Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd (ESVFA 2022:3) om anslag och inkomsttitlar

Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till anslagsförordningen (2011:223).

Vid beräkning av det tilldelade anslaget för året ska myndigheten beakta förändringar i dispositionsrätten under året, till exempel tilläggsanslag, indragningar av årets tilldelade medel och omdispositioner.

För andra anslag än anslag för förvaltningsutgifter får en myndighet disponera ett anslagssparande endast om regeringen särskilt har angivit det i regleringsbrevet för det aktuella året.

Ett anslag som inte längre är uppfört på statens budget benämns äldre anslag.

I de fall det finns en utnyttjad anslagskredit på ett äldre anslag ska myndigheten informera regeringen om detta.

En myndighet ska löpande under budgetåret följa upp och göra prognoser för anslagsutnyttjandet. Uppföljning och prognoser ska göras för samtliga anslag som en myndighet disponerar.

Myndigheten ska kort ange orsakerna till ett befarat överskridande när den informerar regeringen enligt 9 § anslagsförordningen (2011:223).

Om regeringen inte har beslutat annat, ska en myndighets samtliga utgifter för verksamheten, inklusive utgifter för hantering av utbetalning av transfereringar, belasta myndighetens anslag för förvaltning.

Redovisningen mot ett anslag, en anslagspost eller en delpost ska ske i enlighet med indelningen i regleringsbrevet eller annat regeringsbeslut.

En myndighet får betala ut bidrag från ett anslag endast om det är förenligt med anslagets ändamål och de villkor som gäller för anslaget enligt 10 § anslagsförordningen (2011:223).

Myndigheten ska säkerställa att den årliga belastningen på anslaget och därmed utfallet på statens budget inte är missvisande.

Myndigheten ska upplysa mottagaren om de villkor som gäller för bidraget och bestämma en lämplig utbetalningsplan.

Ett bidrag som betalas ut av en myndighet från ett icke räntebelagt betalningsflöde ska normalt tas in i ett icke räntebelagt betalningsflöde hos den mottagande myndigheten. Om bidraget även finansierar förvaltningsutgifter hos den mottagande myndigheten ska korrigering mellan betalningsflödena normalt göras i efterhand.

Om det är känt på förhand hur bidraget ska användas får beloppet istället fördelas mellan betalningsflödena då bidraget erhålls.

Om hela beloppet ska användas i den egna verksamheten eller om endast en ringa del avser transferering får räntekontot användas.

Med utgifter avses i detta sammanhang de transaktioner och händelser som finansieras från anslag på statens budget. Med kapitaltransaktioner avses i de följande sådana utgifter som inte påverkar kostnader eller intäkter när den ekonomiska händelsen inträffar.

Justering av anslagsutfall till följd av byte av redovisningsprincip eller rättelse av fel enligt 2 kap. 17–18 §§ Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd (ESVFA 2022:1) om årsredovisning och budgetunderlag ska redovisas mot anslaget det budgetår då justeringen redovisas i bokföringen.

Med betalning avses utöver kontanta medel även andra förmögenhetsöverföringar, till exempel reverser och överföring av tillgångar.

Med förvaltningsutgifter avses i huvudsak sådana utgifter som i myndighetens resultaträkning redovisas under rubriken Verksamhetens kostnader.

Med övriga utgifter avses utgifter som inte är transfereringar, förvaltningsutgifter eller utgifter för anskaffning av tillgångar. Det är huvudsakligen fråga om kapitaltransaktioner.

Kapitaltransaktioner, såsom utlåning samt kapitalinsatser i och kapitaltillskott till juridiska personer m.m., ska redovisas mot anslag det budgetår då betalning sker. I fråga om kapitaltransaktioner anses således utgiften uppkomma det år då betalningen sker. I de fall det finns en skyldighet att betala ut medel, men någon betalning inte skett, ska dock redovisning mot anslag göras det budgetår då betalningsskyldigheten föreligger.

Med utgifter för avhjälpande av miljöskador på mark, vattenområde eller grundvatten avses utredning, efterbehandling och andra åtgärder för att avhjälpa en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt miljöbalken. Utgifter för återställande, nedmontering och bortforsling av anläggningstillgångar räknas inte som avhjälpande av miljöskador.

Med utgifter för anskaffning av tillgångar avses

anläggningstillgångar som vid anskaffningen ska finansieras med anslag enligt 2 kap. 6 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210), eller

tillgångar som enligt anslagsvillkor eller annat regeringsbeslut vid anskaffningen ska finansieras med anslag.

Med anskaffningsvärde avses det värde som en pågående anskaffning eller färdigställd tillgång har tagits upp till i balansräkningen. Om en tillgång uppförs under flera år ska redovisning mot anslag göras med ett belopp motsvarande bruttoökningen av anskaffningsvärdet under året. Framtida utgifter för nedmontering och bortforsling av anläggningstillgångar enligt 5 kap. 14 § Ekonomistyrningsverkets föreskrifter (ESVFA 2022:1) om årsredovisning och budgetunderlag med tillhörande allmänna råd, ska dock inte redovisas mot anslag när tillgången anskaffas utan först när utgiften faktiskt uppkommer.

Vid tillämpning av punkten 2 i övergångsbestämmelserna till anslagsförordningen (2011:223) gäller följande vid uttag av sparade semesterdagar för anställda som har semesterdagar sparade från tiden före den 1 januari 2009:

Redovisning mot anslag ska göras enligt övergångsbestämmelsen fram till dess att hela beloppet har avräknats ”Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag” under balansposten Avräkning med statsverket.

Redovisning mot anslag ska göras med ett belopp som motsvarar värdet av under året uttagna semesterdagar.

Vid beräkning av det belopp som ska redovisas mot anslag enligt första stycket får förenklade beräkningsmetoder användas, förutsatt att de tillämpas konsekvent.

Vid tillämpning av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2017:492) om ändring i anslagsförordningen (2011:223) ska värdeförändringar som avser avsättningar för framtida utgifter för avhjälpande av miljöskador inte redovisas mot anslag. Detta gäller även för de avsättningar som fram till och med 31 december 2017 har redovisats mot anslag på kostnadsmässig grund.

Med inkomster avses i detta sammanhang de transaktioner och händelser som redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Med kapitaltransaktioner avses i de följande de inkomster som inte påverkar kostnader eller intäkter när den ekonomiska händelsen inträffar.

Justering av utfall på inkomsttitel till följd av byte av redovisningsprincip eller rättelse av fel enligt 2 kap. 17–18 §§ Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd (ESVFA 2022:1) om årsredovisning och budgetunderlag ska redovisas mot inkomsttitel det budgetår då justeringen redovisas i bokföringen.

Med andra liknande ersättningar avses försäljningsinkomster, kostnadsersättningar och finansiella ersättningar som till sin karaktär liknar avgifter. Kapitaltransaktioner och andra liknande transaktioner ska däremot inte redovisas på intäktsmässig grund, till exempel inleverans av avkastningspliktigt kapital och pensionspremier. Inte heller räntor som löper på fordringar som rör bidragsmedel (transfereringar) och på skattefordringar ska redovisas intäktsmässigt, utan ska i förekommande fall redovisas kassamässigt mot inkomsttitel enligt samma princip som kapitalbeloppet.

Om en fordran för vilken intäkten redovisats intäktsmässigt mot inkomsttitel skrivs ned för befarade förluster, ska redovisningen mot inkomsttitel reduceras med motsvarande belopp.

Med bidrag från Europeiska unionen avses bidrag för ändamål vars utgifter finansieras genom anslag på statens budget och som redovisas på särskilda inkomsttitlar på statens budget.

Med återbetalning av lån likställs återbetalning av ränta som har påförts en lånefordran tidigare år (kapitaliserad ränta).

Med övriga inkomster avses sådana inkomster som inte regleras i 13 § 1–3 anslagsförordningen (2011:223), till exempel försäljningsinkomster vid avyttring av anläggningstillgångar.

Vid avyttring av anläggningstillgångar ska försäljningsinkomster redovisas mot inkomsttitel det budgetår då faktura ställs ut. Om fakturering inte sker ska redovisning mot inkomsttitel göras det budgetår då betalning mottas.

Med inkomster som till en obestämd del ska täcka utgifter avses inte bidrag eller inkomster enligt 13 och 16 §§ anslagsförordningen (2011:223).

Inkomster enligt 4 § avgiftsförordningen (1992:191) och ränteinkomster som har uppkommit i anslagsfinansierad verksamhet ska redovisas mot anslag.

Inkomster under anslag ska redovisas brutto endast i de fall regeringen har föreskrivit det. I annat fall utgör de redovisade inkomsterna mot anslag endast en återföring av tidigare redovisade utgifter.

Ett beställningsbemyndigande anger det högsta belopp som myndighetens samtliga ekonomiska åtaganden för ett visst ändamål får uppgå till vid budgetårets slut. Beställningsbemyndigandet anger även med ett slutår hur långa ekonomiska åtaganden som får göras med stöd av bemyndigandet.

Med ekonomiskt åtagande avses i detta sammanhang ett avtal eller en utfästelse som är bindande och som leder till framtida utgifter vilka ska finansieras med anslag. En utfästelse om ett bidrag är bindande om en handling blivit överlämnad till mottagaren eller om andra omständigheter visar att utfästelsen är avsedd att vara känd.

Ekonomiska åtaganden vid årets slut är:

Ekonomiska åtaganden vid årets början som har gjorts tidigare budgetår

+ Nya ekonomiska åtaganden som görs under året och som medför utgifter under ett följande budgetår

- Utgifter som redovisas mot anslag till följd av ekonomiska åtaganden från tidigare år

+/- Övriga förändringar av ekonomiska åtaganden från tidigare år.

Den myndighet som har ett beställningsbemyndigande ska säkerställa att samtliga ekonomiska åtaganden som görs med stöd av bemyndigandet kan rymmas inom bemyndigandet, även om myndigheten inte är den som gör åtagandena. (ESVFA 2024:2).

En myndighet får göra sådana ekonomiska åtaganden som avses i 17 § första stycket anslagsförordningen (2011:223) upp till 10 procent av tilldelat anslag utan ett beställningsbemyndigande (undantagsregel), förutsatt att inte riksdagen har beslutat om ett beställningsbemyndigande för anslaget. De totala ekonomiska åtagandena på samtliga anslagsposter och delposter under ett anslag på statens budget får dock uppgå till högst 10 miljoner kronor (begränsningsregel).

Med tilldelat anslag avses:

+ Årets tilldelning enligt regleringsbrev eller annat regeringsbeslut

+/- Omdisponeringar av anslagsbelopp

- Indragningar hänförbara till tilldelat anslag.

Om flera myndigheter tilldelas var sitt belopp av ett anslag ska myndighetens andel enligt begränsningsregeln beräknas med utgångspunkt i anvisat anslag på statens budget. Förändringar av tilldelade medel, omdisponeringar eller indragningar under året påverkar dock inte myndighetens andel enligt begränsningsregeln.

Om en myndighet har fått ett beställningsbemyndigande ska samtliga ekonomiska åtaganden för det avsedda ändamålet redovisas mot bemyndigandet. Undantagsregeln kan då inte tillämpas. (ESVFA 2024:2).

De ekonomiska åtaganden som en myndighet kan göra med stöd av det generella bemyndigandet i 17 § tredje stycket anslagsförordningen (2011:223) avser framtida förvaltningsutgifter med undantag för sådana utgifter för att förse myndigheter med lokaler, mark och anläggningar som regleras i förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning.

En myndighet får inte göra ekonomiska åtaganden som förutsätter ökad tilldelning av anslag. (ESVFA 2023:4).

De uppgifter som myndigheten redovisar om hur ett beställnings­bemyndigande utnyttjats ska vara verifierbara. Under året ska löpande noteringar föras om de ekonomiska åtaganden myndigheten gör med stöd av ett beställningsbemyndigande.

Den myndighet som har ett beställningsbemyndigande ska även redovisa ekonomiska åtaganden som andra har gjort med stöd av bemyndigandet. (ESVFA 2024:2).

Ekonomistyrningsverket kan i enskilda fall pröva och meddela undantag från dessa föreskrifter.