Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser
Bemyndigande
Upphävs eller ersätts av
I 9 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap
VD ]
finns föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser och hur dessa ska redovisas. I denna författning finns ytterligare föreskrifter för verkställigheten av 9 § förordningen om krisberedskap och höjd beredskap.
Definitioner
I denna författning avses med kritiska Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga beroenden verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till sådana funktionsnedsättningar som kan få till följd att en allvarlig kris inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs
[ UPPHÄ
som fallit bort. samhällsviktig En verksamhet som uppfyller minst ett av följande verksamhet villkor. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.
MSBFS 2010:7
Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.
Arbete med risk- och sårbarhetsanalyser
I arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser ska ingå att på ett systematiskt sätt identifiera, analysera och dokumentera om det finns sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området samt att bedöma hur sårbar verksamheten är mot dessa.
Arbetet ska anpassas till myndighetens behov och övriga förutsättningar och bör bedrivas samordnat med riskanalyser som regleras i annan författning.
Form och tidpunkt för redovisning
De myndigheter som har ett särskilt ansvar enligt 11 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap samt de myndigheter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar ska skriftligen redovisa det sammanställda resultatet av sin risk- och sårbarhetsanalys till
VD ]
Regeringskansliet med kopia till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Redovisningen ska levereras senast den 15 november varje år. Det ska ske i elektronisk form om inte särskilda skäl föreligger.
Innehåll och disposition i en myndighets redovisning
Det sammanställda resultatet av en myndighets risk- och sårbarhetsanalys ska redovisas enligt följande disposition. 1. Övergripande beskrivning av myndigheten och dess ansvarsområde. 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde. 4. Identifierade och värderade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden inom myndighetens ansvarsområde.[ UPPHÄ
5. Övergripande beskrivning av viktiga resurser som myndigheten kan disponera för att motstå allvarliga störningar och hantera kriser. 6. Bedömning av förmågan inom myndighetens ansvarsområde att motstå och hantera identifierade hot och risker. 7. Särskild förmågebedömning enligt förutsättningar som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar. 8. Planerade och genomförda åtgärder, samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat.
För länsstyrelsens del ska redovisningen på varje punkt omfatta relevanta förhållanden inom länsstyrelsens geografiska område. Förmågebedömningarna enligt 6 och 7 pp. ska göras med användning av de indikatorer och bedömningsnivåer som framgår av bilagan. ______________ Denna författning träder i kraft den 1 januari 2011.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
HELENA LINDBERG
Jonas Eriksson (Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)
VD ]
[ UPPHÄ
MSBFS 2010:7
VD ]
[ UPPHÄ
Bilaga
Förmågebedömning
Krisberedskapsförmåga ska bedömas utifrån delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Dessa delförmågor ska bedömas med hjälp av nedanstående indikatorer.
Indikatorer på krishanteringsförmåga
Ledning, samverkan och information
Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen. Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation. Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för intern information.
VD ]
Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att samverkansövningar genomförs regelbundet. Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda.
Informationssäkerhet
Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.
Larm
Det finns övade larmrutiner. Det finns en utbildad och övad tjänsteman i beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. Omvärldsbevakning [ UPPHÄ
Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer.
Materiella resurser
Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser.
MSBFS 2010:7
Personella resurser
Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom det egna ansvarsområdet samt att ta emot extern personal som förstärkning.
Praktisk erfarenhet
Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot.
Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar
Informationssäkerhet
Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.
Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur
Det finns redundans och robusthet i myndighetens och dess VD ]
ansvarsområdes infrastruktur.
Reservkraft
Det finns testad reservkraft med en uthållighet om minst en vecka.
Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen. Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad.
Materiella resurser
Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser.
[ UPPHÄ
Personella resurser
Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser.
Samverkan
Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda.
Praktisk erfarenhet
Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot.
Bedömningsnivåer
Följande bedömningsnivåer ska användas vid en samlad bedömning av var och en av de båda delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar.
Nivå Beskrivning av förmåga
1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga
Bedömningen att förmågan är god innebär att det inom myndighetens ansvarsområde bedöms finnas resurser och kapacitet för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser.
VD ]
Att förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet.
Bristfällig förmåga innebär att resurserna inom myndighetens ansvarsområde kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser.
Att det inte finns någon förmåga eller att den är mycket bristfällig innebär att verksamheterna inom myndighetens ansvarsområde står i det närmaste oförberedda.
[ UPPHÄ
MSBFS 2010:7
VD ]
[ UPPHÄ
Beställningsadress: Norstedts Juridik AB/Fritzes, 106 47 Stockholm Telefon 08-598 191 90, www.fritzes.se