om förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB

Prop. 1978/79: 207

Regeringens proposition

1978/79: 207

om förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB och Norrlands Skogs-

ägares Cellulosa AB

beslutad den 17 april 1979

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

ERIK HUSS

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om statens medverkan i en finansiell

rekonstruktion av Södra Skogsägarna AB och Norrlands Skogsägares

Cellulosa AB. Avtal har undertecknats som innebär bl. a. att staten skall

förvärva aktier i dessa företag.

I:propositionen föreslås att 500 milj. kr. anvisas för statens förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB och att 600 milj. kr. anvisas för statens förvärv av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB.

| Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 207

Prop. 1978/79: 207 rJ

Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1979-04-17

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo. Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund. De Geer. Blix, Cars. Gabriel Romanus. Tham. Bondestam

Föredragande: statsrädet Huss

Proposition om förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB

1 Inledning

Den svenska skogsindustrin har under de senaste åren utsatts för hårda

påfrestningar. Den internationella marknaden för ett flertal av skogs-

industrins produkter har kännetecknats av svag efterfrågan och prisfall. Lönsamheten har därmed utvecklats i starkt negativ riktning vilket resulterat I en markant försämring av såväl likviditet som soliditet för ett stort antal företag. Den successiva förbättring av efterfrågan och priser som för viktiga produktslag inträdde under andra halvåret 1978 fortgår och en förbättring av lönsamheten kan förutses för innevarande år och även för år 1980. För några av företagen är emellertid situationen sådan att fortsatta och omfattande ekonomiska problem kan förutses.

Inom regeringskansliet har under lång tid pågått ett omfattande analysarbete rörande den svenska skogsindustrins nuläge och utvecklingsmöjligheter. I detta arbete har bl.a. den finansiella utvecklingen ägnats särskild uppmärksamhet. Resultaten av detta arbete kommer inom den närmaste tiden att redovisas i en departementspromemoria som har utarbetats inom industridepartementet. Som underlag för de bedömningar som görs 1 det följande har inom industridepartementet upprättats bl. a. en sammanställning över lönsamhetsutvecklingen m.m. för de 18 största skogskoncernerna med vissa skogsägareföretag särredovisade. Sammanställningen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Den ogynnsamma resultatutvecklingen under åren 1977 och 1978 har särskilt hårt drabbat de företag som gick in i lågkonjunkturen med svag

Prop. 1978/79: 207 en 3

konsolidering och pågående stora investeringar. I början av är 1978 var likviditetssituationen för flera företag sådan att ett omfattande behov av ytterligare upplåning förelåg. I syfte att underlätta för företagen att klara detta beslutade riksdagen (prop. 1977/78:123, NU 1977/78:74, rskr 1977178: 360) våren 1978 om statliga garantier under år 1978 inom en medelsram om totalt 900 milj. kr. för lån till skogsindustrin. Möjligheten att ställa sådana garantier har senare utsträckts till utgången av år 1979 (prop. 1978/79:25 bil. 11, NU 1978/79: 16, rskr 1978/79: 122). Hittills har regeringen beviljat garantier för lån med totalt ca 485 milj. kr.

Under våren 1978 blev den ekonomiska situationen för Norrlands

Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) akut. En betalningsinställelse med ätföljande konkurs bedömdes som nära förestående. De lånegarantier som riksdagen tidigare hade beslutat om var inte av sådan konstruktion att de skulle kunna bidra till en lösning av företagets problem. Därför beslutade riksdagen i maj 1978 (prop. 1977/78:180, NU —1977/78:74, rskr

1977/78: 360) att anvisa 400 milj. kr. som ett lån till NCB med villkorlig

återbetalningsskyldighet. Syftet med lånet var att medverka till att lösa de

akuta ekonomiska problem som hade uppstått i företaget.

[ samband med att regeringen beslutade att förelägga riksdagen förslag i frågan bemyndigades chefen för tndustridepartementet att tillkalla en särskild: kommitté, skogsägareföretagskommittén (I 1978: 02), med uppgift att bl.a. närmare analysera Ncb:s akuta finansiella problem. Åt kommittén uppdrogs vidare att studera struktur- och kapitalförsörjningsfrågor inom skogsägareföretagen. Kommittén har genomfört och redovisat omfattande analyser av skogsägareföretagens struktur och utveckling. Analysresultaten har utgjort underlag för regeringens ställningstagande i olika frågor.

I december 1978 tillkallade jag en särskild förhandlingsgrupp med upp-

gift att biträda regeringen vid fortsatta överläggningar med skogsindustrin. Förhandlingsgruppens arbete har i allt väsentligt bedrivits i enlighet med de riktlinjer som angetts i direktiven till skogsägareföretagskommittén. Kommittén entledigades i mars 1979. Förhandlingsgruppens arbete fortgår.

Inom ramen för förhandlingsgruppens arbete har framkommit att en finansiell rekonstruktion med statens medverkan nu bör ske för dels Södra Skogsägarna AB, dels Ncb. Den ekonomiska situationen för dessa företag har utvecklats så att extraordinära åtgärder bedöms som nödvändiga för att en fortsatt omstrukturering och effektivisering av företagen skall kunna ske i ordnade former. En sammanställning över struktur och resultatutveckling m. m. inom Södra Skogsägarna AB och Ncb har upprättats inom industridepartementet och bör fogas till protokollet i detta ärende som

resp. bilaga 2 och bilaga 3.

Ytterligare uppgifter om företagen har sammanställts inom industridepartementet och bör i särskild ordning redovisas i samband med utskottsbehandlingen i riksdagen av detta ärende. +1 Riksdagen 1978179.1 sand. Nr 207

Prop. 1978/79: 207 4

Företrädare för staten och Södra Skogsägarna. ekonomisk förening, som äger Södra Skogsägarna AB, har den 16 april 1979 undertecknat dels ett såsom huvudavtal betecknat avtal om statens förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB. dels ett konsortialavtal, som reglerar parternas samarbete I bolaget. Huvudavtalet och konsortialavtalet bör fogas till protokollet i detta ärende som resp. bilaga 4 och bilaga 5. Vidare har företrädare för staten och de sju skogsägareföreningar som äger Neb den 16 april undertecknat dels ett säsom huvudavtal betecknat avtal om statens förvärv av aktier i Neb. dels ett konsortialavtal om samarbete mellan parterna I bolaget. Huvudavtalet och konsortialavtalet bör fogas till protokollet i detta ärende som resp. bilaga 6 och bilaga 7.

2 - Föredragandens överväganden

Skogsindustrin är en av våra mest konjunkturkänsliga branscher. Lön-

samhetsutvecklingen inom skogsindustrin har varit nära förbunden med den internationella konjunkturens förlopp. Konjunktursvängningarna har under senare år varit våldsamma. Detta har ställt skogsindustrin inför betydande problem. Perioden inleddes med en kraftig högkonjunktur med

högt kapacitetsutnyttjunde och extrema prisstegringar för flera viktiga

produktslag. Lönsamhetsmässigt innebar denna utveckling vinster för skogsindustrin som saknar motstycke under efterkrigstiden. Både likviditet och soliditet stärktes avsevärt inom flertalet skogsindustriföretag. Högkonjunkturen följdes av en djup och utdragen lågkonjunktur. Denna inleddes redan år 1975 men fick fullt genomslag först under åren 1977 och

1978. Lägkonjunkturen drabbade hårt vissa företag inom massa- och pap-

persindustrin. I syfte att svsselsättningsmässigt överbrygga konjunktursvackan inleddes är 1975 en lageruppbyggnad. Denna uppbyggnad främjades av statliga stödinsatser, det s.k. lagerstödet, som med bred parlamentarisk förankring beslutades av riksdagen. Massalagren blev snart tre

till fyra gånger större än normalt. Lågkonjunkturen dröjde sig kvar och

förstärktes, vilket medförde att företagen under senare delen av år 1977

och början av år 1978 av likviditetsskäl tvingades att snabbt avveckla

lagren till förlustbringande priser. Även för vissa pappersslag, t. ex. kraft-

liner och säckpapper, var priserna förlustbringande. Till den starkt nega-

tiva resultatutvecklingen bidrog i hög grad det låga kapacitetsutnyttjandet och även den kraftiga ökningen av produktionskostnaderna till vilka grun-

den hade Jagts redan under de extrema vinståren 1973 och 1974. De

devalveringar av den svenska kronan som gjorts är 1977 innebar en viss förbättring av lönsamhetsläget men utvecklingen av dollarkursen under år 1978 medförde att devalveringseffekten reducerades avsevärt.

, Under senare delen av är 1978 inträdde successivt en förbättring av

konjunkturen för massa- och pappersindustrin. Genom att överlagren re-

in

Prop. 1978/79: 207

dan hade avvecklats ledde det förbättrade efterfrägeläget till att kapacitets-

utnyttjundet inom industrin kunde öka. Denna förbittring följdes av

successiva prishöjningar för viktiga produktslag. För är 1979 kan förutses ett högt kapacitetsutnyttjande inom skogsindustrin och prisutvecklingen kan väntas bli fortsatt gynnsam. En markant förbättring av lönsamheten

kan därmed förutses inträda under ären 1979 och 1980. Bilden är emellertid

inte helt entydig beroende på den svaga dollarkursen och vissa svårigheter när det gäller skogsindustrins råvaruförsörjning. Flera skogsföretag och då

framför allt de stora avsalumassaproducenterna är i hög grad beroende av

dollarns kurs gentemot den svenska kronan. Den hittillsvarande utveck-

lingen under år 1979 har inneburit en fortsatt svag dollarkurs.

Även råvarusituationen inger anledning till oro. I takt med produktionsökningen inom skogsindustrin har även förbrukningen av vedråvara ökat. De relativt stora råvarulager som under lågkonjunkturen byggdes upp inom industrin har nu i allt väsentligt reducerats till normalnivå och behovet av ökade och kontinuerliga virkesleveranser är starkt. För flera företag föreligger redan nu vissa problem med råvaruanskaffningen och dessa kan

komma att förvärras under hösten. Det är av största vikt att skogsindustrins kapacitetsutnyttjande kan hållas på en hög nivå så att det förbättrade

marknadsläget kan utnyttjas fullt ut. Regeringen har därför nyligen beslutal att föreslå riksdagen tidsbegränsade åtgärder i syfte att stimulera till ökad avverkning av skog under den närmast kommande avverkningssäsongen (prop. 1978/79: 199).

Vid sidan av de osäkerhetsmoment som valutamarknadens utveckling

och sråvaruförsörjningen utgör, föreligger inom delar av skogsindustrin

problem av annan karaktär som kommer att i väsentlig grad motverka de

ekonomiska fördelar som den positiva efterfråge- och prisutvecklingen naturligen borde medföra.

För vissa företag har sålunda utvecklingen under åren 1977 och 1978 medfört ett behov av omfattande nyupplåning för att likviditetsmässigt kompensera ett negativt resultat. Skuidbördan har därigenom vuxit avse-

värt:och i motsvarande takt även räntekostnaderna. Ökad upplåning och

krympande eget kapital har försvagat soliditeten. De kraftigt ökade kapi-

talkostnaderna och den markant försvagade soliditeten som har inträtt i några företag innebär att dessa — även med en mycket optimistisk bedöm-

ning av efterfråge- och prisutvecklingen — inte av egen kraft kan åstad-

komma den konsolidering och den minskning av räntebärande skulder som mäste ske.

Särskilt utsatt är situationen för skogsägareföretagen. Dessa företag har under 1960- och 1970-talen expanderat i snabb takt. Expansionen har i hög grad skett genom extern finansiering och konsolidering har inte skett i den takt och omfattning som har varit nödvändig. På grund av den ogynnsamma kapitalstruktur som därmed har uppstått har dessa företag drabbats särskilt hårt av den starkt negativa resultatutvecklingen under åren 1977

Prop. 1978/79: 207 6

och 1978. Det är uppenbart att kapitalstrukturen på ett avgörande sätt har bidragit till den krissituation som flertalet av de föreningsägda företagen har hamnat i. Det egna kapitalet har varit för litet och de ekonomiska resurserna även I Övrigt alltför små för att företagen skulle kunna klara omfattande förluster under flera år. I viss mån likartade förhållanden gäller för några av de icke föreningsägda skogsindustriföretagen.

Våren 1978 bedömdes den ekonomiska situationen som akut för flera större skogsindustriföretag. Riksdagen beslutade, som tidigare har nämnts, i maj 1978 om särskilda statliga garantier för län till skogsindur .rin i likviditetsstärkande syfte. För Ncb bedömdes situationen som så allvarlig att företagets fortbestånd var i omedelbar fara. Riksdagen beslutade därför samtidigt om ett särskilt lån av. 400 milj. kr. till Neb med villkorlig återbetalningsskyldighet.

Analyser som utfördes inom regeringskansliet och överläggningar som ägde rum mellan regeringen och företrädare för skogsägarrörelsen visade att problemen inom skogsägareföretagen var omfattande. Därför tillkallades i april 1978 en kommitté med uppgift att utreda vissa frågor rörande skogsägareföretagen, skogsägareföretagskommittén. I direktiven uppdrogs åt kommittén att dels närmare analysera de akuta problem av finansiell natur som hade uppstätt inom Ncb, dels analysera frågan om lämplig struktur och långsiktig finansiering av skogsägareföretagen. I direktiven anfördes även att de eventuella effektivitetsvinster som kunde uppnås genom ökat samarbete mellan skogsägareföretagen skulle uppmärksammas och att kommittén skulle vara oförhindrad att också undersöka eventuella positiva effekter av strukturåtgärder där även andra skogsindustriföretag kunde komma att beröras. I juni 1978 avlämnade kommittén en rapport om Ncb. De rekommendationer och den analys som redovisades i denna rapport utgjorde en del av beslutsunderlaget för regeringens beslut om i vilken takt och omfattning lånet skulle ställas till Neb:s förfogande. Kommittén har därefter under år 1978 genomfört omfattande analyser av skogsägareföretagen och haft överläggningar med olika intressegrupper inom skogsindustrin. Vid avrapporteringen till regeringen framkom att problemen för några av skogsägareföretagen var av sådan karaktär och omfattning att särskilda statliga åtgärder skulle kunna komma att aktualiseras.

Kommitténs arbetsuppgifter överfördes i december 1978 till en särskild förhandlingsgrupp med uppdrag att biträda regeringen i de konkreta förhandlingar med enskilda företag som förestod. Förhandlingsgruppens arbete har i allt väsentligt skett med utgångspunkt i situationen för skogsägareföretagen. Eftersom en lösning av de problem av strukturell och finansiell karaktär som föreligger inom dessa företag skulle kunna underlättas genom samverkan med andra företag i branschen, har förhandlingsgruppen haft överläggningar med ett flertal större skogsindustriföretag angående förutsättningarna och viljan att medverka till ändamålsenliga strukturlösningar. Dessa diskussioner är ännu inte slutförda.

Prop. 1978/79: 207

De resultat som har framkommit av förhandlingsgruppens överläggningar med företagen inom skogsindustrin och det analysarbete som har bedrivits inom regeringskansliet ger vid handen att situationen för Södra Skogsägarna AB och Ncb är sådan att en omedelbar finansiell rekonstruktion av dessa företag mäste ske. Enligt min bedömning kan en sådan rekonstruktion inte ske utan statens medverkan.

Jag vill emellertid i sammanhanget framhålla att det i första hand åvilar

företagens ledning, ägare och kreditgivare att genom erforderliga åtgärder

säkerställa företagens fortbestånd. Samtidigt innebär näringspolitiken ett ansvar från samhällets sida att på olika sätt medverka till att företagens

längsiktiga konkurrenskraft stärks och att den successiva strukturomvandling som pågår i vårt näringsliv så långt möjligt sker i kontrollerbara

former. Den ekonomiska situation som nu har uppstått i Södra Skogsägarna AB och Ncb är av sådan karaktär att ägarna inte kan skjuta till behövligt

riskkapital i den takt och omfattning som är erforderlig för att genomföra nödvändiga strukturåtgärder och skapa en sund ekonomisk bas i företagen. Det är därför nödvändigt att staten medverkar till att stärka dessa två företags konkurrenskraft och att statliga insatser härför sätts in snabbt.

Jag kommer i det följande att närmare utveckla behovet av insatser för

Södra Skogsägarna AB och Ncb. Det bör emellertid påpekas att problem föreligger även inom andra delar av skogsindustrin. Vad gäller övriga företag inom den producentkooperativa gruppen har vissa åtgärder, delvis med statens medverkan, redan vidtagits eller är under genomförande för att skapa förutsättningar för en successiv konsolidering och effektivisering av verksamheten. Det är här fråga om dels Vänerskog, dels Mälarskog.

Vad gäller Vänerskog har företaget beviljats statliga garantier för lån på totalt 120 milj. kr. Vid de överläggningar som har föregått regringens beslut om garantier har företaget redovisat ett åtgärdsprogram som enligt min

bedömning bör kunna stärka företagets ekonomiska ställning väsentligt.

Jag bedömer att Vänerskog har goda möjligheter att genomföra erforderliga åtgärder av finansiell och strukturell natur. Även inom Mälarskog pågår arbete för att skapa stabilitet och framtida lönsamhet i verksamheten. Förutsättningar härför har skapats bl. a. genom en uppgörelse mellan

Mälarskog, företagets bankförbindelser, Lantbrukarnas Riksförbund och

staten. Uppgörelsen innebär att samtliga parter ekonomiskt bidrar till att

stärka företagets likviditet och soliditet.

Även om situationen för stora delar av den svenska skogsindustrin är mycket bekymmersam vill jag framhålla att detta inte får tas som uttryck för att en bestående och radikal försämring av branschens internationella konkurrenskraft har inträtt. Svensk skogsindustri har en i stora delar modern och effektiv produktionsapparat och ett genomgående mycket

kvalificerat yrkeskunnande hos de anställda. Mot bakgrund av den relativt

tillfredsställande resultatutveckling som flera skogsindustriföretag redovi-

Prop. 1978/79: 207 8

sade även under lågkonjunkturåren 1977 och 1978 finns det enligt min mening anledning att ha en positiv syn på den svenska skogsindustrins framtid.

Jag övergår nu till att redogöra för utvecklingen och den situation som

har uppstått i Södra Skogsägarna AB och Ncb. Södra Skogsägarna AB ägs av Södra Skogsägarna, ekonomisk förening, som är en sammanslutning av ca 43 500 skogsägare i södra Sverige. Tillkomsten av Södra Skogsägarna betingudes i hög grad av den blyg-

samma skogsindustriella verksamheten i södra Sverige. Sålunda har ut-

byggnaden av företaget i väsentlig grad skett genom omfattande investeringar I nya anläggningar. Den industriella verksamheten inom Södra Skogsägarna etablerades redan i början av 1950-talet men det är först

under den senaste tioårsperioden som en mer omfattande expansion har

skett. Koncernen, dvs. Södra Skogsägarna AB inkl. i huvudsak dotterbolagen

AB Klippans Finpappersbruk och Göta Cellulosa AB, bedriver en mångskiftande industriell verksamhet. Tyngdpunkten ligger på pappersmassa

för avsalu. Med en produktionskapacitet. som vid slutet av år 1979 kom-

mer att uppgå till ca 750000 ton avsalumassa per är, tillhör företaget världens största producenter på detta område. Massatillverkningen sker i

allt väsentligt vid anläggningarna i Värö, Mörrum och Mönsterås. I övrigt

tillverkas inom koncernen sågade trävaror, trähus, spånskivor, papper och kemiska produkter.

Södra Skogsägarna AB inkl. dotterbolagen hade år 1978 en omsättning på drygt 2400 milj. kr. och sysselsatte ca 7700 personer. Härutöver var ca

1900 personer verksamma i den ekonomiska förening som äger bolaget. Under 1970-talet har faktureringen i det närmaste trefaldigats och balans-

omslutningen har ökat från ca 900 milj. kr. i början av 1970-talet till 3 400 milj. kr. vid utgången av år 1978. Resultatmässigt har emellertid utveck-

lingen inte varit tillfredsställande. Under perioden 1972-1978 har det

sammantagna resultatet efter finansiella poster varit negativt, --31 milj. kr. Då nägot tillskott till bolagets eget kapital inte har lämnats från den ekonomiska föreningen, har soliditeten utvecklats ogynnsamt. De ränte-

bärande skulderna och därmed räntekostnaderna har vuxit starkt.

Resultatutvecklingen har varierat starkt mellan enskilda år. Under den

extrema högkonjunkturen, som fick sitt genomslag för företaget mot slutet av år 1973 och varade ett stycke in på år 1975, kunde ett mycket gynnsamt resultat redovisas. Sammantaget under treårsperioden 1973-1975 uppgick sälunda resultatet efter finans:2lla poster till 535 milj. kr. vilket innebar en

vinstmarginal, beräknad på omsättningen, på nära 1296. Detta medförde att soliditeten kunde stärkas väsentligt, från endast ca 10 är 1972 till 23 Zz

vid utgången av är 1975. Resultatutvecklingen var tillfredsställande även

under år 1976. Den gynnsamma resultatutvecklingen följdes åren 1977 och 1978 av en negativ utveckling som resultatmässigt innebar en förlust med

Prop. 1978/79: 207 ee 9

sammantaget inemot 700 milj. kr. Likviditeten försämrades och en omfattande nyupplåning skedde. Soliditeten sjönk snabbt och uppgick ull endast knappt 1254 vid slutet av är 1978.

För, Södra Skogsägarna AB föreligger inte någon omedelbar fara för att likvidationsplikt skall inträda. Däremot har likviditeten länge varit utomordentligt ansträngd. Till detta har, vid sidan av de stora förlusterna, i hög grad den omfattande investeringen i en ny massafabrik i Mönsteräs bidragit. Det är sålunda främst likviditetsproblemen som har utlöst den ekonomiska. kris som företaget nu befinner sig i. Efter ansökan har företaget beviljäts statliga garantier för lån av totalt 300 milj. kr. Detta har inneburit en väsentlig likviditetsförstärkning och gett företaget rådrum. De mer grundläggande problemen för företaget kvarstår dock.

För åren 1979 och 1980 förutses visserligen en god efterfrågun och en gynnsam prisutveckling för väsentliga produktområden och därmed ett förbättrat rörelseresultat. Samtidigt har emellertid den omfattande upplåningen medfört så stora räntekostnader att nettoresultatet kommer att bli helt otillfredsställande. Investeringen i Mönsterås som slutförs under år 1979 kommer att medföra en ytterligare belastning. Räntekostnaderna för denna investering får resultatmässigt genomslag fr. o. m. år 1980. De totala kapitålkostnaderna för företaget kommer därmed att anta en helt oacceptabel nivå i förhållande till det rörelseresultat som kan förutses. Utgångsläget

för företaget är således inte särskilt gynnsamt.

Ett: kapitaltillskott av betydande storleksordning mäste därför tillföras

företaget för att säkerställa likviditet och soliditet och för att i väsentlig

omfattning nedbringa de räntebärande skulderna. Staten bör medverka härtill genom att skjuta till aktiekapital till bolaget. Jag återkommer till medelsfrågan i det följande.

Jag vill i sammanhanget nämna att även andra alternativ för statlig medverkan har övervägts vid diskussionerna mellan staten och Södra Skogsägarna. Bl.a. har diskuterats frågan om ett statligt finansiellt åtagande i ett bolag omfattande enbart företagets anläggning i Mönsterås. De analyser som har genomförts visar emellertid att de ekonomiska problemen inom företaget som helhet inte på ett avgörande sätt kan lösas genom en sådan insats från statens sida.

Vid sidan av de finansiella problemen har företaget problem även av

strukturell karaktär. En finansiell rekonstruktion av företaget får inte innebära att det strukturarbete som har påbörjats inom företaget avstannar. Jag vill understryka att en fortsatt effektivisering och omstrukturering av företaget är nödvändig för att långsiktig konkurrenskraft, lönsamhet och konsolidering ska kunna uppnås. |

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb), som bildades år 1959, ägs

av sju skogsägareföreningar i norra Sverige med totalt ca 48000 medlemmar. Nceb med dotterbolag (koncernen) bedriver en mångskiftande skogsindustriell verksamhet. Inom koncernen tillverkas sågade trävaror, trähus, plywood-, spån- och träfiberskivor, cellulosa, papper och kemiska pro-

Prop. 1978/79: 207 10

dukter. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på produktion av massa och papper. Av koncernens totala fakturering svarar dessa produktgrupper för

ungefär två tredjedelar. Det totala antalet anställda i Ncb uppgick år 1978

till ca 2900 personer. Inom koncernen som helhet sysselsattes ca 7400 personer, varav 5200 inom landet. Inom de sju skogsägareföreningar som äger Ncb var 2400 personer verksamma. Koncernens verksamhet har avgörande betydelse för sysselsättningen på åtskilliga orter, inte minst i Västernorrlands län.

Nceb:s snabba expansion har i allt väsentligt skett genom förvärv av

företag. Finansieringen av dessa förvärv, liksom av investeringar i övrigt,

har nästan helt skett genom extern upplåning. Då samtidigt lönsamheten varit svag har konsohideringen i företaget kraftigt eftersatts.

En ckonomisk analys av Neb avseende 1970-talet visar att soliditeten har uppgått till som högst ca 17 Ze. Detta gäller år 1975 då en viss konsolidering hade kunnat ske efter den extrema högkonjunkturen. För de 18 största skogskoncernerna uppgick soliditeten nämnda år till i genomsnitt

317. Liksom för flera undra skogsföretag medförde utvecklingen under ären

1977 och 1978 omfattande ekonomiska problem för Ncb. För detta företag blev emellertid situattonen ohållbar och våren 1978 var företagets fortbe-

ständ i omedelbar fara. Vid de överläggningar med staten som påkallades frän företagets sida framkom att företagets ägare inte kunde skjuta till det riskkapital som behövdes för att förhindra att företaget skulle tvingas träda

i Kikvidation.

Mot den bakgrunden beslöt riksdagen, som jag tidigare har nämnt, i maj år 1978 att ett lån om 400 milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet

skulle kunna lämnas till företaget. Lånet var så konstruerat att det kunde

tas upp som intäkt i företagets resultaträkning.

Under verksamhetsåret 1977/78 (18 månader) redovisade Ncb en förlust på 520 milj. kr. efter avskrivningar och finansiella poster. För hela koncernen var förlusten 600 milj. kr. Genom det statliga lånet, som ställdes till företagets förfogande i slutet av juni 1978, kunde förlusten dock avsevärt reduceras.

Syftet med lånet till Ncb var att åstadkomma en sådan ekonomisk bas i företaget att erforderliga strukturätgärder skulle kunna ske i kontrollerbara

former. Utvecklingen för företaget har emellertid varit fortsatt negativ. I

mitten av år 1978 beräknades förlusten i moderbolaget för verksamhetsåret 1978/79 till ca 150 milj. kr. Enligt företagsledningens senaste bedömning

beräknas förlusten nu komma att uppgå till ca 200 milj. kr. För de närmaste

åren förutses en fortsatt ogynnsam resultatutveckling. En väsentlig orsak

till detta är den omfattande upplåning som har skett för att likviditetsmäs-

sigt täcka förluster. År 1976 uppgick räntenettot till :- 90 milj. kr., vilket motsvarade 10 2 av moderbolagets fakturering. För innevarande verksamhetsår beräknas räntenettot till — 176 milj. kr., vilket svarar mot 16 96 av

Prop. 1978/79: 207 Na 1

den beräknade faktureringen. Det statliga län som Neb beviljades är 1978 har inte på ett avgörande sätt kunnat förbättra företagets ekonomiska situation. Vid sidan av det tyngande finansnettot finns även andra problem i

företaget. Flera enheter inom säväl Ncb som dotterbolagen redovisar

otillfredsställande rörelseresultat. Det är här i flera fall fråga om långsiktiga lönsamhetsproblem. Vidare föreligger f.n. ett behov av att anpassa omfatt-

ningen av den industriella verksamheten till den kapitalbas som de nuva-

rande ägarna kan mobilisera. Eftersom dessa har ansett sig inte ha möjlighet att skjuta till riskkapital i mer betydande omfattning, står företaget nu inför en krympning av verksamheten. Företagets dilemma är emellertid att de finansiella och soliditetsmässiga förutsättningarna inte föreligger för ett framgångsrikt rekonstruktions- och strukturarbete av denna karaktär. Om inte särskilda åtgärder vidtas föreligger en uppenbar risk att företa-

get inom en snar framtid änvo kommer i en likviditets- och soliditetsmässigt akut situation. Detta skulle kunna leda till en betalningsinställetse

ätföljd av konkurs. I den stora och komplicerade företagsgrupp som Ncbkoncernen utgör är konsekvenserna av ett sådant förlopp svära att över-

blicka. Enligt min bedömning är dock risken uppenbar att betydande

negativa eftekter skulle kunna uppstå säväl för sysselsättning som för

virkesförsörjningen till hela den norrländska skogsindustrin.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört bedömer jag att ett kapitaltill-

skott av betydande storlek mäste ske till Nceb för att säkerställa likviditet

och soliditet och för att reducera räntebärande skulder och fulifölja det strukturarbete som redan har påbörjats. Staten bör medverka härtill ge-

nom att skjuta till medel i form av aktiekapital till bolaget. Jag återkommer

till medelsfrågan i det följande. Jag vill frumhålla att ett statligt ekonomiskt och ägarmässigt engagemang inte får tas som uttryck för att det strukturarbete som redan påbörjats inom företaget nu skall avstanna. För de enheter för vilka långsiktig lönsamhet inte kan uppnås inom ramen för Ncb:s verksamhet måste övervägas avveckling eller avyttring till andra företag i den mån förutsättningar för detta kan föreligga. Samtidigt måste fortsatt utveckling ske av vissa enheter.

Som jag I annat sammanhang har framhållit gäller detta bl. a. Neb:s anlägg-

ningar i Väja och Vallvik. Jag övergår nu till att i korthet redogöra för avtalen dels mellan staten och Södra Skogsägarna, ekonomisk förening, dels mellan staten och de sju skogsägareföreningar som äger Ncb. Avtalen äterfinns som bilagorna 4-7

till protokollet i detta ärende.

I huvudavtalet mellan staten och Södra Skogsägarna, ekonomisk förening anges de allmänna utgångspunkterna och de huvudsakliga villkoren för statens engagemang i Södra Skogsägarna AB. Avtalet innebär i huvudsak följande. Utgångspunkten för statens engagemang är som förut har nämnts att t2 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 207

Prop. 1978/79: 207 12

nuvarande ägare inte kan skjuta till det riskvilliga kapital som behövs för en finansiell sanering av bolaget och en förstärkning av dess soliditet.

Samtidigt ligger det i parternas intresse att den ägarform som producent-

kooperationen representerar sä längt möjligt bibehålls. Staten skall därför tillsammans med skogsägareföreningen tillskjuta riskvilligt kapital för att väsentligt förbättra bolagets soliditet så att förutsättningar skapas för bolagets fortbeständ och utveckling. Skogsägarna skall vara majoritetsägare i bolaget och ha möjlighet att genom framtida inlösen av statens aktier åter bli ensam ägare till bolaget. Parterna skall verka för att bolagets verksamhet bedrivs efter affärsmässiga grunder och att den påbörjade strukturomvandlingen och rationaliseringen genomförs för att ästadkomma längsiktig konkurrenskraft. lönsamhet och konsolidering. Aktiekapitalet. som f.n. uppgår ull 180 milj. kr., skall genom fondemis-

ston och nyemission ökas till 500 milj. kr. Staten skall teckna aktier för 500

milj. kr.. varav 300 milj. kr. skall avsättas till reservfonden. Skogsägarna tecknar nyemitterade aktier för 180 milj. kr., varav 108 milj. kr. skall avsättas till reservfonden. Betalning av aktierna. som skall ske senast 60 dagar efter aktieteckningen, erläggs av staten kontant och av skogsiäga-

reföreningen genom kvittning av en fordran på bolaget.

När staten har betalat för aktierna, skall bolaget, så snart lånevillkoren medger det, återbetala lån som har tagits upp mot statlig garanti så att garantin på 300 milj. kr. frigörs. Parterna skall verka för att bolaget och dess dotterbolag ä ena sidan och skogsägarna ä andra sidan träffar ett långsiktigt avtal om virkesleveranser. Detta avtal skall träda i kraft samtidigt med huvudavtalet. Skogsägarna tillförsäkras rätt att när som helst begära inlösen av statens aktier eller del därav, dock inte på mindre aktiepost än som motsvarar en tiondel av aktiekapitalet i bolaget. Vid inlösen av statens aktier skall skogsägarna ersätta staten värdet av aktierna vid tidpunkten för äganderättens övergång. Staten har rätt att överlåta sina aktier i bolaget och sina rättigheter och

skyldigheter till bolag vari staten direkt eller indirekt äger aktiemajoriteten.

I avtalet finns vidare bestimmelser om bolagets soliditet, vilka bl.a.

innebär att parterna, om soliditeten sjunker under en viss nivå, skall överväga att lämna aktieägartillskott i förhållande till sina andelar i aktie-

kapitalet. Huvudavtiulet träder i kraft när regeringen slutligt har godkänt det. En

förutsättning härför är att riksdagen fattar de beslut som behövs för detta.

Konsortialavtraler mellan staten och Södra Skogsägarna, ekonomisk förening innebär bl. a. följande. Aktierna i bolaget skall ägas till 60 Z av Skogsägarna och till 40 26 av

staten.

Prop. 1978/79: 207 Ska 13

Bolagets styrelse skall bestå av åtta ledamöter med tre suppleanter förutom de ledamöter och suppleanter som enligt lag utses av annan än bolagsstämma. Parterna skall vid bolagsstämma till ordförande i styrelsen välja person som Skogsägarna i samförstånd med staten nominerar. Därutöver skall Skogsägarna nominera fyra styrelseledamöter med två suppleanter och staten tre ledamöter med en suppleant. Vardera parten skall vidare nominera en revisor och en revisorssuppleant. Styrelsen utser leda-

mot nominerad av staten till vice ordförande.

Bolagets revisorer har viss rätt att informera styrelsens ledamöter. Bl. a. får lav staten nominerad revisor lämna de statliga styrelseledamöterna

information och synpunkter som behövs för kontroll av att syftena med statens engagemang i bolaget fullföljs.

För vissa beslut krävs enighet mellan parterna eller deras representanter. Det gäller t.ex. ändring av bolagsordningen, ändring av bolagets aktiekapital, vinstutdelning, tillsättning av verkställande direktör, väsentlig utvidgning av rörelsen, större investeringar och väsentlig omstrukturering.

Bolagets och dess dotterbolags verksamhet skall bedrivas affärsmässigt

och en tillfredsställande konsolidering skall eftersträvas. Utdelning får inte ske av vinstmedel som hänför sig till något av åren 1979—1982. Därefter skall skälig utdelning eftersträvas.

Avtalet träder i kraft samtidigt som huvudavtalet och gäller för en tid av

tio år. såvida inte Skogsägarna dessförinnan har återköpt statens aktier,

ochidärefter så länge staten direkt eller indirekt äger minst en tiondel av

aktierna i bolaget.

Aivtalet kan bringas att upphöra i förtid om parterna inte lyckas uppnå enighet vid upprepade tillfällen i frågor där enighet förutsätts mellan parterna, om de grundläggande förutsättningarna för avtalet ändras eller om part bryter mot bestämmelserna 1 avtalet. Om avtalet sägs upp skall den part som har sagt upp avtalet erbjuda den andra parten att lösa in den uppsägande partens aktier.

I huvudavtalet mellan staten och de sju skogsägareföreningar som äger Ncb, nämligen Skogsägareföreningen Mellanskog samt Örnsköldsviks, Västerbottens, Norrbottens läns, Medelpads, Ådalarnas och Jämtlands Skogsägareföreningar anges de allmänna utgångspunkterna och de huvudsakliga villkoren för statens engagemang i Ncb. Avtalet innebär i huvudsak

följande.

Utgångspunkten för statens engagemang är som jag tidigare har nämnt att nuvarande ägare inte kan tillskjuta det riskvilliga kapital som behövs för

en finansiell sanering av Ncb och en förstärkning av dess soliditet. Det

ligger samtidigt i parternas intresse att den ägarform som producentkooperationen representerar så långt möjligt bibehålls. Staten skall därför

tillsammans med skogsägareföreningarna skjuta till riskvilligt kapital för

Prop. 1978/79: 207 14

att väsentligt förbättra Ncb:s soliditet och för att skapa förutsättningar för

en effektivisering av företagets verksamhet.

Aktiekapitalet, som f. n. uppgår till 132 milj. kr. skall genom nyemission ökas till 545 milj. kr. Staten skall teckna aktier för 600 milj. kr., varav 200 milj. kr. skall avsättas till reservfonden. Skogägareföreningen tecknar nyemitterade aktier för 19,5 milj. kr., varav 6,5 milj. kr. skall avsättas till

reservfonden. Betalning av aktierna, som skall ske senast 60 dagar efter

aktieteckningen, erläggs av staten kontant och av skogsägareföreningarna genom kvittning av en fordran på Neb. Parterna skall verka för att Neb:s verksumhet bedrivs efter uffärsmässiga grunder och att den päbörjade strukturomvandlingen och rationaliseringen genomförs för att åstadkomma en långsiktig konkurrenskraft. lönsamhet och konsolidering. Skogsägareföreningarna skall vara minoritetsägare i Neb men ha möjlig-

het att genom framtida förvärv av statens aktier äter bli ensamma ägare till

Ncb. Staten har rätt att överlåta sina aktier i bolaget och sina rättigheter och skyldigheter till bolag vari staten direkt eller indirekt äger aktiemajorite-

ten.

Parterna skall tillse att avtal träffas om långsiktig virkesförsörjning för

Ncb och dess dotterbolag. Virkesavtal skall träda i kraft samtidigt med

huvudavtalet.

Staten förbinder sig enligt avtalet att efterge sin villkorade fordran av

400 milj. kr. på bolaget jämte ränta.

I avtalet finns vidare bestämmelser om bolagets soliditet, vilka bl. a. innebär att parterna, om soliditeten sjunker under en viss nivå, skall överväga att lämna aktieägartillskott i förhållande till sina andelar i aktiekapitalet. Huvudavtalet träder i kraft när regeringen slutligt har godkänt det. En förutsättning härför är att riksdagen fattar de beslut som behövs för detta.

Konsortialavialet mellan staten och Neb:s ägare innebär bl. a. följande. Aktierna i bolaget skall ägas till 73 2 av staten och till 27 22 av skogs-

ägareföreningarna.

Bolagets styrelse skall bestå av åtta ledamöter med fyra suppleanter

utöver de ledamöter och suppleanter som enligt lag utses av annan än bolagsstämma. Staten skall nominera fem styrelseledamöter med två suppleanter och skogsägareföreningarna tre ledamöter med två supplean-

ter. Till styrelsens ordförande skall utses ledamot som har nominerats av

staten och till vice ordförande ledamot som har nominerats av skogsägare-

föreningarna. Vardera parten skall vidare nominera en revisor och en revisorssuppleant. Parternas strävan skall vara att hålla en hög konsolideringsgrad i Ncb. Om konsolideringsbehovet tillgodosetts skall, med beaktande av övriga

Prop. 1978/79: 207 rv 15

omständigheter säsom likviditet, rörelseresultat m.m... skälig utdelning

eftersträvas. |

För vissa beslut krävs enighet mellan parterna eller deras representanter. Det gäller t.ex. ändring uv bolagsordningen, ändring av bolagets

aktiekapital, vinstutdelning, tillsättning av verkställande direktör, väsentlig utvidgning av rörelsen och större investeringar.

Avtalet träder i kraft sumtidigt som huvudavtalet och gäller för en tid av

tio år. Avtalet kan bringas att upphöra i förtid om parterna inte lyckas uppnå

enighet vid upprepade tillfällen 1 frågor där enighet förutsätts mellan parterna, om de grundläggande förutsättningarna för avtalet ändras eller om part bryter mot bestämmelserna i avtalet. Om avtalet sägs upp skall den part som har sagt upp avtalet erbjuda den andra parten att lösa in den uppsägande partens aktier.

Jag bedömer de villkor som har upptagits i huvudavtalen och konsortial-

avtalen som tillfredsställande för staten.

För förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB erfordras enligt huvudav-

talet 500 milj. kr. Vidare behövs för förvärv av aktier i Ncb 600 milj. kr. Jag

förordar alltså att på statsbudgeten för nästa budgetär under fonden för statens aktier tas upp dels ett investeringsanslag av 500 milj. kr. för förvärv

av aktier i Södra Skogsägarna AB, dels ett investeringsanslag av 600 milj.

kr. för förvärv av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB.

Huvudavtalen innebär som nämnts bl.a. att de nuvarande ägarna till

Södra Skogsägarna AB resp. Ncb skall ha rätt att när som helst lösa in

statens aktier i resp. bolag. I avtalen finns också bestämmelser om att staten skall ha rätt att överlåta sina aktier i resp. bolag till bolag vari staten direkt eller indirekt äger aktiemajoriteten. Vidare innebär konsortialavtalens regler om hembud ett åtagande för staten att i vissa fall erbjuda motparten att lösa in statens aktier. Regeringen bör i de fall som jag här har berört ha möjlighet att besluta i frågan om överlåtelse av statens aktier. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att överläta aktier i enlighet med nämnda bestämmelser i avtalen.

Under förutsättning av att riksdagen beslutar i enlighet med vad jag nu har förordat ankommer det på regeringen att godkänna avtalen.

Som jag tidigare har nämnt innebär huvudavtalet mellan staten och ägarna till Neb att staten förbinder sig att efterge det lån av 400 milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet som tidigare har lämnats till företa-

get. Chefen för budgetdepartementet avser i samband med sin anmälan av kompletteringspropositionen 1979 att behandla denna fråga.

Jag vill avslutningsvis framhålla att det arbete som har påbörjats med att söka finna strukturlösningar över ägargränserna inom skogsindustrin nu mäste fortsätta. Regeringen kommer även framgent att aktivt deltaga i detta arbete genom bl. a. den särskilda förhandlingsgrupp som har tillkal-

Prop. 1978/79: 207 16

lats för ändamålet. De ätgärder som jag i detta sammanhang har förordat är ett viktigt steg för att skapa reella förutsättningar för ett konstruktivt arbete I detta avseende.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att I. ull Förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB för budgetåret

1979/80 under fonden för statens aktier anvisa ett investerings-

anslag av 500 000 000 kr. [ES till Förvärv av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB för budgetåret 1979/80 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 600 000000 kr. 3. bemyndiga regeringen att i enlighet med vad jag har förordat överlåta de aktier som staten förvärvar i Södra Skogsägarna AB och i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1978/79: 207 17

Bilaga I

” . . se s a | 1

Lönsamhetsutveckling m. m. inom de 18 största skogskoncernerna

Resultatutveckling 1973—1977, samtliga företag, milj. kr.

1973 1974 1975 970 1977

Rörelseresultat efter avskrivningar 2300 5900-3000 I Sön = 200

Finansnetto -500 500 500 -800 -— 1 400

Resultat efter avskrivningar och finansieHa poster 1800 5400 2500 1000 — 1600

Extraordinära intäkter och kostnader 100 [U 200 100 200

Resultat före dispositioner och skatt 1900 5400-2700 1100-1400

Bruttomarginal (2297 19,4 27.9 18.0 12,5 53

Vinstmarginal (£2)' 10,3 21.5 0.5 38 —-57

SAB Statens Skogsindustrier

Billeruds Al Fiskeby AB Holmens Bruk AB Hylte Bruks AB AB Iggesunds Bruk Kopparfors AB Korsnäs-Marma AB Mo och Domsjö AB Munksjö AB Norrlands Skogsägares Cehlulosa AB (moderbolaget) Nymölla AB AB Papyrus Stora Kopparbergs Bergslags AB (inkl. stålrörelsen) Svenska Cellulosa Aktiebolaget Södra Skogsägarna tkoncernen)

Uddeholms AB (inkl. stålrörelsen)

Vaänerskog (koncernen) - Beräknad som rörelseresultat före avskrivningar i förhållande till faktureringen.

Beräknad som resultat efter avskrivningar och finansiella poster i förhållande till

faktureringen. Resultatutveckling 1973— 1978, skogsägareföretapgen,' milj. kr.

1973 1974 1975 1976 1977 1978

Fakturering 316 3890 3674 4407 4976 53394 Rörelseresultat före uvskrivningar 469 898 567 455 IAS —8Y9 Avskrivningar enligt plan = 139 - 149 164 - 211 — 241 261 Rörelseresultat etter

avskrivningar 330 749 403 244 -406 — —-350 Finansnetto -139 = —f25S -149 = —-227 -349 = —450 Resultat efter avskrivningar

och finansiella poster 191 624 254 17 -755 = —-799

Extraordinära intäkter och kostnader 0 1 4 56 93 3 Resultat före dispositioner

och skatt 191 635 250 73 — 662 - 796

Bruttomarginal (2) 15.1 23.1 15,4 10.3 = 3,3 - 16

Vinstmarginal(4)' 6,1 16.0 6.9 0.4 —-152 14,8

I Neb (moderbolaget), Södra Skogsägarna (koncernen) och Vänerskog (koncernen).

i Beräknad som rörelseresultat före avskrivningar i förhällande till faktureringen.

Beräknad som resultat efter avskrivningar och finansiella poster i förhållande till faktureringen.

Prop. 1978/79: 207

Finansiell struktur — samtliga företap

Milj. kr. Procentuell fördel-

ning

1972 1974 1977 1972 1974 1977

Summa skulder och eget kapital 22.000 31400 346 600 100 100 100

Finansiell struktur — skogsägareföretagen

Milj. kr. Procentuell fördel-

ning.

1972 1974 1977 1972 1974 1977 Kortfristiga skulder NIN 1073 2049 29 27 29 Långfristiga skulder 1 774 I 803 4044 62 45 57 Latent skatteskuld 35 444 369 1 lt 5

Eget kapital! 204 714 6603 7 18 Y

Summa skulder och eget kapital 2841 4034 7125 100 — 100 100

"Andelen eget kapital = soliditet.

Finansieringsanalys — samtliga företag

Genomsnitt per är

Milj. kr. Procentuell fördelning

[973— 1975 1973— -1973— -1975— 1973—

1974 1977 1977 [974 [977 1977 Tillförda medel Internt tillförda medel = 4 200 I 800 2700 93 34 55 Nyemissloner 00 300 200 2 6 4 Ökning av långfristiga

skulder 200 3 200 2.000 4 AN 41

Summa tillförda medel 4 500 5 300 4 900 100 100 100

Använda medel

Ökning av rörelse-

kapital 1 900 700 1 200 42 13 24

Summa använda medel 4 500 5 300 4 900 100 100 100

Prop. 1978/79: 207 19

Finansieringsanalys — skogsägareföretagen

Genomsnitt per ar

Milj. kr. Procentuelh fördelmng

1973—- 1974— 1973— 1975-1973

1974 1977 1974 1977 1977

Hilltörda medel Internt öllförda medel == 545 KA 275 Yl 14 43 Nyemissioner 33 6 n | 2 Okning av långfristiga

skulder 12 SKI A54 2 Så äs Summa tillförda medet = 590 680 645 100 100 100

Använda medel Investeringar I anlagp-

ningstuillgångar m. im. 277 440 375 17 HÅ SN Investeringar i linansiella tillgangar N7 ESO 143 IA 26 22 Okning av rörelse:

kapital 226 00 127 38 ue 20 Samma använda medel 590 680 645 100 100 100

3 Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 207

Prop. 1978/79: 207 20

Bilaga 2

Struktur, finansiell utveckling m. m. inom Södra Skogsägarna AB med dotterbolag

Vissa uppgifter om Södra Skogsägarnas tillverkande enheter år 1978

Division Anläggning Medelantal Huvudsaklig

anställda produktions-

1978 inriktning

Trämekanisk = Värö 140 Sågade trävaror Kinda 206 Sågade trävaror Övriga sagverk SS6 Sägade trävaror

Åryd 120 Spänskivor

Laholm 72 Spånskivor

Hultsfred 181 Spänskivor

Hultsfredshus 691 Monteringsfärdiga trähus Emballage Strömsnäs Bruk 690 Pappersmassa, papper,

papperssäckar m. m. Fridafors Bruk 344 Papp m. m. Emsfors Bruk 225 Specialpapper

Cellulosa Mörrums Bruk S61 Sulfatmassa Värö Bruk 471 Sulfatmassa Mönsterås Bruk 597 Sulfatmassa Böksholms Bruk 141 Sulfitmassa Göta Bruk 252 Termomekanisk massa

Klippan Klippans Bruk 578 Special- och mjukpapper

Östanå Bruk 165 Papper

Resultatutveckling 1972—1978 i Södra Skogsägarna AB med dotterbolag, milj. kr.

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978

Fakturering 863 1254 1726 1591) 2172 22095 2435

Rörelseresultat före avskriv-

ningar 1 239 460 296 298 —72 —16

Avskrivningar enligt plan --61 -87 —-90 -—-90 -I14 -145 —135 Rörelseresultat efter avskriv-

ningar 50 151 369 206 183 —218 —151

Finansnetto —-48 -72 -61 —58 —87 --158 —-139 Resultat efter avskrivningar

och finansiella poster 2 79 308 148 97 —375 —-290 Extraordinära intäkter och

kostnader 2 -4 3 2 In 88 74

Resultat före dispositioner och

skatt 3 75 311 150 107. .-—287 —216 Bokslutsdispositioner 0 -M4 —-292 126 —-79 254 184

Resultat före skatt 4 1 19 24 27-33 = -33 Skatt -4 -S5 -—5 —6 -9 -7 -B

Redovisat resultat 0 7 IS 17 19 41 -—-45

Prop. 1978/79: 207

Finansiell struktur 1972—1978, Södra Skogsägarna AB med dotterbolag

Milj. kr.

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 Kortfristiga skulder 214 288 339 302 517 607 68Y Långfristiga skulder 1019 991 938 1034 1460 1817 2198 Summa främmande kapital 1233-1279 1277 1336 1976 2424 2887

Andelar I procent

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978

Kortfristiga skulder IS 19 18 IS 17 20 20 Långfristiga skulder 74 65 50 50 49 58 6S Summa främmande kapital = 89 84 68 64 67 78 85 Obeskattade reserver 2 7 21 25 23 13 h Minoritetsintressen 0 0 0 [0 0 0 0

Beskattat eget kapital 9 9 1 1 [Al 9 9

Balansomslutning 100 100 100 100 100 100 100

! Eget beskattat kapital +50 Z av obeskattade reserver i förhållande till balans-

omslutningen.

Finansieringsanalys 1972— 1978, Södra Skogsägarna AB med dotterbolag, milj. kr.

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978

Tillförda medel Interni tillförda medel 60 162 399 215 180-140 -89

Nyemissioner 0 0 0 0 0 0 0 Ökning av långfristiga skulder 131-28 -—53 96 — 426 357 381 Summa tillförda medel 1922 134 346 310 606 217 292

Använda medel Investeringar i anläggnings-

tillgångar m. m. 222 63 109 102 546 433 = 476

Investeringar i finansiella

tillgångar 25 RR 24 3 —-26 -4 3

Förändring av rörelsekapital -—55 103-213 205 86 —-212 —-187 Summa använda medel 192 134 346 310 = 606 217 292

2”

Prop. 1978/79: 207

Bilaga 3

Struktur, finansiell utveckling m. m. inom Ncb

Vissa uppgifter om Ncb:s tillverkande enheter är 1978

Anläggningar Produkter Antal Kommun/

anställda land

1978-06-30

Moderbolaget Dynäs Cellulosa. säckpapper 720 Kramfors

kemikalier. trävaror

Forss Cellulosa, kemikalier. 640 Örnsköldsvik

trävaror Hörnefors CeHulosa. finpapper. 535 Umeå

sprit

Vallvik Cellulosa, kemikalier 400 Söderhamn Hissmofors Cellulosa, sprit. 265 Krokom

trävaror Sandviken Cellulosa, kemikalier 220 Kramfors Ramvik "Trävaror 85 Härnösand

Dotterbolag Edet-gruppen — Edet Mjukpapper I 110 Lilla Edet — Edet Papier Mjukpappersprodukter 80 Danmark — Edet Nederland Mjukpapper 215 Nederländerna — Papeteries de Mjukpappersprodukter 135 Frankrike

Buxeuil Edsbyn-Johannedal AB — Johannedal Board, plywood 300 Sundsvall — Edsbyn Spånskivor, plywood 180 Ovanåker AB Elementhus — Mockfjärd Hus 550 Gagnef

Dalatrå Mockfjärd AB — Trävaror 140) Gagnef

HP-koncernen — Hannover Papier Cellulosa, finpapper 1 060 Västtyskland — Sachsa Säckar 250 Västtyskland — Landré Skriv- och ritblock 160 Västtyskland

m. m.

Sacallain Säckar 110 Belgien

Kilafors Trävaru AB — Kilafors Trävaror 70 Bollnäs — Edsbyn Trävaror 35 Ovanåker Bodensågen Trävaror 50 Boden

Norrbottnia Trävaror 25 Boden Summa 7335

Prop. 1978/79: 207 23

Resultatutveckling 1972— 1978 i Neb (koncernen), milj. kr.

1972-1973. 1974 1975 1976 1977/78!

Fakturering SK2 937 1 465 1 274 I 674 3123 Rörelseresultat före

avskrivningar 87 168 408 197 189 - 119

Avskrivningar enligt plan -44 50 -71 - 80 -89 170

Rörelseresultat efter

avskrivningar 43 118 337 117 100 289

Finansnetto 55 -h3 —67 94 -R6 311

Resultat efter avskrivningar

och finansieHa poster -R 55 270 23 — 26 600

Extraordinära intäkter och .

kostnader I 2 0 2 18 3867 Resultat före dispositioner

1 1977-01-01—-1978-06-30 (18 mån.). " Varav statligt villkorslån 400 mkr.

Finansiell struktur 1972-—1978, Ncb (koncernen)

Milj. kr.

1972-1973 = 1974 1975 1976 1978

30/6 31/12

Summa främmande kapital 957 934 1243 1569 2045 2 689 2 505 Obeskattade reserver 0 45 368 399 399 254 204

Andelar i procent

1972 1973 1974 1975 1976 1978

30/6 31/12

Kortfristiga skulder 42 35 30 33 36 40 35 Långfristiga skulder 51 53 43 42 43 44 52

varav industrilän Summa främmande kapital 93 88 74 75 80 85 87

' Eget beskattat kapital +50 £ av obeskattade reserver i förhållande till balans-

omslutningen.

Prop. 1978/79: 207

Resultatutveckling 1972— 1978 i Ncb (moderbolaget), milj. kr.

1972-1973 1974 1975 1976 — 1977/78' 1978”

Fakturering 383 672 894 764 — RAY 1 399 524 Rörelseresultat före avskriv-

ningar 62 128 292 180 146 -212 =3 Avskrivningar enligt plan 30 -—-31 :3S -—-44 — —-47 83 36 Rörelseresultat efter

avskrivningar 32 97-257 136 99-295 -39 Fimansnetto -44 47 4å oo-63 900-226 -71 Resultat efter avskrivningar

och finansiella poster -2 51 213 73 9 -—-520 --110 Extraordinära intäkter och

kostnader 0 0 0 -9 -2 330' 0

Resultat före dispositioner

och skatt =P 51 213 63 7 190 -- 110 Bokslutsdispositioner 14 44 206 = —-49 1 181 58

Resultat före skatt 2 7 7 l4 8 = 10 -—52 Skall -2 -2 -2 -4 -3 -—6 -2

Redovisat resultat 0 S 5 10 4 -16 —54 ! 1977-01-01--1978-06-30 (18 mån.). = 1978-07-01-—-1978-12-3 I (6 mån... "Inkl. statligt villkorslån 400 milj. kr.

Finansiell struktur 1972—1978, Ncb (moderbolaget)

Milj. kr.

1972-1973 = 1974 1975 1976 1978

30/6 31/12

Kortfristiga skulder 361 297 339 450 671 WE 571

Långfristiga skulder 426 440 580 711 883 1003 I 065

varav industrilån 94 97 117 128 147 143 145 Summa främmande kapital 787 737 919 I 16! 1554 1821 I 636

Andelar i procent

1972 1973 1974 1975 1976 1978

30/6 — 31/12 Kortfristiga skulder 43 35 27 28 34 37 30 långfristiga skulder 50 52 46 44 44 46 56

varav industrilån Summa främmande kapital 93 87 73 72 78 83 86

Soliditet (24)! ! Eget beskattat kapital +50 4 av obeskattade reserver i förhållande till balansomslultningen.

Prop. 1978/79: 207 25

Finansieringsanalys 1972— 1978, Ncb (moderbolaget), milj. kr.

1972-1973 1974 1975 1976 — 1977/78!

Tillförda medel Internt tillförda medel IS 80 246 103 53 - 497 Nyemissioner 0 0 0 0 0 AN Statligt villkorstän 0 0 0 0 0 260 Ökning av långfristiga skulder -55§ 17 133 137 171 H7 Summa tillförda medel -40 97 379 240 = 223 - 60

Använda medel Investeringar i anläggningstill-

gångar m. m. 22 6 75 75 98 219 Investeringar I finansiella tillgångar 4 4 118 26 57 äg

Förändring av rörelsekapital —66 31 86 139 68 —-333

Summa använda medel -40 97 379 240 223 -60

14977-01-01-—1978-06-30 (18 mån. ).

Prop. 1978/79: 207 26

Bilaga 4

Huvudavtal

mellan Staten och Södra Skogsägarna, ekonomisk förening.

Efterfrågan på skogsindustrins produkter har under de senaste ären varit svag samtidigt som prisnivån för ett flertal viktiga produkter varit synnerligen otillfredsställande. Detta har för flera större skogsindustriföretag medfört stora förluster och tvingat dessa till en omfattande upplåning. Soliditeten har undergrävts och räntekostnaderna har ökat markant. Möjligheterna att förränta upplånade medel har pätagligt försämrats. Den ekonomiska situationen är nu akut för bl. a. Södra Skogsägarna AB, nedan kallat Bolaget. som är helägt dotterbolag ull Södra Skogsägarna, ekonomisk förening, nedan kallad Skogsägarna.

Lägkonjunkturens negativa mverkan på resultat, soliditet och likviditet

har för Bolaget i tiden sammanfallit med den störa investeringen i Bolagets

anläggning i Mönsterås med påföljd att skuldbelastningen med därav föl- Jande räntebörda kommit att bli alltför betungande. Därigenom hotas Bola-

gets och Skogsägarnas fortbestånd liksom fullföljandet av igångsatta struk-

turätgärder. Det tillskott av riskvilligt kapital som nu erfordras för en finansiell rekonstruktion av Bolaget kan inte mobiliseras från nuvarande ägare I den takt och omfattning som är erforderlig.

Parterna är överens om att den ägarform som producentkooperationen representerar så längt möjligt bibehålles. Staten skall därför tillsammans med Skogsägarna tillskjuta riskvilligt kapital till Bolaget för att väsentligt

förbättra dess soliditet sä att förutsättningar skapas för Bolagets fortbeständ och utveckling. Parterna skall verka för att Bolagets verksamhet bedrivs efter affärsmässiga grunder och att den påbörjade strukturomvand-

lingen och rationaliseringen genomförs för att ästadkomma långsiktig kon-

kurrenskraft. lönsamhet och konsolidering.

Skogsägarna skall vara majoritetsägare i Bolaget och ha möjlighet att

genom framtida förvärv av Statens aktier äter bli ensam ägare till Bolaget. Så länge enligt detta avtal belopp av allmänna medel av någon betydelse

utnyttjas för Bolagets verksamhet skall Staten ha ett väsentligt inflytande över denna.

Mot denna bakgrund har parterna överenskommit följunde.

$ Il

Då avtalet trätt i kraft enligt $ 15 nedan, dock ej tidigare än den I juli 1979, skall hållas en extra bolagsstämma i Bolaget varvid beslut skall fattas enligt följande.

a) Bolagsordningen skall erhålla den nya lydelse som framgår av bilaga

A'! till detta avtal innefattande ändringar av bl.a. aktiekapitalets gränser ! Bilagan här utesluten

Prop. 1978/79: 207 - 27

och antalet styrelseledamöter samt införande av hembudsskyldighet och

lösningsrätt vid överlåtelse av aktie. |

b) Aktiekapitalet, som f.n. uppgår till 180000-000 kronor fördelat på 18000 aktier, skall ökas dels med 48000000 kronor motsvarande 4800 aktier genom överföring till aktiekapitalet av reservfonden samt av 22900000 kronor av uppskrivningsfonden, dels med 272000 000 kronor genom nyemission av 27200 aktier på vardera 10000 kronor och på följande villkor i övrigt. Fondaktierna tillhör Skogsägarna. Staten skall teckna 20000 nytecknade aktier. Skogsägarna skall teckna 7 200 nytecknade aktier. Aktieteckning skall ske i protokollet vid den bolagsstämma där beslutet om nyemissionen fattas.

För de nytecknade aktierna skall Staten betala 500 000-000 kronor varav

300000000 kronor skall avsättas till reservfonden och Skogsägarna skall

betala 180 000 000 kronor varav 108000 000 kronor skall avsättas till reservfonden. Staten betalar kontant senast 60 dagar efter aktieteckning. Skogs-

ägarna betalar genom kvittning mot Skogsägarnas fordran på bolaget, vilket skall ske samtidigt med Statens betalning. Skogsägarnas fordran mot Bolaget uppgär enligt balansräkningen den 31

december 1978 ull 264255 000 kronor. Skulle fordringen vid tidpunkten för

aktielikvid vara lägre än 180000000 kronor, erläggs resterande betalning

kontant vid samma tidpunkt. Kostnaden för registrering och stämpel bäres

av Bolaget. c) Val av nya styrelseledamöter och suppleanter samt av revisorer och suppleanter skall ske med lakttagande av bestämmelserna i den nya bolagsordningen och i ett Konsortialavtal, bilaga B'1 nedan benämnt Konsor-

tialavtalet.

Så snart bolagsstämma hållits i Bolaget skall bolagsstämma även hällas i dotterbolagen för utseende av nya styrelser i dessa.

$2

Skogsägarna garanterar att Bolagets och dess dotterbolags årsredovisningar för verksamhetsåret 1978 med däri ingående resultaträkningar och balansräkningar per den 31 december 1978 upprättats med iakttagande av aktiebolagslagens och bokföringslagens bestämmelser och har reviderats utan anmärkning, att därefter och tll dess nya styrelser tillträtt i Bolaget och dess dotterbolag endast normala affärshändelser skall ha skett innebärande bl. a. att alla

intäkter i rörelsen kommit Bolaget och douerbolagen tillgodo och att en-

dast kostnader hänförhiga till rörelsen belastat deras resultat.

att vid sistnämnda tidpunkt endast affärsmässiga relationer består mel-

! Här bilaga 5

Prop. 1978/79: 207 28

lan Bolaget och dess dotterbolag ä ena sidan och Skogsägarna å andra sidan innebärande bl. a. att fullständig avräkning och bokföring skett av mellanhavanden. att dessa dokumenterats på tillfredsställande sätt och att vill-

koren är normala och affärsmässiga och icke betingade av de särskilda relationer som rått före tillkomsten av detta avtal,

att Skogsägarnas aktuer i Bolaget icke skall vara pantsatta vid tidpunkten

för inbetalning av Bolagets nya aktiekapital,

att Skogsägarna i övrigt icke skall ha nägra förpliktelser eller åtuganden som strider mot dess åtaganden i Konsortialavtalet, att Bolaget eller dess dotterbolag icke har några förpliktelser eller åtuganden utöver vad som framgår av årsredovisningarna för är 1978 avseende särskilt stora värden eller särskilt lång avtalstid än sådana som före avtalets undertecknande redovisats för företrädare för Staten, att gällande kollektivavtal iakttagits och att inga avtal eller överenskommelser gäller med styrelseledamöter, VD eller andra tjänstemän i Bolaget eller dess dotterbolag än som är normala,

utt Bolaget eller dess dotterbolag, utöver vad som före avtalets undertecknande redovisats för företrädare för Staten, icke är svarande i rätte-

gång avseende krav överstigande 250000 kronor och att icke krav riktats mot Bolaget eller dess dotterbolag avseende sådant belopp vilket krav bestrides och som därför kan föranleda stämning på Bolaget eller dotterbolagen.

83 På återstoden av Bolagets skuld till Skogsägarna, sedan kvittning skett

mot aktielikvid enligt $ I b) ovan, skall Bolaget utfärda skuldebrev med villkor att skulden amorteras med en tiondel varje den 30 juni och den 31 december med början den 31 december 1979 till dess den är betald. Skulden skall löpa med årlig ränta efter en räntesats av 1096. Skulden uppgick den 31 december 1978 till 264255 000 kronor och skall, om ej annan överenskommelse träffas, icke få nedbringas annorledes än genom kvittning och avbetalning enligt bestämmelserna i detta avtal.

4 Sedun Staten erlagt betalning för av Staten enligt & I b) ovan tecknade

aktier skall det elter de tån Bolaget upptagit mot statlig garanti uppgäende till 300 miljoner kronor återbetalas så snart lånevillkoren medger så att Statens garanti frigöres och kan återtagas.

SS Parterna skall verka för att Bolaget och dess dotterbolag å ena sidan och

Skogsägarna ä andra sidan snarast träffar långsiktigt avtal om virkesleveranser till Bolaget och dess dotterbolag. Avtal härom skall träda i kraft samtidigt med detta Huvudavtal och avse Bolagets och dotterbolagens

totala virkesbehov.

Prop. 1978/79: 207 . 29

Bolaget och Skogsägarna skall så snart detta avtal trätt i kraft vidtaga åtgärder för att befria Bolaget och dess dotterbolag från deras borgensåtaganden för Skogsägarnas förpliktelser.

37 I fråga om tillskott till Bolagets verksamhet gäller följande.

Bolagets soliditet skall beräknas på sätt som framgär av bilaga C'. Skulle Bolagets soliditet, beräknad på enahanda sätt sjunka under 1576 skall parterna överväga att lämna Bolaget aktieägartillskott i förhållande till sina andelar i aktiekapitalet.

Kan överenskommelse om lämnande av akticägartillskott enligt ovan ej

nås och sjunker det behällna egna kapitalet under aktiekapitalet, äger Staten, utöver rätten att vidtaga sådana åtgärder som avses i $ 121 Konsor-

tialavtalet, i stället begära att aktiekapitalet nedsättes till vad som kan

anses vara i behåll och att nya aktier tecknas av Staten mot betalning av

nominella värdet intill beloppet av vad som erfordras för att återställa soliditeten till ovan angiven procentsats.

&8

Om icke annat överenskommes, skall Bolaget och dess dotterbolag även fortsättningsvis avyttra skogsmark i nödvändig takt för att med de medel som därigenom frigöres konsolidera Bolaget och dess dotterbolag.

$9

Parterna är ense om att Skogsägarna, Bolaget och dotterbolagen skall ha rätt att på affärsmässiga villkor köpa kontors- och administrativa tjänster

av varandra i den mån sådana tjänster kan lämnas utan att detta medför

behov av nyanställning hos den som skall utföra tjänsten. Avtal härom skall träffas av Bolagets och dotterbolagens nya styrelser.

$ 10

Det är parternas avsikt att Skogsägarna skall förvärva Statens aktier i Bolaget så snart det kan ske så att detta på nytt blir ett helägt dotterbolag till Skogsägarna.

Skogsägarna äger därför när som helst begära inlösen av Statens aktier i Bolaget till värde beräknat enligt $ 14 i Konsortialavtalet. Denna rätt må utövas med avseende på Statens hela aktiepost eller del därav, dock icke med avseende på mindre aktiepost än som motsvarar en tiondel av aktieka-

pitalet i Bolaget.

I och med att Skogsägarna återköpt samtliga Statens aktier i Bolaget

upphör detta avtal att gälla.

! Bilagan här utesluten

Prop. 1978/79: 207 30

$ li

Staten skall alltid äga rätt att överlåta sina aktier i Bolaget och sina

rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal till bolag vari Staten direkt

eller indirekt äger aktiemajoriteten. I sådant fall skall dock Staten även efter överlåtelsen svara för de förpliktelser Staten ätagit sig enligt detta

avtal och Konsortialavtalet samt tillförbinda den nya ägaren att i alla

avseenden respektera detta avtal och Konsortialavtalet.

Sh Skogsägarna skall tillse att samtliga av bolagsstämman utsedda styrelseledamöter och suppleanter avgår ur Bolagets styrelse vid den extra bolagsstämma som omnämnts i & I ovan.

$ 13

Regeringen kommer -- under förutsättning att riksdagen fattar de beslut som behövs härför — att slutligt godkänna avtalet. Har regeringens god-

kännande ej lämnats senast den 1 september 1979 är avtalet förfallet varvid

ingendera parten i anledning därav skall ha något skadestånds- eller ersättningsanspråk mot den andra parten.

$ 14

Tvister i anledning av detta avtal får ej hänskjutas till domstol utan skall slutgiltigt avgöras av skiljemän enligt gällande lag. Skiljeförfarandet skall äga rum i Stockholm.

& IS

Detta avtal träder i kraft när regeringen slutligt har godkänt det.

Detta avtal har upprättats i tre exemplar varav parterna tagit var sitt och ett förbehållits Bolaget.

Stockholm den 16 april 1979

För Svenska Staten För Södra Skogsägarna,

ekonomisk förening

Detta avtal tillträdes av undertecknat Bolag som förbinder sig att i alla

tilliimpliga delar iaktta dess bestämmelser.

Stockholm den

Södra Skogsägarna Aktiebolag

Prop. 1978/79: 207 31

Bilaga 5

Konsortialavtal

Företrädare för Staten och Södra Skogsägarna, ekonomisk förening, nedan kallad Skogsägarna, har denna dag undertecknat ett såsom Huvudavtal betecknat avtal om att Staten och Skogsägarna tecknar aktier i Södra Skogsägarna Aktiebolag, nedan kallat Bolaget. I anslutning härtill har

parterna träffat följande Konsorttalavtal.

$ I

De allmänna utgångspunkter som angetts i Huvudavtalet mellan Staten och Skogsägarna skall tjäna till ledning vid tolkningen och tillämpningen även av detta avtal

y2

Fördelning av aktier

Aktierna i Bolaget, vars aktiekapital, som efter aktieteckning i enlighet

med Huvudavtalet, kommer att uppgä till 500 000 000 kronor, skall ägas till 6055 av Skogsägarna och till 40 26 av Staten.

$3

Bolagsordning

Bolagets bolagsordning skall ha den lydelse som framgår av Bilaga A till Huvudavtalet

4 Styrelse, revisorer, verkställande direktör m. m.

Bolagets styrelse skall bestä av åtta ledamöter med tre suppleanter för dem, förutom de ledamöter och suppleanter som enligt lag utses av annan än bolagsstämma.

Parterna skall vid bolagsstämma i Bolaget välja till styrelsens ordförande

person som Skogsägarna i samförstånd med Staten nominerar samt i övrigt

utöva sin rösträtt så att därutöver utses fyra styrelseledamöter med två suppleanter för dem nominerade av Skogsägarna samt tre ledamöter med en suppleant nominerade av Staten. Verkställande direktören skall ej vara

ledamot av styrelsen. Styrelsen utser ledamot nominerad av Staten till vice

ordförande. Ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal.

Vardera parten skall därjämte nominera en auktoriserad revisor och en

auktoriserad revisorssuppleant att väljas av bolagsstämman.

Suppleant får endast tjänstgöra i stället för ledamot eller revisor som

Prop. 1978/79: 207 32

nominerats av samma part som ledamoten eller revisorn. Suppleant som ej inträtt i styrelseledamots ställe har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträde. Till styrelseordförande, styrelseledamöter och stvrelsesuppleanter skall utses personer. som besitter erfarenhet och sakkunskap erforderlig för Bolagets verksamhet. Skogsägarna skall inte utan Statens godkännande till sina representanter i styrelsen nominera fler än tre personer som samtidigt är ledamöter av Skogsägarnas styrelse. Part skall ej heller nominera person som är engagerad i med Bolaget konkurrerande verksamhet.

Innan en part beslutar vilka personer som skall nomineras till styrelseledamöter och styrelsesuppleanter skall samråd äga rum med den andra

parten.

NS Revisorernas rätt att informera styrelsen

Bolagets revisorer skall i förening eller var för sig ha rätt att informera styrelsens ledamöter om sina iakttagelser i samband med revisionen eler i samband med särskilda uppdrag om granskning av verksamheten i hänseenden som styrelsen begär. Uppgifter, synpunkter och informationer skall företrädesvis lämnas styrelsen eller samtliga styrelseledamöter, dock att det skall vara av Staten nominerad revisor obetaget att lämna av Staten nominerade styrelseledamöter information och synpunkter som behövs för kontroll av att syftena med Statens engagemang i Bolaget fullföljs.

S6 Enighet vid vissa beslut Bolagsstämman och styrelsen fattar beslut i enlighet med bestämmelserna i lag och bolagsordningen. I nedan under a-c upptagna frågor förutsätts dock cnighet mellan parterna på bolagsstämma och i frågor under d-j mellan

parternas representanter i styrelsen. a) ändring av bolagsordningen,

b) ändring av bolagets aktiekapital samt utgivning av konvertibla skuldebrev. skuldebrev förenade med optionsrätt vid nyteckning samt vinstan-

delsbevis.

c) vinstutdelning,

d) tillsättande av verkställande direktör och vice verkställande direktör i Bolaget samt styrelseledamöter i dotterbolagen,

e) övertagande av annan rörelse av väsentlig omfattning eller väsentlig utvidgning av Bolagets egen rörelse,

f) nedläggning av Bolagets rörelse eller väsentlig omstrukturering av denna ävensom försäljning eller nedläggning av betydande rörelsegren eller driftsställe,

Prop. 1978/79: 207 33

2) tillskott av rörelsekapital av permanent karaktär från parterna eller part eller större fån från utomstående, h) län frän Bolaget till Bolagets aktieägare (omfattar dock ej avräkningar enligt Bolagets affärsmässiga mellanhavanden med Skopsägarnw), i) större investering i eller försäljning av större enskilt investeringsobjekt, ) uppskrivning av anläggningstillgång. Förekommer till behandling på bolagsstämma eller styrelsesammanträde

fråga som enligt föregående stycke kräver enighet mellan parterna eller

mellan deras representanter i styrelsen och kan sådan enighet ej uppnås skall frågan avföras fran dagordningen och snarast tas upp till förnyad behandling. Kan enighet inte nås då heller och det är i styrelsen enighet ej kunnat uppnås, skall frågan hänskjutas till bolagsstämma som styrelsen omedelbart skall sammankalla. För beslut i sådan hänskjuten fråga krävs enighet mellan parterna på bolagsstämman.

$ 7

Tillskott till Bolagets verksamhet m. m. I fråga om tillskott till Bolagets verksamhet gäller följande. Bolagets soliditet skall beräknas på sätt som framgår av bilaga C till Huvudavtalet. Skulle Bolagets soliditet, beräknad på enahanda sätt, sjunka under 15 skall parterna överväga att lämna Bolaget aktieägartillskott i förhållande till sina andelar i aktiekapitalet. Kan överenskommelse om lämnande av aktieägartillskott enligt ovan ej näs: och sjunker det behållna egna kapitalet under aktiekapitalet, äger Staten, utöver rätten att vidtaga sådana atgärder som avses i 8 12, i stället

begära att aktiekapitalet nedsättes till vad som kan anses vara i behåll och

att nya aktier tecknas av Staten mot betalning av nominella värdet intill beloppet av vad som erfordras för att återställa soliditeten till ovan angiven

procentsats.

$8

Principer för verksamhet och vinstdisposition

Bolagets och dess dotterbolags verksamhet skall bedrivas affärsmässigt. Detta innebär bl.a. att Bolagets inköp av vedråvara skall ske till priser

som är marknadsmässiga. I Huvudavtalet förutsätts att avtal om virkesleveranser skall ha träffats om tillgodoseende av Bolagets och dess dotterbolags långsiktiga behov av vedräåvara. Det skall också vara parternas strävan att hålla en tillfredsställande konsolideringsgrad i Bolaget. Parterna är ense om att framtida vinster i

Bolaget ej får användas till utdelning om Bolagets konsolideringsbehov,

bestämt mot bakgrunden av den i Huvudavtalet angivna målsättningen, ej

Prop. 1978/79: 207 34

tillgodosetts och att utdelning över huvud ej skall ske av vinstmedet som hänför sig till något av verksamhetsären 1979 -1982. Därefter skall en skälig utdelning eftersträvas. Alla avtal mellan part och Bolaget respektive mellan Bolaget och part närstaende skall vila på affärsmässig grund och upptaga affärsmässiga villkor samt godkännas av bada parter. Avtal av löpande äterkommande karaktär eller mindre omfattning kan dock godkännas genom delegation till verkställande direktören med instruktion varom parternas representanter i styrelsen är ense.

9 Överlåtelse och pantsättning av aktier Staten och Skogsägarna förpliktar sig ömsesidigt att icke utan den undre partens skriftliga medgivande överlåta eller pantsätta aktie i Bolaget eller eljest vidtaga elter underlåta ätgärd som kan få till följd en minskning av partens relativa andet i aktiekapitalet. Oavsett vad ovan stadgats skall Staten ha rätt att överlåta sina aktier i Bolaget och sina rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal till bolag i vilket Staten direkt eller indirekt äger aktiemajoriteten. F sådant fall skall dock Staten även efter överlåtelsen svara för de förpliktelser Staten åtagit

sig enligt detta Konsortialavtal samt tillförbinda den nya ägaren att i alla

avseenden respektera Konsortialavtalet.

$ I0 Avtalstid Avtalet som träder i kraft samtidigt som Huvudavtalet, gäller för en tid av tio är, såvida ej Skogsägarna dessförinnan genom återköp enligt $ 15 nedan blivit ägare till samtliga aktier I Bolaget, och därefter så länge Staten eller den till vilken Staten överlåtit aktierna enligt $9 ovan är ägare av minst en tiondel av aktierna i Bolaget. Parterna har överenskommit att förhandlingar skall upptas inom tio år från detta avtals ikraftträdande om

justeringar i avtalet och formerna för det fortsatta samarbetet, om detta då alltjämt består.

$ H

Jämkning av avtalet

Skulle på erund uv oförutsedda händelser förutsättningarna för detta avtal väsentligen rubbas, skall på parts begäran skälig jämkning i avtalet ske.

Prop. 1978/79: 207 2 'n

$ 12

Förtida uppsägning

Avtalet kan bringas att upphöra i förtid endast i följande fall:

a) om parterna ej lyckats nå enighet vid upprepade tillfällen i frågor där sådan erfordras enligt $6 och den bristande enigheten parterna emellan uppenbarligen äventyrar Bolagets fortsatta verksamhet.

b) om de grundläggande förutsättningarna för detta avtal tll följd av oförutsedda händelser väsentligen rubbas eller vid bristande enighet enligt 87 och jämkning enligt $ 11 ej kan åstadkommas,

cc) om en part bryter mot bestämmelse i detta avtal och avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för den andra parten samt den första parten icke inom 60 dagar efter därom tillställd skriftlig anmaning vidtagit rättelse,

d) i fall som avses I a och b) ovan har vardera parten rätt att säga upp avtalet till upphörande tidigast sex månader efter det att motparten fått del av uppsägningen. Uppsägning i fall som avses i c) får ske av den andra parten men ej senare än fyra månader efter det att Bolagets styrelse erhållit

kännedom om den handling eller underlåtenhet som konstituerar avtals-

brottet. Uppsägning skall ske skriftligen.

Bestämmelserna i detta avtal skall dock i tillämpliga delar gälla till dess inlösen skett enligt $ 13 nedan.

$ 13

Följder av avtalets upphörande

a) Skulle detta avtal uppsägas av nägondera parten enligt bestämmelserna I $ 12 d) ovan skall den part. som uppsagt avtalet, senast fem månader före avtalets upphörande hembjuda den andra parten sina aktier i Bolaget till inlösen, varvid värdet på aktierna i brist på åsämjande skall bestämmas på sätt som anges I $ 14 nedan.

Därest den part som hembjudits aktierna enligt föregående stycke, icke inom tre månader efter mottagandet uv hembudet förklarat sig villig att

inlösa aktierna till det värde som, I brist på åsämjande, fastställs enligt $ 14

skall denna part i sin tur hembjuda den andra parten sina aktier till inlösen enligt motsvarande regler.

b) Skulle avtalet upphöra på grund av sädant avtalsbrott som avses i

$ 12 c) ovan gäller de i a) ovan angivna hembudsreglerna i tillämpliga delar,

varvid den part som begått avtalsbrottet — inom en månad från mottagandet av uppsägningen — först skall hembjuda aktierna till inlösen.

c) Skulle samtliga aktier ej enligt inlösenbestämmelserna i a) eller b) ovan komma i endera partens hand skall Bolaget träda i likvidation.

$ 14

Värdering m. m.

Har part hembjudit sina aktier till inlösen enligt bestämmelserna i $ 13

ovan skall priset för aktierna motsvara deras värde vid tidpunkten för

Prop. 1978/79: 207 36

äganderättens övergång, vid inlösen av Statens aktier dock lägst 25000 kronor per akue. Har parterna icke enats om värdet inom de 1 813 a) st. 2 angivna (remånadersperioderna skall värdet. på hemställan av part. fast-

ställas av skiljemän enligt & 20.

Så snart den hembjudande parten mottagit förklaring att motparten önskar imlösa de hembjudna aktierna skall den förstnämnde överlämna sina aktier vederbörligen endosserade in blanco till den inlösande parten, varvil äganderätten till aktierna övergår. Den hembjudunde parten har rätt till godtagbar säkerhet för betalningen av så mycket av köpeskillingen som motsvarar aktiernas nominella värde. Köpeskillingen för aktierna skall i

köparens val erläggas kontant inom en vecka från den dag värdet på

aktierna slutgiltigt fastställts eller, om godtagbar säkerhet ställes för köpeskillingen, inom sex månader från nämnda dag. Ränta å köpeskillingen skall utgå enligt $6 i räntelagen frän den dag aktierna överlämnats till den inlösande parten till dess betalning sker.

SIS

Återköp av aktier Det är parternas avsikt att Skogsägarna skall förvärva Statens aktier i

Bolaget så snart det kan ske så att detta på nytt blir ett helägt dotterbolag till Skogsägarna.

Skogsägarna äger därför när som helst begära inlösen av Statens aktier i Bolaget till värde beräknat enligt $ 14. Denna rätt mä utövas med avseende

på Statens hela aktiepost eller del därav, dock icke med avseende på

mindre aktiepost än som motsvarar en tiondel av aktiekapitalet i Bolaget.

& I6 Röstning m. m. Staten och Skogsägarna förpliktar sig att utöva sin rösträtt på bolags-

stämmor i Bolaget samt att instruera sina representanter i Bolagets styrelse på sädant sätt att bestämmelserna i detta avtal iakttages.

8 17 Skadestånd Part som gör sig skyldig till brott mot detta avtal skall, oavsett om

avtalet uppsäges enligt $ 12 eller ej och oavsett om avtalsbrottet är väsent-

ligt eller ej, gottgöra bolaget och/eller den andra parten den skada som uppkommit för vederbörande genom avtalsbrottet.

Prop. 1978/79: 207 37

S 18

Ändringar i avtalet

Ändringar i eller tillägg till detta avtal får ske endast skriftligen.

$ 19

Bolagets anslutning till detta avtal

Så snart detta avtal trätt I kraft skall parterna tillse att Bolaget skriftligen förklarar sig bundet av detta avtal.

$ 20

Skiljedom

Tvister i anledning av detta avtal får ej hänskjutas till domstol utan skall slutgiltigt avgöras av skiljemän enligt gällande lag. Skiljeförfarandet skall äga rum i Stockholm.

Petta avtal har upprättats I tre exemplar varav parterna tagit var sitt och ett förbehållits Bolaget. Stockholm den 16 april 1979

För Svenska Staten För Södra Skogsägarna.

ekonomisk förening

Detta avtal tillträdes av undertecknat bolag och förbinder sig Bolaget att i

alla tillämpliga delar iakttaga dess bestämmelser. Stockholm den

Södra Skogsägarna Aktiebolag

Prop. 1978/79: 207 38

Bilaga 6

Huvudavtal

mellan ä ena sidan Staten och å andra sidan Skogsägareföreningen Mellanskog u. p.a., Örnsköldsviks Skogsägareförening, ekonomisk förening. Västerbottens Skogsägareförening, ekonomisk förening, Norrbottens läns Skogsägareförening, ekonomisk förening, Jämtlands Skogsägareförening

u.p.a., Medelpads Skopsägareförening, ekonomisk förening samt Ådalar-

nas Skogsägareförening u. p. a., nedan Föreningarna.

Efterfrågan på skogsindustrins produkter har varit låg under de senaste åren samtidigt som prisnivån varit synnerligen otillfredsställande. Detta har för flera större skogsindustriföretag medfört stora förluster, som har undergrävt soliditeten och möjligheten att förränta upplänade medel. Den ekonomiska situationen är nu akut för Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, nedan Ncb.

En snabb expansion och en svag konsolidering tillsammans med lågkonjunkturens negativa inverkan på resultat, soliditet och likviditet har kommit att bli alltför betungande. Därigenom hotas Ncb:s och Föreningarnas fortbestånd. Det tillskott av riskvilligt kapital som nu behövs för en finansi-

ell sanering och en förstärkning av soliditeten kan inte mobiliseras från

nuvarande ägare i den takt och omfattning som är nödvändig. Parterna är överens om att den ägarform som producentkooperationen representerar så långt som möjligt bibehålls. Staten skall därför tillsammans med Föreningarna tillskjuta riskvilligt kapital för att väsentligt förbättra Ncb:s soliditet och effektivisera Neb:s verksamhet. Parterna skall verka för att Ncb:s verksamhet bedrivs efter affärsmässiga grunder och att den påbörjade strukturomvandlingen och rationaliseringen genomförs för att ästadkomma längsiktig konkurrenskraft. lönsamhet och konsolidering.

Föreningarna skall vara minoritetsägare i Ncb men ha möjlighet att

genom framtida förvärv av Statens aktier åter bli ensamma ägare eller majoritetsägare i NCB.

Mot denna bakgrund har parterna överenskommit om följande.

S1 Ncb, vars samtliga aktier ägs av Föreningarna, har ett aktiekapital

uppgående till 132000000 kronor fördelat på 660000 aktier av serie A, envar å nominellt 200 kronor.

Staten och Föreningarna skall under här givna förutsättningar genom en riktad nyemission i Nceb tillskjuta riskvilligt kapital.

Efter godkännande enligt 89 nedan, dock ej tidigare än den 1 juli 1979,

skall hållas extra bolagsstämma i Ncb, varvid beslut skall fattas enligt följande.

Prop. 1978/79: 207 | 39

a Bolagsordningen skall erhålla den nya lydelse som framgar av bilaga A' tull detta avtal.

b) Akuekapitalet skall ökas med 413 000 000 kronor ull 545 000-000 kronor genom nyemission av 2065 000 aktier envar ä nominellt 200 kronor och på följande villkor I övrigt. Staten skall senast 14 dagar efter bolagsstämma teckna 2000 000 aktier Föreningarna skall senast 14 dagar efter bolagsstämman teckna 65 000 aktier

Aktierna skall vara A-aktier. De nytecknade aktierna skall vara bundna

aktier.

Betalning för nytecknade aktier skall erläggas av parterna med 300 kronor per aktie. Statens betalar kontant senast 60 dagar efter aktieteckning. Föreningarna betalar genom kvittning mot Föreningarnas fordringar på

Ncb, vilket skall ske samtidigt med Statens betalning. Dessa fordringar

uppgår enligt Nceb:s balansräkning per den 30 juni 1978 till kronor 94 265037:55. I det fall fordringarna vid tidpunkten för aktielikvid är lägre än 19500 000 kronor, erlägges resterande betalning kontant vid samma

tidpunkl.

Överteckning av aktier kan ej ske. Kostnader för registrering och stämpel bäres av Ncb.

c) Val av nya styrelseledamöter och suppleanter samt av revisorer och revisorssuppleanter skall ske med iakttagande av bestämmelserna i den nya bolagsordningen och i ett Konsortialavtal, bilaga B?, nedan Konsortialavtalet.

$2

Föreningarna förbinder sig att tillse att samtliga av bolagsstämman utsedda styrelseledamöter och suppleanter ställer sina platser till förfogande vid den extra bolagsstämma, som omnämnes i $ 1 ovan.

$3

För Ncb och dotterbolagen, nedan Koncernen, föreligger reviderade årsredovisningar för verksamhetsperioden 1.1.1977--30.6.1978.

Föreningarna garanterar

att. Ncb:s årsredovisning inklusive Koncernredovisning för ovan

nämnda verksamhetsperiod upprättats med iakttagande av aktiebolagslagens och bokföringslagens bestämmelser, att Koncernen inte efter den 30 juni 1978 och intill dess nya styrelser

tillträtt avhänt sig anläggningstillgångar inklusive firmanamn, varumärken, patent eller licensrättigheter eller lämnat några pantförskrivningar, bor-

! Bilagan här utesluten 2 Här bilaga 7

Prop. 1978/79: 207 40

gens- eller garantiåtaganden, pensionsutfästelser eller gjort andra åtaganden eller vidtagit handlingar i övrigt i annan mån än som utgör led i bolagens normala löpande verksamhet med undantag av vad som skriftligen redovisats för Staten före undertecknandet av detta avtal, att änga andra avtal eller överenskommelser gäller med tidigare eller nuvarande styrelseledamöter, suppleanter, verkställande direktörer eller andra tjänstemän i Koncernen än som är normala utifrån en strikt affärsmässig och företagsekonomisk bedömning. att endast affärsmissiga relationer mellan Föreningarna och Koncernen förekommit efter den 30 juni 1978 och att härvid fullständig avräkning och bokföring skett av desamma och att dessa dokumenteras på tillfredsställande sätt samt att villkoren icke är betingade av de särskilda relationer som rätt före utlkomsten av föreliggande avtal, att Föreningarnas aktier i Neb icke är pantsatta vid tidpunkten för inbetalning av Neb:s aktiekapital med undantag av vad som skriftligen redovisats för Staten före undertecknandet av detta avtal, att Föreningarna i övrigt icke har några förpliktelser eller åtaganden som strider mot Föreningarnas åtaganden i Konsortialavtalet, att Koncernen f.n. icke är part i rättegångar eller skatteprocesser av väsentlig betydelse eHer eljest är utsatt för andra tvistiga anspråk av

väsentlig betydelse med undantag av vad som skriftligen redovisats för Staten före undertecknandet av detta avtal. Med väsentlig betydelse avses

ett krav mot Koncernen överstigande 250000 kronor, att Koncernen har takttagit samtliga skyldigheter enligt gällande arbetsrättslig lagstiftning, att vederbörlig information om Koncernen lämnats Staten beträffande omständigheter av väsentlig betydelse för bedömning av pågående arbeten. inneliggande order, lämnade offerter och pågående orderförhandlingar, att Koncernen fram till dagen för nya styrelsers tillträde rätteligen fullgjort sina betalningar, samt att Koncernen icke har andra förpliktelser eller åtaganden av större ekonomisk betydelse eller med särskilt lång avtalstid än sådana som skrift-

ligen redovisats för Staten före detta avtals undertecknande.

$4 Föreningarna skall verka för att Neb:s industrilån, vilka f.n. uppgår till ca 145 miljoner kronor tas över av Föreningarna mot att Föreningarna

erhåller en fordran å Ncb på motsvarande belopp ävensom ränte- och amorteringsvillkor. + Staten förbinder sig att efterge sin villkorade fordran, ”villkorslänet”, å

Ncb på 400 miljoner kronor jämte ränta.

Prop. 1978/79: 207 41

$5

Parterna skall tillse att avtal träffas om långsiktig virkesförsörjning för

Neb och dess dotterbolag. Avtal om virkesförsörjning skall träda 1 kraft

samtidigt med detta huvudavtal.

Parterna är ense om att Föreningarna och Ncb samt dess dotterbolag skall ha rätt att på affärsmässiga villkor köpa kontors- och administrativa tjänster samt tjänster såsom skogsskötsel, transporter m. m. av varandra i den mån sådana tjänster kan lämnas utan att detta medför behov av nyanställning hos den som skall utföra tjänsten. Avtal härom skall träffas av Neb:s och dotterbolagens nya styrelser.

Sh

Om tillskott till Ncb:s verksamhet gäller, utöver vad som stadgas i $ 1 följunde.

Neb:s solidttet skall beräknas på sätt som framgår i Konsortialavtalet. I de fall Neb:s soliditet sålunda beräknad efter nyemission i enlighet med $ I

sjunker under 25, skall parterna överväga att lämna aktieägartillskott i förhållande till stna andelar i aktiekapitalet.

Kan överenskommelse om lämnande av aktieägarullskott enligt ovan ej nås äger Staten rätt att säga upp avtalet enligt & 11 b Konsortialavtalet eller begära att aktiekapitalet nedsättes till vad som kan anses vara 1 behåll och alt nya aktier tecknas av Staten mot betalning av nominella värdet intill

beloppet av vad som erfordras för att återställa soliditeten till ovan angivna

procentsats.

87 Föreningarna skall äga rätt att framdeles förvärva Statens aktier i Ncb. Föreningarna äger därför rätt att vid vilken tidpunkt som helst begära

inlösen av dessa i förhållande till tidigare innehav och till ett värde, som fastställes och betalas enligt & 13 i Konsortialavtalet; dock icke avseende aktiepost på mindre än vad som motsvarar en tiondel av aktickapitalet i Ncb.

Staten skall allud äga rätt att överlåta sina aktier i Neb och sina rättighe-

ter och skyldigheter enligt detta avtal till bolag vari staten direkt eller

indirekt äger aktiemajoriteten under förutsättning att Staten även efter

överlåtelsen svarar för de förpliktelser Staten åtagit sig enligt detta avtal.

$9

Regeringen kommer, under förutsättning att Riksdagen fattar de beslut som behövs härför, att slutligt godkänna avtalet. Har regeringens godkännande ej lämnats senast den I september 1979 är avtalet förfallet varvid

ingendera parten i anledning därav skall ha något skadestånds- eller ersätt-

ningsanspråk mot den andra parten.

Prop. 1978/79: 207 42

$ 10

Detta avtal träder i kraft när Regeringen slutligt godkänt det.

Sn Tvister t anledning av detta avtal får ej hänskjutas till domstol utan skall

slutgilugt avgöras av skiljemän enligt gällande lag. Skiljeförfarandet skall äga rum i Stockholm.

Detta avtal har upprättats i 9 exemplar, varav parterna har tagit var sitt och ett förbehällits Neb.

Stockholm den 16 april 1979

För Svenska Staten För Skogsägareföreningen Mellanskog u. p.a.

För Örnsköldsviks Skogsägareför-

ening, ekonomisk förening

För Västerbottens Skogsägareförening, ekonomisk förening

För Norrbottens läns Skogsägare-

förening, ekonomisk förening

För Jämtlands Skogsägareförening

u. p.u.

För Medelpads Skogsägareförening,

ekonomisk förening

För Ådalarnas Skogsägareförening

u. p.a.

Detta avtal tillträdes av undertecknat Bolag som förbinder sig att i alla tillämpliga delar iakttaga dess bestämmelser.

Stockholm den Norrlands Skogsägares Cellulosa AB

Prop. 1978/79: 207 43

Bilaga 7

Konsortialavtal

Företrädare för å ena sidan Staten och å andra sidan Skogsägareföreningen Mellanskog u. p. a., Örnsköldsviks Skogsägareförening, ekonomisk förening, Västerbottens Skogsägareförening, ekonomisk

förening, Norrbottens läns Skogsägareförening, ekonomisk förening, Jämtlands Skogsägareförening u.p.a., Medelpads Skogsägareförening,

ekonomisk förening samt Ådalarnas Skogsägareförening u.p.a., nedan Föreningarna, har denna dag undertecknat ett såsom Huvudavtal beteck-

nat avtal om att Staten och Föreningarna tecknar aktier i Norrlands Skogs-

ägares Celulosa AB, nedan Ncb.

I anslutning till Huvudavtalet har parterna träffat följande Konsortialavtal.

$1 De allmänna utgångspunkter som angetts i Huvudavtalet skall tjäna till ledning vid tolkning och tillämpning jämväl av detta avtal.

$2 Fördelning av aktier

Aktierna i Ncb, vars aktiekapital efter aktieteckning i enlighet med Huvudavtalet kommer att uppgå till 545 000000 kronor fördelat på 2725 000 A-aktier, envar å nominellt 200 kronor, skall ägas av Staten till ett

antal av 2000 000 aktier och av Föreningarna till ett antal av 725 000 aktier

fördelade enligt bilaga I".

Om förändringar i aktieägarförhållandena är vidare stadgat i 88 5 b, 6, 8 och 14.

$3

Bolagsordning

Ncb:s bolagsordning skall ha den lydelse som framgår av bilaga A till Huvudavtalet till dess annat beslutas på bolagsstämma.

$4

Styrelse, revisorer och verkställande direktör

Ncb:s styrelse skall bestå av åtta ledamöter med fyra suppleanter för dessa, utöver de ledamöter och suppleanter som enligt lag utses av annan än bolagsstämma.

Staten och Föreningarna skall vid bolagsstämma i Ncb utöva sin rösträtt

Bilagan här utesluten.

Prop. 1978/79: 207 44

så, att val sker av fem styrelseledamöter med två suppleanter nominerade av Staten samt tre ledamöter med tvä suppleanter nominerade av För- CMNInNgarna. Vid konstituterande av Neb:s styrelse skall till styrelseordförande utses en uv de fem ledamöter, som nominerats av Staten. Till vice ordförande skall utses en av de tre ledamöter, som nominerats av Föreningarna.

Staten och Föreningarna skall vardera nominera en auktoriserad revisor

och en auktoriserad revisorsuppleant att väljas av bolagsstämman. Ncb:s verkställande direktör skall ej vara ledamot av styrelsen.

Suppleant får endast tjänstgöra i stället för ledamot eller revisor, som

nominerats av samma part som ledamoten eller revisorn. Suppleant, som

ej inträtt i styrelseledamots ställe, har rätt att närvara och yttra sig vid

styrelsens sammanträden. Fill styrelseledamöter och suppleanter skall utses personer, som för Ncb:s verksamhet besitter erforderlig sakkunskap och erfarenhet. Staten och Föreningarna skall ej nominera person, som är direkt eller indirekt engagerad i med Ncb konkurrerande verksamhet. Innan Staten och Föreningarna beslutar vilka personer som skall nomineras till styrelseledamöter, suppleanter och revisorer, skall samråd äga

rum.

Staten och Föreningarna skall instruera sina representanter i Ncb:s styrelse på sådant sätt att bestämmelserna i detta avtal iakttas.

$5 Enighet vid vissa beslut Bolagsstämman och styrelsen fattar beslut i enlighet med bestämmelser i lag och bolagsordning. I nedan under a—c upptagna frågor förutsätts dock enighet mellan Staten och Föreningarna på bolagsstämman och beträffande d — f mellan parternas representanter i styrelsen.

a Ändring av bolagsordningen.

b Ändring av bolagets aktiekapital samt utgivning av konvertibla skulde-

brev. skuldebrev förenade med optionsrätt vid nyteckning samt vinstandelsbevis.

c Vinstutdelning. d Tillsättande av verkställande direktör och vice verkställande direktör

samt styrelseledamöter i dotterbolag. e Övertagande av annan rörelse av väsentlig omfattning eller väsentlig utvidgning av Ncb:s egen rörelse.

tf Investering av väsentlig ekonomisk betydelse för Ncb.

För den händelse Föreningarna eller deras representanter i styrelsen icke är eniga, äger Statens mening företräde.

Prop. 1978/79: 207 45

Sh

Tillskott till Neb:s verksamhet

Om tillskott till Neb:s verksamhet gäller följande.

Nceb:s soliditet skall beräknas på sätt som framgår av bilaga C tull Huvudavtalet. I de fall Neb:s soliditet sålunda beräknad efter nyemission i enlighet med $ I Huvudavtalet sjunker under 25, skall parterna överväga att lämna aktieägartillskott i förhållande till sina andelar i aktierkapitalet.

Kan överenskommelse om lämnande av aktieägartillskott enligt ovan ej näs enligt ovan äger Staten rätt att säga upp föreliggande avtal enligt $ 11 b eller begära att aktiekapitalet nedsätts till vad som kan anses vara i behäll och att nya aktier tecknas av Staten mot betalning av nominella värdet intill beloppet av vad som erfordras för att återställa soliditeten till ovan angivna procentsats.

$7

Principer för verksamhet och vinstdisposition

Ncb:s verksamhet skall bedrivas efter strikt affärsmässiga och företags-

ekonomiska principer. Detta innebär bl. a. att bolagets inköp av vedråvara skall ske till priser som är marknadsmässiga inom berörda prisområden och utan hänsyn till andra intressen än det att långsiktigt trygga Neb:s försörjning av vedrävara. Under i övrigt lika betingelser skall likväl Ncb i första hand inköpa vedrävaran från Föreningarna.

Mellan Ncb och Föreningarna skall särskilt avtal upprättas för reglering

av framtida virkesinköp.

Parternas strävan skall vara att hålla en hög konsolideringsgrad i Neb. Parterna är därför ense om att vinster i Ncbh ej får användas till utdelning om Ncb:s konsolideringsbehov ej medger utdelning. Sedan nämnda konsolideringsbehov tillgodosetts skall med beaktande av övriga omständigheter säsom hkviditet, rörelseresultat m. m. skälig utdelning eftersträvas.

Alla avtal mellan part och Ncb respektive mellan Ncb och part närstående bolag, skall vila på strikt affärsmässig grund samt godkännas av

parterna.

Avtal av löpande, återkommande karaktär eller mindre omfattning kan

dock godkännas genom delegation till verkställande direktören med in-

struktion varom parternas representanter i Nceb:s styrelse är ense.

Staten försäkrar att där Neb:s direkta ägande av nuvarande anläggningar

övergår till indirekt ägande genom majoritets- eller minoritetsintresse i annat bolag tillförsäkra Föreningarna insyn av en omfattning motsvarande

vad som varit fallet om en av Föreningarna nominerad person ingått i det övertagande bolagets styrelse.

Prop. 1978/79: 207 46

$8 Överlåtelse och pantsättning av aktier

Staten och Föreningarna förpliktigar sig att icke utan den andres skriftliga medgivande överlåta, pantsätta eller eljest avhända sig förfoganderitten till sina nuvarande eller framtida aktier i Nceb eller eljest vidtaga åtgärd, som kan få tll följd en minskning av parts andel av aktiekapitalet.

Staten skall dock alltid äga rätt att överlåta sina aktier i Neb och sina rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal till bolag vari staten direkt eller indirekt äger aktiemajoriteten under förutsättning att Staten även efter överlåtelsen svarar för de förpliktelser Staten åtagit sig enligt detta avtal.

$9

Ikraftträdande m. m.

Detta avtal träder i kraft samtidigt som Huvudavtalet och gäller för en tid av tio år. Senast ett år före utlöpandet av detta avtal skall parterna

förhandla om justeringar i avtalet och formerna för fortsatt samarbete. I de

fall parterna icke under dessa förhandlingar kan komma överens, förlängs föreliggande avtal på ytterligare tio år.

$ 10 Jämkning av avtalet

Skulle, på grund av oförutsedda händelser, förutsättningarna för detta

avtal väsentligen rubbas skall, på parts begäran, skälig jämkning i avtalet ske.

SH Förtida uppsägning

Detta avtal kan bringas att upphöra i förtid endast under följande förutsättningar.

a) Om parterna ej lyckats nå enighet vid upprepade tillfällen i frågor där sådan erfordras enligt $5 och den bristande enigheten parterna emellan i

dessa frågor uppenbarligen äventyrar Ncb:s fortsatta verksamhet. b) Om de grundläggande förutsättningarna för detta avtal till följd av

oförutsedda händelser väsentligen rubbas eller vid bristande enighet enligt 6 ovan och jämkning enligt $ 10 ej kan åstadkommas.

Som händelse av detta slag skall anses vara bl.a. att Föreningarna I

annat än ringa mån brustit i sina garantier enligt $3 i Huvudavtalet. c) Om part bryter mot bestämmelse I detta avtal och avtalsbrottet är av

väsentlig betydelse för den andra parten samt den felande parten icke inom sextio dagar efter därom tillställd anmaning vidtagit rättelse.

Prop. 1978/79: 207 47

F fall som avses ovan har endera parten rätt att säga upp avtalet till upphörande sex månader efter det att motparten fått del av uppsägningen. Uppsägning i fall som avses i c) får ej ske senare än fyra månader efter det att Neb:s styrelse erhållit kännedom om den handling eller underlåtenhet som konstituerar avtalsbrottet.

Uppsägning skall alltid ske skriftligen.

$12

Hembud och följder av avtalets upphörande

Part är skyldig att före erbjudande om överlåtelse av aktie i Ncb till annan än part — med undantag för sådan överlåtelse som åsyftas 1 §7

Huvudavtalet och 88 andra stycket föreliggande avtal — hembjuda sådan aktie till övriga parter för inlösen.

Önskar någon av Föreningarna överlåta aktie, skall den i första hand

hembjudas de övriga Föreningarna. Önskar icke hembjuden Förening inom tre månader lösa hembjuden aktie, skall den hembjudas Staten eller

den Staten i sitt ställe helt eller delvis satt enligt $8 Huvudavtalet och $8

andra stycket föreliggande avtal. Önskar Staten eller den Staten i sitt ställe helt eller delvis satt enligt förutnämnda paragrafer icke inom tre månader

lösa hembjuden aktie. äger aktien fritt överlåtas till tredje man under

förbehåll av att denna inträder i föreliggande avtal samt Huvudavtalet. I de fall föreliggande avtal kommer att uppsägas av någondera parten

enligt bestämmelserna i & 11 a och b, skall den part som för sin del uppsagt

avtalet senast fem månader före utträde ur avtalet hembjuda sina aktier i Nehb till inlösen enligt föregående stycke. Utnyttjas ej hembudet av parter

som ej uppsagt avtalet må den hembjudande påkalla att Ncb likvideras.

I de fall avtalet skulle upphöra på grund av sådant avtalsbrott, som avses

i SI c ovan, skall de här angivna hembudsreglerna äga motsvarande

tillämpning, varvid den part som begått avtalsbrottet inom en månad från mottagandet av uppsägningen skall hembjuda sina aktier till inlösen.

$13

Värdering m. m.

Värdet å hembjuden aktie skall motsvara dess verkliga värde vid tidpunkten för äganderättens övergång, dock skall värdet vid inlösen av

Statens aktier lägst vara 300 kronor per aktie. Om parterna icke enas om värdet inom tre månader från mottagandet av hembudet, skall värdet på

hemställan av part fastställas av skiljemän enligt $ 18 nedan.

Då hembjudande part mottagit förklaring att annan part önskar inlösa

hembjuden aktie, skall sådan aktie överlämnas vederbörligen endosserad

in blanco, varvid äganderätten till aktien övergår sedan likvid enligt nedan erlagts.

Prop. 1978/79: 207 48

Köpeskillingen för aktierna skall i köparens val erläggas kontant inom en vecka från den dag värdet på aktierna slutgiltigt fastställts eller. om godtag-

bar säkerhet ställes för köpeskillingen, inom sex mänader från nämnda

dag. Ränta ä köpeskillingen skall utgå enligt $6 i räntelagen från den dag aktierna överlämnats till den inlösande parten till dess betalning sker.

Sl4

Äterköp

Föreningarna skall äga rätt utt framdeles förvärva Statens aktier i Neb. Föreningarna äger därför rätt att vid vilken tidpunkt som helst begära inlösen av dessa i förhällande till tidigare innehav och till ett värde. som fastställes och betalas enligt $ 13 detta avtal; dock icke avseende aktiepost

på mindre än vad som motsvarar en tiondel av aktiekapitalet i Neb.

Bestämmelserna i detta avtal skall oförändrat äga tillämpning så länge

Staten äger minst en tiondel av aktiekapitalet.

$15 Skadestånd

Part som gör sig skyldig till brott mot detta avtal, skall oavsett om avtalet uppsäges eller ej och oavsett om avtalsbrottet är väsentligt eller ej, gottgöra Neb och/eller den andra parten för den skada, som uppkommit för vederbörande genom avtalsbrottet.

$16

Ändringar i avtalet

Ändringar i eller tillägg till detta avtal får endast ske skriftligt.

$17

Ncb:s anslutning till detta avtal

Så snart Regeringen godkänt Huvudavtalet, skall parterna tillse att Ncb skriftligen förklarar sig bundet av detta avtal.

$18 Skiljedom

Tvister i anledning av detta avtal får ej hänskjutas till domstol utan skall avgöras av skiljemän enligt gällande lag. Skiljeförfarandet skall äga rum i Stockholm.

Prop. 1978/79: 207 49

Detta avtal har upprättats i 9 exemplar, varav parterna har tagit var sitt och ett förbehällits Neb. Stockholm den 16 aprit 1979 För Svenska Staten För Skogsägareföreningen Mellanskog

u. p.a.

För Örnsköldsviks Skogsägareför-

ening, ekonomisk förening För Västerbottens Skogsägareförcning, ekonomisk förening

För Norrbottens läns Skogsägarcförening, ekonomisk förening

För Jämtlands Skogsägareförening u.p.a.

För Medelpads Skogsägareförening,

ekonomisk förening

För Ådalarnas Skogsägareförening u.p.a.

Detta avtal tillträdes av undertecknat Bolag som förbinder sig att i alla tillämpliga delar iakttaga dess bestämmelser. Stockholm den Norrlands Skogsägares Cellulosa AB

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979