P 6605-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställer Mark- och miljööverdomstolen Kommunfullmäktige i Värmdö kommuns beslut den 2 oktober 2024, § 240, dnr 2018KS/0372, att anta detaljplan för PFO B5 Norra Älvsala 2 med följande ändringar: - planbestämmelsen b ska endast ha följande lydelse: Ny-, till, eller ombyggnation ska utformas och utföras så att den inte skadas vid naturligt översvämmande vatten upp till nivån +16,8 m (RH2000), inte minskar översvämningsområdets volym och inte blockerar flödesvägar, - en ny planbestämmelse b införs med följande lydelse: Ny-, till eller ombyggnation ska utformas och utföras så att den inte skadas vid naturligt översvämmande vatten upp till nivån +10,0 m (RH2000), inte minskar översvämningsområdets volym och inte blockerar flödesvägar, - avseende fastigheten X utgår planbestämmelsen b och ersätts med den nya planbestämmelsen b - avseende fastigheten X utgår de två planbestämmelserna b och b och ersätts med planbestämmelsen b som anger en gemensam nivå enligt följande: Ny-, till, eller ombyggnation ska utformas och utföras så att den inte skadas vid naturligt översvämmande vatten upp till nivån +5,8 m (RH2000), inte minskar översvämningsområdets volym och inte blockerar flödesvägar.

SVEA HOVRÄTT DOM P 6605-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

M N har yrkat i första hand att detaljplanen ändras i enlighet med de medgivanden som kommunen gjort i Mark- och miljööverdomstolen och i andra hand att detaljplanen upphävs.

Värmdö kommun (kommunen) har motsatt sig att detaljplanen upphävs och yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa beslutet att anta detaljplanen med följande medgivanden av ändringar. När det gäller de två bestämmelserna b med olika lydelser, ska den ena i stället ha beteckningen b och denna ska gälla på fastigheten X. De två bestämmelserna b och b om lägsta grundläggningsnivå på fastigheten X ska ersättas med bestämmelsen b .

R W, A-C H, P H, P A, I H, P L, C A, C T, T A C, J W, S W, Älvsala Nya Tomtägareförening, H C, D C och Älvsala Vägförening har motsatt sig att detaljplanen upphävs.

Skanova AB har inte avgett någon inställning men anfört att bolaget har ett påtagligt intresse av detaljplanen på så sätt att eventuella ändringar av detaljplanen inte ska påverka bolagets befintliga anläggningar inom detaljplaneområdet.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

M N har anfört i huvudsak följande.

Under planprocessen har kommunen ersatt en bestämmelse om prickmark på bland annat hans fastighet med bestämmelser om höjdbegränsning vid bebyggelse. Det innebär att nederdelen av hans fastighet nu är uppdelad i två olika höjdbegränsningar och är omöjlig att bebygga. Det vore mer naturligt att i stället göra denna uppdelning

SVEA HOVRÄTT DOM P 6605-25

mellan hans fastighet och grannfastigheten. Höjdbegränsningarna kan heller inte motiveras med risken för översvämning.

Planbestämmelsen b , som gäller för en annan del av hans fastighet, finns angiven med två olika lydelser på planhandlingen, den ena innebär en höjdbegränsning om +10 meter och den andra +16,8 meter. Det är rimligt att det är bestämmelsen som anger +10 meter som ska gälla för hans fastighet.

Förändringarna är väsentliga och har inte meddelats honom eller de övriga fastighetsägare som är berörda innan antagandet av detaljplanen. En korrekt granskning enligt 5 kap. 25 § plan- och bygglagen (2010:900) har därmed inte skett. Med de ändringar av detaljplanen som kommunen nu medgett, har de felaktigheter han gör gällande emellertid justerats och planen skulle därmed inte behöva upphävas.

Kommunen har anfört i huvudsak följande.

Inför antagandet av detaljplanen den 3 september 2024 gjordes mindre redaktionella justeringar för att hantera översvämningsrisken. Områden som tidigare försetts med prickmark omfattas i stället av en planbestämmelse om lägsta grundläggningsnivå för att säkerställa att byggnader inte skadas vid naturliga översvämningar. Ändringen bedöms inte vara av väsentlig karaktär, då den snarare stärker fastighetsägarnas möjligheter att bebygga marken utan att öka risken för olägenheter i omgivningen. För fastigheten X har det därutöver gjorts en justering av översvämningsområden bakom huvudbyggnaden.

M N:s yrkande om ändring gällande planbestämmelsen b medges. Det är fråga om ett tekniskt fel som uppkommit vid konverteringen av plankartan från det digitala ritprogrammet till PDF-format och ändringen är av redaktionell karaktär.

Planbestämmelsen som lyder ”Ny-, till eller ombyggnation ska utformas och utföras så att den inte skadas vid naturligt översvämmande vatten upp till nivån +10,0 m (RH2000), inte minskar översvämningsområdets volym och inte blockerar flödesvägar” ska rätteligen ha beteckningen b . Bestämmelsen med lydelsen ”Ny-, till,

SVEA HOVRÄTT DOM P 6605-25

eller ombyggnation ska utformas och utföras så att den inte skadas vid naturligt översvämmande vatten upp till nivån +16,8m (RH2000), inte minskar översvämningsområdets volym och inte blockerar flödesvägar” ska ha beteckning b . Den korrekta beteckningen ska för M N:s del vara b . Den medgivna ändringen påverkar inte planens konkreta innehåll och innebär att planhandlingarna återställs till sitt avsedda innehåll.

Det medges också att regleringen av lägsta grundläggningsnivå inom översvämningsområdet i fastighetens västra del justeras från den nuvarande indelningen i två nivåer till en gemensam nivå, för att förenkla nybyggnation för fastighetsägaren. Inom detaljplanen behöver kommunen säkerställa att en ny byggnad inte riskerar att skadas vid ett framtida 100-årsregn. För att uppfylla detta krav bör den lägsta grundläggningsnivån fastställas utifrån den högsta maximala vattennivån inom det område där en ny byggnad kan komma att placeras. Den maximala vattennivån inom fastighetens översvämningsområde varierar mellan +5,4 meter i söder och +5,8 meter i norr. Lägsta grundläggningsnivå bör därför vara +5,8 meter. Denna nivå tar höjd för att en ny byggnad kan komma att placeras i den norra delen av översvämningsområdet, där den högsta maximala vattennivån kan uppstå och innebär att ett fullgott skyfallsskydd säkerställs.

R W, A-C H, P H, P A, I H, P L, C A, C T, T A C, J W, S W, Älvsala Nya Tomtägareförening, H C, D C och Älvsala Vägförening har sammanfattningsvis anfört att ett upphävande av detaljplanen skulle innebära betydande negativa konsekvenser för dem.

Skanova AB har sammanfattningsvis anfört att bolaget har anläggningar inom området för detaljplanen och fastigheten X. Bolaget önskar att så långt som möjligt behålla teleanläggningarna i nuvarande läge för att undvika sådana olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med en flytt.

SVEA HOVRÄTT DOM P 6605-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta en detaljplan ska enligt 13 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna. Enligt huvudregeln i bestämmelsens andra stycke ska beslutet, om det strider mot någon rättsregel, upphävas i sin helhet och annars fastställas i sin helhet. Beslutet ska inte upphävas om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. Om kommunen har medgett det, får dock beslutet upphävas i en viss del eller ändras på annat sätt. Ändringar som är av ringa betydelse får göras utan kommunens medgivande.

Kommunen har i Mark- och miljööverdomstolen medgett de ändringar som nu ska prövas. Kommunen har avseende bestämmelserna b och b uppgett att det rör sig om ett redaktionellt fel. Kommunen har också förklarat vilken lydelse som varit den avsedda. För klagandens fastighet X har kommunen föreslagit att den nya bestämmelsen b ska gälla. Ändringen är i enlighet med klagandens yrkande i första hand och ingen fastighetsägare inom planområdet har invänt mot ändringen. Markoch miljööverdomstolens bedömer i denna del, i likhet med kommunen, att det i det närmaste är fråga om ett sådant rent förbiseende eller skrivfel som enligt förarbetena är möjligt att rätta även utan kommunens medgivande (se prop. 1985/86:1 s. 827).

Kommunen har vidare medgett att regleringen av lägsta grundläggningsnivå inom översvämningsområdet på västra delen av klagandens fastighet X justeras så att den nuvarande indelningen i två nivåer ersätts med en gemensam nivå enligt bestämmelsen b . Mark- och miljööverdomstolen gör i denna del följande bedömning. Av förarbetena framgår att även om kommunens medgivande finns, är en ändring inte möjlig i det här skedet om förhållandena är sådana att en ny utställning behövs. I en sådan situation bör ärendet återlämnas till kommunen. (Se prop. 1985/86:1 s. 827.) Kravet på utställning motsvaras numera av regleringen i 5 kap. 25 § PBL. Av den bestämmelsen följer att om kommunen efter granskningstiden ändrar sitt förslag väsentligt, krävs en ny granskning. Det saknas uttalanden i förarbetena om vad som kan utgöra en väsentlig ändring. Med hänsyn till syftet med granskning bör det dock i

SVEA HOVRÄTT DOM P 6605-25

kravet på väsentlighet kunna anses ligga att det ska vara fråga om ändringar som påverkar miljön inom planområdet eller en del av detta och som är av intresse för allmänheten eller har påtaglig betydelse för sakägare och andra inom det område som berörs av ändringen (se JUNO, Norstedts kommentar till 5 kap. 25 § PBL, 2026-09-18). I det här fallet berör ändringen i första hand M N:s fastighet och innebär för hans del en förbättring av möjligheterna till nybyggnation. Kommunen har angett att den föreslagna nivån säkerställer ett fullgott skyfallsskydd. Ingen av de sakägare som i övrigt skulle kunna vara berörda av den ändrade regleringen har haft någon invändning. Det är mot denna bakgrund inte fråga om en väsentlig ändring och inte en sådan situation att konsekvenserna av att tillåta ändringarna är så svåra att överblicka utifrån allmänna och enskilda intressen att en ny granskning skulle behövas. (Jfr rättsfallet MÖD 2022:9.)

Detaljplanen för PFO B5 Norra Älvsala 2 i Värmdö kommun ändras därmed genom att de justeringar och tillägg av planbestämmelserna som framgår av domslutet införs på plankartan. Vid denna bedömning saknas i det här fallet skäl att pröva M N:s invändning i andra hand om bristande granskning och detaljplanen ska således ändras på det sätt som framgår av domslutet.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Liselotte Rågmark, tekniska rådet Inger Holmqvist, hovrättsrådet Elisabeth Hartley, referent, och tf. hovrättsassessorn Kine Karlstedt Ek.

Föredragande har varit Julia Nyberg.

Bilaga A

Sid 1 (6) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 9572-24 Mark- och miljödomstolen meddelad i Nacka

PARTER

Klagande M N

Motpart Värmdö kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Värmdö kommuns beslut 2024-10-02 i ärende nr 2018KS/0372, se bilaga 1

SAKEN Detaljplan för Norra Älvsala 2

DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 9572-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Kommunfullmäktige i Värmdö kommun (kommunen) beslutade den 2 oktober 2024 att anta en ny detaljplan för PFO B5 Norra Älvsala 2 i Värmdö kommun.

Norra Älvsala 2 ingår i ett prioriterat förändringsområde (PFO) som ska planläggas för att möjliggöra boende året runt. Syftet med planarbetet i de prioriterade förändringsområdena är att ange riktlinjer för hur och i vilken form en fortsatt utbyggnad av områdena ska ske samtidigt som man underlättar för utbyggnaden av kommunala vatten- och avloppsledningar.

Detaljplanens huvudsyfte är enligt planbeskrivningen att möjliggöra ett permanentboende genom att byggrätterna ses över på befintliga fastigheter. Planen syftar samtidigt till att bevara den befintliga karaktären med stora tomter och bostadshus som är väl inpassade i den naturligt kuperade terrängen. Den ska även bibehålla grönstrukturer i området och bevara kultur- och naturvärden. Vidare ska de i detaljplanen planlagda vägområdena vara tillräckligt stora för de servicefordon som behöver trafikera ett utbyggt område. Parallellt med planarbetet utförs även planeringen för utbyggnad av kommunalt vatten- och avloppsnät i området

Länsstyrelsen har beslutat att inte överpröva detaljplanen.

M N har nu överklagat nämndens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M. M N har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva nämndens beslut.

Till stöd för sin talan har han anfört i huvudsak följande. En egen modellering har tagits fram, vilken skiljer sig från kommunens med flera decimeter i höjd på översvämningen trots att hänsyn inte tagits till befintligt dagvattensystem. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps riktlinjer har inte följts vad gäller åtgärder vid låga vattennivåer och med nästan obefintliga flöden. Enklare åtgärder

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 9572-24 Mark- och miljödomstolen

kan göras för att slippa riskera byggnader. Införandet av indelning i nivåer på fastigheten X är inte genomtänkt och föreslagen höjd om 1,3 meter är orimlig. En höjdbegränsning i två nivåer gör byggnation mycket svårt på fastigheten eftersom det inte går att placera en byggnad mellan höjderna. Införandet av höjdbegränsningar borde göras utifrån befintliga höjder på marken alternativt att fastigheterna bör undersökas ytterligare. Införandet av höjdbegränsning på X mot Ormbunksvägen blir felaktig enligt höjdkurvor och egen framtagen utredning gällande vattennivåer. Införandet av höjdbegränsning på X mot baksidan av fastigheten har skett utan att fastighetsägare har kunnat granska eller bemöta begränsningen. Det finns egen dagvattenhantering som kommunen inte har frågat om, utan endast infört en höjdbegränsning. Fastighetsägaren har alltså inte fått chansen att göra en korrekt granskning av planförslaget i denna del och detta bör tas bort från detaljplanen. Trots att kommunen har tagit fram en skyfallsmodellering som inte är tillräcklig för att genomföra detaljprojektering har kommunen ändå i detalj projekterat höjder på fastigheten X utan tillräckliga underlag. Bevarande av flödesvägar kommer ske naturligt i och med begränsningen från att bebygga närmare än sex meter från vägen till fastigheten.

Till överklagandet har han bifogat en skyfallsutredning och skärmklipp.

DOMSKÄL Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten, 1 kap. 2 § plan- och bygglagen (PBL). Det är alltså kommunen som, inom vida ramar, avgör hur bebyggelsemiljön ska utformas i kommunen.

Den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna (se 13 kap. 17 § första stycket PBL). Om domstolen vid prövningen finner att beslutet strider mot en rättsregel ska beslutet upphävas i sin helhet. I annat fall ska beslutet i stället fastställas i sin helhet. Domstolen kan

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 9572-24 Mark- och miljödomstolen

normalt endast ändra beslutet delvis om kommunen har medgett det eller om det är fråga om ändringar av ringa betydelse (se 13 kap. 17 § andra stycket PBL).

Domstolens prövning stannar i många fall vid en bedömning av om beslutet att anta en detaljplan ligger inom ramen för det handlingsutrymme som reglerna i plan- och bygglagen ger kommunen. De avvägningar som kommunen har gjort mellan olika samhällsintressen blir, om kommunen har hållit sig inom sitt handlingsutrymme, inte föremål för överprövning (se Mark- och miljööverdomstolens avgöranden MÖD 2013:47 och MÖD 2014:12). Hänsyn ska tas till både allmänna och enskilda intressen (se 2 kap. 1 § PBL). Vid en avvägning mellan dessa intressen ska skälig hänsyn tas till bl.a. befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande (se 4 kap. 36 § PBL).

Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. människors hälsa och säkerhet, möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp och avfallshantering, möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar och risken för olyckor, översvämning och erosion (se 2 kap. 5 § PBL). Planläggning samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på omgivningen som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt (2 kap. 9 § PBL). Det är i första hand länsstyrelsen som bevakar att en bebyggelse inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet, eller risken för olyckor, översvämning eller erosion (se 5 kap. 14 § och 11 kap. 10 § PBL).

Vid planläggning ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan (2 kap. 6 § PBL).

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 9572-24 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen ska som regional planmyndighet överpröva kommunens beslut att anta en detaljplan om beslutet kan antas innebära bl.a. att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses, en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs eller en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion (se 11 kap. 10 § PBL). Ofta saknas det skäl för överprövande myndigheter att frångå länsstyrelsens bedömning i frågor som länsstyrelsen ska bevaka som regional planmyndighet (se t.ex. MÖD 2016:13). Det finns dock inget som hindrar att den överprövande myndigheten gör en annan bedömning, t.ex. om underlaget är bristfälligt (jfr MÖD 2014:12).

Mark- och miljödomstolens bedömning Som framgått är domstolens överprövning av en antagen detaljplan i viss mån begränsad. Det som domstolen ska pröva är om det har funnits rättsliga förutsättningar för kommunen att anta den aktuella detaljplanen med den markanvändning och de planbestämmelser som har föreskrivits. Det ligger inte inom prövningsramen att överväga alternativa förslag och utformningar som kunde ha hanterats i planprocessen men som inte har gjort det. Vad som har anförts om att enklare åtgärder hade kunnat göras eller att genomföra höjdbegränsningar utifrån befintliga höjder föranleder alltså inte domstolen att upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen.

Domstolen har vid genomgång av planhandlingarna inte kunnat hitta något formellt fel i samrådsförfarandet eller vid planprocessen i övrigt. Domstolen bedömer också att de utredningar och konsekvensbeskrivningar som redogör för detaljplanens påverkan på bl.a. den aktuella fastigheten och som har legat till grund för antagandebeslutet har varit tillräckliga och ändamålsenliga. Detta innefattar bland annat utredningarna angående dagvattenhantering och översvämningsrisk. Det saknas skäl att ifrågasätta den av kommunen valda lösningen för att begränsa nivåerna på del av fastigheten som en åtgärd för att hantera översvämningsrisken. Det saknas således skäl att upphäva planen på denna grund.

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 9572-24 Mark- och miljödomstolen

Vad gäller frågan om dagvattenhantering och översvämningsrisk kan noteras att länsstyrelsen under samrådet framförde synpunkter i dessa avseenden. Sedan planhandlingarna kompletterats har länsstyrelsen under granskningen inte haft ytterligare synpunkter. Länsstyrelsen har inte heller valt att överpröva beslutet att anta detaljplanen. Med hänsyn till det saknas det skäl att upphäva planen på grund av risken för översvämning.

Sammanfattningsvis bedömer mark- och miljödomstolen att kommunen har handlagt planärendet på ett formellt riktigt sätt och hållit sig inom det handlingsutrymme som kommunen har vid planläggning. Det som har anförts av M N, bland annat om begränsningar av mark på fastigheten, utgör vid en avvägning mellan deras enskilda intressen och de intressen som planen syftar till att tillgodose, inte skäl för att upphäva kommunens beslut. Det har inte heller i övrigt framkommit någon omständighet som utgör skäl för att upphäva planen. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 6 maj 2025.

Åsa Marklund Andersson Basmal Pethrosson I domstolens avgörande har chefsrådmannen Åsa Marklund Andersson, ordförande, och tekniska rådet Basmal Pethrosson, deltagit. Föredragande har varit Altay Hakyemez.