om utvidgad försöksverksamhet med ny planeringsordning för sjuksköterskeutbildning m. m.
Prop. 1978/79: 198 Regeringens proposition
1978/79: 198
om utvidgad försöksverksamhet med ny planeringsordning för sjuksköterskeutbildning m. m.
beslutad den 29 mars 1979.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd eller det ändamål som framgår av föredragandens hemställan. På regeringens vägnar OLA ULLSTEN
JAN-ERIK WIKSTRÖM
Propositionens innehåll
I propositionen läggs förslag fram om att vidga nuvarande försöksverksamhet med viss ordning för kvantitativ planering inom sjuksköterskeutbildning. Riksdagen bereds även tillfälle att ta del av förslag till examensbenämningar m. m. inom grundläggande högskoleutbildning.
Slutligen läggs förslag fram om att inrätta en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi vid universitetet i Umeå.
1 Riksdagen 19781/79. I saml. Nr 198
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-03-29
Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Wikstwröm. Friggebo. Huss, Rodhe. Hansson, Enlund. Lindahl. Winther, De Geer, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam
Föredragande: statsrådet Wikström
Proposition om utviagad försöksverksamhet med ny planeringsordning för sjuksköterskeutbildning m.m.
1 Utvidgad försöksverksamhet med ny planeringsordning för sjuksköterskeutbildning
Enligt gällande ordning för högskolan beslutar riksdagen om planeringsram, dvs. antagningskapacitet. för sjuksköterskeutbildningen. Den av
riksdagen beslutade ramen gäller för riket. Skolöverstyrelsen (SÖ) beslu-
tar sedan om lokalisering och antagningskapacitet per ort (jfr UbU 1976/77:20 s. 79). Tillgänglig utbildningskapacitet har emellertid inte kunnat utnyttjas till fullo. För att åstadkomma att utbildningskapaciteten utnyttjas bättre bedrivs innevarande budgetår en försöksverksamhet rörande planeringen av utbildningen på sjuksköterskelinjen. Innebörden av försöksverksamheten är att SÖ har bemyndigats att i samråd med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) överlåta på regionstyrelserna att i samverkan med SÖ och berörda landstingskommuner planera och genomföra utbildningen på sådant sätt att utbildningskapaciteten blir fullt utnyttjad
Ufr prop. 1977/78:100, bil. 12 s. 429, UbU 1977/78:22 s. 45).
I årets budgetproposition (prop. 1978/79:100, bil. 12 s. 477) har jag ånyo
tagit upp försöksverksamheten. Jag har därvid anmält, att jag inte har någon erinran mot att den nuvarande försöksverksamheten vidgas till att
omfatta också vidareutbildning av sjuksköterskor, om SÖ och UHÄ lägger
fram förslag härom.
SÖ och UHÄ har i en gemensam skrivelse till regeringen i februari 1979
inkommit med förslag att vidga försöksverksamheten. Förslaget innebär bl.a. att SÖ och UHÄ bemyndigas att överlåta på regionstyrelserna att besluta om fördelning av antagningsplatser/terminskurser också inom pä-
byggnadslinjen vidareutbildning av sjuksköterskor. På SÖ och UHÄ bör
ligga att omfördela antagningsplatser mellan högskoleregioner. Reglonstyrelserna bör få omfördela platser inom grund- respektive vidareut-
bildning mellan huvudmiinnen i regionen samt mellan dessa utbildningar. Vidare föreslås att huvudmännen fär besluta om lokalisering av utbildningen och förläggning ull skolenhet.
Jag anser att SÖ:s och UHÄ:s förslag ger bättre förutsättningar än f.n.
för ett fullgott utnyttjande av anvisade resurser. Den nuvarande försöks-
verksamheten bör därför utvidgas till att gälla utbildningen på sjuksköter-
skelinjen och på påbyggnadslinjen. Innebörden härav är, att regionstyrelserna skall kunna fördeta antagningsplatser för utbildningen på båda dessa linjer.
Mot bakgrund härav förordar jag att regeringen inhämtar riksdagens be-
myndigande att utvidga den nuvarande försöksverksamheten med ny pla-
neringsordning för sjuksköterskeutbildningen till att också gälla påbyggnadslinjen vidareutbildning av sjuksköterskor. Jag avser att senare åter-
komma till regeringen med förslag om ett uppdrag till UHÄ och SÖ beträf-
fande verksamheten under budgetåret 1979/80.
Fr. o. m. budgetåret 1980/81 bör verksamheten grundas på planeringsramar som fastställs av riksdagen för varje högskoleregion. Jag räknar med att en teknik för att föra över antagningsplatser mellan regioner då kommer att finnas. SÖ och UHÄ har i nämnda skrivelse anmält, att ämbetsverken återkommer med förslag i hithörande frågor i sina förslag till anstagsframställningar för budgetåret 1980/81.
2 Examensbenämningar m.m. inom grundläggande högskoleutbildning
Jag vill i detta sammanhang bereda riksdagen tillfälle att ta del av mina
ställningstaganden ull de förslag till examensbenämningar som har lagts
fram av UHÄ i skrivelse till regeringen den 11 oktober 1978.
I prop. 1975:9 om reformering av högskoleutbildningen m. m. (s. 450)
anförde dåvarande chefen för utbildningsdepartementet att frågan om exa-
mensbenämning måste avgöras från linje till linje. lämpligen i samband med att utbildningsplan fastställs.
Riksdagen uttalade med anledning härav (UbU 1975:17, rskr 1975:179) att den inte hade något att erinra mot att ett system med examenstitlar bevarades för dem som genomgått utbildningslinjer. Riksdagen förutsatte emellertid en sådan utveckling av systemet att titlarna generellt skulle komma att ge meningsfull information om den genomgångna utbildningens innehåll eller i varje fall huvudsakliga inriktning.
I prop. 1976/77:59 om utbildning och forskning inom högskolan m. m.
anförde jag att det borde ankomma på UHÄ att närmare utveckla möjlig-
heterna att använda examensbenämningar. Därvid borde prövas om det i
varje fall för längre utbildningslinjer skalt finnas examensbenämningar av den karaktär som riksdagen hade angivit.
Med anledning av riksdagens beslut (UbU 1976/77:20. rskr 1976/77:246) har i 7 kap. högskoleförordningen (1977:263) angivits bl. a. förutsättningarna för att använda examensbenämningar i grundläggande högskoleutbildning. I 7 kap. 15§ stadgas att examensbenämning kan knytas till utbildningsbevis. För att så skall ske fordras en föreskrift i utbildningsplanen. UHÄ:s förslag i nyssnämnda skrivelse utgår från en inom UHÄ utarbetad promemoria ”Frågan om examensbenämningar I grundläggande hög-
skoleutbildning”. Promemorian har remitterats till bl.a. lokala högskole-
myndigheter. som har ombetts särskilt besvara frågan om examensbenämningar alls bör förekomma I grundläggande högskoleutbildning och i så fall hur bör dessa utformas? Av UHÄ:s skrivelse framgår att Nertalet av remissmyndigheterna har förordat examensbenämningar av något slag. UHÄ föreslar att följande riktlinjer skall gälla för examensbenämningar. Examensbenämning skall alltid knytas till utbildningsbevis och utformas enlkigt följande. I. För allmän utbildningslinje enligt ettdera av två alternativ: av I den män det lämpligen kan ske med hänsyn till utbildningslinjens beteckning, syftet med linjen och det huvudsakliga innehållet i linjen bildas examensbenämningen av tillämplig yrkesbeteckning eller tidigare allmänt använd utbildnings- eller yrkestitel som förstavelse och med ordet examen som efterstavelse. Exempel: juristexamen. läkarexamen. civilingenjörsexamen. b) Examensbenämningen bildas i övriga fall genom att orden ”högskoleexamen på” förenas med vederbörande linjebeteckning. Exempel: Högskolcexamen på kemistlinjen. 2. För lokal utbildningslinje. Examensbenämning skall, under förutsättning att utbildningslinjen omfattar minst 60 poäng, bildas genom att orden "högskoleexamen på” förenas med vederbörande linjebeteckning. 3. För individuell utbildningslinje. Under förutsättning att utbildningslinjen omfattar 120 poäng skall exa-
mensbenämningen utformas enligt följande: ” Högskoleexamen på indivi-
duell utbildningslinje med inriktning på - ”. alternativt t. ex. ”omfattande kurser i -". 4. För enstaka kurser. Under förutsättning att utbildningen motsvarar utbildning enligt viss all-
män linje skall reglerna för denna gälla. I övrigt skall examensbenämning i
fråga om utbildning inom enstaka kurser endast komma ifråga i de fall då den studerande har genomgått kurser om sammanlagt motsvarande minst
120 poäng och av sådant innehåll att utbildningen motsvarar vad som ford-
ras för att vinna tillträde till forskarutbildning vid humanistisk, samhällsvetenskaplig eller matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Benämningen
bör utformas enligt följande: ” Högskoleexamen på enstaka kurser med in-
riktning på -" eller annat uttryck som anger utbildningens huvudsakliga innehåll eller inriktning. 5. För påbyggnadslinje.
UHÄA har i avvaktan på ställningstagande till forskarutbildningsutredningens förslag ej tagit ställning beträffande examensbenämning för pä-
byggnadslinje.
UHÄ har vidare i sin skrivelse lagt fram förslag till ändringar i 7 kap. högskole förordningen för att möjliggöra genomförandet av förslagen bl. u. i vad gäller lokala och individuella utbildningslinjer samt enstaka kurser. UHÄ föreslår också att en skyldighet skall införas att i utbildningsplan fastställa lämplig översättning till engelska av vederbörande examensbenämning.
Sveriges förenade studentkärer och Sveriges Civilingenjörsförbund har inkommit med skrivelser 1 ämnet.
Jag finner för min del de förslag rörande examensbenämningar som UHÅ har lagt fråm väl övervägda. Även inom den nya högskolan kommer med UHÄ:s förslag de traditionella examensbenämningarna som t. ex. civilingenjörse xamen att finnas kvar. Benämningen högskoleexamen på -linjen kommer att användas för de utbildningar som är nya eller som hittills inte har haft nägon etablerad examensbenämning.
Examensbenämningar för påbyggnadslinjer bör utformas i överensstämmelse med vad som har föreslagits för allmänna och lokala utbildningslin- Jer.
Jag vill i detta sammanhang göra ett förtydligande. Ibland har orden ”examensbenämning” och ”examenstitel" använts utan att deras olika betydelse har iakttagits. Examensbenämning avser namnet på själva examen, medan examenstitel avser den titel som används av en person som har avlagt examen ifråga.
UHÄ har i sin promemoria påpekat att examenstitlarna avskaffades för huvuddelen av universitets- och högskoleutbildningen redan i och med 1969 ärs utbildningskungörelser. UHÄ anser att ett återinförunde av sådana titlar I utbildningsbevis knappast bör komma ifråga.
I remissyttrandena över UHÄ:s promemoria har flera av de remissinstanser. som har berört frågan. uttalat sig mot än för officiellt sanktionerade examenstitlar. Inte heller jag anser att examenstitlar bör anges i utbild-
ningsbevis. Enkigt min mening bör detta ej utgöra hinder för att de som så
önskar, och anser sig i huvudsak uppfylla kraven för motsvarande äldre examen, använder sig av vissa traditionella examenstitlar. t.ex. teologie
kandidat, filosofie kandidat. juris kandidat. Liksom f.n. bör förbund av
yrkesverksamma eler liknande sammanslutningar för sina medlemmar kunna upprätthålla vissa titlar.
Jag avser att. sedan riksdagen har tagit del av dessa mina förslag. föreslå regeringen att vidtaga de ändringar i högskoleförordningen (1977:263) som erfordras.
3 Inrättandet av en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi vid universitetet i Umeå
Med stöd av riksdagens bemyndigande den 18 maj 1977 tuillkallade chefen för budgetdepartementet en särskild utredning (B 1977:07)! med uppdrag att utreda frågan om lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län. Utredningen har i december 1977 lagt fram delbetänkandet (DsB 1977:11) Lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län. Del 1. Detta innehåller fem olika förstag som berör vitt skilda verksamheter. Förslagen syftar alla till att öka sysselsättningen i Västerbottens lån. De skall
enligt utredningen ses som en första etapp i försöket att finna verksamhet
med jämförbara sysselsättningseffekter till vad en flyttning av statens bakteriologiska laboratorium (SBL), ull Umeå skulle ha inneburit. I före varande proposition behandlas endast ett förslag om inrättande av en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi m. m. vid universitetet i Umeå.
Efter remiss har yttranden över betänkandet i vad avser nyss nämnda förslag avgetts av statskontoret, universitets- och högskoleämbetet (UHA) efter hörande av berört organ vid universitetet i Umeå, statens naturvårdsverk, medicinska forskningsrådet. Landstingsförbundet. Västerbot-
tens läns landstingskommun. Sveriges industriförbund, Centralorganisationen SACO/SR. Skellefteå och Umeå kommuner samt AB Kabi. En
sammanfattning av yttrandena bör fogas tiil protokollet i detta ärende som bilaga.
Enligt direktiven till utredningen bör förslag till nya verksamheter i Västerbottens län i första hand ha anknytning till högskolan. De bör enligt direktiven utgöra ett led i dess fortsatta utveckling bl. a. genom att förbättra den allmänna forskningsmiljön. Utredningen föreslår mot denna bakgrund att en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi inrättas vid universitetet i Umeå. Enhetens verksamhet skall enligt förslaget omfatta forskning. utveckling och uppdragsverksamhet inom tre programområden. Det första programområdet är tillämpad cellbiologi med en inriktning mot cellodlingsteknik, som är grunden för både produktion, kvantifiering och studier
av biologiskt aktiva substanser. Verksamheten kan även komma att få betydelse för den tillämpade mikrobiologin. Ett mindre djurlaboratorium bör
ingå t enheten. Det andra programområdet är ekologisk mikrobiologi. AVv-
sikten är bl. a. att studera användningen av mikroorganismerna som indikatorer i miljöövervakning. I arbetet bör ingå undersökningar av bakterie-
förekomsten i mark och vatten. Forskningen inom denna del av enheten
bör i många stycken kunna samordnas med övrig ekologisk, arbetsmedi-
cinsk och medicinhygienisk verksamhet som bedrivs vid universitetet i Umeå. Det tredje området sluttigen är mikrobiell enzymteknologi. Genom
! Särskild utredare: riksdagsledamoten Rune Ångström
att utnyttja den naturliga genetiska informationen som finns hos mikroorganismer kan man med tillämpning av speciell teknik isolera bakteriestammar som producerar för industri och medicin värdefulla proteiner (äggviteämnen). Syftet är att utveckla den metodik som krävs för att isolera de efterfrägade bakteriestammarna. Detta arbete hur metodiskt starka anknytningar till den tillämpade cellbiologin och kräver likartade resurser.
Den förestagna enheten skall enligt förslaget stå öppen för uppdragsforskning för industrin. Den föreslås sysselsätta 15 forskare. 25 laboratorieassistenter och 10 övriga anställda. Som ett första led i uppdragsverksamheten anser utredningen att det till enheten bör kopplas en produk-
tionsanläggning för tillverkning av humant interferon. AB Kabi föreslås stå
som producent och garant för framställningen.
Kabikoncernens forskningsavdelning har sedan tio år arbetat med interferoner producerade av I första hand humana fibroblaster (bindvävsceller) odlade i cellkultur. Interferonerna är äggviteämnen med förmågan att modifiera cellfunktionen så att virus inuti cellen förlorar sin förmåga att bilda nya virus. Utredningen framhåller att interferonforskningen har expanderat snabbt på senare tid. Skälet är först och främst gynnsamma resultat vid behandling av vissa virussjukdomar i ögat och hjärnan samt även mycket svåra tumörsjukdomar. Sverige anses internationellt sett ligga långt framme på detta område.
För nägra år sedan då Kabis forskningsavdelning under flera år hade bedrivit studier i laboratorieskala beslöts att delvis förlägga det fortsatta arbetet med projektet till virologiska och patologiska institutionerna vid universitetet i Umeå. Behov har nu uppstätt att starta produktion av fibroblastinterferon från humana fibroblaster i större skala i försöksanläggning.
Med hänsyn till den medicinska fakultetens starka ställning inom forsk-
ning rörande cellodling anser utredningen att det är lämpligt att en sådan produktion av fibroblastinterferoner för kliniska prövningar och kliniskt bruk förläggs i nära anslutning till universitetet och kopplas till en vetenskaplig expertgrupp.
Produktionsenheten föreslås under en försöksperiod på ca fem år syssel-
sätta tio till femton personer. Om projektet utfaller positivt kommer detta att medföra avsevärda sysselsättningseffekter för regionen.
För egen del får jag anföra följande. Utredningen om lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län har som jag har redovisat bl. a. föreslagit
att en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi förläggs till universitetet i Umeå. Verksamheten föreslås bli inriktad mot tillämpad cellbiologi
(forskning kring cellodlingsteknik. bl. a. med syfte att producera interferom). ekologisk mikrobiologi (användning av mikroorganismer som indikatörer i miljöövervakningsarbetet) och mikrobiell enzymteknologi (enzymatisk nedbrytning av cellulosa m. m.).
Vid universitetet i Umea finns en betydande forskningsaktivitet inom
mikrobiologi och angränsande områden. Sälunda finns där inrättade tjäns-
ter som professor inom ämnesområdena klinisk bakteriologi. virologi. mikrobiologi. oral mikrobiologi och immunologi. För att förstärka resurserna för forskning och utbildning med mikrobiologisk anknytning har jag I årets budgetproposition (s. 552 och 562) förordat, att den tjänst som professor I mikrobiologi som f.n. är gemensam för de medicinska och natur-
vetenskapliga fakulteterna den I juli 1979 ersätts av dels en tjänst som professor I medicinsk mikrobiologi. dels en tjänst som professor i mikrobiolo-
gl. Jag bar även förordat (s. 551) att en tjänst som professor I infektionssjukdomar inrättas vid samma tidpunkt. Därmed skulle en av de förutsättningar utredningen har angett för att bygga upp en utvecklingsenhet av nämnt slug föreligga, nämligen att en tjänst som professor i mikrobiologi inrättas. Jag delar utredningens uppfattning att det vid universitetet finns goda förutsättningar att bygga upp en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi. En sädan kan enligt min bedömning verksamt bidra till att belysa och lösa aktuella problem inom områdena miljövård, hälso- och sjukvärd samt industri. De föreslagna verksamhetsområdena är av betydelse
för att stimulera det mikrobiologiska och biomedicinska forsknings- och
utvecklingsarbete bl.a. med sikte på industriella och andra tillämpningar av samhällsekonomisk vikt. Förslaget knyter enligt min mening väl an till strävandena att stärka samverkan mellan högskola och näringstiv. Liksom universitetet i Umeå ser jag positivt på en ytterligare utveckling av denna
typ av samverkan. Mot bakgrund av vad jag har anfört förordar jag att en utvecklingsenhet
för tillämpad mikrobiologi byggs upp vid universitetet i Umeå. Utredningen redovisar inte nägon beräkning av erforderliga investerings- och driftmedel för verksamheten. Jag är därför inte nu beredd att ta ställning till utvecklingsenhetens omfattning och närmare inriktning. Ett sådant ställningstagande måste föregås av en mera detaljerad planering. Jag avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt universitetet i Umeå att genomföra en sädan planering. Jag förutsätter att den skall vara slutförd i sådan tid att
det blir möjligt för mig att återkomma till regeringen med förslag i denna
fråga att föreläggas riksdagen vid 1979/80 års riksmöte.
4 Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
I. bemyndiga regeringen att utvidga nuvarande försöksverksamhet
med ny planeringsordning för sjuksköterskeutbildning enligt vad
jag har redovisat.
Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle att
2. ta del av vad jag har anfört om examensbenämningar m. m. inom
grundläggande högskoleutbildning och
3. ta del uv vad jag har anfört om inrättandet av en utvecklingsen-
het för tillämpad mikrobiologi vid universitetet i Umeå.
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Bilaga
Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds B 1977:11) Lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län. Del I i vad avser utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi vid universitetet i Umeå
Samtliga remissinstanser tillstyrker i princip förslagen om inrättande av en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi vid universitetet i Umeå kopplad till produktutveckling för bl. a. tillverkning av humant interferon. I det följande refereras de remissvar där förslagen behandlats mera 1 detalj.
Universitets- och högsköleämbetet ( UHA) pekar på behovet av att den föreslagna forskningsverksamheten redan från början förses med en tillfredsställande basorganisation. Tillskottet bör avse även drift- och ex-
pensmedel — inte bara tjänster. Det finns inte heller behov av att tillsätta
en särskild organisationskommitté. framhälier UHÄ. Det bör i stället ankomma på universitetsmyndigheterna att planera och förbereda sedan beslut om inrättandet fattats.
Muatematisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden i Limea Iksom nadturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) framhåller vikten av att den föreslagna professuren inrättas omgående. Nämnden tillstyrker den förestlagna enheten — i synnerhet konstruktionen med en uppdelning på en univer-
sitetsanknuten forskningsenhet och en pilot-plantanläggning vid AB Kabi.
Förslaget ger goda möjligheter för kontrakts- och uppdragsforskning i sumarbete med Kabi. menar nämnden. NFR stöder förslaget under förutsättning att den tillimpade verksamheten har en väl utbyggd grundforskning att repliera på.
Medicinska forskningsrådet understryker att profileringen av den nya
enheten bör och kommer att bero på kompetensen hos forskarna vid enheten. Det är därför viktigt att ämnesbeskrivningen till professuren görs I mera allmänna termer än vad som utredningen föreslår.
Naturvårdsverket (SNV) anser det befogat att inrätta en särskild enhet för arbetet med att ta fram praktiska tillämpningar av forskningsresultaten. SNV understryker dock samtidigt betydelsen av ett mycket diversifierat forskningsprogram som kan tjäna olika samhällsintressen.
Landstingsförbundet har nte några invändningar mot förslaget om den nya enheten. Däremot har man inte ansett sig kunna ta ställning till betänkandets förslag kring interferonproduktionens ev. positiva sysselsätt-
ningseffekter för regionen.
Landstinget i Västerbottens län understryker att även förslagen om utökning av FOA samt Kabiprojektet får positiva effekter för universitetet.
AB Kabi slutligen tillstyrker förslaget och betonar att det inte minst med hänsyn till den internationella konkurrensen är viktigt att det genomförs snabbt. Vidare förutsätter Kabi att företaget blir representerat I organisationskommittén när denna behandlar frågor som berör företagets intresse-
område.
Innehållsförteckning
Proposition om utvidgad försöksverksamhet med ny planeringsordning
för sjuksköterskeutbildning M.M. soscssersersersssss ss rs sr ss een sn 1 I Utvidgad försöksverksamhet med ny planeringsordning för sjuk-
sköterskeutbildnilg..sooosssereererrrrerrser ss ss ess ss ses ses sa 2
2 Examensbenämningar m.m. inom grundläggande högskoleut-
DIIdNINZ sosse eersererererreeers reser rrrerr rer rr rss rr rr rr rr sens 3 3 Inrättandet av en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi vid
universitetet I UMEÅ sossoseesrrrerrrereerrrrsss ess rss rss sr sera 6 4 Hemställan scosoossoses ser rrersrerrrrrrerr rr rs rss res ras sr sr srt 8
5 Beslut oooooeoeresereeeerer esse rer rer ere rr rss ss rt rss sr sees sea 9 Bilaga Sammanfattning av remissyttranden över betänkandet (Ds RB
1977:11) Lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län. Del Ii vad avser utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi vid universite-
fet I ÖMCÅ sosse sersereereeer ere rrrererr rr rss rss rss rer sees tres sa 10