Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser
Upphäver
Bemyndigande
Upphävs eller ersätts av
I 9 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap finns föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser och hur dessa ska redovisas. I denna författning finns ytterligare föreskrifter för verkställigheten av 9 § förordningen om krisberedskap och höjd beredskap.
Definitioner
I denna författning avses med kritiska Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga beroenden verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till sådana funktionsnedsättningar som kan få till följd att en kris inträffar.
[ UPPHÄ
risk En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen kan leda till.
Allmänna råd som ansluter till föreskrifterna finns på sid 12. 2 Förordningen senast ändrad 2013:904.
MSBFS 2015:3
samhällsviktig En verksamhet som uppfyller minst ett av följande
| verksamhet | villkor. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. |
| sårbarhet | De egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse. |
| krisberedskap | Förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. |
| hot | Omfattar en aktörs kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan även bestå av en VD ] händelse eller en företeelse som i sig framkallar fara mot något eller någon utan att det i sammanhanget förekommer aktörer med kapacitet och avsikt att orsaka skada. |
Arbetet med risk- och sårbarhetsanalys
I arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser ska ingå att på ett systematiskt sätt identifiera, analysera och dokumentera om det finns sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området samt att bedöma hur sårbar verksamheten är mot dessa. Arbetet ska anpassas till myndighetens behov och övriga förutsättningar. Arbetet ska i den utsträckning det är möjligt och lämpligt samordnas och integreras med riskanalysarbete som sker i enlighet med andra regler.
[ UPPHÄ
Form och tidpunkt för redovisning
De myndigheter som har ett särskilt ansvar enligt 11 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap och de myndigheter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar ska skriftligen lämna en redovisning baserad på sin risk- och sårbarhetsanalys till Regeringskansliet och till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Redovisningen ska lämnas senast den 31 oktober varje år. Det ska ske i elektronisk form om inte särskilda skäl föreligger eller enligt förutsättningar som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar.
Om redovisningen innehåller uppgifter som enligt myndighetens bedömning omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska det framgå vilka dessa uppgifter är.
Redovisningens innehåll och disposition
Myndigheter enligt 4 §, med undantag för länsstyrelsen, ska redovisa enligt följande disposition. 1. Beskrivning av myndigheten och dess ansvarsområde. 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod. 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde som är av nationell betydelse. 4. Identifierade kritiska beroenden för den identifierade samhällsviktiga verksamheten. 5. Identifierade och analyserade hot och risker för myndigheten och dess ansvarsområde. 6. Bedömning av myndighetens generella krisberedskap enligt indikatorer som framgår av bilaga. 7. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom myndigheten och dess ansvarsområde.
VD ]
8. Genomförda, pågående och planerade åtgärder sedan föregående rapportering. 9. Behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat.
Länsstyrelsen ska redovisa enligt följande disposition. 1. Beskrivning av länsstyrelsen och det geografiska området. 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod. 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom det geografiska området som är av regional betydelse. 4. Identifierade kritiska beroenden för den identifierade samhällsviktiga verksamheten. 5. Identifierade och analyserade hot och risker för länsstyrelsen och länets
[ UPPHÄ
geografiska område. 6. Bedömning av myndighetens generella krisberedskap enligt indikatorer som framgår av bilaga. 7. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom länsstyrelsen och dess geografiska område. 8. Genomförda, pågående och planerade åtgärder sedan föregående rapportering. 9. Behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat.
MSBFS 2015:3
______________ Denna författning träder i kraft den 1 mars 2015, då Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2010:7) om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser ska upphöra att gälla.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
HELENA LINDBERG
Jonas Eriksson (Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)
VD ]
[ UPPHÄ
Bilaga
Indikatorer för bedömning av statliga myndigheters generella krisberedskap
Syftet med en bedömning av de statliga myndigheternas generella krisberedskap är att få en övergripande bild av de förutsättningar myndigheterna har att förebygga och hantera kriser oavsett händelse.
Ledning
Riskhantering
1. Ledningen har fattat beslut om hur arbetet med risk- och sårbarhetsanalys ska bedrivas.
Motivering: Ja Nej
2. Samtliga delar av myndighetens verksamhet beaktas och vid behov involveras i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser.
VD ]
Motivering: Ja Nej
3. Redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen fastställs av myndighetens ledning.
Motivering: Ja Nej
4. Risk- och sårbarhetsanalysen används som underlag vid planering och beslut om åtgärder för att stärka myndighetens krisberedskap. Exempel: myndigheten beslutar hur de risker som identifierats i riskoch sårbarhetsanalysen ska hanteras.
Motivering: Ja Nej
[ UPPHÄ
5. Relevanta delar av redovisningen från risk- och sårbarhetsanalysen görs tillgänglig för - beslutsfattare och anställda inom myndigheten, Ja Nej - berörda aktörer inom ansvarsområdet. Ja Nej
Motivering: Ja Nej
MSBFS 2015:3
6. Det finns en övad och utbildad Tjänsteman i Beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. Motivering: Ja Nej
7. Myndigheten bedriver omvärldsbevakning i syfte att tidigt kunna identifiera och varna för kriser. Motivering: Ja Nej
Planering
8. Myndigheten har en fastställd plan för hur de ska hantera kriser som beskriver - hur myndigheten ska organisera sig under en kris (krishanteringsorganisation), Ja Nej - hur myndighetens krishanteringsorganisation leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en kris, Ja Nej
VD ]
- vilka lokaler för ledning och samverkan som disponeras vid en kris. Ja Nej Motivering: Ja Nej
9. Myndighetens planering för att förebygga risker och sårbarheter samt plan för att hantera kriser är framtagen i samverkan med andra aktörer, såväl offentliga som privata. Motivering: Ja Nej
10. Det finns dokumenterade rutiner för att aktivera krishanteringsorganisationen.
[ UPPHÄ
Motivering: Ja Nej
11. Det finns en beslutsordning och mandat för krishanteringsorganisationen. Motivering: Ja Nej
12. Inom krishanteringsorganisationen finns möjlighet att bedriva
- operativ ledning Ja Nej - samverkan Ja Nej - omvärldsbevakning Ja Nej - framtagande av lägesbild Ja Nej - kriskommunikation Ja Nej - analys av händelseutvecklingen av en händelse på kort och lång sikt Ja Nej
Motivering: Ja Nej
13. Det finns rutiner och planer för att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter som myndigheten bedriver eller ansvarar för. Exempelvis kontinuitetsplaner. De samhällsviktiga verksamheter som myndigheten bedriver eller ansvarar för ska vara beskrivna inom riskoch sårbarhetsanalysen.
Motivering: Ja Nej
VD ]
14. Planen för hantering av kriser och planerna för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet kontrolleras minst en gång per år och revideras vid behov.
Motivering: Ja Nej
Samverkan
15. Myndigheten har tagit initiativ till att aktörer inom ansvarsområdet samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet inför hanteringen av kriser. Motivering: [ UPPHÄ Ja Nej
16. Myndigheten har fastställda rutiner för att upprätta och förmedla en samlad lägesbild inom myndighetens ansvarsområde avseende kriser.
Motivering: Ja Nej
MSBFS 2015:3
17. Myndigheten har fastställda rutiner för deltagande i samverkanskonferenser.
Motivering: Ja Nej
18. Myndigheten har fastställda rutiner för att information till allmänheten vid en kris samordnas.
Motivering: Ja Nej
Kommunikation
19. Det finns informationskanaler för att ta emot och dela information vid kriser. - internt inom myndigheten Ja Nej - till andra krisberedskapsaktörer Ja Nej - till allmänheten Ja Nej Exempelvis genom WIS, Rakel, sociala medier, webbsidor, VMA, informationsnumret 113 13 eller motsvarande.
VD ]
Motivering: Ja Nej
20. Det finns alternativa lösningar för att upprätthålla myndighetens prioriterade kommunikation. - inom myndigheten Ja Nej - gentemot andra krisberedskapsaktörer Ja Nej - till allmänheten vid inträffad händelse Ja Nej Exempelvis alternativa lösningar för IT-, tele- och radiosystem. Motivering: Ja Nej
Informationssäkerhet
- Myndigheten hanterar information säkert. [ UPPHÄ
Systematiskt säkerhetsarbete bedrivs i enlighet med MSB:s föreskrifter (MSBFS 2009:10) om statliga myndigheters informationssäkerhet. Ja Nej - Myndigheten har rutiner för att identifiera och hantera kritiska beroenden till system och tjänster för informationshantering som är av central betydelse för myndighetens verksamhet. Ja Nej
Motivering: Ja Nej
21. Myndigheten ställer krav på informationssäkerhet när informationshantering upphandlas av en extern leverantör. Motivering: Ja Nej
Kompetens
Utbildning
22. Personalen i krishanteringsorganisationen har utbildning och kännedom om sin och myndighetens roll och ansvar vid en kris. Motivering: Ja Nej 23. Personalen i krishanteringsorganisation har kännedom om andra relevanta aktörers roller och ansvar vid kriser. Motivering: Ja Nej
VD ]
Övning
24. Det finns en utbildnings- och övningsplan för mandatperioden som efterföljs. Motivering: Ja Nej 25. Har myndighetens ledning övats under det gångna året? Motivering: Ja Nej 26. Har krishanteringsorganisationen övats under det gångna året?
[ UPPHÄ
Motivering: Ja Nej
MSBFS 2015:3
27. Har myndigheten under det gångna året deltagit i planering, genomförande eller utvärdering av samverkansövning på lokal, regional och/eller nationell nivå?
Exempelvis övas rutiner för samlad lägesbild, deltagande i
samverkanskonferenser och samordning av information till allmänheten vid en kris. Motivering: Ja Nej
28. Har myndigheten utvärderat de övningar som genomförts under det gångna året? För att svara ja krävs att både styrkor och svagheter hos myndighetens egen krisberedskap har utvärderats. Vidare ska myndighetens förmåga att samverka med andra aktörer ha utvärderats. Motivering: Ja Nej
29. Myndigheten har rutiner för att ta till vara erfarenheter från inträffade händelser och övningar.
VD ]
Motivering: Ja Nej
Resurser
30. Myndigheten har en behovsanalys av vilka materiella och personella resurser som krävs för att hantera kriser. Motivering: Ja Nej
31. Myndigheten har uppdaterad/aktuell dokumentation rörande vilka interna materiella och personella resurser som finns att tillgå vid en kris.
[ UPPHÄ
Exempelvis mobil reservkraft, pumpar, sandsäckar. Motivering: Ja Nej
32. Det finns rutiner för att genomföra underhåll och kontrollera funktionalitet på de materiella resurserna som endast används vid kriser. Motivering: Ja Nej
33. Det finns avtal och/eller överenskommelser med externa aktörer om förstärkningsresurser vid kriser.
Motivering: Ja Nej
34. Det finns rutiner för att begära och ta emot förstärkningsresurser (materiella och personella) från externa aktörer (lokala/regionala/nationella/internationella) i samband med kriser.
Motivering: Ja Nej
35. Lokalerna till krishanteringsorganisationen är utrustade och testade avseende åtminstone
- elförsörjning, med möjlighet till reservkraftsförsörjning, till lokaler, arbetsplatser och tekniska system med en uthållighet om minst en vecka, Ja Nej - it-försörjning, Ja Nej - tekniska system för kommunikation och samlad VD ]
lägesbild (t.ex. Rakel och WIS), Ja Nej - tillgång till vatten för hantering av mat, dryck och hygien som medger uthållighet om minst en vecka. Ja Nej
Motivering: Ja Nej
36. Det finns utpekad alternativ lokalisering för krishanteringsorganisationen.
Motivering: Ja Nej
[ UPPHÄ
MSBFS 2015:3
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser
Dessa allmänna råd ansluter till de skyldigheter som följer av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser. Termer och uttryck som används i föreskrifterna har samma betydelse här. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. Allmänna råd är inte tvingande. Deras funktion är att förtydliga innebörden i lag, förordning eller myndighetsföreskrifter och att ge generella rekommendationer om deras tillämpning. Allmänna råd är markerade med grå bakgrund.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
VD ]
CECILIA NYSTRÖM
Jonas Eriksson (Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)
[ UPPHÄ
Allmänna råd till 5 och 6 §§
Beskrivning av myndigheten och dess ansvarsområde/ Beskrivning av länsstyrelsen och det geografiska området
Redovisningen syftar till att ge grundläggande information om myndigheten och dess ansvarsområde. Följande bör redovisas. - Myndighetens organisation, ansvarsområde och uppgifter. - Vilka författningar som har beaktats i redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen. Länsstyrelsen bör även redovisa en övergripande beskrivning av länets geografiska område så som geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv.
Beskrivning av arbetsprocess och metod
Redovisningen syftar till att ge information om redovisningens riktighet. Följande bör redovisas. - Arbetsprocess för risk- och sårbarhetsanalysarbetet. - Vilka metoder som använts i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. - Deltagande interna, externa och privata aktörer i arbetet.
- VD ]
Vilket material och underlag som använts för arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. - Gjorda avgränsningar med motiv.
Identifierad samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde som är av nationell betydelse/ Identifierad samhällsviktig verksamhet inom det geografiska området som är av regional betydelse
Redovisning av identifierad samhällsviktig verksamhet bör utgå från nedanstående sektorer och funktioner.
Samhällssektor
Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan identifieras.
[ UPPHÄ
Viktig samhällsfunktion
Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga verksamheter.
Samhällsviktig verksamhet
Begreppet samhällsviktig verksamhet definieras i 2 § i denna författning. Med samhällsviktig verksamhet menas de verksamheter, anläggningar,
MSBFS 2015:3
noder, infrastrukturer och tjänster som upprätthåller den funktion som de ingår i och är verksamhet som är av avgörande betydelse för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner. Endast verksamhet som absolut behövs för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner vid allvarliga händelser eller kriser bör identifieras som samhällsviktig. Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal betydelse. Nationellt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller störning i verksamheten kan leda till allvarliga nationella eller internationella konsekvenser. Regionalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga regionala konsekvenser. Lokalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga lokala konsekvenser.
Samhällssektor Exempel på viktiga samhällsfunktioner per samhällssektor
Energiförsörjning Produktion av el, distribution av el, produktion VD ]
och distribution av fjärrvärme, produktion och distribution av bränslen och drivmedel
Finansiella tjänster Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystemet, värdepappershandel
Handel och industri Bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel, tillverkningsindustri
| Hälso- och sjukvård samt omsorg | Akutsjukvård, läkemedels- och materielförsörjning, omsorg om barn, funktionshindrade och äldre, primärvård, psykiatri, socialtjänst, smittskydd för djur och människor |
| Information och [ UPPHÄ | Telefoni (mobil och fast), internet, |
| kommunikation | radiokommunikation, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar, webbaserad information, sociala medier |
| Kommunalteknisk försörjning | Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, väghållning |
| Livsmedel | Distribution av livsmedel, primärproduktion av livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning av livsmedel |
Offentlig Lokal ledning, regional ledning, nationell förvaltning ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk och konsulär verksamhet
Skydd och säkerhet Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevaknings- och säkerhetsverksamhet
Socialförsäkringar Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen
Transporter Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport, kollektivtrafik
Identifierade och analyserade hot och risker för myndigheten och dess ansvarsområde/ Identifierade och analyserade hot och risker för länsstyrelsen och länets geografiska område
Redovisningen bör delas in i riskidentifiering och riskanalys och omfatta myndighetens ansvarsområde och för länsstyrelsen även det geografiska
VD ]
området.
Riskidentifiering
Riskidentifiering syftar till att identifiera händelser och förhållanden inom myndighetens ansvarsområde och för länsstyrelsen även det geografiska området som innebär ett hot eller en risk. Resultatet av riskidentifieringen bör vara riskkällor eller grovt beskrivna riskscenarier och bör omfatta risker och hot för exempelvis naturolyckor, andra olyckor, teknisk infrastruktur och försörjningssystem, antagonistiska hot och social oro, sjukdomar.
[ UPPHÄ
Riskanalys
Riskanalysen bör utgå från de identifierade riskerna eller ett urval av dessa. De identifierade riskerna bör utvecklas till mer utförligt beskrivna riskscenarier. Riskanalysen bör innehålla en värdering av hur sannolikt det är att scenariot ska inträffa och vilka direkta konsekvenser som det medför. I de fall då sannolikhetsbedömningen är förenad med allt för stor osäkerhet kan bedömningen utelämnas. Utgångspunkten för konsekvensbedömningen bör vara befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet, grundläggande värden som rättssäkerhet och demokrati, samt skador på egendom och miljö.
MSBFS 2015:3
Vid konsekvensbedömningen kan inledande slutsatser dras om sårbarheter och brister i förmåga vilka sedan sammanfattas tillsammans med andra slutsatser i punkten 7.
Bedömning av myndighetens generella krisberedskap enligt indikatorer som framgår av bilaga
Myndighetens generella krisberedskap bedöms med hjälp av de indikatorer som redovisas i bilaga och innebär att det endast är den egna organisationens förutsättningar som bedöms. Indikatorerna besvaras med ett ja eller ett nej om indikatorn anses vara uppfylld. Ett nej anses indikera en brist och bör resultera i en åtgärd för att komma till rätta med denna brist, alternativt en motivering till varför en åtgärd inte behövs. Till respektive indikator finns ett kommentatorsfält. Här bör myndigheten mer utförligt motivera varför indikatorn anses vara uppfylld eller inte, alternativt kommentera varför indikatorn inte anses behövas. Vissa av indikatorerna är uppdelade i strecksatser. För att svara ja på en sådan indikator krävs att samtliga strecksatser är uppfyllda.
Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom myndigheten och dess ansvarsområde/ Beskrivning av
identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom länsstyrelsen VD ]
och dess geografiska område
Redovisningen bör utgå från de sårbarheter och brister i förmåga som framkommit vid identifiering av kritiska beroenden, identifierade och analyserade risker samt vid bedömning av myndighetens generella krisberedskap. Övriga identifierade sårbarheter och brister i förmåga som framkommit vid inträffade händelser, genomförda övningar samt övrigt analysarbete bör även beskrivas här. Sårbarheten och bristerna i förmågan bör sedan ligga till grund för att aktörerna ska kunna identifiera, föreslå och vidta åtgärder.
Genomförda, pågående och planerade åtgärder sedan föregående rapportering
Redovisningen bör utgå från de behov av åtgärder som identifierats med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Exempel är åtgärder [ UPPHÄ
och verksamhet rörande utbildning, övning, analys och planering, åtgärder som planeras för att stärka krisberedskapsförmågan, vilka dokument som innehåller mer detaljerade beskrivningar om det risk- och sårbarhetsreducerande arbetet, behov av åtgärder som ligger utanför myndighetens ansvarsområde.