lagen.nu
Mark- och miljööverdomstolen

P 3953-26

Detaljplan. Ökad insyn, skuggning och en viss känsla av instängdhet har bedömts utgöra olägenheter för klagandena. Olägenheterna har dock inte bedömts vara så betydande att detaljplanen bör upphävas.

Domstol
Mark- och miljööverdomstolen
Avgörandedatum
2026-11-18
Målnummer
P 3953-26
Rättsområde
Mål enligt plan- och bygglagen
Källa
rattspraxis.etjanst.domstol.se

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-11-18 P 3953-26 060105 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2026-02-20 i mål nr P 5801-24, se bilaga A

PARTER

Klagande

1P.S. 2. E.V.

Motpart

1Karlstad Affärsmannen 2 AB Box 28 651 02 Karlstad Ombud: J.H.

2Karlstads kommun 651 84 Karlstad

SAKEN

Detaljplan för fastigheten X i Karlstads kommun

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 3953-26

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

P.S. och E.V. (klagandena) har yrkat att mark- och miljööverdomstolen ska upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen för fastigheten X i Karlstads kommun.

Karlstads kommun (kommunen) har motsatt sig ändring av tingsrättens dom.

Karlstad Affärsmannen 2 AB (bolaget) har motsatt sig ändring av tingsrättens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

P.S. och E.V. har anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen och tillagt bl.a. följande.

Av planbeskedet framgår att det vid planarbetet ska tas särskild hänsyn till den låga villabebyggelsen öster om planområdet. Vid bedömningen av vad som utgör en betydande olägenhet i plan- och bygglagens mening måste detta beaktas.

Byggnation enligt planen skulle leda till en känsla av instängdhet på deras tomt. Den norra byggrätten om fyra våningar kommer att leda till att det inte går att se husen på andra sidan planområdet från deras hus. Den trappningseffekt som kommunen hänvisat till kommer därför inte att uppfattas från deras fastighet.

Skuggning och insyn från de nya byggnaderna kommer främst att belasta den sidan av fastigheten där deras båda uteplatser ligger. Utöver den norra byggrätten om fyra våningar och terrassen på livsmedelsbutikens tak finns risk för insyn från balkonger på byggrätten om sex våningar i planområdets södra del. De tre träd som i detaljplanen föreskrivs mot deras fastighetsgräns begränsar inte insynen tillräckligt. Plank i fastighetsgränsen begränsar endast insyn i marknivå, inte uppifrån.

I planförfarandet har möjligheten till takterrass på den norra byggrätten utretts, en sådan byggnation har inte uteslutits i detaljplanen och skulle leda till än mer insyn.

SVEA HOVRÄTT DOM P 3953-26

En samlad bedömning måste göras av samtliga omständigheter de har lagt fram – däribland insyn, skuggning, trafiken närmast fastighetsgränsen och byggrätternas bristande anpassning till närområdet – som tillsammans utgör en betydande olägenhet för dem.

Kommunen har anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen och tillagt bl.a. följande.

Vad gäller instruktionen om särskild hänsyn till villabebyggelsen i stadsbyggnadsnämndens planbesked är det samma nämnd som sedermera har beslutat att anta detaljplanen. Det är inte orimligt att anta att nämnden ansett att detaljplanen tar särskild hänsyn till villabebyggelsen, i enlighet med instruktionen. I de ursprungliga planhandlingarna från bolaget, som låg till grund för begäran om planbesked, hade den norra byggrätten fem våningar vilket begränsats till fyra våningar i den slutliga detaljplanen. Kommunens uppfattning är att det har tagits särskild hänsyn till villabebyggelsen, men alldeles oavsett detta är inte ett planbesked juridiskt bindande.

Av de utförda skuggstudierna framgår att klagandenas fastighet redan idag skuggas av befintlig byggnation och växtlighet till och från under delar av dagen. Det är i juni månad mellan kl. 18.30 och 20.00 till 21.00 som den tydligaste skillnaden uppkommer jämfört med befintlig skuggning.

Bolaget har anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen och tillagt bl.a. följande.

Klagandenas fastighet är redan idag belastad av insyn från omkringliggande villor samt flerbostadshusen väster om planområdet. Det är möjligt för klagandena att anlägga uteplats på annan del av fastigheten än de har idag för att minska insynen.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen har hållit sammanträde och syn i målet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 3953-26

Som mark- och miljödomstolen redogjort för har kommunen ett betydande utrymme att bestämma hur bebyggelsemiljön ska utformas i kommunen. Ofta stannar domstolens prövning vid bedömningen att antagandet av planen ligger inom ramen för kommunens handlingsutrymme enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Om domstolen finner att planen strider mot en rättsregel, på det sätt klaganden gjort gällande, ska dock domstolen upphäva den av kommunen antagna planen.

Klagandena har anfört att kommunens ställningstagande i planbeskedet, att särskild hänsyn ska tas till villabebyggelsen vid planarbetet, innebär att det bör ställas mer långtgående krav på hänsyn till boende i villabebyggelsen än vad som följer av planoch bygglagen. Enligt Mark- och miljööverdomstolen får uppgiften i planbeskedet uppfattas som en instruktion för planarbetet. I och med kommunens beslut att anta planen får det antas att kommunen ansett att hänsyn i tillräcklig omfattning tagits till villabebyggelsen vid planområdet. Uppgiften i planbeskedet kan enligt domstolen inte tillmätas någon betydelse för bedömningen av om planen uppfyller plan- och bygglagens reglering.

Klagandena har gjort gällande att de omständigheter de fört fram utgör betydande olägenheter och att detaljplanen därför ska upphävas.

Några utgångspunkter för bedömningen

Planområdet är beläget inom området Norrstrand nordöst om Karlstad centrum. Inom planområdet finns idag en livsmedelsbutik i ett plan med tillhörande markparkering. I norr, väster och söder omgärdas planområdet av flerbostadshus, i öster av ett område med mer småskalig bebyggelse bestående av främst villor, men även mindre flerbostadshus. Detaljplanen syftar till att möjliggöra byggande norr respektive söder om befintlig butiksbyggnad. Den norra byggrätten omfattar en byggnad om högst fyra våningar med en byggnadshöjd om 13,5 meter samt en nockhöjd om 16 meter (planbestämmelse h och h ). Planen föreskriver att inga balkonger får anordnas mot öster (f ). Den södra byggrätten omfattar en byggnad om högst sex våningar med en byggnadshöjd om 20 meter samt en nockhöjd om 23 meter (h och h ). Utöver detta möjliggörs bl.a. att den befintliga butiksbyggnadens tak ändras till att användas som

SVEA HOVRÄTT DOM P 3953-26

bostadsgård. Vid användning som bostadsgård föreskriver planen att plank, spaljé eller liknande insynsskydd ska finnas mot öster (n ).

Plankarta och illustrationsplan. Klagandenas fastighet är belägen till höger om den norra byggrätten som är markerad med IV.

Klagandenas fastighet ligger direkt öster om planområdets norra del, i höjd med planens norra byggrätt. Fastighetens västra gräns löper huvudsakligen parallellt med byggrätten med ett avstånd om ca 13–16 m. Bostadsbyggnaden är belägen som närmast ca 18 m från byggrätten. Genom föreskrift i planen (ö ) föreskrivs att marken närmast klagandenas fastighetsgräns inte får förses med byggnad men att plank får finnas. Därutöver föreskrivs inom samma område att minst tre träd med ett minsta stamomfång om 20 cm ska finnas som insynsskydd mot klagandenas fastighet (n ).

Frågan om betydande olägenheter

Klagandena har särskilt gjort gällande olägenheter i form av ökad insyn och skuggning samt en känsla av instängdhet.

I fråga om insyn gör domstolen följande bedömningar.

Klagandenas bostadshus är beläget på tomtens västra del, närmare planområdet. Större fria tomtytor finns söder och öster om huset. Bostadshusets västra fasad, som alltså

SVEA HOVRÄTT DOM P 3953-26

vetter mot planområdet, har fönster till kök och vardagsrum i bottenplan samt ett mindre takfönster till ett badrum på övre plan. Närmast i väster finns idag livsmedelsbutikens markparkering, som skiljs från klagandenas trädgård av ett plank. På bostadshusets södra gavel finns fönster till vardagsrum på nedre plan samt fönster till två sovrum på övre plan. Söder och norr om klagandenas fastighet finns andra villor. En stor del av trädgården är utsatt för insyn från villan söder om klagandenas fastighet. Direkt väster om planområdet, sett från klagandenas fastighet, finns två flerbostadshus i sju våningar som är väl synliga från såväl bostadshuset som dess trädgård. Flerbostadshusen ligger på ett sådant avstånd att de inte medför någon insyn in i bostadsutrymmena. Däremot uppfattas en viss insyn in i trädgårdens sydvästra och södra del.

Den södra byggrätten ligger på ett sådant avstånd att denna inte kan anses leda till några olägenheter för klagandena.

Med hänsyn till att planen ställer krav på plank eller annat insynsskydd på livsmedelsbutikens tak i riktning mot klagandenas fastighet kan inte heller användning av butikens tak som bostadsgård anses innebära någon olägenhet för klagandena.

Den norra byggrätten sträcker sig från den befintliga livsmedelsbutiken i sydväst och vidare parallellt med fastighetens västra gräns på ett avstånd om ca 18 meter från bostadshuset. Det innebär att det blir en ökad insyn främst mot tomtens södra och västra delar samt mot husets södra gavel och den västra fasaden.

Vad gäller fönstren på bostadshusets södra gavel bedömer domstolen att vinkeln är sådan att insyn in i bostaden från den norra byggrätten kommer att bli begränsad. Bostadshusets västra sida uppfattas i och för sig redan idag som utsatt för viss insyn in i bostaden från den intilliggande parkeringsytan, trots det befintliga planket. Den planerade byggnaden kommer dock att leda till att de fönster som finns på bostadshusets västra sida utsätts för mer insyn än vad som idag är fallet, bland annat med hänsyn till att insynen kommer från fler vinklar. Därutöver kommer det leda till en ökad insyn i trädgårdens södra del. Detta kommer att innebära en förändring för klagandena, även om insyn från villabebyggelsen redan förekommer och plantering av

SVEA HOVRÄTT DOM P 3953-26

träd vid fastighetsgränsen i enlighet med planbestämmelse n kommer att minska påverkan.

Vad gäller påståendet om insyn från en möjlig takterrass på den norra byggrätten kan domstolen konstatera att detaljplanen inte reglerar denna fråga och dess påverkan prövas därför inte heller inom ramen för detta mål. En framtida takterrass på den norra byggrätten, och den påverkan en sådan skulle kunna medföra, får i sådant fall prövas inom ramen för en bygglovsprocess.

För bedömning av skuggning från planerade byggnader har skuggstudier gjorts. Av dessa framgår att vid sommarsolståndet når skuggan från befintlig bebyggelsefastigheten runt kl. 19.30 för att sedan gradvis gå över till att skugga hela fastigheten vid kl. 21.00. Den norra byggrätten skulle leda till att skuggan i stället skulle nå fastigheten vid kl. 18.30 och gradvis övergå till att skugga hela fastigheten vid kl. 21.00. Vid vår- och höstdagjämning skuggas klagandenas fastighet idag av befintliga träd i perioder under eftermiddagen för att sedan skuggas av befintlig bebyggelse från kl. 16.30. Delar av den södra fasaden skuggas dock inte från runt kl. 15 till dess att solen går ned. Den norra byggrätten innebär att skuggan kommer att nå klagandenas fastighet vid kl. 15.30 för att sedan lägga den södra fasaden i skugga från kl. 16.00. Den tillkommande bebyggelsen kommer alltså att leda till ytterligare skuggning under eftermiddagar och kvällar på klagandenas fastighet.

Förutom ökad insyn och skuggning kommer en bebyggelse enligt den norra byggrätten, som sträcker sig längs klagandenas hela västra fastighetsgräns och ytterligare en bit söderut till livsmedelsbutiken, leda till att fastigheten känns mer instängd än idag.

Det står alltså klart att den planerade bebyggelsen kommer att påverka klagandenas boendemiljö genom ökad insyn och skuggning samt skapa en viss känsla av instängdhet. Några andra omständigheter, t.ex. vad som påståtts om ökad trafik, bedöms inte kunna utgöra någon olägenhet av betydelse. Frågan är då om de nämnda olägenheterna är betydande i plan- och bygglagens mening. Olägenheter av nu aktuellt slag har bedömts i flera rättsfall (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens domar den

SVEA HOVRÄTT DOM P 3953-26

1 februari 2017 i mål nr P 2112-16, den 3 december 2018 i mål nr P 432-18 och den 20 juni 2022 i mål nr P 7246-21). Vid bedömning av om olägenheterna för klagandena är betydande, i plan- och bygglagens mening, får beaktas närheten till Karlstads centrum samt att klagandenas fastighet befinner sig i utkanten av den mer småskaliga bebyggelse som präglar området österut och intill ett område med mer storskalig bebyggelse. Med hänsyn till detta anser Mark- och miljööverdomstolen inte att olägenheterna, i form av ökad insyn, skuggning och känsla av instängdhet, når upp till den nivå att de kan anses som betydande olägenheter i plan- och bygglagens mening. Det finns alltså inte skäl att upphäva detaljplanen.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Fredrik Ludwigs, tekniska rådet Mats Kager, hovrättsrådet Helen Blomberg och tf. hovrättsassessor Fredrik Wållberg, referent.

Bilaga A

Sid 1 (15) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 5801-24 Mark- och miljödomstolen 2026-02-20 meddelad i Vänersborg

PARTER

Klagande

1A.B. 2. M.B. 3. Bostadsrättsföreningen Affärsmannen, c/o Vänerförvaltning AB 4. J.J. 5. S.M. 6. M.N. 7. P.S. 8. E.V.

Motpart

Karlstads kommun 651 84 Karlstad

ÖVERKLAGAT BESLUT

Karlstads kommuns beslut § 229 den 13 november 2024 i ärende nr SBN 2021-118, se bilaga 1

SAKEN

Antagande av detaljplan för X i Karlstads kommun

DOMSLUT

1Mark- och miljödomstolen avvisar M.N.s överklagande.

2Mark- och miljödomstolen avslår övriga överklaganden.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5801-24 Mark- och miljödomstolen 2026-02-20

BAKGRUND

Karlstads kommun beslutade den 13 november 2024 att anta en ny detaljplan för fastigheten X i Karlstads kommun.

Länsstyrelsen i Värmlands län har den 28 november 2024 beslutat att inte överpröva kommunens beslut att anta detaljplanen.

YRKANDEN M.M.

A.B. och M.B. har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen. Som stöd för sin talan har de anfört i huvudsak följande.

Illustrationerna i planbeskrivningen visar en felaktig gräns mellan fastigheten A och X. De har vilseletts av illustrationen och inte förstått hur nära deras tomtgräns det nya huset planeras. Fastigheterna åtskiljs idag genom ett lågt staket. Staketet står dock en till en och en halv meter in på deras fastighet och de skulle gärna flytta staketet till tomtgränsen och få större plats för parkering och framtida elbilsladdare. I stället för att korrekt placera tomtgränsen en till en och en halv meter bakom staketet har gränsen placerats två meter framför staketet på deras sida. Detta har lett till att det dykt upp ett tillägg i den redan antagna planbeskrivningen som säger ”Balkonger som kragar ut över annans fastighet kan medföra behov av 3D-fastighetsbildning eller behövs säkerställas genom rättighet.”. Detta motsätter de sig och det har inte diskuterats eller meddelats vare sig boende eller föreningens styrelse.

De har åberopat den första bilden från sid. 9 i planbeskrivningen, med ett blått streck där de menar att den korrekta fastighetsgränsen är, samt en översiktsbild från Karlstads kommuns hemsida angående detaljplanen.

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5801-24 Mark- och miljödomstolen 2026-02-20

Bostadsrättsföreningen Affärsmannen har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen. Som stöd för sin talan har föreningen anfört i huvudsak följande.

Det finns en missvisande tomtgräns i planbeskrivningen. Fastigheterna A och X åtskiljs av ett lågt staket placerat en till en och en halv meter väster om fastighetsgränsen på föreningens mark. I underlaget inför och under samrådet har tomtgränsen snarare markerats cirka en meter väster om staketet vilket har givit en felaktig bild av hur nära tomtgränsen den nya huskroppen kan hamna.

Det har funnits två versioner av plankartan. I den första versionen fanns planbestämmelsen F , vilket var en tre meter gångväg som föreningen ansåg skulle flyttas till tomtgräns. I den andra versionen av plankartan togs bestämmelsen F bort utan att kommunen informerade om det. Nu är det maximalt en meter gångväg mellan föreningens staket och den planerade byggnaden. Föreningen förstår inte hur det kan vara tillåtet att göra sådana ändringar utan att informera om det. Den nya planen kommer vidare öka trafiken genom området och det finns många skolor i närheten med elever som vill till affärsverksamheten på andra sidan. Utan en riktig gångväg kommer alla att börja gå genom föreningens parkering i stället för på gångvägen, vilket kan medföra att föreningen tvingas att inhägna sin mark. Föreningen motsätter sig att dess mark ianspråktas för gångvägen, vilket kan komma att behövas för att inte gångvägen ska bli för smal.

Föreningen motsätter sig också att balkonger byggs ut över föreningens fastighet då det finns en framtida risk för skador på bilar som står parkerade.

Inför antagande har utfartsförbud mot Rudsvägen och Nolbygatan lagts till. Detta innebär att Mölnbackagatan kommer att bli hårdare trafikerad i framtiden vilket är en olägenhet för föreningens medlemmar.

Under själva byggtiden måste en alternativ utfart finnas för de medlemmar som hyr garage och/eller p-platser söder/öster om föreningens bostäders huskroppar. Detta

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5801-24 Mark- och miljödomstolen 2026-02-20

då Mölnbackagatan med all sannolikhet tidvis behöver vara avstängd p.g.a. de arbeten som kommer att pågå. Det alternativ som lyfts fram av exploatören är en temporär utfart mot Rudsvägen vilken ändringen omöjliggör.

J.J. och S.M. har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen. Som stöd för sin talan har de i huvudsak anfört att det nya bygget kommer att ge för mycket insyn och skuggning för deras hus på fastigheten B.

M.N. har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen. Mark- och miljödomstolen har i samband med överklagandet förelagt M.N. att komma in med en förklaring till varför han ska anses ha rätt att överklaga beslutet. Angående sin klagorätt har han anfört i huvudsak följande.

Hans fastighet ligger inom hundra meter från fastigheten X och ändringen av detaljplanen kommer att påverka trafikförhållandena utanför hansfastighet. Eftersom detaljplanen inte har tillräckligt med parkeringsplatser för boende och affärslokaler kommer det leda till mer gatuparkering utanför hans fastighet och hans garageutfart kommer att blockeras.

- Som stöd för trafikförhållandet i området har han kommit in med tre filmer, planhandlingar, samrådshandlingar, ritningar över området, en beskrivning över revideringar som föreslås av parkeringsnormen samt Karlstads kommuns parkeringsnorm från den 9 december 2021.

P.S. och E.V. har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen. Som stöd för överklagandet har de anfört i huvudsak följande.

Detaljplanen innebär betydande olägenhet för dem som ägare till fastigheten C. Den nya byggnaden blockerar vyn från deras fastighet och ger

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5801-24 Mark- och miljödomstolen 2026-02-20

insyn från ett nära avstånd och hög höjd in i deras bostad och längs hela deras tomt. Kommunen hänvisar till att det rör sig om förtätning i stadsmiljö och att berörda parter har att räkna med att vissa negativa konsekvenser kan uppstå i en stadsmiljö som förändras över tid. Av praxis finns det dock gränser för vad som är acceptabelt. Total igenbyggnation och full insyn längs med hela ena fastighetens gräns har i praxis konstaterats vara oacceptabel, särskilt när det givits direktiv att ta särskild hänsyn till de östra villorna. Av praxis framgår att uppförandet av ett lägenhetshus som medför kraftigt ökad insyn och känsla av instängdhet kan anses utgöra en betydande olägenhet för berörda grannar. Alla öppna ytor och all luft skulle försvinna av byggnationen och medföra kraftigt ökad insyn och en känsla av instängdhet både utomhus och inomhus.

Ökad skuggning med två timmar är inte heller acceptabelt. Av praxis framgår att sämre ljusförhållanden och ökad skuggning under stora delar av eftermiddag och kväll kan utgöra betydande olägenhet. Byggnationen skulle innebära skuggning i två timmar under eftermiddagen och kommer täcka ett avsevärt större område än det gör idag. Hela fastigheten skulle täckas, vilket avsevärt skulle försämra deras boendeförhållanden. Det skulle även utesluta eller avsevärt försämra deras möjligheter att installera solenergi, något de planerat länge men nu behövt pausa.

De mildrande åtgärderna är inte tillräckliga. Planket, som är deras, förhindrar inte insyn från den planerade bebyggelsen. De träd som ska planteras är för små och för få. Att förbjuda balkonger är inte tillräckligt. Den trappningseffekt som kommunen hänvisar till är vidare inte tillräcklig för att mildra effekten byggnaden kommer att ha.

De nya byggnaderna kommer skapa en asymmetrisk och oharmonisk effekt. Att byggnaderna tillåts stå på pelare får dessutom effekten av att de blir väldigt höga och bidrar till ökad otrygghet i området. Pelarna möjliggör att obehöriga personer kan uppehålla sig i området nattetid. Parkeringsbehovet kan istället tillgodoses genom att bygga under marken.

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5801-24 Mark- och miljödomstolen 2026-02-20

Vidare innebär området för lastning, N4 i plankartan, tillsammans med de nya byggnadernas storlek, att det skapas en alltför smal och liten korridor som inte kommer kunna hantera allt trafikflöde på ett acceptabelt sätt och vilket kommer att öka belastningen mot deras fastighet för mycket.

P.S. och E.V. har åberopat bilder från Karlstads kommuns 3D-modell över området, en bild där de illustrerar den trånga korridor som de menar kommer uppstå mellan planområdet och deras fastighet, foton tagna från deras tomt samt en powerpointpresentation.

Karlstads kommun har begärt att överklagandet från M.N. ska avvisas och har motsatt sig övriga överklaganden. Kommunen har till stöd för sin inställning anfört i huvudsak följande.

M.N.s fastighet är belägen cirka 75 meter från planområdets östra gräns med två bostadsfastigheter däremellan. Kommunen har svårt att se att hans fastighet skulle påverkas till följd av mer gatuparkering som skulle leda till att dennes garageutfart blockeras. Det finns det varken krav eller möjlighet att lösa parkeringsbehovet slutgiltigt redan i planprocessen. Den slutgiltiga prövningen torde kunna göras först i samband med handläggning av ett bygglov. Det framgår också av planbeskrivningen att det i detta skede endast görs en uppskattning av behovet och att det slutligen prövas och beslutas i bygglovsskedet. Det kan vara så att han inte blev kallad till samrådsmöte. Kommunen anser dock inte att han behövde bli kallad då han inte ska anses vara sakägare. Om domstolen skulle anse att detta är en brist är det dock inte en sådan brist att detaljplanen behöver upphävas.

Vad gäller övriga överklaganden strider inte kommunens antagandebeslut mot någon rättsregel som ska medföra att beslutet upphävs. Ärendet har beretts i enlighet med gällande lag.

Vad gäller den felaktigt markerade tomtgränsen överensstämmer illustrationsplaner och arkitektskisser inte alltid med faktiska förhållanden, förutsättningar och eller

Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5801-24 Mark- och miljödomstolen 2026-02-20

slutresultat. Till skillnad från plankartan är de inte juridiskt bindande varför de inte kan tillmätas någon egentlig betydelse i detta sammanhang.

Angående den lydelse som omfattar balkonger som kragar ut över annans fastighet var detta endast avsett som en upplysning. Det finns inget i detaljplanen som möjliggör uppförandet av balkonger över annans fastighet.

Angående utfartsförbudet mot Rudsvägen och Nolbygatan har tanken inte varit att utfart ska ske på västra sidan av fastigheten, utan att där ska vara ett bilfritt stråk från Nolbygatan mot befintlig entré till handel. In- och utfart föreslås ske på östra sidan av planområdet, likt idag. En bestämmelse om utfartsförbud mot Nolbygatan samt Rudsvägen har lagts till plankartan. Området direkt öster om uppställt utfartsförbud mot Rudsvägen utgörs alltså i dag av bilfritt stråk mot befintlig entré till handel som angör Rudsvägen vid ett övergångsställe. Uppställt utfartsförbud mot Nolbygatan har en mycket begränsad utsträckning. Den större delen av planområdets södra gräns mot Nolbygatan omfattas inte av utfartsförbud. Kommunen anser att utfartsförbuden inte kommer att ha en sådan påverkan som görs gällande. Även om det skulle medföra viss ökad trafikering av Mölnbackagatan kan detta inte anses utgöra en betydande olägenhet.

När det kommer till byggnationen mot J.J. och S.M. tillåter planen en bebyggelsestruktur som är vanligt vid förtätning och som redan förekommer i närområdet. Kommunen bedömer att projektet kan fungera bra i sin omgivning då den södra byggrätten angränsar till ett fritt gaturum med liknande bebyggelse och den norra byggrätten med föreslagen höjd innebär en förtätning i en skala mellan befintliga flerbostadshus och villor.

Vad gäller insyn och skuggning mot villafastigheterna österut konstaterar kommunen att det kan vara nära omöjligt att helt undvika viss insyn och eller skuggning vid förtätning av stadsbebyggelse. I planarbetet har synpunkter kring insynen beaktats och flera åtgärder för att minska insynen har tagits med i detaljplanen: Inga balkonger får finnas mot öster, träd ska planteras för att minska

Sid 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5801-24 Mark- och miljödomstolen 2026-02-20

insyn, fyra våningar bedöms som en anpassad och måttfull skala i förhållande till närliggande bebyggelse. Vad gäller P.S. och E.V.s invändningar anser kommunen att det befintliga planket har effekt i och med den tilltänkta byggnadens placering är 18 meter från aktuell fastighet. Att det handlar om små träd håller kommunen inte med om. Vad gäller skuggningen är de klagandes påstående felaktigt. Av skuggsimulering framgår att stora delar av fastigheten redan i dag är i skugga under vissa delar av dagen. Jämfört med befintlig skuggning så förekommer de kanske tydligaste skillnaderna vid juni månad kl. 17 och mars/september månad kl. 17. Det är dock inte stora skillnader jämfört med redan befintlig skuggning, varken i tid eller omfattning på fastigheten. Skuggningen är inte så pass omfattande som de klagande gör gällande. Även om det förekommer en viss skillnad jämfört med befintliga förhållanden kan inte den skillnaden ses som en betydande olägenhet.

När det kommer till pelarkonstruktionen ställer planen inte upp ett krav att det ska finnas en pelarkonstruktion och byggnadshöjden påverkas inte av huruvida det finns en pelarkonstruktion i markplan eller inte.

Angående området för lastning tillåts markparkering där redan idag. Belastningen på ytan bedöms inte öka nämnvärt från idag.

Mark- och miljödomstolen har hållit sammanträde i målet.

DOMSKÄL

Ändringar har företagits i plan- och bygglagen (2010:900) med giltighet fr.o.m. den 1 december 2025. Det i målet aktuella planärendet inleddes i tiden dessförinnan.

Sid 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5801-24 Mark- och miljödomstolen 2026-02-20

Enligt övergångsbestämmelserna till lagändringen ska därmed äldre bestämmelser fortsatt tillämpas i målet.

Allmänna utgångspunkter

Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten (1 kap. 2 § plan- och bygglagen [2010:900] [PBL]). Det är alltså kommunen som, inom vida ramar, avgör hur bebyggelsemiljön ska utformas i kommunen. Den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna (se 13 kap. 17 § PBL). Om myndigheten vid prövningen finner att beslutet strider mot en rättsregel ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet. Delvis upphävande eller ändringar av beslutet får endast göras om kommunen har medgett det eller om det är fråga om ändringar av ringa betydelse. Domstolens prövning stannar i många fall vid en bedömning av om ett beslut att anta eller ändra en detaljplan ligger inom ramen för det handlingsutrymme som reglerna i PBL ger kommunen.

Vid planläggning ska både enskilda och allmänna intressen beaktas (2 kap. 1 § PBL). Vid en överprövning av kommunens beslut att anta en detaljplan bör beslutet upphävas endast om kommunen i sin bedömning har gjort en felaktig avvägning mellan motstående enskilda intressen eller motstående enskilda och allmänna intressen, eller i de fall då kommunen har förfarit felaktigt vid handläggningen av planärendet. Prövningen i ett ärende avseende en överklagad detaljplan avser därför i allt väsentligt frågor som är av betydelse för de klagande i deras egenskap av sakägare eller boende, dvs. frågor som rör de klagandes enskilda intressen (MÖD 2013:44).

Planläggning av markområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på omgivningen som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt (2 kap. 9 § PBL).

Sid 10 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5801-24 Mark- och miljödomstolen 2026-02-20

Klagorätt

En förutsättning för rätten att överklaga ett beslut om att anta en detaljplan är att beslutet angår klaganden, och att det har gått honom eller henne emot (13 kap. 8 § PBL, och 42 § förvaltningslagen [2017:900]).

Beslut om antagande av detaljplan anses angå ägare eller innehavare av särskild rätt till de fastigheter som ligger inom planområdet eller som gränsar direkt till detta, s.k. rågrannar. Även fastighetsägare vars fastighet skiljs från planområde endast genom en väg anses ha rätt att överklaga beslut om antagande av detaljplan. Därutöver anses beslutet angå ägare till fastigheter i nära grannskap, om de är särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av den aktuella åtgärden, natur- eller trafikförhållandena på platsen m.m. Avgörande för rätten att överklaga är den effekt som beslutet har för klaganden. Bedömningen ska göras med viss restriktivitet.

M.N.s fastighet ligger cirka 70 meter bort från planområdet och åtskiljs av två fastigheter och en väg. Frågan är därför om M.N. ändå kan anses var särskilt berörd av planen. M.N. har hävdat att han har klagorätt eftersom planen kommer att påverka trafikförhållandena vid hans fastighet. Det har dock enligt mark- och miljödomstolen inte framkommit att detaljplanen skulle innebära någon sådan förändring av områdets trafikförhållanden till den grad att M.N. personligen kan anses berörd. Inte hellre i övrigt har det framkommit några omständigheter som skulle innebära att han är särskilt berörd.

M.N.s överklagande ska därför avvisas.

Invändning om formellt fel i planprocessen

Under samrådsskedet har Bostadsrättsföreningen Affärsmannen ställt frågor angående en passage för fotgängare, vilket enligt planförslaget i dess dåvarande utformning möjliggjordes via en planbestämmelse benämnd som F2. Frågorna

Sid 11 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5801-24 Mark- och miljödomstolen 2026-02-20

gällde allmän trygghet och praktiska detaljer som snöröjning. Kommunen bemötte dessa frågor i en samrådsredogörelse, men utan att föreslå någon ändring av planbestämmelsen. I granskningsskedet hade den aktuella planbestämmelsen F dock tagits bort från förslaget till plankarta, och ersatts av ett mindre brett område med prickmark. Föreningen har haft möjlighet att yttra sig över detta under granskningstiden. Ändringen utgör inte något sådant fel i planprocessen som kan medföra att antagandebeslutet ska upphävas.

Illustrationsmaterialet

A och M.B. samt föreningen har anfört att planbeskrivningens illustrations-material är otydlig och missvisande. De har särskilt lyft en illustration som de anser visar en felaktig gränsmarkering.

Den ifrågasatta illustrationen visar ett exempel på hur de tillkommande byggnadsvolymerna kan komma att gestaltas i förhållande till omgivande bebyggelse. Det finns annat material i planbeskrivningen som tydligare utvisar var inom planområdet byggnation kan komma att ske, bl.a. en översiktsbild på sid. 7 och även illustrationer på sid. 7 – 8 som visar den fulla byggrätten med tydligt markerade avstånd till fastighetsgränser.

Domstolen anser att planhandlingarna innehåller det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen och att dessa inte är vilseledande. De ifrågasatta uppgifterna om markens användning vid parkering och fastighetsgräns ska hämtas ur plankartan. Det saknas därför skäl att upphäva planen som en följd av bristande illustrationsmaterial.

Balkongerna

A och M.B. samt Bostadsrättsföreningen Affärsmannen har anfört att detaljplanen innehåller bestämmelser som tillåter att balkonger byggs ut över föreningens fastighet vilket innebär en framtida risk för skador på bilar stående på föreningens parkering. En detaljplan kan dock inte reglera användning utanför planområdet. Mark- och miljödomstolen kan vidare konstatera, vilket kommunen

Sid 12 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5801-24 Mark- och miljödomstolen 2026-02-20

påpekat i sitt yttrande, att detaljplanen inte innehåller någon bestämmelse som möjliggör uppförande av balkonger över annans fastighet.

Gångväg och markanspråk

Bostadsrättsföreningen Affärsmannen har invänt att den nya planen kommer att öka trafiken genom området och att gående kommer ta väg genom föreningens parkering i stället för på gångvägen. Föreningen har vidare anfört att den tilltänkta gångvägen kan komma att behöva ta föreningens mark i anspråk för att inte bli för smal.

Som nämnts ovan finns det i detaljplanen ett område med prickmark som medger passage utan att föreningens mark behöver nyttjas. Vidare framgår av handlingarna, planbeskrivningen sid. 4-6, de avvägningar som gjorts för hur allmänheten ska ta sig till platsen, med exempelvis entrétorg för gång- och cykeltrafikanter mot Rudsvägen. Sammantaget anser mark- och miljödomstolen att frågan hanterats på ett godtagbart sätt i planen. Planen medför inte rätt för annan att ianspråkta mark inom föreningens fastighet.

Skuggning och insyn

J.J. och S.M. har anfört att bebyggelsen kommer att oacceptabel innebära skuggning och insyn för deras bostäder. Även P.S. och E.V. har anfört detta.

En kommun har, som ovan nämnt under rubriken Allmänna utgångspunkter, genom det så kallade planmonopolet (1 kap. 2 § PBL) vida ramar möjligheten att avgöra hur bebyggelsemiljön ska utformas i kommunen. När en kommun har som avsikt att förtäta en stadsmiljö uppstår i regel olägenheter. Det mark- och miljödomstolen har att ta ställning till är om dessa olägenheter är så betydande att de enskilda intressena får anses gå före de allmänna. Vid bedömningen av vad som i det enskilda fallet är att betrakta som en betydande olägenhet i enlighet med 2 kap. 9 § PBL måste områdets karaktär och förhållandena på orten beaktas. Med detta menas att

Sid 13 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5801-24 Mark- och miljödomstolen 2026-02-20

toleransnivån måste vara något högre i vissa fall (se prop. 1985/86:1 s. 484). Av praxis framgår att förtätning av centrala delar av tätorter är något som boende har att förvänta sig (se MÖD 2017:54, se även Mark- och miljööverdomstolens dom den 18 februari 2019 i mål nr P 2029-18, jfr. även dock MÖD 2022:3).

Syftet med detaljplanen är att förtäta ett centralt läge i Karlstads kommun vilket utpekats i Karlstads kommuns översiktsplan som ett område som ska förtätas. De närboende kan därmed få acceptera högre grad av olägenheter än som varit fallet i ett annat område.

Av planbeskrivningen med tillhörande underlag såsom skuggsimuleringar framgår att J.J. och S.M.s fastighet sommartid kommer att drabbas av måttlig skuggning under eftermiddagen och under vår/höst från tidig till sen eftermiddag, med viss återstående kvällssol. Deras bostäder riskerar drabbas av viss insyn med anledning av den planerade bebyggelsen. P.S. och E.V. kommer att drabbas av skuggning och riskerar även mer insyn, särskilt under vinterhalvåret när träden är avlövade. Både skuggning och insyn kommer att innebära olägenheter och skillnaden mellan påverkan från dagens obebyggda tomt i väster och den byggnad som planen medger kommer att vara betydande. Frågan för domstolen är om planen kommer att medföra en betydande olägenhet i plan- och bygglagens mening avseende insyn och skuggning, som kan fastställas med den omfattande praxis som utarbetats genom många liknande avgöranden. För att minska risken för insyn upptar planen bestämmelser som förhindrar balkonger österut, bestämmelser om plank och spaljé i det fall en del av taket används som bostadsgård, och krav om plantering av tre träd med ett minsta stamomfång om 20 cm.

Sammantaget anser domstolen inte att planen kommer medföra betydande olägenheter, i lagens mening, för J.J., S.M., P.S. och E.V.. Det finns därmed inte skäl att på sådan grund upphäva planbeslutet.

Sid 14 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5801-24 Mark- och miljödomstolen 2026-02-20

Trafik och lastning

Bostadsrättsföreningen Affärsmannen har anfört att den framtida trafiken på Mölnbackagatan med anledning av detaljplanen kommer att innebära olägenheter för deras medlemmar. P.S. och E.V. har anfört att området för lastning, N4 i plankartan, tillsammans med de nya byggnadernas storlek, skapar en alltför smal och liten korridor som inte kommer kunna hantera allt trafikflöde på ett acceptabelt sätt och vilket kommer att öka belastningen mot deras fastighet för mycket.

Vad gäller trafiken på Mölnbackagatan har det i målet inte framkommit att detaljplanen kommer att innebära en sådan ökning. Som kommunen förtydligat i sitt yttrande innebär in- och utfartsförbuden inte en påverkan eftersom det ska vara ett bilfritt stråk från Nolbygatan mot befintlig entré till handel. Generellt förväntas detaljplanen medföra 110 fler trafikrörelser med bil per dag, från 600 till 710, vilket fördelas mellan Nolbygatan och Ransätersgatan, se bl.a. planbeskrivningen sid. 30, vilket enligt mark- och av miljödomstolens mening inte kan anses medföra en betydande olägenhet för de boende.

Angående lastningszonen framgår av planbeskrivningen att detta inte är en ny lastzon, utan bestämmelsen finns till för att säkerställa redan befintlig lastzon, se planbeskrivningen sid. 11 och 20. Att inrätta en lastzon i detaljplanen i samband med detaljhandeln får anses vara inom kommunens handlingsutrymme.

Alternativ utfart

Bostadsrättsföreningen Affärsmannen har anfört att det under byggtiden måste finnas en alternativ utfart för de medlemmar som hyr garage och/eller p-platser söder/öster om föreningens bostäders huskroppar och att det alternativ som lyfts fram av exploatören inte är möjligt.

Sid 15 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5801-24 Mark- och miljödomstolen 2026-02-20

Frågor som avser olägenheter med anledning av planens genomförande utgör inte en fråga för detaljplaneprocessen, och kan inte medföra att antagandebeslutet ska upphävas.

Sammanfattning

På de skäl som anförts ovan ska M.N. anses sakna klagorätt, varför hans överklagande ska avvisas. I övrigt har det inte framkommit att det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på som skulle medföra att beslutet ska upphävas, varför övriga överklaganden ska avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 13 mars 2026.

I domstolens avgörande har chefsrådmannen Kristian Andersson, ordförande, och tekniska rådet Gunnar Åkerlund deltagit. Föredragande har varit beredningsjuristen Erik Mörkås.