Kungi. Maj:ts proposition angående vissa ekonomisk-politiska åtgärder
Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1974 Prop. 1974: 25
Nr 25
Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ekonomisk-politiska åtgärder;
given den 1 februari 1974.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
CARL GUSTAF
G.E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisas regeringens förslag till vissa ekonomisk-politiska åtgärder. Dessa syftar bl, a. till att stimulera den privata konsumtionen, begränsa prisstegringarna och främja bostadsbyggandet. Sammanlagt uppgår utgifterna härför till 2,8 miljarder kr.
1 Riksdagen 1974. I saml. Nr 25
Frop. 1974: 25 eos 22
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 1 februari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON; NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vissa ekonomisk-politiska åtgärder och anför.
I årets finansplan anförde jag att det, med hänsyn till rådande osäkerhet om bl. a. försörjningsläget för olja och oljeprodukter, t. v. inte fanns anledning att ändra inriktningen av den ekonomiska politiken. De stimulansåtgärder som beslutats av riksdagen i december 1973 och den lätta kreditpolitiken utgjorde expansiva inslag i politiken. Samtidigt konstaterade jag att beredskapen ständigt måste vara hög för snabba ingripanden av ekonomisk-politisk art. Jag angav också att det var regeringens avsikt att successivt informera riksdagen om inträffade förändringar i vårt försörjningsläge och framlägga därav betingade förslag.
Även om en betydande osäkerhet alltjämt består kan man dock nu med större säkerhet bedöma försörjningsläget och även klarare se ckonomins utvecklingstendenser.
Således förefaller en försämring av oljetillförseln f.n. som mindre sannolik. Även om det fortfarande är ovisst om vi kan erhålla en tillfredsställande försörjning av de för industrin och kraftproduktionen avgörande tjocka oljorna, synes försörjningsläget vara mindre oroväckande än tidigare för tunna oljor och bensin. Mot denna bakgrund har bensinransoneringen kunnat upphävas.
Vidare tycks det svenska näringslivet — trots bristande tillförsel — hittills ha kunnat uppehålla produktionen utan egentliga störningar från försörjningssidan. De inskränkningar i bilproduktionen som motiverats av sviktande efterfrågan kommer nu att upphävas.
En annan osäkerhetsfaktor inför 1974 var de pågående avtalsförhandlingarna. Sedan avtal nu träffats mellan LO och SAF har läget klarnat också i detta hänseende.
Prop. 1974: 25 . 3
En osäkerhetsfaktor som alltjämt kvarstår är dock den internationella ekonomiska utvecklingen. Den franska regeringens beslut att t.v. lämna det valutasamarbete i vilket även Sverige deltar och Iåta francen flyta är ett symptom på den oro och osäkerhet man i flertalet länder känner inför utvecklingen under 1974. .
För Sveriges del kan vi, som jag anförde. redan i i finansplanen, konstatera att ett tidigare förutsett, kraftigt överskott i bytesbalansen. för 1974 torde komma att förbytas i ett underskott. Genom vår f.n. stora valutareserv har vi likväl en viss handlingsfrihet vid utformningen av vår ekonomiska politik.
De prisstegringar som följer av den kraftiga uppjusteringen av råoljepriserna får en dämpande effekt på vår ekonomi. Konjunkturinstitutet har i huvudalternativet i sin nyligen framlagda rapport räknat med att tillväxten av bruttonationalprodukten 1974 skulle stanna vid ca 3 20. Mcd hänsyn till att väsentliga begränsningar i vår inhemska produktion till följd av brist på oljeprodukter numera ter sig mindre . sannolika, bör det till följd av prisstegringarna förutsedda efterfrågebortfallet motverkas genom att ytterligare expansiva åtgärder vidtas.
I likhet med vad som föreslogs i höstas bör en del av åtgärderna inriktas på att stödja barnfamiljernas och folkpensionärernas konsumtion. Regeringen föreslår således nu att ett extra tillägg på 200 kr. per barn utbetalas i samband med utbetalning av barnbidraget i april. Ett motsvarande extra tillägg på 150 kr. bör utgå till mottagare av förlängt. barnbidrag och studiebidrag inom studiehjälpen. Ett extra pensionstillägg på 243 kr. bör utgå till alla folkpensionärer i april månad. Kostnaden för dessa åtgärder uppgår till ca 750 milj. kr.
Med hänsyn till livsmedelspostens stora betydelse för alla konsumenter och särskilt barnfamiljerna bör det nu utgående livsmedelsstödet kraftigt utvidgas. F.n. subventioneras konsumentpriserna på livsmedel med totalt ca 1 000 milj. kr. av statsmedel för helt år räknat. Härav finansieras ca 700 milj. kr. över budgeten och ca 300 milj. kr. via ivförselavgiftsmedel. Denna subvention bör nu fördubblas genom att ytterligare 1 000 milj. kr. anvisas över budgeten. Av detta belopp bör 700 milj. kr. användas för att fr.o.m. den 1 april 1974 sänka priserna på de livsmedel som omfattas av prisstopp. Återstående ca 300 milj. kr. bör användas för att subventionera priserna på. dessa varor fr.o.m. den 1 juli 1974 för att motverka de prisökningar som kan föranledas av en ny jordbruksuppgörelse. Hur subventionen skall fördelas på de olika produkterna bör bestämmas efter kontakt med företrädare för jordbruket och konsumenterna. Avsikten är att därefter förelägga riksdagen proposition i ärendet. Som exempel på vilka effekter som kan ernås genom den fördubblade subventioneringen kan jag nämna att om den fördelas på de olika produkterna på samma sätt som f.n. skulle priset på mjölk kunna sänkas med ca 30 öre per liter och priset på nötkött med .
Prop. 1974: 25 . 4
ca 1 kr. per kg, Det är regeringens avsikt att förlänga nu gällande prisstopp på livsmedel att gälla även för tiden efter den 20 juni 1974. Härigenom skapas garantier för att subventionerna tillförs konsumenterna.
I syfte att dämpa den snabba kostnadsstegringen inom byggnadsområdet och samtidigt stimulera ett fortsatt högt bostadsbyggande före- ' slår jag att ett system med tillfällig kompensation för mervärdeskatt på bostadsbyggandet införs med verkan från dén 1 januari 1974. Atgärden bör ses som en insats i avvaktan på regeringens ställningstaganden till de förslag som är att vänta från de bostadspolitiska utredningarna. Kompensation bör i fråga om nyproduktionen schablonmässigt begränsas till ett belopp som motsvarar mervärdeskatten på en kostnad inkl. skatt av ca 1200 kr./m? bostadslägenhetsyta för flerfamiljshus och av högst ca 150 000 kr. för enfamiljshus. Kompensation skulle således ges med upp till 100 kr./m? bostadslägenhetsyta för flerfamiljshus och upp. till 13 500 kr. för enfamiljshus. Genom paritets-: och räntelånesystemet —.
får dessa åtgärder för att begränsa kostnadsutvecklingen i nyproduk- :
tionen i framtiden också effekt på hyrorna för flertalet bostäder byggda fr.o.m. år 1958. Kostnaden för förslagen kan beräknas uppgå till 800 milj. kr. under år 1974 och ungefär lika mycket år 1975. -
Vidare har regeringen för avsikt att senare lägga fram förslag om att | . ställa medel till förfogande för investeringar som syftar till bättre hushållning med energi. Som exempel på sådana investeringar kan nämnas förbättrad värmeisolering av bostäder, m. m., och åtgärder för att möjliggöra användning av andra energislag än olja. Statens institut för byggnadsforskning kommer inom kort att redovisa visst underlagsmaterial i detta hänseende. För här avsedda insatser beräknar jag en ram på 250 milj. kr. De föreslagna åtgärderna på byggnadsområdet bör även kunna motverka den väntade riedgången i byggnadssektorn och därmed förbättra sysselsättningsläget i branschen.
Den sammanlagda kostnaden för de av mig nu förordade åtgärderna. SS uppgår till 2,8 miljarder kr. Jag har i finansplanen angett det beräknade budgetunderskottet för innevarande budgetår till 8,4 miljarder kr. Härtill bör läggas erfarenhetsmässiga tilläggsstater under återstoden av våren samt effekten av höjda statstjänarlöner fr.o.m. den 1 januari . 1974. Vidare kan man förutse en minskning av intäkterna av energiberoende skatter. Om till detta läggs budgeteffekterna av de nu förordade reformerna, ca 1,4 miljarder kr. innevarande budgetår, stiger budgetunderskottet för budgetåret 1973/74 till i runt tal 11 miljarder kr. Detta innebär en ökning av statens upplåningsbehov jämfört med föregående budgetår på ca 5 miljarder kr.
För budgetåret 1974/75 angav jag i finansplanen det förutsedda underskottet till 6,6 miljarder kr. Till detta belopp kan nu läggas budgeteffekten av de här föreslagna reformerna för detta budgetår. Om man även beaktar erfarenhetsmässigt behov av tilläggsstater, kvardröjan-
Prop. 1974: 25 | 5
de effekter på energiberoende skatter och de höjda statstjänarlönerna kan ett underskott budgetåret 1974/75 av likaledes ca 11 miljarder kr. te sig sannolikt.
Den sammanlagda effekten av budgetpolitiken under återstoden av innevarande budgetår är starkt expansiv. Detta är, som jag tidigare angett, motiverat i nu rådande läge. Den expansiva inriktningen skulle ' bestå under budgetåret 1974/75. En närmare precisering av inriktningen av finanspolitiken för nästa budgetår bör emellertid anstå till den reviderade finansplanen. |
De framställningar till riksdagen som Kungl. Maj:t beslutar om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över social-, finans- och utbildningsärenden. Utdrag av dessa protokoll bör biläggas denna propo-
sition som bilagor 1-—3. En sammanställning över de av Kungl. Maj:t
i denna proposition begärda anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 4.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t
1. föreslår riksdagen att godkänna inriktningen och utformningen
av de ekonomisk-politiska åtgärder som jag förordat i det
föregående,
[Ng .i en gemensam proposition förelägger. riksdagen de förslag
som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans
Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
Bilaga I
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 1 februari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, . JOHANSSON, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, .
LEIJON, HJELM-WALLEN.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler de ärenden under socialdepartementets handläggning som angår frågan om utgifter på tilläggsstat IT till riksstaten för budgetåret 1973/74 avscende vissa ekonomisk-politiska åtgärder och anför.
DRIFTBUDGETEN FEMTE HUVUDTITELN
B. Allmän försäkring m. m. [1] B 4 b. Extra pensionstillägg. Som chefen för finansdepartementet har anfört tidigare denna dag bör utbetalas ett extra pensionstillägg till folkpensionärerna i april 1974, I likhet med motsvarande konjunkturstimulerande åtgärd i januari 1972 (prop. 1971: 140, FiU 1971: 47, rskr 1971: 293) bör tillägget ges formen av en engångsutbetalning. Det extra pensionstillägget bör utgå till alla som för april 1974 är berättigade till folkpension i form av ålders-, förtids- eller änkepension eller till hustrutillägg. Tillägget bör utgå med 3 46 av basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Detta innebär vid nuvarande basbelopp 243 kr. för ensam pensionär och 486 kr. för makar.
Med hänsyn till att det extra tillägget är en fristående förmån av engångskaraktär bör det utgå med lika belopp till alla folkpensionärer oberoende av den ordinarie pensionens storlek. Detta innebär att någon reduktion av pensionstillägget inte skall ske för den som har ATP, partiell förtidspension etc. Enligt gällande samordningsregler utgår tillägget
utan reduktion av statlig personalpension till den som åtnjuter folkpension. Den som vistas på ålderdomshem eller annan institution bör på samma sätt själv få uppbära hela tillägget. Liksom tidigare liknande utbetalningar blir tillägget i skattehänseende jämställt med folkpension, vilket innebär att folkpensionärernas extra avdrag vid beskattningen automatiskt blir lika mycket större. Det innebär att det extra pensionstillägget inte påverkar skatten så länge den sammanlagda inkomsten understiger ca 26 000 kr. för ensamstående pensionär och ca 36 000 kr. för pensionärspar. I inkomstlägena upp till dessa belopp kommer inte heller någon preliminär skatt att dras av från pensionstillägget.
Det extra pensionstillägget bör utbetalas samtidigt med pensionsutbetalningen i april 1974. De närmare bestämmelserna om tillägget bör utfärdas av Kungl, Maj:t. Kostnaderna för det extra pensionstillägget kan beräknas till 360 milj. kr. För att täcka dessa kostnader bör föras upp ett särskilt förslagsanslag benämnt Extra pensionstillägg.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna de av mig förordade grunderna för extra pensions-
tillägg,
2. till Extra pensionstillägg på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 360 000 000
kr.
C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.
[2] CI a. Extra tillägg till barnbidrag. I enlighet med vad chefen för finansdepartementet anfört tidigare denna dag bör även barnfamiljerna i nuvarande läge tillföras ett extra konsumtionsstöd. Det bör på motsvarande sätt som för folkpensionärerna ske genom en engångsutbetalning i april 1974. Denna utbetalning bör ges formen av ett extra tillägg till det barnbidrag som utgår för andra kvartalet 1974. Tillägget bör utgå med 200 kr. per barn och betalas ut samtidigt med barnbidragsutbetalningen i april 1974. Denna barnbidragsutbetalning blir därigenom 575 kr. per barn.
För det extra tillägget bör bestämmelserna för allmänna barnbidrag gälla i tillämpliga delar. De närmare bestämmelserna om tillägget bör utfärdas av Kungl. Maj:t. Kostnaderna för det extra tillägget till barnbidrag kan beräknas till 360 milj. kr. För att täcka dessa kostnader bör föras upp ett särskilt förslagsanslag benämnt Extra tillägg till barnbidrag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna de av mig förordade grunderna för extra tillägg
till barnbidrag,
Prop. 1974: 25 | 8
2. till Extra tillägg till barnbidrag på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 360 000 000
kr. | Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
Prop. 1974: 25 ; 9
Bilaga 2
FINANSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 1 februari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, ASPLING,' LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLEN.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om kompensation för mervärdeskatt på bostadsbyggande och anför.
Enligt förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt föreligger skatteplikt för bl. a. byggnad som utgör lagertillgång i byggnadsrörelse, byggnadsentreprenader och andra anläggningsarbeten. Vidare är alla slag av byggnadsmaterial skattepliktiga.
Mervärdeskatten utgår med 15 96 av beskattningsvärdet. Detta värde utgörs i normalfallet av det erlagda eller avtalade vederlaget med skattens belopp inräknat. Skattesatsen 15 26 motsvarar ett pålägg om 17,65 Z på priset före skatt. I fråga om bl. a. skattepliktiga byggnader och byggnadsentreprenader beräknas skatten på reducerade beskatt- | ningsvärden. Bestämmelserna härom innebär, att skatten för byggnadsarbeten avseende yttre vatten- och avloppsledningar, gator, vägar och liknande reduceras till 20 Z av full skatt och för övriga byggnadsarbeten samt för monteringsfärdiga hus och skattepliktiga byggnader i byggnadsrörelse till 60 Z av full skatt. Detta betyder en effektiv skatt av 3 Jo resp. 9 Jo av priset inkl. skatt eller 3,09 40 resp. 9,89 26 av
priset före skatt. |
Under loppet av år 1973 skedde förhållandevis kraftiga kostnadsstegringar inom byggnadsverksamheten, främst till följd av ökade materialpriser. Detta föranledde Kungl. Maj:t att höja det s.k. lånetaket vid den statliga bostadskreditgivningen med verkan fr. o. m. den 1 juli 1973. Vidare infördes prisstopp på trävaror.
I syfte att motverka de på grund av prisutvecklingen ökande bo-
stadskostnaderna och samtidigt stimulera det fortsatta bostadsbyggandet förordar jag att ett system med tillfällig kompensation för mervärdeskatt på bostadsbyggen införs med verkan från ingången av år 1974 enligt följande.
Kompensation utgår för nybyggnad av en- och flerfamiljshus, som är avsedda att användas som stadigvarande bostad (åretruntbostäder). Med nybyggnad likställs ombyggnad av äldre bostadshus där ombyggnadskostnaden överstiger 25 000 kr. för en- och tvåfamiljshus resp. 50 000 kr. för flerfamiljshus. Utanför kompensationsområdet ställs fritidshus, sommarstugor och andra hus som inte är avsedda att användas som stadigvarande bostad.
Kompensation medges för nu nämnda bostadsobjekt som färdigställs under år 1974 samt sådana som påbörjas under detta år och som slutförs under åren 1974 eller 1975. I fråga om entreprenader som omfattar flera bostadsobjekt medges kompensation endast för sådana i entreprenaden ingående hus som färdigställts under år 1974 eller som påbörjats under år 1974 och färdigställts senast den 31 december 1975. I detta sammanhang anses nybyggnad i princip påbörjad när grundbottenbesiktning enligt 64 :$ 1 mom. första stycket byggnadsstadgan (1959: 612) gjorts och färdigställd när huset till väsentlig del tagits eller kunnat tas i bruk. Det avgörande vid ombyggnad bör vara den tidpunkt när de egentliga byggnadsarbetena påbörjats resp. avslutats.
Kompensationen tar sikte på att eliminera mervärdeskattebelastningen på byggnadskostnader som ligger inom ramen för den statliga bostadskreditgivningen. I samma omfattning medges kompensation för privatfinansierade byggen. Från denna utgångspunkt och på grundval av tillgänglig statistik rörande byggnadskostnaderna för statligt belånade hus förordar jag att kompensation :medges enligt följande sammanställning.
En- och tvåfamiljshus Ny- eller ombyggnad = kompensation utgår med belopp som svarar
mot debiterad mervärdeskatt enligt fakturering,
dock med högst 13 500 kr. resp. 27 000 kr. per |
hus
Flerfamiljshus | a oa . Nybyggnad . kompensation utgår med 100 kr. per m? bo-
stadslägenhetsyta . Ombyggnad kompensation utgår med belopp som svarar
mot debiterad mervärdeskatt enligt fakturering,
" dock med högst 100:kr. per m? bostadslägen-
hetsyta en :
Kompensationen är avsedd- att utgå till byggherren: efter ansökan. Övervägande skäl talar enligt min mening för en central handläggning av kompensationsärendena. Jag- förordar 'därför att prövningen och ut-
Prop. 1974: 25 SS | 11
betalningen skall ombesörjas av riksskatteverket (RSV) enligt dit ingiven skriftlig ansökan av byggherren. Ansökan skall innehålla de uppgifter som krävs för ärendets bedömning och vara åtföljd av verifikationer som styrker byggnadskostnader och debiterad mervärdeskatt. Ytterligare garanti för riktigheten av uppgifterna i ansökningen kan uppnås genom att införa straffansvar för oriktig uppgift. Sökanden bör vara skyldig att lämna skriftlig försäkran på heder och samvete att uppgifterna i ansökningen är sanna. Ansvar för oriktig uppgift kan då ådömas enligt 15 kap. 10 § brottsbalken. RSV bör för prövningen av kompensationsärenden kunna utnyttja den expertis som finns hos Jänsbostadsnämnderna.
Bestämmelser om kompensation i enlighet med vad jag nu anfört bör kunna meddelas av Kungl. Maj:t.
Efter samråd med chefen för bostadsdepartementet vill jag vidare anföra att det framstår som naturligt att för statliga bostadslån gällande låneunderlag och pantvärden reduceras eller omprövas i efterhand med hänsyn till medgiven kompensation i samma mån som kompensation utgår. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda bestämmelser härom och de övriga bestämmelser som kan behövas för samordning av kompensations- och lånereglerna.
I inkomstskattesammanhang bör den nu föreslagna mervärdeskattekompensationen behandlas som statsbidrag. Detta innebär att kompensationsbeloppet inte utgör skattepliktig inkomst för mottagaren, om kompensationen utgår till bestridande av kostnader för nybyggnad eller ombyggnad av schablontaxerade egnahem. Detsamma gäller i fråga om kompensation till flerfamiljshus, som tillhör bostadskooperativa eller allmännyttiga bostadsföretag, och som schablonbeskattas enligt 24 § 3 mom. kommunalskattelagen (1928: 370). Kompensation till ny- och ombyggnad av övriga flerfamiljshus behandlas däremot i skattehänseende på det sättet att avskrivningsunderlaget för fastigheten reduceras med belopp som motsvarar kompensationen. Om kompensationen avser kostnad som är omedelbart avdragsgill vid taxeringen, skall kompensationen tas upp till beskattning såsom intäkt under det att avdrag medges för kostnaden.
Kostnaderna för de här föreslagna åtgärderna kan beräknas till ca 800 milj. kr. för vartdera året 1974 och 1975. Dessa torde få belasta inkomstskattetiteln Mervärdeskatt.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer för mervärdeskattekompensation som
jag förordat i det föregående,
2. besluta att kostnaderna för kompensationen skall belasta inkomstskattetiteln M ervärdeskatt. Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
Bilaga 3
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 1 februari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.
Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anmäler det ärende under utbildningsdepartementets handläggning som angår frågan om vissa ekonomisk-politiska åtgärder och anför.
DRIFTBUDGETEN ATTONDE HUVUDTITELN
H. Studiesociala åtgärder
H2. Studiebidrag m. m. Till studerande i bl. a. gymnasieskolan vilka fyllt 16 men inte 20 år utgår statlig studiehjälp i form av bl. a. studiebidrag. Bidraget utgår med 125 kr. i månaden. Detta belopp tilldelas även, i form av förlängt barnbidrag, elever i grundskolan som fyllt 16 år och för vilka allmänt barnbidrag således inte längre kan utgå.
Chefen för socialdepartementct har tidigare denna dag föreslagit att under april månad 1974 ett extra tillägg till barnbidrag om 200 kr. per barn skall utgå. Även de som har studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1973: 349) eller förlängt barnbidrag för april månad 1974 bör få ett motsvarande tillägg med 150 kr., vilket utgör nio tolftedelar av det nyss angivna beloppet. De närmare bestämmelserna om tillägget bör utfärdas av Kungl. Maj:t. Den föreslagna åtgärden kan beräknas medföra en merbelastning av förevarande förslagsanslag med 30 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
Prop. 1974:25 = 14
att godkänna vad jag förordat beträffande tillägg till studiebidrag och förlängt barnbidrag. Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
Bilaga 4 Förteckning över av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1974: 25 begärda anslag på | tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74. DRIFTBUDGETEN A. Egentliga statsutgifter V. Socialdepartementet
Summa för driftbudgeten 720 000 000
Prop. 1974:25 = : 16
Innehållsförteckning
Hemställån osososssesevssrterrrera reser rrrrerr rss FFK RA sett 5 Socialdepartementet Bil. 1 Extra pensionstillägg ...s.sssssersesreoretsseererars ere r ssd 6
Finansdepartementet Bil. 2
Utbildningsdepartementet. Bil. 3. Studiebidrag m. IM. .isssesecssssrerrres rss rr rr rs ssk ss ven . 13 Förteckning över av Kungl. Maj: t hos riksdagen i prop. 1974: 25
begärda anslag på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1973/74 Bil 4 soseosessseesseeserserereertrrr rr sr rer rs reses 15
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 740037