Upphävd författning

Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Departement
Försvarsdepartementet
Utfärdad
2006-06-14
Ändring införd
SFS 2006:942 i lydelse enligt SFS 2014:1305
Ikraft
2006-09-01
Upphäver
Förordning (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Inledande bestämmelser

1 §  Bestämmelserna i denna förordning syftar till att statliga myndigheter genom sin verksamhet skall minska sårbarheten i samhället och utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter under fredstida krissituationer och höjd beredskap.

2 §  Denna förordning innehåller föreskrifter som dels reglerar krisberedskapen, dels ansluter till vad som föreskrivs i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap.

[S2]Bestämmelserna i denna förordning skall tillämpas bara om något annat inte följer av lag eller annan förordning.

3 §  Bestämmelserna i 5-22 och 33-34 §§ gäller för statliga myndigheter under regeringen, med undantag av Regeringskansliet, kommittéväsendet och Försvarsmakten. För utlandsmyndigheterna tillämpas bestämmelserna endast i den utsträckning som bestäms i föreskrifter som meddelas av Regeringskansliet.

Definitioner

4 §  I denna förordning avses med krisberedskap: förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer, och säkra kryptografiska funktioner: kryptografiska funktioner godkända av Försvarsmakten.

Samverkan och samordning

5 §  Varje myndighet, vars ansvarsområde berörs av en krissituation, skall vidta de åtgärder som behövs för att hantera konsekvenserna av denna. Myndigheterna skall samverka och stödja varandra vid en sådan krissituation.

Geografiskt områdesansvar

6 §  Det geografiska områdesansvaret på lokal nivå regleras i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Förordning (2012:586).

7 §  Länsstyrelsen skall inom sitt geografiska område i fråga om sådana situationer som avses i 9 § vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, som exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, och den nationella nivån, samt verka för att:

  • regionala risk- och sårbarhetsanalyser sammanställs,
  • nödvändig samverkan inom länet och med närliggande län sker kontinuerligt,
  • under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter,
  • informationen till allmänheten och företrädare för massmedia under sådana förhållanden samordnas, och
  • efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande.

Samverkansområden

8 §  För att främja en helhetssyn i planeringen för krisberedskap och höjd beredskap ska planeringen för de myndigheter som anges i bilagan till denna förordning bedrivas inom samverkansområden. Samverkansområdena anges i bilagan.

[S2]Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får vid behov besluta att även andra myndigheter ska ingå i eller stödja arbetet i samverkansområdena.

[S3]Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska, i samverkan med de myndigheter som ingår i samverkansområdena, utveckla formerna för arbetet i områdena. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska vidare årligen lämna en redogörelse för och en bedömning av arbetet som bedrivits inom områdena till Regeringskansliet. Redogörelsen och bedömningen ska lämnas vid samma tidpunkt som årsredovisningen. Förordning (2008:1003).

Förberedelser för och verksamhet under krissituationer

Risk- och sårbarhetsanalys

9 §  Varje myndighet ska i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap årligen analysera om det finns sådan sårbarhet eller sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området.

[S2]Vid denna analys ska myndigheten särskilt beakta

  1. situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå,
  2. situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer,
  3. att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet, och
  4. förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde.

[S3]Myndigheten ska värdera och sammanställa resultatet av arbetet i en risk- och sårbarhetsanalys. De myndigheter som har ett särskilt ansvar för krisberedskapen enligt 11 § och de myndigheter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar i enskilda fall, ska lämna en redovisning baserad på analysen till Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Redovisningen ska innefatta vilka åtgärder som planeras och en bedömning av behovet av ytterligare åtgärder. Förordning (2010:1074).

Utbildning och övning

10 §  Varje myndighet skall ansvara för att personalen vid myndigheten får den utbildning och övning som behövs för att den skall kunna lösa sina uppgifter i samband med krissituationer. En planlagd utbildnings- och övningsverksamhet i syfte att uppnå detta mål skall genomföras.

Särskilt ansvar för krisberedskapen

11 §  Myndigheterna som anges i bilagan till denna förordning, länsstyrelserna samt i övrigt de andra myndigheter som regeringen meddelar föreskrifter om eller beslutar efter förslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker.

[S2]Myndigheterna ska särskilt

  1. samverka med länsstyrelserna i deras roll som områdesansvarig myndighet,
  2. samverka med övriga statliga myndigheter, kommuner, landsting, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda,
  3. beakta det samarbete som sker inom Europeiska Unionen och internationella forum i frågor som rör samhällets krisberedskap,
  4. beakta behovet av forsknings- och utvecklingsinsatser och annan kunskapsinhämtning såsom erfarenhetsåterföring av inträffade händelser,
  5. beakta behovet av säkerhet och kompatibilitet i de tekniska system som är nödvändiga för att myndigheterna ska kunna utföra sitt arbete,
  6. beakta behovet av deltagande i det samhällsgemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (Rakel) som förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och
  7. informera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om sin övningsverksamhet för att den ska kunna samordnas med den övningsverksamhet som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap planerar. Myndigheterna ska vidare delta i den övningsverksamhet som berör deras ansvarsområde. Förordning (2008:1003).

Tjänsteman i beredskap

12 §  Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska vid behov till Regeringskansliet lämna förslag på förändringar av vilka myndigheter som ska ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser. Förordning (2008:1003).

Ledningsfunktion

13 §  Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska vid behov till Regeringskansliet lämna förslag på förändringar av vilka myndigheter som ska ha förmåga att vid en kris, som berör myndigheternas egna ansvarsområden eller medför behov av samverkan med annan myndighet, omgående kunna upprätta en ledningsfunktion. Förordning (2008:1003).

Rapportering

14 §  Myndigheter med ansvar enligt 11 § skall, när en situation som avses i 9 § andra stycket uppstår, hålla regeringen informerad om händelseutvecklingen, tillståndet, den förväntade utvecklingen och tillgängliga resurser inom respektive ansvarsområde samt om vidtagna och planerade åtgärder.

15 §  Varje myndighet ska efter förfrågan från Regeringskansliet eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap lämna den information som behövs för samlade lägesbilder. Förordning (2008:1003).

Beredskapsplanering och åtgärder vid höjd beredskap

Myndigheternas beredskapsplanering

16 §  Varje myndighet skall i sin verksamhet beakta totalförsvarets krav. I myndigheternas planering för totalförsvaret skall det ingå att myndigheten under höjd beredskap skall fortsätta sin verksamhet så långt det är möjligt med hänsyn till tillgången på personal och förhållandena i övrigt.

[S2]Myndigheternas planering för totalförsvaret skall ske i samverkan med de statliga myndigheter, kommuner, landsting, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda.

17 §  Personal som är anställd hos en myndighet och som inte tas i anspråk i totalförsvaret i övrigt får, med stöd av anställningsavtalet, krigsplaceras vid myndigheten.

[S2]Personal som är krigsplacerad vid myndigheten med stöd av anställningsavtalet och personal som kan komma att beordras att tjänstgöra hos någon annan myndighet än den där den är anställd, skall genom myndighetens försorg ges skriftligt besked om sin krigsplacering eller avsedda tjänstgöring. Beskedet skall innehålla uppgift om inställelseplats.

Särskilt ansvar inför och vid höjd beredskap

18 §  Av bilagan till denna förordning framgår vilka myndigheter som har ett ansvar att vidta de förberedelser som krävs inom respektive ansvarsområde vid höjd beredskap (bevakningsansvariga myndigheter). Dessa myndigheter skall särskilt

  1. planera för att kunna anpassa verksamheten inför en förändrad säkerhetspolitisk situation,
  2. genomföra den omvärldsbevakning och de risk- och sårbarhetsanalyser samt de utvecklingsinsatser som krävs för att myndigheten skall klara sina uppgifter vid höjd beredskap,
  3. ta ut, utbilda och öva berörd personal för myndighetens verksamhet vid höjd beredskap om dessa aktiviteter inte kan anstå till en skärpt säkerhetspolitisk situation, och
  4. av medel anvisade för höjd beredskap anskaffa de förnödenheter och den utrustning som myndigheten behöver för att klara sina uppgifter vid höjd beredskap om denna anskaffning inte kan anstå till en skärpt säkerhetspolitisk situation.

19 §  De bevakningsansvariga myndigheterna skall vid höjd beredskap i första hand inrikta sin verksamhet på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret. Den fredstida verksamheten skall om möjligt upprätthållas i normal omfattning.

20 §  Vid höjd beredskap skall de bevakningsansvariga myndigheterna hålla regeringen informerad om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen inom respektive ansvarsområde samt om vidtagna och planerade åtgärder.

21 § Har upphävts genom förordning (2008:1003).

22 §  Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarshögskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets rekryteringsmyndighet och Fortifikationsverket ska lämna Försvarsmakten det underlag som behövs för att myndigheten ska kunna fullgöra sin informationsskyldighet till regeringen vid höjd beredskap. Förordning (2010:1477).

Hur beslut om höjd beredskap tillkännages

23 §  Att beredskapen i Sverige höjts till skärpt eller högsta beredskap tillkännages, förutom på det sätt som föreskrivs i 4 § lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar, i ljudradion och televisionen. Om det råder högsta beredskap i hela landet, kan regeringen besluta att detta skall tillkännages även genom beredskapslarm.

24 §  Beredskapslarm ges på anläggningar för utomhusalarmering genom trettio sekunder långa signaler med femton sekunders uppehåll mellan signalerna under sammanlagt fem minuter.

Åtgärder vid höjd beredskap

25 §  När beredskapen höjts, skall Försvarsmakten krigsorganiseras i den omfattning som regeringen bestämmer. Vid beredskapslarm skall hela Försvarsmakten krigsorganiseras.

26 §  När beredskapen höjts, skall de bevakningsansvariga myndigheterna vidta åtgärder enligt 19-22 och 33 §§.

[S2]I lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap finns bestämmelser om vilka åtgärder kommuner och landsting skall vidta vid höjd beredskap. Vid högsta beredskap skall kommuner och landsting övergå till krigsorganisation.

[S3]Vid beredskapslarm skall kommuner och landsting samt de trossamfund och andra enskilda organisationer och de näringsidkare som enligt överenskommelse eller på annan grund är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig övergå till krigsorganisation.

27 §  Vid beredskapslarm ska följande författningar omedelbart tillämpas i sin helhet:

[S2]Beredskapslarm medför vidare att 5661 §§ förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion omedelbart ska tillämpas. Förordning (2009:1023).

28 § Har upphävts genom förordning (2007:267).

29 §  Beredskapslarm innebär föreskrift om allmän tjänsteplikt enligt 6 kap. 1 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

[S2]Beredskapslarm innebär vidare föreskrift enligt 1 § förordningen (1982:314) om utnyttjande av Kustbevakningen inom Försvarsmakten.

[S3]Beredskapslarm innebär även förordnande enligt 2 § lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg samt förordnande enligt 4 kap. 1 § sjötrafikförordningen (1986:300).

30 §  Beredskapslarm innebär order till den som är krigsplacerad inom totalförsvaret enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller på annan grund att omedelbart inställa sig till tjänstgöring enligt krigsplaceringsorder eller motsvarande handling. Beredskapslarm innebär också att egendom som tagits ut i fredstid med stöd av förordningen (1992:391) om uttagning av egendom för totalförsvarets behov omedelbart skall tillhandahållas i enlighet med tidigare lämnade uttagningsbesked.

Informationssäkerhet

30 a §  Varje myndighet ansvarar för att egna informationshanteringssystem uppfyller sådana grundläggande och särskilda säkerhetskrav att myndighetens verksamhet kan utföras på ett tillfredsställande sätt. Därvid ska behovet av säkra ledningssystem särskilt beaktas. Förordning (2008:1003).

Säkra kryptografiska funktioner

31 §  Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Kustbevakningen, Försvarshögskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut, Fortifikationsverket, Totalförsvarets rekryteringsmyndighet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Regeringskansliet ska ha säkra kryptografiska funktioner.

[S2]Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar vilka övriga myndigheter som ska ha säkra kryptografiska funktioner.

[S3]Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar även vilka företag som efter överenskommelse ska få tillgång till säkra kryptografiska funktioner. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får därutöver ingå avtal om tilldelning med kommuner och organisationer som har behov av säkra kryptografiska funktioner. Förordning (2010:1477).

32 §  Försvarsmakten svarar för att Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarshögskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets rekryteringsmyndighet och Fortifikationsverket tilldelas säkra kryptografiska funktioner. Försvarets radioanstalt svarar för att övriga som enligt 31 § ska ha säkra kryptografiska funktioner tilldelas sådana. Förordning (2010:1477).

33 §  Myndigheter som tilldelats säkra kryptografiska funktioner ska under normal kontorstid kunna ta emot och sända krypterade meddelanden.

[S2]När en situation av den omfattning som avses i 9 § andra stycket uppstår och vid höjd beredskap ska myndigheterna kunna ta emot och sända krypterade meddelanden även under icke kontorstid.

[S3]Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, eller annars, efter samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, annan myndighet som har behov av information, ska ingå överenskommelse med sådant företag, sådan kommun eller organisation som tilldelats system med stöd av 31 § tredje stycket om när krypterade meddelanden ska kunna tas emot och sändas. Förordning (2008:1003).

Verkställighetsföreskrifter

34 §  Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får

  1. meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av 9 § om risk- och sårbarhetsanalyser,
  2. meddela föreskrifter om sådana säkerhetskrav som avses i 30 a § med beaktande av nationell och internationell standard, samt
  3. meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av 16-20 samt 33 §§, utom i fråga om Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Kustbevakningen, Försvarshögskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket. Förordning (2008:1003).

Bilaga

Förteckning över samverkansområden och myndigheter som har särskilt ansvar inom områdena
Samverkansområden Myndigheter med särskilda uppgifter inom samverkansområdena Myndighet med ansvar enligt 11 § Myndighet med ansvar enligt 18 §
Teknisk Infrastruktur Affärsverket svenska kraftnät Elsäkerhetsverket Livsmedelsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Post- och telestyrelsen Statens energimyndighet x x x x x x x x x x x x
Transporter Luftfartsverket Sjöfartsverket Statens energimyndighet Trafikverket Transportstyrelsen x x x x x x x x x x
Farliga ämnen Folkhälsomyndigheten Kustbevakningen Livsmedelsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Polismyndigheten Socialstyrelsen Statens jordbruksverk Statens veterinärmedicinska anstalt Strålsäkerhetsmyndigheten Säkerhetspolisen Tullverket x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x
Ekonomisk säkerhet Finansinspektionen Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Riksgäldskontoret Skatteverket x x x x x x x x x x
Geografiskt områdesansvar Länsstyrelserna Myndigheten för samhällsskydd och beredskap x x x x
Skydd, undsättning och vård Kustbevakningen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Polismyndigheten Sjöfartsverket Socialstyrelsen Transportstyrelsen Tullverket x x x x x x x x x x x x x x
Förordning (2014:1305).

Ändringar

Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Ikraftträder
2006-09-01

Förordning (2007:267) om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Omfattning
upph. 28 §
Ikraftträder
2007-07-01

Förordning (2007:1267) om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Omfattning
ändr. 22 §
Ikraftträder
2008-01-01

Förordning (2008:468) om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2008-07-01

Förordning (2008:1003) om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Omfattning
upph. 21 §; ändr. 8, 9, 11, 12, 13, 15, 31, 32, 33, 34 §§, bil.; ny 30 a §, rubr. närmast före 30 a §
Ikraftträder
2009-01-01

Förordning (2009:1023) om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Omfattning
ändr. 27 §
Ikraftträder
2009-12-01

Förordning (2009:1197) om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2010-01-01

Förordning (2010:154) om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2010-04-01

Förordning (2010:1074) om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Omfattning
ändr. 9 §, bil.
Ikraftträder
2010-09-01

Förordning (2010:1477) om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Omfattning
ändr. 22, 31, 32 §§
Ikraftträder
2011-01-01

Förordning (2012:586) om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Omfattning
ändr. 6 §, bil.
Ikraftträder
2012-10-15

Förordning (2013:904) om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2014-01-01

Förordning (2014:1305) om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2015-01-01

Ändring, SFS 2015:1051

Omfattning
upph.