö- och hälsoskyddsnämnden yrkar på att ett gränsvärde för månadsmedelvärde (mg/l) ska användas för utsläppet av ammoniumkväve, vilket mark- och miljööverdomstolen belyste i dom M 5414-18.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden yrkar på att det inte får ske något utsläpp av renat kondensat från block 1 och 4 under perioden 1 juli till och med 31 augusti. Under sommaren är omvandling till ammoniakkväve från ammoniumkväve som störst, vilket bidrar till att syrehalten minskar i Fyrisån.

Prövotidsutredning U1 I det nya beräkningsunderlaget har Vattenfall AB redovisat nettonuvärdet för Tailend SCR. En sådan installation skulle vara den i dagens mått bästa möjliga teknik och den bästa lösningen ur miljösynpunkt enligt Vattenfall AB. Både för att få ned kvävedioxidutsläppet till luft och ammoniumkväve till vatten. Vattenfall AB anser att denna installation är för dyr mot vilken miljönytta den gör.

Skadekostnaderna i EEA:s rapporten som användes i dessa beräkningar anges i två nivåer där den högre motsvarar skadornas medförande av ett förlorat statistiskt liv (VSL), och den lägre, ett förlorat levnadsår (VOLY). Vattenfall AB använder sig sedan av den lägre nivån (VOLY) med argumentet att den högre nivån endast bör användas för plötsliga dödsfall som kan inträffa vid olyckor. Vattenfall AB anser därför att VOLY bör användas när verksamhetens utsläpp har en långsiktig påverkan. Vattenfall AB redovisar dock inte utförligt hur dessa argument är framtagna. Dock har miljö- och hälsoskyddsnämnden tagit del av det material som länsstyrelsen skickade in i ärendet och i beräkningsunderlag från en annan förbränningsanläggning används inte VOLY utan VLS. I detta material beskrivs VLS som värdet för hur mycket människor är villiga att betala för att minska risken att dö av hälsorelaterade sjukdomar, vilket går emot den beskrivning Vattenfall AB anger i sitt beräkningsunderlag. Detta gör att det inte är självklart för miljö- och hälsoskyddsnämnden att VOLY ska användas.

Vattenfall AB visar dock att vid beräkning med VLS nivåer skulle en Tail-end SCR vara lönsam efter ungefär 10 år.

Sid 19 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

Eftersom den gemensamma rökgasreningsanläggningen (block 1 och 4) släpper ut mest NOx i Sverige jämfört med andra avfallspannors rökgasreningsanläggningar där motsvarande typ av avfall förbränns ska en prestandaförbättring villkoras. Om det sker via en skärpning av utsläppshalt som Vattenfall AB föreslår eller ett mer konkret villkor som ställer krav på installation av SCR har inte miljö- och hälsoskyddsnämnden några synpunkter på. Villkoret får dock inte begränsa Vattenfall AB till en viss teknik om utveckling av andra tekniker sker som ger en mer fördelaktig miljönytta. Dock anser miljö- och hälsoskyddsnämnden att 2040 är för sent, prestandaförbättringen behöver ske tidigare för att få ned de höga utsläppen från anläggningen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att målet borde vara att vid 2030 komma ned till den längre utsläppshalten som Vattenfall AB föreslår (50 mg/m ntg 11 % O2 som årsmedelvärde).

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har inget att erinra på Vattenfall AB:s föreslagna villkor rörande utsläpp av kväveoxider från HVC-pannan och på den nya ångpannan.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser dock att det föreslagna villkoret för block 1 och 4 är satt för högt på grund av trenden av utsläpp av kväveoxider från pannorna på senare tid. I aktbil. 145 redovisas enbart utsläppshalterna fram till 2022, i aktbil. 146 redovisas dock utsläppshalter från 2023 också. Från oktober 2022 har halterna gått ned avsevärt och det beror förmodligen på optimeringen av ureainsprutningen som startade under 2021. Det har inte redovisats något medelvärde av utsläpp av kväveoxider från starten av optimeringen till dagsläget men det nämns att utan installation av SCR kan man vänta sig ett årsmedel runt 100 mg/m ntg 11% O . Även utan medelvärde av denna period uppfattats vid granskningen av figur 1.2 i aktbil. 146 att majoriteten av mätningarna ligger under 100 mg/m ntg 11% O . Om trenden är som den beskrivs i handlingarna som nedåtgående anser miljö- och hälsoskyddsnämnden att det är rimligt att gränsvärdet för utsläpp av kväveoxider från block 1 och 4 kan vara 100 mg/m ntg 11% O .

Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser från det redovisade materialet att Vattenfall AB kan hålla en sådant gränsvärde och att det då inte är rimligt att godkänna ett högre gränsvärde.

Vattenfall anser att de inte kan garantera att variationer kan uppstå i verksamheten och att de då behöver ett högre gränsvärde. Denna motivation anser miljö- och hälsoskyddsnämnden inte är tillräcklig eftersom det skulle öppna upp för en mer generös kravställning för utsläppsgränsvärden som egentligen inte behövs. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att det material som har lämnats in visar att Vattenfall AB kan hålla 100 mg/m 11% O2 över tid och att det då borde vara ett krav även fortsättningsvis.

Sid 20 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

Prövotidsutredning U4 I utredningen ska det ingå vilka halter uttryckta som månadsmedelvärden och årsmängder som är möjliga att nå. Det har redovisats förväntad halt från tre åtgärdstekniker; SCR, ammoniakstripper och quench, men det har inte beskrivits om denna halt är månadsmedelvärden eller årsmängder. Det som framgår är att med den billigaste åtgärden (quenchen), kan ammoniumhalten sänkas från 20 mg/l (uppskattade årsmedel från diagram 2.3 i aktbil. 146, exklusive augusti) till 3 mg/l vilket är en sänkning med 85 %. Denna sänkning måste bedömas som signifikant.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig frågande till hur beräkningsunderlaget kan skilja sig så mycket för Quenchalternativet från det förra beräkningsunderlaget (aktbil. 146). Installationskostnaden har räknats upp mer än dubbelt så mycket samtidigt som driftskostnaderna räknats ned. Nämnden anser att det inte är tillräckligt beskrivet hur denna skillnad kommer sig. Vidare har inte det uträknade på 5 075,8k SEK som finns i tabell 3 (sida 3 i aktbil. 167) använts vid uträkningen av nettonuvärdet. Vid denna beräkning har i stället ett lägre värde använts som inte är förklarat. Alla dessa oklarheter gör att miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig frågande till om beräkningen av nettonuvärde för Quenchalternativet är tillförlitlig.

I domskälen i mark- och miljööverdomstolens dom (M 5414 18) står det att;

Ur ett miljöperspektiv är det dessutom av betydelse inte bara vilken total mängd som släpps ut per år utan också när utsläppen sker under året. Det framstår därmed som nödvändigt att även reglera utsläppet genom ett månadsmedelvärde.

Eftersom mark- och miljööverdomstolen framhäver vikten av att utsläppet genom ett månadsmedelvärde regleras bör således framtida villkor även innehålla det.

Från diagram 2.5 och 2.6 i aktbil. 146 framgår det att Vattenfalls AB:s bidrag till Fyrisåns ammoniakhalt är betydande under vissa delar av året. Om då en sänkning av Vattenfall AB:s utsläpp kan sänkas med 85 % borde en sådan lösning anses vara rimlig samtidigt som quenchens investeringskostnader är lägre än det belopp (12 miljoner) som utredning anser är orimligt (15 20 miljoner) i utredning.

Det framkommer även i utredningarna att sommarmånaderna är kritiska och där har Vattenfall AB gått med på ett stopp av utsläpp av renat kondensat från block 1 och 4 under perioden 1 augusti till och med 31 augusti. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att även juli månad bör räknas in där utifrån de halter som visas i utredningen.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att formuleringen av det förslagna villkoret har inte beskrivits i tillräcklig utsträckning. Det är formulerat så att det är totalt kväve som ska mätas, men det framkommer inte i utredning varför det är totalt

Sid 21 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

kväve och inte ammoniumkväve. Vilken anledning det än är måste utredningen beskriva detta.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår att villkoret omformuleras så det innehåller ett gränsvärde för innehållet av ammoniumkväve i utgående vatten från rening av rökgaskondensat till Fyrisån som månadsmedelvärde (mg/l) samt ett gränsvärde för totalt kväve per år (ton). Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser också att tidpunkten för skärpningen av gränsvärdet ska följa villkoret för utsläpp av kvävedioxid alltså år 2030

4.4 Uppsala Vatten och Avfall AB

Uppsala Vatten och Avfall AB har inget att erinra mot Vattenfalls yrkande.

5BEMÖTANDE

5.1 Länsstyrelsen i Uppsala län

Utsläpp av kväveoxider till luft (U1) Vattenfall motsätter sig länsstyrelsens förstahandsyrkande om att SCR-teknik ska installeras i block 1 och 4 senast den 1 november 2029. (jfr aktbil. 204). De pannor som används i block 1 och 4 är mer än 40 år gamla och har en begränsad livslängd i sin nuvarande utformning. För att anläggningarna ska kunna vara i drift förbi 2040 kommer omfattande investeringar att behöva göras i anläggningarna. Några sådana investeringar finns inte beslutade idag.

Med hänsyn till den kostnad som en installation av SCR-teknik för de nuvarande pannorna skulle innebära ställt mot den nytta det ger, är det inte motiverat att kräva sådana åtgärder. Bolaget har tidigare i prövotidsredovisningen redogjort för den begränsade miljönyttan för utsläpp av kväveoxider som en installation av katalysator skulle leda till med hänsyn till den höga kostnaden för en sådan installation. Verksamhetens bidrag till halten kväveoxider är mycket litet och påverkan får anses försumbar, där bidraget i den mest belastade punkten inom verksamhetens påverkansområde idag är som högst 0,3 µg/m vilket kan jämföras med miljökvalitetsnormen för kväveoxid som ligger på 40 µg/m som årsmedelvärde. En installation av SCR skulle innebära att bidraget sjunker till 0,1 µg/m i den mest belastade punkten vilket inte kan anses som en rimlig nytta sett till kostnaden för en SCR.

Eftersom länsstyrelsen efterfrågat ytterligare redovisning av förutsättningarna för att installera katalysator har bolaget tagit fram ytterligare underlag och kostnadsberäkningar enligt Naturvårdsverkets vägledning för att belysa kostnaderna för installation och underhåll av SCR-teknik samt de begränsade fördelar ur ett kostnads-nyttoperspektiv som investeringen ger, se aktbil. 167.

För att beräkna nyttan av en installation av SCR kan två olika index användas, VOLY och VSL, vilka ger olika utfall i fråga om när en installation av SCR blir

Sid 22 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

kostnadseffektiv. VSL-indexet ger att en SCR-installation skulle bli kostnadseffektiv efter 10 år medan VOLY inte visar på kostnadseffektivitet ens efter 15 års drift med en SCR. Det innebär att block 1 och 4 måste vara i drift längre än 10 år och sannolikt längre än 15 år efter installationen för att investeringen i SCR ska vara kostnadseffektiv.

Att som länsstyrelsen föreslår återanvända reningsutrustning i en ny framtida anläggning ser inte bolaget som ett möjligt alternativ. Det kommer att innebära begräsningar vid val av framtida teknisk lösning.

Bolaget är mitt uppe i ett utredningsarbete av framtiden för block 1 och 4, där olika alternativ övervägs för att på bästa sätt fortsatt förse Uppsala med fjärrvärme. Det är med hänsyn till kostnads-nyttoberäkningarna som bolaget låtit utföra inte rimligt att investera i en SCR-rening om block 1 och 4, som i deras nuvarande utformning, inte kommer att vara i drift i om 10 15 år.

Bolaget föreslår därför att utsläppen från block 1 och 4 begränsas till 130 mg/nm 11% O som årsmedelvärde fram till år 2040, för att därefter begränsa utsläppen till nivåer motsvarande vad en installation av SCR skulle medföra. Som Vattenfall tidigare redovisat så föreligger det en balans mellan utsläppen av kväveoxider och ammoniumkväve från block 1 och 4, där åtgärder för att minska utsläppen av kväveoxider ökar utsläppen av ammoniumkväve, eftersom det kräver ett ökat tillskott av urea. Bolaget anser att föreslagna villkor för utsläpp av kväveoxider och ammoniumkväve utgör en ändamålsenlig och rimlig balans mellan utsläppen. Villkoret innebär också att bolaget måste tillse att teknik som innebär att utsläppen begränsas till ett lägre årsmedelvärde måste vara på plats senast år 2040, för att kunna fortsätta med avfallsförbränning i block 1 och 4. Bolaget anser att ett årsmedelvärde på 50 mg/m , vilket motsvarar den lägre nivån i BAT-intervallet, är en rimlig nivå som motsvarar installation av en SCR i block 1 och 4. Detta ger även bolaget bättre möjligheter att planera och optimera verksamheten som helhet, inklusive behovet av investeringar i nya eller uppgraderade anläggningar.

Bolaget yrkar därför alltjämt att prövotiden ska avslutas, men föreslår en justerad villkorsformulering, som ersätter den som bolaget föreslog i samband med tidigare inlämnad prövotidsredovisning, enligt följande.

Fram till 2040 får utsläpp av NOx (uttryckt som kvävedioxid) till luft inte överstiga 130 mg/m 11% O som årsmedelvärde. Från och med 1 januari 2040 får utsläpp av kväveoxider (uttryckt som kvävedioxid) från block 1 och 4 inte överstiga 50 mg/m ntg 11 % O som årsmedelvärde.

För det fall det är aktuellt bedömer bolaget att en SCR-anläggning kan vara i drift tidigast den 1 november 2029. I denna uppskattning har bolaget inte räknat in utförutsedda händelser som överklagad upphandling eller leverantörers problem att leverera, t.ex. på grund av konkurs. Om en riskbuffert om ett år ska räknas in i tidplanen är datumet 1 november 2030.

Sid 23 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

Block 1 och 4 kommer att drivas fram till 2040. Om krav på NOx-utsläpp motsvarande SCR införs tidigare än 2040 påverkar det kalkylen för sådana underhållsåtgärder som krävs för att möjliggöra fortsatt drift av anläggningen, detta genom att avskrivningstiden för dessa investeringar blir kortare. Det här kan i förlängningen innebära att nödvändiga underhållsåtgärder inte längre går att motivera och att fortsatt drift av block1 och 4 inte längre blir ekonomiskt lönsam. Vattenfall uppfattar att detta vore mycket olyckligt ur resurshushållningsperspektiv och är en bärande anledning till Vattenfalls villkorsförslag ifråga om utsläpp av NOx från block 1 och 4.

Efter att de utredningar som ingick i prövotidsföreskriften genomförts och efter att bolaget nu även kompletterat med en kostnadsredovisning enligt Naturvårdsverkets vägledning finns inget behov av ytterligare prövotid för att utreda kväveoxidutsläppen. Slutliga villkor kan bestämmas utifrån de utredningar bolaget tagit fram. Prövotiden kan därför avslutas och slutligt villkor i enlighet med ovan föreskrivas.

Utsläpp av ammonium/ammoniak till vatten (U4) Såsom framgår av bolagets prövotidsredovisning från den 19 december 2023 finns det ett samband mellan utsläppen av kväveoxider från block 1 och 4 och verksamhetens utsläpp av ammonium till recipienten varför det krävs en avvägning mellan kväveoxidutsläpp och utsläpp av ammonium.

Länsstyrelsen har efterfrågat ett reviderat underlag, inklusive beräkningsunderlaget, avseende utsläppen till vatten. Vattenfall har tagit fram ett sådant underlag i en rapport samt beräkningsunderlag, aktbil. 168. Därtill har länsstyrelsen efterfrågat att Vattenfall ska beräkna sina utsläpp av ammoniumkväve och ammoniak i förhållande till Fyrisån med mätstationen Vindbron nedströms. Bolaget har därför även tagit fram sådana beräkningar som visar ammoniakkvävehalt vid mätstationen Vindbron uppdelat på bakgrundshalt och haltbidrag från kondensatutsläpp från Vattenfall, se avsnitt 6 i aktbil. 168.

Utredningen visar att bolagets bidrag till ammoniakhalten i Fyrisån är mycket begränsat, se diagram 15 i aktbil. 168 och att det är god marginal till maximal halt av ammoniak för god ekologisk status i Fyrisån, även när ammoniakhalten är som högst. I diagram 14, aktbil. 168 syns att årsmedelvärdet vid Vindbron har överskridits vid några tillfällen, men Vattenfalls bidrag sett över året ligger på ca 5 % av totala ammoniakhalten i Fyrisån (se tabell 2, aktbil. 168). Mot den bakgrunden bidrar inte bolagets utsläpp till att miljökvalitetsnormen för ammoniak äventyras.

Det saknas stöd för att miljökvalitetsnormen ska uppfyllas i varje del av vattenförekomsten, vilket länsstyrelsen anför. I stället ska bedömningen göras utifrån övervakningspunkterna. Bolagets utsläppspunkt är inte i Fyrisån utan i dagvattensystemet två kilometer från ån. Vattenförvaltningens mål ska inte uppfyllas i enskilda prövningar utan genom förvaltningsplaner och åtgärdsprogram. Bolaget är en av flera verksamheter som släpper ut ammonium i Fyrisån och det ska göras en bördesfördelning mellan verksamheterna utifrån var det är mest samhällsekonomiskt lönsamt att vidta åtgärder för att minska utsläppen. Därför kan det inte, som länsstyrelsen anför, sättas långtgående krav på just bolagets verksamhet med

Sid 24 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

motiveringen att målen för vattenförvaltningen uppfylls om bolagens utsläpp elimineras.

Ammoniakbildningen i Fyrisån är som störst under sommarmånaderna när temperaturen i vattnet stiger. Under sommarmånaderna är samtidigt värmebehovet i fjärrvärmenätet lågt vilket innebär att block 1 och 4 och 5 kan ställas av för revision. Någon av avfallspannorna måste dock vara i drift eftersom avfall tas emot även under sommaren och endast kan lagras en kortare tid innan det måste förbrännas. För att begränsa utsläppen av ammonium till recipient under den period när risken för ammoniakbildning är stor bedömer Vattenfall att det är rimligt att åta sig att bedriva revision av block 1 och 4 under augusti månad. Revisionen pågår i ca 1 månad. Eftersom åtagandet innebär att block 1 och 4 ställs av under den aktuella perioden behöver dock villkoret förenas med en möjlighet för tillsynsmyndigheten att undantagsvis besluta att anläggningarna får vara i drift under den aktuella perioden, då det vid bortfall i någon av de andra anläggningarna annars finns risk för att samhällsviktig värmeproduktion eller avfallshantering äventyras. Om utsläppen begränsas under hela perioden juni augusti blir det svårt, om inte omöjligt, att ta hand om Uppsalas sopor vilket även kan äventyra energiförsörjningen.

Bolaget motsätter sig länsstyrelsens yrkande om att utsläppet av ammoniak/ ammonium ska begränsas genom ett månadsmedelvärde utan anser att det bör regleras som en totalmängd. Det är mängden ammoniumkväve till Fyrisån som avgör påverkan på recipienten till följd av utsläppet. En haltmätning av utsläppet förutsätter installation av komplicerad utrustning för kontinuerlig mätning för att bli ändamålsenligt, vilket inte kan anses rimligt när det saknar en uppenbar miljönytta att reglera halten. Remissmyndigheterna har inte heller redovisat något skäl till att halten ska regleras.

Eftersom majoriteten av utsläppen av ammonium härrör från block 1 och 4 anser bolaget det lämpligt, såsom även föreslagits för utsläpp till luft, att en utsläppsbegränsning bestäms fram till 2040 på 4,5 ton per år vilket är en rimlig jämnvikt mellan utsläpp av kväveoxider till luft och ammoniumkväve som bolaget beskrivit i tidigare yttranden och ovan gällande utsläpp av kväveoxider till luft.

Från 2040 anser bolaget att 0,5 ton per år är en rimlig villkorsnivå som motsvarar installation av en SCR. Bolaget föreslår därför en justerad villkorsformulering för utsläpp till vatten enligt följande.

Fram till 2040 får utsläppet av ammonium till vatten, uttryckt som totalt kväve, inte överstiga 4,5 ton/år. Det får inte ske något utsläpp av renat kondensat från Block 1 och 4 under perioden 1 augusti till och med 31 augusti. Tillsynsmyndigheten får godkänna utsläpp av kondensat under perioden 1 augusti till och med 31 augusti.

Från och med 2040 får utsläpp av ammonium till vatten, uttryckt som totalt kväve, från rökgasrening vid avfallsförbränningen och den nya ångpannan sammantaget inte överstiga 0,5 ton per år.

Sid 25 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

5.2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun

Uppsala kommun har anfört gällande prövotidsutredning U1, utsläpp av kväveoxider, att kommunen instämmer i bolagets bedömning att ett krav på installation av katalysator inte är rimligt, att de inte har någon erinran mot Vattenfalls villkorsförslag rörande utsläpp av kväveoxider från HVC-pannan och den nya ångpannan, men att villkoret för block 1 och 4 är satt för högt sett till trenden av utsläpp av kväveoxider från pannorna under senare tid. Uppsala kommun yrkar därför att utsläppet ska begränsas till 100 mg/m 11% O som årsmedelvärde.

Utsläpp av kväveoxider till luft (U1) Bolaget har föreslagit en ny villkorsformulering för utsläpp av kväveoxider enligt ovan där begränsningsvärdet inledningsvis sätts till 130 mg/m 11% O fram till 2040 och efter 2040 gäller begränsningsvärdet 50 mg/m 11% O . Anledning till att utsläppen av kvävoxider minskat för block 1 och 4 är att det pågått en intrimning av ureainsprutningen, vilket medfört en förbättrad prestanda. Bolaget avser att försöka upprätthålla denna nivå, men eftersom det inte är möjligt att garantera anser bolaget att begränsningsvärdet måste sättas med beaktade av de variationer som också kan uppstå i verksamheten. Enligt bolaget är därför ett begränsningsvärde om 130 mg/m 11% O som årsmedelvärde rimligt och lämpligt.

Utsläpp av ammonium/ammoniak till vatten (U4) De förväntade utsläppshalterna av ammoniak som bolaget redovisat för SCR, ammoniakstripper och quench avser årsmedelvärde. Bolagets villkorsförslag avser totala kväveutsläpp som härrör från ammonium i vattnet. Eftersom det inte förväntas förekomma andra kväveföreningar än ammonium i vattnet är det tillräckligt att reglera och kontrollera ammoniumhalterna för att bestämma det totala utsläppet av kväveföreningar.

Vattenfall har tagit fram ett kompletterande underlag avseende påverkan av utsläpp till vatten i vilket bolaget förtydligat att värdena är årsmedelvärden, se aktbil. 168. Vidare har bolaget justerat sitt slutliga villkorsförslag avseende utsläpp av ammoniak/ammonium så att begränsningsvärdet är 4,5 ton per år ammoniumkväve fram till 2040. Om anläggningarna fortsatt är i drift efter 2040 gäller begränsningsvärdet 0,5 ton per år för ammonium uttryckt som totalt kväve.

6DOMSKÄL

Prövotidsförfarandena Parterna är överens om att prövotiden avseende utsläpp av kväveoxider till luft från den nya ångpannan, HVC och block 1 och 4 (U1) och för utsläpp av ammonium i utgående vatten från rökgaskondensat (U4) bör avslutas. Mark- och miljödomstolen bedömer att den utredning som bolaget presenterat utgör tillräckligt underlag för att ta ställning till frågan om slutliga villkor i dessa avseenden. Prövotidsförfarandena kan därmed avslutas.

Sid 26 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

Villkor om tillkommande reningssteg för block 1 och 4 Bolagets prövotidsutredning visar att en tillkommande rening med SCR kan minska utsläppen av både kväveoxider till luft och ammonium till vatten från block 1 och 4. Länsstyrelsen anser att bolaget ska inrätta sådan rening. Frågan är om kostnaden för detta är skäligt utifrån miljönyttan.

Enligt bolaget har block 1 och 4 en kvarvarande livslängd på 10 15 år, vilket inte har ifrågasatts av någon av remissmyndigheterna. Av bolagets beräkningar framgår att investeringskostnaden för SCR-rening är cirka 155 miljoner kr och driftkostnaden cirka 9,8 miljoner per år, dock med en minskad driftkostnad i andra delar av verksamheten på cirka 10 miljoner kr per år. Genom en kostnadsnyttoanalys har bolaget beräknat att en installation av SCR blir samhällsekonomisk lönsamt efter 10 års drift. Vidare har bolaget uppgett att en SCR-anläggning i och för sig kan vara installerad och i drift tidigast den 1 november 2029, om inget oförutsett sker.

Mark- och miljödomstolen delar bolagets bedömning att miljönyttan först efter 10 år blir så stor att den kan motivera kostnaden för en installation av SCR-rening. Med hänsyn till den tid som beräknas krävas innan SCR-anläggningen kan tas i bruk kommer den svårligen kunna vara i drift under mer än 10 år innan livslängden för block 1 och 4 är slut. Vid en avvägning mellan kostnaderna för att installera SCR-rening och den miljönytta en sådan rening skulle medföra bedömer därför domstolen att det inte är skäligt att kräva att sådan rening installeras. Domstolen anser dock att det finns skäl att föreskriva om en sänkning av begränsningsvärdena avseende utsläpp från block 1 och 4 vid en senare tidpunkt för att få motsvarande miljönytta som en installation av SCR-rening skulle haft. Dessa lägre begränsningsvärden bör med hänsyn till den kvarvarande livslängden på block 1 och 4 gälla från år 2040. Vilken nivå begränsningsvärdena ska bestämmas till behandlas nedan.

Villkor avseende utsläpp till luft

Den nya ångpannan och HVC-pannan Remissmyndigheterna har inte haft några invändningar mot bolagets förslag på slutligt villkor avseende utsläpp av kväveoxider till luft från den nya ångpannan. Domstolen bedömer att villkorsförslaget är lämpligt och ändamålsenligt och därför bör föreskrivas på sätt som framgår av villkor 29 i domslutet.

Remissmyndigheterna har inte heller haft några invändningar mot bolagets förslag på slutligt villkor avseende utsläpp av kväveoxider till luft från HVC-pannan. Domstolen bedömer att villkorsförslaget är lämpligt och ändamålsenligt och därför bör föreskrivas på sätt som framgår av villkor 30 i domslutet.

Block 1 och 4 Utredningen visar att bolaget under åren 2019 2022 inte kunnat underskrida utsläpp av kväveoxider (uttryckt som kvävedioxid) om 100 mg/m ntg 11 % O som årsmedelvärde, vilket föreslagits som begränsningsvärde av nämnden. Under 2023 har årsmedelvärdet varit drygt 80 mg/m ntg 11 % O , medan prognosen för 2024 ligger närmare 100 mg/m ntg 11 % O . Mark- och miljödomstolen anser att det

Sid 27 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

är rimligt att begränsningsvärdet sätts med en viss marginal för variationer i driften. Som framgår ovan har mark- och miljödomstolen inte funnit det skäligt att ålägga bolaget att installera ytterligare rening av utsläppen från block 1 och 4. Ett begränsningsvärde om 100 mg/m ntg 11 % O skulle med nuvarande förutsättningar inte ge en tillräcklig marginal för variationer i driften och därför bedömer domstolen att ett begränsningsvärde om 130 mg/m ntg 11 % O är skäligt och ska föreskrivas.

Det råder i all väsentlighet samsyn kring att det lägre begränsningsvärdet som ska gälla från 2040 bör bestämmas till 50 mg/m ntg 11 % O .

Domstolen bedömer sammantaget att bolagets villkorsförslag avseende utsläpp till luft från block 1 och 4 är lämpligt och ändamålsenligt. Det ska därför, med viss språklig justering, föreskrivas på sätt som framgår av villkor 31-32 i domslutet.

Villkor avseende utsläpp till vatten Bolagets villkorsförslag innebär att det som begränsas är den totala mängden ammonium, uttryckt som totalt kväve, som får släppas till vatten varje år. Länsstyrelsen och nämnden anser att utsläppen till vatten i stället bör regleras genom ett månadsmedelvärde.

Mark- och miljödomstolen anser att det ur ett miljöperspektiv är relevant både vilken total mängd som släpps ut per år och när utsläppen sker under året. Ammonium kan under vissa förhållanden omvandlas till ammoniak, som i viss koncentration är toxiskt för levande organismer. Risken för att det ska uppstå toxiska värden är dock störst under sommaren, då vattentemperaturen är högre och vattenstånden lägre. Bolagets verksamhet har en kontinuerlig drift under året. Domstolen bedömer därför att utsläppen kan regleras genom en gräns för totalt utsläpp per år, om utsläppen därutöver begränsas under den mest riskabla tiden.

Bolaget har föreslagit att utsläpp av rökgaskondensat från block 1 och 4, som majoriteten av utsläppen av ammonium till vatten härrör från, inte ska få ske under augusti månad. Länsstyrelsen och nämnden har anfört att motsvarande bör gälla under juni, juli och augusti. Som skäl för att ett förbud på högst en månad har bolaget anfört att det utför en samhällsviktig verksamhet genom att ta hand om Uppsala kommuns avfall, att det inte kan sluta ta emot avfallet och att avfallet inte kan lagras under en längre period. Därför menar bolaget att tre månaders stopp av avfallsförbränningen inte är möjligt. Bolaget har dock inte presenterat något underlag till stöd för dessa påståenden. Mark- och miljödomstolen delar myndigheternas bedömning att det är perioden under juni till augusti som risken för höga koncentrationer av ammoniak i Fyrisån är som störst. Domstolen anser dock inte att bolaget kan åläggas hela ansvaret för statusen i Fyrisån, och att åtgärder för minskade utsläpp bör föreskrivas där det är mest kostnadseffektivt. Det skulle även bli för betungande för bolaget om utsläpp förbjuds under sådan lång tid. Vid en sammantagen bedömning framstår det som rimligt att utsläppen av rökgaskondensat till vatten inte får ske under juli och augusti månad. Som bolaget påpekat finns det på grund av risk för oförutsedda bortfall av drift i någon av de andra anläggningarna

Sid 28 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M 250-17 Mark- och miljödomstolen

skäl att ge tillsynsmyndigheterna en möjlighet att undantagsvis godkänna utsläpp av kondensat från block 1 och 4 under denna period.

Mark- och miljödomstolen kommer alltså fram till att utsläppen av ammonium ska regleras avseende totalt utsläpp per år, att utsläpp av rökgaskondensat från block 1 och 4 inte ska få ske under juli och augusti och att tillståndsmyndigheten ska få godkänna undantag från detta förbud.

Avseende mängden ammonium som får släppas ut har bolaget föreslagit att begränsningsvärdet bestäms till högst 4,5 ton per år fram till 2040. Det framgår av utredningen att ammoniumutsläppen främst är ett resultat av reningsprocessen avseende kväveoxider. Som framgår ovan har mark- och miljödomstolen inte funnit det skäligt att ålägga bolaget att installera ytterligare reningssteg av utsläppen från block 1 och 4. Mark- och miljödomstolen delar bolagets bedömning att ett begränsningsvärde om 4,5 ton ammonium, uttryckt som totalt kväve, per år innebär en rimlig avvägning mellan dessa utsläpp och utsläppen av kväveoxider till luft. Från och med 2040, då livslängden på block 1 och 4 bedöms vara över, har bolaget föreslagit att begränsningsvärdet sänks till 0,5 ton ammonium per år. Ingen av remissmyndigheterna har invänt mot detta värde i och för sig. Mark- och miljödomstolen bedömer att det föreslagna värdet är skäligt.

Sammantaget bedömer domstolen att det är lämpligt och ändamålsenligt att föreskriva villkor avseende utsläpp av ammonium till vatten på sätt som framgår av villkor 33-36 i domslutet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (MMD-01) Överklagande senast den 7 januari 2025.

Inge Karlström Ulrika Haapaniemi I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Inge Karlström, ordförande, tekniska rådet Ulrika Haapaniemi samt de särskilda ledamöterna Agneta Melin och Ann-Sofie Ahlfors.

Hur man överklagar

Dom i mark- och miljödomstol som första instans MMD-01

Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas 1. klagandens namn, adress, e-postadress till Mark- och miljööverdomstolen. och telefonnummer,

2det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Markdag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,

4de skäl som klaganden vill ange för att Beslut om häktning, restriktioner enligt avgörandet ska ändras, 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, 6. de bevis som klaganden åberopar och skickar Mark- och miljööverdomstolen vad som ska bevisas med varje bevis. överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen.

Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid Det krävs prövningstillstånd för att Högsta utskick av handlingar i målet, under domstolen ska pröva ett överklagande. förutsättning att mottagaren där eller i Högsta domstolen får meddela prövningsnågon tidigare instans har fått information tillstånd endast om om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.