Indexering av taket i FoU-avdraget

Lagrådsremiss

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 27 augusti 2026

Elisabeth Svantesson

Robert Sand

(Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

I denna lagrådsremiss föreslås att det beloppsmässiga tak som gäller för nedsättningen av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling (FoU-avdraget) indexeras så att det följer inkomstbasbeloppets utveckling. Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos en avgiftsskyldig ska därför inte få överstiga 36 inkomstbasbelopp per kalendermånad. Med inkomstbasbelopp avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för det kalenderår som den aktuella månaden tillhör. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

1¶Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling.

2¶Förslag till lag om ändring i lagen

(2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska ha följande lydelse.

Vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket ska flera

avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren

för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. Avdraget ska i ett sådant

fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan

utnyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den

ordning som moderföretaget bestämmer.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.

2. Lagen tillämpas första gången på ersättning som utges efter den 31 december 2026.

3¶Ärendet och dess beredning

Inom Finansdepartementet har promemorian Indexering av taket i FoUavdraget utarbetats. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag finns i bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2026/01147) och på regeringens webbplats, regeringen.se.

I denna lagrådsremiss behandlas promemorians förslag.

4¶Bakgrund

4.1¶Nedsättning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning och utveckling

FoU-avdraget infördes den 1 januari 2014 i syfte att stimulera företag till ökade investeringar i forskning och utveckling (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.9). Reglerna återfinns numera i lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Regleringen är utformad som ett avdrag vid avgiftsberäkningen och innebär att avdrag ska göras med 20 procent av avgiftsunderlaget. Avdraget får inte medföra att de avgifter som ska betalas understiger ålderspensionsavgiften, dvs. avgifterna kan inte bli lägre än 10,21 procent. Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte överstiga 3 miljoner kronor per kalendermånad (takbeloppet). Avdraget ska i första hand göras från arbetsgivaravgifterna. Vid bedömningen av avdragsrätten ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig.

4.2¶Indexerade beloppsgränser i skattelagstiftningen

Vissa beloppsgränser i skattelagstiftningen är konstruerade så att de årligen räknas om (indexeras) för att undvika att beloppens reala värde urholkas i takt med stigande priser och löner. I regleringen om jobbskatteavdrag i 67 kap. 5–9 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, sker indexeringen utifrån prisbasbeloppet enligt 58 kap. 2 § socialförsäkringsbalken, förkortad SFB. Prisbasbeloppet beräknas med utgångspunkt i förändringen av konsumentprisindex. En beloppsgräns kan också indexeras utifrån inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ SFB, vilket t.ex. gäller för den kommunala fastighetsavgiften (3 § lagen

om [2007:1398] om kommunal fastighetsavgift). Även reglerna om beskattning av personaloptioner i 11 a kap. IL och reglerna om beskattning av utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag i 57 kap. IL utgår från inkomstbasbeloppet vid beräkningen av olika belopp. I lagrådsremissen Skatteincitament för forskning och utveckling (Fi2026/01452) föreslås att ersättningsnivån i den s.k. beloppsregeln i expertskattereglerna (11 kap. 22 § IL) ska beräknas som en viss andel av inkomstbasbeloppet i stället för som en andel av prisbasbeloppet. Som skäl anges bl.a. att en sådan lösning skulle minska risken för snabba höjningar av ersättningsnivån i inflationstider och att det utifrån beloppsregelns syfte kan anses lämpligare att utgå från hur hög lön en person har jämfört med andra arbetstagare än från hur lönen förhåller sig till kostnadsläget i samhället.

5¶Indexerat takbelopp

Regeringens förslag

Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos en avgiftsskyldig får inte överstiga 36 inkomstbasbelopp per kalendermånad.

Med inkomstbasbelopp avses inkomstbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken för det kalenderår som den aktuella månaden tillhör.

Promemorians förslag

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna

En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget, däribland De forskande läkemedelsföretagen (Lif), FAR, Företagarna, Förvaltningsrätten i Linköping, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM), Konjunkturinstitutet, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Näringslivets skattedelegation (NSD), till vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig, Pensionsmyndigheten, RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE), Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), Skatteverket, Statskontoret, Tech Sverige, Teknikföretagen, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Verket för innovationssystem.

Flera remissinstanser, däribland IKEM, Lif, Tillväxtanalys, NSD, RISE, Statskontoret och TCO, välkomnar en indexering av takbeloppet för att undvika att avdragets reala värde urholkas över tid och för att minska behovet av återkommande lagändringar.

Enligt Akavia, IKEM, RISE, Skattebetalarnas Förening och Tillväxtanalys bidrar en indexering bl.a. till långsiktiga och förutsägbara villkor för företagens investeringar i forskning och utveckling och till att stärka Sveriges attraktivitet som forskningsnation. NSD anser att en

indexering är särskilt viktig mot bakgrund av den ökade internationella konkurrensen om FoU-investeringar och kvalificerad arbetskraft.

Tillväxtanalys konstaterar att indexerade beloppsgränser redan förekommer i skattelagstiftningen och anser att förslaget ligger väl i linje med etablerade lagstiftningstekniska principer.

Flera remissinstanser, bl.a. FAR, Lunds universitet, NSD, RISE, Saco och TCO, bedömer att det är lämpligt att knyta takbeloppet till just inkomstbasbeloppet eftersom avdraget avser arbetsgivaravgifter och är knutet till lönekostnader.

FAR konstaterar att införandet av ett takbelopp som ändras årligen i viss mån innebär en ökad administrativ börda för de företag som träffas av förslaget. Eftersom förslaget är positivt för företagen och det är ett litet antal företag som påverkas tillstyrker föreningen dock förslaget.

Enligt NSD borde indexeringen ha införts redan i samband med att takbeloppet höjdes till 3 miljoner kronor 2023 (prop. 2022/23:79). NSD anser att regeringen bör överväga att justera upp nivån för att bättre motsvara takbeloppets reala värde vid denna höjning.

Enligt Lunds universitet går det inte att utesluta att förslaget ger upphov till frågor om selektivitet enligt statsstödsreglerna och universitet anser att den EU-rättsliga konsekvensanalysen av förslaget bör utvecklas.

Flera remissinstanser, däribland NSD och TechSverige, framhåller behovet av ytterligare åtgärder på FoU-området. TechSverige och Skattebetalarnas Förening anser att det finns behov av en mer substantiell förstärkning av FoU-avdraget. NSD framhåller behovet att ett mer kraftfullt skatteincitament, såsom det remitterade förslaget om ett förhöjt kostnadsavdrag (SOU 2026:1). Sveriges Ingenjörer anser att förslaget behöver kompletteras med en förstärkt forskningspolitik för att FoUavdraget ska få avsedd effekt.

TCO anser att det bör göras en samlad översyn av skattesystemets indexeringar, då det finns komponenter i skattesystemet kopplade till inkomstbeskattning som är indexerade på olika sätt och det kan finnas behov av ytterligare indexeringar.

Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen uppfyller kraven i förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar men har vissa synpunkter, bl.a. vad gäller redovisningen av alternativa lösningar.

Skälen för regeringens förslag

FoU-avdraget bör indexeras så att det följer inkomstbasbeloppets

utveckling

Takbeloppet i FoU-avdraget anges i dag som ett nominellt belopp till 3 miljoner kronor per kalendermånad.

Vissa beloppsgränser i skattelagstiftningen är indexerade för att undvika att beloppens reala värde urholkas i takt med stigande priser och löner (se avsnitt 4.2). För att undvika att det reala värdet av takbeloppet i FoUavdraget minskar över tid anser regeringen, i likhet med flertalet remissinstanser, att även detta belopp bör indexeras. Som framgår av avsnitt 4.2 finns det olika sätt att indexera en beloppsgräns. Eftersom takbeloppet i FoU-avdraget begränsar nedsättningen av arbetsgivaravgifter är det enligt regeringen rimligt att omräkningen utgår från ett

index som tar hänsyn till inkomstutvecklingen i ekonomin snarare än prisutveckling. Denna bedömning delas av flera remissinstanser, bl.a. FAR, Lunds universitet, NSD, RISE och TCO. Takbeloppet bör därför enligt regeringen knytas till inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ SFB. Det är Pensionsmyndigheten som årligen beräknar och lämnar underlag för inkomstbasbeloppet till regeringen, som sedan formellt fastställer det i november varje år inför kommande kalenderår.

Inkomstbasbeloppet för 2026 har fastställts till 83 400 kronor. Dagens takbelopp på 3 miljoner kronor per kalendermånad motsvarar ca 36 inkomstbasbelopp 2026. Takbeloppet bör därför enligt regeringen justeras så att det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos en avgiftsskyldig inte får överstiga 36 inkomstbasbelopp per kalendermånad. Omräkningen bör göras utifrån inkomstbasbeloppet för det kalenderår som den aktuella kalendermånaden tillhör.

Regelrådet efterfrågar ett resonemang om alternativa lösningar till det lämnade förslaget. Syftet med förslaget är att undvika att takbeloppets reala värde urholkas i takt med stigande priser och löner. Som konstateras ovan och i promemorian hade en möjlig alternativ lösning kunnat vara att vid omräkningen utgå från prisutvecklingen i stället för inkomstutvecklingen i ekonomin. En sådan lösning anser regeringen dock, på angivna skäl, vara mindre lämplig.

NSD anser att själva nivån på takbeloppet bör justeras upp. En indexering som utgår från tidpunkten för höjningen av takbeloppet till 3 miljoner kronor 2023 hade enligt NSD inneburit att takbeloppet uttryckts i ett högre antal inkomstbasbelopp. En sådan ändring ligger dock utanför detta lagstiftningsprojekt.

Flera remissinstanser, däribland NSD och TechSverige, framhåller behovet av ytterligare åtgärder på FoU-området och TCO anser att det bör göras en samlad översyn av skattesystemets indexeringar. Även dessa åtgärder ligger utanför nuvarande lagstiftningsprojekt.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Lunds universitet anser att det inte går att utesluta att förslaget ger upphov till frågor om selektivitet enligt statsstödsreglerna och att den EU-rättsliga konsekvensanalysen av förslaget bör utvecklas.

FoU-avdraget har vid flera tillfällen i tidigare lagstiftningssammanhang bedömts förenligt med det EU-rättsliga regelverket, både vid införandet och senast vid höjningen av takbeloppet 2023 (prop. 2022/23:79). Vid denna bedömning beaktades att reglerna inte innehåller några begränsningar i fråga om var företaget ska höra hemma för att kunna ta del av nedsättningen och att nedsättningen gäller alla företag oavsett storlek, belägenhet eller bransch. Den nu föreslagna ändringen av takbeloppet innebär att samtliga företag som gör FoU-avdrag ska förhålla sig till det indexerade takbeloppet och leder inte till någon annan statsstödsbedömning än den som gjorts i tidigare lagstiftningsärenden.

Regeringens bedömning är således att även den nu föreslagna ändringen är förenlig med det EU-rättsliga regelverket.

Lagförslag

Förslaget medför ändring i 8 § lagen om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling.

6¶Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag

Lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2027 och tillämpas första gången på ersättning som utges efter den 31 december 2026.

Promemorians förslag

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans har haft synpunkter i denna del.

Skälen för regeringens förslag

Det är angeläget att de nya reglerna träder i kraft så snart som möjligt. Lagändringen bör därför träda i kraft den 1 januari 2027 och tillämpas första gången på ersättning som utges efter den 31 december 2026.

7 Konsekvensanalys

Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen uppfyller kraven i förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Regelrådet finner dock att beskrivningen av om särskilda hänsyn behöver tas till små och medelstora företag, vilka åtgärder som har vidtagits för att förslaget inte ska medföra mer långtgående kostnader eller begränsningar än vad som bedöms vara nödvändigt för att uppnå dess syfte och av hur och när konsekvenserna av förslaget kan utvärderas är bristfällig.

Den höjning av takbeloppet i FoU-avdraget som föreslås i lagrådsremissen bedöms få begränsade konsekvenser. Regeringen bedömer därför att en analys som koncentreras till den offentligfinansiella effekten och konsekvenserna för företag och myndigheter står i proportion till förslagets omfattning och effekter. Förslaget bedöms inte påverka enskilda, inkomstfördelningen i ekonomin, den ekonomiska jämställdheten eller den reala ekonomin. Liksom i promemorian gör regeringen bedömningen att någon enskild utvärdering av regeländringen inte är nödvändig.

Offentligfinansiell effekt

Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige (takbeloppet) får i dag inte överstiga 3 miljoner kronor per kalendermånad. Förslaget i lagrådsremissen är att takbeloppet i stället ska anges till 36 inkomstbasbelopp. Detta innebär att takbeloppet för 2027 beräknas uppgå till 3 114 000 kronor, dvs. 114 000 kronor mer än med dagens regler.

Enligt statistik från arbetsgivardeklarationerna uppgick det sammanlagda avgiftsunderlaget för FoU-avdraget till ca 18 miljarder kronor 2025. Det motsvarar ca 20 miljarder kronor 2027 om det skrivs fram med prognosen för lönesummans utveckling.

Dagens takbelopp i FoU-avdraget på 3 miljoner kronor per månad och koncern motsvarar ett avgiftsunderlag på 15 miljoner kronor per månad och koncern. Under 2025 hade 14 företag ett avgiftsunderlag som någon månad översteg 15 miljoner kronor. Ett takbelopp på 36 inkomstbasbelopp per månad motsvarar ett avgiftsunderlag på 15,57 miljoner kronor per månad 2027. Det högre takbeloppet bedöms innebära att företagen, utöver det prognostiserade avgiftsunderlaget på 20 miljarder kronor, kan göra FoU-avdrag på ett avgiftsunderlag på ytterligare 55 miljoner kronor 2027. FoU-avdraget uppgår till 20 procent av avgiftsunderlaget. Den offentligfinansiella bruttoeffekten bedöms därför uppgå till −11 miljoner kronor. Den offentligfinansiella nettoeffekten bedöms uppgå till −9 miljoner kronor. Skillnaden mellan brutto- och nettoeffekten beror på att skatteintäkterna från företagens vinster blir högre när företagens skattekostnader minskar.

Tabell 7.1 Offentligfinansiell effekt av förslaget om indexerat takbelopp i FoU-avdraget

Miljoner kronor

Effekt Bruttoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt Varaktig

2027 2027 2028 2029 effekt

Indexerat takbelopp −11 −9 −9 −9 −9

Effekter för företag

Förslaget påverkar företag som gör FoU-avdrag och som begränsas av dagens takbelopp på 3 miljoner kronor per månad. Dagens takbelopp motsvarar ett avgiftsunderlag på 15 miljoner kronor.

Under 2025 hade 14 företag ett avgiftsunderlag som någon månad översteg 15 miljoner kronor. Av dessa företag hade 8 företag ett avdragsunderlag som översteg taket varje månad under 2025. Givet att de fastställda inkomstbasbeloppen ökar över tid kommer de 14 företagen kunna göra större FoU-avdrag 2027 och framöver än de gör i dag. Samtliga av dessa företag är stora, såväl i termer av omsättning som antal anställda. De flesta av dem har över 1 000 anställda. Ett fåtal av dem har ca 100

anställda. Det bedöms inte lämpligt att redovisa vilka branscher företagen tillhör, eftersom det då skulle vara möjligt att identifiera enskilda företag.

Förslaget kan även påverka företag som gör FoU-avdrag om de har avgiftsunderlag som är i närheten av takbeloppet. Cirka tio företag hade 2025 ett avgiftsunderlag mellan 10 och 15 miljoner kronor per månad. Ett avgiftsunderlag på 10 miljoner kronor motsvarar ett FoU-avdrag på 2 miljoner kronor. Dessa företag har likartade egenskaper som de företag som har avgiftsunderlag över taket.

Förslagets begränsade omfattning gör att det på kort sikt inte bedöms påverka konkurrensförhållandena mellan företag, vare sig mellan svenska företag eller mellan svenska och utländska företag. På längre sikt innebär förslaget att värdet av takbeloppet inte urholkas.

FAR konstaterar i sitt remissvar att införandet av ett takbelopp som ändras årligen i viss mån innebär en ökad administrativ börda för de företag som träffas av förslaget. Regeringen bedömer att företagens administrativa kostnader i princip är opåverkade av förslaget. I och för sig måste företagen ha kunskap om att takbeloppet beräknas på ett annat sätt än tidigare, men samma information som i dag ska fortsatt anges i arbetsgivardeklarationen. De företag som direkt påverkas av förslaget är stora företag som bör ha goda förutsättningar att hantera information om nya skatte- och avgiftsregler.

Konsekvenser för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Skatteverket behöver göra systemändringar och ändringar i informationsmaterial till följd av förslaget. Ändringarna bedöms kunna ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller ändrad lagstiftning. Förslaget bedöms inte kräva några särskilda informationsinsatser utöver detta. Utgångspunkten är att eventuella tillkommande kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte medföra någon ökning av antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Eventuella kostnadsökningar kan därmed hanteras inom Sveriges Domstolars befintliga ekonomiska ramar.

8 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling

8 § Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften på avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling ska från summan av dessa avgifter avdrag göras med 20 procent av avgiftsunderlaget. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 2 kap. 26 § socialavgiftslagen (2000:980). Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte överstiga 36 inkomstbasbelopp per kalendermånad. Avdraget ska i första hand göras från arbetsgivaravgifterna.

Vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. Avdraget ska i ett sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moderföretaget bestämmer.

Med inkomstbasbelopp i första stycket avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för det kalenderår som den aktuella månaden tillhör.

I paragrafen finns bestämmelser om hur avdraget för en person som arbetar med forskning eller utveckling ska beräknas. Ändringen i första stycket innebär att det högsta tillåtna sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige (takbeloppet) indexeras så att det följer inkomstbasbeloppets utveckling. Det innebär att takbeloppet anges till

36 inkomstbasbelopp per kalendermånad i stället för till 3 miljoner kronor per kalendermånad. Av tredje stycket, som är nytt, framgår att med inkomstbasbelopp i första stycket avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för det kalenderår som den aktuella månaden tillhör. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Bilaga 1

Sammanfattning av promemorian Indexering av taket i FoU-avdraget

Inför budgetpropositionen för 2027 är det angeläget att skatteförslagen kan förberedas genom remittering. För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter remitteras därför denna promemoria från Finansdepartementet. Om den skatteåtgärd som nu remitteras kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2027, och i vilken omfattning och med vilken dimensionering, blir beroende av valutgången, det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.

I denna promemoria föreslås att det beloppsmässiga tak som gäller för nedsättningen av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling (FoU-avdraget) indexeras så att det följer inkomstbasbeloppets utveckling. Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos en avgiftsskyldig ska därför inte få överstiga 36 inkomstbasbelopp per kalendermånad. Med inkomstbasbelopp avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för det kalenderår som den aktuella månaden tillhör. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Bilaga 2

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska ha följande lydelse.

Vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. Avdraget ska i ett sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moderföretaget bestämmer.

Med inkomstbasbelopp i första stycket avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för det kalenderår som den aktuella

månaden tillhör.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.

Bilaga 2 2. Lagen tillämpas första gången på ersättning som utges efter den

31 december 2026.

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden inkommit från De forskande läkemedelsföretagen, FAR, Företagarna, Förvaltningsrätten i Linköping, Innovationsoch kemiindustrierna i Sverige, Konjunkturinstitutet, Lunds universitet, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Näringslivets skattedelegation, till vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig, Pensionsmyndigheten, Regelrådet, Research Institutes of Sweden AB, Skatteverket, Statskontoret, Sveriges Akademikers centralorganisation, Tech Sverige, Teknikföretagen, Tjänstemännens centralorganisation och Verket för innovationssystem.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Landsorganisationen i Sverige, Näringslivets regelnämnd och Sveriges Inkubatorer och Science Parks.

Yttranden har även inkommit från Akavia, Skattebetalarnas Förening och Sveriges Ingenjörer.