om Nordiska ministerrådets kulturbudget för år 1981

Regeringens proposition

1979/80:157

om Nordiska ministerrådets kulturbudget för år 1981 beslutad den 10 april 1980.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

JAN-ERIK WIKSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I det år 1971 ingångna avtalet om nordiskt kulturellt samarbete ingår bestämmelser om en gemensam budget för det kultursamarbete som bedrivs inom Nordiska ministerrådets ram. Nordiska ministerrådet fastställde den 1 april 1980 ett förslag till sådan budget för år 1981. I propositionen begärs 26 252 000 kronor för att täcka den svenska andelen av denna budget. Vidare föreslås att nordiska institutet för samhällsplanering fr.o.m. år 1981 omvandlas från svensk myndighet till institution under Nordiska ministerrådet.

I propositionen lämnas också en redogörelse för vissa viktigare åtgärder inom det nordiska kultursamarbetet under år 1979 och delvis år 1980.

tr Riksdagen 1979/80.1 samt. Nr 157

Prop. 1979/80: 157 2

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-04-10

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Mundebo, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling. Söder, Krönmark. Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg. Adelsohn. Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Wikström

Proposition om Nordiska ministerrådets kulturbudget för år 1981

1¶Inledning

I propositionen 1979/80:100 (bil. 12 s. 682) har regeringen föreslagit riksdagen att. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Nordiska ministerrådets kulturbudget för budgetåret 1980/81 beräkna ett förslagsanslag av 27 317 000 kr. Jag anhåller om att nu få ta upp denna fråga.

Avtalet mellan de nordiska länderna om kulturellt samarbete ingicks år 1971 och trädde i kraft den 1 januari 1972 (prop. 1971:54, KrU 1971:13, rskr 1971:188). Avtalet föreskriver bl.a. en gemensam budget för kulturellt samarbete.

Nordiska ministerådet har fastställt hur den gemensamma budgeten skal! behandlas. För att få en anpassning i tiden till samtliga nordiska länders budgetordningar sammanfaller verksamhetsäret med kalenderåret. Detta medför bl. a. att ministerrådet fastställer sitt budgetförslag så sent att

det, trots att det bör behandlas under våren. inte kan föreläggas riksdagen inom den för avlämnandet av propositioner fastställda tiden (jfr. prop.

1972:130 s. 41, KrU 1972:24, rskr 1972:135).

Enligt reglemente för Nordiska ministerrådets budget (allmän budget

och kulturbudget), beslutat av Nordiska ministerrådet den 15 januari 1979

(kultur- och utbildningsministrarna) och den 18 februari 1979 (samarbetsministrarna), fastställer ministerrådet budgeten i mars månad under förbehåll av de nationella parlamentens godkännande.

Den 1 april 1980 fastställde Nordiska ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) ett förslag till kulturbudget för år 1981. Överläggningar mellan ministerrådet och Nordiska rådets kulturutskott om vissa frågor i

Prop. 1979/80: 157 3

anslutning till budgeten hade dessförinnan ägt rum vid möten den 24

augusti 1979 och den 4 mars 1980.

Förslag till budget för övriga samarbetsområden fastställdes av minister-

rådet (samarbetsministrarna) den 26 mars 1980. Frågor i anslutning till

detta kommer senare att anmälas av chefen för socialdepartementet.

I det följande avser jag att närmare redogöra för ministerrådets förslag till kulturbudget för år 1981 och vissa frågor som ansluter till förslaget.

2 Det nordiska kultursamarbetet

2.1¶Nordiska ministerrådets kulturbudget

Den gemensamma nordiska kulturbudgeten omfattar kostnader för ett antal nordiska institutioner och samarbetsorgan. I budgeten ingår vidare kostnader för vissa såväl permanenta som tidsbegränsade projekt. Därtill

ingär bidrag till verksamhet inom vissa organisationer m. m.

Utöver vad som upptas inom Nordiska ministerrådets kulturbudget bestrider de nordiska länderna, inom ramen för respektive nationell budget. kostnader för en rad andra ändamål, bl. a. av bilateral karaktär. De svenska bidragen till sådana ändamål har till stor del förts upp under anslaget

Bilateralt nordiskt kultursamarbete m.m. (prop. 1979/80:100 bil. 12 s. 682-686). Häri innefattas bidrag till uppförande av Nordens Hus på Färöarna. Medel till samnordiska ändamäl anvisas också under bl. a. anslagen

till Nordiska afrikainstitutet (prop. 1979/80:100 bil. 6 s. 136-137) och till Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. (prop. 1979/80:100 bil. 12 s. 620).

Nordiska ministerrådet har beslutat att kostnadåtna för samarbetet bör fördelas mellan länderna enligt en fördelningsnyckel som bygger på relationen mellan ländernas bruttonationalprodukter. Riksdagen har godkänt att kostnaderna för ändamål inom Nordiska ministerrådets kulturbudget fördelas enligt denna princip (prop. 1973:83, KrU 1973:27, rskr 1973:247).

Enligt ministerrådets beslut skall fördelningsnyckeln revideras vart tredje år. Ministerrådet fastställde i december 1978 följande procentuella fördelning för perioden 1980-1982: Danmark 23,7, Finland 16,0, Island 0,9, Norge 18.0 och Sverige 41.4.

Budgeten fastställs i danska kronor. De institutioner m. m. som ingär i

budgeten garanteras anslag i placeringslandets valuta motsvarande budgetens i danska kronor angivna belopp enligt de valutakurser som gäller när beloppet beräknas.

2.2 Kultursamarbetet under åren 1979 och 1980

En utförlig redogörelse för kultursamarbetet under år 1979 har lämnats i

ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet till Nordiska rådets 28:e session år 1980. Här tas därför endast upp viktigare frågor under år 1979, i vissa fall även år 1980.

Prop. 1979/80: 157 4

Inom utbildningsområdet har, vad gäller samarbetet på grundskolenivå., särskilt specialundervisningen betonats under år 1979. Inom det s.k. Bergenprojektet har en första kartläggning publicerats i februari 1980. Projektet syftar till att genom jämförelser mellan olika former av specialundervisning söka finna metoder som bättre beaktar den enskilde elevens utveckling. Vidare beslutade ministerrådet i januari 1980 om en försöksverksamhet med utbildning för personal som arbetar med dövblinda barn och vuxna. Försöksverksamheten skall sträcka sig över tre år och dess kostnader fördelas lika mellan ministerrådets allmänna budget och dess kulturbudget.

Utbildningen för 16—19-åringar har också utgjort ett högt prioriterat

område under verksamhetsåret. En studie av relationerna mellan utbildning och ungdomsarbetslöshet har presenterats. Studien belyser särskilt frågan om inlärning av arbetsplatsnormer.

I det nordiska miljöläroprojektet har produktion av läromedel och utbildning av nordiska instruktörer för det gymnasiala stadier ingått. En huvuduppgift under år 1980 blir att föra ut resultaten till nationellt plan.

Det nordiska vuxenutbildningssamarbetet kommer att bli ett permanent verksamhetsområde fr. o. m. hösten år 1980 efter att tidigare ha bedrivits som försöksverksamhet. Bland de projekt som har ingätt i arbetet under verksamhetsåret 1979 kan bl. a. nämnas genomförandet av en konferens för nordiska vuxenutbildningsinstruktörer samt en omfattande studie av de interna utbildningsstrukturerna inom ett antal företag, redovisad i betänkandet Vuxenutbildning i arbetslivet (NU A 1979:9).

Ministerrådet beslutade i januari 1980 att intensifiera det nordiska samarbetet inom pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) främst på grundskole- och gymnasieskolenivå. Det intensifierade samarbetet skall bl. a. leda till systematiska rutiner för utbyte av information om planerad och påbörjad FoU via de centrala myndigheterna och institutionerna. regelbunden utgivning av förteckningar över informationskällor, utarbetande av översikter över aktuella problemområden samt problemorienterade konferenser för olika yrkesgrupper inom utvecklingsarbetet.

Omfattande åtgärder har under verksamhetsåret genomförts för att stärka grannspråksundervisningen i Norden. Ministerrådet fattade i januari 1980 beslut om en harmonisering av läroplanerna i modersmål så att

undervisning i grannspråk inleds redan från lågstadiet i Danmark, Norge och Sverige samt i svenskspråkiga skolor i Finland. Förslag till åtgärder i

respektive land har utarbetats av nordiska läroplanssakkunniga, Vidare har under år 1979 aationella lärarfortbildaingsdagar genomförts i samtliga länder för att meddela metodiska och didaktiska anvisningar för undervisning i grannspråk. Mera djupgående fortbildningskurser för lärare i grannspråk har planerats och beräknas genomföras under år 1980. En förutsättning för att undervisningen i grannspråk skall kunna genomföras på lågstadiet är att lämpliga läromedel finns tillgängliga. Förslag till nya sådana

Prop. 1979/80: 157 5

läromedel skall utarbetas under är 1980. Som ytterligare ett led i arbetet för att stärka grannspråksundervisningen beslutade ministerrådet i juni 1979 att upprätta ett språk- och informationscentrum för nordiska språk it Finland. Centret startar sin verksamhet hösten 1980 och skall som sin främsta uppgift ha att öka utbudet av undervisningsmaterial om förhällanden i Norden för utnyttjande i finskspråkiga skolor. Centret skall även sprida information om Finland till det övriga Norden, upprätta ett bibhotek med specifikt nordiskt material, anordna språkkurser samt utveckla tolkningsoch översättningsverksamhet.

En nordisk kontaktgrupp med sakkunniga från berörda departement har tillsatts under år 1979 för att förbereda behandlingen av Nordiska rådets rekommendation angående en konvention om gemensam nordisk arbetsmarknad för lärare. Gruppen skall utarbeta en förteckning över lärarkate-

gorierna inom de olika undervisningsstadierna och undersöka vilka utbild-

ningsmässiga och juridiska hinder som kan föreligga för en gemensam arbetsmarknad. Under år 1980 förväntas en första rapport föreligga, eventuellt kompletterad med förslag till en nordisk konventionstext.

Inom forskningsområdet beslutade ministerrådet i januari 1979 att

försöksvis införa särskilda stödformer för att öka kontakterna mellan nordiska forskare. Dels har nordiska forskarstipendier inrättats, dels har medlen till nordiska forskarsymposier ökats. Försöksverksamheten inled-

des sommaren 1979 och skall pågå till utgången av 1982.

Vidare beslutade ministerrådet under år 1979 att undersöka möjligheter-

na att upprätta ett register över samnordisk forskning i syfte att skapa

bättre överblick över anslagsgivningen. En rapport kommer att föreligga under första halvåret 1980. Frågan om en klarare arbetsfördelning mellan de nationella forskningsråden och de nordiska organen behandlades vid en konferens med representanter för samtliga forskningsråd i Norden i no-

vember 1979. Ministerrådet förväntas behandla frågan under år 1980.

Mot bakgrund av statsministrarnas uttalanden i november 1978 om behovet av ökat nordiskt forskningssamarbete har ministerrådet (samarbetsministrarna samt kultur- och utbildningsministrarna) beslutat inleda ett utrednings- och kartläggningsarbete. Arbetet utförs av en arbetsgrupp tillsatt genom gemensamt beslut av samarbetministrarnas ställföreträdarkommitté och ämbetsmannakommittén för nordiskt kulturellt samarbete. Arbetsgruppen har avlämnat en delrapport som ingår som bilaga till ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet till Nordiska rådets 28:e session. Mot bakgrund av denna delrapport hölls en första överläggning mellan samarbetsministrarna och kultur- och utbildningsministrarna i

januari 1980. |

Ministerrådet uppdrog i januari 1980 åt Nordiska språksekretariatet att göra en Översyn av ett register över pågående forskning om nordiska språk i de nordiska länderna samt att vidare överväga frågan om upprättandet av en nordisk dokumentationscentral för språkvetenskap (SPRÅK DOK).

Prop. 1979/80: 157 6

Ett samlat handlingsprogram för förbättrad språkförståelse i Norden kommer att föreläggas ministerrådet under är 1980.

Ministerrådet har under verksamhetsåret 1979 antagit nya stadgar för Nordiska samarbetskommittén för arktisk medicinsk forskning och Nordiska samarbetsorganet för vetenskaplig information (NORDINFO). I januari 1980 antogs nya stadgar för Nordiska samarbetskommittén för acceleratorbaserad forskning.

Inom det allmänkulturella området har utredningen om nordisk radio- och television via satellit (NORDSAT) varit en av de mest omfattande och uppmärksammade verksamheterna under året. Nordiska ministerrådet (kommunikations-, kultur- och utbildningsministrarna, MR-TV) beslutade den 13 mars 1978 om fortsatt utredning av frågan om nordisk

radio och television via satellit. Direktiven fastslår att utredningen i princip

skall inriktas på direktöverföring av samtliga riksprogram i nordisk radio och television, det s. k. totalalternativet. Enligt tilläggsdirektiv, fastställda av MR-TV den 21 augusti 1979, skall utredningen även omfatta en viss beskrivning av alternativet redigerad kanal sådant det skisserats i den tidigare statssekreterargruppens rapport (NU A 1977:7).

Utredningen omfattar en huvudrapport och fyra delrapporter (NU A 1979:4-8). Delrapporterna överlämnades formellt till MR-TV den 18 juni 1979 av de respektive expertgrupper som ansvarar för innehållet i delrapporterna. Huvudrapporten överlämnades till MR-TV den 22 oktober 1979 av den för utredningen ansvariga ställföreträdargruppen . MR-TV beslutade att sända huvudrapporten med tillhörande delrapporter på remiss med begäran om yttrande före den 15 april 1980. Vidare beslutades att ställföreträdargruppen tills vidare skall kvarstå som beredningsorgan åt MR-TV samt att sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete även i fortsättningen skall ha sekretariatsansvar för ställföreträdargruppen. MR-TV kommer, efter det att remissyttrandena har sammanställts, att behandla frågan om nordiskt radio- och TV-samarbete utifrån såväl den senast överlämnade utredningen som tidigare utredningar i frågan.

Enligt beslut i ministerrådet 1978 har under verksamhetsåret en femårsrapport presenterats som underlag för en utvärdering av Nordiskt samiskt institut. Rapporten, som har tillställts nordiska och nationella myndigheter för eventuella uttalanden, kommer att behandlas av ministerrådet under första halvåret 1980. Därtill är ett handlingsprogram som skall främja det samiska kulturlivet på längre sikt under utarbetande.

Ministerrådet beslutade i januari 1979 att inrätta en permanent stödord-

ning för nordiskt samarbete mellan folkbildningsorganisationerna, efter

utvärdering av en treårig försöksverksamhet. De nya bidragsbestämmelserna öppnar bl. a. möjligheter för att utvidga stödet till flera organisationer samt att även medge stöd till planeringsinsatser.

Ministerrådet beslutade även under år 1979 att inrätta ett särskilt stöd

som skall främja de nordiska s. k. utkantsområdenas deltagande i nordiskt

Prop. 1979/80: 157 7

idrottssamarbete. Under äret har medel fördelats till projekt som idrottsorganisationer på Island, Grönland och Färöarna särskilt har önskat priori-

tera.

Huvudprojekteringen av Nordens Hus på Färöarna har genomförts under år 1979. Efter inhämtande av anbud förväntas en byggnadsbudget kunna föreläggas ministerrädet under verksamhetsäret 1980. Enligt byggnadsplanen väntas institutionen kunna öppnas under senare delen av är

1982.

Ministerrådet beslutade i februari 1979 att tacka ja till en inbjudan att

under år 1982 gemensamt presentera de nordiska ländernas kultur- och

samhällsliv i ett antal amerikanska städer i en kampanj kallad ”Scandinavia today”. Ministerrådet fastställde i januari 1980 mandat för den interdepartementala ledningsgrupp som, under ministerrådet och ämbetsmannakommittén för nordiskt kulturellt samarbete, har till uppgift att planera. budgetera och genomföra projektet.

Slutligen har den av ministerrådet beslutade utvärderingen av samarbetet inom ramen för det nordiska kulturavtalet genomförts. Utvärderingen omfattar perioden 1972—1978 och belyser såväl innehållet i samarbetet, i

relation till kulturavtalet, som dess organisatoriska struktur. Utvärderings-

rapporten behandlades i överläggningar med Nordiska rådets kulturutskott den 4 mars 1980. Enligt den av ministerrådet fastställda tidsplanen skall

konkreta förslag mot bakgrund av rapporten föreläggas ministerrådet un-

der första halvåret 1980.

3¶Nordiska institutet för samhällsplanering

Nordiska institutet för samhällsplanering (Nordplan) inrättades den I juli 1968 som en svensk statlig myndighet (prop. 1968:20, SU 48, rskr 131) med uppgift att anordna vidareutbildning för yrkesverksamma inom samhällsplanering i de nordiska länderna samt bedriva forskarutbildning och forskning inom samma område. Enligt överenskommelse mellan Danmark. Finland, Norge och Sverige den 24 september 1969 (SÖ 1970:2) angående institutets inrättande och finansiering skulle kostnaderna för verksamheten fördelas mellan de fyra länderna enligt en viss fördelningsnyckel. Fr. o. m.

kalenderåret 1974 finansieras institutet över Nordiska ministerrådets kul-

turbudget.

År 1976 uppdrog ämbetsmannakommittén för nordiskt kulturellt samarbete åt riksrevisionsverket i Sverige (RRV) att granska verksamheten vid Nordplan. I sin granskningsrapport, som överlämnades den 9 juni 1977, konstaterade RRV att Nordplans ställning som svensk statlig myndighet fått vissa negativa effekter bl.a. vad gäller administration och nordisk personalrekrytering. RRV förordade en omprövning av institutets rättsliga ställning. Yttranden över RRV:s rapport avgavs för Sveriges del av univer-

Prop. 1979/80: 157 8

sitets- och högskoleämbetet, statens planverk, Nordplan och Svenska kommunförbundet. I fråga om Nordplans ställning yttrade sig statens planverk och styrelsen för Nordplan och tillstyrkte därvid en omvandling

från svensk myndighet till nordisk institution.

Med utgångspunkt i RRV:s rapport och de avgivna remissyttrandena

uppdrog Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete åt en särskild sakkunnig att utreda förutsättningarna för och effekterna av en omvandling av

Nordplan till nordisk institution samt att utarbeta förslag till ny stadga för institutet. Den sakkunniges rapport överlämnades till kultursekretariatet i oktober 1978. Rapportens förslag till nya statuter innebar att Nordplan skulle upphöra som svensk statlig myndighet och ersättas av en nordisk

institution med samma namn. Ur svensk offentligrättslig synvinkel skulle

Nordplan därmed bli att betrakta som en privat institution närmast av stiftelsekaraktär. Konsekvenserna för de anställda vid Nordplan belystes

ingående. Rapporten innehöll även förslag till nya examinationsbestäm-

melser för institutets forskarutbildning. Yttranden över rapporten inhäm-

tades från universitets- och högskoleämbetet samt Nordplan.

Sedan förhandlingar hade ägt rum med berörda personalorganisationer i

Sverige beslutade Nordiska ministerrådet i januari 1980, under förutsätt-

ning av den svenska riksdagens godkännande, att Nordplan skall upphöra som svensk myndighet och upprättas som nordisk institution den 1 januari

1981.

4¶Nordiska ministerrådets förslag till kulturbudget för år 1981

För år 1981 har i anslagsframställningar m. m. för den nordiska kultur-

budgeten begärts cirka 98,2 milj. danska kr. Sedan anslagsframställningarna hade beretts inom samarbetsorganen fastställde ministerrådet den I

april 1980 ett förslag till budget för år 1981 om 81 800.000 danska kronor. Härvid konstaterades att lönekostnaderna har beräknats i 1979 års nivå

och att den ökning av lönekostnaderna som kommer att ske genom nya löneavtal m. m. till 1981 års nivå förutsätts bli täckt genom en lönereserv

utöver den godkända budgeten. Preliminärt har denna reserv beräknas till

3,2 milj. danska kr.

Vidare har för de institutioner och projekt som ligger i annat land än Danmark omräkningen till danska kronor gjorts enligt de valutakurser som

gäller den 30 november 1979. Det har förutsatts att de institutioner m. m.

som ingår i budgeten garanteras anslag i sin huvudsakliga utgiftsvaluta

omräknad efter dessa valutakurser.

Vissa diskussioner om prioriteringar inom budgetramen har förts med

Nordiska rådets kulturutskott i överensstämmelse med det nordiska kul-

turavtalet. Inom ramen för förslaget har ökningar beräknats främst inom

utbildningsområdet och i fråga om internationellt kulturellt utbyte.

Prop. 1979/80: 157 9

Under rubriken urbildning förs som en ny post upp 902 000 danska kr. för Nordiskt spräk- och informationscentrum.

Under rubriken allmänkultur förs som en ny post upp 200 000 danska kr. för förberedelser av projektverksamhet vid Nordens Hus på Färöarna. Dessa aktiviteter har tidigare finansierats via ministerrådets dispositionsmedel.

De medel som står till ministerrådets disposition har enligt förslaget ökats med 500 000 danska kr. till 7 500 000 danska kr. Inom denna ram har preliminärt beräknats 2 500000 danska kr. för förberedelser till projektet "Scandinavia Today” under året 1981.

Nordiska Kulturfonden har enligt förstaget förstärkts med 500 000 danska kr. till 8 500000 danska kr.

I samband med fastställandet av budgeten tog ministerrådet ställning till medel för år 1981 för uppförande av Nordens Hus på Färöarna. Beloppet

fastställdes till 3 000 000 milj. danska kr. Sveriges bidrag till detta ändamål har hittills förts upp under anslaget Bilateralt nordiskt kultursamarbete

m.m. Den samlade kulturbudgeten för år 1981 uppgår således till (81 800 000 + 3 200 000 + 3 000 000) = 88 000 000 danska kr.

En översikt över ministerrådets budgetförslag bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.

5 Föredragandens överväganden

I Nordiska ministerrådets förslag till kulturbudget för år 1981 uppgår anslagen till sammanlagt 85000 000 danska kr. Den svenska andelen av budgeten uppgår enligt ministerrådets beslut för åren 1980—1982 till

41,42.

Jag tillstyrker för svensk del ministerrådets budgetförslag. Ministerrådet

bör inom den överenskomna ramen kunna gör de ändringar i förhållande till förslaget som krävs genom eventuellt uppkomna omständigheter fram

till budgetårets ingång.

Som jag i det föregående har redovisat, beslutade ministerrådet i januari 1980. under förutsättning av den svenska riksdagens godkännande, att nordiska institutet för samhällsplanering (Nordplan) fr.o.m. 1981 skall omvandlas till en nordisk institution. Jag finner ministerrådets ställningsta-

gande välgrundat och förordar att institutet den I januari 1981 upphör som

svensk statlig myndighet.

Prop. 1979/80: 157 10

6 Anslagsberäkning för budgetåret 1980/81

Nordiska ministerrädets kulturbudget

1978/79 Utgift! 21501 653 1979/80 Anslag 27 317 000 1980/81 Förslag 26252 000

Från och med budgetåret 1974/75 anvisas medel för den svenska andelen

av Nordiska ministerrådets kulturbudget under ett särskilt förstagsanslag. Jämfört med 1980 års budget, vars anslag var 77,6 milj. danska kr. är ökningen 9,5 22. Av denna ökning avser cirka 5,9 Z pris- och löneomräkningar. Till följd av en valutakursförlust på cirka 1 9c medger budgeten en

aktivitetsökning på cirka 2,7 %t. Nordiska ministerrådets förslag till budget för år 1981 uppgår till

85 000.000 danska kr., inklusive en lönereserv för att täcka automatiska

löneökningar från 1979 års till 1981 års nivå. Lönereserven har preliminärt beräknats till 3,2 milj. danska kr.. ett belopp som jag utgår från vid

anslagsberäkningen. I den mån detta belopp inte är tillräckligt bör anslaget

få överskridas. Den svenska andelen av 1981 års nordiska kulturbudget beräknar jag till

41,47 av (81 800 000 + 3 200 000) = 35 190 000 danska kr., vilket enligt nuvarande växelkurs motsvarar 26 252 000 svenska kr. Medlen bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1980/81. Eftersom Nordiska ministerrådets kulturbudget avser kalenderåret 1981 torde en del av det svenska bidraget komma att utbetalas först hösten 1981. Regeringen bör därför kunna medge att sådana utbetalningar som görs efter den 1 juli 1981 belastar motsvarande anslag i statsbudgeten för budgetåret 1981/82 inom den av riksdagen godtagna ramen för 1981.

Under anslaget Nordiska ministerrådets kulturbudget bör alltså för budgetåret 1980/81 beräknas 26252 000 kr.

7 Hemställan

Under hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag. att regeringen

föreslår riksdagen att

I. godkänna Nordiska ministerrådets förstag till kulturbudget för år

1981, 2. godkänna att nordiska institutet för samhällsplanering upphör att

vara svensk myndighet den I januari 1981,

! Anslaget Nordisk kulturbudget m.m.

Prop. 1979/80: 157 Bl

3, till Nordiska ministerrådets kulturbudget för budgetåret 1980/81

under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 26252 000

kr.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

8 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det föreslag som före-

draganden har lagt fram.

Prop. 1979/80: 157

Bilaga

- Nordiska ministerrådets förslag till Nordiska ministerrådets kultur-

budget för verksamhetsåret 1981 (1000-tal danska kr.).

Bidrag till Nordisk kursverksamhet på utbildningsområdet 1280 1 440

Nordiska samarbetskommittén för arktisk medicinsk

forskning 639 725 Nordiska samarbetskommittén för internationell politik 748 851 Nordiskt samarbetsorgan för vetenskaplig information

Nordiska samarbetskommittén för acceleratorbaserad

forskning 386 354

Nordisk dokumentationscentral för masskommunikations-

Nordiskt folkrörelsesamarbete — ungdomssamarbete 1700 1810

— folkbildningssamarbete 1100 1166

— idrottssamarbete 300

t Anordnas fr. o. m. 1980 vartannat år. : Utdelas vartannat är.

X Anordnas fr. o. m. 1980 vartannat år.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1280