Allmänna råd med kommentarer om länsstyrelsens planläggning och genomförande av saneringsåtgärder efter utsläpp av radioaktiva ämnen

för räddningstjänsten enligt 28 $ första stycket fädä saneringen enligt 28 $ andra stycket samm |

J.S OLOE SANDBERG

Sven Eric Berg

1 Se även 2 a $ räddningstjänstlagen

- Allmänt

Begreppet "sanering" har olika betydelse beroende på sammanhanget. I detta sammanhang, dvs sanering enligt 2 a $ räddningstjänstlagen, avses de åtgärder som staten ska vidta för att göra det möjligt att åter anvägda egendom som förorenats genom utsläpp av radioaktiva ämnen. "Sanering ning som används i räddningsinsatser och "sanering" av människor alltså inte av begreppet sanering enligt 2 a $ räddningstjänstlagen.

a

Nödvändigheten av varje sanering räddningstjänstlagens kriterier?:

dos till

Även and;

2 2282 st räddningstjänstlagen

2. Organisation och ledning

En anpassning till ordinarie organisation och normalt arbetssätt förutsätter : att det är möjligt att under längre tid omprioritera från normala uppgifter till ( ) saneringsverksamhet. Saneringsåtgärder karl betraktas'som ett nytt verksamhetsområde som kommer att pågå under avsevärd tid.

Genom att överlåta genomförandet kan länsstyrelsens uppgifter begränsas

till planering, beslut; samordningsatisvar och uppföljning.

2.1 Grundorganisation för sanering

Se Allmänna råd och kommentarer om länsstyrelsens planläggning av sin räddningstjänst (Meddelande från Räddningsverket 1993:2)

34 $ räddningstjänstlagen

Vid sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kä ning får regeringen föreskriva eller i särskilda fall besluta, ska ta över ansvaret för saneringen inom flera län.5

För sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen i an nisk anläggning svarar den myndighet som regeri

skilda fall bestutar.$

5 33 $2 st räddningstjänstlagen

6 28 83 st räddningstjänstlagen

211 Exempel på organisationsstruktur

Länsstyrelsens ledning

Nationell expertgrupp

Saneringsledare

Sancringsfunktionen

- miljö- och hälsoskydd - lantbruk - livsmedel - strålskydi - upphandling » utbildning

Landsting Sanerings- M.i. företag

745 & räddningstjänstlagen

Andra expertområden som kan bli aktuella är upphandlingsfrågor, utbild-

8 Se bla. 2 a $ räddningstjänstlagen, strålskyddslagen

Informationsfunktion

ibbade och en begäran att få disponera expertgruppen

sstyrelser, avgörs frågan om hur gruppen ska förfogas en myndighet regeringen bestämmer.

9 Angående den nationella expertgruppen se Strålskyddsinstitutets underlag och prop. 1991/92:41 (sid 18)

2.3 Berörda myndigheter

följning av det saneringsarbete som sker efter ne I ansvaret ligger att följa och bedöma kontati strålskyddsproblem. Strålskyddsinstitutet och Kärnkr fråga om att föra bort kontaminerat digheter enligt lagstiftningen om kärnte! har även ett ansvar enligt str. Livsmedelsverkets och

ringen sitt expertkunngi

dningstjänstförordningen (1984:3) och förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet 12.3 8 1 st punkt 10 Räddningsverkets instruktion (1988:1040) 13 28 a $ 2 st jämförd med 2 a $ räddningstjänstlagen.

Sjukvårdshuvudmannen (landsting/kommun) ansvarar för hälso- och sjuk-

vårdsfrågor.!4 Sjukvårdshuvudmannen kan bl.a. tillföra expertkunnande

inom det miljömedicinska området.

Statliga myndigheter som svarar för sanering och kommun beta med varandra och med andra som berörs av verksamh

De centrala expertmyndigheterna kan bistå länsstyrelsen både vid p och sanering. Detta underlättar den återgång till ordina

ng är troligen inte tillräckligt beslutsunderlag för saneigare mätningar, provtagningar och analyser kan behö-

4 Se vidare Socialstyrelsens allmänna råd (1991:5) om omhändertagande av skadade vid radiakolyckor och kärnvapenexplosioner. 15.5 & räddningstjänstlagen

5. Information till allmänheten

6. Personella och materiella resurs Behovet av resurser! $är svårt att förutse efte läpp äv radioaktiva ämnen är unikt. Personal och utr ock med stor sangrundorganisation och nationella redskap med personal och utrustning.

för en verksamhet I krt

Det finns organisatt användbara få

rnkraftverkioch andra kärntekniska anläggningar

16 Uppgifter om tillgängliga resurser kan begäras med stöd av 40 $ räddningstjänstlagen. Se 5 8 räddningstjänstlagen och jämför med 55 $ räddningstjänstförordningen Nn

Strålskyddsinstitutet Universitet, högskolor och forskningscentra Sjukhus Räddningsverkets skolor

Försvarsmakten

Enskilda, t.ex. personal från civilförsvaret, kan även komma ifrå S

har erforderlig kunskap och är villiga att delta. Enskilda kan även själ vidta saneringsåtgärder inom eget jordbruk, egna bos

Exempel på organisationer som har utrustning är

Kommunala förvaltningar Saneringsföretag Byggnadsföretag Vägverket

Maskinstationer för jordbruk

Privatägda jordbruksmasking

bruket.

Utrustning i privata hushållkan ock derlig kunskap och är vil

Som yttersta möjlighet att som ansvarar för sageri

ering, bortforsling eller lämpning.

ing eller självsanering vidtas inga särskilda åtgärder. Aktivi-

av på platsen. Områden kan i dessa fall behöva spärras av

änheten under kortare eller längre tid.

bilisering tas aktiviteten inte bort utan avskärmas eller inkapslas för dra spridning.

18 45 $ räddningstjänstlagen

Stabilisering kan tillgripas om det aktuella området inte bör återställas till ursprungligt skick med hänsyn till oacceptabla kostnader för en dekontamine-

ring. Djupplöjning och övertäckning är exempel på sådana åtgärder.

Vid dekontaminering, bortforsling eller lämpning avlägsnas hela eller delar av det radioaktivt kontaminerade materialet och deponeras på anna Strålskyddsinstitutets råd om saneringsmetoder m.m. ger bl.a. stöd för resursplanering och information om kostnadseffektiva saneringsmetoder.

8. Andra frågor av betydelse för beredsk

Inventering av regionala förhållanden,

Hon,

De aktuella regional dena är av utomordentligt stor vikt som underlag för i der mellan olika typer av områden och sane-

Omfattningen av den utbildning som genomförs i beredskapssyfte blir

förhållandevis liten i jämförelse med de utbildningsvolymer det kan bli

frågan om inför faktiska saneringsåtgärder.

Saneringsverksamheten medger normalt längre förbefedelsetid än räddningsinsatser. Därför är det naturligt att mer resurser satsas på utbildning och

O

övning för räddningstjänst än för sanering.

O

8:2:2 Innehåll

b

Utbildningsunderlaget utgörsinledningsyis främst av detta meddelande, Strålskyddsinstitutets råd om sanieringsmetoder och Strålskyddsinstitutets underlag för den nationella xpertgruppen.

Utbildningsbehovet för informationsfunktionens personal är i stor utsträck-

ning redan tillgodösett genomVutbildningar inom t.ex. kärnenergiberedskapen

och övningar för räddningstjänst.

8.2.3 Exempel på målgrupper och utbildningsbehov

Grund- = iBefatt- — |Repeti- = |Påbyggutbildning |nings- tions- nads-

utbildning jutbildning |utbildning

Länsstyrelsens ledning | -

Saneringsledare || | |

Saneringsfunktion HH wu (egna experter)

= miljö- och hälsoskydd - jordbruk - livsmedel

Saneringsfunktion (regionala experter)

- strålskydd - upphandling - utbildning

Informationsfunktion

- information - massmedia - dokumentation - upplysningscentral

Kommuner

- ledningsgrupp - miljö- och hälset

- information

Landsti