P 12803-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och upphäver Kommunfullmäktige i Varbergs kommuns beslut den 10 december 2024, § 177, dnr KS 2020/0493, att anta detaljplan för m.fl., Kärradal, i Varbergs kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12803-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

och har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och upphäva beslutet att anta detaljplanen.

Varbergs kommun och har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

har beretts tillfälle att yttra sig men har inte hörts av.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

och har i allt väsentligt fört fram detsamma som i mark- och miljödomstolen med bl.a. följande tillägg.

Den mark som kommunen beskriver som liten och fragmenterad ingår i praktiken i ett sammanhängande jordbrukslandskap och har en funktion i den pågående markanvändningen. Av historiska satellit- och flygbilder (Google Earth) framgår att området under tidigare år nyttjats som hage och betesmark, vilket visar kontinuerlig hävd och att marken är brukbar i jordbruk. Idag är det ensilagebalar som hanteras och förvaras på området vilket stärker att marken även i nutid nyttjas i jordbruksverksamhet. Marken hör ihop med en större angränsande åkeryta. Det finns passager som utgör tillfarter och körstråk som ger maskinell tillgång till det större skiftet. Mot denna bakgrund bör kommunens bedömning om lågt brukningsvärde på grund av litenhet/fragmentering ifrågasättas. Markens hävd över tid, faktiska brukning och funktion i ett större brukningssystem talar för att marken ska bedömas som brukningsvärd jordbruksmark.

Av kommunens beslutsunderlag framgår att detaljplanen möjliggör cirka 30 bostäder och endast 150 kvadratmeter centrumverksamhet. Centrumdelen är således mycket begränsad i förhållande till bostadsdelen. Exploatören har själv uttryckt att det inte är lönsamt med en butikslokal eller centrumverksamhet i området. Mot denna bakgrund är det inte visat att intrånget i jordbruksmarken behövs för ett väsentligt samhällsintresse.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12803-25

Kommunens alternativresonemang är huvudsakligen generellt (kustområdets begränsningar och riksintressen) och hänvisar till att planering på vissa andra platser inte varit förenlig med riksintresset. Detta utgör inte en tillräckligt konkret alternativredovisning för det påstådda behovet (bostäder och centrumfunktion). Kommunen har inte visat att motsvarande behov inte kan tillgodoses genom lokalisering på redan ianspråktagen mark eller på annan mark som innebär mindre intrång i jordbruksmark.

och har gett in och åberopat fotografier.

Varbergs kommun (kommunen) har fört fram bl.a. följande.

Översiktlig planering Detaljplanen för m.fl. antogs av kommunfullmäktige den 10 december 2024. Översiktsplanen för Varbergs kommun från 2010 och den fördjupade översiktsplanen Fördjupning för Norra kusten från 2017 förklarades inaktuella den 18 juni 2024, genom kommunfullmäktiges beslut om att godkänna Planeringsstrategi för Varbergs kommuns översiktsplanering 2024 2028. De inaktuella planerna har dock varit aktuella under majoriteten av de sex år som planarbetet pågått. Förutsättningarna i dessa underlag har därför vägts in i planarbetet.

Jordbruksmarkens brukningsvärde Kommunen bedömer att den aktuella jordbruksmarken är begränsad till ytan och avgränsad från omgivande jordbruksmark genom en åkerholme. Åkerholmen avgränsar på ett tydligt sätt detta stycke mark från den omgivande jordbruksmarken som är samlad i större sammanhängande arronderingar. Av det knappt 9 500 kvadratmeter stora planområdet bedöms cirka 2 600 kvadratmeter bestå av jordbruksmark. I den nationella jordbruksmarksklassificeringen från 1970-talet, som var kopplad till markens produktiva avkastning, finns ingen klassning av den mark som detaljplanen tar i anspråk för bebyggelse. Kommunen bedömer att den ekonomiska avkastningen av den odlade marken i planområdet är låg på grund av markens fragmentering och dess

SVEA HOVRÄTT DOM P 12803-25

begränsade yta. Marken kan möjligen anses vara brukningsvärd, men det är kommunens uppfattning att brukningsvärdet är lågt.

Väsentligt samhällsintresse Den berörda jordbruksmarken är belägen intill befintlig bebyggelse. Lokaliseringen innebär att det är möjligt att bygga vidare på befintlig bebyggelsestruktur samt att nyttja befintlig infrastruktur och kollektivtrafik. Detaljplanen anger förutom bostadsändamål även centrumändamål, något som saknas på platsen idag. Vidare ger den antagna detaljplanen möjlighet att uppföra flerbostadshus, vilket innebär ett effektivt markutnyttjande av den mark som tas i anspråk. Projektet utgör i sin helhet ett väsentligt samhällsintresse då det bidrar till ett levande kustområde, en levande landsbygd, bidrar till bostadsförsörjningen och säkerställer att befintliga strukturer inom sammanhållen bebyggelse nyttjas. Intresset av att ta den berörda jordbruksmarken i anspråk i enlighet med detaljplanen väger tyngre än att bruka den begränsade jordbruksmarken inom planområdet.

Alternativredovisning Mot bakgrund av kända förutsättningar som kommit till uttryck i de översiktsplaner som varit gällande under planarbetet är antalet utbyggnadsområden i norra kustområdet begränsade. Landskapet består av uppodlade och bebyggda dalar avgränsade av skogsklädda branter. Kustområdets förutsättningar avgränsas, förutom av brukningsvärd jordbruksmark, av riksintressen i fråga om friluftsliv, naturvård, högexploaterad kustzon och kommunikationer. Förutom den fysiska tillgången och begränsningen som havet innebär utgör järnvägen, Västkustbanan och väg E6 begränsningar för lämpliga utbyggnadsområden genom beaktandet av buller och risker.

Jämförbara alternativ i närheten av Kärradal finns på Årnäshalvön och i Tångabergs östra delar där utbyggnadsområden pekats ut i Fördjupning för Norra kusten. Kommunen har bedrivit planering i dessa områden som resulterat i att planeringen inte varit förenligt med riksintresset för kustområdet. Mot bakgrund av ovanstående bedömer kommunen att den valda platsen följer den traditionella byggnadstraditionen då området är beläget intill en vegetations- och bebyggelseklädd höjd. Det har funnits

SVEA HOVRÄTT DOM P 12803-25

få alternativ för utveckling inom eller i nära anslutning till Kärradal. Genom de begränsningar som finns i kustområdet är det främst i de redan ianspråktagna områdena som en bebyggelseutveckling kan ske. Intresset av att gynna bebyggelseutveckling för bostads- och centrumändamål väger tyngre än att bevara den begränsade jordbruksmarken som påverkas i planområdet. Centrumändamål behöver ligga på en plats centralt i samhället, vilket planområdet bedöms vara. Alternativ för motsvarande ändamål bedöms vara få. Ur allmän synpunkt överväger de positiva effekterna med nya bebyggelseområden i anslutning till befintliga samhällen, jämfört med andra lägen. Kommunen har noga övervägt var nybyggnation kan bli aktuell och därvid även uteslutit en stor del av kommunen för att värna jordbruksmarken.

Kommunen har gett in och åberopat en promemoria om trafikfrågor såsom utfarter och trafiksäkerhet.

har fört fram bl.a. att det aktuella markområdet är av karaktären åkerimpediment och att det varken har varit värdefull jordbruksmark eller ekologiskt odlat så länge hans familj har ägt marken.

har gett in och åberopat ett intyg rörande markens användning.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen gör ingen annan bedömning än mark- och miljödomstolen i fråga om dagvattenhanteringen, påverkan på natur- och kulturvärden, trafiksäkerheten samt frågan om huvudmannaskap för gång- och cykelvägen.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att jordbruksmarken inom planområdet är brukningsvärd och att den planerade bebyggelsen av bl.a. bostäder tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse.

Frågan i målet blir därför om kommunen har visat att behovet av att bygga bostäder inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan

SVEA HOVRÄTT DOM P 12803-25

mark tas i anspråk (se 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken). den alternativa lokaliseringen av exploateringsföretaget ska vara fullt godtagbar från samhällsbyggnadssynpunkt. Däri inryms att den alternativa lokaliseringen ska vara tekniskt och funktionellt lämplig och ekonomiskt rimlig. Utgångspunkten är att kommunerna, i de fall de anser sig tvingade att ta i anspråk brukningsvärd jordbruksmark för utbyggnadsändamål, i översiktsplanen redovisar de alternativa utbyggnadsområden som har studerats och även belyser konsekvenserna från allmän synpunkt av de olika alternativen. (Se prop. 1985/86:3 s. 54 och s. 158.)

För att få bebygga brukningsvärd jordbruksmark krävs det alltså konkret utredning som visar att det aktuella behovet inte kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt på annan mark. Hur omfattande en sådan utredning ska vara beror på omständigheterna i det enskilda fallet. En konkret och aktuell översiktsplan med tydliga riktlinjer för markanvändningen väger härvid tungt. (Se t.ex. rättsfallet MÖD 2022:24 och Markoch miljööverdomstolens dom den 2 april 2025 i mål nr P 11397-23 och den 16 januari 2019 i mål nr P 3809-18.)

Detaljplaneprocessen syftar bl.a. till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och ge möjlighet till insyn och påverkan (jfr 5 kap. 12 § plan- och bygglagen [2010:900]). Därutöver finns krav på att planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av de överväganden som har legat till grund för detaljplanens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser (se 4 kap. 33 § första stycket 4 plan- och bygglagen). Andra aktörer får sämre möjligheter till insyn och påverkan om dessa överväganden inte redovisas i planbeskrivningen. Det innebär i sin tur en risk för att ett beslut att anta planen utgår från ett ofullständigt eller felaktigt underlag.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att det varken i den numera inaktuella kommunomfattande översiktsplanen från 2010 eller i den likaså inaktuella fördjupade översiktsplanen för Norra Kusten från 2017 finns någon redogörelse som visar att det saknas alternativa lokaliseringar som innebär att jordbruksmark inte tas i anspråk. En sådan redogörelse finns inte heller i detaljplanen eller i den framtagna lokaliseringsstudien. Det saknas även uppgifter om de närmare överväganden som ligger till grund

SVEA HOVRÄTT DOM P 12803-25

för kommunens bedömning att de behov som detaljplanen syftar till att tillgodose ska ges företräde framför intresset av att marken bevaras för livsmedelsproduktion (jfr prop. 1985/86:3 s. 53). Domstolen konstaterar därtill att planområdet för den nu antagna detaljplanen utvidgades efter samrådet och att det var först då som frågan om att ta i anspråk jordbruksmarken i praktiken aktualiserades och kommunen tog fram lokaliseringsstudien.

Kommunen har antagit en ny översiktsplan den 29 juni 2026 som ännu inte har fått laga kraft. Inte heller den nya översiktsplanen ger stöd för att den brukningsvärda jordbruksmarken inom planområdet måste tas i anspråk för bebyggelse.

Det är först i Mark- och miljööverdomstolen som kommunen har redovisat sin uppfattning om varför jordbruksmarken inom planområdet behöver tas i anspråk och varför detta behov inte kan tillgodoses på någon annan plats. Utgångspunkten är dock att en sådan utredning ska komma till uttryck i översiktsplanen eller i detaljplanen (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 21 maj 2025 i mål nr P 15453-23 där kommunen först i sitt överklagandet till domstolen inkom med en mer konkret alternativredovisning, men där det i översiktsplanen fanns viss utredning om olika alternativ för kommunens utveckling). Den utredning som kommunen har presenterat i Mark- och miljööverdomstolen är därtill översiktlig och allmänt hållen. Inte heller redovisar kommunen varför alternativa lokaliseringar har bedömts som mindre lämpliga. Kommunen har inte i tillräcklig utsträckning redogjort för vilka konkreta alternativ som har övervägts och varför dessa alternativ har uteslutits.

Mark- och miljööverdomstolen finner att kommunens utredning inte ger stöd för slutsatsen att det är nödvändigt att ta i anspråk brukningsvärd jordbruksmark på det sätt som detaljplanen innebär. Kommunens beslut att anta detaljplanen strider mot 3 kap. 4 § miljöbalken. Beslutet att anta detaljplanen ska därför upphävas.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12803-25 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik, Maria L. McMurray, referent, och Christina Ericson samt tekniska rådet Johan Hjalmarsson. Föredragande har varit Fatima Roula.

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Målnummer 2025-08-22 P 122-25 Meddelad i Vänersborg

KLAGANDE

MOTPART Varbergs kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfullmäktige i Varbergs kommuns beslut den 10 december 2024, § 177, dnr KS 2020/0493, se bilaga 1

SAKEN Antagande av detaljplan för bostäder och centrumverksamhet på m.fl. i Varbergs kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sida 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 122-25 2025-08-22

BAKGRUND Kommunfullmäktige i Varbergs kommun (kommunen) beslutade den 10 december 2024 att anta detaljplan för fastigheten m.fl. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra nya byggnader för bostäder samt för centrumändamål i bottenvåningen.

och har överklagat kommunens antagande-beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M. och yrkar att mark- och miljödomstolen ska upphäva beslutet om att anta detaljplan för och att detaljplanen omarbetas. Till grund för sin talan anför de i huvudsak följande.

Kommunens beslut har brister och behöver omarbetas i fråga om följande. En ny och korrekt riskbedömning för trafikbelastning och trafiksäkerhet behöver genom-föras under högsäsong, för att säkerställa en tillfredsställande lösning på trafik-problem. Konkreta åtgärder behövs för att förbättra väginfrastrukturen och trafik-säkerheten, både för biltrafik och oskyddade trafikanter. Lådvägens funktion och tillgång för gång- och cykeltrafik ska garanteras, och en ny bedömning av väg-planeringen krävs för att säkerställa tillgången till kollektivtrafik och motions-slingor. En mer noggrann bedömning av kulturhistoriska värden och landskaps-karaktären ska genomföras för att säkerställa att bebyggelsen inte negativt påverkar områdets natur- och kulturarv. Klimatanpassning och översvämnings-risker måste hanteras på ett korrekt sätt enligt översiktsplanens mål. Det krävs en omfattande riskbedömning för att säkerställa att bebyggelsen är klimatkompatibel. Detaljplanen ska säkerställa att natur- och vattenområden skyddas och att den biologiska mångfalden bevaras. Det behöver tydliggöras hur servitut som är kopplat till fastigheter i området kommer hanteras, vem som kommer bekosta ökat slitage på Lådvägen, hur bilar kommer att kunna mötas och hur det begränsas att bilar kör ner till . Det föreslagna bygget

Sida 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 122-25 2025-08-22

kommer att ta i anspråk värdefull jordbruksmark, vilket strider mot de principiella målen i översiktsplanen. De ifrågasätter hur ett beslut kan fattas utan att besvara åsikter från berörda.

DOMSKÄL Allmänt om prövningen av detaljplaner Plan- och bygglagen (2010:900), PBL, bygger på principen om decentralisering av beslutsfattandet och kommunal självbestämmanderätt i frågor som bl.a. rör riktlinjer för markanvändningen inom kommunen. Med hänsyn till detta får kommunen själv, inom vida ramar, avgöra hur marken ska disponeras samt hur miljön ska utformas i den egna kommunen. Överprövningen kommer att innebära en kontroll av om kommunens beslut ryms inom det handlingsutrymme som kommunen har enligt bestämmelserna i PBL och de krav som kan ställas på beslutsunderlag och beredningsförfarande. Det innebär att om de bestämmelser som den överprövande instansen ska ta hänsyn till vid sin prövning ger kommunen en stor handlingsfrihet kommer den avvägning som en kommun gör mellan olika intressen inte att bli föremål för överprövning så länge som den ryms inom lagstiftningen (se prop. 2009/10:215 s. 88 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 24 februari 2017 i mål P 2764-16).

Vissa allmänna intressen, så som miljökvalitetsnormer, upphävande av strandskydd, riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken och bebyggelse eller byggnadsverks lämplighet med hänsyn till människor hälsa eller säkerhet, eller till risken för olyckor, översvämning och erosion, bevakas under planprocessen i första hand av länsstyrelsen (se 5 kap. 14 § och 11 kap. 10 § PBL).

Av 2 kap. 5 § PBL följer att bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet, möjligheterna att ordna trafik och risken för olyckor, översvämning och erosion.

Sida 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 122-25 2025-08-22

I 2 kap. 6 § PBL anges vissa krav på anpassning av bebyggelse och byggnadsverk vid planläggning. Bland annat ska bebyggelse och byggnadsverk placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärden på platsen och intresset av en god helhetsverkan, samt med hänsyn till trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö.

Mark- och miljödomstolens bedömning Klagandena har framfört invändningar om att detaljplanen inte är förenlig med översiktsplanen. Den 18 juni 2024 fattade kommunfullmäktige beslut om att anta en planeringsstrategi i vilken det bl.a. anges att översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen för Norra Kusten ska anses vara inaktuella. Med anledning av att översiktsplanerna bedömts inaktuella av kommunen, finner domstolen det inte är möjligt att bedöma detaljplanen utifrån vad som framgår av dessa. Klagandenas invändningar får i stället bedömas i förhållande till relevanta bestämmelser i PBL. Domstolen kan även konstatera att länsstyrelsen, inom ramen för sitt uppdrag som redogjorts för ovan, har accepterat detaljplanens utformning.

Som underlag för detaljplanen har en särskild dagvattenutredning genomförts, Dagvattenutredning Sweco, 2024-04-11. Av dagvattenutredningen framgår att en klimatfaktor har tagits med i beräkningarna, och att dagvatten behöver fördröjas inom planområdet för att ingen förändring av flöden ska ske till följd av exploateringen. I utredningen föreslås en dagvattendamm med strypt utlopp samt viss lutning från byggnader. Domstolen bedömer att detta är tillräckligt eftersom frågan om dagvatten kommer att hanteras vidare i samband med bygglovgivning och tekniskt samråd. Det har inte framkommit annat än att detaljplanen skapar förutsättningar för en godtagbar hantering av dagvatten.

Hänsyn till naturvärden har tagits, exempelvis genom att befintliga naturvärden som omfattas av biotopskydd, dvs. dike, stenmur och åkerholme, ska bevaras enligt planbestämmelserna. Av planbeskrivningen framgår att

Sida 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 122-25 2025-08-22

lokaliseringsstudien har lett till en slutsats om att ianspråktagandet av brukningsvärd jordbruksmark är motiverad bl.a. då den aktuella marken är mycket fragmenterad och av begränsad yta. Domstolen finner inte anledning att göra någon annan bedömning i detta avseende.

I fråga om kulturmiljö och landskapsbild finns planbestämmelser om utformningen av byggnader. Bl.a. föreskrivs sadeltak, viss högsta nockhöjd och att fasaden till mer än hälften ska utgöras av trä. Domstolen bedömer, trots avvikelsen i volym till omgivande byggnader, att planen reglerar den tillkommande bebyggelsen på ett tillräckligt sätt för att kravet på anpassning får anses uppfyllt i detaljplanen.

Det framgår i planbeskrivningen att den planerade exploateringen förväntas innebära en trafikökning på Kärravägen, men inte i en sådan omfattning att åtgärder behöver vidtas kopplat till vägens kapacitet. Det har inte framkommit någon omständighet som ger domstolen anledning att ifrågasätta den bedömningen.

Lådvägen kommer fortsatt ha enskilt huvudmannaskap. Att en gång- och cykelväg inte säkerställs ligger inom ramen för kommunens handlingsfrihet vad gäller markanvändning och medför inte att detaljplanen är olämplig. Befintligt servitut till förmån för , inom planområdet, avses upphävas och en ny gemensamhetsanläggning bildas för del av Lådvägen där föreslås ingå. Frågor avseende den tilltänkta anläggnings-förrättningen kan inte hanteras av domstolen inom ramen för den aktuella prövningen.

Domstolen finner sammanfattningsvis inte anledning att ifrågasätta de bedömningar och utredningar som har gjorts angående de frågor som klagandena har framfört invändningar kring. Invändningarna utgör enligt domstolen inte skäl att upphäva det överklagade beslutet. Kommunen har handlagt planärendet på ett formellt riktigt sätt och hållit sig inom det

Sida 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 122-25 2025-08-22 handlingsutrymme som kommunen har vid detaljplanläggning. Överklagandet ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 12 september 2025. Sebastian Hallman Martin Kvarnbäck I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Sebastian Hallman, ordförande, och tekniska rådet Martin Kvarnbäck. Föredragande har varit beredningsjuristen Sofia Gavelin.