om nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1980 m.m.

Prop. 1978/79: 206

Regeringens proposition

1978/79: 206

om nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1980 m. m.;

beslutad den 29 mars 1979

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

BERTIL HANSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begärs medel för att betala Sveriges andel av kostnader-

na för den verksamhet, som finansieras över det nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1980. Den allmänna budgeten omfattar inte det

nordiska kultursamarbetet för vilket en särskild budget finns. I propositio-

nen lämnas vidare en redogörelse för det nordiska samarbete som har bedrivits inom ministerrådets verksamhetsområde år 1978.

I Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 206

Prop. 1978/79: 206 2

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1979-03-29

Närvarande: statsministern Ullsten. ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström. Friggebo, Huss, Rodhe, Hansson, Enlund. Lindahl. Winther, De Geer, Gabriel Romanus. Tham, Bondestam

Föredragande: statsrådet Hansson

Proposition om nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1980 m. m.

I prop. 1978/79: 100 (bil. 14 s. 30) har regeringen föreslagit riksdagen att.

i avvaktan på särskild proposition i ämnet. till Nordiska ministerrådets allmänna budget för budgetåret 1979/80 beräkna ett förslagsanslag av

28457 000 kr. Jag anhåller nu att få ta upp denna fråga.

I Inledning

Det nordiska ministerrådet inrättades år 1971 genom en revision av den år 1962 ingångna samarbetsöverenskommelsen mellan de nordiska länderna (Helsingfors-avtalet). Den 12 april 1973 ingicks ett avtal mellan de nor-

diska länderna orm upprättande av det nordiska ministerrådets sekretariat i

Oslo. Upprättandet av ministerrådssekretariatet godkändes för Sveriges del av riksdagen den 25 maj 1973 (prop. 1973: 121, UU 1973:13. rskr

1973: 245). Verksamheten vid sekretariatet inleddes den 1 juli 1973.

I samband med upprättandet av sekretariatet skapades en budget för den

del av ministerrådets verksamhet som administreras av sekretariatet. Den-

na budget, nordiska ministerrådets allmänna budget, omfattar inte det nordiska kultursamarbetet, för vilket ministerrådet i sammansättningen kultur- och undervisningsministrarna, fastställer en särskild budget. Den omfattar inte heller de gemensamma nordiska biståndsprojekt i u-länder som finansieras över de nordiska ländernas biståndsprojekt och inte heller

samarbetet genom Nordiska investeringsbanken som upptas under den sjunde huvudtiteln.

Fr. o. m. år 1975 omfattar ministerrådets allmänna budget ett kalender-

Prop. 1978/79: 206 3

ar. Medel för verksamheten under år 1979 anvisades av riksdagen den 29 maj 1978 (prop. 1977/78:173. UU 1977/78:15. rskr 1977/78:350). Enligt reglemente för nordiska ministerrådets budget (allmänna budget och kulturbudget). beslutat av nordiska ministerrädet den 18 februari 1979 (samarbetsministrarna) och den 15 januari 1979 (kultur- och undervisningsministrarna). fastställer ministerrådet budgeten i mars under förbehåll av de nationella parlamentens godkännande. Reglementet gäller från den I januari 1979. Den 12 mars 1979 fastställde nordiska ministerrädet den allmänna budgeten för år 1980. Dessförinnan hade överläggningar om budgetens omfatt-

ning och om prioriteringar hällits mellan ministerrådet i sammansättningen

samarbetsministrarna och Nordiska rädets budgetkommitte. Den budgetprocedur ministerrädet har fastställt innebär för svensk del bl. a. att förslag inte kan föreläggas riksdagen inom den tid under vilken propositioner normalt ska lämnas till riksdagen. Motsvarande gäller för budgeten för det nordiska kultursamarbetet. Inledningsvis lämnar jag en översiktlig redogörelse för det nordiska samarbetet under är 1978 inom ministerrådets hela verksamhetsområde. dvs.

även kulturområdet som inte omfattas av den allmänna budgeten. Därefter redogör jag närmare för ministerrådets allmänna budget för verksamheten

under är 1980. Chefen för utbildningsdepartementet har den 29 mars i år anmält frågan om 1980 ärs verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet m. m. (prop. 1978/79: 203).

2 Det nordiska samarbetet under är 1978

Nordiska ministerrädet har under år 1978 fortsatt sitt arbete att förverkliga existerande avtal och att utarbeta handlingsprogram för olika samarbetssektorer. Under året tillkom handlingsprogram för det nordiska samar-

betet inom miljövårdsområdet. inom turistområdet samt för jämställdhetsfrågor. Förslag till konsumentpolitiskt program har uppgjorts och ett nytt

program för nordiskt regionalpolitiskt samarbete utarbetats. En ny fördelningsnyckel för de nordiska ländernas bidrag för verksamhetsperioden 1980-1982 har beslutats. Ministerrådets totala budget har ökat avsevärt främst på grund av att flera nordiska institutioner förts in under ministerrådets budget bl. a. för att öka möjligheten till överblick över det totala nordiska samarbetet. Den I januari 1979 inleddes verksamheten vid en nordisk genbank i Lund för bevarande av jordbruks- och trädgårdsväxter: en nordisk institution för alkohol- och narkotikaforskning (bildad genom sammanslagning av Nordiska samarbetsorganet för drogforskning och Nordiska nämnden för alkoholforskning).

Prop. 1978/79: 206 4

Genom en formell omorganisation har Nordiska medicinalstatistiska kommittén och Nordiska socialstatistikkommittén från och med den 1 ja-

nuari 1979 permanent knutits till Nordiska socialpolitiska kommittén.

På kulturområdet har det nordiska konstcentret i Helsingfors och det nordiska språksekretariatet i Oslo påbörjat verksamheten. En tvåårig försöksverksamhet inom vuxenutbildningen har avslutats och beslut fattats om fortsatt arbete och fördjupning av vissa områden. Utredningarna om den nordiska radio- och TV-satelliten fortsatte under

är 1978. Ett konkret beslutsunderlag beräknas föreligga juni 1979.

Den sista andelen i Nordiska investeringsbankens grundkapital har inbetalats av de nordiska länderna. Det största projektet hittills på ministerrädets allmänna budget avslutades vid årsskiftet 1978-79 nämligen NORDKOLT-projektet som redovisar och bedömer utvecklingsmöjligheterna för olika persontransportsystem. Det största projektet på den allmänna budgeten 1979 gäller kärnsäkerhetssamarbetet inom områdena kvalitetskontroll, kontrollrumsutformning. avfallsfrågor och radioekologi. Andra centrala, delvis avslutade projekt berör ungdomsarbetslösheten, gränsregionalt samarbete och konkurrensförhållandena mellan de nordiska länderna. Under är 1979 väntas bl. a. undersökningar rörande gemensam nordisk projektexport respektive om kapitalets och arbetskraftens rörlighet tilldra sig intresse. De makroekonomiska frågorna ägnades stor uppmärksamhet under Nordiska rädets session i Oslo 1978. Nordiska ministerrådet beslöt att a ta initiativ till att utarbeta en översikt över de viktigaste studier, utredningar m.m. som för närvarande utförs nationellt och internationellt

kring de ekonomiska huvudproblemen i vår del av världen:

b) eventuellt komplettera detta med ytterligare material för att få en så

realistisk bild som möjligt av situationen i Norden;

c) försöka ytterligare stärka samordningen av den ekonomiska politiken i Norden och skapa starkare grund för nordiskt inflytande på internationell ekonomi. . En rapport från finans- och ekonomiministrarna förelåg vid Nordiska rådets session i Stockholm februari 1979. I denna föreslogs bl. a. att ett ekonomiskt forskningsråd skulle upprättas (varom ministerrådet fattade beslut i februari 1979). Vidare föreslogs att utredningsarbetet skulle fortsättas. En genomgång av de viktigaste nordiska samarbetsfrågorna skedde då de nordiska statsministrarna möttes den 9 november 1978 i Köpenhamn, då även de nordiska samarbetsministrarna deltog. Ekonomi och sysselsättning. den strukturella krisen i de nordiska ländernas näringsliv, strävandena att skapa mera stabila valutaförhållanden, gemensam nordisk projektexport, regionalpolitiska problem samt ökad satsning på forskning och utveckling hörde till de tema som blev föremål för diskussion.

Prop: 1978/79: 206 | s

2.1 Den nordiska investeringsbanken

Nordiska investeringsbanken frumlade sin verksamhetsberättelse över bankens 19 första månader för Nordiska ministerrådet i februari 1978.

Bankens uppgift är att ge lån och ställa garantier på bankmässiga villkor och i överensstämmelse med samhillsekonomiska hänsyn för att genomföra Investeringsprojekt och export av nordiskt intresse.

Bankens grundkapital uppgår ull ca 400 milj. SDR (särskilda dragningsrätter. motsvarande ca 2.66 miljarder Nkr) varav 100 milj. SDR inbetalats till banken. De fem nordiska länderna inbetalade sista andelen av bankens grundkapital den I augusti 1978. Den icke inbetalda delen av grundkapita-

let tjänar som medlemsländernas garanti för bankens förpliktelser. Banken

kan bevilja lån och ge garantier upp till ett totalbelopp som svarar mot två och en halv gånger bankens grundkapital.

Ytterligare kapital till utlåning skaffas genom upptagning av lån på de internationella kapitalmarknaderna. Under 1978 har banken upptagit tre lån på sammanlagt US $ 75 miljoner. Under året beviljade banken tolv län till ett totalt belopp om 91,2 milj. SDR.

Genom beslut av ministerrådet i februari 1979 erhöll investeringsbanken viss möjlighet att ge lån för genomförandet av regionalpolitiska projekt.

2.2¶Lagstiftningsfrågor

Mot bakgrund av bl. a. Nordiska rådets rekommendation nr 1/1974 om nordiskt lagstiftningssamarbete samt det av ministerrådet i CI 1976 framlagda lagstiftningsprogrammet har lagstiftningsarbetet under 1978 inte upptagit några projekt utan i stället koncentrerats på att följa upp programmets olika punkter. Särskild uppmärksamhet har därvid riktats mot de områden som behandlats i de uttalanden som Nordiska rådet gjort under den 26:e sessionen (familjerätt, datalagstiftning och integritetsskydd. ekonomisk

kriminalitet, alternativ till frihetsstraff m.m. ). Liksom under tidigare år har ett betydande och brett samarbete förekommit även på områden som

inte är direkt upptagna i lagstiftningsprogrammet.

2.3 Kulturellt samarbete

Även under 1978 har utbildningen av 16— 19-åringar utgjort ett viktigt arbetsfält. Den höga ungdomsarbetslösheten i Norden är utgångspunkt för den studie rörande utbildning och ungdomsarbetslöshet, som utgör ett centralt tema i det treåriga projektprogram för det gymnasiala stadiet som

ministerrådet antog i januari 1978. Studien skall på basis av de åtgärder

som nationellt vidtagits mot ungdomsarbetslösheten ge en bild av kopplingen mellan utbildnings-, arbetsmarknads- och socialpolitiska åtgärder och dessas effekter. It Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 206

Prop. 1978/79: 206 6

Den första tvåärsperioden av vuxenutbildningssamarbetet slutförs i bör- Jan av år 1979. Ministerrådet beslöt i september 1978 om ett fortsatt projektprogram fråm till mitten av år 1980. vilket innehåller sex projekt varav några är en uppföljning av redan påbörjade projekt. Arbetet innebär bl. a. revidering och aktualisering av en katalog över forsknings- och utvecklingsarbete inom det vuxenpedagogiska området i Norden. informationsuthyte. undersökning av korrespondensundervisningens roll i distansundervisningen och undersökning rörande rekrytering av korttidsutbildade till vuxenutbildning. Ministerrådet beslöt i januari 1979 mot bakgrund av ett förslag till riktlin- Jer för kulturbudgetens insatser i det nordiska forskningssamarbetet om en försöksordning med nordiska forskarstipendier och nordiska forskarsymposter perioden I juni 1979 till utgången av år 1980. Vidare beslöt ministerrådet att undersöka möjligheten att utforma regelbundna översikter över

samnpordiska foörskningsinsatser. Frågan om en klarare uppgiftsfördelning

mellan nationella forskningsråd och kulturavtalets organ kommer att behandlas under 1979 och riktlinjer för en sådan uppgiftsfördelning kommer att utarbetas i samråd mellan ämbetsmannakommittén för nordiskt kulturellt samarbete och samarbetsministrarnas ställföreträdarkommitté. Mot bakgrund av statsministrarnas uttalande i november 1978 om behovel av ett ökat nordiskt foörskningssamarbete pågår inom ministerrådssckretariaten i Köpenhamn och Oslo ett förberedande arbete för att belysa på vilka områden ett nordiskt forskningssamarbete skulle innebära ett bättre resursutnyttjunde än motsvarande forskningsinsatser på nationell nivå. Frågan om nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit utgör en av de mest omfattande inom det allmänkulturella området. Nordiska ministerrådet (kommunikations-, kultur- och utbildningsministrarna) beslöt den 13

mars 1978 att fortsätta utredningen om nordisk radio och television via sa-

tellit enligt samma dag antagna direktiv. Utredningen skall bedrivas så att

det senast den 15 juni 1979 finns ett sådant underlag att ministerrådet våren

1980, efter remissbehandling hösten 1979, kan fatta beslut om frågans vidare behandling. Utredningen inriktar sig i princip på direktöverföring av samtliga riksomfattande radio- och TV-program i Norden. Härutöver skall beskrivas alternativet med en redigerad nordisk kanal sådant det är skisserat i den tidigare statssekreterarrapporten (NU A 1977: 7—9). [ Övrigt hänvisas under detta avsnitt till regeringens proposition

1978/79: 203 om 1980 års verksamhetsbudget för det nordiska kultursam-

arbetet.

2.3 Socialpolitik Ministerrådets år 1977 fastställda samarbetsprogram på social- och hälsovårdsområdet har i flera avseenden präglat utvecklingsarbetet under år 1978. Den inledande kartläggningen av efter- och vidareutbildning av so-

ua 7 Prop. 1978/79: 206

cial- och medicinalpersonal har slutförts. Verksamheten vid Nordiska nämnden för alkoholforskning och Nordiska samarbetsorganet för drogforskning har utvärderats och ministerrådet har beslutat upprätta en ny nordisk institution för alkohol- och narkotikaforskning från och med den ! januari 1979. Ministerrådet har genomfört en nordisk konferens kring hälsö- och sjuk vårdsplaneringen. Från och med den I januari 1979 har Nordiska medieinalstatistiska kommittén och Nordiska socialstatistikkommittén permanent knutits till Nordiska socialpolitiska kommittén. År 1979 kommer liksom år 1978 att karakteriseras av att flera stora projekt avslutas eller omprövas. bl.a. Nordiska handikappnämndens verk-

samhet, ett samnordiskt projekt för klinisk kemi, utredningsarbetet om

den gemensamma arbetsmarknaden för social- och medicinalpersonal samt översynen av den nordiska trygghetskonventionen.

Ministerrådet har diskuterat konsekvenserna för hälso- och socialvårds-

politiken med anledning av det växande antalet äldre i samhället. EN:s internationella barnår 1979 kommer att ägnas uppmärksamhet i flera nordiska samarbetsorgan.

2.5 Arbetsmarknadssamarbete

Situationen på arbetsmarknaden har stått i centrum för det nordiska arbetsmarknadssamarbetet under år 1978. En trepartskonferens om ekonomi

och sysselsättning har anordnats samt en arbetsmarknadspolitisk konfe-

ren$ hållits med nordiska och internationella experter inom ekonomi och

arbetsmarknadspolitik kring temat full sysselsättning i ett förändrat ekono-

miskt klimat.

En rapport om arbetsmarknadspolitikens mål och medel i Norden (NU A 1978: Dh) har publicerats. Ministerrådets principprogram från år 1975 förverkligas i etapper. Resultatet av flera projekt som slutfördes åren 1977 och 1978 har publicerats i Nordisk Utredningsserie, bl.a. beträffande ungdomsarbetslösheten, yrkesvägledning, arbetsmarknadsforskning och utbildning samt arbetsförmedling. Ett nordiskt informationssystem på arbetsmarknadsområdet igångsattes hösten 1978.

Ungdomsarbetslöshet samt uthyrnings- och entreprenadverksamheten

(s.k. grå arbetskraft) var ämnen för särskilda utredningar som år 1977 respektive år 1978 utgjorde underlag för diskussioner mellan arbetsministrar-

na.

2.6 Arbetsmiljö Samarbetet under år 1978 har byggt på det handlingsprogram som ministerrådet fastställde november 1977.

Prop. 1978/79: 206 8

De nya arbetsmiljölagarna. som nu trätt i kraft i Danmark, Norge och | Sverige. har ställt ökade krav och förväntningar på det nordiska samarbetet.

Under år 1978 har arbetsmedicin/yrkeshygien varit den mest framträ-

dande sektorn inom samarbetet. Dokumentation av yrkeshygieniska

gränsvärden och den nordiska vidareutbildningen av specialister inom ar-

betsmedicin och företagshälsovård utgör en central del av samarbetet.

Inom området psykosocial arbetsmiljö kan särskilt nämnas kartläggningen äv grundskolelärarnas psykosociala arbetsmiljö.

Samarbetet beträffande utarbetandet av skyddsföreskrifter leds av Styrgruppen för arbetarskyddsföreskrifter.

2.7¶Miljövard

Miljövårdssamarbetet omfattar frågor som rör skydd och vård av den yvitre miljön.

Ministerrådet antog i april 1978 ett handlingsprogram för nordiskt samarbete på miljövårdsområdet för femårsperioden 1978-1982.

Projektverksamheten har år 1978 koncentrerats till delområdena havs-

föroreningar, luftföroreningar, trafikbuller, industribuller, avfall. produkt-

kontroll, naturvård, miljövårdsforskning och miljödata. Är 1979 kommer projektverksamheten att fortsätta på samma områden och utvidgas till områdena återanvändning, friluftsliv, naturresursfrågor och ekologisk planläggning.

År 1978 startades ett projekt kring samordning av undersökningsverksamheten av föroreningssituationen i Skagerrak och Kattegatt där Danmark, Norge och Sverige årligen satsar stora belopp. Projektet kommer att

fortsätta år 1979. Projektet om övervakningssystem för luftföroreningar har fortsatt är 1978. Målet är att genom en samnordisk insats utveckla mät- och analys-

metoder för att bidra till det europeiska systemet för övervakning av långtransport av luftföroreningar, speciellt sur nederbörd” Projektet fortsätter

år 1979. Under år 1978 avslutades ett förprojekt om luftföroreningar i tätorter.

På bullerområdet avslutades år 1978 bl. a. ett projekt rörande gemensam

nordisk beräkningsmodell för vägtrafikbuller.

Det nordiska avfallssamarbetet kommer i framtiden att koncentreras på

äteranvändningsområdet. Ett projekt för att utarbeta ett nordiskt program för återanvändning av avfall kommer att igångsättas år 1979. P4 produktkontrollområdet har två projekt slutförts år 1978: kartläggning av undersökningsresurser för produktkontroll respektive förslag till

normer för den kemisk-tekniska branschen. Två nya projekt har påbörjats: ett om produktrelaterad information hos myndigheterna: det andra en produktundersökning om flamretardenter.

Prop. 1978/79: 206 9

På naturskyddsområdet har ett projekt om hotade djur och växter i Norden (NU AA 1978:9) sluttörts. Projektet om representativa naturtyper i

Norden fortsätter och beräknas avslutas första halvåret 1980. Fit förprojekt om ekologisk kunskap i samhällsplaneringen avslutades

är 1978. Uppföljningsverksamhet kommer att sättas igång är 1979. År 1978 fattades beslut att projekt om miljövårdsforskning vanligtvis icke skall bedrivas som nordiska samarbetsprojekt under ministerrådet. Man påbörjade en översikt och analys av de nordiska ländernas forskningsplaner rörande miljövård. Utredningen beräknas vara avslutad första halvåret 1979 och skall tjäna som underlag för att identifiera framtida nordiska forskningsbehov.

År 1978 avslutades den huvudsakliga delen av ett projekt om karakteri-

sering av miljödata (NU B 1978: 10) som har resulterat i förslag till principer och regler. Under år 1979 utges en handbok för reglernas tillämpning samt en pupulärbroschyr.

2.8 Handels-, finans- och valutapolitiska frågor

Under de senaste 5—6 åren med låg ekonomisk aktivitet i industrivärlden har de nordiska länderna stött på likartade problem. Den ekonomiska politiken har en gemensam värdebas i Norden. Frihandelspolitiken har gjort ekonomierna öppna och utlandsberoende. Propor-

tionellt höga andelar av resurserna satsas på undervisning, barnomsorg

och sjukvård, och icke minst sysselsättningen prioriteras. Nordens länder

har ett stort utlandsberoende både av Norden och av utlandet i övrigt.

De nordiska ländernas ömsesidiga ekonomiska beroende har belysts i en preliminär rapport utarbetad av de nordiska finansministrarna på uppdrag av Nordiska Rädet.

Fortsatta täta kontakter mellan de nordiska administrationerna på det

handels- och valutapolitiska området spelar en betydelsefull roll för att diskutera aktuella frågor samt för att samordna gemensamma nordiska ställ-

ningstaganden i internationella sammanhang.

De nordiska länderna har fortsättningsvis hållit nära kontakt på en rad

centrala handelspolitiska områden som under året aktualiserats i olika internationella organisationer. Ministerrådet lägger vikt vid att samarbetet om lösningen av praktiska problem i samband med handeln mellan EG och

EFTA fortsätter.

Genom NORDIPRO (samarbetsorgan för de nordiska ländernas handelsprocedurkommittéer) har man speciellt inriktat arbetet på att utveckla framtida procedurer som icke fordrar användning av dokument. Sålunda

igångsattes projektet DEDIST - Rationell dataelementdistribution i internordisk och internationell handel - som har till mål att utveckla system för

överföring av data mellan parterna i handeln. Vidare har resultaten testats från det tidigare projektet Interface rörande automatisk datakommunikation i utrikeshandeln.

Prop. 1978/79: 206 10

2.9 Industri- och energipolitik I ministerrådet diskuteras regelbundet aktuella industripolitiska frågor som är av betydelse för de nordiska länderna. År 1978 igångsattes ett nordiskt förskningsprojekt om små och medelstora företag samt en undersökning av konkurrensförhällandena mellan de nordiska länderna. Arbetet inom Nordisk Industrifond har förts vidare. Fonden hade till och med december 1978 beviljat c:a 60 milj Skr till 119 projekt. Från och

med år 1979 har fonden efter beslut i ministerrädet införts som institution på ministerrådets allmänna budget och kommer år 1979 att få ett belopp

om Nkr 17.5 milj. till projekt inom industri- och energisamarbetet. Nordisk Industrifond har sedan år 1976 haft hand också om det nordiska forsknings- och utvecklingssamarbetet inom de sektorer på energiområdet. där nordiskt samarbete icke sköts av andra organ. Medel för denna

verksamhet förs från och med år 1979 in under den totala bevillningen till

fonden. |

Ett fyraårigt kärnsäkerhetsprogram inleddes år 1977 inom Nordisk Kon-

taktorgan för Atomenergispörsmål. Samarbetet på kärnsäkerhetsomrädet omfattar en rad betydelsefulla projekt inom kvalitetskontroll, kontrollrumsutformning, avfallsfrågor och radioekologi. Standardiserings- och provningsverksamheten inom NORDTEST har fortsatt.

2.10¶Byggsektorn

Det nuvarande handlingsprogrammet för nordiskt samarbete inom byggsektorn fastställdes av ministerrådet i maj 1977.

Enligt handlingsprogrammet skall samarbetet för en ökad integration av

de nordiska byggmarknaderna fortsätta. En väsentlig nyhet är att samarbe-

tet har utvidgats att omfatta de politiska målsättningarna inom bygglagstiftningen. Vidare prioriteras energisamarbetet, stärkt nordisk medverkan i det internationella byggsamarbetet samt utvidgat samarbete mellan bygg-

företag i två eller flera länder vid byggexport utom Norden. Man försöker även nå fram till en gemensam nordisk totalsyn på bevarande och förändring av existerande bebyggelse. Av nya projekt under år 1978 kan nämnas ett samarbetsprojekt rörande olycksfall i hemmen samt ett omfattande projekt med syfte dels att provningsresultat i ett land skall kunna godkännas i andra länder. dels att mot-

tagarland skall kunna acceptera byggprodukter som är godkända i tillverkarlandet. Ett samarbetsprojekt om energibesparing i befintlig bebyggelse har ock-

så påbörjats.

Prop. 1978/79: 206 1

2.11 Regionalpolitiskt samarbete

Under är 1978 har en utvärdering gjorts av det hittills genomförda nordiska regionalpolitiska samarbetet och förslag har framlagts till nytt regionalpolitiskt handlingsprogram.

Begreppet regionalpolitik har vidgats att omfatta även regionala aspekter inom hela den offentliga sektorn. Konkreta samarbetsprojekt kommer alt prioriteras än mer än tidigare.

Gränsregionala samarbetsprojekt har prioriterats högt.

Samarbetet inom området Strömsund-Lierne-Röyrvik-Krokom har kommit igång, exempelvis har koordinering av malmtransporterna börjat

konkretiseras. Kartläggningsskedet i Öresundsprojektet har i viss mån avslutäts.

Ålandsprojektet har alltmera inriktats på skärgårdsproblem. inom ramen för projektet fiskodling har en försöksverksamhet med laxodling startats på Island.

Det mest omfattande gränsregionala samarbetet har skett inom Nordkalottkommittén vars arbete fördelats på näringspolitiskt samarbete (med

prioritering av industriellt samarbete) och informationsutbyte. Konkreta

projekt har startats för att utvidga handelsutbytet och den industriella verksamheten. Bland aktuella samarbetsprojekt inom primärnäringarna

kan nämnas rennäringen. bär- och grönsaksodling samt jordbruksforskning. Även turistnäringen har spelat en stor roll i Nordkalottverksamhe-

ten.

Nordkalottkommittén har vid ett seminarium med parlamentariker frän Nordkalotten diskuterat aktuella politiska frågeställningar i området. Specialorienterade seminarier för företagare har anordnats. En Nordkalotttidskrift ”Nordkalott-Nytt” har börjat publiceras.

På grundval av resultaten från olika forskningsprojekt har man utarbetat

en gemensam rapport om den regionala utvecklingen och regionalpoliti-

kens mål och medel i Norden.

Samekonferensen arrangerades den 20-22 juni 1978 i Arjeplog i Sveri-

ge.

2.12 Konsumentfrågor

Det nordiska samarbetet på konsumentområdet omfattar forskning och undersökning, utbildning och information, marknadsföring och lagstift-

ning. Bland nya frågor som tagits upp kan nämnas konsumentfrågor på det

regionala och lokala planet samt notifikationssystem för information om

pågående konsumentforskning. I samarbetet har en viss tyngdförskjutning skett från traditionella produktundersökningar till produktsäkerhets- och

marknadsföringsfrågor. Projektet rörande system för inrapportering av olyckor i hemmen och

Prop. 1978/79: 206 12

deras grannskap har avslutats (NU B 1978: 14). Arbetet med dessa frågor kommer att föras vidare nationellt.

Produktansvar och försäkring granskades ur konsumenträttslig synpunkt vid ett konsumenträttsligt seminarium.

Erfarenhetsutbytet om tillämpningen av de nordiska marknadsföringslagarna har fortsatt. Ett projekt för nordisk samverkan när det gäller kontrollen av otillbörlig marknadsföring över gränserna har påbörjats under är 1978.

2.13 Transport, kommunikation och trafiksäkerhet

Samarbetet inom transport- och kommunikationsområdet regleras av det nordiska transportavtalet av den 6 november 1972.

Vägforskning är ett samarbetsområde där lönsamma effekter kan uppnäs. De goda erfarenheterna från samarbetsprojektet för tillämpning i Norden av den amerikanska s.k. AASHO-undersökningen (STINA-projektet)

har bidragit till att man önskar fortsätta samarbetet genom nya vägforsk-

ningsprojekt.

Hösten 1977 och vintern 1978 genomfördes kartläggning, analys och prioritering av pågående och planerade vägforskningsprojekt (KAPRI-pro-

Jektet). Rapporten kommer tillsammans med annat tillgängligt material att

användas som underlag för val av eventuella nya projekt inom vägforskningsområdet.

Projektet för nordisk kollektivtrafik (NORDKOLT) syftar till att redogöra för och bedöma utvecklingsmöjligheterna för persontransportsystem.

särskilt kollektivtrafiksystem i mindre och medelstora tätorter. Slutrap-

porter beräknas föreligga i tryck under innevarande halvår.

Projektet TELEMEDEL tog sikte på att underlätta de funktionshämmades användning av teletjänster. Slutrapporten förelåg i tryck i mitten av år

1978 (NU A 1978: 2).

Frågan om tvärgående flygförbindelser mellan de nordliga delarna av

Finland, Norge och Sverige (NU A 1976: 17) har behandlats av en arbets-

grupp med representanter för de norska. svenska och finländska trafikmi-

nisterierna. En principöverenskommelse har träffats mellan trafikministrarna om att upprätta flygtrafik på linjen Uleåborg-Lulecå—-Kiruna—- Tromsö under en treårig försöksperiod från och med den I junt 1979. Regeringen har föreslagit att en riskgaranti ges till reguljär flygtrafik på denna sträcka (prop. 1978/79:149). Vidare pågår ett projekt för att undersöka möjligheterna att förbättra kollektivtrafiken i glesbygdsområden. Den arbetsgrupp som tillsattes för att utreda förutsättningarna för linje-

trafik med kombinerad passagerar- och bilfärja mellan Island, Färöarna

och övriga Norden framlade sin slutrapport sommaren 1978. Rapporten har remissbehandlats.

Prop. 1978/79: 206 13

Utredningsbetänkanden om förbindelserna mellan Danmark och Sverige över Öresund lades fram sommaren 1978 samtidigt med en slutrapport av en dansk flygplatsutredning om bl. a. Kastrup och Saltholm. Betänkandena och rapporten har remissbehandlats.

Projektet om anpassning av transportmedel för att underlätta handikappades resor påbörjades år 1978. I en första fas försöker man få fram förslag om hur järnvägsvagnar och bussar i fjärrtrafik skall utformas. Under år 1979 utvidgas projektet att omfatta även fartyg.

En rapport från den arbetsgrupp som tillsatts för att utreda behovet av en harmonisering av reglerna för transportstöd i Finland. Norge och Sveri-

ge väntas föreligga under år 1979.

Nordisk kommitté för transportekonomisk forskning (NKTF) har under

verksamhetsåret 1977/78 arrangerat fyra konferenser. För kommande verksamhetsår planeras konferenser om bl.a. NORDKOLT-projektet samt gång- cykel- och mopedtrafik.

Samarbetet i trafiksäkerhetsfrågor sker genom Nordiska Trafiksäkerhetsrådet (NTR) och påverkar de nordiska ländernas nationella vägtrafiklagstiftning och forskningsstrategi för trafiksäkerhet. Arbetsgrupper finns bl. a. för att undersöka skillnader i de nordiska ländernas utbildning av och körkortsprov för förare av motorfordon, för att studera hur cyklisters säkerhet i vägkorsningar kan förbättras samt för att värdera olika faktorer kring hastighetsbegränsning.

MIRO-projektet (metodik för insamling och redovisning av olycksdata)

fortsatte år 1978 och väntas bli avslutat vid årsskiftet 1979/80.

Under år 1979 kommer två nya projekt att igångsättas under NTR med

syfte att

a) kartlägga behovet av forsknings- och utvecklingsunderlag för det nordiska barntrafiksäkerhetssamarbetet

b) klarlägga metoder och behov av information för värdering av effekterna av trafiksäkerhetsåtgärder.

2.14 Turistfrågor

Ministerrådets program för nordiskt samarbete på turistområdet antogs av Nordiska ministerrådet i juni 1978. Ett permanent turistutskott under ministerrädets ställföreträdarkommitté har upprättats med uppgift bl. a. att styra och koordinera berörda regeringsorgans samarbete i turistfrågor och vara ett forum för erfarenhetsutbyte.

Under år 1978 har projektverksamheten koncentrerats till utbildnings-

och informationsfrågor. Tredje fasen av utredningen om ledareutbildning-

en i hotell- och restaurangnäringen avslutades (NU B 1978: 12).

Hösten 1978 arrangerades en nordisk turistkonferens i Köpenhamn samt

ett seminarium i Visby om turismens mera [långsiktiga sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser.

Prop. 1978/79: 206 14

År 1979 skall en förstudie göras om gemensamt nordiskt bökningssy-

stem för turistnäringen samt en utredning om turismens effekt på ekonomi och sysselsättning.

2.45 Bistånd till utvecklingslånder En huvudprincip i nordisk biständspolitik är att biständen i första hund skall komma de fattiga befolkningsgrupperna till godo och av biståndsinsatserna baseras på utvecklingsländernas egna behov och prioriteringar.

En nordisk arbetsgrupp för utredning av det nordiska biständssamarbe-

tet har tillsatts. Vidare har en nordisk arbetsgrupp tillsatts för att utveckla

fiskeriprodukter för utvecklingsländernas behov.

Gemensamt finansierade biständsprojekt (jordbruk, kooperation och ut-

bildning) pågår i Kenya, Tanzania och Mocambique.

De nordiska länderna har gemensam representation i vissa internationella organisationer samt har även nära samarbete på andra områden inom biståndsektorn.

2.16 Jämställdhet Handlingsprogrammet för nordiskt samarbete i jämställdhetsfrågor fastslogs av ministerrådet den 30 maj 1978 efter att ha behandlats på Nordiska

rådets 26: e session i Oslo. En konkret åtgärdsförteckning i anslutning till programmet har utarbe-

tats efter samråd med Nordiska rådets social- och miljöutskott. Projektsamarbetet under perioden har omfattat bl. a. frågor kring massmedia och jämställdhet samt föräldrars och barns behov under perioden kring födseln

och det första levnadsåret.

2.17¶Övrigt samarbete

Ministerrådets undersökning av de multinationella företagens roll i de nordiska ländernas ekonomi påbörjades år 1976 och väntas vara avslutad under år 1979. Ministerrådet beslöt den 30 maj 1978 att upprätta en nordisk genbank för

jurdbruks- och trädgårdsväxter fr. o. m. den I januari [979. Genbanken ska

bevara och dokumentera den genetiska variationen hos för Norden värdefullt växtmaterial och vara ett serviceorgan åt växtförädlare och andra växtforskare.

I början skall verksamheten omfatta fröbärande jordbruks- och trädgårdsväxter.

Prop. 1978/79: 206 15

2.18 Kontakter med arbetsmarknadens parter

Kontakterna mellan ministerrådet och arbetsmarknadens parter har fortsatt under år 1978 med ömsesidig information. Parterna har hörts när det gällt handlingsprogrammet för konsumentfrågor, andra etappen av arbetsmarknadsprogrammet sumt en rapport om s. k. grå arbetskraft. Paner-

na har också för yttrande fått ett förslag om en jämförande studie av ar-

betskraftskostnaderna i de nordiska länderna. Vidare har arbetsmarknadsparterna deltagit i flera projekt inom arbetsmiljö- och arbetsmarknadsområdena.

I september arrangerades på initiativ av Nordens Fackliga Samorganisation och efter inbjudan från den danska regeringen en trepartskonferens om ekonomi och sysselsättning i Köpenhamn. Ekonomi- och arbetsmarknadsministrarna. arbetsmarknadens parter samt tjänstemän från berörda

departement var representerade.

2. 19 Information

De år 1976 fastslagna viktigaste målgrupperna för information är massmedia, politiska förtroendemän och funktionärer samt personer INOM undervisnings- och upplysningsarbetet. Allt större vikt har börjat läggas vid mera selekuv information bl. a. till fackpress och experter.

Publikationsverksamheten har varit livlig. Foldern som presenterar mi-

nisterrådet har omarbetats och utgivits på fyra språk. Ministerrådets över-

gripande handlingsprogram "Människan och resurserna i Norden” har delats ut till pressen. Rapporterna inom NU-serien har distribuerats till olika

intressegrupper.

Samarbetet mellan de informationsansvariga vid ministerrädets bägge sekretariat och Nordiska rädets presidiesekretariat har intensifierats. Informationssamarbete har även bedrivits med t.ex. Föreningarna Norden. utrikesdepartementens pressavdelningar och informationsansvariga vid nordiska departement.

3¶Ministerrådets budget för 1980 m. m.

Jag redogör inledningsvis för ministerrådets budget för är 1979.

I mars 1978 fastställde nordiska ministerrådet sin allmänna budget för år

1979. Denna budget omfattar utgifter om totalt 79,8 milj. norska kr., varav

29 milj. avser medel för projekt, 39,2 milj. medel för institutioner samt 11.6 milj. medel för administration. I samband med budgeten fastställdes också s.k. indikativa ramar för projektverksamheten på olika områden. Senare har ministerrådet beviljat medel till konkreta projekt inom dessa ramar.

Jag övergår nu till ministerrådets budget för år 1980.

Prop. 1978/79: 206 16

Ministerrådet har den 12 mars 1979 enats om en budget för är 1980 på 93 383 000 norska kronor vilket är en ökning i förhållande till år 1979 på ca. 13,6 milj. norska kr. Av utgifterna avses en del täckas genom ministerradets inkomster under 1980 av räntor och avgifter som de anställda vid ministerrädssekretariatet har att erlägga i stället för norsk inkomstskatt. Kostnaderna för nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg förskotteras av ministerrådet och fördelas året efter på medlemsländerna i förhållande till andelen utnyttjade elevplatser. På liknande sätt betalas kostnaderna för ett projekt rörande njurtransplantation av sjuk vårdshuvudmännen i förhållande till utnyttjandet. Sammanlagt beräknas dessa intäkter till 9 283 000 nors-

ka kr. Återstoden 84 100000 norska kr. avses bli täckt genom bidrag från

de nordiska länderna.

Av utgifterna gäller 15.1 milj. norska kr. medel för administration, 45.0 milj. medel för institutioner och 33.3 milj. medel för projekt.

3.1 Administration

De medel som upptagits för administration avser främst kostnaderna för ministerrådssekretariatet i Oslo. Dessa kostnader beräknas öka från sammanlagt 10577 000 norska kr. till sammanlagt 12252 000 norska kr. Ökning-

en beror främst på beräknade löneökningar för personalen och andra kostnadsökningar. Dessutom avses personalen utökas med en tolk/översättare och en sekreterare. Därefter uppgår sekretariatets personal till samman-

lagt 39 personer. I administrationsbudgeten har också beräknats 600000 norska kr. för en stipendieordning för nordiskt tjänstemannautbyte. Ministerrädets ställföreträdarkommitté tillsatte 1975 en arbetsgrupp för att bl. a. föreslå hur ett effektiviserat tjänstemannautbyte skulle organiseras. Under år 1977 lämnade arbetsgruppen förslag om ett gemensamt system för tjänstemannautbytet mellan de nordiska länderna. Vid ett ministerrådsmöte i december 1978 beslöts att det nordiska tjänstemannautbytet skulle igångsättas under år 1979. Förslaget går ut på att ett begränsat antal tjänstemän under högst

ett år skall kunna tjänstgöra i ett annat lands förvaltning. Det anger också ett system för hur kontakterna mellan länderna i denna fråga skulle ordnas.

Under utbytestjänstgöringen behåller tjänstemannen sin ordinarie lön från

hemlandet. För att täcka bl. a. ökade levnadskostnader ges stipendier på

3000 Nkr per månad. Målet är att det årligen skall kunna utdelas stipendier för fyra tjänstemän i vardera nordiskt land.

Ministerrådet beslöt i november 1978 att ett gemensamt budgetreglemente skall gälla för ministerrådets två sekretariat, dvs. ministerrådssek-

retariatet i Oslo och kultursekretariatet i Köpenhamn, fr. o. m. den 1 janu-

ari 1979. Det nya reglementet påverkar bl. a. budgetens innehåll presentationsmässigt. Vidare bedrivs arbete med att harmonisera de skilda ekonomiförvalt-

Prop. 1978/79: 206 17

ningsreglementena som gäller vid sekretariaten. Detta arbete beräknas bli

avslutat under är 1979.

3.2 Institutioner

Medel för institutioner har tagits upp med sammanlagt 45.0 milj. norska kr. mot ca 39,2 milj. norska kr. år 1979. Innan ministerrädets budget ska-

pades finansierades de flesta gemensamma nordiska institutionerna direkt genom nationella bidrag i olika former. Ett par institutioner infördes på mi-

nisterrådets budget under de första åren. År 1975 uppdrog ministerrådet åt sekretariatet att utreda frågan om införande av flera institutioner på ministerrädets allmänna budget. Härigenom skulle uppnås storre överskädlighet över det nordiska samarbetet, större möjligheter ull samordning av arbetet. till prioritering och till rationalisering. Denna ordning har redan genomförts på kulturområdet. Frågan om införande av ytterligare institutioner på budgeten utreds vidare. Sammanlagt uppgår antalet institutioner på ministerrådets allmänna budget till elva.

Medlen till institutioner fördelar sig på följande sätt i tusen norska kr. Jag anger också kostnader för år 1979 och det anslag som respektive insti-

tution begärt för år 1980.

1979 1980 1980

Anslag Institu- Minister-

tionen rädet Nordiska statistiska 973 1138 1185 sekretariatet Nordiska nämnden för alkohol-

Nordiska institutet för

Nordiska kommittén för byggbestämmelser 352 370 420 Nordiska genbanken för jordbruksoch trädgårdsväxter > 2213 2133 Samarbetsnämnden för nordisk skogsforskning 1 125 3976 1276 Nordiska skogsarbetsstudiers

En ny nordisk institution för alkohol- och narkotikaforskning har bildats

som resultat av en sammanslagning av det nordiska samarbetsorganet för drogforskning och den nordiska nämnden för alkoholforskning. Verksamheten inleddes den 1 januari 1979.

Prop. 1978/79: 206 18

I avvaktan på att den nya nämnden skall framlägga sitt budgetförslag. har medel för denna institutions verksamhet tillförts reserven för institutioner.

Nordiska fonden för teknologi och industriell utveckling (nordiska industrifonden). bildades den I juli 1973 enligt överenskommelse meltan de

nordiska länderna (prop. 1973:79. NU 1973: 35. rskr 1973: 138). Den syftar

till att främja tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete med industriell inriktning och av gemensamt intresse för två eller flera nordiska länder.

Under är 1978 fattade fonden beslut om projektstöd på totalt 17,5 milj. Skr. De största insatserna har gjorts inom verkstadsindustrin och massaoch pappersindustrin. Även inom energiområdet har fonden lämnat omfattande stöd. I budgeten för är 1980 har beräknats medel för fonden om 20.5 milj. norska kr.

Genom budgeten för är 1979 fick den nordiska kommittén för byggbe-

stämmelser en egen budget. Det är ännu inte avgjort till vilket nordiskt

land som sekretariatet för kommittén skall förläggas.

3.3 Projekt

Beträffande projektmedel har ämbetsmannakommittéerna inkommit

med ansökningar om sammanlagt ca 34,5 milj. norska kr. Det belopp ministerrädet har enats om. 33,3 milj. norska kr. är drygt 4 milj. norska kr. högre än år 1979. Den genomsnittliga prisökningen mellan år 1979 och år 1980 har beräknats till ca 6 5.

Medlen är avsedda för såväl fortsättning av pägående projekt som igångsättning av nya projekt under år 1980. Samtidigt med budgeten fast-

Prop. 1978/79: 206 19

ställer ministerrådet indikativa ramar för de olika områdena. Med ledning

av dessa skall ämbetsmannakommittéerna utarbeta ansökningar för de konkreta projekten. För huvuddelen av dessa beviljar ministerrådet medel strax: före budgetårets början. >

En reserv på 4.8 milj. norska kr. har avsatts för projekt som kan bli uktuella senare under är 1980.

För år 1979 och år 1980 har ministerrådet fastställt följande indikativa ra-

mar. Jag anger i båda fallen kostnader i 1979 års prisnivå.

Ett gemensamt program på regionalpoliuikens område har förelagts och antagits av Nordiska rådet. Programmet syftar ull att öka ambitionsnivån på detta område och främja konkreta samarbetsprojekt. BI a. föreslås åtgärder för gränstrakter och de mest utsatta regionerna i Norden. En bety-

dande del av samarbetet kommer även i fortsättningen att inriktas på

forskning och utveckling. Förslaget innebär även ökade resurser för det nordiska regionalpolitiska samarbetet. I reserven för projektverksamheten har beräknats 2 milj. norska kr. för stöd ull konkreta projekt.

Kapitlet handelspolitik avser vissa projekt rörande handelsprocedurer.

För iprojektverksamheten på kärnsäkerhetsområdet antog ministerrådet ett flerårigt program under år 1976.

4¶Föredragandens överväganden

Jag bar kortfattat redogjort för det nordiska samarbetet under 1978 inom

ramen för nordiska ministerrådet. En mera utförlig redogörelse har läm-

nats i den berättelse rörande det nordiska samarbetet som ministerrådet

har överlämnat till Nordiska rädet.

De nordiska länderna har länge haft ett nära samarbete, som främjats av en likartad samhällsutveckling. Sammanhållningen har blivit en självklarhet i Norden. Samarbetet sträcker sig över nästan alla samhällslivets om-

rådén och omfattas av samtliga politiska partier. De nordiska parlamenta-

rikernas aktiva deltagande i detta samarbete är av stor vikt. Genom förslag och rekommendationer till regeringarna och ministerrådet utövar de sitt in-

flytande på samarbetet och dess inriktning. Den årliga sessionen och gemensamma regelbundet återkommande möten erbjuder regeringsrepresen-

tanter och parlamentariker nyttiga tillfällen till samräd.

De nordiska kontakterna genom folkrörelserna och Föreningarna Nor-

dens verksamhet har väsentligt bidragit till att stärka allmänhetens känsla av nordisk samhörighet. Jag anser det viktigt att allmänheten hålls underrättad om det nordiska samarbetets syften och praktiska resultat genom en effektiv information. Det är en angelägen gemensam uppgift för ministerråd och parlamentariker.

Efterkrigstidens djupaste lågkonjunktur har naturligen gjort att de eko-

nomiska frågorna fått stor uppmärksamhet i den nordiska debatten.

Prop. 1978/79: 206 20

Vid de nordiska statsministrarnas möte i Köpenhamn i november 1978 var ekonomi och sysselsättning centrala ämnen i diskussioner. Ett ekonomisk-politiskt utredningsarbete äger rum i de nordiska finansministrarnas regi med utgängspunkt i ministerrådets beslut vid Nordiska rådets session i Oslo i februari 1978. Avsikten är att söka få fram en så realistisk bild som möjligt av situationen i Norden för att ytterligare stärka samarbetet inom

den ekonomiska politikens område och skapa starkare underlag för nor-

diskt inflytande på internationell ekonomi. En interimistisk rapport diskuterades av stats- och finansministrarna i februari i är i Stockholm. Man

kom då överens om att inrätta ett nordiskt ekonomiskt forskningsråd. Den interimistiska rapporten om det ömsesidiga nordiska ekonomiska berocndet skall bearbetas ytterligare. Arbetet beräknas bli slutfört under äret.

Jag vill särskilt betona fyra omräden där nordisk samverkan enligt min mening blir av stor betydelse under den närmaste framtiden: regionalpoli-

tik. sysselsättningspolitik, näringspolitik och forskning.

I. Vid Nordiska rådets session i februari 1979 framlade ministerrädet ett förslag till nytt regionalpolitiskt program som bör ge upphov till en intensifierad debatt om samarbetets mål och medel. Det mål som uppställs —

"att verka för en i regionalt hänseende balanserad utveckling i Norden” —kommer att ställa stora krav på vart och ett av de nordiska länderna och på

vår samarbetsförmåga.

2. På sysselsättningsområdet har ministerrådet beslutat sätta I gång ett

omfattande kartläggningsarbete för att belysa effekterna på sysselsättningen av internationaliseringen av våra ekonomier samt av den teknologiska

utvecklingen. Man skall vidare undersöka om våra ekonomier och arbets-

marknader till sin struktur och sitt sätt att fungera är rustade att möta utvecklingen. 3. På näringspolitikens område inriktas arbetet på frågor kring utnyttjandet av våra industriers kapacitet. Internationaliseringen och den snabba utvecklingen framtvingar löpande förändringar av den industriella strukturen i våra länder. Den utvecklingen kommer att ställa ökade krav på sam-

råd och samarbete. 4. De nordiska statsministrarna beslöt vid sitt möte i Köpenhamn i november 1978 att uppdra åt Nordiska ministerrådet, samarbetsministrarna

och kultur- och undervisningsministrarna att ta imitiativ till ett ökat nordiskt forskningssamarbete. Samarbetsministrarnas ställföreträdarekommitté och ämbetsmannakommittén för nordiskt kulturellt samarbete har påbörjat en analys av om-

råden där ett nordiskt forskningssamarbete skulle kunna utnyttja de eko-

nomiska och intellektuella resurserna mera effektivt än motsvarande nationella insatser. Vid ett gemensamt möte i Köpenhamn den 20 mars i år

beslöt de två kommittéerna att tillsätta en gemensam arbetsgrupp för pla-

nering av det fortsatta arbetet. Man avser att presentera konkreta förslag till ett ökat forskningssamarbete till nästa års session med Nordiska rådet i Reykjavik.

Prop. 1978/79: 206 21

Jag övergår nu till att behandla budgeten för är 1980.

Den budget som ministerrådet har fastställt för är 1980 uppgår till ca 93.4

milj. norska kr. vilket är en ökning i förhållande till är 1979 med ca 13.6

milj. norska kr.

Medlen för administration uppgär till ca 15,1 milj. norska kr. mot 11,6 milj. för år 1979. Ökningen beror främst på personalförstärkning vid minis-

terrådssekretariatet i Oslo samt väntade löne- och kostnadsökningar.

Härutöver avsätts 600 000 norska kr. för ett stipendiesystem för nordiskt tjänstemannautbyte som inleds under år 1979.

Institutionsbudgeten ökar från 39.2 till 45,0 milj. norska kr. och förblir därmed den tyngsta posten i ministerrådets allmänna budget. Innan ministerrådets budget skapades finansierades de flesta gemensamma nordiska

institutioner direkt genom nationella bidrag i olika former. Efter en utred-

ning av ministerrädssekretariatet beslöt ministerrådet att fr.o.m. 1978 års budget föra in fyra institutioner. vars verksamhet hade finansierats genom direkta nationella bidrag, på ministerrådets allmänna budget. Därefter har ytterligare fyra institutioner förts in på budgeten.

Jag anser det vara väsentligt att det nordiska samarbetet fördjupas. Det är angeläget att det härvid i enlighet med ett önskemål från Nordiska rådet

skapas större överskådlighet och bättre redovisning av det nordiska sam-

arbetet. Det ger också bättre förutsättningar för en prioritering och sam-

ordning av de olika samarbetsområdena samt för rationalisering. Motsva-

rande åtgärder har redan genomförts inom kulturområdet.

Nordiska industrifondens verksamhet är inriktad på att stödja dels tekniska utvecklingsprojekt mellan enskilda industriföretag. dels branscheller teknikinriktade projekt som avser att lösa problem av central betydelse för vissa industrisektorer. Utöver den industrie!lt inriktade verksamheten skall fonden ansvara för forsknings- och utvecklingssamarbete inom de sektorer av energiområdet där nordisk samverkan inte tillvaratas av andra organ. För detta ändamål tillfördes fonden betydande belopp under 1979. I budgeten för 1980 har det beräknats medel för fonden om 20.5 milj. norska

kr.

Fonden har visat sig ha stor betydelse för ett ökat nordiskt samarbete på det industriella området. Jag anser det angeläget att det arbete som fonden

bedriver, kan fullföljas.

För projektverksamheten under budgetåret 1980 har de olika ämbetsmannakommittéerna och vissa andra samarbetsorgan ansökt om sammanlagt 34,5 milj. norska kr. Efter överläggningar med Nordiska rådets budgetkommitté beslöt ministerrådet om en totalram på 33,3 milj. norska kr. Ministerrådet har för projektverksamheten angivit en reserv på 4,8 milj. norska kr. vilken är avsedd för nya projekt som aktualiseras under året.

Härtill kommer en särskild reserv för beräknade prisökningar mellan åren

1979 och 1980.

En betydande del av reserven för projektverksamheten. 2 milj. norska kr., har avsatts för det regionalpolitiska handlingsprogrammet. Detta pro-

Prop. 1978/79: 206 22

gram som förelagts och antagits av Nordiska rädet innebär en ambitionshöjning på detta omräde. Programmet syftar till att främja konkreta samarbetsprojekt. Bl.a. föreslås särskilda åtgärder för gränstrakter och de mest

utsatta regionerna I Norden. Totalt uppgår kostnaden för ministerrådets allmänna budget under år

1980 till 93.383 000 norska kr. Från detta belopp skall avdrag göras för ministerrådets beräknade inkomster under samma år vilka uppskattas till

sammanlagt 9283 000 norska kr. Återstoden, som skall täckas med natio-

neHa bidrag. omfattar sålunda 84 100.000 norska kr.

Ländernas bidrag till ministerrådets budgetar betalas enligt en fördelningsnyckel grundad på förhållundet mellan ländernas bruttonationalpro-

dukter. I december 1978 fastställde ministerrådet följande fördelning för

aren 1980-1982. Danmark 23.742, Finland 16.094, Island 0.997, Norge

[8.07 och Sverige 41.47. Sveriges andel av de nationella bidragen utgör 34817400 norska kr... vilket enligt nuvarande växelkurs motsvarar 29943 000 svenska kr.

Härtill kommer den svenska andelen av kostnaderna för nordiska hälso-

vårdshögskolan i Göteborg under är 1979 som har förskotterats av ministerrädet. Andelen beräknas efter utnyttjade elevplatser och är ännu inte känd, Jag beräknar därför samma andel som den svenska ändelen av ministerrådets budget. dvs. 41.467 av kostnaden som är 5 145 000 norska kr. Enligt nuvarande växelkurs motsvarar detta ungefär I 832000 svenska kr. Den svenska andelen av budgeten för är 1980 föreslås säledes uppgå till 31 775 000 svenska kr.. dvs. en ökning med 3 318000 svenska kr. i förhållande till budgeten för år 1979 som uppgår till 28457 000 svenska kr. Medlen bör anvisas I statsbudgeten för budgetåret 1979/80. Då nordiska ministerrådets budget avser kalenderåret 1980. kan det svenska bidraget delvis komma att behöva betalas ut efter det svenska budgetårets utgäng.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

att till Nordiska ministerrådets utlmänna budget för budgetäret 1979/80 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

31775 000 kr. Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredra-

ganden har lagt fram. Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979