Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd (ESVFA 2022:1) om årsredovisning och budgetunderlag

Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. (ESVFA 2025:1).

I årsredovisningens resultatredovisning och i budgetunderlaget ska myndigheten utöver den verksamhet som myndigheten bedriver även inkludera verksamhet som finansieras av myndigheten men bedrivs av annan för myndighetens räkning. (ESVFA 2025:1).

I årsredovisningen ska myndigheten lämna information om ekonomiska eller andra för myndighetens verksamhet viktiga konsekvenser som uppstått eller väntas uppstå på grund av inflytande i juridisk person, exempelvis på grund av att myndigheten förvaltar aktier eller andelar i hel- och delägda företag. (ESVFA 2025:1).

Årsredovisningen ska lämnas till regeringen så snart som möjligt efter räkenskapsårets slut, dock senast den 22 februari.

Det är inte tillåtet att ändra eller komplettera årsredovisningen efter detta senaste datum.

Årsredovisningen som myndigheten lämnar till regeringen ska lämnas till det departement som myndigheten hör till.

Årsredovisningen ska lämnas med e-post som ett pdf-dokument. Innehållet i pdf-dokumentet ska kunna användas och hanteras i ursprungligt skick. Pdf-dokumentet ska inte vara lösenordsskyddat eller ha några andra användningsbegränsningar.

Om sekretesskäl förhindrar att årsredovisningen lämnas i elektronisk form får myndigheten i stället lämna den i pappersform. (ESVFA 2025:1).

Om en myndighet sprider sin årsredovisning i dess helhet, ska årsredovisningen ha den form och den ordalydelse som beslutats av myndighetens ledning och som legat till grund för uttalandet i revisionsberättelsen. Förändringar av rent layoutmässig karaktär är tillåtna. Beteckningen årsredovisning får inte användas för andra handlingar. (ESVFA 2025:1).

Samtidigt som myndigheten lämnar årsredovisningen till regeringen, Riksrevisionen och Statskontoret ska den även lämnas till

Finansdepartementet, och

Riksdagens utredningstjänst.

Om frågor om totalförsvaret behandlas ska årsredovisningen även lämnas till

Försvarsdepartementet, och

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Bestämmelserna i 2 kap. 1 a § med tillhörande allmänna råd om hur årsredovisningen ska lämnas gäller även för årsredovisningar som lämnas till Riksrevisionen, Statskontoret och övriga mottagare. (ESVFA 2025:1).

Myndighetens underlag för årsredovisning för staten ska utgöras av de uppgifter myndigheten lämnar till statsredovisningen enligt 15–27 §§ Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd (ESVFA 2022:2) om myndigheters bokföring samt kompletterande uppgifter.

Som grund för uppgifterna till statsredovisningen ska de myndigheter som framgår av 4 § senast den 15 februari lämna ett finansiellt utdrag ur det förslag till årsredovisning som upprättats inom myndigheten inför beslut om årsredovisningen. Det finansiella utdraget ska lämnas till Statskontoret med e-post som ett pdf-dokument. Innehållet i pdf-dokumentet ska kunna användas och hanteras i ursprungligt skick. Pdf-dokumentet ska inte vara lösenordsskyddat eller ha några andra användningsbegränsningar.

Det finansiella utdraget ska bestå av balans- och resultaträkning, anslagsredovisning samt de noter som i förslaget till årsredovisning upprättats till balansräkning, resultaträkning och anslagsredovisning. Utdraget ska också innehålla en beskrivning av redovisningsprinciper, upplysning om avvikelser från generella ekonomiadministrativa regler och sammanställning av garanti- och utlåningsverksamhet. Utdraget ska vara utformad i enlighet med de bestämmelser som gäller för motsvarande uppgifter i årsredovisningen.

Myndighetens chef, eller den tjänsteman som chefen särskilt bestämmer, ska besluta om utdraget.

Om myndigheten har fattat beslut om årsredovisningen senast den 15 februari kan myndigheten lämna årsredovisningen till Statskontoret senast den 15 februari i stället för ett finansiellt utdrag. (ESVFA 2025:1).

Följande myndigheter ska senast den 15 februari lämna finansiellt utdrag till Statskontoret:

Affärsverket svenska kraftnät Arbetsförmedlingen Centrala studiestödsnämnden Domstolsverket Exportkreditnämnden Fortifikationsverket Försvarets materielverk Försvarsmakten Försäkringskassan Göteborgs universitet Kammarkollegiet Karolinska institutet Kriminalvården Kungliga tekniska högskolan Kärnavfallsfonden Lantmäteriet Luftfartsverket Lunds universitet Migrationsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Pensionsmyndigheten Polismyndigheten Regeringskansliet Riksdagsförvaltningen Riksgäldskontoret Sjöfartsverket Skatteverket Statens fastighetsverk Statens jordbruksverk Statens tjänstepensionsverk Statens skolverk Stockholms universitet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Sveriges lantbruksuniversitet Tillväxtverket Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket Uppsala universitet

(ESVFA 2025:1).

Årsredovisningen ska sidnumreras och innehålla en innehållsförteckning där årsredovisningens obligatoriska delar enligt 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag anges.

Varje sida i årsredovisningen ska innehålla uppgift om myndighetens namn, benämningen årsredovisning och uppgift om vilket år årsredovisningen avser. Sådana uppgifter behöver inte finnas på pärmens insida eller andra sidor av tryckteknisk karaktär.

Myndigheten ska i finansiella rapporter och noter tydligt ange

datumet för rapportperiodens slut respektive för den period som de finansiella rapporterna och noterna avser, och

den enhet med vilken beloppen är angivna.

För varje post i balansräkningen, resultaträkningen och, i förekommande fall, finansieringsanalysen ska beloppet anges för motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret.

Noter till balansräkningens, resultaträkningens och, i förekommande fall, finansieringsanalysens poster ska förses med jämförelsetal avseende föregående år. För övriga noter ska jämförelsetal lämnas där så är lämpligt. Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 kap. 5 och 6 §§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, får avvikelse från vad som föreskrivs i detta stycke göras. I så fall ska upplysning om skälen för avvikelsen anges i en not.

Av sammanställningen ska framgå

låneram i Riksgäldskontoret uppdelad på beviljad låneram och utnyttjad låneram vid räkenskapsårets slut,

beviljade och under året maximalt utnyttjade kontokrediter hos Riksgäldskontoret,

räntekostnader och ränteintäkter på räntekonto,

totala avgiftsintäkter (samt en jämförelse med beräknat belopp i regleringsbrevet),

beviljad och utnyttjad anslagskredit,

summa anslagssparande,

summa åtaganden som gjorts med stöd av tilldelade beställningsbemyndiganden enligt 17 § första stycket anslagsförordningen (2011:223) och summa tilldelade beställningsbemyndiganden,

antalet årsarbetskrafter och medelantalet anställda,

driftkostnad per årsarbetskraft, samt

årets kapitalförändring och balanserad kapitalförändring.

Uppgifterna i sammanställningen ska avse de fem senaste räkenskapsåren. Sammanställningen ska presenteras på en separat sida i årsredovisningen.

Uppgiften om avgiftsintäkter ska omfatta myndighetens totala avgiftsintäkter och andra ersättningar uppdelat på avgiftsintäkter som myndigheten disponerar respektive inte disponerar.

Utöver vad som följer av övriga bestämmelser ska information lämnas om sådana förhållanden och händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut.

Information är väsentlig om ett utelämnande eller en felaktighet kan påverka de beslut som användaren fattar på basis av informationen i årsredovisningen.

Kravet på överskådlighet innebär att informationen ska vara lättillgänglig. Informationen ska presenteras på ett relevant och systematiskt sätt, i former som ger möjlighet till överblick både vad avser myndigheten som helhet som dess olika delar.

Reglerna om redovisningsprinciper, värdering och tilläggsupplysningar behöver inte tillämpas på oväsentliga poster.

Att en post bedöms som oväsentlig innebär inte att den kan utelämnas från redovisningen. Innebörden är i stället att posten inte behöver behandlas i full överensstämmelse med de principer som angivits i reglerna.

Helhetskravet innebär att årsredovisningens olika delar ska utformas och offentliggöras som en sammanhållen enhet.

Kravet innebär även att

information som krävs för att förstå balansräkning, resultaträkning, anslagsredovisning och finansieringsanalys, det vill säga den finansiella delen av årsredovisningen, men inte lämnas där, måste lämnas i noter, och

kommentarer och annan redovisning avseende verksamhetens resultat enligt 3 kap. ska lämnas i resultatredovisningsdelen.

I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild. I speciella fall kan det behövas tilläggsupplysningar för att ge en rättvisande bild. Undantagsvis kan kravet på rättvisande bild innebära att myndigheten måste göra avsteg från Ekonomistyrningsverkets allmänna råd. I sådana fall måste myndigheten lämna upplysning om avvikelsen och skälen till denna.

Rimlig försiktighet innebär särskilt att

endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resultaträkningen,

hänsyn ska tas till alla förutsebara och möjliga förluster och ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, även om dessa förluster eller förpliktelser blir kända först efter räkenskapsårets utgång men före upprättandet av årsredovisningen, och

hänsyn ska tas till värdenedgångar oavsett om kapitalförändringen är positiv eller negativ.

Byte av redovisningsprincip får som regel ske endast om bytet krävs för anpassning till av regeringen eller Ekonomistyrningsverket meddelade föreskrifter eller allmänna råd eller i övrigt kan anses leda till en klart mer rättvisande redovisning.

Om principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster ändrats, ska posterna för det närmast föregående räkenskapsåret, såvida det är praktiskt genomförbart, räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de ska kunna jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt.

När myndigheten omklassificerar jämförelsetal ska myndigheten upplysa om omklassificeringens karaktär, beloppet för varje post för vilken jämförelsetalet ändrats samt anledningen till omklassificeringen. När omklassificering inte varit genomförbar, ska myndigheten upplysa om anledningen till att jämförelsetalen inte omklassificerats och om karaktären på de justeringar som skulle ha gjorts om jämförelsetalen hade omklassificerats.

Rättelse av väsentliga fel i tidigare års räkenskaper ska redovisas på motsvarande sätt som byte av redovisningsprincip. Ett fel är väsentligt om de finansiella rapporterna inte längre kan anses vara tillförlitliga.

Med händelser efter balansdagen avses händelser som inträffar under tiden mellan balansdagen och den dag då årsredovisningen ska lämnas till regeringen. Två typer av händelser kan förekomma:

Händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen. Dessa ska beaktas när balans- och resultaträkningen upprättas.

Information som myndigheten fått efter balansdagen om förhållanden som förelåg på balansdagen avseende de uppgifter som lämnas som tilläggsupplysningar i årsredovisningen.

Händelser som är så väsentliga att ett utelämnande av informationen skulle påverka möjligheterna att göra korrekta bedömningar och fatta välgrundade beslut.

Årsredovisningen ska skrivas under av den eller de personer som utgör myndighetens ledning vid den tidpunkt då årsredovisningen ska lämnas till regeringen.

Underskrifterna ska vara en del av handlingen årsredovisning.

Årsredovisningen ska i anslutning till underskrifterna innehålla uppgift om den dag då den beslutades.

Har en avvikande mening antecknats till ledningens beslutsprotokoll, ska densamma återges i anslutning till underskrifterna i årsredovisningen.

En underskriftsmening med följande lydelse ska antecknas omedelbart före underskrifterna;

”Jag/Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning”.

Den bedömning av intern styrning och kontroll som myndighetens ledning lämnar enligt 2 kap. 9 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska placeras direkt före intygandet av rättvisande redovisning med en av följande meningar:

”Jag/Vi bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser.”

”Jag/Vi bedömer att det har funnits väsentliga brister i den interna styrningen och kontrollen under den period som årsredovisningen avser enligt följande.”

Om myndighetens ledning har bedömt att det har funnits väsentliga brister i den interna styrningen och kontrollen ska redovisningen av dessa och när de har förelegat lämnas i punktform i anslutning till bedömningen. (ESVFA 2023:6).

Resultatredovisningen ska innehålla väsentlig information om vad myndigheten har presterat i förhållande till uppgifter och mål som regeringen har beslutat för myndighetens verksamhet.

Myndigheten ska även ta fram resultatindikatorer och redovisa enligt dessa, om det inte medför kostnader som menligt påverkar verksamheten.

Myndigheten ska redovisa antal ärenden och styckkostnader för de ärendeslag som enligt myndighetens bedömning omfattar ett stort antal ärenden.

Med individbaserad statistik avses statistik som direkt eller indirekt rör fysiska personer.

Särskilda skäl att inte dela upp individbaserad statistik efter kön är att myndigheten saknar underlag som möjliggör uppdelning efter kön, att en uppdelning efter kön riskerar röja individers identitet eller att redovisningen skulle kräva hantering av personuppgifter som myndigheten inte har rätt att behandla. Om myndigheten inte delar upp individbaserad statistik efter kön ska myndigheten motivera detta.

Informationen om resultatet ska avse det senaste året och ska jämföras med motsvarande information från minst de två föregående åren. I de fall det inte är möjligt att ta fram jämförbara data för minst tre år i följd ska myndigheten kommentera detta.

Informationen om resultatet ska baseras på verifierbara data och rimliga resonemang. Eventuella osäkerheter ska kommenteras i årsredovisningen. Underlaget ska dokumenteras.

Intäkter och kostnader ska redovisas för minst de tre senaste åren. Intäkterna ska specificeras på intäkter av anslag respektive övriga intäkter. Väsentliga förändringar ska kommenteras. I de fall det inte är möjligt att redovisa intäkter och kostnader för tre år i följd ska detta kommenteras.

Uppföljning ska ske i samma struktur som den investeringsbudget som anges i regleringsbrevet. Utfallet ska ställas mot budgeterade värden.

Med väsentliga avvikelser avses både betydande förseningar och tidigareläggningar av planerade investeringar eller om det ekonomiska utfallet avviker betydligt från investeringsbudgeten.

Myndigheten ska särredovisa verksamheten enligt den indelning och struktur som regeringen beslutat om i avgiftsbudgeten i myndighetens regleringsbrev. Redovisningen ska omfatta årets intäkter. För verksamheter med ett bestämt ekonomiskt mål ska redovisningen även omfatta årets kostnader, årets resultat och balanserade resultat om detta är förenligt med avgiftsbudgeten. Utfallen ska jämföras med budgeten. Om regeringen inte har beslutat om en budget för avgiftsbelagd verksamhet ska myndigheten särredovisa den avgiftsbelagda verksamheten enligt den indelning och struktur myndigheten finner lämplig.

Innehållet i redovisningen av myndighetens kompetensförsörjning ska anpassas till myndighetens specifika förutsättningar och regeringens behov av information.

För affärsverken gäller endast 26 § om Finansiell leasing.

Resultaträkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som anges i bilaga 1.

De rubriker och poster som anges i uppställningsformen ska tas upp var för sig i angiven ordningsföljd. Benämningen på rubrikerna får inte ändras. Myndigheten ska dock ta bort en rubrik eller en post om den saknar en sådan verksamhet. Posternas benämning får anpassas till den egna verksamheten och nya poster får tillföras under respektive rubrik. En förutsättning är dock att nya poster kan inrapporteras till statsredovisningen i enlighet med 15–27 §§ Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd (ESVFA 2022:2) om myndigheters bokföring.

Anslag som tagits i anspråk under året bokförs normalt löpande som intäkt av anslag. Det kan därvid hända att begränsade anslag eller anslagsposter överskrids utan att regeringen har medgivit detta eller med ett större belopp än vad regeringen har medgivit. När det gäller ett överskridande som regeringen inte har medgivit ska den intäkt av anslag som svarar häremot överföras till påföljande års räkenskaper genom att den i balansräkningen tas upp som en periodavgränsningspost (Förutbetald intäkt). Posten Avräkning med statsverket kommer sålunda att inkludera det belopp med vilket anslaget/anslagsposten överskridits medan posten Intäkter av anslag inte inkluderar detta belopp.

Bidrag ska redovisas som intäkt av bidrag vid mottagandet om avsikten med bidraget är att det ska förbrukas hos myndigheten. Oförbrukade bidrag ska senast vid räkenskapsperiodens slut periodiseras för att täcka framtida kostnader.

Avgörande för om ett bidrag ska intäktsföras eller skuldföras vid mottagandet är villkoren för bidraget. Är avsikten att bidraget ska förbrukas hos myndigheten intäktsförs bidraget i sin helhet om det inte finns något krav på återbetalningsskyldighet eller om sannolikheten för återbetalningsskyldighet är liten. Även bidrag som är förenat med återbetalningsskyldighet ska intäktsföras om sådan skyldighet endast uppkommer i de fall myndigheten inte iakttar villkor och föreskrifter för bidraget i fråga eller om något oväntat inträffar som rubbar förutsättningarna för bidraget.

Finansiella intäkter som disponeras i verksamheten ska redovisas som post under rubriken Verksamhetens intäkter. Finansiella intäkter som erhållits för finansiering av bidrag ska redovisas i transfereringsavsnittet under posten Finansiella intäkter. Finansiella intäkter som ska redovisas mot inkomsttitel, ska redovisas i uppbördsavsnittet under posten Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten.

Finansiella kostnader som avser verksamheten ska redovisas som Finansiella kostnader under rubriken Verksamhetens kostnader. Finansiella kostnader som är hänförbara till transfereringar ska redovisas som Finansiella kostnader i transfereringsavsnittet.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar, som myndigheten inte får disponera på grund av att de ska redovisas mot inkomsttitel, ska redovisas som en särskild post under rubriken Uppbördsverksamhet.

I de fall inkomster och utgifter i de statliga transfereringssystemen redovisas över en fond (se 17 §) ska nettot av de till fonden hänförliga transaktionerna redovisas som en avsättning till eller upplösning av fonden. En avsättning ses i detta sammanhang som en minskning av tillförda medel och en upplösning som en ökning av tillförda medel.

Ett operationellt leasingavtal är ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal enligt 26 §.

Avgifter för objekt som innehas enligt ett operationellt leasingavtal kostnadsförs över leasingperioden.

Balansräkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som anges i bilaga 2.

De rubriker och poster som anges i uppställningsformen ska tas upp var för sig i angiven ordningsföljd. Rubriker är numrerade med romerska siffror. Poster är numrerade med arabiska siffror. Benämningen på rubrikerna får inte ändras. Myndigheten ska dock ta bort en rubrik eller en post om den saknar en sådan verksamhet. Posternas benämning får anpassas till den egna verksamheten och nya poster får tillföras under respektive rubrik. En förutsättning är dock att nya poster kan inrapporteras till statsredovisningen i enlighet med 15–27 §§ Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd (ESVFA 2022:2) om myndigheters bokföring.

En myndighet som har en uppgift inom totalförsvaret som medför att den anskaffar tillgångar för att stärka samhällets beredskap eller för att genomföra uppgifter vid fredstida krissituationer, höjd beredskap eller ytterst i krig, ska redovisa dessa tillgångar bland materiella anläggningstillgångar, under posten Beredskapstillgångar.

Tillgångar som en myndighet anskaffar för att tillhandahålla till kommuner, regioner eller andra sektorer för att stärka samhällets beredskap ska redovisas som beredskapstillgångar, oberoende av om tillgångarna anskaffas för stadigvarande bruk eller ska omsättas under året. (ESVFA 2025:1).

Under rubriken Utlåning ska myndigheten redovisa lånefordringar som uppstår i utlåningsverksamhet samt fordringar hänförbara till finansiella leasingavtal där myndigheten är leasegivare.

Med en lånefordran avses en finansiell tillgång som uppstår när en långivare överlämnar kontanter eller andra tillgångar till en låntagare som är skyldig att återbetala dessa, antingen på en angiven dag, på angivna dagar eller vid anfordran. En lånefordran löper vanligtvis med ränta.

Under rubriken Avräkning med statsverket ska myndigheten redovisa inkomster och utgifter mot inkomsttitel och anslag samt betalningar till och från statens centralkonto. Redovisningen mot anslag ska delas upp på anslag i räntebärande och anslag i icke räntebärande flöde. Om det följer av regeringsbeslut ska myndigheten därutöver redovisa övriga fordringar och skulder till staten som inte är hänförbara till redovisningen mot anslag och inkomsttitlar eller betalningar under budgetåret.

Om regeringen har beslutat att via statens budget täcka under tidigare år uppkomna underskott i avgifts- eller bidragsfinansierad verksamhet ska dessa medel redovisas direkt i balansräkningen under berörd post under rubriken Myndighetskapital.

Under posten Statskapital ska myndigheten redovisa

anslagsmedel som myndigheten använt för att finansiera anläggningstillgångar,

särskilt tilldelade anslagsmedel som myndigheten använt för att finansiera rörelsekapital.

Under posten Donationskapital ska redovisas mottagna donationer som inte uppfyller stiftelselagens (1994:1220) kriterier för stiftelse och där givaren/donatorn ställt krav på att donationen inte får förbrukas.

Till posten Kapitalförändring enligt resultaträkningen ska föras det saldo mellan intäkter och kostnader som redovisats i årets resultaträkning. Detta belopp ska nästföljande år överföras till posten Balanserad kapitalförändring eller i förekommande fall, annan kapitalpost.

Vissa myndigheter, som hanterar statliga transfereringar, redovisar i sina balansräkningar poster som i huvudsak utgör saldon mellan ackumulerade inbetalningar och utbetalningar avseende transfereringar som inte finansieras med anslag. Denna typ av poster utgör inte en förpliktelse så som sådana definieras i 18–20 §§ och ska därför inte redovisas som en skuld eller en avsättning. De ska i stället redovisas under rubriken Fonder.

Myndigheten ska på balansräkningens passivsida redovisa förpliktelser som är hänförliga till händelser som inträffat under räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, som är säkra eller sannolika till sin förekomst och som kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Sådana förpliktelser redovisas som skulder eller som avsättningar.

En skuld ska redovisas när det finns en förpliktelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Såväl belopp som tidpunkt för när förpliktelsen ska regleras ska vara säkra.

En avsättning definieras som en skuld som är oviss till belopp och/eller till den tidpunkt då den kommer att regleras. En avsättning ska redovisas i balansräkningen när

myndigheten har en förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse,

det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera förpliktelsen, och

en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

En myndighet ska i sin balansräkning som avsättning för pensioner redovisa sådana pensionsförpliktelser som myndigheten själv svarar för. Avsättningar ska redovisas till det försäkringstekniska värdet av alla avtalsenliga och frivilliga pensionsåtaganden beräknade med ledning av de försäkringstekniska grunder som Statens tjänstepensionsverk använder. Pensionsförpliktelser för vilka premier betalas till Statens tjänstepensionsverk, redovisas av Statens tjänstepensionsverk.

Så kallade antastbara pensionsförpliktelser ska tas upp som avsättning till den del det bedöms sannolikt att myndigheten kommer att stå för förpliktelsen. Sådana förpliktelser kan avse exempelvis pensionsförpliktelser som enligt tidigare träffade avtal kan komma att infrias innan den anställde fyller 65 år.

I de fall en myndighet gör avsättning för pensionsförpliktelser ska myndigheten även göra avsättning för särskild löneskatt baserat på pensionsförpliktelsens storlek. Avsättning för särskild löneskatt på pensionsförpliktelser ska redovisas under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser och särredovisas i bokföringen.

En myndighet som redovisar avsättningar för pensionsförpliktelser som avser förmåner efter avslutad anställning för egna anställda ska redovisa effekten av försäkringstekniska omvärderingar för denna avsättning, inklusive särskild löneskatt som beräknas på omvärderingen, direkt mot Myndighetskapital, såvida omvärderingen inte avser pensionsersättning.

Under posten Avsättningar för garantier ska reserveringar för garantiförluster i finansiella garantiavtal redovisas.

Ett finansiellt garantiavtal är ett finansiellt instrument enligt vilket utställaren av garantin ska ersätta innehavaren av garantin för en förlust som denne ådrar sig på grund av att en viss gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren för en finansiell skuld.

Under posten Avsättningar för avhjälpande av miljöskador ska reserveringar för avhjälpande av miljöskador redovisas.

Avsättningar för avhjälpande av miljöskador avser framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt miljöbalken. Framtida utgifter för nedmontering och bortforsling av anläggningstillgångar ska inte redovisas under avsättningar för avhjälpande av miljöskador.

Under posten Övriga avsättningar redovisas främst följande:

Avsättningar avseende omstruktureringskostnader enligt 25 §.

Avsättningar hänförbara till nedmontering och bortforsling av anläggningstillgångar enligt Ekonomistyrningsverkets allmänna råd till 5 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (ESVFA 2022:1).

Försäkringstekniska avsättningar hänförbara till försäkringar där avgifterna är försäkringsmatematiskt beräknade eller beräknade på annat sätt som syftar till en riskspridning. En förutsättning för att avsättningarna ska kunna betraktas som försäkringstekniska är att dessa vid varje tidpunkt är så stora att myndigheten kan uppfylla alla de åtaganden som kan förutses uppkomma med anledning av de ingångna avtalen.

Avsättningar hänförbara till avgifter som mottas av en myndighet, som svarar för förvaltning av avgifterna samt för att utbetalningar sker för ändamål och enligt bestämmelser som fastställts av statsmakterna. Premiereserven i det allmänna pensionssystemet är en sådan avsättning.

En omstrukturering kan avse försäljning, avveckling eller omlokalisering av en verksamhet, förändringar i ledningsstruktur eller genomgripande omorganisation. En avsättning för omstrukturering ska endast göras när kriterierna för att redovisa avsättningar är uppfyllda och

ett beslut om nedläggning har fattats av regeringen, eller

myndigheten har skapat en förpliktelse om att omstrukturera.

För att skapa en förpliktelse om att omstrukturera ska följande förhållanden vara uppfyllda:

vilka verksamheter som omfattas av de beslutade åtgärderna,

vilka anläggningar som berörs,

vilka platser och funktioner planen avser och vilket ungefärligt antal anställda personer som kommer att få uppsägningslön,

vilka utgifter åtgärderna kommer att medföra, och

under vilken tidsperiod åtgärderna ska genomföras.

Myndigheten har, genom att påbörja genomförandet av planen eller tillkännage dess huvuddrag, skapat en välgrundad förväntan hos dem som berörs att omstruktureringen kommer att genomföras.

En avsättning för omstrukturering ska enbart omfatta de direkta utgifter som uppstår vid omstruktureringen, det vill säga sådana utgifter som är betingade av omstruktureringen och saknar samband med myndighetens pågående verksamheter. Avsättning får därför inte göras för till exempel utgifter för omskolning eller omplacering av den personal som stannar kvar i myndigheten eller för investeringar i nya system.

Vid omstrukturering på grund av försäljning av verksamhet uppkommer ingen förpliktelse förrän det finns ett bindande försäljningsavtal.

Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal där de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Äganderätten kan men behöver inte slutligen övergå till leasetagaren.

Anläggningstillgångar som innehas enligt ett finansiellt leasingavtal ska redovisas hos myndigheten som anläggningstillgång och förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter ska redovisas som skuld. Tillgångarna och skulderna tas upp under aktuella poster i balansräkningen.

Bestämmelserna om finansiella leasingavtal ska inte tillämpas på avtal för sådan lokalförsörjning som avses i 3 § förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning.

Leasingavtal där motparten är en myndighet som ingår i den statliga redovisningsorganisationen ska redovisas enligt bestämmelserna om operationell leasing enligt 8 §. (ESVFA 2024:1).

Som upplupna bidragsintäkter ska redovisas bidragsinkomster som ännu inte erhållits och beloppsmässigt motsvaras av periodens kostnader. Upplupna bidragsintäkter får endast redovisas när det finns skriftligt avtal.

Som oförbrukade bidrag ska redovisas erhållna bidragsinkomster som periodiseras för att täcka framtida kostnader.

Som ansvarsförbindelser ska redovisas:

Möjliga förpliktelser, som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom myndighetens kontroll, inträffar eller uteblir.

Förpliktelser som härrör från inträffade händelser men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen.

Förpliktelser som härrör från inträffade händelser men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

Redovisningen av ansvarsförbindelser ska avse en uppskattning av ett belopp för varje sammanslagen post inom linjen.

Under posten Ansvarsförbindelser för statliga garantier redovisas ansvarsförbindelser för bundna garantiutfästelser som inte förväntas kunna finansieras med framtida garantiavgifter.

Under posten Ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador redovisas ansvarsförbindelser för framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt miljöbalken. Framtida utgifter för nedmontering och bortforsling av anläggningstillgångar redovisas inte under ansvarsförbindelser.

Andra ansvarsförbindelser redovisas under posten Övriga ansvarsförbindelser.

En tillgång är en resurs som kontrolleras av en myndighet till följd av inträffade händelser och som förväntas ge myndigheten ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden.

En tillgång ska redovisas i balansräkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar eller den servicepotential som är förknippade med innehavet kommer att tillföras myndigheten och när dess värde enligt 5 kap. 3 eller 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Det är avsikten med innehavet som är avgörande för hur en tillgång ska klassificeras.

Anläggningstillgångar kan vara immateriella, materiella eller finansiella. Som anläggningstillgångar betraktas huvudsakligen

aktier, andelar, obligationer och andra värdepapper,

fordringar med en återstående löptid överstigande ett år,

beredskapstillgångar, det vill säga tillgångar som har anskaffats för att stärka samhällets beredskap eller för att genomföra uppgifter vid fredstida krissituationer, höjd beredskap eller ytterst i krig,

förråds- och lagertillgångar som ingår i anläggningar under uppförande eller som är avskilda för sådant ändamål, med undantag för sådana tillgångar som ingår i anläggningsarbeten för utomstående vilka ska tas upp som omsättningstillgång,

tekniska anläggningar, maskiner, transportmedel och inventarier,

förbättringsutgifter på annans fastighet,

mark, markanläggningar, byggnader och fast egendom i övrigt, samt

it-system, licenser och liknande rättigheter.

(ESVFA 2025:1).

Som anläggningstillgångar klassificeras inte sådana tillgångar som realiseras, förbrukas eller säljs som en del av myndighetens normala verksamhetscykel, såsom kundfordringar, varulager, uppbördsfordringar, avgiftsfordringar eller återkravsfordringar i transfereringsverksamhet. Det gäller även när dessa inte förväntas realiseras inom tolv månader från balansdagen. Inte heller tillgångar som innehas för handelsändamål klassificeras som anläggningstillgångar. Den del av en långfristig fordran som förfaller till betalning inom tolv månader klassificeras som kortfristig.

Fordringar som redovisas under posten Utlåning behöver inte delas upp på lång- och kortfristig del.

Ännu inte fakturerade garantiavgifter ska redovisas under balansposten Andra långfristiga fordringar. Det gäller oberoende av när fordringarna förväntas bli fakturerade och reglerade.

Förväntas skillnaden i förbrukningen av betydande komponenter hos en anläggningstillgång vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa och avskrivning göras enligt 5 kap. 4 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag för varje komponent för sig.

Det bokförda värdet på de anläggningstillgångar som finns i myndighetens balansräkning per den 31 december 2015 behöver inte delas upp på komponenter om det medför väsentliga kostnader i förhållande till mervärdet av tillämpningen. Det bokförda värdet kan i dessa fall hänföras till huvudkomponenten.

Fastighet som vid anskaffningen inte är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas ska redovisas som en omsättningstillgång.

Köp och försäljning av fastigheter ska redovisas per tillträdesdagen.

Som förbättringsutgift redovisas ny-, till- och ombyggnationer på annans fastighet. Om reparations- och underhållskostnader uppgår till betydande belopp ska de redovisas som förbättringsutgift på annans fastighet. Reparations- och underhållskostnader som inte är en följd av normal förslitning utan av skada eller brand ska dock inte redovisas som tillgång.

Mark- och byggnadsinventarier samt installationer på annans fastighet som myndigheten inte avser att ta med vid en flyttning ska också redovisas som förbättringsutgift på annans fastighet.

En myndighet ska, på motsvarande sätt som för anläggningstillgångar, klassificera en skuld som långfristig när den förfaller till betalning efter mer än tolv månader från balansdagen. Dock ska skulder som regleras som en del av en myndighets normala verksamhetscykel, som leverantörsskulder, upplupna personalkostnader och andra upplupna förvaltningskostnader samt skulder avseende ännu inte utbetalda transfereringar, klassificeras som kortfristiga. Det gäller även om de förfaller till betalning efter mer än tolv månader. Den del av en långfristig skuld som förfaller till betalning inom tolv månader klassificeras som kortfristig.

Skulder som redovisas under posten Övriga lån behöver inte delas upp på lång- och kortfristig del.

Mark, byggnader och fast egendom som främst har ett kulturhistoriskt värde och museiföremål som normalt inte omsätts på en marknad och som inte har redovisats per den 31 december 2002 är undantagna från kravet på att redovisas som tillgång i balansräkningen.

En immateriell anläggningstillgång är en identifierbar, icke monetär tillgång utan fysisk substans som används för produktion eller tillhandahållande av varor eller tjänster eller för administrativa ändamål.

Utgifter för utveckling ska tas upp som immateriell anläggningstillgång om myndigheten kan visa att samtliga nedanstående förhållanden föreligger:

Det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella anläggningstillgången så att den kan användas.

Myndighetens avsikt är att färdigställa den immateriella anläggningstillgången och använda den.

Myndigheten har förutsättningar att använda den immateriella anläggningstillgången.

Den immateriella anläggningstillgången medför att framtida ekonomiska fördelar eller servicepotential för myndigheten sannolikt ökar och detta kan påvisas med hög grad av säkerhet.

Det finns erforderliga och adekvata tekniska, finansiella och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda den immateriella anläggningstillgången.

Myndigheten kan på ett tillförlitligt sätt beräkna de utgifter som kan hänföras till den immateriella anläggningstillgången.

De utgifter för utveckling som myndigheten har innan samtliga ovanstående förhållanden föreligger ingår inte i anskaffningsvärdet.

Om myndigheten inte kan särskilja utgifter för utveckling från utgifter för forskning, anses utgifterna tillhöra forskningen och kostnadsförs då de uppkommer.

Om myndigheten inte kan särskilja utgifter för utveckling från den löpande verksamheten, anses utgifterna tillhöra den löpande verksamheten och kostnadsförs då de uppkommer.

Utgifter för utbildning av egen personal och utgifter för omlokalisering och omorganisation av delar av eller hela myndigheten, kostnadsförs då de uppkommer.

I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska räknas in kostnader som är direkt hänförliga till förvärvet, det vill säga för att bringa tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.

I anskaffningsvärdet för en egentillverkad tillgång ska räknas in, utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.

Vid löpande överföring av kontroll över tillgången ska anskaffningsvärdet fastställas med utgångpunkt från färdigställandegraden. Utgifter som myndigheten har en skyldighet att ersätta och som är hänförbara till den del av tillgången som är färdigställd ska ingå. Förskott ingår inte.

Byggnader, tekniska anläggningar och maskiner som är under uppförande på balansdagen ska redovisas som pågående nyanläggning i balansräkningen. Fördelningen av anskaffningsutgiften på byggnader, inventarier etc. ska göras senast i samband med att anläggningen tas i bruk.

Beredskapsinvesteringar och åtgärder i hyrda lokaler, som är anläggningstillgångar och som är under uppförande på balansdagen, ska redovisas under posterna Beredskapstillgångar respektive Förbättringsutgifter på annans fastighet.

Tillkommande utgifter avseende en anskaffad eller egentillverkad materiell anläggningstillgång ska läggas till anskaffningsvärdet för tillgången i fråga till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades.

Har en anläggningstillgång delats upp i komponenter enligt 5 § ska utgifter för utbyte av en sådan komponent redovisas som anskaffning av anläggningstillgång och eventuellt kvarvarande bokfört värde på den utbytta komponenten skrivas ned.

Andra utgifter för reparation och underhåll av en befintlig tillgång ska redovisas som kostnader i den period de uppkommer även om de syftar till att vidmakthålla tillgångens egenskaper. För förbättringsutgifter på annans fastighet gäller dock särskilda bestämmelser enligt 8 §.

Vid finansiell leasing tas tillgång och skuld upp till ett värde som motsvarar anskaffningsvärdet för leasingobjektet.

Om en anläggningstillgång inte överförs genom ett köp- och försäljningsförfarande, ska tillgången hos den mottagande myndigheten tas upp till det bokförda värde som redovisats hos den avlämnande myndigheten.

Vid överföring av en anläggningstillgång till följd av ett regeringsbeslut ska tillgången hos den mottagande myndigheten alltid tas upp till det bokförda värde som redovisats hos den avlämnande myndigheten, om inte annat följer av regeringens beslut.

Vid försäljning och utrangering ska såväl anskaffningsvärde som ackumulerade avskrivningar enligt plan som är hänförliga till tillgången bortföras. En tillgång får anses utrangerad först då den inte längre innehas av myndigheten.

Anskaffningsvärdet för beredskapsvaror ska fastställas enligt någon av de principer som får tillämpas för varulager enligt 5 kap. 10 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Beredskapsvaror ska inte skrivas av. I de fall det finns en indikation på att nyttjandevärdet är väsentligt lägre än det bokförda värdet ska beredskapsvaror skrivas ned till återanskaffningsvärdet. (ESVFA 2025:1).

Avskrivning ska ske med belopp som svarar mot lämplig avskrivningsplan. Planen ska vara knuten till anskaffningsvärdet, med beaktande av ett eventuellt beräknat restvärde, och ange på vilket sätt och under hur lång tid detta ska fördelas på olika redovisningsperioder. För större objekt bör individuella avskrivningsplaner upprättas.

Har en tillgång delats upp på olika komponenter enligt 5 § ska respektive komponent skrivas av separat över dess nyttjandeperiod. I annat fall ska tillgången skrivas av som en helhet över nyttjandeperioden.

Med nyttjandeperiod avses den tidsperiod en anläggningstillgång förväntas bli använd för sitt ändamål av myndigheten. Faktorer som ska beaktas när myndigheten bedömer nyttjandeperioden är förväntad användning av tillgången, till exempel utifrån tillgångens förväntade kapacitet eller produktion. Andra faktorer som ska beaktas är förväntat slitage och legala eller liknande begränsningar för tillgångens användande.

I undantagsfall kan nyttjandeperioden vara kortare än den ekonomiska livslängden för en tillgång. Då kan ett restvärde uppstå. Med restvärde avses det belopp myndigheten förväntas få för en tillgång efter nyttjandeperiodens slut, efter avdrag för kostnader i samband med avyttringen. Om det är sannolikt att restvärdet uppgår till ett betydande belopp ska det uppskattas vid anskaffningstillfället i då rådande prisnivå. Avskrivningarna ska sedan beräknas utifrån anskaffningsvärdet med avdrag för beräknat restvärde och fördelas över tillgångens nyttjandeperiod.

Avskrivningstid för förbättringsutgifter på annans fastighet ska fastställas med utgångspunkt från beräknad nyttjandeperiod.

Avskrivning på mark är inte tillåten. Eventuell värdeminskning redovisas som nedskrivning av marken.

En myndighet ska vid bokslut bedöma om det finns indikationer på att någon tillgång kan ha minskat väsentligt i värde. Om så är fallet ska myndigheten beräkna tillgångens återvinningsvärde.

Återvinningsvärdet är det högre av nyttjandevärdet och tillgångens nettoförsäljningsvärde.

Med nyttjandevärde avses kostnaden för att anskaffa en tillgång med återstående servicepotential. I fall där tillgången ska ge framtida ekonomiska fördelar är nyttjandevärdet tillgångens framtida kassaflöde.

Med nettoförsäljningsvärde avses marknadsvärdet med avdrag för beräknade försäljningskostnader.

Om återvinningsvärdet är lägre än det bokförda värdet ska tillgången skrivas ned.

För att uppskrivning ska få ske krävs att värdeökningen är väsentlig. Som riktpunkt för vad som ska anses vara väsentligt kan anges att det verkliga värdet bör överstiga det bokförda värdet med minst 20 procent. Det uppskrivna värdet ska också vara bestående. Uppskrivningen får därför inte baseras på tillfälligt höga priser. Vidare ska det högre värdet dokumenteras på ett tillförlitligt sätt. Myndigheter som väljer att värdera upp anläggningstillgångar ska göra detta på ett systematiskt sätt i enlighet med en i myndigheten fastlagd redovisningsprincip.

Uppskrivning får heller inte ske om den återstående livslängden understiger 10 år. En uppskrivning kan därför knappast bli aktuell för maskiner och inventarier. En uppskrivning torde därmed komma i fråga huvudsakligen beträffande mark och vissa andra värdebeständiga tillgångar samt byggnader.

Uppskrivna belopp ska avskrivas över tillgångens återstående livslängd. Sådana avskrivningar ska inräknas i avskrivningar enligt plan. Nedskrivningar enligt 5 kap. 5 § förordningen (2000:205) om årsredovisning och budgetunderlag av en tillgång som har skrivits upp ska beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna värdet.

Uppskrivning av immateriella tillgångar är inte tillåten.

Uppskrivningar som myndigheten beslutar ska redovisas under balansposten Uppskrivningskapital.

Om en myndighet innehar aktier eller andra ägarandelar som ger ett direkt eller indirekt inflytande med 20 procent eller mer av röstandelen i ett företag ska ägarandelen värderas enligt anskaffningsvärdemetoden.

Kollektiv värdering är tillåten för homogena varugrupper och grupper av fordringar, som framstår som en enhet. Olika varugrupper eller fordringsslag får däremot inte föras ihop i värderingen. Ett sänkt värde på en varugrupp eller ett fordringsslag får inte kvittas mot ett höjt värde på en annan grupp eller fordringsslag.

Värdering av omsättningstillgångar ska ske med beaktande av inkurans.

I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska räknas in kostnader som är direkt hänförliga till dess förvärv, det vill säga för att bringa omsättningstillgången till dess tillstånd och plats på balansdagen.

I anskaffningsvärdet för en egentillverkad tillgång ska räknas in, utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.

I anskaffningsvärdet för tillgångar som är avsedda att säljas ska ränta räknas in under tillverkningstiden om det är fråga om väsentliga belopp.

Med nettoförsäljningsvärde avses marknadsvärdet med avdrag för beräknade försäljningskostnader. Försäljningskostnader inkluderar även uppskattade kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma en försäljning.

En tillgång som inte ger ekonomiska fördelar ska tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och återanskaffningsvärdet.

Med återanskaffningsvärde avses det belopp som motsvarar den utgift för anskaffandet som myndigheten skulle ha haft, om tillgången anskaffats på balansdagen.

Vid bedömning av det bokförda värdet på balansdagen enligt 5 kap. 8 § första stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag för tillgångar som förvärvas utan ersättning ska nettoförsäljningsvärdet som åsatts tillgången vid förvärvstidpunkten användas i stället för ett anskaffningsvärde.

Om en omsättningstillgång inte överförs genom ett köp- och försäljningsförfarande, ska tillgången hos den mottagande myndigheten tas upp till det bokförda värde som redovisats hos den avlämnande myndigheten.

Vid överföring av en omsättningstillgång till följd av ett regeringsbeslut ska tillgången hos den mottagande myndigheten alltid tas upp till det bokförda värde som redovisats hos den avlämnande myndigheten, om inte annat följer av regeringens beslut.

Pågående arbeten och andra tjänsteuppdrag i avgiftsbelagd verksamhet ska intäktsavräknas löpande om uppdragens slutliga resultat kan förutsägas med rimlig säkerhet. Vid uppdrag till fast pris ska följande villkor vara uppfyllda:

intäktssumman för uppdraget ska vara känd eller kunna uppskattas med rimlig säkerhet,

återstående kostnader liksom färdigställandegrad vid rapporteringstillfället ska kunna uppskattas med rimlig säkerhet, och

de med uppdraget förknippade kostnaderna ska kunna identifieras så att faktiska kostnader kan jämföras med kalkylerade.

Vid uppdrag på löpande räkning ska följande villkor vara uppfyllda:

de med uppdraget förknippade kostnaderna ska kunna identifieras, och

övriga kostnader än sådana som uttryckligen kommer att gottgöras enligt avtal ska kunna uppskattas med rimlig säkerhet.

Kända och befarade förluster ska beaktas. Detta gäller även om förlustens storlek skulle överstiga kostnaderna för hittills nedlagt arbete.

För varor som anskaffas eller tillverkas vid olika tidpunkter ska anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet beräknas enligt först-in-först-ut-principen (FIFU). Värdet ska avse de senast inköpta eller producerade partierna. Då praktiska svårigheter föreligger att tillämpa FIFU-metoden kan en vägd genomsnittsberäkning användas när denna ger en god approximation till FIFU-metoden.

Monetära fordringar och skulder i utländsk valuta ska räknas om till balansdagens kurs.

Monetära fordringar och skulder som är terminssäkrade ska redovisas med utgångspunkt från den terminssäkrade kursen.

Icke-monetära fordringar och skulder redovisas till kursen vid anskaffningstidpunkten.

Omvärdering av icke-monetära poster i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som råder den dag då omvärderingen sker.

Kursdifferenser ska redovisas i resultaträkningen det räkenskapsår de uppkommer. Valutakursvinster redovisas som finansiella intäkter och valutakursförluster som finansiella kostnader under den rubrik där differensen uppkommit.

Behållningar på inomstatliga valutakonton ska redovisas till den kurs som Riksgäldskontoret fastställer för balansdagen.

Definition av finansiellt instrument, finansiell tillgång och finansiell skuld – föreskrifter till 5 kap. 13 § förordningen

Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument hos en annan part.

En finansiell tillgång är en tillgång i form av

kontanter,

en avtalsenlig rätt att erhålla kontanter eller en annan finansiell tillgång från en annan part,

en avtalsenlig rätt att byta finansiella instrument med en annan part enligt villkor som kan komma att visa sig förmånliga, eller

egetkapitalinstrument utgivet av ett företag.

En finansiell skuld är en skuld som innebär en avtalsenlig skyldighet att

överföra kontanter eller en annan finansiell tillgång till en annan part, eller

byta finansiella instrument med en annan part enligt villkor som kan komma att visa sig oförmånliga.

En finansiell tillgång eller en finansiell skuld ska redovisas i balansräkningen när myndigheten blir part i det finansiella instrumentets avtalsenliga villkor, oberoende av hur instrumentet värderas. Köp eller försäljning ska redovisas per affärsdag.

Affärsdag är den dag då myndigheten ingår ett bindande avtal om att köpa eller sälja ett finansiellt instrument. Har endast ett avtal tecknats om köp eller försäljning för framtida leverans där de finansiella villkoren fastställs på likviddagen behöver dock inte någon tillgång eller skuld redovisas på affärsdagen.

Det verkliga värdet ska bestämmas på grundval av instrumentets marknadsvärde.

Om något marknadsvärde inte kan bestämmas för ett instrument, men däremot för dess beståndsdelar eller för ett likartat instrument, ska det verkliga värdet bestämmas på grundval av beståndsdelarnas eller det likartade instrumentets marknadsvärde. Om inte heller en sådan värdering är möjlig, ska det verkliga värdet bestämmas med hjälp av allmänt accepterade värderingsmodeller och värderingsmetoder som ger en rimlig uppskattning av marknadsvärdet.

Klassificeringen av finansiella instrument är beroende av syftet med innehavet. Av 5 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag framgår att om syftet med innehavet av en finansiell tillgång är att den ska innehas eller brukas stadigvarande ska den klassificeras som en anläggningstillgång, i annat fall som en omsättningstillgång. Finansiella skulder delas in i långfristiga respektive kortfristiga skulder.

Finansiella instrument som hålls till förfall är finansiella tillgångar och finansiella skulder som har fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid och som myndigheten har för avsikt att behålla fram till förfallodagen.

Lånefordringar och andra fordringar är finansiella tillgångar som har fastställda eller fastställbara betalningar men som inte är derivatinstrument.

Avtal om framtida inköp av rå- och stapelvaror ska inte värderas enligt 5 kap. 13 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, om instrumentet ingicks för att tillgodose myndighetens behov av inköp, försäljning eller egen förbrukning av rå- och stapelvaror och om det förväntas regleras genom leverans av varan.

Finansiella instrument som inte omfattas av 5 kap. 13 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, med undantag för andelar i hel- och delägda företag, finansiella garantiavtal samt leasingavtal.

Upplupet anskaffningsvärde är det belopp till vilket en finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas efter anskaffningstillfället med beaktande av:

periodisering av upplupen ränta enligt effektivräntemetoden,

återbetalning av kapitalbelopp, och

eventuella nedskrivningar.

Effektivräntemetoden är en metod för att beräkna det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning av ränteintäkter och räntekostnader över den relevanta tidsperioden.

Effektivränta är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under löptiden för en finansiell tillgång eller en finansiell skuld till tillgångens eller skuldens redovisade värde vid anskaffningstillfället.

Periodisering av kapitalrabatter, kapitalpremier och direkta transaktionsutgifter ska ske över fordringens eller skuldens löptid. Periodisering behöver endast göras om beloppen är väsentliga.

Räntebärande finansiella instrument som redovisas som omsättningstillgångar respektive kortfristiga skulder behöver inte redovisas till upplupet anskaffningsvärde. En schablonmässig metod får användas vid värdering av dessa finansiella instrument om det är svårt att få fram korrekta uppgifter eller om en mer exakt värdering inte kan motiveras av kostnadsskäl. En förutsättning är dock att metoden ger en rättvisande redovisning och används konsekvent.

När ett garantiåtagande uppstår ska de framtida garantiavgifter och reserveringar för förväntade garantiförluster som åtagandet väntas leda till redovisas som en fordran och en avsättning för den utfärdade garantin.

Ett garantiåtagande är ett finansiellt garantiavtal där de finansiella villkoren för garantin regleras i avtalet.

En bunden garantiutfästelse är ett avtal där ansvarighet för garantin inträder efterföljande år eller där de finansiella villkoren fastställs vid ett senare tillfälle.

Avsättningen för garantier ska motsvara det belopp som krävs för att myndigheten ska kunna uppfylla alla åtaganden som skäligen kan förväntas uppkomma med anledning av det ingångna garantiavtalet.

När avsättningen beräknas ska myndigheten uppskatta de förväntade förlusterna för skador under garantiernas återstående löptid. Vid beräkning av förväntade förluster ska eventuella säkerheter beaktas.

Utöver förväntade förluster för skador i ingångna garantiåtaganden ska en avsättning tas upp för förväntade förluster för sådana bundna garantiutfästelser som inte förväntas kunna finansieras av framtida garantiavgifter.

För ett flerårigt garantiåtagande där garantiavgifterna betalas årsvis ska vid beräkningen av avsättningen också ansvarighet för åtagandet under den återstående löptiden som ligger efter balansdagen räknas med.

För garantiåtaganden med flerårsbetald garantiavgift ska det vid beräkningen av avsättningen göras en uppskattning baserat dels på myndighetens ansvarighet för löpande avtal, dels för det förväntade betalningsmönstret.

Avsättning för finansiella garantiavtal ska i redovisningen delas upp på:

risker som kan finansieras av garantiavgifter,

kvardröjande risker, och

oreglerade skador.

Förändring av risker i ett garantiåtagande som förväntas finansieras av garantiavgifter ska redovisas under Risker som kan finansieras av garantiavgifter.

Om myndigheten bedömer att avgiftsnivån är otillräcklig för att finansiera risker i ett garantiåtagande ska avsättningen redovisas under Kvardröjande risker.

Avsättningar för oreglerade skador ska uppgå till myndighetens uppskattade kostnad för att tillgodose alla krav som beror på händelser som inträffat före räkenskapsårets utgång, oavsett om dessa krav har anmälts eller inte.

Beräkningen av avsättningar för risker som kan finansieras av garantiavgifter respektive kvardröjande risker får göras gemensamt för homogena grupper av garantier.

Utlånat belopp som låntagaren är skyldig att återbetala ska vid utlåningstillfället redovisas under Utlåning i balansräkningen. Senast vid bokslut ska myndigheten bedöma om det finns ett nedskrivningsbehov.

Ett nedskrivningsbehov ska bedömas enskilt för respektive lånefordran. Om en myndighet inledningsvis bedömer att det finns förväntade förluster i en grupp av lånefordringar, men där det inte är möjligt att värdera fordringarna enskilt, ska myndigheten göra en gruppvis reservering. Med en grupp av lånefordringar menas fordringar som har samma identifierbara kännetecken. Så snart det finns tillräcklig information för att identifiera låneförluster på enskilda lånefordringar, ska den gruppvisa reserveringen ersättas av en specifik reservering eller avskrivning av lån.

Avskrivning av lån (konstaterade förluster) ska göras när det inte finns några realistiska möjligheter till återvinning. En avskrivning reducerar utlånat belopp och den eventuella specifika reservering som tidigare gjorts för låneförluster.

Derivatinstrument som används i myndighetens verksamhet för pris , ränte- eller valutasäkring (säkringsinstrument) ska inte värderas till verkligt värde. Någon omvärdering ska inte ske av en säkrad tillgång eller skuld om värdeförändringen motsvarar en motsatt förändring på säkringsinstrumentet.

En premie som betalas eller erhålls när ett säkringsinstrument anskaffas ska periodiseras över säkringsinstrumentets löptid.

Myndigheten ska vid varje bokslut bedöma om säkringsförhållandet kvarstår och om säkringen fortfarande är effektiv utifrån myndighetens riskhanteringsstrategi.

Om en säkring upphör ska derivatinstrumentet och den säkrade posten värderas enligt 5 kap. 3, 5 och 8 §§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Instrumentens anskaffningsvärde är i dessa fall det aktuella marknadsvärdet då säkringen upphörde.

Om ett derivatinstrument har ett negativt marknadsvärde efter att en säkring upphört ska en reservering göras för förväntade förluster. Utgifter för att lösa ett derivatinstrument som inte längre behövs för säkring ska redovisas som kostnad under den period då säkringen avbryts.

Anslagsredovisningens olika avsnitt ska upprättas enligt de uppställnings­former som anges i bilaga 3.

Myndigheten ska enbart ta med de avsnitt som är aktuella för myndighetens verksamhet. Kolumner i respektive uppställningsform som inte är aktuella för myndigheten får tas bort. (ESVFA 2024:1).

Avsnittet Redovisning mot anslag ska upprättas enligt den indelning i anslagsposter och delposter som myndigheten har fått anslag tilldelat av regeringen. (ESVFA 2024:1).

Inkomster och utgifter ska redovisas brutto mot anslaget endast i de fall regeringen har föreskrivit att så ska ske. I annat fall utgör inkomster redovisade mot utgiftsanslag endast en återföring av anslagsmedel, varför beloppen tas upp netto i anslagsredovisningen. Är inkomster, som enligt regeringens beslut ska redovisas mot anslaget, av betydande omfattning ska de specificeras i en not.

Har upphävts genom (ESVFA 2024:1).

Myndigheten ska i not till anslagsredovisningen kommentera väsentliga avvikelser från tilldelade belopp. Överskridande av det belopp som disponeras enligt 6 § anslagsförordningen (2011:223) ska alltid förklaras i not.

Om regeringen medgivit ett överskridande ska myndigheten hänvisa till regeringsbeslutet. (ESVFA 2024:1).

Myndigheten ska i anslagsredovisningen per inkomsttitel uppge de inkomster som myndigheten redovisat mot inkomsttitlar på statens budget. I de fall en inkomsttitel har underindelats ska redovisningen ske enligt denna underindelning. Om det i regleringsbrev eller motsvarande har angivits ett beräknat belopp för inkomsterna ska detta belopp anges. Om redovisade inkomster avviker väsentligt från beräknade inkomster ska då så är möjligt skälen härför redovisas i en not.

Avsnittet Redovisning av beställningsbemyndigande ska upprättas enligt den indelning i anslagsposter och delposter som bemyndigandet har beslutats av regeringen.

Har en myndighet fått ett beställningsbemyndigande ska myndigheten redovisa samtliga ekonomiska åtaganden vid budgetårets slut som medför utgifter under ett följande budgetår mot bemyndigandet.

En myndighet som har gjort ekonomiska åtaganden med stöd av 17 § andra stycket anslagsförordningen (2011:223) ska lämna information om detta i not till anslagsredovisningen. (ESVFA 2024:1).

Myndigheten ska i not till anslagsredovisningen kommentera väsentliga skillnader mellan det av regeringen beslutade beställningsbemyndigandet och ekonomiska åtaganden vid årets slut. Överskridande av ett beställningsbemyndigande ska alltid förklaras. (ESVFA 2024:1).

I avsnittet Redovisning av äldre beställningsbemyndigande ska myndigheten redovisa ekonomiska åtaganden vid årets slut som gjorts med stöd av tidigare års beställningsbemyndiganden och där bemyndigandet inte längre finns kvar.

Avsnittet Redovisning av äldre beställningsbemyndigande ska upprättas enligt den indelning i anslagsposter och delposter som bemyndigandet har beslutats av regeringen. (ESVFA 2024:1).

Myndigheten ska i not till anslagsredovisningen kommentera väsentliga förändringar från tidigare år av ekonomiska åtaganden vid årets slut mot äldre beställningsbemyndiganden. (ESVFA 2023:2).

I avsnittet Andra finansiella villkor ska myndigheten redovisa hur finansiella villkor i regleringsbrev eller andra regeringsbeslut som berör anslag eller inkomsttitlar har uppfyllts. (ESVFA 2024:1).

Finansieringsanalysen ska upprättas enligt den uppställningsform som anges i bilaga 4.

De avsnitt och poster som anges i uppställningsformen ska tas upp var för sig i angiven ordningsföljd. Benämningen på avsnitten får inte ändras. Myndigheten ska dock ta bort ett avsnitt eller en post om den saknar sådan verksamhet. Poster får benämnas och tillföras på ett sådant sätt att deras innebörd blir tydligare.

För varje avsnitt redovisas dels utgifterna och hur dessa har finansierats, dels hur verksamheten i fråga påverkat myndighetens likvida ställning. Nettokassaflödet från respektive till varje avsnitt summeras till slutraden Förändring av likvida medel.

De likvida medel som ingår i analysens slutrad omfattar följande balansposter: Kassa, bank, tillgång eller skuld på räntekontot hos Riksgäldskontoret samt de fordringar eller skulder avseende statens budget och övriga fordringar eller skulder på statens centralkonto som i balansräkningen redovisas under posten Avräkning med statsverket.

I årsredovisningen ska ingå en beskrivning av tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper.

Myndigheten ska i årsredovisningen lämna uppgift om alla, av regeringen eller föreskrivande myndighet fattade beslut, som innebär avsteg från generella ekonomiadministrativa regler. Uppgiften lämnas lämpligen i anslutning till myndighetens beskrivning av tillämpade redovisningsprinciper.

Sammanställning av garantiverksamhet och sammanställning av utlåningsverksamhet – föreskrifter till 7 kap. 1 § förordningen

En myndighet som har ett bemyndigande att utfärda garantier ska redovisa en sammanställning av garantiverksamheten uppdelad på garantier där en avgift tas ut för förväntade förluster och övriga garantier. Information i sammanställningen ska specificeras på

garantiram, utfärdade garantier och bundna garantiutfästelser,

tillgångar, skulder och avsättningar, och hur dessa har förändrats under året, och

hur verksamheten har påverkat anslag och inkomsttitlar på statens budget.

Med bundna utfästelser avses finansiella garantiavtal där

ansvarighet för garantin inträder efter bokslut,

de finansiella villkoren regleras vid ett senare tillfälle, eller

det finns bundna offerter.

En myndighet som har ett bemyndigande att betala ut lån ska redovisa en sammanställning av låneverksamheten uppdelad på anslagsfinansierad respektive lånefinansierad utlåning.

Information i sammanställningen ska specificeras på

låneram, utlånat belopp och lånelöften,

lånefordringar och hur dessa har förändrats under året, och

hur verksamheten har påverkat anslag och inkomsttitlar på statens budget.

Bestämmelser om vilka tilläggsupplysningar som ska lämnas till resultaträkningen finns i 6–16 §§.

Upplysning om över- eller underskott som uppstår vid försäljning av egendom ska lämnas i en not. Om överskott eller underskott, inte nettot mellan dessa, är obetydliga behöver upplysning inte lämnas.

Vid köp och försäljning av fastighet efter räkenskapsårets utgång ska myndigheten lämna upplysning om aktuellt objekt, motpart, överenskommen köpeskilling samt beräknad reavinst eller-förlust. I förekommande fall ska hänvisning även göras till regeringsbeslut om köp eller försäljning.

Myndigheten ska i not till posten Intäkter av avgifter och andra ersättningar särredovisa

avgiftsintäkter enligt 4 § avgiftsförordningen (1992:191),

avgiftsintäkter från tjänsteexport, och

icke-statliga medel enligt definitionen i 6 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).

Kravet på särredovisning av tjänsteexport gäller oavsett om den bedrivs med stöd av 4 § 10 avgiftsförordningen eller ett särskilt bemyndigande och oavsett vilket ekonomiskt mål som gäller för tjänsteexporten.

Under posten Intäkter av avgifter och andra ersättningar ska garantiavgifter för finansiella garantiavtal särredovisas i not och delas upp på

avgiftsinkomster för nya garantiåtaganden, och

förändring av risker som kan finansieras av garantiavgifter och kvardröjande risker.

Om det finns återförsäkringsavtal ska avgift för avgiven återförsäkring och återförsäkrares andel av risker som kan finansieras av garantiavgifter och kvardröjande risker specificeras i not.

Upplysning ska lämnas i en not om lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal. Detta är summan av utfallet på S-koderna 4111–4119. I noten anges hur stor andel av lönesumman som avser arvoden till styrelse, kommittéer eller ej anställd personal (uppdragstagare). Detta är summan av utfallet på S-koderna 4112 och 4118.

Skadeersättningar hänförbara till finansiella garantiavtal ska specificeras i not.

Väsentliga delbelopp ska specificeras i not. Intäkter av bidrag från EU ska särredovisas i not, med uppgift om vilka av EU:s fonder medlen avser. Även offentligrättsliga avgifter ska särredovisas i noten med uppdelning på avgifter med bestämt ekonomiskt mål och andra offentligrättsliga avgifter enligt den indelning som regeringen har beslutat om i budget för avgiftsbelagd verksamhet i myndighetens regleringsbrev.

För offentligrättsliga avgifter med bestämt ekonomiskt mål ska myndigheten i noten dessutom särredovisa de kostnader som myndigheten har för de verksamheter som intäkterna avser.

Sammansättningen av posten Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag ska specificeras i not.

En myndighet som har flera olika typer av lämnade bidrag ska i not göra en uppdelning på postens väsentligaste beståndsdelar. En myndighet som redovisar lämnade bidrag finansierade med anslag som finansieras från EU-budgeten ska särskilt ange den del av kostnaden som avser sådana bidrag med uppgift om vilka av EU:s fonder medlen avser.

Årets kapitalförändring ska specificeras i not. I noten ska de sammanlagda beloppen för respektive anslagsfinansierad verksamhet, över- eller underskott i avgifts- eller bidragsfinansierade verksamheter samt övriga orsaker anges såvida beloppen inte är obetydliga. En övrig orsak kan till exempel gälla kostnader som uppstått på grund av att en avsättning för avhjälpande av miljöskador inte har redovisats mot anslag. Om kapitalförändringen är noll för både räkenskapsåret och jämförelseåret kan noten utelämnas.

Upplysning om hur årets avsättningar och upplösningar fördelar sig mellan fonder och eventuella avsättningar för transfereringsändamål ska lämnas i en not. Om inte närmare upplysningar om fonderna och avsättningarna lämnas till regeringen i särskild ordning, ska dessutom fondernas och avsättningarnas kostnader och intäkter redovisas på ett överskådligt sätt i en not.

Myndigheten ska i not(er) lämna tilläggsupplysningar om sådana händelser och transaktioner, samt effekten av dessa, som kan försvåra en bedömning av myndighetens finansiella resultat eller försvåra rättvisande jämförelser, exempelvis med tidigare år. Exempel på sådana händelser och transaktioner är nedskrivningar, försäljning av betydande anläggningstillgångar, överlåtelse eller nedläggning av verksamhet eller liknande omstruktureringar, arbetskonflikter, ändringar i uppskattningar och bedömningar och rättelse av fel i tidigare års räkenskaper.

Bestämmelser om vilka tilläggsupplysningar som ska lämnas till balansräkningen finns i 18–46 §§.

I de fall en längre avskrivningstid än fem år tillämpas ska det i en not lämnas upplysning om detta. I noten ska i så fall också anges skälen för den längre avskrivningstiden.

För varje post ska uppgift lämnas om

tillgångarnas anskaffningsvärde,

tillkommande och avgående tillgångar,

överföringar,

årets avskrivningar,

årets nedskrivningar,

årets uppskrivningar,

ackumulerade avskrivningar,

ackumulerade nedskrivningar,

ackumulerade uppskrivningar, samt

korrigeringar av tidigare års avskrivningar, nedskrivningar och uppskrivningar.

I de fall taxeringsvärde finns ska detta anges. I noten anges också avskrivningstider för skilda tillgångsslag om detta inte framgår av avsnittet om värderingsprinciper.

Posten Beredskapstillgångar ska i not delas upp i

beredskapsvaror,

beredskapsinventarier, och

immateriella beredskapstillgångar.

(ESVFA 2025:1).

I samband med en väsentlig nedskrivning ska de överväganden som ledde fram till beslutet presenteras i årsredovisningen.

I samband med en uppskrivning ska de överväganden som ledde fram till beslutet presenteras i årsredovisningen. Därvid ska information lämnas om uppskrivningsbelopp och under vilken post på balansräkningens passivsida som uppskrivningsbeloppet redovisats.

Anläggningstillgångar som innehas enligt ett finansiellt leasingavtal ska särredovisas i not till aktuell tillgångspost.

Med andelar avses aktier och andelar i juridiska personer. I not ska anges vilka företag som bildats genom avknoppning från myndigheten och i vilka företag myndigheten medverkat vid bildandet. För vart och ett av företagen ska upplysning lämnas om dels hur många andelar som myndigheten innehar, dels andelarnas anskaffningsvärde, nominella värde, bokförda värde och eventuella börsvärde på bokslutsdagen. I noten ska även annan information av väsentlig betydelse lämnas.

Posten Andra långfristiga värdepappersinnehav ska specificeras i not, varvid uppgift om det bokförda värdet och marknadsvärdet eller motsvarande ska anges per tillgångsslag.

Långfristiga fordringar ska specificeras i not.

Ännu inte fakturerade garantiavgifter i garantiverksamhet som avser nästföljande år ska specificeras i not.

Information ska lämnas i anslutning till beskrivningen av tillämpade redovisningsprinciper om och på vilket sätt derivatinstrument används för pris-, ränte- eller valutasäkring av finansiella instrument.

De instrument som värderas till verkligt värde enligt 5 kap. 13 § förordningen (2000:205) om årsredovisning och budgetunderlag ska specificeras i not för respektive post. Detta gäller både för finansiella tillgångar och eventuella finansiella skulder. Av noten ska även framgå orealiserade värdeförändringar under året uppdelade per typ av instrument. För statsobligationer och statsskuldväxlar utgivna av Riksgäldskontoret ska även det nominella värdet framgå av noten.

Balansposten ska i not delas upp i

lånefordringar,

lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet, och

utvecklingskapital eller royalty.

För respektive grupp av lån ska upplysning lämnas om

lånefordringar uppdelat på ingående balans, nyutlåning, amorteringar och avskrivna lån, samt

reserveringar för låneförluster uppdelat på förluster där låntagaren inte förväntas att uppfylla lånevillkoren och förluster hänförbara till statliga subventioner.

Information ska även lämnas om återstående löptider för respektive grupp av lån som myndigheten redovisar.

För respektive grupp av lån ska upplysning lämnas om ingående balans, nyutlåning, amorteringar samt avskrivna lån. Om olika huvudtyper av lån förekommer är det lämpligt att uppgifterna specificeras på huvudtyp av lån. Information ska även lämnas om återstående löptider för de respektive huvudtyper av lån som myndigheten redovisar.

I de fall myndigheten är leasegivare ska fordringar hänförbara till finansiella leasingavtal särredovisas.

Sammansättningen av posten Övriga kortfristiga fordringar ska redovisas i en not.

Större delbelopp som ingår i periodavgränsningsposterna på balansräkningens tillgångssida ska specificeras i not.

Sammansättningen av posten Avräkning med statsverket ska redovisas i en not.

Posten Värdepapper och andelar ska specificeras i not, varvid uppgift om det bokförda värdet och marknadsvärdet eller motsvarande ska anges per tillgångsslag.

Förändringar av myndighetskapitalet under räkenskapsåret ska specificeras i en not. Specifikationen ska visa varje slag av förändring för varje post och delpost i myndighetskapitalet.

Förändringen ska delas upp på förändringar av

balanserad kapitalförändring

kapitalförändring enligt resultaträkningen,

statskapital, och

donationskapital.

För balanserad kapitalförändring ska de sammanslagna beloppen för respektive anslagsfinansierad verksamhet, över- eller underskott i avgifts- och bidragsfinansierade verksamheter samt övriga orsaker vara angivna var för sig, såvida beloppen inte är obetydliga. Det kan till exempel gälla kostnader som uppstått på grund av att avsättning för avhjälpande av miljöskador inte har redovisats mot anslag.

Om föregående års kapitalförändring enligt resultaträkningen inte i sin helhet har förts till posten Balanserad kapitalförändring, ska det framgå av noten hur kapitalförändringen har disponerats. Om en viss del av kapitalet har förändrats direkt i balansräkningen ska detta anges och det ska framgå varför det har skett.

För posten Statskapital ska i förekommande fall en uppdelning göras på statskapital med respektive utan avkastningskrav.

En myndighet som har statskapital med avkastningskrav ska ange den beräknade avkastningen. Om avkastningskravet inte kunnat tillgodoses under föregående räkenskapsår ska enligt 7 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) skillnaden mellan begärd avkastning och den avkastning som myndigheten inbetalat redovisas inom linjen i balansräkningen, varvid även ackumulerade belopp redovisas.

Av myndigheten redovisad pensionsavsättning ska specificeras på följande sätt i en not: Ingående avsättning

+ Årets pensionskostnad (+)

- Årets pensionsutbetalningar (-)

= Utgående avsättning

Avsättningar för garantier ska specificeras på

risker som kan finansieras av garantiavgifter,

kvardröjande risker, och

oreglerade skador.

Avsättningar för avhjälpande av miljöskador ska specificeras enligt följande:

Vilka miljöskadeobjekt som avses, vid behov grupperade eller sammanfattade på lämpligt sätt. Uppgift ska också lämnas om hur dessa är tänkta att finansieras.

Totalt belopp som ännu inte har redovisats mot anslag och när i tiden anslagsbelastningen beräknas ske.

Hur stor del av avsättningar för avhjälpande av miljöskador som har redovisats mot anslag enligt övergångsbestämmelserna till anslagsförordningen (2011:223).

Övriga avsättningar ska specificeras i not, och uppgift om syftet med avsättningen, årets förändring och utgående balans ska lämnas för varje enskild avsättning. Specifikation eller andra upplysningar ska även lämnas för den del av en avsättning som myndigheten bedömer kommer att regleras under det närmast följande räkenskapsåret (kortfristig del). Denna del förs inte om i redovisningen.

I not ska anges beviljad låneram samt ingående balans, under året nyupptagna lån och årets amorteringar.

Sammansättningen av posten Andra långfristiga skulder ska redovisas i not.

I not ska beviljad kreditram anges.

Sammansättningen av posten Övriga kortfristiga skulder ska redovisas i not.

Den del av posten Depositioner som myndigheten bedömer ska regleras efter mer än tolv månader, ska i förekommande fall anges i not.

Posten Oförbrukade bidrag ska specificeras i not uppdelade på bidrag från annan statlig myndighet och bidrag från icke statliga organisationer eller privatpersoner. Om det i posten ingår oförbrukade donationer ska även dessa anges.

För bidrag från annan statlig myndighet ska upplysning även lämnas om hur stor del av posten Oförbrukade bidrag som förväntas tas i anspråk inom följande tidsintervall:

inom tre månader,

mer än tre månader till ett år,

mer än ett år till tre, samt

mer än tre år.

För andra periodavgränsningsposter än Oförbrukade bidrag ska större belopp specificeras i not.

Till varje sammanslagen post inom linjen ska det finnas en not som visar vilka olika typer av ansvarsförbindelser som finns.

Följande upplysningar ska lämnas för varje typ av ansvarsförbindelse:

En beskrivning av vad ansvarsförbindelserna avser.

Beloppet.

En beskrivning av osäkerheter beträffande belopp eller tidpunkt för utflöden.

Skillnaden mellan poster i resultaträkningen och motsvarande poster i finansieringsanalysen ska redovisas i not.

Med ledamöterna i myndighetens styrelse avses ordinarie ledamöter och suppleanter.

Med myndighetens råd avses råd som finns istället för styrelse och som har samma organisatoriska inplacering som en styrelse i annat fall skulle ha haft.

Med ledande befattningshavare avses myndighetens chef och ledande befattningshavare direkt under denne som utsetts av regeringen.

Med aktiebolag avses såväl svenska aktiebolag som utländska motsvarigheter.

Bestämmelserna i 5 och 6 §§ gäller inte för affärsverk.

Då delårsrapporten upprättas ska tillämpliga delar av bestämmelserna i 4–6 kap. följas.

Jämförelsetal ska på samma sätt som enligt 2 kap. 7 § anges för samma rapportperiod under närmast föregående räkenskapsår.

Prognos över verksamhetens kostnader och intäkter ska omfatta resultaträkningens samtliga poster och följa uppställningsformen för resultaträkningen.

Utfall och prognoser ska kommenteras främst med avseende på väsentliga avvikelser.

Utfallet ska kommenteras främst med avseende på väsentliga förändringar jämfört med föregående år. För anslagsutfall ska myndigheten främst kommentera väsentliga avvikelser från den andel av årets tilldelade medel som motsvarar delårsrapportens andel av räkenskapsåret.

Uppgift i anslagsredovisningen avseende andra finansiella villkor ska lämnas endast i de fall regeringen särskilt beslutat om detta.

Delårsrapporten ska skrivas under av den eller de personer som utgör myndighetens ledning vid den tidpunkt då delårsrapporten ska lämnas till regeringen.

Delårsrapporten ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades.

Har en avvikande mening antecknats till ledningens beslutsprotokoll, ska densamma återges i anslutning till underskrifterna i delårsrapporten.

En underskriftsmening med följande lydelse ska antecknas omedelbart före underskrifterna;

”Jag/Vi intygar att delårsrapporten ger en rättvisande bild av verksamhetens kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning”.

I fråga om avlämnande av en delårsrapport ska det som gäller för årsredovisning enligt 2 kap. 1 a–1 c §§ tillämpas. (ESVFA 2025:1).

Gemensamma bestämmelser om budgetunderlag och underlag för fördjupad prövning – föreskrifter till 9 kap. 1 § förordningen

Förslag som beräknas leda till ökade kostnader eller minskade intäkter ska i normalfallet kompletteras med förslag till åtgärder inom myndighetens verksamhet som leder till motsvarande minskningar i kostnaderna eller ökningar i intäkterna.

Förslag till åtgärder som rör andra verksamheter än myndighetens egen verksamhet får lämnas endast i de fall de dels är direkt kopplade till myndighetens egen verksamhet, dels leder till omedelbara och lätt-prognosticerbara kostnadsminskningar eller intäktsökningar.

Med År 0 avses året före det budgetår (räkenskapsår) som budgetunderlaget avser.

Budgetunderlaget ska lämnas till regeringen senast den 1 mars År 0. Budgetunderlaget ska anges i prisnivå År 0. Beräkningsförutsättningar ska redovisas och kommenteras.

För information där det finns en uppställningsform i informationssystemet Hermes ska samma uppställningsform användas i budgetunderlaget.

Budgetunderlaget som myndigheten lämnar till regeringen ska lämnas till det departement som myndigheten hör till.

Budgetunderlaget ska samtidigt även lämnas till

Finansdepartementet,

Riksdagens utredningstjänst,

Riksrevisionen, och

Statskontoret.

Om frågor om totalförsvaret behandlas ska budgetunderlaget även lämnas till

Försvarsdepartementet, och

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

(ESVFA 2025:1).

Budgetunderlaget ska lämnas med e-post som ett pdf-dokument. Innehållet i pdf-dokumentet ska kunna användas och hanteras i ursprungligt skick. Pdf-dokumentet ska inte vara lösenordsskyddat eller ha några andra användningsbegränsningar.

Om sekretesskäl förhindrar att budgetunderlaget lämnas i elektronisk form får myndigheten i stället lämna det i pappersform. (ESVFA 2025:1).

Myndigheten ska lämna en översikt över verksamhetens finansiering (tkr). Redogörelsen ska lämnas enligt strukturen i tabell 1.

Tabell 1 Översikt över verksamhetens finansiering (tkr)

(1) Är anslaget underindelat i poster ska uppgifterna lämnas per anslagspost som myndigheten disponerar.

(2) Intäkterna ska specificeras på bidrag, donationer, finansiella intäkter etc. om beloppen är betydande.

Räntekonto med kredit och annan kredit i Riksgäldskontoret – föreskrifter till 9 kap. 3 § förordningen

Myndigheten ska lämna förslag till och motivera behov av kreditutrymme på räntekonto respektive eventuellt annat kreditutrymme under de år budgetunderlaget avser.

Anslagskredit på ramanslag – föreskrifter till 9 kap. 3 § förordningen

Myndigheten ska lämna förslag till och motivera anslagskreditens storlek under de år budgetunderlaget avser.

Avgiftsbelagd verksamhet – föreskrifter till 9 kap. 3 § förordningen

En särskild redogörelse för avgiftsbelagd verksamhet ska lämnas. Redogörelsen ska utgå från den indelning och struktur som anges i budgeten för avgiftsbelagd verksamhet i myndighetens regleringsbrev avseende År 0. För att redogörelsen ska bli fullständig ska även hänsyn tas till eventuella verksamheter som förutses tillkomma respektive avvecklas.

Om myndigheten behöver ett beställningsbemyndigande för att kunna göra ekonomiska åtaganden enligt 17 § första stycket anslagsförordningen (2011:223) som medför utgifter efter det budgetår som budgetunderlaget avser ska myndigheten i budgetunderlaget för varje slag av ekonomiskt åtagande och ändamål ange det begärda bemyndigandebeloppet. Myndigheten ska även ange ett slutår för när utgifter till följd av de ekonomiska åtagandena senast förväntas redovisas mot anslag.

Myndigheten ska i budgetunderlaget lämna uppgifter om ekonomiska åtaganden som myndigheten har gjort eller förväntas göra med stöd av redan beslutade beställningsbemyndiganden och som medför utgifter år 0 eller senare. (ESVFA 2024:1).

Har upphävts genom (ESVFA 2024:1).

Med investeringar för samhällsändamål (samhällsinvesteringar) avses i detta sammanhang investeringar som huvudsakligen finansieras med anslag enligt 2 kap. 4 eller 6 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) eller med lån i Riksgäldskontoret.

Med verksamhetsinvesteringar avses investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet och som finansieras med lån i Riksgäldskontoret, bidrag eller finansiellt leasingavtal enligt 2 kap. 1, 3 eller 5 § kapitalförsörjningsförordningen. Med verksamhetsinvesteringar avses även investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten och för vilka regeringen i särskild ordning har beslutat att de ska finansieras med anslag.

Uppgifter om investeringar ska delas upp enligt följande:

Förslag till investeringsplan för samhällsinvesteringar.

Planerade verksamhetsinvesteringar.

Särskild information om planerade verksamhetsinvesteringar överstigande 20 miljoner kronor per objekt.

Beräknad låneram för verksamhetsinvesteringar.

Beräknad låneram för samhällsinvesteringar.

Information om investeringar ska anges i tusentals kronor (exklusive moms).

En kort redogörelse ska lämnas i anslutning till respektive tabell över vilken verksamhet som ska tillgodoses genom investeringarna. Om väsentliga ändringar har gjorts från tidigare års beräkningar ska detta kommenteras.

Samtliga utgifter för samhällsinvesteringar som beräknas kunna redovisas som anläggningstillgång ska ingå i förslaget till investeringsplan. Även investeringsrelaterade utgifter som inte beräknas redovisas som anläggningstillgång ska ingå.

Investeringar i anläggningstillgångar ska för År -1 stämma överens med redovisningen av årets anskaffning av samhällsinvesteringar i myndighetens årsredovisning.

Som vidmakthållande av befintliga investeringar redovisas åtgärder för vidmakthållande som bibehåller investeringarnas långsiktiga kapacitet, till exempel reinvesteringar och andra underhållsåtgärder som är väsentliga. Löpande drift och mindre underhållsåtgärder ska inte redovisas i förslaget till investeringsplanen.

Investeringar i pågående nyanläggningar ska hänföras till den post där de slutligt kommer att redovisas när tillgångarna är färdigställda.

Om utgifter för anskaffning och utveckling av nya investeringar samt vidmakthållande av befintliga investeringar finansieras från flera anslagsposter eller delposter ska en uppdelning göras per post.

Verksamhetsinvesteringarna ska för År -1 stämma överens med redovisningen av årets anskaffning av verksamhetsinvesteringar i myndighetens årsredovisning.

Investeringar i pågående nyanläggningar ska hänföras till den post där de slutligt kommer att redovisas när tillgångarna är färdigställda.

Särskild information om verksamhetsinvesteringar ska lämnas för investeringar som antingen

har påbörjats men ännu inte färdigställts, eller

är planerade att påbörjas innevarande eller nästföljande budgetår.

Myndigheten ska lämna information om lån för verksamhetsinvesteringar i Riksgäldskontoret, räntor och låneram.

Om samhällsinvesteringar finansieras med lån i Riksgäldskontoret ska myndigheten lämna information om räntor och låneram.

Om det finns flera låneramar för samhällsinvesteringar ska myndigheten lämna informationen för respektive låneram.

De uppgifter som myndigheten rapporterar i informationssystemet Hermes ska stämma överens med motsvarande uppgifter i det budgetunderlag som lämnas enligt 9 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

De analyser som ingår i underlaget för fördjupad prövning ska vara väsentliga och relevanta utifrån regeringens perspektiv. Härutöver ställs inga krav på att myndigheten ska ta fram någon sammanhållen dokumentation över det analysarbete den utfört.

Myndighetens överväganden och förslag till verksamhetsinriktning ska kunna härledas ur de resultat-, omvärlds- och resursanalyser som presenteras i underlaget för fördjupad prövning. Förslag till verksamhetsinriktning ska i huvudsak innehålla en genomgång av

vilka delar av verksamheten som bör ges ökad respektive minskad vikt eller kan avvecklas,

vilka förändringar som är påkallade i fråga om verksamhetens mål och indelning för återrapportering till regeringen, samt

finansieringsformernas ändamålsenlighet, tillexempel i fråga om förutsättningarna för avgiftsfinansiering.

Förslag till ändrad inriktning av verksamheten kan formuleras såsom förslag till nya eller ändrade uppgifter eller mål för myndigheten.

Förslag till finansiering av verksamheten ska innehålla en redovisning av den totala finansieringen fördelad på olika finansieringskällor. Uppgifterna ska vara jämförbara med den anslagsredovisning och den finansieringsanalys som myndigheten lämnar i årsredovisningen.

Resultatanalysen ska vanligen vara inriktad på de yttre effekterna av myndighetens verksamhet. Analysens närmare inriktning bestäms av regeringens krav på underlagets inriktning och omfattning. I speciella fall kan även tillgången på information från andra kunskapsproducenter påverka vad myndigheten bör inkludera i resultatanalysen. Om inte regeringen genom särskilda direktiv angett vilka delar av myndighetens verksamhet som ska prioriteras i utvärderingsarbetet, ska myndigheten efter samråd med berört fackdepartement göra en sådan prioritering.

I omvärldsanalysen ska myndigheten urskilja vilka möjligheter och hinder för verksamheten som kan väntas uppträda under de närmaste åren i myndighetens omvärld.

Resursanalysen ska inriktas på frågor som rör vilka styrkor och svagheter myndigheten har i förhållande till de uppgifter den har att utföra och de omvärldsfaktorer som kan förväntas föreligga.

Årsredovisningen ska lämnas till regeringen så snart som möjligt efter räkenskapsårets slut, dock senast den 22 februari.

Det är inte tillåtet att ändra eller komplettera årsredovisningen efter detta senaste datum.

Årsredovisningen som affärsverket lämnar till regeringen ska lämnas till det departement som affärsverket hör till.

Årsredovisningen ska samtidigt även lämnas till

Finansdepartementet,

Riksdagens utredningstjänst,

Riksrevisionen, och

Statskontoret.

Om frågor om totalförsvaret behandlas ska årsredovisningen även lämnas till

Försvarsdepartementet, och

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

(ESVFA 2025:1).

Årsredovisningen ska lämnas med e-post som ett pdf-dokument. Innehållet i pdf-dokumentet ska kunna användas och hanteras i ursprungligt skick. Pdf-dokumentet ska inte vara lösenordsskyddat eller ha några andra användningsbegränsningar.

Om sekretesskäl förhindrar att årsredovisningen lämnas i elektronisk form får affärsverket i stället lämna den i pappersform. (ESVFA 2025:1).

Förutom de tilläggsupplysningar till resultaträkning och balansräkning som krävs i detta kapitel ska tilläggsupplysningar enligt 7 kap. 1–47 §§ lämnas förutsatt att de är tillämpliga på affärsverk eller affärsverkskoncerner.

I förvaltningsberättelsen ska ingå en översikt över årets verksamhet. Kommentarer ska lämnas till väsentliga förändringar i balans- och resultatposter jämfört med föregående år om dessa inte förklaras på annan plats.

Särskilda upplysningar ska lämnas om sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av affärsverkets eller affärsverkskoncernens ställning och resultat. Upplysning ska även lämnas avseende riskbild samt forskning och utveckling.

I förvaltningsberättelsen ska också information lämnas om händelser av väsentlig betydelse för affärsverket/affärsverkskoncernen som inträffat efter räkenskapsårets utgång.

De krav som statsmakterna ställer på affärsverken avseende exempelvis servicegrad och särskilda regionala och sociala hänsynstaganden ska redovisas. Affärsverk ska också kommentera graden av måluppfyllelse.

För koncerner med verksamhet inom mer än ett område ska uppgifter lämnas för rörelsegrenar. Uppdelning på rörelsegrenar redovisas på koncernnivå och affärsverksnivå.

För varje rörelsegren ska information lämnas om

resultat före finansiella poster,

sysselsatt kapital,

omsättning,

investeringar, samt

antal sysselsatta.

I en tabell ska en summering göras av lämnade uppgifter för enskilda rörelsegrenar och jämföras med respektive koncerntotaler.

Nyckeltal samt resultat- och balansräkningar i sammandrag ska redovisas i en flerårsöversikt för åtminstone de senaste fem åren. För att uppnå jämförbarhet ska siffrorna för samtliga år baseras på enhetliga principer och klassificeringar om inte detta är förenat med stora svårigheter.

Affärsverk ska lämna en anslagsredovisning varvid 6 kap. gäller i tillämpliga delar. Om anslagsredovisningen är av begränsad omfattning (exempelvis om den enbart innehåller en eller ett par poster som redovisats mot inkomsttitel på statens budget), kan den lämnas i not.

Resultaträkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som anges i bilaga 5 med de avvikelser som betingas av rörelsens art och omfattning.

Om övriga intäkter uppgår till ett väsentligt belopp ska en specifikation lämnas i not.

Stöd utan återbetalningsskyldighet ska intäktsföras. Om stödet avser att täcka kostnader under mer än ett år ska en periodisering göras av stödet. Stöd med återbetalningsskyldighet ska intäktsföras om det finns en hög sannolikhet för att återbetalning inte kommer att ske.

I resultaträkningen ska en uppdelning av rörelsens kostnader göras.

Så kallad skattemotsvarighet ska redovisas om regeringen beslutat detta. I koncernredovisningen ska den beräknade skatt som är hänförlig till årets dispositioner ingå som en del av årets skattekostnad tillsammans med årets skattemotsvarighet och eventuell betald skatt. Fastighetsskatt och andra liknande skatter ska redovisas bland rörelsens kostnader.

Balansräkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som anges i bilaga 6 med de avvikelser som betingas av rörelsens art och omfattning. En annan uppställningsform kan tills vidare tillåtas förutsatt att den ger en likvärdig överblick över rörelsens ställning.

Som alternativ rubrik kan användas Likvida medel. I detta fall ska, i en not, redogörelse lämnas över sammansättningen.

För finansiell leasing gäller 4 kap. 26 §.

Pensionsförpliktelser redovisas som en avsättning i affärsverkets balansräkning om verket ska svara för den aktuella pensionen. Avsättningen ska, förutom när det gäller avsättning för kompletterande ålderspension (KÅPAN), redovisas till det försäkringstekniska värdet av alla avtalsenliga och frivilliga pensionsåtaganden beräknade med ledning av de försäkringstekniska grunder som Statens tjänstepensionsverk använder.

Så kallade antastbara pensionsförpliktelser tas upp som avsättning till den del det bedöms sannolikt att affärsverket kommer att stå för förpliktelsen.

I de fall ett affärsverk gör avsättning för pensionsförpliktelser ska affärsverket även göra avsättning för särskild löneskatt baserat på pensionsförpliktelsens storlek. Avsättning för särskild löneskatt på pensionsförpliktelser ska redovisas under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser och särredovisas i bokföringen.

Ett affärsverk som redovisar avsättningar för pensionsförpliktelser som avser förmåner efter avslutad anställning för egna anställda, ska redovisa effekten av försäkringstekniska omvärderingar för denna avsättning, inklusive särskild löneskatt som beräknas på omvärderingen, direkt mot Fritt eget kapital.

För affärsverken används benämningen Eget kapital istället för Myndighetskapital.

Finansieringsanalys ska upprättas såväl för affärsverkskoncernen som för affärsverket. Av analysen ska framgå rörelsens inbetalningsöverskott och årets investeringar samt hur investeringarna finansierats. På slutraden visas förändringen av likvida medel och eventuella kortfristiga placeringar såsom dessa redovisas i balansräkningen.

Finansieringsanalysen ska delas in i tre delar, av vilka den första ska visa in- och utbetalningar hänförliga till den löpande rörelsen inklusive förändringar av rörelsekapitalet, den andra investeringarna och den tredje finansieringen.

I anslutning till finansieringsanalysen ska en avstämning göras mellan rörelsens inbetalningsöverskott och årets resultat om detta inte framgår direkt av finansieringsanalysen.

Koncernredovisningen ska omfatta affärsverket samt alla juridiska personer över vilka affärsverket direkt eller indirekt förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar eller på annat sätt utövar ett bestämmande inflytande i enlighet med bestämmelserna i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Årsredovisningslagen gäller inte för statliga myndigheter. I affärsverkskoncerner ska dock lagens koncerndefinition tillämpas också på affärsverk. Om koncernens sammansättning ändrats, exempelvis genom förvärv eller avyttring, ska upplysning om detta lämnas i en not.

Koncernredovisningen ska baseras på förvärvsmetoden. Skillnaden mellan förvärvspriset och marknadsvärdet vid förvärvstidpunkten för de tillgångar som förvärvats och de skulder som övertagits, utgör positiv eller negativ goodwill.

Det kan i mycket speciella fall finnas skäl att i samband med förvärvet göra avsättning för vissa utgifter. Avsättningen ska avse förhållanden per förvärvstidpunkten och återspegla sådana med förvärvet förknippade utgifter som har karaktär av åtagande och som beaktas av köparen vid förvärvet. För att en avsättning till omstruktureringsreserv ska anses motiverad krävs en detaljerad plan och hög sannolikhet att planen kommer att genomföras. En reservering är inte möjlig för befarade framtida förluster.

Goodwill ska redovisas som immateriell tillgång och skrivas av enligt plan under en period som motsvarar ekonomisk livslängd. Om livslängden överstiger fem år ska särskild motivering lämnas. Livslängden får aldrig överstiga 20 år. Denna begränsning gäller även sådana immateriella tillgångar som identifieras i förvärvsbalansen.

Då anskaffningsvärdet för aktier i ett dotterföretag understiger storleken av det redovisade egna kapitalet kan tillgångarna i företaget anses ha förvärvats till ett reducerat pris. För att inte tillgångarna ska redovisas till ett högre belopp än anskaffningsvärdet reduceras värdet på de icke-monetära tillgångarna så att de sammantaget motsvarar prisreduktionen. I de fall en del av prisreduktionen kvarstår efter att värdet på samtliga icke-monetära tillgångar redovisats till noll, ska det kvarstående beloppet klassificeras som negativ goodwill. Negativ goodwill redovisas som en avsättning i koncernbalansräkningen. Avsättningen ska lösas upp över resultaträkningen enligt en fastställd plan.

Resultat i köpta företag ska ingå i koncernens resultat från förvärvstidpunkten. På motsvarande sätt ska, som huvudregel, resultatet i sålda företag ingå i koncernresultatet till försäljningstidpunkten. Alternativt kan de sålda företagen behandlas som utomstående hela året.

Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan företag i koncernen liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster ska elimineras i sin helhet.

Minoritetens andel i eget kapital beräknas med utgångspunkt i det bokförda värdet på det egna kapitalet i dotterföretaget och ska inkludera eget-kapitalandel av obeskattade reserver. I resultaträkningen anges minoritetens andel av resultatet efter skatt omedelbart före Årets resultat.

Självständiga dotterföretag räknas om med balansdagskurs. Omräkningsdifferenser förs till eget kapital.

Osjälvständiga dotterföretag samt dotterföretag i höginflationsländer räknas om enligt den monetära-icke monetära metoden. Omräkningsdifferenser redovisas över resultaträkningen bland finansiella poster.

Omräkning sker efter årets genomsnittskurs med undantag för de poster som enligt den monetära-icke monetära metoden ska räknas om med historisk kurs. För självständiga dotterföretag förs differensen mellan genomsnittskurs och balansdagskurs till eget kapital. För osjälvständiga dotterföretag redovisas differensen i resultaträkningen tillsammans med övriga omräkningsdifferenser.

Innehav av aktier och andelar i företag som inte är dotterföretag men där röstandelen uppgår till minst 20 procent och där affärsverket eller moderbolaget utövar ett betydande inflytande ska i koncernredovisningen värderas enligt kapitalandelsmetoden.

För intressebolag som utgör så kallade joint-ventures (vanligen ägda till 50 procent vardera av två bolag) får i koncernens balansräkning medräknas en så stor andel av intressebolagets tillgångar och skulder som belöper på moderbolagets ägarandel (klyvningsmetoden). Detsamma gäller för koncernens resultaträkning. Klyvningsmetoden ska användas i de fall staten direkt eller indirekt äger 100 procent av aktiekapitalet.

Andel i intresseföretags resultat ska normalt avse andel i resultat efter finansiella poster. Andel i extraordinära poster m.m. redovisas i koncernen tillsammans med övriga extraordinära poster. Om det i intressebolagets resultat ingår större poster av tillfällig natur ska detta anges.

Verksamhetsplanen som affärsverket lämnar till regeringen ska lämnas till det departement som affärsverket hör till.

Verksamhetsplanen ska samtidigt även lämnas till

Finansdepartementet,

Riksdagens utredningstjänst,

Riksrevisionen, och

Statskontoret.

Om frågor om totalförsvaret behandlas ska verksamhetsplanen även lämnas till

Försvarsdepartementet, och

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

(ESVFA 2025:1).

Verksamhetsplanen ska lämnas med e-post som ett pdf-dokument. Innehållet i pdf-dokumentet ska kunna användas och hanteras i ursprungligt skick. Pdf-dokumentet ska inte vara lösenordsskyddat eller ha några andra användningsbegränsningar.

Om sekretesskäl förhindrar att verksamhetsplanen lämnas i elektronisk form får affärsverket i stället lämna den i pappersform. (ESVFA 2025:1).

För information där det finns en uppställningsform i informationssystemet Hermes ska samma uppställningsform användas i verksamhetsplanen.

Information om investeringar ska anges i tusentals kronor (exklusive moms). En kort redogörelse ska lämnas i anslutning till respektive tabell över vilken verksamhet som ska tillgodoses genom investeringarna. Om väsentliga ändringar har gjorts från tidigare års beräkningar ska detta kommenteras.

Samtliga utgifter som beräknas kunna redovisas som anläggningstillgång ska ingå i förslaget till investeringsplan. Även investeringsrelaterade utgifter som inte beräknas redovisas som anläggningstillgång ska ingå.

Investeringar i anläggningstillgångar ska för År -1 stämma överens med redovisningen av årets anskaffning av motsvarande anläggningstillgångar i affärsverkets årsredovisning.

Som vidmakthållande av befintliga investeringar redovisas åtgärder för vidmakthållande som bibehåller investeringarnas långsiktiga kapacitet, till exempel reinvesteringar och andra underhållsåtgärder som är väsentliga. Löpande drift och underhåll ska inte finnas med i förslaget till investeringsplan.

Investeringar i pågående nyanläggningar ska hänföras till den post där de slutligt kommer att redovisas när tillgångarna är färdigställda.

Om utgifter för anskaffning och utveckling av nya investeringar samt vidmakthållande av befintliga investeringar finansieras från flera anslagsposter eller delposter ska en uppdelning göras per post.

Om investeringar finansieras med lån ska information lämnas om räntor och låneram.

Om det finns flera låneramar för investeringar ska affärsverket lämna informationen för respektive låneram.

Om investeringar finansieras med en särskild kredit i Riksgäldskontoret (övrig kreditram) ska information lämnas om denna kredit, räntor och kreditram.

Om det finns flera kreditramar för samhällsinvesteringar ska affärsverket lämna informationen för respektive kredit.

De uppgifter som affärsverket rapporterar i informationssystemet Hermes ska stämma överens med motsvarande uppgifter i den verksamhetsplan som lämnas enligt 10 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Ekonomistyrningsverket kan i enskilda fall pröva och meddela undantag från dessa föreskrifter.