P 316-26

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 316-26

BAKGRUND

Hanhals Energilager AB (bolaget) avser att anlägga ett energilager på brukningsvärd jordbruksmark. Bolaget har anmält åtgärden för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken hos länsstyrelsen som inte hade någon erinran mot åtgärden.

Bolaget har härefter ansökt om bygglov för att anlägga energilagret. Byggnadsnämnden i Kungsbacka kommun (nämnden) avslog bygglovsansökan på den grunden att åtgärden med hänsyn till dess påverkan på landskapsbilden inte uppfyller anpassningskravet i 2 kap. 6 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och att åtgärden inte är förenlig med bestämmelsen om brukningsvärd jordbruksmark i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken. Bolaget överklagade nämndens beslut till länsstyrelsen som till skillnad från nämnden bedömde att åtgärden är förenlig med dessa bestämmelser. Länsstyrelsen upphävde därför nämndens beslut och återförvisade ärendet till nämnden för prövning av om övriga förutsättningar för bygglov är uppfyllda. Nämnden överklagade länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen som avslog överklagandet. Mark- och miljödomstolens dom har nu överklagats till Mark- och miljööverdomstolen av nämnden.

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Nämnden har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov.

Bolaget har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

Parterna har anfört i huvudsak detsamma som i underinstanserna.

SVEA HOVRÄTT DOM P 316-26

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Målet gäller bygglov för ett energilager på brukningsvärd jordbruksmark. Energilagret upptar en yta om cirka 0,6 hektar och består av bl.a. ställverksbyggnad, batterirack, transformatorer och inverter. Enligt bolaget har energilagret en kapacitet om upp till 63 megawatt och syftet med energilagret är huvudsakligen att stödja elnätet genom att sälja energilagrets kapacitet på frekvensreservmarknaden.

Enligt 9 kap. 31 § PBL ska bygglov ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan om åtgärden bl.a. uppfyller de krav som följer av 2 kap. PBL.

Frågorna i målet är dels om åtgärden uppfyller anpassningskravet i 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL, dels om åtgärden är förenlig med bestämmelsen om brukningsvärd jordbruksmark i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken och den allmänna bestämmelsen om god hushållning i 3 kap. 1 § miljöbalken. Mark- och miljööverdomstolen instämmer i länsstyrelsens och mark- och miljödomstolens bedömningar att åtgärden är förenlig med dessa bestämmelser. När det gäller frågan om energilagret tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse gör domstolen följande tillägg.

Anläggningar som producerar förnybar el får i allmänhet anses ägnade att tillgodose ett sådant väsentligt samhällsintresse som avses i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken (se rättsfallet MÖD 2024:12). Ett energilager kopplas till elnätet men producerar till skillnad från t.ex. solcellsanläggningar och vindkraftverk inte någon el. Ett energilager verkar i stället genom att lagra energi som kan överföras till elnätet vid behov, t.ex. när efterfrågan på el är stor eller om det uppstår kapacitetsbrist. Genom att tillföra effekt till elnätet kan ett energilager därmed bidra till att stabilisera och balansera elnätet. Mot denna bakgrund anser Mark- och miljööverdomstolen i likhet med länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen att energilagret tillgodoser ett sådant väsentligt samhällsintresse som avses i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken.

Sammantaget innebär Mark- och miljööverdomstolens bedömning att nämndens överklagande ska avslås.

SVEA HOVRÄTT DOM P 316-26 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg, hovrättsråden Maria L. McMurray, referent, och Ulf Wickström samt tekniska rådet Mats Kager. Föredragande har varit Sonja Rodhe.

PARTER Klagande Byggnadsnämnden i Kungsbacka kommun

Motpart Hanhals Energilager AB

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 21 januari 2025 i ärende nr 5629- 2024, se bilaga 1 SAKEN Bygglov för anläggande av energilager på fastigheten i Kungsbacka kommun

DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sida 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

BAKGRUND

Byggnadsnämnden i Kungsbacka kommun (nämnden) beslutade den 4 juli 2024 att avslå Hanhals Energilager AB:s ansökan om bygglov för energilager på fastigheten .

Bolaget överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Hallands län (länsstyrelsen) som den 21 januari 2025 beslutade att upphäva nämndens beslut och återförvisa ärendet till nämnden för fortsatt handläggning.

Nämnden har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

Nämnden har i första hand yrkat att mark- och miljödomstolen upphäver länsstyrelsens beslut och fastställer nämndens beslut om att avslå ansökan om bygglov. Nämnden har i andra hand yrkat att ärendet återförvisas till länsstyrelsen för kompletterad lokaliseringsprövning.

Till stöd för talan har i huvudsak följande anförts.

Föreslagen åtgärd medför ett dominerande och påtagligt inslag i landskapsbilden som består av öppna jordbrukslandskap. Åtgärden bedöms därför strida emot 2 kap. 6 § plan- och bygglagen (2010:900, PBL).

Föreslagen åtgärd ämnas lokaliseras på brukningsvärd jordbruksmark. Åtgärden bedöms inte tillgodose ett sådant väsentligt samhällsintresse som avses i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken (MB). Det finns alternativa platser på icke-brukningsvärd jordbruksmark som kan tas i anspråk för att bygga ett batterilager, vilket talar emot att den sökta åtgärden tillåts. Sökande har inte visat alternativa lokaliseringar för den sökta åtgärden. Sökande har ej heller visat att behovet av ett batterilager inte kan tillgodoses genom ianspråktagande

Sida 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

av annan mark. Lokaliseringsprövningen är följaktligen inte tillfredsställande då åtgärdens storlek och övriga förutsättningar gör att det framstår som rimligt att hitta alternativa platser som är funktionella, ekonomiskt rimliga och som inte tar brukningsvärd jordbruksmark i anspråk.

Länsstyrelsens beslut innehåller inte någon avvägning mellan två motstående allmänna intressen. Beslutet saknar därmed en redogörelse för skälen till att batterilagret ska ges företräde framför det allmänna intresset av att bevara den brukningsvärda jordbruksmarken för livsmedelsproduktion. Nu föreslagen ändrad markanvändning överväger inte samhällsintresset av att bevara den brukningsvärda jordbruksmarken.

Utveckling av talan

I målet aktuell ansökan avser nybyggnad av en anläggning som avser batterilager, vilket innefattar flera olika typer av byggnadsverk i form av en ställverksbyggnad om 161 kvadratmeter, 26 styrskåp, 13 transformator, 13 batterirack och växelriktare. I ansökan ingår även planering av marken.

Den sökta åtgärden bedöms inte uppfylla de krav som ställs enligt 9 kap 31 § PBL punkt 3, med hänvisning till 2 kap. 6 § PBL. Åtgärdens placering bedöms sålunda inte vara lämplig med hänvisning till att åtgärden utgör ett dominerande och påtagligt inslag i landskapsbilden som består av öppna jordbrukslandskap.

Platsen som föreslås för byggnation utgör brukningsvärd jordbruksmark, en långsiktig och samhällsviktig resurs som i första hand ska bevaras. Bestämmelserna i 3 och 4 kap. MB bör därmed tillämpas vid förevarande prövning (jfr Mark- och miljööverdomstolens domar den 22 november 2022 i mål nr M 15064 21 och M 1026 22). Enligt 3 kap. 4 § andra stycket MB får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta

Sida 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skyddet för brukningsvärd jordbruksmark är betingat av intresset av att trygga livsmedelsförsörjningen (jfr prop. 1985/86:3 s. 53).

Länsstyrelsen har bedömt att aktuell anläggning avser ett väsentligt samhällsintresse som ej kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. Att etablera en anläggning för produktion av förnybar el får i allmänhet anses ägnat att tillgodose ett sådant väsentligt samhällsintresse som avses i 3 kap. 4 § MB. Nämnden anser dock att aktuell anläggning endast tillgodoser sökandebolagets enskilda intresse av att lagra elektricitet på en s.k. frekvensreservmarknad där volymer budas ut och avropas. Frekvensmarknaden för elektricitet tillskapar en möjlighet för bolag att tjäna pengar genom flexibel lagring av elektricitet. Konceptet kan enkelt förklaras med att elektricitet lagras när det är som billigast och säljs när priset är som högst. Det är sålunda inte fråga om en anläggning för produktion/lagring av förnybar energi eller som möjliggör utbyggnad av förnybar energi. Anläggningen tillhandahåller inte heller billig och stabil elförsörjning som kan anses vara till gagn för allmänheten. Energilagret innebär därtill inte en tillgång till kommunen på det sätt som sökande gör gällande i fråga om att avhjälpa lokala nätkapacitetsproblem. Föreslagen åtgärd bör därför inte anses tillgodose ett sådant väsentligt samhällsintresse som avses i 3 kap. 4 § andra stycket MB.

Regleringen i 3 kap. 4 § MB innebär att en exploatör som vill ta brukningsvärd jordbruksmark i anspråk behöver visa att det inte finns annan tillgänglig mark som är bättre lämpad för ändamålet. I praxis har det ofta krävts att en sökande redovisar flera alternativa lokaliseringar med förklaring till varför de ej valda lokaliseringarna inte tillgodoser behovet i fråga på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt.

Oaktat frågan om batterilageranläggningen avser ett väsentligt samhällsintresse har länsstyrelsen landat i bedömningen att sökandebolagets behov av ett

Sida 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

energilager inte kan tillgodoses genom att ta annan mark i anspråk. Nämnden anser att det finns markområden som är betydligt mer lämpliga att ta i anspråk för den sökta åtgärden. Vidtagen lokaliseringsprövning i ärendet är sålunda inte tillfredsställande då åtgärdens begränsade storlek och övriga förutsättningar gör att det framstår som rimligt att hitta alternativa platser som är funktionella och ekonomiskt rimliga och som inte tar brukningsvärd jordbruksmark i anspråk. Sökande har inte visat några konkreta alternativa lokaliseringar för den sökta åtgärden eller att behovet av förevarande anläggning, oaktat frågan om åtgärden utgör ett väsentligt samhällsintresse, inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. Domstolen bör följaktligen, i första hand, avslå lovansökan på denna grund, och i andra hand återförvisa ärendet till nämnden för att sökande ska redovisa en bättre lokaliseringsutredning som är anpassad till förutsättningarna för den avsedda verksamheten.

Vid bedömningen av vilket intresse som ska ges företräde enligt 3 kap. 4 § MB bör även den allmänna bestämmelsen om god hushållning i 3 kap. 1 § samma balk beaktas. Enligt denna bestämmelse ska bland annat markområden användas för det eller de ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till bl.a. beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Det innebär att en avvägning behöver göras också mellan intresset av att bevara marken för jordbruk och intresset av att använda den för det sökta ändamålet. Detta med beaktande av att såväl livsmedels- som elförsörjning (för det fall aktuell ansökan faller under den kategorin), i första hand får anses vara nationella angelägenheter. Att skydda jordbruksmark bedöms i vart fall utgöra ett ytterst starkt allmänt intresse som kommer till uttryck i lagstiftningen. Nämnden finner därför anledning att ifrågasätta varför länsstyrelsens beslut inte innehåller en avvägning mellan två motstående intressen eller varför det inte redogjorts för skälen till att batterilagret ska ges företräde framför intresset av att bevara brukningsvärd jordbruksmark för livsmedelsproduktion. Domstolen bör därför göra ett underbyggt och motiverat ställningstagande gällande avvägningen mellan intresset av att bevara marken för jordbruk och intresset av

Sida 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

att använda den för det sökta ändamålet, vilket även indirekt framgår av 3 kap. 4 § MB.

Nämnden anser att den nu föreslagna ändrade markanvändningen inte överväger samhällsintresset av att bevara jordbruksmark då samhällsintresset av ett batterilager, från allmän synpunkt är lägre. I praxis har den allmänna hushållningsbestämmelsen i 3 kap. 1 § MB i detta sammanhang sällan kommit till uttryck men på senare tid har mark- och miljödomstolen meddelat prejudicerande avgöranden där frågan om intresseavvägningen mellan två motstående allmänna intressen ställts på sin spets. Av vad som framgår av gällande praxis följer att brukningsvärd jordbruksmark inte ska stå till förfogande för utbyggnad av bland annat solcellsutveckling och att sökandens utredningskrav när det är fråga om en anläggning av aktuell storlek och funktion behöver innehålla en redogörelse till varför andra alternativ inte framstår som lämpliga samt varför intresset av ett batterilager enligt anmälan ska ges företräde framför intresset av att marken bevaras för livsmedelsproduktion. Av lagförarbetena framgår härvid att möjligheten att samtidigt utnyttja ett område för olika verksamheter ska undersökas och att utgångspunkten för bedömningen bör vara balkens övergripande mål i 1 kap. 1 § att främja en hållbar utveckling (se prop. 1997/98:45, del 2, s. 29-30).

Hanhals Energilager AB (bolaget) har bestritt nämndens yrkande och anfört i huvudsak följande till stöd för talan.

I miljöbalkens (MB) portalparagraf 1 kap. 1 § anges att syftet med bestämmelserna i MB är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Vidare anges i 2 kap. 5 § första stycket MB att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi. Av andra stycket följer att förnybara energikällor ska användas i första hand.

Sida 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

I takt med att förnyelsebara energislag med ojämn leverans såsom sol- och vindkraft tillförs elnätet i allt större utsträckning så behöver elnätet stabiliseras. Där utgör energilager en vital del då deras responstid för reglering är mycket kort och därför utgör ett nödvändigt komplement till utbyggnaden av sol- och vindkraft. Den gröna omställningen ställer även allt högre krav på effektiv reglering för att bibehålla hög leveranssäkerhet och en god kvalitét.

Bolaget vill bidra till att främja hållbar utveckling genom att lagra förnyelsebar energi och på så vis förstärka dess kapacitet i elnätet.

Energimarknadsinspektionen (Ei) är en myndighet med uppdrag att arbeta för väl fungerande energimarknader. Ei har i rapporten Ei R2023:08 gjort följande konstaterande av hur elnätet behöver förstärkas.

Sverige står inför en omfattande utbyggnation av elnätet för att möta de behov som energiomställningen medför. Att bygga ut elnätet tar tid, i vissa fall tio år eller mer. Det är därför av stor vikt att den befintliga överföringskapaciteten utnyttjas så effektivt som möjligt. I dagens elsystem utnyttjas den maximala överföringskapaciteten i elnätet endast en mindre del av tiden, övrig tid finns det oftast ledig överföringskapacitet. Om den maximala efterfrågan på el kan begränsas eller minskas under timmarna med störst efterfrågan på överföring kan det skapa utrymme för att ansluta fler kunder till nytta för

Energilager har möjlighet att verka och stötta i de här uppgifterna.

Länsstyrelsen konstaterar i beslutet att de ser en ökad efterfrågan på el och därmed ett ökat behov av den flexibilitetstjänst som ett energilager utgör och att lokala elnätsbolag redan har upplevt situationer med kapacitetsbrist. Länsstyrelsen anser, i linje med ovan om vad Ei har konstaterat, att kapacitetsbrist och en svårighet att ansluta nya effektkunder bromsar samhällsutvecklingen i länet. Länsstyrelsen menar därför att energilager är

Sida 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

betydelsefullt för regionen i syfte att utjämna belastningen och möjliggöra anslutningar som annars inte skulle vara möjliga utan en kostsam och tidskrävande förstärkning av elnätet. Länsstyrelsen konstaterar i beslutet att energiförsörjningssystemet har behov av denna typ av energilager.

Bolagets delar länsstyrelsens bild och avser att bidra till att förstärka regionens uttalade behov av elförsörjning genom att anlägga energilagret i Hanhals. Bolaget kan på detta sätta även bidra till att främja hållbar utveckling och lagra förnyelsebar energi, i enlighet med syftet med bestämmelserna i MB.

Energilagret tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse

Bolaget ansöker om att anlägga energilagret på brukningsvärd jordbruksmark. Under denna omständighet krävs enligt 3 kap. 4 § MB bland annat att energilagret tillgodoser väsentliga samhällsintressen för att det ska vara tillåtet att ta marken i anspråk för anläggningen.

Att etablera en anläggning för lagring av förnybar el får enligt länsstyrelsen i allmänhet anses ägnat att tillgodose ett sådant väsentligt samhällsintresse som avses i 3 kap. 4 § MB. Detta vinner stöd, i alla fall indirekt genom att energilagret är en förutsättning för ytterligare förnyelsebar energi på elnätet, av Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) bedömning i mål M 2024:12 av den 20 december 2024, att energiförsörjning från förnybara energikällor är ett sådant väsentligt samhällsintresse.

Nämnden har i överklagandet av länsstyrelsens beslut anfört att energilagret dock inte är ett sådant väsentligt samhällsintresse som avses i 3 kap. 4 § MB. Enligt kommunen tillgodoser anläggningen enbart bolagets enskilda intresse att få avkastning från verksamheten.

Bolaget vill framhålla att en yrkesmässig verksamhet karaktäriseras av att det finns ett vinstsyfte, oavsett verksamhetens ändamål. Att det finns ett vinstsyfte

Sida 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

fråntar inte att bolagets verksamhet kan bidra till att främja hållbar utveckling, i likhet med de verksamheter som producerar förnyelsebar energi och som även de har ett vinstsyfte.

Energilager agerar inte alls enbart utifrån ett för ägaren vinstdrivande intresse. Affärsverket Svenska Kraftnät (SVK) har ålagt marknaden att lösa uppgiften med stödtjänster för frekvenshållning av elnätet. SVK har därefter skapat ett ersättningssystem för aktörer att verka inom område där deras tjänster ersätts på marknadsmässiga villkor. Det aktuella energilagret kommer att verka på den marknaden och även på andra marknader som elmarknaden och samhället har ett behov av. Både existerande och framtida ännu ej definierade.

Bolaget delar därför länsstyrelsens bedömning i beslutet och vill dessutom framhålla ytterligare en viktig faktor som gör att energilagret tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse. Energilager har en viktig funktion i det svenska samhällets skydd och beredskap. Som funktion i det alltmer sammankopplade europeiska elnätet kommer energilagren agera skyddsfunktion vid eventuella sabotage mot överföringsledningar mellan våra europeiska grannländer, Tyskland, Danmark, Storbritannien med flera. Energilagren kan vid en kritisk händelse agera motvikt till ett eventuellt bortfall av last vid kabelbrott eller annat sabotage.

Energilager agerar dessutom som en del av det stödsystem som avhjälper och skyddar elnätets frekvenshållning. Utan reglerfunktioner som energilager, andra reglerbara laster, vattenkraft, gasturbiner med mera, blir elnätet alltför känsligt för driftstörningar. Sjunker eller stiger frekvensen i nätet okontrollerat utanför gränsvärden träder frånkopplingsplaner in och nätägare börjar koppla från delar av samhället efter en fördefinierad lista. Sådana situationer kan ett energilager förhindra.

Som ett nödvändigt komplement till utbyggnad av förnyelsebar energi och som en viktig funktion i det svenska samhällets skydd och beredskap är det

Sida 10 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

uppenbart att det aktuella energilagret utgör ett väsentligt samhällsintresse, såsom länsstyrelsen har konstaterat i beslutet.

Anläggningen måste lokaliseras på jordbruksmark

Vidare ska enligt 3 kap. 4 § MB behovet att tillgodose väsentliga samhällsintressen inte kunna tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk för anläggningen för att ianspråktagandet ska vara tillåtet.

Nämnden framhåller i överklagandet att bolaget inte har visat alternativa lokaliseringar för den sökta åtgärden och inte heller visat att behovet av ett batterilager inte kan tillgodoses genom ianspråktagande av annan mark än jordbruksmark. Dessutom anser nämnden att bolaget måste se bortom Kungsbacka och undersöka platser i eller bortom Hallands län.

Nämndens påstående att sökanden inte visat alternativa lokaliseringar är fel.

Som framförts tidigare i processen har en dialog förts med Ellevio AB (Ellevio). Bolaget efterfrågade i samband därmed om anslutning till ett antal alternativa ställverk/nätverkslinjer i Kungsbacka och södra Göteborg/Mölndals kommuner. Enligt uppgift från Ellevio fanns inget annat ställverk/nätstation att ansluta till än Hanhals.

För att en anslutning från ett energilager till ett ställverk ska vara försvarbar ur ett ekonomiskt och tekniskt perspektiv är det viktigt att avståndet är relativt kort. Bolaget har därför eftersökt mark inom en radie av 500 meter från aktuellt ställverk. Längre avstånd leder bland annat till för stora överföringsförluster i kablarna. Då marken inom denna radie från ställverket främst utgörs av jordbruksmark har avståndet utökats något för att om möjligt hitta mark som inte är jordbruksmark. Dessa områden är dock mindre attraktiva ur ett ekonomiskt perspektiv och anläggande av anslutningsledning får en större

Sida 11 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

naturmiljöpåverkan. Av alla alternativa placeringar i Hanhals var enbart den valda lämplig. Efter avslutad drift av energilagret kan dessutom marken återställas så att ingen nettoförlust av jordbruksmark uppkommer på lång sikt.

Länsstyrelsen har konstaterat att närheten till annan elinfrastruktur minskar naturmiljöpåverkan genom att minska omfattningen på åtgärderna som krävs för anslutningen till nätverket.

För att påverka omgivningen så lite som möjligt vore det naturligtvis önskvärt med installation av samtliga energilager i Sverige i en isolerad del av landet men det är inte möjligt. Tillgången på kapacitet i nätets ledningar och nätstationer begränsar var inkoppling är möjlig. Energilager behöver anläggas spritt över Sveriges elnät för att de ska få effekt, i synnerhet i sydvästra Sverige där det rådet kapacitets- och reglerbrist.

I fråga om hur omfattande en lokaliseringsutredning behöver vara har länsstyrelsen bedömt att det mot bakgrund av praxis många gånger måste anses vara tillräckligt att endast alternativa lokaliseringar inom kommunen utreds. Energilagret innebär dessutom en stor tillgång för Kungsbacka kommun eftersom det kan verka lokalt för att avhjälpa lokala nätkapacitetsproblem. Bolaget anser att det inte finns några tillgängliga alternativ utanför Kungsbacka för att kunna tillgodose detta behov.

Därtill anför nämnden att jordbruksmark inte ska stå till förfogande för solcellsutveckling. Efter att kommunen överklagade länsstyrelsens beslut har ny praxis kommit från MÖD i mål nr M 5118-24, av den 7 mars 2025, där MÖD ger tillstånd för elförsörjning från en solpark på brukningsvärd jordbruksmark. Detta med hänsyn till att det fanns behov av elförsörjning i området och att anläggningen hade förhållandevis begränsad storlek, nio hektar.

Sida 12 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

Bolagets energilager upptar ett betydligt mindre område, 0,5 hektar. Till detta vill bolaget framhålla att det krävs en cirka 80 hektar stor solpark för att producera den energi som kan lagras på de 0,5 hektar som energilagret kommer att ta i anspråk. Detta talar för att energilagret är en alternativ lösning i förhållande till att uppföra fler energiproducerande anläggningar på en större yta för att tillgodose energibehovet i regionen.

Av de skäl som anges ovan och av vad som framkommit tidigare i processen anser bolaget, i likhet med länsstyrelsen, att verksamheten är tillåten på den valda lokaliseringen och att mark- och miljödomstolen därför ska fastställa länsstyrelsens beslut.

Landskapsbild

Avslutningsvis vill bolaget svara på vad nämnden har anfört om att anläggningen skulle ha en ett dominerande och påtagligt inslag i landskapsbilden och därmed strida mot 2 kap. 6 § PBL.

Länsstyrelsens har i beslutet bedömt att landskapsbilden redan idag är starkt påverkad av befintlig infrastruktur och att lokaliseringen nära ställverket minskar påverkan på landskapsbilden. Bolaget instämmer med denna bedömning.

Syftet med utformningen är att energilagret ska smälta in i landskapet genom att utformas likt en så kallad åkerholme som är ett vanligt inslag i denna typ av jordbrukslandskap. Därtill ska energilagret tillföra positiva värden för biologisk mångfald då det omringas av olika typer av träd, buskar och övrig växtlighet.

Jordbrukslandskapet är fragmenterat av såväl bebyggelse som transport- och elinfrastruktur, vilket bidrar till en industriell karaktär där ett energilager inte kan ses som ett främmande inslag i landskapsbilden. Landskapet är redan idag präglat av elverksamheter, såsom det befintliga ställverket med tillhörande

Sida 13 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

luftledningar. Enligt bolaget bör energilagrets placering intill befintligt ställverk och bebyggelse ses i ett redan ianspråktaget sammanhang.

Energilagret kommer att omgärdas av en låg jordvall med ängsmark som kompletteras med artrika brytzoner med träd och buskar. Detta kan ge förutsättningar för ekologisk spridningskorridor som bidrar till biologiska värden både för flora och fauna. Länsstyrelsen bedömde att vallen med vegetation kommer att binda ihop anläggningen och förta en del av intrycket från den.

Sammantaget i denna avslutande fråga vill bolaget anföra, vilket också delas av länsstyrelsen, att den sökta åtgärden får anses ta tillräcklig hänsyn till landskapsbilden enligt 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL.

Nämnden har anfört i huvudsak följande i bemötande av bolagets yttrande.

I förevarande mål aktualiseras konflikten mellan två starka intressen; bevarandet av brukningsvärd jordbruksmark och en kommersiell etablering av batterilager. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken (MB) gäller en stark presumtion för bevarande av jordbruksmark. Undantag får göras endast om två kumulativa villkor är uppfyllda; att det rör sig om ett väsentligt samhällsintresse och att behovet inte kan tillgodoses genom annan lokalisering. Bevisbördan för båda rekvisiten åvilar exploatören och prövningen ska ske med särskild restriktivitet.

Denna grundläggande regel förstärks av övriga bestämmelser i MB och planoch bygglagen (PBL). Av 3 kap. 1 § MB följer att mark- och vattenområden ska användas så att en god hushållning främjas. I PBL återfinns parallella regler som ytterligare markerar restriktiviteten. Enligt 2 kap. 2 § PBL ska mark användas för det ändamål den är mest lämpad för och enligt 2 kap. 6 § PBL ska bebyggelse anpassas till landskapsbilden och ge en god helhetsverkan. Dessa bestämmelser samspelar med MB:s hushållningsregler och understryker vikten av att skydda jordbruksmark från exploatering.

Sida 14 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

Praxis från mark- och miljööverdomstolen, bl.a. MÖD 2022-11-22 i mål M 15064-21 och M 1026-22, understryker dessutom att lokaliseringsprövningen ska vara konkret, transparent och spårbar. Generella resonemang om samhällsnytta eller tekniska fördelar kan aldrig ersätta en systematisk och jämförbar prövning av alternativa lokaliseringar.

Bolaget har anfört att energilager i allmänhet är viktiga för elnätets stabilitet och för en grön omställning. Nämnden bestrider inte att flexibilitetstjänster kan vara värdefulla i energisystemet. Frågan är emellertid inte om energilager generellt är bra, utan om just den aktuella anläggningen på utgör ett väsentligt samhällsintresse i den mening som avses i 3 kap. 4 § MB. Här bör en tydlig skillnad göras mellan ett allmänt samhällsintresse och ett enskilt bolags affärsmodell. Batterilager är i dag en kommersiell produkt, driven av intäkter från stödtjänstmarknader. Att en privat aktör kan göra ekonomisk vinst innebär inte att dess projekt uppfyller ett samhällsintresse av den dignitet som krävs för att tränga undan livsmedelsproduktion på brukningsvärd jordbruksmark.

Det är också av betydelse att betona att prövningen enligt 3 kap. 4 § MB är platsbunden. Bolagets generella hänvisningar till omställningen av energisystemet och behovet av flexibilitetstjänster kan inte ersätta den lokala intresseavvägning som bestämmelsen förutsätter. Vad som kan vara angeläget i ett nationellt energiperspektiv är inte i sig tillräckligt för att motivera intrång på förevarande brukningsvärda jordbruksmark i Kungsbacka kommun.

Bolaget har vidare anfört att batterilagret bidrar till försörjningstrygghet. Denna ståndpunkt saknar dock stöd i gällande planeringsunderlag. Det finns inte någon nationell energiplan, regional nätutvecklingsplan eller motsvarande myndighetsbeslut som visar att just denna plats är nödvändig för elförsörjningen i Kungsbacka kommun eller Västsverige. Ett reellt samhällsintresse måste kunna beläggas genom objektiva och för allmänheten bindande planeringsförutsättningar, inte genom enskilda affärskalkyler.

Sida 15 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

Bolaget har även gjort gällande att Hanhals är den enda möjliga anslutningspunkten enligt nätägaren Ellevio. Dessa uppgifter har inte styrkts genom oberoende underlag utan bygger på bolagets egen kommunikation. Domstolen bör grunda sin prövning på verifierbara handlingar. Även för det fall att Ellevio skulle bekräfta att Hanhals är en möjlig anslutningspunkt förändrar det inte den rättsliga bedömningen. En sådan uppgift visar endast att en anslutning vid Hanhals är praktiskt genomförbar men det ersätter inte kravet på en bred och jämförbar lokaliseringsprövning enligt 3 kap. 4 § MB. Att andra alternativ kan vara mer kostsamma eller tekniskt mer komplicerade innebär sålunda inte att de är otillfredsställande ur allmän synpunkt. Gällande praxis ger inte heller stöd för att ekonomiska eller affärsmässiga skäl ska tillmätas avgörande betydelse i prövningen av intrång i brukningsvärd jordbruksmark. I den praxissamling och kontext som behandlar 3 kap. 4 § MB framhålls tvärtom att prövningen måste ske restriktivt och med utgångspunkt i långsiktiga allmänna värden, inte i exploatörens affärsmodeller.

Av handlingarna i ärendet framgår att bolaget valt en alltför snäv radie kring ställverket, vilket ytterst är en affärsmässig avvägning. MB:s lokaliseringskrav är däremot utformat för att väga samhälleliga intressen i stort. En utredning som inte prövar möjligheten till längre ledningsdragningar, samlokalisering inom industri- och verksamhetsområden, kraftledningskorridorer eller andra redan ianspråktagna ytor kan inte anses uppfylla kraven på spårbarhet och jämförbarhet.

Att gång på gång medge etableringar på jordbruksmark, med hänvisning till begränsad yta eller närhet till teknisk infrastruktur, leder ofrånkomligen till fragmentering. MB:s hushållningsregler är utformade just för att motverka denna utveckling. Byggnadsnämnden ser nu en ökande mängd ansökningar om kommersiella batterilager. Om domstolen skulle medge aktuell etablering finns en påtaglig risk för prejudicerande verkan, vilket skulle försvåra kommunens möjligheter att upprätthålla en restriktiv linje och långsiktigt skydda jordbruksmark. Lagstiftarens avsikt med 3 kap. 4 § MB är just att förhindra att

Sida 16 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

jordbruksmark successivt försvinner genom en rad små beslut som var för sig kan framstå som obetydliga. Varje intrång bör därför prövas strikt, med beaktande av de kumulativa effekterna.

Det bör i sammanhanget också framhållas att intrång i brukningsvärd jordbruksmark inte kan betraktas som tillfälligt. Även om den föreslagna anläggningen i teorin skulle kunna avvecklas kvarstår betydande hinder för att återställa markens fulla produktionsförmåga. I praxis har domstolar särskilt betonat att hushållningskraven i 3 kap. 4 § MB inte kan kringgås genom att åberopa möjlig framtida återställning, eftersom det faktiska bortfallet av jordbruksmark sker här och nu. I förevarande fall innebär etableringen en permanent fragmentering av ett öppet jordbrukslandskap och en reell förlust av högkvalitativt brukningsvärd jordbruksmark. Det är inte heller tillräckligt att peka på att intrånget endast gäller en mindre del av kommunens jordbruksmark. Lagstiftningen värnar inte bara kvantitet utan även kvalitet, läge och sammanhängande brukningsstruktur. Den aktuella platsen utgör ett sammanhängande öppet jordbrukslandskap vars värden försvagas vid varje intrång.

Anläggningen är planerad i ett öppet jordbrukslandskap som är visuellt känsligt. Bolaget hänvisar till att området redan påverkas av elinfrastruktur, men detta är inte ett argument för ytterligare industrialisering. Tvärtom skärps kraven på omsorg när ett öppet jordbrukslandskap hotas av nya, dominerande inslag. Den aktuella platsen utgör Kungsbacka stads södra inkörsport, en visuell entré till staden med stor strategisk, symbolisk och estetisk betydelse. Hur denna plats bebyggs präglar intrycket av hela kommunen för boende, besökare och näringsliv. Att låta ett industriellt batterilager dominera denna infart strider mot kommunens planeringsmål och mot kraven i 2 kap. 6 § PBL. Bolagets argument om planteringar, ängsmark eller brynzonsinsatser är inte heller relevanta. Frågan enligt 2 kap. 6 § PBL gäller landskapsbild och helhetsverkan. Ett industriellt inslag i öppet jordbrukslandskap kan inte

Sida 17 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

maskeras bort genom tekniska skyddsåtgärder när själva helhetsintrycket går förlorat.

Sammanfattningsvis anser nämnden att den prövning som 3 kap. 4 § MB föreskriver är tydlig. Såväl kravet på samhällsintresse som kravet på alternativ måste vara uppfyllda. Bolaget har inte visat att någon av dessa förutsättningar är uppfyllda eller att anläggningen kan inordnas i landskapsbilden utan att bli ett dominerande och påtagligt inslag. Länsstyrelsens beslut brister i två avseenden, dels genom att inte väga bolagets affärsintresse mot jordbruksmarkens allmänna värde, dels genom att godta en lokaliseringsutredning som är ofullständig. Länsstyrelsens beslut brister därutöver i sin motivering. Avvägningen enligt 3 kap. 4 § MB förutsätter en prövning av båda rekvisiten, dels om åtgärden utgör ett väsentligt samhällsintresse, dels om behovet inte kan tillgodoses genom annan mark. I det överklagade beslutet har denna prövning inte genomförts i sin helhet, vilket ytterligare understryker att ärendet bör omprövas. Därtill har länsstyrelsen i praktiken accepterat bolagets argumentation på bolagets egna villkor, utan att pröva dessa mot de krav som följer av lag och praxis. Det överklagade beslutet uppvisar i praktiken en spegling av bolagets argument snarare än en självständig intresseavvägning. En sådan prövning strider mot lagstiftarens intention om en restriktiv och oberoende tillämpning av 3 kap. 4 § MB.

Att tillåta etablering av föreslaget batterilager skulle innebära en permanent fragmentering av ett öppet jordbrukslandskap, ett allvarligt intrång i Kungsbackas södra entré och en påtaglig risk för prejudicerande effekter i kommande ärenden. Domstolen har här ett stort ansvar att upprätthålla lagstiftningens restriktiva hållning, värna livsmedelsförsörjningen och säkra en långsiktigt hållbar markanvändning. Mot denna bakgrund bör länsstyrelsens beslut upphävas och nämndens beslut fastställas. I andra hand bör ärendet återförvisas till Länsstyrelsen för kompletterad lokaliseringsprövning.

Sida 18 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

Bolaget har bemött nämndens yttrande i huvudsak enligt följande.

Nämnden ifrågasätter om anläggningen på den aktuella platsen utgör ett väsentligt samhällsintresse i den mening som avses i 3 kap. 4 § miljöbalken (MB). Nämnden menar att en tydlig skillnad bör göras mellan ett allmänt samhällsintresse och ett enskilt bolags affärsmodell.

Angående energilagrets placering på den plats som ansökan avser hänvisar bolaget till lokaliseringsutredningen samt till yttrande från Ellevio. Vad som framhålls tidigare om ett energilagers funktion som stödsystem och i utbyggnaden av förnyelsebar energi bekräftas även av Energi- och klimatstrategin for Hallands län som beskriver att olika typer av energilager bidrar till stärkt robusthet. Utöver detta är decentralisering av energisystem viktigt ur ett krisberedskapsperspektiv där energilager utgör en förutsättning för att utnyttja en mer utspridd energiproduktion.

Bolaget vill vidare framhålla att frågan om väsentligt samhällsintresse även är berörd tidigare i processen där länsstyrelsen bedömer att energianläggningen utgör ett väsentligt samhällsintresse som inte kan tillgodoses på annan plats samt att 3 kap. 4 § MB därmed inte är ett hinder för att uppföra anläggningen.

Bolaget har tidigare behandlat nämndens invändning om att vinstintresset är förenligt med samhällsintresset. Affärsverket Svenska Kraftverk (SVK) har i sin rapport Driftsäkerhet i kraftsystemet förklarat sitt åtagande mot att möta kraftsystemets behov genom att beskriva tillgängliga verktyg för att möta målen. Av de tillförda tekniska förmågor som behövs för att möta nutida och prognosticerade behov i elnätet som uppstår genom ett förändrat elnät anges "Exempelvis så utgör upphandling av stödtjänster ett ekonomiskt incitament för berörda anläggningsägare". Att använda ekonomiska incitament for privata aktörer är alltså ett av verktygen som SVK har för att säkerställa leveranssäkerheten i elnätet. Detta medför, enligt bolagets uppfattning, att det är möjligt att skapa en marknad som avser att tillgodose väsentliga samhällsintressen där

Sida 19 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

aktörer år villiga att bedriva en effektiv, långsiktig och stabil verksamhet, samtidigt som marknadskonkurrens kan öka utveckling av teknik som möter behovet för energiförsörjningen.

Anslutningspunkt och lokaliseringsalternativ

Nämnden betonar att prövningen enligt 3 kap. 4 § MB är platsbunden och kräver lokal intresseavvägning.

Bolaget vidhåller behovet av energilager och flexibilitetstjänster i norra Halland och anser att redovisat material är fullt tillräckligt för den lokala intresseavvägningen.

Nämnden ifrågasätter om Hanhals är den enda möjliga anslutningspunkten, då detta inte styrkts med oberoende underlag utan bygger på bolagets dialog med Ellevio.

Ellevio har utrett möjligheterna att ansluta ett energilager med effekt omkring 63 MW (vilket motsvarar planerat energilager) till sitt regionnät inom Kungsbacka kommun och dess närområde. Ellevio konstaterar att Hanhals ställverk är den enda realistiska och tekniskt genomförbara anslutningspunkten för ett energilager av planerad storlek inom Kungsbacka kommun och norra Halland.

Vidare menar nämnden att även om Ellevio skulle bekräfta anslutningspunkten visar det bara att lösningen är praktiskt möjlig, inte att den uppfyller kravet på en bred och jämförbar lokaliseringsprövning enligt 3 kap. 4 § MB. Prövningen ska utgå från långsiktiga allmänna värden, inte bolagets affärsmodeller. Nämnden anser vidare att den snäva radien kring ställverket och bristen på alternativ som längre ledningsdragningar eller samlokalisering i redan ianspråktagna områden gör utredningen otillräcklig och anses inte uppfylla kraven på spårbarhet och jämförbarhet.

Sida 20 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

Länsstyrelsen har bedömt att lokaliseringsutredningen är godtagbar och att de i underlag har redogjort för att det inte finns annan mark som kan tas i anspråk för den sökta åtgärden.

Jordbruksmark och landskapsbild

Nämnden bedömer att åtgärden strider mot kommunens planeringsmål och mot kraven i 2 kap. 6 § PBL.

Bolaget ställer sig frågande till kommunens beskrivning av landskapet kring föreslaget energilager. Nämndens beskrivning har inte kunnat utläsas i kommunens gällande planeringsunderlag. Det är därtill tveksamt om energilagret med dess tänkta utformning kommer att vara synligt från E20, på ett avstånd av cirka en kilometer fågelvägen, beläget bland åkerholmar, bebyggelse, infrastruktur och vegetation i landskapet. För trafikanter på järnvägen och Varbergsvägen blir energilagret förvisso ett synligt element i landskapet, men med föreslagen utformning delar de länsstyrelsens bedömning att energilagret kommer smälta väl in i landskapet.

Enligt bolaget bör energilagrets placering intill befintligt ställverk och bebyggelse därför ses i ett redan ianspråktaget sammanhang.

Nämnden framhåller att bolagets argument om planteringar, ängsmark eller brynzonsinsatser inte heller är relevanta. Frågan enligt 2 kap. 6 § PBL gäller landskapsbild och helhetsverkan.

Bolaget delar inte kommunens uppfattning utan har lagt omsorg på att anläggningen kan komplettera och utveckla landskapsbilden i linje med intentionerna i 2 kap. 6 § PBL. Därtill hänvisas till vad som redogörs för i lokaliseringsutredningen.

Sida 21 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

Vidare beskriver översiktsplanen att klimatförändringarna och den biologiska mångfalden är två stora utmaningar som kommunen står inför. Översiktsplanen understryker därför vikten av att skydda och utveckla viktiga områden för den biologiska mångfalden. Bolaget har även tagit fasta på detta och framhåller därav att utformningen av energilagret likt en åkerholme med artrika brynzoner kan ses som en kompensationsåtgärd, samtidigt som det även kan skapa en ekologisk spridningskorridor på tvärs det öppna jordbrukslandskapet mellan naturmiljön intill Rolfsån och gården Stenaberg.

Nämnden framför att tillåta etablering av föreslaget batterilager skulle innebära en permanent fragmentering av ett öppet jordbrukslandskap.

Bolaget vidhåller att föreslagen placering av energilagret överensstämmer med kommunens översiktsplans riktlinjer för utveckling då den sker i ett redan ianspråktaget område i anslutning till annan energiinfrastruktur, vägar och bebyggelse på platsen samt i utkanten av ett område med jordbruksmark.

Nämnden anser även att intrång i brukningsvärd jordbruksmark inte kan betraktas som tillfälligt.

Bolaget framhåller att i och med uppförandet av energilagret kommer jordmassor att omfördelas inom området och således kvarstå på platsen. Därtill kommer marken inte att hårdgöras. De anser därför att det inte finns några hinder för att återställa jordbruksmarken till nuvarande kvalitet i ett längre perspektiv.

Planeringsunderlag och försörjningstrygghet

Nämnden anser att bolagets ståndpunkt gällande att batterilagret bidrar till försörjningstrygghet saknar stöd i gällande planeringsunderlag. Vidare menar nämnden att det inte finns någon nationell energiplan, regional nätutvecklingsplan eller motsvarande myndighetsbeslut som visar att just

Sida 22 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

denna plats är nödvändig för elförsörjningen i Kungsbacka kommun eller Västsverige.

Bolaget har i Lokaliseringsutredningen utrett detta.

Energi- och klimatstrategin för Hallands län har som övergripande energimål att "Halland är en möjliggörare av Sveriges elektrifiering". För att nå de övriga regionala målen för energisystemet har strategin identifierat områden med behov av insatser. Två av dessa mål är "Ökad flexibilitet i energisystemet" och "Ett robust distributionssystem". Bolaget anser att det energilager som bolaget avser att anlägga i Hanhals är en mycket viktig komponent för att nå dessa mål. Strategin påpekar vidare att "En kraftigt ökad andel väderberoende elproduktion ställer stora krav på energisystemet. I Halland förstärks problematiken dessutom av stora säsongsmässiga variationer i energianvändningen liksom av att en hög andel av bostäderna värms upp av el och värmepumpar. Ett viktigt steg för att möta dessa utmaningar är att öka flexibiliteten i energianvändningen". Som förslag på åtgärder som kan bidra till flexibilitet anger strategin lokala flexibilitetsmarknader, och tillägger att energilager också kan bidra till att balansera kortvariga variationer i produktion och användning.

Länsstyrelsen konstaterar även att kommunerna i Halland har en nyckelroll i att integrera energiperspektivet i samhällsplaneringen för att bidra till en hållbar energiomställning. Elektrifieringen medför behov av nya produktionsanläggningar, elnät och energilager, vilket påverkar markanvändningen. Därför behöver den fysiska planeringen ta hänsyn till dessa behov. Länsstyrelsen framhåller också att "Då elektrifieringen kräver såväl nya produktionsanläggningar som utbyggnad av elnät och energilager kommer det krävas att mark tas i anspråk".

Sida 23 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

Bolaget anser därtill att det finns stöd i nationella och regionala strategier, planer, beslut med mera att energilager bidrar till försörjningstrygghet och säkrar dagens och framtidens energibehov.

Vidare påpekar länsstyrelsen och Region Halland i rapporten Energisituationen i Halland - regionala förutsättningar för en storskalig elektrifiering, att: "Eftersom elsystemet kräver att det alltid råder balans mellan produktion och användning är det av stor vikt att öka flexibiliteten i systemet. Detta kan handla om att anpassa användning och produktion av el eller olika typer av energilager" samt att "Batterier kan bidra med många olika systemnyttor. I första hand hjälper de till att balansera kortvariga variationer i produktion och användning. Men de kan också hjälpa till att hantera lokala flaskhalsar i elnät och genom att leverera nätstabiliserande stödtjänster i form av uttag och intag av effekt vid balanseringsbehov. Batterier kan även användas som reservkraft och utgöra stöd vid dödnätsstart från ett helt strömlöst tillstånd."

Vidare pekar SVK särskilt ut att vid effektbrist och lokal kapacitetsbrist blir lokal kompensering och distribuerade stödtjänster allt viktigare. Frekvensreglering håller elnätets frekvens inom 49,9 50,1 Hz, och energilager kan bidra via balansmarknaden. Genom att leverera eller konsumera reaktiv effekt kan energilager även stötta spänningshållning - särskilt relevant vid hög produktion från väderberoende källor på lokal nivå. Här vill bolaget framhålla att energilager är utpekade som väsentliga för det nationella intresset av elnätets förmåga att motstå frekvensvariationer, samt att på lokal nivå tillgodogörs effekten där energilagret kan avhjälpa lokala produktionstoppar från till exempel vind och sol samt effekt eller energibrist i lokalnätet. SVK ser därtill att energilager kommer att spela en betydande roll i kraftsystemets framtida utveckling. De närmaste åren förväntas energilagringens betydelse för andra ändamål, som ökad kvalitet och stabilitet, öka, mycket till följd av alltmer integration av förnybar el i kraftsystemet.

Sida 24 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

DOMSKÄL

Landskapsbilden

Mark- och miljödomstolen konstaterar i likhet med länsstyrelsen att det i området finns befintlig elinfrastruktur som redan idag påverkar omgivningen. Den nu aktuella åtgärden skulle därför inte innebära ett främmande inslag i landskapsbilden. Därtill anser domstolen att åtgärdens utformning, t.ex. färgsättning och vallen med vegetation, resulterar i att åtgärden enbart i begränsad omfattning påverkar landskapsbilden. Mark- och miljödomstolen bedömer sammantaget att den sökta åtgärden utformats och placerats på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till landskapsbilden och intresset av en god helhetsverkan enligt 2 kap. 6 § plan- och bygglagen (2010:900).

Jordbruksmark

Enligt 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken (MB) får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skyddet för brukningsvärd jordbruksmark är betingat av intresset av att trygga livsmedelsförsörjningen (jfr prop. 1985/86:3 s. 53).

I likhet med länsstyrelsen konstaterar mark- och miljödomstolen inledningsvis att åtgärden är lokaliserad på brukningsvärd jordbruksmark och att åtgärden innebär att jordbruksmarken tas i anspråk på ett varaktigt sätt.

Nämnden menar att aktuell anläggning inte kan anses vara ett väsentligt samhällsintresse eftersom anläggningen enbart tillgodoser sökandebolagets enskilda intresse av att lagra elektricitet på en s.k. frekvensreservmarknad där volymer budas ut och avropas.

Sida 25 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

I frågan om energilagret kan anses tillgodose ett väsentligt samhällsintresse gör domstolen följande bedömning.

Av praxis följer att anläggning för produktion av förnybar el i allmänhet får anses ägnat att tillgodose ett sådant väsentligt samhällsintresse som avses i 3 kap. 4 § MB (se Mark- och miljööverdomstolen dom i mål nr M 13461-22). Även om nu aktuell anläggning inte i sig producerar någon förnybar el bidrar batterilagret bl.a. till att elnätet i Sverige i stort stabiliseras och anläggningen kan lokalt avhjälpa nätkapacitetsproblem. Mot bakgrund av ovanstående instämmer mark- och miljödomstolen i länsstyrelsens bedömning att anläggningen får anses ha ett sådant väsentligt samhällsintresse som avses i 3 kap. 4 § andra stycket MB. Prövningen går därmed vidare för att avgöra om lokaliseringen är lämplig.

För att avgöra om batterilagret ska kunna tillåtas måste det utredas om en lokalisering av anläggningen på ett tillfredsställande sätt kan ordnas på annan

enligt förarbetena att lokaliseringen av anläggningen ska vara fullt godtagbar från samhällsbyggnadssynpunkt. Den alternativa lokaliseringen ska vara tekniskt och funktionellt lämplig samt ekonomiskt rimlig (prop. 1985/86:3 s. 158). En exploatör som vill ta brukningsvärd jordbruksmark i anspråk kan därför behöva genomföra en utredning som visar att det inte finns annan mark som är bättre lämpad för ändamålet. Hur omfattande en lokaliseringsutredning ska vara beror på omständigheterna i det enskilda fallet.

Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att bolagets lokaliseringsprövning får anses godtagbar. Domstolen anser att bolaget genom lokaliseringsutredningen på ett tillfredsställande sätt visar att behovet inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt utan att brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk. Vid denna bedömning har domstolen särskilt beaktat vad nätägaren anfört om alternativa lokaliseringar av ett energilager inom Kungsbacka kommun.

Sida 26 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

I yttrande som getts in till domstolen anger Ellevio att det finns endast en transformatorstation inom Kungsbacka kommun där anslutning av ett energilager av den aktuella storleken är tekniskt möjlig utan omfattande förstärkning av regionnätet och att denna station är Hanhals ställverk. Vidare anges att bolaget, i dialog med Ellevio, förfrågat möjligheten att ansluta anläggningen till flera andra ställverk i Kungsbacka, Mölndal och norra Halland. Ellevios bedömning är att ingen av dessa stationer har tillräcklig ledig kapacitet för att kunna ta emot en anslutning av denna storleksordning inom rimlig tid eller kostnad.

Vid bedömningen av vilket intresse som ska ges företräde enligt 3 kap. 4 § MB ska även den allmänna bestämmelsen om god hushållning i 3 kap. 1 § samma balk beaktas. Av 3 kap. 1 § MB framgår bl.a. att markområden ska användas för det eller de ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Det innebär att en avvägning behöver göras också mellan intresset av att bevara marken för jordbruk och intresset av att använda den för det sökta ändamålet. Så länge samhällsintresset av det behov som ska tillgodoses genom den ändrade markanvändningen inte överväger samhällsintresset av att bevara jordbruksmarken får nämligen behovet av den alternativa markanvändningen, från allmän synpunkt, normalt anses kunna tillgodoses tillfredställande på annat sätt. Eftersom såväl livsmedels- som elförsörjningen i första hand får anses vara nationella angelägenheter får länsstyrelserna anses ha en central roll vid bedömningen, särskilt som förutsättningarna för de olika samhällsintressena skiljer sig åt mellan regionerna. Ett väl underbyggt och motiverat ställningstagande av länsstyrelsen bör därför tillmätas särskild vikt vid bedömningen av vilket samhällsintresse som bör ges företräde (se MÖD 2024:12.)

Mark- och miljödomstolen konstaterar att länsstyrelsen i samråd enligt 12 kap. 6 § MB avseende uppförande av batterilager kommit fram till att 3 kap. 4 § MB

Sida 27 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 653-25

inte är ett hinder för att uppföra anläggningen och att det inte finns anledning att vidta någon åtgärd med anledning av anmälan.

Mot bakgrund av vad som framkommit om förutsättningarna för etablering på mark som inte utgör brukningsvärd jordbruksmark, och länsstyrelsens inställning till åtgärdens tillåtlighet i samrådet enligt 12 kap. 6 § MB, ger utredningen i målet stöd för att intresset av att lokalisera anläggningen på brukningsvärd jordbruksmark väger över samhällsintresset av att bevara jordbruksmarken för livsmedelsproduktion.

Mark- och miljödomstolen anser sammantaget att det inte finns skäl att göra någon annan bedömning än den som länsstyrelsens har gjort i det överklagade beslutet. Vad klaganden har anfört i överklagandet ändrar inte denna bedömning. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02)

Överklagande senast den 5 januari 2026.

I domstolens avgörande har rådmannen Tommy Fraenkel, ordförande, och tekniska rådet Martin Kvarnbäck deltagit. Föredragande har varit beredningsjuristen Sara Törnkvist.