om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa, m.m.

Prop. 1979/80: 175

Regeringens proposition

1979/80: 175

om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa, m. m.;

beslutad den 17 april 1980.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ERIC KRÖNMARK

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs förslag om vissa ändringar i tullskyddet på trädgårdsområdet. Förslaget innebär bl.a. att värdetullarna för tomater och slanggurkor under del av tullperioden kombineras med minimivikttullar för att ge ett bättre skydd mot lågprisimport.

I propositionen redovisas vidare resultatet av de omförhandlingar som har ägt rum med EG beträffande ett antal produkter för vilka tullarna har varit bundna i GATT. Den överenskommelse som träffats under omförhandlingarna innebär att de ändringar som har beslutats av 1978/79 års riksmöte kan genomföras fullt ut.

Ändringarna i tulltaxan förslås träda i kraft den 1 juli 1980.

I Riksdagen 1979180. 1 samt. Nr 175

Prop. 1979/80: 175 LC

Förslag till Lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs att 6—8 kap. lagen (1977: 975) med tulltaxa' skall ha nedan angivna lydelse.

6 kap. Levande träd och andra levande växter; lökar, rötter, o. d.: avskurna blommor och prydnadsblad

Anmärkningar [Detta kapitel omfattar endast levande träd och varor tinbegripet köksväxtplantor) av sådana slag som vanligen levereras av trädgårdsmästare. plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsändamäl; kapitlet inbegriper dock ej potatis, ätbar lök och andra produkter enligt 7 kap. 2. Till nr 06.03 och 06.04 hänföres även buketter, blomsterkorgar. krunsar och liknande artiklar, helt eller delvis tillverkade av i dessa nummer omnämnda varor, även om artiklarna är försedda med tillbehör av andra material.

06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila, under tillväxt eller i blomning: A. inkommande utan jord:

2. andra slag:

b. andra oosooosssoser rss ss ess sees 100 kg 18: 70

B. inkommande med jord:

1. gladiolus och liljekonvalje = sossossossssss svea fri 2. andra Ssläg ooosososseseresssrr rss rer rr e reses 8 Zz

06.02 Andra levande växter, inbegripet träd. buskar, rötter, sticklingar och ympkvistar: A. al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok. ek, gran, lind, lärk, lönn, poppel och tall ..ssco000000000o. fri

C. körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd: 1. förädlade sosse serrsserer ers rss ser saa 6

2. andra släg ooocsooorersrsrseser rss sees sees 3 ic

D. andra VäXtef osossosssserererses sr ere rs sr rss sana 8 iv

06.03 Avskurna blommor och blomknoppar av sådana slag

som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsända-

mål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade el-

ler på annat sätt preparerade: A. friska:

1. mimosa, ljung Och gånst ssssosssssssss soo sa fri

2. nejlikor: a. under tiden I mars-30 november -.. 100 kg 1000: — b. under tiden I december—29 februari 100 kg 400: — 3. gladiolus: a. under tiden I maj—30 september ... 100 kg 300: —

b. under tiden I oktober—-30 april ...soosos.. fri

! Senaste lydelse 1979: 1188.

Prop. 1979/80: 175

4. rosor:

a. under tiden I mars -30 november =... I00 kg 1000: —

Prop. 1979/80: 175

B. gurkor: 1. slanggurkor: a. under tiden 16 mars-31 maj resan nens 20 Fc b. under tiden I juni—-30 juni rare ea ara 20 Gt, dock minst 50: — per 100 kg

c. under tiden I juli-30 september rss ease s st 20 Co,

dock minst 70:— per 100 kg d. under tiden I oktober IS mars reas rare es fri Lär] . andra: a. under tiden I6 juni-30 september eran sa 20 b. under tiden I oktober—15 juni reser ann s a fri . lök: —- vitlök ooo ses ses ssss ss sees ss rer e reas fri bo purjolök. buntlök och gräslök: a. under tiden I maj-30 november reee ses aa 10 Sc b. under tiden I december— 30 april rara ner fri 3. annan: a. under tiden 16 juli—29 februari esse sens 20 Zz, dock minst 25:— per 100 kg

b. under tiden I mars— t5 juli rres rean sa fri

. potatis:

I. nyskördad, under tiden 6 juni—S5 juli reses ass 20 <c,

dock minst 25: — per 100 kg 2. annan rea ense fri . Sparris: I. under tiden I maj—30 juni ere es enes 14 Zz 2. under tiden I juh —30 april rss arena fri . Svampar och tryffel rseee ss as 10 2 OT - tomater: 1. under tiden 16 april I5 maj reses ass 10 Zz

3. under tiden I juli—30 september ... reses 17 «Zz, dock minst 70:— per

100 kg

4. under tiden I oktober—-31 oktober . ara e ses sta 17 o, dock minst 50: — per

100 kg

5. under tiden I november—-15 april .. ieeses ess fri . sallad: 1. isbergssallad:

b. under tiden I maj-30 november c. under tiden I december-31 mars

Prop. 1979/80: 175 'n

2. annan:

b. under tiden !6 december — 29 februari fri

1. baljfrukter: 1. ärter: a. under tiden I mars-31 december

b. under tiden I januari —29 februari fri

bh andra:

a. under tiden I mars-31 december a

K. sötpaprika ooooooerrrer esse reser r reser ss reser eta fri L. rotfrukter: 1. MOFÖLLEr sosooeesrererer ere rr ser ess ss seen ns 10 2. PeEPPafOt sossooosesesseer esse ss sees see resa 3 Ho KANE: 1: TT Si M. kronärtskockor: 1. under tiden I juli-30 november 10 Zz

2. under tiden I december—30 juni fri

N. andra slag: I. under tiden I maj 30 november 10 2. under tiden I december— 30 april fri 07.02 Köksväxter (även kokta), frysta: A. morötter, ärter, bönor och spenat samt morötter

och ärter, blandade 16 Zz B. bröCCOll sooooseeserseeerereerer rer reser sees erna 1076 C. andra slag:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbetlagda 07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, sva-

velsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösning-

ar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion: belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda 07.04 Torkade, dehydratiserade eller evaporerade köks-

växter, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulverise-

rade, men ej vidare beredda: ÅA. potatis fri B. vitlök sosooooresrerererrerrrerrrrr sosse ess s sa fri

C. andra släg cooooseserssseserssrrsss ess ss ser saa 37

07.05 Torkade spritade baljväxtfrön av sådana slag som användes till människo- eller djurföda, även skalade eller KlUVNA ooseeeseeeerrereereerererre resas sasse sea fri

07.06 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och andra liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska

Prop. 1979/80: 175

8 kap. Ätbara frukter och nötter; skal av meloner eller citrusfrukter

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar ej icke ätbara nötter och frukter. 2. Ordet ”färska” skall även anses avse kylda varor.

08.01 Dadlar, bananer, kokosnötter, paranötter, kasjunötter,

ananas, avokadofrukter, mango, guava och mangostan, färska eller torkade, även skalade fri

Prop. 1979/80: 175

B. andra: belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda 08.11 Frukter, tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldi-

oxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men i föreliggande skick olämpliga för direkt konsumtion: A. jordgubbar sosoosososssssssess ss ers ss seneste 17 Co B. äpplet sosse oereeeeeeerrererrrss esse ser sees aa 20 Zz

C. andra: belägges under hela äret med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda 08.12 Frukter, torkade, andra än sådana som är hänförliga till

nr 08.01, 08.02, 08.03, 08.04 eller 08.05 1..ll...oso.. fri

08.13 Skal av meloner eller citrusfrukter, färska, frysta. tor-

kade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavel-

syrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar . fri

Denna lag träder i kraft den I juli 1980.

Prop. 1979/80: 175 8

Utdrag HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-04-17

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman. Mundebo, Friggebo, Dahlgren, Åsling. Söder, Krönmark, Johansson, Wirtén, Holm, Boo, Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Krönmark

Proposition om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa, m. m.

1¶Inledning

1974 års trädgårdsnäringsutredning'! har den 18 december 1979 avlämnat

en promemoria Skyddsätgärder mot lågprisimport av trädgårdsprodukter.

Promemorian torde fogas som biluga I till protokollet.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, kommerskollegium. generaltullstyrelsen, statens pris- och kartellnämnd (SPK), statens industriverk, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Trädgårdsnäringens riksförbund (TRF), Svenska lantarbetareförbundet, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund,

Kooperativa förbundet (KF), ICA-förbundet, Sveriges frukt- och grön-

saksdistributörers förening, Landsorganisationen i Sverige (LO) och importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD).

Kommerskollegium har bifogat yttranden av Stockholms handelskam-

mare, Skånes handelskammare samt handelskammaren i Gävle. Trädgårdsnäringens riksförbund har i särskild skrivelse framfört kompletterande synpunkter på trädgårdsnäringens svårigheter. En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet som

bilaga 2.

Med anledning av de ändringar i tulltaxan som beslutades av 1978/79 års

riksmöte har omförhandlingar ägt rum beträffande ett antal produkter för

vilka tullarna har varit bundna inom ramen för det allmänna tull- och

handelsavtalet (the General Agreement on Tariffs and Trade, GATT).

Sedan dessa förhandlingar numera avslutats får jag anmäla resultatet för

riksdagens godkännande. ! Departementsrådet Rune Henriksson, ordförande, samt kommunalrädet Villiam Björk, f. riksdagsledamöterna Valdo Carlström och Anna-Lisa Nilsson och riksdagsledamoten Håkan Strömberg.

Prop. 1979/80: 175 9

2 Föredragandens överväganden

1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09) framlade i augusti 1978 i betänkandet (SOU 1978:51) Svensk trädgårdsnäring — Produktion. rationalisering och internationella förhållanden bl. a. förstag till förändringar av det svenska gränsskyddet på trädgårdsområdet. Utredningens förslag, som omfattade kapitlen 6—8 i tulltaxan, innebar såväl tullhöjningar som tullsänkningar och ändringar av tullperioderna. I syfte att värdesäkra tullnivåerna föreslogs en övergång från vikttullar till värdetullar för vissa produkter. För vissa varupositioner borde enligt utredningen värdetullarna kompletteras med vikttullar. Vikttullarna skulle utgöra minimivikttullar då risken för lågprisimport för dessa varupositioner var särskilt stor.

Trädgårdsnäringsutredningen föreslog också införandet av ett system med importminimipriser för tomater och slanggurkor varigenom import av dessa varuslag inte skulle kunna ske till priser som underskrider vissa särskilt fastställda nivåer. Systemet med importminimipriser skulle sättas in genom regeringsbeslut, om lågprisimport som allvarligt stör avsättningen av svensk produktion pågår under en längre tid.

Tullskyddet för trädgårdsprodukter togs upp till behandling i regeringens proposition 1978/79: 136 om trädgårdsnäringen. Regeringens förslag innebar en övergång från vikttull till värdetull för vissa produkter, höjningar och sänkningar av tullen samt vissa justeringar av tullperioderna. I propositionen framhöll dåvarande chefen för handelsdepartementet bl.a. följande. ”När det gäller utredningens förslag om en övergång till värdetullar är det nödvändigt att beakta att trädgårdsområdet är svårbemästrat från tulltaxerings- och kontrollsynpunkt. Priserna varierar starkt och fastställs många gånger först efter importtillfället. Fastställandet och kontrollen av vikt är mot denna bakgrund enklare än fastställandet och kontrollen av värden som deklareras. Jag har emellertid fäst stort avseende vid de av utredningen angivna skälen för en övergång till värdetullar även på trädgårdsområdet, i likhet med vad som tidigare har skett med tullarna i allmänhet i den svenska tulltaxan. En vidgad tillämpning av värdetullar innebär att tullnivän värdesäkras och att tullens skyddseffekt inte minskar i takt med inflationen. Det synes inte heller vara rationellt att bibehålla vikttullar och tillämpa ett system med återkommande revideringar av tullarna, med hänsyn till ändringar i penningvärdet””.

Beträffande utredningens förslag att för vissa varupositioner komplettera värdetullarna med minimivikttullar pekade dåvarande departementschefen på att kombinerade vikt- och värdetullar är mycket arbetskrävande framför allt när det rör sig om varor med växlande värde per kvantitetsenhet och borde enligt hans mening därför inte komma i fråga. Beträffande importminimipriser anförde departementschefen att han inte var beredd att föreslå någon form av permanenta åtgärder med åtföljande administrativa

Prop. 1979/80: 175 10

belastning. I propositionen pekades på att det dock kunde visa sig nödvändigt att i vissa fall närmare följa utvecklingen av importen, bl. a. för att få bättre underlag för att pröva behovet av åtgärder i situationer med onormalt låg prissättning av importvaror. Det fick ankomma på regeringen att i sådana fall ge berörda myndigheter i uppdrag att bevaka importutvecklingen och om situationen så kräver föreslå lämpliga åtgärder. Propositionen om trädgårdsnäringen behandlades i riksdagen dels av Jordbruksutskottet (JoU 1978/79:29). dels av skatteutskottet (SKU 1978/ 79:47). Riksdagen biföll regeringens förslag om övergång till värdetullar (rskr 1978/79: 400). Riksdagen gjorde dock vissa ändringar i tulltaxeförslagen. Bi. a. beslöts att höja de föreslagna värdetullarna för matlök under tiden 16 juli—29 februari och nyskördad potatis under tiden 6 juni—S5 juli samt att införa minimivikttull för dessa produkter. De av riksdagen beslutade ändringarna i tulltaxan skulle i huvudsak träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Bakgrunden härtill var att vissa av ändringarna inte kunde genomföras utan omförhandlingar i GATT. I samband med att regeringen i proposition 1979/80: 24 redovisade resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT konstaterades att de nödvändiga omförhandlingarna betr. trädgårdsprodukterna skulle komma att dra ut på tiden. Med hänsyn härtill föreslogs att de av riksdagen beslutade ändringarna i 6—8 kap. tulltaxan där så var möjligt skulle sättas i kraft samtidigt som de svenska medgivandena på tullområdet i de multilaterala handelsförhandlingarna började genomföras. Därigenom skulle genomförandet av tullmedgivandena och uppställningen av tulltaxan förenklas. Undantag måste emellertid göras för de tullsatser som var bundna i GATT, varför tulltaxeförslaget innebar att vikttullar temporärt bibehölls i de undantagna fallen i avvaktan på att omförhandlingarna i GATT kunde avslutas. I enlighet med riksdagens beslut (rskr 1979/80: 138) har ändringarna i 6— 8 kap. tulltaxan trätt i kraft den I februari 1980. Med anledning av propositionen 1978/79: 136 yrkades i motionen 1978/ 79:2473 bl.a. att regeringen skyndsamt skulle utarbeta skyddsåtgärder som omedelbart skulle kunna sättas i kraft i situationer med onormalt låg prissättning av importvaror. Trädgårdsnäringsutredningen borde få i uppdrag att omgående utarbeta förslag till åtgärder mot sådan lågprisimport som blir särskilt besvärande genom att värdetullarna under vissa tider ger ett sämre gränsskydd än de dittills gällande vikttullarna. Skatteutskottet delade motionärernas uppfattning att förslag borde utarbetas snabbt och fastställas av regeringen så att det vid behov skulle kunna tillämpas redan under 1980 års produktionssäsong. Riksdagen biföll utskottets förslag att begära att regeringen skyndsamt skulle utarbeta skyddsåtgärder mot lågprisimport i enlighet med vad som föreslagits i motionen.

Prop. 1979/80: 175 1

Trädgårdsnäringsutredningen erhöll den 2 augusti 1979 i uppdrag av regeringen att före den 1 januari 1980 lämna förslag till skyddsåtgärder av nämnda slag. Utredningens förslag redovisades den 18 december 1979 i promemorian Skyddsåtgärder mot lågprisimport av trädgårdsprodukter.

Utredningen redovisar i promemorian olika alternativ när det gäller att utforma system för skydd mot lågprisimport, nämligen utjämnings- eller antidumpingtullar, kombinationstullar och importminimiprissystem. Det är enligt utredningen av stor betydelse att det system som väljs medger att åtgärder kan sättas in snabbt. Systemet bör vidare vara lättadministrerat och överskådligt samt stå i överensstämmelse med Sveriges handelspolitiska åtaganden. Konsumenternas intressen måste också beaktas i sammanhanget.

Beträffande utjämnings- eller antidumpingtull anför utredningen att sädana kräver en viss tidsåtgång innan beslut kan fattas om införande. Vederbörande myndighet skall först konstatera att subventionering eller dumping föreligger och att denna allvarligt skadar näringen i fråga samt därefter lägga fram förslag till regeringen, som slutligen fattar beslut. Detta tillvägagångssätt är enligt utredningen alltför omständligt för att passa i detta sammanhang. Regeringens möjligheter att agera är dessutom begränsade genom att bestämmelserna i GATT:s subventionskod respektive antidumpingkod måste iaktagas.

Utredningen menar att kombinationstullar tvärdetull + minimivikttull) ger ett bättre skydd mot lågprisimport än värdetullar och kan därför komplettera det skydd som ges genom de nya värdetullarna. För att behålla sin skyddsverkan i en period av fortgående inflation måste minimivikttullarna höjas med jämna mellanrum och anpassas till penningvärdeförsämringen. Med hänsyn till det administrativa merarbete som förorsakas bl. a. tullverket genom kombinationstullar bör de enligt utredningens uppfattning begränsas till ett så litet antal varor som möjligt.

Ett importminimiprissystem innebär att en utjämningsavgift tas ut som ett tillägg till tull så snart importpriset understiger ett fastställt referenseller minimipris. Avgiften motsvarar skillnaden mellan referenspriset och importpriset. Utredningen anser att ett system med importminimipriser på ett mer effektivt sätt än kombinationstullar kan lindra effekterna av lågprisimport. En nackdel är dock den omfattande administrativa apparat som kan behöva byggas upp. En annan nackdel är svårigheterna att fastställa lämpliga nivåer på importminimipriserna i förhållande till producenter, konsumenter och exportländer.

Utredningen har undersökt behovet av skydd mot lågprisimport för de trädgårdsprodukter som enligt riksdagens beslut skall omfattas av värdetull. Utredningen har därvid funnit att fem produkter f.n. är i behov av sådant skydd. Dessa, som samtliga är av väsentlig betydelse för svensk trädgårdsnäring, är morötter, vitkål, tomater, slanggurkor och sallad. Av de nämnda produkterna förekommer enligt utredningen såväl offerter som

Prop. 1979/80: 175 12

genomförd import till så låga priser att prissättningen på den svenska marknaden störs. Utredningen föreslår därför för tre av dessa produkter. nämligen morötter, vitkål och sallad, att de nya värdetullarna kombineras med specifika minimivikttullar. Beträffande tomater och slanggurkor menar utredningen att ett system med minimivikttullar inte utgör ett tillräckligt effektivt skydd mot lågprisimport. För dessa produkter bör därför enligt utredningens' mening ett

importminimiprissystem införas. Vid ett sådant system bör importmini-

mipriserna fastställas en gång varje år och avse kommande odlingssäsong. Utredningens förslag till skyddsåtgärder mot låprisimport har i huvudsak tillstyrkts av de remissinstanser som företräder odlare samt anställda inom näringen och av lantbruksstyrelsen. Från handelns och industrins

sida har framförts åsikter av innebörd att det närmare bör utredas förut-

sättningarna för tillämpning av den nya subventionskoden och den reviderade antidumpingkoden inom GATT. Vissa remissinstanser anser att utredningen inte på ett tillräckligt ingående sätt analyserat begreppet lågprisimport och att utredningen föreslår åtgärder som kan leda till att möjligheterna till en reell importkonkurrens utesluts. Flertalet av de remissinstanser som avstyrker utredningens förslag anser att behovet av särskilda skyddsåtgärder inte dokumenterats.

Flera remissinstanser framhåller att utredningens förslag i alltför liten

utsträckning beaktar konsumenternas intressen. Några remissinstanser anser att utredningen inte beaktat förslagets biståndspolitiska konsekven-

ser.

Fiera remissinstanser anför att utredningens förslag att införa kombinationstullar för vissa produkter skulle leda till administrativt krångel och ökade administrativa kostnader för näringsliv och myndigheter. Det fram-

hålls också att ett system med kombinationstullar medför problem vid

tullbehandlingen och skapar betydande kontrollsvårigheter.

Generaltullstyrelsen redovisar de administrativa svårigheter och kontrollproblem som sammanhänger med värdetullar på trädgårdsområdet och

som enligt styrelsen blir mer svårbemästrade med kombinerade tullar. Styrelsen anser att den mest ändamålsenliga lösningen skulle vara att

återgå till enbart vikttullar. Från handelns sida pekas också på möjligheten

att återinföra vikttullar, om detta anses motiverat med hänsyn till skydd

mot lågprisimport. Utredningens förslag om ett importminimiprissystem för tomater och slanggurkor avstyrks av handelns och industrins organisationer. Man pekar bl.a. på att ett flertal problem möter vid användningen av minimi-

priser, såsom risken för ett kringgående av systemet, svärigheterna att genomföra en effektiv kontroll samt den krävande administrativa belastningen. Även statens jordbruksnämnd avvisar av nyssnämnda skäl tillämpning av importminimipriser. I valet mellan olika åtgärder som skydd mot låg-

Prop. 1979/80: 175 13

prisimport förordar nämnden kombinerade värdetullar och vikttullar.

Nämnden framhåller härvid som väsentligt att åtgärder vidtas för ett så begränsat antal varor som möjligt. Enligt nämndens mening bör minimivikttullarna anpassas efter behovet av skydd under den tid då svenska produktionen avsätts. Vikttullarna bör fastställas med beaktande jämväl

av konsumenternas intresse av så låga priser som möjligt. Kommerskollegium anser beträffande de problem som aktualiserats i

samband med import av tomater från EG att dessa i första hand bör lösas genom tillämpning av GATT:s artikel VI angående antidumping- och utjämningstullar. Om detta ej skulle visa sig vara en framkomlig väg anser kollegiet att en lösning får sökas genom tillämpning av andra handelspolitiskt vedertagna åtgärder. Kollegiet vill härvid ej motsätta sig att man som ett alternativ överväger ett system med minimivikttullar som skulle kunna säsonganpassas.

Skånes handelskammare tillstyrker utredningens förslag att införa kombinationstullar för vissa produkter.

Trädgårdsnäringens riksförbund framhåller att de kraftigt höjda oljepri-

serna i förening med import av trädgårdsprodukter till onormalt låga priser har medfört att den svenska trädgårdsnäringen har kommit i en mycket

svår ekonomisk situation. Förbundet finner det därför angeläget att åtgär-

der snarast vidtas, som förbättrar trädgårdsnäringens situation. När det gäller tomatodlingen pekar förbundet på att läget är ytterst allvarligt genom att EG under viss tid subventionerar sin export av tomater. Enligt förbundet kan detta motverkas genom ett importminimiprissystem eller genom

att värdetullen kombineras med en minimivikttull som inte får understiga 1

krona per kg. Förbundet anser det vidare angeläget att för tomater liksom

för övriga aktuella produkter kombinationstull får gälla för hela tullperio-

den. Förbundet erinrar om att EG tillämpar såväl importminimiprissystem

som kombinerade tullar för här berörda produkter.

För egen del vill jag anföra följande.

Den övergång från vikttullar till värdetullar på trädgårdsområdet som

beslutades av 1978/79 års riksmöte syftade till att värdesäkra tullnivån och förhindra att tullarnas skyddseffekt minskar i takt med inflationen. Riktpunkten var att allmänt sett inte höja tullnivån utöver genomsnittsnivån för

åren 1975—1977. I enlighet med riksdagens begäran har trädgårdsnäringsutredningen re-

dovisat de olika möjligheter som föreligger när det gäller skyddsåtgärder

mot lågprisimport som kan bli besvärande genom övergången till värdetul-

lar.

Frågan om särskilda åtgärder för att möta lågprisimport i allmänhet

måste enligt min uppfattning bedömas mot bakgrund av den svenska

inställningen att så långt som möjligt främja ett fritt varuutbyte länderna emellan. Samtidigt bör konsumenternas intresse av möjligheterna till fritt

val av olika produkter och så låga priser som möjligt beaktas. Det är därför

Prop. 1979/80: 175 14

angeläget att åtgärder vidtas endast i sådana fall då det finns risk för import

av tillfälliga partier till särskilt låga priser som kan störa den normala handeln.

Möjligheterna att tillgripa skyddsåtgärder i situationer som avviker från vad som är att anse som normala regleras av Sveriges handelspolitiska

åtaganden. Enligt GATT:s artikel VI kan sålunda under särskilda förutsätt-

ningar tillämpas antidumpingtull elier utjämningstull. Enligt artikel XIX i GATT, som avser nödfallsätgärder beträffande import av särskilda varor,

kan också åtgärder vidtas om ökad import av viss vara förorsakar eller

hotar att förorsaka allvarlig skada på produktionen av en vara inom ett land. Även om dessa bestämmelser i allmänhet inte kan tillämpas utan omfattande undersökningar bör det enligt min uppfattning inte vara uteslutet att de i särskilda fall skall kunna tillämpas i fall av dumping eller subventioner eller på annan grund i enlighet med artikel XIX.

Ett system med importminimipriser skulle såsom ett Nertal remissinstanser har framhållit vara administrativt betungande både för myndigheter och handeln. Betydande svårigheter föreligger att kontrollera att minimipriserna tillämpas på avsett sätt. Stora möjligheter finns också att kring-

gå systemet.

När det gäller valet av skydd mot s.k. lågprisimport torde ett system med kombination av minimivikttull och värdetull vara att föredra. Kombinerade tullar på trädgårdsområdet medför dock administrativa svårigheter

såväl för importörer som för tullverket och kan därför bli mycket arbets-

krävande. Med hänsyn härtill är jag inte beredd att förorda införande av kombinerade tullar utöver vad som kan anses nödvändigt med hänsyn till den svenska produktionen.

När det gäller tomater visar tillgängliga importsiffror att importpriserna

under de senaste åren legat på en mycket låg nivå under månaderna juli—

oktober, dvs. den från svensk produktionssynpunkt viktigaste tiden. Förhållandena har varit motsvarande för slanggurkor under tiden juni—sep-

tember. För tomater gäller också att exportörer inom EG under denna tid

har erhållit särskilt exportstöd, under det senaste året med ungefär 28 öre per kg.

Mot denna bakgrund förordar jag att värdetullen för tomater komplet-

teras med en minimivikttull av 70 kr. per 100 kg under månaderna juliseptember och 50 kr. per 100 kg under oktober månad. För slanggurkor föreslår jag att värdetullen kompletteras med en minimivikttull av 50 kr. per 100 kg under juni månad och 70 kr. per 100 kg under månaderna juli—september. Såsom framgår av redogörelsen i det följande lägger de nya

bindningarna av tullar som har överenskommits i omförhandlingarna inom GATT inga hinder i vägen för införande av de förordade minimivikttul-

larna. Importsituationen för tomater och slanggurkor under andra tullperioder synes inte ha varit sådan att tillräckliga skäl föreligger för införande av

Prop. 1979/80: 175 15

minimivikttullar. Detsamma gäller för de övriga produkter beträffande vilka trädgårdsnäringsutredningen föreslagit införande av minimivikttullar, nämligen morötter, vitkål och sallad. Jag är därför inte beredd att nu förorda minimivikttullar för dessa produkter.

Det kan emellertid finnas skäl att för olika produkter på trädgärdsområdet närmare följa utvecklingen av importen, bl.a. för att kunna bedöma

verkningarna av de nya värdetullarna och för att få bättre underlag att

pröva behovet av åtgärder i situationer med onormalt låg prissättning av

importvaror. Det får ankomma på regeringen att ge berörda myndigheter i uppdrag att bevaka importutvecklingen i sådana fall. Detta kan avse såväl

de produkter beträffande vilka trädgårdsnäringsutredningen föreslagit sär-

skilda åtgärder som andra produkter där det finns anledning att följa

importutvecklingen. Beträffande vitkål gäller speciella förhållanden som följd av de höga lagringskostnaderna. Myndigheterna bör därför särskilt noga följa importprisutvecklingen för vitkål för att kunna bedöma behovet av minimivikttull för denna produkt.

Jag övergår till att redovisa resultatet av de omförhandlingar som har ägt

rum inom GATT:s ram med anledning av de ändringar i tulltaxan som har beslutats av 1978/79 års riksmöte. Flera av tullarna på trädgårdsområdet är bundna i GATT. I den mån höjningar av bundna tullar aktualiseras krävs omförhandlingar med berör-

da länder. Detta gäller även vid en övergång till värdetull i de fall bindningen avser en vikttull.

Bestämmelser om sådana omförhandlingar finns i artikel XXVIII i GATT. Enligt dessa bestämmelser tillkommer rätt att påyrka förhandling varje avtalsslutande part med vilken ursprungligen förhandlades om medgivandena och med varje annan avtalsslutande part som bedöms ha ställ-

ning som huvudleverantör. Samråd skall också på begäran ske med varje

annan avtalsslutande part som bedöms ha ett väsentligt intresse i medgivandena. Vid dessa omförhandlingar, som också kan avse kompensation

med avseende på andra varor, skall parterna sträva efter att bibehålla en

allmän nivå av reciproka och ömsesidigt fördelaktiga medgivanden som inte är mindre gynnsam än vad som gällde innan sådana förhandlingar ägt

rum.

Sedan GATT notifierats om önskemål om att omförhandla ett antal

medgivanden på trädgårdsområdet inleddes förhandlingar under hösten

1979 med EG som på flertalet positioner på området har ställning som

huvudleverantör. Några andra avtalsslutande parter har inte begärt för-

handling eller samråd. Omförhandlingarna har nu slutförts, sedan Sverige och EG den 19 mars

1980 enats om förslag till överenskommelse. Överenskommelsen innebär att Sverige i fråga om flertalet produkter som har varit bundna i GATT erbjuder äterbindning vid de nya värdetullsatserna. Vidare erbjuds förbättringar av vissa tidigare bindningar och ett antal nya bindningar, dock på en nivå som motsvarar gällande tulltaxa.

Prop. 1979/80: 175 l6

Som kompensation för återtagandet av de tidigare svenska tullbindningarna lämnas därutöver erbjudanden om vissa sänkningar av de av riksdagen beslutade tullarna. För tomater under tiden 16 april 15 maj lämnas en bindning av 10 471 stället för den beslutade tullen 17 & (f.n. gäller tullfrihet för denna tidsperiod). Bindning lämnas för jordgubbar under tiden I juni—31 augusti vid 14 4 (i stället för den beslutade tullen 15 6). Den nya bindningen för jordgubbar motsvarar i stort sett genomsnittet för nuvarande tull för åren 1976—1978. Bindningarna för tomater och slanggurkor innebär att värdetullarna under vissa delar av året kombineras med minimitutlar beräknade efter vikt. Minimivikttultarna skall kunna justeras 1 förhållande till utvecklingen av produktionskostnaderna för dessa produkter i Sverige. Denna justering får dock inte i något fall överskrida utvecklingen av levnadskostnadsindex i Sverige under samma tid. En förteckning över de GATT-bindningar som ingår i förslaget till överenskommelse bör fogas till protokollet som bilaga 3. Överenskommelsen innebär vidare att Sverige enligt särskild skriftväxling åtar sig att bevilja EG vissa tullförmåner som tillägg till de förmåner som Sverige redan beviljat i skriftväxling i anslutning till frihandelsavtalet 1972. Enligt skriftväxlingen 1972 beviljade Sverige bl. a. en nedsättning av tullen för vindruvor från kr. 12: 50 för 100 kg till 6: 25 för 100 kg. Enligt den nu föreliggande överenskommelsen avskaffas den svenska tullen för vindruvor helt för varor med ursprung i gemenskapen. Det kan nämnas att tullfrihet för vindruvor gäller vid import från u-länderna i enlighet med det allmänna tullpreferenssystemet. Enligt skriftväxlingen sänks också tullen för champinjoner från 10 9 till 8 Zz vid import från EG. Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen att godkänna den föreslagna överenskommelsen om GATT-bindningarna liksom förslaget om skriftväxling ang. tullförmåner betr. vindruvor och champinjoner. Förslaget till ändring av lagen (1977: 975) med tulltaxa har utformats med beaktande av de åtaganden som överenskommelsen innebär för Sveriges del. I enlighet med vad jag tidigare har anfört föreslås kombinerade tullar för tomater under månaderna juli-oktober och för slanggurkor under månaderna juni-september. Förslaget till ändringar i tulltaxan överensstämmer i övrigt med vad 1978/79 års riksmöte har beslutat med anledning av propositionen om trädgårdsnäringen. Genomförandet av de särskilda tullförmånerna betr. vindruvor och champinjoner kan ske med utnyttjande av de bemyndiganden som har lämnats regeringen enligt 4 § tullförordningen (1973:979). Jag finner det naturligt, att ifrågavarande tullättnader — i likhet med som var fallet med de tullförmåner som lämnades enligt skriftväxlingen 1972 — skall kunna utsträckas att gälla även i förhållande till EFTA-länderna. Jag förordar att ändringarna i tulltaxan träder i kraft den 1 juli 1980.

Prop. 1979/80: 175 (7

Detsamma bör gälla genomförandet av de särskilda tullförmånerna för

vindruvor och champinjoner.

3¶Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet

upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa,

4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

I. godkänna förslaget till överenskommelse med Europeiska gce-

menskapen beträffande bindningarna i GATT och beträtfande

tullförmåner för vindruvor och champinjoner, 2. antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra-

ganden har lagt fram.

2 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 175

Prop. 1979/80: 175 8

Bilaga I

1974 års

TRÄDGÅRDSNÄR INGSUTREDN ING

SKYDDSATGARDER MOT LAGPRISIMPORT AV TRADGARDSPRODUKTER

PROMEMORIA 1979-12-18

Prop. 1979/80: 175 19

Till Statsrådet och chefen för

jordbruksdepartementeat

Genom beslut den 13 september 1974 bemyndigade Zungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga att utreda trädgårdsnäringen. Med stöd av bemyndigandet har som sakkunniga förordnats departementsrådet Rune Henriksson, tillika ordförande, kommmalrådet Villiam Björk, direktören YValdo Carlström, handelsträdgårdsmästaren

Anna-Lisa Nilsson och riksdagsledamoten ZJåkan Strömberg.

Som experter åt de sakkunniga har förordnats professorn Mårten Carlsson, avdelningschefen Zenry Gustafsson, 2gronomen Herbert Lööw, dizektörerna Ragnar Moberg och Holger Nyström samt förbundsordföranden Börje Svensson.

Till sekreterare har förordnats avdelningsadirektören Lara EriZz Gradin och till biträdande sekreterare pl.a. devartenentassekreteraren Stefan de Maré.

Utredningen har antagit namnet 1974 års trädgårdsnäringsutredning.

Utredningen erhöll den 2 augusti 1979 i uppdrag att före den 1 januari 1980 läma förslag till skyddsåtgärder not lågprisimport av trädgårdsprodukter.

Utredningen nar i frågan haft överläggningar ned företrädare för berirda myndigheter och organisationer.

Prop. 1979/80: 175 20

Utredningen får närmed överlämna promemorian Skyddsåtgärder not lågprigsinport av trädgårdsproduicter som innehåller utredningens överväganden och förslag. Utredningen är enig i sina förslag. Särskilt yttrande har avgetts av experten Holger Nyström. Stockholm den 18 december 1979 Rune Zenriksson

/Stefan de Maré

Prop. 1979/80: 175

INNEBÅLL Sid.

1 Bakgrund 1.1 Trädgårdsnäringsutredningens be-

tänkande SOU 1978:51

1.2¶Remissinstansernas yttranden över

betänkandet

1.3 Propositionen 1978/79:136 om träd-

gårdsnäringen 1.4 Riksdaggbehandlingen av propositionen

2 Utredningens uppdrag

3 Möjliga system för skydd not lågpris-

import 3.1 Särskild tall 3.2 aåntidumping- eller utjämningstullar 3.3 Zombinationstullar 3.4 Importmininipriser 3,5 XZvantitativa restriktioner

4¶Överväganden och förslag

4.1 Lågprisimport 4.2 sämförelse mellan oliza systen 4.3 Förslag till skyddsåtgärder 4.4 Lågprisinvort av fruktträd

Bilaga Särskilt yttrande av experten Zolger Nyström

Prop. 1979/80: 175 2

ZROMEMORIA

SKYDDSÅTGÄRDER MOT LÅGPRISTMPCRT AV TRÄDGÅRDSPRODUKTER

1 Bakgrund

1.1¶Trädgårdsnäringsutredningens betänkande SOU 1978:51

1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09) gjorde i be-

tänkandet (SOU 1978:51) Svensk trädgårdsnäring - Produktion,

rationalisering och internationella förhållanden en översikt av den svenska trädgårsnäringens produktionsförhållanden samt av Sveriges handel med trädgårdsoprodukter och det nuvarande svenska gränsskyddet. Konkurrensen n2ellan i-länder och u-lärder på trädgårdsområdet redovisades också. Utredningen företog en genomgång av gränsskyddet och lade fram förslag till förändringar av detta ned utgångsvunrkt från att skyddet akul-

försiag, som omfattade kapitlen $, 7 och 3 i tvulltaxan (1977:

275), innebar aåväl tullhöjningar som tullsänkningar och ändringar av tullperioderna. I syfte att värdesäkra tullnivåerna föreslogs en övergång från vikttulilar till värdetullar för vissa 2rodukter.

Trädgårdsnäringsutredningen föreslog ackså i betänkandet at? ett system ned importmaininigriser införs för tomater och slanggurka, varigenom import av dessa varuslag inte skulle kunna ske till priser som underskrider vissa särskilt fastställda nivåer. Systemet ned inportminimipriser skulle sättas in genom rege- Tingsbeslut om lågprisimport som allvarligt stör avsättningen av svensk produktion sågår under en längre tid.

Prop. 1979/80: 175 23

Utredningen föreslog vidare för elva varunositioner (däribland

tomater) att värdetullarna borde kompletteras med vikttullar.

De av utredningen föreslagna vikttullarna skulle utgöra minimivikttullar då risken för lågprisinvport för dessa varupositioner var särskilt stor.

Många remissinstanser delade utredningens uppfattning att tullnivåerna borde värdesäkras så att tullens skyddserfekt inte minskar i takt med inflationen. Med hänsyn till kontrollsvårigheter när det gäller importen av trädgårdsprodukter avstyrktes dock en övergång till värdetullar från vissa nyndigheter och handeln. Förslaget om ninimitullar i form av vikttullar som komplement till värdetullar nötte också kritik från vissa remissinstanser.

3eträffande värdetullar kombinerade med viktminimitullar (combinationstullar) framhöll generaltullstyrelsen bl.a. att kom-

binatiomstuliar ger ett bättre skydd not prisbilliga varor än enbart värdetullar förutsatt att vikttullen sätta tillräckligt nögt. Man pekar dock på kontrollproblemen för värdetulldelen och de praktiska svårigheter i handhavandet av kombinerade tull-

satser när fråga är om sändningar ned många olika slags varar.

Även kommerskollegium pekade i sitt yttrande på avårigheten ur tullbehandlingssynpunkt att administrera kombinaticnatullar. Jessa borde därför endast förekomma i mycket begränsad omfatt-

ning och då uteslutande i fall där ett starkt behov härav fö-

religger.

Vad gäller de av utredningen föreslagna importnininipriserna för tomater och slanggurka anförde Kommerskollegium 5l.a. att

Prop. 1979/80: 175 24

det inte torde föreligga några formella hinder såvitt gäller hänsynen till våra åtaganden mot EFTA och EG för ett införande av ett sådant system. 1G tillämpar ett eget importmininiprissystem och torde därför knappast kritisera en sådan åtgärd förutsatt att inmvortnininipriserna endast har till syfte att skydda mot import till onormalt låga vriser. Statens jordbruksnämnd pekade bl.a. Så svårigheterna att effektivt Kontrollera att att minimiprissystem tillämpas på avsett sätt samt att avväga nivån för ett importminimnipris.

1.3 Propositionen 1978/79:136 om trädgårdsnäringen

I propositionen 1978/79:136 om trädgårdsnäringen framhöll

chefen för handelsdevartementet bl.a. följande.

När det gäller utredningens förslag om en övergårg till värdetullar är det nödvändigt att beakta att trädgårdsområdet är svårbvemästrat från tulltaxerings- och kontrollsynpunkt. 2Prigerna varierar atarkt och fastställs många gånger först efter importtillfället. fastställandet och kontrollen av vikt är mot denna Sakgrund enklare än fastställandet och zontrollen av värden som deklareras. Jag har emellartid fäst stort avseende vid de av utrednirgen

ivna skälen för an övergång till värdetullar även på trädgårdsområdet, i likhet ned vad som tidigare nar akett ned tullarna i allmänhet i den svenska tuiltaxan. Zn vidgad tillämnning av värdetullar innebär att tullsivån värdesäkras och att tuilens akyddseffekt inte ninskar i takt sed inflationen. Det synes inte neller vara rationellt att bibehålla vikttullar och tillämpa ett system med återkommande revideringar av tullarna, med hänsyn till ändringar i senningvärdet.

I syfte att värdesäkra tullnivån och förhindra att tullens skyddseffekt minskar i takt med inflationen föreslog alltså regeringen en övergång från vikt- till värdetuil för vissa

trädgårdsvprodukter hänförliga till 7 kap. (Köksväxter) i tull-

taxan 3amt tulltaxenumren 06.01 (9lanterade blomsterlökar),

Prop. 1979/80: 175 25

06.02 (prydnadavärter och andra växter), 08.07 (stenfrukter),

08.08 (färska bär), 08.09 (meloner) och 08.11 (tillfälligt

konserverade frukter). Undantag gjordes för vissa varunositio-

ner, främst snittblommor. (kap. 6) samt äpplen och säron (kap. 8), där kontrollsvårigheterna är särskilt påtagliga vid en

övergång till färdetullar och där Sveriges åtagande i GATT talade för att behålla vikttullarna.

I propositionen föreslogs inte något permanent system med importminimipriser. Det skulle dock ankomma på regeringen att vid inport till onormalt låga priser ge berörda myndigheter i uppdrag att bevaka importutvecklingen och om situationen: så skulle kräva föreslå lämpliga åtgärder.

Provoaitionen om trädgårdsnäringen behandlades 1 riksdagen

dels av jordbruksutskottet (JoJ 1978/79:29), dels av skatteutskottet (SKkU 1978/79:47).

Riksdagen biföll förslaget om övergång till värdetullar. 2iksdagen gjorie dock vissa ändringar i tulltareförslaget. 31.a. beslöta i fråga om matlök (16/7-29/2) och nyskäördad votatisa

($/6-5/T1) viss höjning av den föreslagna värdetullen samt in-

förandet av minimivikttull. Vidare begärdes att regeringen skyndsamt skulle utarbeta skyddsåtgärder mot lågprisimport i enlighet med vad saom föreslogs i centerpartimotionen 1978/79:

2473.

I motionen hävdas bSl.a. att det för grönsaker är nödvändigt att trädgårdsnäringsutredningen får i uppdrag att omgående utarbeta förslag till åtgärder mot sådan lågprisimport som genom värdetullarna under vissa tider ger att sämre grärs-

Prop. 1979/80: 175 26

skydd än nu utgående vikttullar. Man hänvisar dels till att NG-ataterna förutom högre värdetullar har värdetullarna kombinerade med vikttullar som skydd mot import till onormalt låga priser, dels till att trädgårdsnäringsutredningen i sitt betänkande föreslog kombinerad vikt- och värdetull för vissa produkter samt importminimipriser för tomater och slanggurka.

2 Utredningens uppdrag

Regeringen uppdrog den 2 augusti 1979 åt grädgårdsnäringsut-

redningen att läma förslag till skyddsåtgärder mot lågpris-

import i enlighet med vad som föreslås i riksdagsmotionen

1978/79:2473. Förslaget skall lämas före den 1 januari 1980.

Prop. 1979/80: 175

3¶Möjliga system för skydd mot lågprisimnort

Det finns flera möjliga alternativ när det gäller att utfor- : ma skydd mot lågprisimport. Dessa åtgärder beskvivs i det följande.

3.1¶Särskild tull

För ändring av tullar krävs i princin riksdagens godkännande. Om särskilda skäl föreligger kan dock regeringen enligt 2 §

tullförordningen (1973:979, ändrad senast 1975:94) förordna

att varor som förtullas skall beläggas med särskild tull. Sådant förordnande skall underställas riksdagen för godkännande inom en månad eller, om riksmöte inte pågår, inom en månad från början av aästa riksmöte.

3emyndigande såsom det i 2 9 tullförordningen har funnits ae-

dan länge. Det har emellertid kommit till användning endast i ett fåtal fall, när en tullhöjning ansetts nödvändig av handelspolitiska skäl eller ut skyddsaynpunit. Det skedde senast år 1958 då minimitullar infördes för gummidäck samt vissa textil- och Dorslinsvaror. Dessa tullar som underställdes riksdagen senom oronpositionen 1959:39 har sedermera arbetats in i tulltaxan.

För att motverka att dumping eller subventionering i utlandet skadar svenskt näringsliv kan regeringen enligt 3 3 tullförordningen förordna att varor som förtuilas skall beläggas med antidumping- eller utjämningstuil.

Bemyndigande att förordna om antidumvingtull har funnita, sedan år 1950. Förordnanden om sådan tull hat varit i kraft vid att

Prop. 1979/80: 175 28

par tillfällen. I likhet med flertalet andra industriländer

har Sverige anslutit sig till överenskommelsen om tillämpning av artikel VI i GÅTT, den 3.k. antidumpingkoden. Zoden reglerar ingående under vilka förutsättningar och på vilket sätt åtgärder mot dumping får vidtas. Fr.o.m. den 1 januari 1980 träder en ny GÅTT-kod om subventioner och utjämningstullar i kraft där skadebegreppet och sambandet mellan skada och subventionering närmare definieras.

Regeringens möjligheter att agera mot påstådd dumping är begränsade genom att bestämmelserna i antidumpingkoden måste iakttas.

3.3¶Fombinationstullar

De nya värdetullarna kan kombineras med minimivikttullar, som om de sätta på lämplig nivå kan nildra narknadsstörningar till följd av lågprisimnport. För att behålla sin skyddsverkan i en veriod av fortgående inflation måste ninimivikttullarna höjas med jämna mellanrum och anpassas till senningvärdeförsämringen. I regeringens proposition om trädgårdsnäringen förordades inte i något fall kombinationstullar ned hänvisning till att de är administrativt betungande för berörda myndigheter. Riksdagen beslöt emellertid att ninimivikttull skulle gälla under tullperioderna för matlök och nyskördad potatis.

3.4¶Invortminimisriger

I betänkandet SOU 1978:51 föreslog trädgårdsnäringsutredningen att att system ned importnininipriser (referenspriser) utformas för att sättas in genom regeringsbeslut om lågprisimport som allvarligt stör avsättningen av svenska tomater och glanggurka pågår under en längre tid. Itt sådant system, liknar det referensprissystem som används inom EG, men kan utformas så att en omfattande administration undviks.

Prop. 1979/80: 175

Ett importnininiprissystem innebär att en utjämingsavgift tas ut som ett tillägg till tull så snart referens- eller minimipriset understigs. Utjämingsavgiften motsvarar skillnaden mellan referenspriset och importpriset. Med en sådan avgift kan verkningarna av en lågprisimport helt neutraliseras. Liksom minimivikttullarna måste referenspriserna justeras med jämna mellanrum för att inte inflationen skall urholka deras skyddsverkan.

EG tillämpar sedan länge ett referensprissystem på vissa trädgårdsprodukter.

Referenspriset är den prisnivå, vilken importen av dessa produkter från något tredje land till EG inte får understiga utan att en utjämningsavgift påläggs. Referenspriserna fastställs av den s.k. förvaltningskommittén för frukt och grönsaker före varje regleringsårs början och är enhetliga för alla medlemsstater. 2eferensprisexsna varierar dock i allmänhet med hänsyn till säsongmässiga svängningar. Följande arugrupper omfattas f.n. av referensprissystemet: tomater, apelsiner, nandariner, citroner, plommon, bordsdruvor, äpplen, väron, persikor, gurtkor och körsbär.

Referensoriserna fastställs på grundval av de producentvriser som under föregående treårsperiod noterats på de viktigaste producentmarknaderna där priserna i allmänhet är lägst, i varje medlemsstat. Dessutom beaktas den genomsnittliga utvecklingen av de bas- och inköpspriser, som för den. interna marinadsregleringen varje år fastställs av ninisterrådet. för att få fram interna ariser med vilka importoriserna kan jämföras, i

samma handelsled, ingår även kxostnaderna för transport från

produktionsplats till konsumtionscentra i referenspriserna. Referensoriserna fastställs för Kvalitetsklass I medan det för andra Kvalitetsklasser finns särskilda omräkningskoefficienter.

Prop. 1979/80: 175 | 30

Kommisaionen förses dagligen ned informationer rörande import-

oriser m.m. på de mest representativa grossistmnarknaderna

för frukt och grönsaker i EG:s medlemsländer så att priserna för importerade produkter av i allmänhet kvalitetsklags I kan beräknas. Från dessa noteringar görs avdrag för utgående tull och eventuella avgifter varefter ett särskilt inportpyris fastställs varje marknadsdag för varje land som till EG exporterar produkter, vilka ingår i referensprissystenmet.

En utjämningsavgift införs därefter i princip om det särskilda importpriset för ett exnportland understiger referenspriset

med mer än 0,50 kontoenheter (ke) per 100 kg under två på var-

andra följande marknadsdagar. Utjämningsavgiften motsvarar

skillnaden mellan gällande referenspris och genomsnittet för

de senaste två dagarnas särskilda importvris för ifrågavarande

land. Avgiften fär exportlandet fofeåga uppgår-£ill samma belopp oberoende av i vilket EG-land som importen sker och utsår som tillägg till gällande tull.

Införda utjämningsavgifter avskaffas när det särskilda imvbortvriset för exvortlandet unpgår sill eller överstiger referensvriset under två så varandra följande marimadsdagar. Utjämningsavgiften avskaffas även när något pvria för det aktuella exportlandet äverhuvudtaget inte kunnat noteras för ifrågavarande orodukt under sex på varandra följande marimadsdagar.

Importen av varor till Sverige regleras aed vissa undantag ge-

aom kungörelsen (1974:382) angående allmänt importförbud. Inligt

ienna kungörelse får import inte äga rum utan tillstånd av jordaruksnämnden när det gäller jordbruksvaror och Kommerskollegium i övrigt. Jordbruksnämnden har frilistat nästan alla varor inom

sitt område. Licenstvång gäller bl.a. för äpplen, päron (alla sänder) och potatis (löstländerna).

Prop. 1979/80: 175 31

Xvantitativa reatriktioner är enligt GATT:s artikel XI principiellt förbjudna. Förutom vissa allmänna undantag härifrån ingår i avtalet undantag för importrestriktioner till skydd

för betalningsbalansen (artikel XII) och för vissa fall av narknadsstörning (artikel XIX) samt undantag ned hänsyn till vissa väsentliga säkerhetsintressen (artikel XXI).

Importrestriktioner inom ramen för bilaterala avtal med GATTländer har trots förbudet i artikel XI och under åberopande av undantagsbestämmelserna inte ansetts strida mot GÅTT-avtalet så länge andra avtalsslutande parters väsentliga intressen inte berörts. Avsiktsförklaringar har dock avgetts om avveckling av diskriminerande restriktioner till vissa östländer i deras anslutningsprotokoll till GATT. I enlighet med dessa protokoll skall restriktioner som upprätthålla efter år 1974 underkastas särskild gransimingsprocedur i syfte att möjliggöra en avveckling av restriktionerna.

Prop. 1979/80: 175 32

4. - Överväganden och förslag

4.1¶Lågprisimport

Riksdagens beslut i maj 1979 om trädgårdsnäringen (prop.

1978/79:136, JoU 1978/79:29, SKU 1978/T79:47, rskr 1978/79 :400)

innebar en övergång från vikttullar till värdetullar för flertalet trädgårdsprodukter. Införandet av värdetullar medför på sikt avsevärda förbättringar il tullskyddet. Framför allt blir

tullskyddets atorlek oförändrad vid förändringar i prisnivån.

En nackdel med värdetullar är att de vid import till låga priser kan ge ett sämre skydd än vikttullar. Den övergång från vikttullar till värdetullar som riksdagen beslöt kan alltså innebära att tullskyddet försämras vid import till låga oariser. Av denna anledning har riksdagen begärt skyddsåtgärder mot låg-

prisimport i enlighet med vad som föreslås i motionen 1978/79: 2473.

Import till priser, som avsevärt understiger de priger som normalt gäller vid den ifrågavarande tidpunicten, förekommer för i stort sett alla trädgårdsprodukter. Lågprisinporten kan avse såväl större som mindre partier och förekomma under längre eller kortare tid. Importen kommer från olika delar av världen; det kan vara från öststaterna, Medelhavsländerna, de västeuropeiska länderna eller annan del av världen. Ofta rör det sig om överskottsproduktion som man önskar få avsatt i Sverige.

En bidragande orsak till att andra länders överskottasproduktion

på detta sätt avsätts på den svenska marknaden är det förhållan-

det att Sverige under långa perioder av aroduktionssäsongen är den enda marimad i norra och västra Europa som varken är stängd

för inport (såsom Norge och Finland) eller skyddas av importminimipriser och kombinationstullar (såsom 2G).

Zandeln med frukt och grönsaker sker ofta genom a.k. konsigna-

tionsaffärer. Denna handel tillsår så att ett parti av t.ex.

Prop. 1979/80: 175 33

slanggurka överlåtes till en svensk grossist utan att priset fastatällts. Grosaisten säljer sedan partiet till detaljhandelsiedet till det pris som 2arknaden vill betala. Därefter erhåller leverantören i utlandet betalning efter det att grossisten

dragit av ersättning för sina kostnader. Konsignationshandeln

kan sägae utgöra en kommissionsförsäljning utan fastatällda priser.

Enligt utredningens mening skapar detta slag av bandel lättare förutsättningar för lågprisinnport än andra handelsformer..

Även om det är avårt att svekulera om den framtida marknads-

utvecklingen är det mycket som talar för att konkurrensen på trädgårdsområdet kommer att ytterligare öka i framtiden och därmed också risken för ökad avsättning av överskottspartier

till låga priser. Faktorer som talar härför är bl.a. det allt

effektivare utnyttjandet av produkt ionsnotentialen i Medelshavsamrådet, BG:3s förestående utvidgning ned tre länder från detta

område samt många u-länders och öästländers ökade satsning på ex-

port av trädgårdsprodukter.

Omfattningen av lågprisimporten är det svårt att redovisa. Den svenska imvportstatistiken omfattar endast medelpriset ner månad för de olika trädgårdsnprodukcterna. Någon redovisning för prissvängningarna mellan olika dagar förekommer inte i den officiella statistiken. Trädgårdsnäringsutredningen kan därför inte lämna någon sådan redovisning, vilket hade varit önskvärt.

Redan av månadsmedeltalen framgår dock att importoriserna för vissa produkter tidvis är mycket låga. Erfarenhetsmässigt kan dessutom konstateras att stora prisskillnader föreligger vid sama tidpunkt mellan olika importvartier. Storlekarna av dessa vrissvängningar varierar för de olika orodukterna.

Riksdagen har angett att övergången till värdetullar inte bör innebära att en vara beläggs med ett lägre tullbelopp per vikt-

3 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 175

Prop. 1979/80: 175 34

enhet än nu utgående vikttullar medför. Enligt utredningens mening bör den av riksdagen sålunda angivna minimiskyddsnivån i allmänhet ge trädgårdsprodukterna ett godtagbart skydd mot import till låga priser.

Inom EG definieras lågprisimport som sådan import som sker till priser som understiger särskilt fastställda referensnivåer. Dessa referenspriser fastställs i princip på grundval av de producentpriser som under närmast föregående treårsperiod noterats på de viktigaste producentmarknaderna där priserna i allmänhet är lägst, l varje nedlemsstat. EG:s definition är dock svår att tillämpa i Sverige med tanke på den svenska marknadens begränsade storlek och inportens starka våverkan på den inhemska prisnivån.

Med lågprisimvport avser utredningen i denna promemeria sådan import som med värdetull ger ett lägre tullbejopp per viktenhet än vad en motsvarande vikttull skulle innebära,

De i avsnitt 3 tidigare redovisade systemen för skydd mot lågprisicport har vart och ett sina för- och nackdelar som får vägas mot den grad av skydd nan önskar få ut av systemet. Det system som väljs bör således ge ett tillfredsställande skydd i olika avseenden mot lågprisinport. Samtidigt är det av stor betydelse att systemet nedger att åtgärder kan sättae in snabbt.

Systemet bör vidare vara någorlunda lättadministrerat och över-

skådligt. Det bör stå i överensstämmelse med Sveriges handelspolitiska åtaganden. Konsumenternas intresse av att erhålla till-

gång till grönsaker som är billiga nen också av god kvalitet och

ned jämnt tillförsel måste också beaktas i sammanhanget.

Sveriges handelspolitiska åtaganden förutsätter att tullarna

för de vrodukter som ingår i systemet inte är bunäna i GATT.

I det fortsatta resonemanget utgår därför utredningen från att Sverige vid de förestående GATT-förhandlingarna lyckas frigöra tomaterna från Sindningar och att tullarna för övriga här aktuella varor hålls fria från aya bindningar.

Prop. 1979/80: 175 An

varor kommer ofta oväntat. De kan också som tidigare framhållits upphöra efter relativt kort tid. De åtgärder som skall sättas in nåste färför kunna vidtas utan tidsutdräkt för att få effekt.

Den möjlighet regeringen har att införa särskild tull enligt

2 § tullförordningen kräver en viss tidsåtgång innan beslut kan

fattas om tullens införande. Vederbörande myndighet skall först konstatera att lågprisinport föreligger samt därefter göra framställning till regeringen, som slutligen fattar beslut. Vid denna tlipunkt torde skadan redan vara skedd. Detta tillväga-

sammanhang. Detsamma gäller i än högre grad möjligbeten att införa antidumpingtull..

mycket grovt medel och i princip förbjudet, Det skulle heller knappast vara förenligt ned artikel 15 i frihandelsavtalet

titativa restriktioner bör komma ifråga som ett medel mot lågprisimport.

alutat att kombinationstullar (värdetull + minimivikttull) skall

införas under tullperioderna för natlök och nyskördad potatis.

Vikttullar ger som förut nämnta ett bättre skydd mot lågprisimport än värdetullar och kan därmed komplettera det skydd som ges genom värdetullarna. Vilkttullen sätts automatiskt in mot inkommande lågprispartier och medför i det "avseendet ett effektivt skydd. Eftersom vikttullar urholkas av inflationen bör de med jämna nellanrim, t.ex. vartannat år, ses över så att de kan behålla sin skyddseffekt. Med hänsyn till det administrativa nerardete som förorsakas bl.a. tullverket genom Kcombirationstullarna bör de begränsas till ett så litet antal varor 3om möjligt, ivs. varor som ofta är utsatta för lågprisinvort och som är av stor betydelse för den svenska aroduktionen.,

Prop. 1979/80: 175 36

prisimport. En nackdel är dock den omfattande administrativa apparat som kan behöva byggas upp åtminstone om ett referensprissystem liknande det som används inom EG skulle införas. En annan nackdel är svårigneterna att fastställa lämpliga nivåer på importminimipriserna i förhållande till producenter, konsumenter och exportländer. Importminimipriserna kan dock effektivare än kombinationstullarna lindra effekterna av lågprisimport.

4.3¶Förslag till skyddsåtgärder

Utredningen har undersökt behovet av skydd mot lågprisimport för de trädgårdsprodukter som enligt riksdagens beslut skall omfattas av värdetull. Utredningen har därvid funnit att fem produicter f.n. är i behov av sådant skydd. Dessa, som sartliga är av väsentlig betydelse för svensk trädgårdsnäring, är moröt. ter, vitkål, tomater, slanggurka och sailat.

Av de nämnda. orodukterna förekommer såväl offerter som genomförd import vill låga priser vilka stör Irissästningen på den. . svenska narknaden, Irfarennetsmässigt är det också sänt att en-

dart offerter kan vara tillräckligt för att pressa oriserna. Det

kan således inte alltid utläsas av importatatistiken att en påverkan av priset på den svenska markmaden förekommer. Det är vidare inte möjligt att konstatera hur orissättnaingen skett av olika partier då imtortstatistiken redovisas månadsvis.

Utredningen tar i det följande upp de fem produkter för vilka särskilda åtgärder mot lågprisimnort bör sättas in.

Prop. 1979/80: 175

I en bilaga till promemorian redovisas för varje produkt medelinportpriset månadsvis för åren 1976-1978 och importens storlek månadsvis för samma period. Den svenska produktionens omfattning framgår också liksom tulltaxenumren.

För morötter (bilagan sid. 24) föreslår utredningen en kombinationstull med värdetull på 10 § och med ninimivikttull på

10 kr./100 kg. Av tullstatistiken framgår att prisnivån under

åren 1976-1978 genomsnittligt legat över den gräns vid vilken minimivikttull enligt förslaget skulle börja tillämpas. Däremot uppvisar enstaka nånader lägre oriser. För att bibehålla importskyddets effekt även under sådana månader föreslås därför en kombinationstull på ovanstående sätt.

Vitkål (bilagan sid. 25) har under åren 1977 och 1978 importe-

ratas till sycket låga priser. Det rör sig om import från Västtyskland 3om sedan år 1975 ökat exporten till Sverige ned sa 700 &. Det finns anledning förmoda att det rör sig om överskottspartier som inte gått åt vid surkålstillverkning. Månads-

nedelpriser vid import omkrirg 40 äre per iz förekom år 1978.

Den svenska produkiionskostnaden torie uppgå till omkring 100 öre ser kg. Utredningen finner det nödvändigt att värdetullen kombineras ned en vikttull. I annat fall uppatår en kraftig sänkning av tullskyddet under de tider då lågprisimport av ovan beskrivet slag förekommer.

Utredningen föreslår därför tull på följande sätt.

1/5 —- 30/11 värdetull på 10 4 ninimivikttull på 10 kr./100 kg 1/12 = 30/4 värdetull på 17 § minimivikttull på 15 kr./100 kg.

Prop. 1979/80: 175 38

Sallat (bilagan aid. 26) omfattar isbergssallat och vanlig

gallat, som är två helt skilda produkter. Prismässigt ligger isbergssgallaten omkring 2 «I. lägre än vanlig sallat. 1978 års genomsnittspriser var vid import av isbergssallat

4,23 <r./kg och vid import av vanlig sallat 6,79 kr./kz.

De största exportländerna av isbergssallat är USA, Spanien och

Italien. Vanlig sallat kommer till ca 80 4 från Holland. Import

till lågpris uppträder tidvis vår och höst. Utredningen har funnit att det är av väsentlig betydelse att låga priser inte alltför mycket får tillåtas reducera tullens skyddseffekt och föreglår därför en kombinerad tull under resp. tullperiod med en

värdetull på 11 § samt en minimivikttull på 45 kr./100 tg.

för att minimivikttullarna skall behålla sin skyadseffekt vå längre sikt är det väsentligt att de ned jämna mellanrum, förslagsvis vartannat år, 3es över.

Utredningens förslag i fråga om kombinationstullar framgår av tabell 1.

Tabell 1. Xombinationstullar enligt utredningens förslag samt import och svenak zgroduktion Produkt Tärde- MinimiviXt- Import Sv. oroad.

tull tull 1 060 1 000 ton

2 kr. /100 <a tan

Morätter

1/7-30/4 10 10 2 44 Vitkål -

10 J a 23 1/5 -30/11 = 10

1/12-30/4 17 15 7

Sallat

Isberg

1/4-30/11 1" 35 å 3

Vanlig

1/3-15/12 11 45 3 3

Prop. 1979/80: 175

Tomater och slanggurka (bilagan sid. 27 och 28 har nycket stor

betydelse för den svenska trädgårdsproduktionen. Odling av tomat förekommer vid ca 1 100 växthusföretag och odling av gurka vid ca 430 företag. Den odlade arealen upptar för tomat ca 20 z av den totala värthusarealen och för gurka drygt 11 4. Dessa båda produkter upptar således nästan en tredjedel av all växthusareal. Störningar i avsättningsförhållandena för dessa produkter medför därigenom allvarliga problem för hela odlingen i värthus. Det är därför enligt utredningens mening ytterst angeläget att åstadkomma ett verkningsfullt skydd mot lågprisimport för båda produkterna.

Produkt ionskostnaden för ett kg tomater beräknas år 1979 upp-

gå till 7 <r. och år 1980 till ca 1,70 <r. ned oförändrade

energipriser. Motsvarande kostnad för gurka beräknas till

4 kr. resn. 4,50 kr. Därav utgör 25 4 kostnad för uppvärmning.

Ztt system ned kombinationstullar ger för tomat en värdetull på 17 § och en ninimivikttull på 50 kr./100 <g under tullperioden som sträcker sig från den 16 april till den 31 oktober. För

gurka Slir värdetullen 20 4 och minimivilttullen 50 k./100 kz för tullperioden den 16 mars — den 30 sentember.

Minimivikttullar av denna storleksordning medför enligt utredningens zening inte något tillräckligt skydd mot lågprisimport av dessa produkter. Mer effektiva åtgärder behövs om inte produktionen skall äventyras genom de ständigt återkommande importstörningarna. För tomater och gurka bör därför ett importmicimiprissystem införas.

Vid ett sådant system bör importminimipriserna fastställas en gång varje år och avse kommande odlingssäsong. Inledningsvis kan dessa sättas ned ledning av den däerfinition av lågorisinzport

Prop. 1979/80: 175 40

som tidigare getts. För tomat skulle nininipriset då uppgå

o till 2,94 kr. /x8 och för gurka till 2, 50 ri eg. För enkelhetsa skull utjämnas minimisriset för tomat till 2 kr. /kg.

Om import förekommer till priser som underskrider dessa priser skall en tilläggsavgift tas ut så att importpriset motsvarar det fastatällda importminimipriset. Tullen beräknas därefter på detta pris. För tomater kommer det sammanlagda

skyddet (tilläggsavgift och tull) att uppgå till 3,50 kr./kg.

även om andra tekniska lösningar - än den utredningen föreslår väljs måste det minsta invortpriset enligt utredningens mening

ligga på denna aivå, 3,50 r./k8.

Den närmare utformingen av ett system ned innortninimniosriser bör enligt utredningens mening ske nå följande sätt.

tredningen har vid en genomgång av 3G:s referensyrissysten funnit detta vara alltför administrativt tungt och inte ägnat att så ett nöjaktigt sätt kunna lösa behovet av ett svenskt skydd mot lågprisinsport. Jtredningen har därför konstruerat ett erklare aystem som kan fungera till följd av jen tullprocedur scm tillämpas i Sverige.

Den tullbehandling som tillämpas i Sverige bygger på en tulldeklaration från importören. Underlaget för denna är en faktura. För att fastställa den utgående tullen behövs f.n. en viktangivelse och för att fastställa nervärdesskatten, vilket tullen

också gör, behövs en värdeangivelse.

Vid en kombinerad värde- och vikttull beräknas tullen alternativt efter de båda uppgifterna och det högsta tuilbeloppet debiteras importören.

Prop. 1979/80: 175

Med ledning av de uppgifter som skall bilda underlag för tulluppbörd m.z. kan ett genomsnittligt pris framräknas om det inte redan finns angivet i tullhandlingarna. Importpriset jämförs så med det fastatällda importainimipriset. Om det faktiska importpriset är lägre tas mellanskillnaden ut som en tilläggsavgift av tullverket i samband med tull- och momsdebiteringen.

Genom att låta tullen kontrollera prisnivån på varje parti kan ett administrativt tungt övervakningssystem undvikas. Systemet medför visst merarbete för tullen. Om debiteringen av avgifterna blir betungande eller inte är svårt att förutse då lågprisimportens hela omfattning inte är känd.

Sammanfattning Trädgårdsnäringsutredningen föreslår således att

inmvortmininisrissystem införs för tomater och slanggurka . samt att

kombinationstullar införs (värdetullar + minimivilkttullar)

för morötter, vitkål och sallat.

Dessa åtgärder bör vidtas snarast möjligt.

Utredningen har även undersökt behovet av skyddsåtgärder mot lågprisimport för andra trädgårdsprodukter, framför allt blomkål och sallatskål. Ur

Beträffande blomkål konstaterar utredningen att, även om lågprisinport tidvis förekommer för denna orodukt, så är låga priser på den svenska mrknaden oftast förorsakade av stor inhemsk produktion som irivits fram p.g.a. vädersituationen. Utredningen finner därför att blomkål tills vidare inte bör beläggas med Kombinationstuli.

Prop. 1979/80: 175 42

Sallatskål är en relativt ny produkt som fått stor efterfrågan. Utredningen har inte nu funnit tillräckliga skäl för att f.n. belägga denna produkt med kombinationstull.

Utredningen vill understryka att de åtgärder som föreslås grundar sig på förhållandena fram till hösten 1979. Snabba förändringar kan uppstå vå importen och lågprisproblem uppkomma för nya produkter, t.ex. champinjoner. Det är därför angeläget att vederbörande myndigheter noggrant följer import- och prisutvecklingen så att skyddsåtgärder kan vidtas i tid.

I akatteutskottets betänkande sägs bl.a. att utskottet är medvetet om att det förekommer en besvärande lågprisimport av fruktträd. Denna a3kulle på sikt kunna äventyra den inhemska Salantskoleverksanbhetens existens. Inligt utskottets mening skulle den föreslagna tulländringen inte räcka till för att möta denna import. Generella åtgärder som snabbt Kan sättas in förordas.

tredningen har för att överväga lämpliga åtgärder inhämtat upplysningar om inport 2.ä.

Odlingen av slantskolealster synes ha haft en gynnsam lönsamhetsutveckling framför allt under 30-talet ach början av 70talet. iv vissa oroduktslag importeras emellertid betydande Kcvantiteter till låga priser. Importen av t.ex. förädlade fruktträd har stigit ned 50 § under de senaste tre åren. År 1976 var importen 47 ton (675 200 «r.), år 1977 var invorten

29 ton (1 042 200 <r.) och år 1978 var den 105 ton (1 413 000

<r.). åv imperten år 1972 kom 47 ton (415 200 <r.) från vissa

Prop. 1979/80: 175 43

öststater. Inder den senaste femårsperioden har importen från

Polen stigit från 3 till 36 ton. Under år 1978 har också inport från Ungern skett ned 10 ton (23 000 k<r.).

Den svenska produktionen uppgår tlll ca 210 ton.

Den nuvarande tullen på fruktträd uppgår till 60 kr./100 kg för förädlade och 30 kr./100 kg för andra, Btt normalt frukt-

träd med utbildad krona väger ca 1 kg. Detta innebär att tul-

len uppgår till ca $0 öre för ett sådant fruktträd.

Med den nya tullen, vilken är 6 4, xommer fruktträd, som kostar mindre än 10 ir, vid importer att få lägre tullbelastning än f.n. De importpriser som har förekommit från vissa öststater har i allmänhet varit lägre än 10 ir, För importen från Ungern år 1979 uppgick imvortoriset endast till 2,35 <r. Motsvarande priser på inhemakt producerade fruktträd uppgår till ca 40 kr.

De statistiska uppgifter, som här redovisas, understryker den gsituatior som skatteutskottet påtalat beträffande importkonkurrensen för inhemsk fruktträdsvroduktion. Utredningen är nelt införstådd ned att dessa prisdifferenser nellan importerad och inhemsk vara 1å silt utgör ett allvarligt problen för den 3vensza fruktirädsproduitionens fortbestånd. Utredningen är nedveten om att det finns betydande värden i en bestående svensk fruktträdsproduktion.

Utredningen anser att de stora prisdifferenserna mellan importerad och inhemsk vara skapar såväl prismässiga som tekniska möjligheter att öka en export till Sverige, Det fr r emellertid av porisdifferenserna att en xombinerad värde- och vikttull är helt verimingslös i sammanhanget.

Prop. 1979/80: 175 44

Den andra vägen att möta lågprisinport är genom importminimi=priser. När det gäller fruktträd skulle en sådan åtgärd 'cumna tillämpas. Innan en inportminimiprisnivå emellertid fastställs, anser utredningen att man ytterligare bör försäkra sig om tendensen i importutvecklingen. Utredningen anser därför att frågan om skydd för lågprisimport för fruktträd bör omprövas ef-

ter ytterligare något år. Under denna tid bör importutveckling-

en noggrant och kontinuerligt följas.

Prop. 1979/80: 175 4S

Bilaga 1 (5

MORÖTTER (7.01.211 och 219)

Medelimvortpris månadsvis kr/kz

1976 1977 1978

Import månadsvis i ton

1976. 1977. 1978

Svensk oroduktion ca 44 000 ton

Prop. 1979/80: 175 46

Medelimnortpris månadsvis ir/kgz

1976 1977 1978

Inport månadsvis i ton

1976. 1977. 1978

Svensk produktion ca 23 000 ton

Prop. 1979/80: 175 47

SALLAT (7.01.851, 852, 853 och 854)

Medelimportvoris nånadsvis kr/cz

1976 1977 1978

vanl. isbergs- vanl. isberga- vanl. isbergssallat sallat sallat sallat sallat sallat

vanl. isbergs- vanl. isbergs- vanl. isbergs-

sallat sallat sallat sallat ;gallat sallat

Sunra 3 361 3 728 2509 4 554 271735 3 736

kr/kg 3,20 3,32 6,12 4,02 5,19 4,22 Svensk produktion isbergssallat 2 300 tan

vanl. sallat 3 300 tan

Prop. 1979/80: 175

TOMAT (7.01.701 och 702)

Medelimportpris månadsvis kr/kg

1976. 1977. 1978

Igport månadsvis i ton

1976. 1977. 1978

Svensk produktion 2a 12 000 ton

Prop. 1979/80: 175

Medelimportpris månadsvis kr/kz

1976. 1977 1978

Import månadsvis i ton

1976 1977 1978

Svensk produktion 12 CO0 tan 4 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 175

Prop. 1979/80: 175 50

Särskilt yttrande av experten Holger Nyström

Utredningens uppdrag är så utformat, att anledning saknas att ingå på den principiella frågan om skydd mot s.k. lågprisinport.

Lågprisimport definieras av utredningen som sådan import, som med de nya värdetullarna ger ett lägre tullbelopp ser viktenhet än de ursprungliga tullarna. Eftersom beslut just fattats om en övergång från en not a.k. lågprisimport effektivare tullform till en annan, skall någon diskussion om Klokheten häri inte återupptas.

Begreppet lågprisinmport är - oavsett utredningens försök till definition - ytterst vagt och svårt att orecisera. Alltför ofta torde i föreställningsvärlden hoa dem som ivrar för åtgärder mot s.k. lågprisimnort finnas den tanken, att varje import, som oavsett bakgrunden sker eller kan ske till lägre pris än egna eller inhemska produktionskostnader, bör motverkas även om denna tanke sällan framförs i en så renodlat protektionistisk form. I sådana branscher, där lågprisinport diskuteratas sedan länge, framförallt inom beklädnad, har nan dock mot bakgrund av de principer, som smäsatts för den internationella handeln, inte ansett sig kunna gå så långt och vidta åtgärder genom t.ex. miniminriser mot den stora och för den inhemska tekoindustrin besvärande konkurrensen från Finland. Däremot har nan i vissa fall ingrinvit ned olika begränsningsåtgärder mot import till låga priser från s.k. låglöneländer, i praktiken u-länder, samt från statshandelsländer med den motiveringen, att införseln från sistnämda länder ibland ej skulle ske till marknadsmässiga priser. Hittills har uttrycket lågprisinport i allmänhet varit förbehållet nu nämnda fall, där aan beiömt nöjlignpeter föreligga att utan att kränka allmänt vedertagna principer för den internationella handeln eller ingångna avtal kunna vidta åtgärder för att begränsa sådan införsel.

Prop. 1979/80: 175 51

Alla frågor rörande import till låga priser innefattar intressemotaättningar mellan producent- och konsumentintressen. Äga—re och anställda i olika produktionsgrenar vill naturligtvis gärna öka vinster och lönsamhet genom högre priser, nedan konsumenterna har intresse av låga priser. Avvägningen av de båda intressena är svår nen borde enligt min mening ha ägnats större uppmärksamhet av utredningen. Om man vill sätta ett golv för priserna, borde man t.er. också bestämma ett tak för prisutvecklingen under perioder i dörjan av säsongen, då de svenska odlarna kan ta ut mycket nöga ariser.

Utredningen förefaller ej heller ha tillräckligt beaktat det för nig självklara faktum, att det är det samlade resultatet för en hel odlingssäsong, som är det relevanta för bedömningen av skälig lönsamhet, inte enstaka företeelser på arisområdet, som särskilt med hittillsvarande auktionssysten can vara att hänföra till en rad olika omständigheter varav importpriset endast är en.

Utredningen föreslår kcombinationstullar för ett antal produkter. Man anför, att sådana tullar bör begränsas till ett så litet antal varor som nöjligt, dvs. varor asom ofta är utsatta för vad man kallar lågprisimport och som är av stor betydelse för den svenska aroduktionen. I detta ligger att varorna också är viktiga från kzonsumtionssynpunkt. Det visar sig emellertid avårt för utredningen att statistiakt eller erfarenhetsmässigt belägga, att lågorisinport ofta skulle förekomma av de produkver, för vilka kombinerade tullar nu föreslås. Att i fråga om vissa produkter import Kan ske till låga priser vid enstaka tillfällen är ovedersägligt, men enahanda företeelser är inte ovan-

liga i internationell handel. Även från vårt eget land blir

ibland nottagarländer utsatta för lågprisimport.

Utredningens allmänna resonemang E' om förekomsten av 1 Fr Tisimnort I stämmer knappast in vå verkligheten. Jtgångsvpunit för an seriösa

Prop. 1979/80: 175 52

diskussion av import och lågprisinport bör ara, att det av tradition förekommer en mycket omfattande internationell handel med olika trädgårdsprodukter, som är av väsentlig betydelse för den svenska aarknadens behovstäckning. Handelns import är noga planerad lång tid i förväg och inköpsprogrammen ger inte något utrymme för en speciell lågprisimport av den impulstyp, som utredningen tycks föreställa sig. Att beskriva den för många länder betydelsefulla exporthandeln och exportproduktionen på detta område såsom " ofta rör det sig om överskottsproduktion, som man önskar få avsatt I Sverige" vittnar om dålig kännedom om faktiska förhållanden. Ej heller är det riktigt att påstå, att "Sverige under långa perioder av produktionssä—songen är den enda marknad i norra och västra Europa, som varken är stängd för inport eller skyddad". Man söker då t.ex. bortse från den utomordentligt skarpa konkurrensen mellan alla länder inom det västeuropeiska blocket. Sär kan erinras om engelska odlares bekymmer äver konkurrensen med äpplen från fFrankrike och tomater från Holland för att bara ta några aktuella exempel.

Det bör också uppmärksammas, att Västeuropa är en nmarknad med en siarkt exportorienterad produktion och att det därför är naturligt att importintresset från utomstående länder är begränsat. Utredningen har enligt nin åsikt inte kunnat belägga, att den stora och för marknadens behov väsentliga importen i någon anmärkningsvärd utsträckning skulle ske annat än på betingelser, som är allmänt vedertagna för internationell handel. Skrivningen i detta avsnitt har därför beklagligtvis fått en mer tendentiös än informativ karaktär.

Vad därefter säller utredningens skrivning om konsignationsaffärer - som det överhuvudtaget är svårt att inse vad den har i sammanhanget att göra - måste den betecknas som uppseendeväckande. Veterligzen 2ar utredningen varken studerat eller fått någon

Prop. 1979/80: 175 53

mera allsidig eller ingående information om Konsignationsaffärer i frukt- och grönsaksbranschen. 7id olika lantbruksuniversitet i Västeuropa har förts en seriös diskussion om för- respektive nackdelar för odlarna med försäljning till fasta yriser respektive i konsignation. Jag vill hänvisa t.ex. till de studier i ämnet, som sublicerats av professorerna girk och Ellis i Wwye College, London University. Den primitiva form av konsignationsaffärer, som utredningen redovisar, torde knappast förekomma i någon omfattning il praktiken. Däremot finns i Sverige liksom i hela Västeuropa inklusive EG en allmänt vedertagen utbredd konsignationshandel i frukt och grönsaker parallellt med affärer i fast räkning. XZonsignationsaffärer förekommer för svensk del mellan leverantörer och imvortörer, som har väl etablerade, kontinuerliga förbindelser med varandra. Uppnådda priser på konsignerade varor eller fast försålda produkter blir desamma, eftersom det är marknadspriset som i båda fallen blir avgörande. En försäljning till underpris skul- 1e snabbt leda till avbrutna affärsrelationer, vilket man ei vill riskera. Någon form av särskilt spekulativa affärer är det alltså inte fråga om.

På samma sätt som affärerna i fast räkning ingår consignationsaffärer i Sverige liksom i övriga Västeuropa i den planerade inport, som handeln omhbänderhar för att fylla narknadens behov. "Löga" konsignationer, som utredningen tycks tro att det handlar om, skulle för övrigt i hög grad störa handelns soggranna planering och affärsuppläggning. Eftersom utredningen uppenbarligen i grund missförstått konsignationsaffärerna finns ej heller underlag för slutsatsen, att detta slag av handel lättare skapar förutsättningar för lågprisinport.

Beträffande detaljerna i utredningens förslag vill jag anföra följande.

Prop. 1979/80: 175 | 54

Morötter importeras inte, i varje fall för kconsumtionsändamål, om hållbar svensk vara erbjuds. Medelpriset för importen enligt tullstatistiken är under alla nånader nögre än det pris, vid vilket vikttull skulle uttas enligt förslaget. Såsom framhållits inom utredningen sker kompletterande import av vitkål främst upder vintern och våren, medan normalt svensk produktion svarar för behovet under höstmånaderna fram till december, då varan sparas för upplagring och senare försäljning. Införande av en minimivikttull förmodas knappast bli av större betydelse varken för odling eller import. Utredningens uppgift om att den ökade importen av vitkål från Västtyskland skulle avse överskottspartier, som inte gått åt vid surkålstillverkningen, ställer jag mig frågande till. Handeln har i stor utsträckning under senare år skiftat över importen av vitkål från Zolland till Västtyskland be—-

roende på att frakten är hälften så hög från Västtyskland som

från Zolland och kvaliteterna desamma. Den vitkål som importeras till Sverige från Västtyskland köps till samma priser som gäller på den stora inhemska konsumtionsmarknaden i Västtyskland. Vad gäller sallad kommer som bekant någon svensk isbergssallad inte

i marknaden förrän under juni/juli. En minimivikttull kan där-

för av sakliga skäl kmappast ifrågakorma förrän tidigast fr.o.m.

den 1 juni. Att dessförinnan införa en sådan tull om kr 45:-/-

100 z3 innebär inte något annat än en extra kconsumtionsskatt och en onödig orisfördyring, något som givetvis bör undvikas. Någon ” anmärkningsvärd lågprisimvort av vanlig sallad är inte känd av handeln ach jag ifrågasätter uppgiften om att lågprisimpert till

kr 4:-/cz skall ha förekommit i någon omfattning av betydelse.

Sammantaget saknas mer väsentliga skäl till att på föreslaget sätt krångla till tullbehandlingen. Utredningen har inte kunnat stödja sina förslag vå framtagna fakta i större utsträckning. Skrivningen om offerteraas betydelse är knappast övertygande. Det san därför ned fog ifrågasättas, om den ökning av det allmännas stöd till odlingen a20m föreslås bli genomförd på detta sätt är av sådan betydelse, att oläigenheterna av kombine-

Prop. 1979/80: 175 - 55

rade tullar uppvägs. Vad gäller en framtida översyn av mninimiviktttullarna i anledning av fortsatt inflation förutsätter jag, att dessa kommer att behandlas på samma sätt som övriga minimivikttullar i tulltaran.

Utredningen föreslår vidare införande av ett importminimivprissystem för vissa produkter. Detta har getts en så generell utformning, att det i princip kan avskärma införsel även i sådana fall, då ett lägre importpris än minimipriset beror på en effektivare produktion med större arealutbyte och alltså lägre produktionskostnader i exportlandet än i Sverige, Detta kan ej vara godtagbart från allmänna synpuntkter. Vissa internationella regler har ju stadfästs och nyligen översetts och kompletterats för att fastställa när sådana situationer anses föreligga, att åt-

gärder mot export till låga priser är berättigade.

Den i dagarna av riksdagen bifallna propositionen om de multila-

terala handelsförhandlingarna (1979/80:24) innehåller bl.a. dels

en överenskommelse om tolkning och tillämpning av artiklarna VI,

XVI och XXIII i det allmänna tull- och handelsavtalet (den 3.k.

subventionskoden), dels en överenskommelse om tillämpning av ar-

tikel VI i sama avtal (den reviderade a.Kk. antidumpingkoden).

Vad gäller råvaror, jordbruksprodukter o likn har enligt den nya subventionskoden bl.a. på svensk tillskyndan exportsubventioner godkänts under förutsättning att exportlandet inte tillförs skansar sig mer än skälig andel av världsexnorten och att man ej genom subventionen åstadkommer ett exportpris, som väsentligt underskrider andra leverantörers priser, Intermationell prövning är förutsedd och om subventionerna vållar allvarlig skada för en produktionsgren, kan utjämningstullar uttas i avvaktan på att

förhållandet rättas till.

Prop. 1979/80: 175 56

Den reviderade antidumpingkoden innebär i förhållande till den utsprungliga koden vissa uppmjukningar av några viktiga kriterier, bl.a. skadekviteriet. Vid bedömning av den vållade skadan skall man fortsättningsvis inte bara beakta förhållandet mellan exportpris och hemmamarknadspris i exportlandet utan också relationen mellan exportpriset och oriset i imnportlandet. På ansvarigt håll räknar man med att antidumpingingrivanden framdeles kommer att öka i både Sverige och utlandet. Med andra ord förutses den reviderade antidumpingkoden bli ett mera operativt instrument än sin föregångare,

Det förefaller egendomligt om statsmakterna å ena sidan hälsar dessa internationella bestämmelsers tillblivelse med stor tillfredaställelse men å andra sidan, när fall under koderna alrtualiseras, skulle kringgå den just etablerade ordningen genom unilaterala arrangenang. Detta skulle knappast befrämja svensk trovärdighet i internationella handelssammanhang något som är viktigt för Sverige med dess stora totala utrikeshandelisberoende.

Enligt min mening har frågan om de nya kodernas betydelse i förhandenvarande sammanhang, där de svenska odlarna uppgivit sig lida skada till följd av dumping och exnortsubventioner, inte utretts och analyserats tillräckligt. Jag förutsätter att så måste ske, innan ställning kan tas till utredningens förslag. Jag vänder mig mot utredningens försök att skriva bort kodernas betydelse. Tvärtom skulle några ingripanden enligt dessa - under förutsättning att de befinns berättigade - kunna påverka utvecklingen.

Beträffande föreslagna importminimivriser för surka och tomat vill jag lämna följande kommentarer.

För slangsgurkor uppgår den 206-1isa värdetullen till 2:50 kr/<8

Prop. 1979/80: 175

importpriset inte --- någon månad varit så lågt, att minimi-

tull, föreslagen till 0:50 kr/kg, skulle ha uttagits. Yad som kan äventyra lönsamheten för gurkodlingen är den stora ökning av produktionen i Skåne, som enligt preliminära uppgifter lär planeras för nästa säsong.

Förhållandena för tomater var extra-ordinära 1 Europa under

augusti/september i år på grund av viss överproduktion i Zolland.

Detta gäller importerande länder både inom och utom EG. Med hänsyn till årets erfarenheter bör man ha grundad anledning tro, att odlingen i Nederländerna kommer att krympas nästa säsong. Enligt nin mening borde det inte vara omöjligt att ta upp holländska exportförhållanden under vissa perioder av året till behandling enligt den nya subventionskoden för att få konstaterat, att det verkligen varit fråga om export under otillbörliga betingelser. Jag vill dock tillägga, att enligt flera uppgifter är den holländska tomatodlingen tycket effektiv med en mycket hög oroduktivitet. Att lägga ett års apeciella förhållanden till grund för introduktion av ett från handelspolitiska och konsumentsynpunkter i hög grad diskutabelt importminimiprissysten förefaller mig däremot vara en nindre lämplig åtgärd. Jag vet inte på vad utredningen kan stödja sitt tal om "ständigt återkommande importstörningar", vilket uttryck måste syfta till något slag av upprenade och normalt förekommande företeelser,

Jag tar alltså bestämt avstånd från det föreslagna mininiprissystemet. Det behövs inte sakligt sett. Det är med säkerhet vidare i sin opraktiska tillämpning betydligt-mer komplicerat än vad utredningen menar. Hur nan med ansvråk på att objektivt avväga skyddsbehovet under en kommande odlingssäsong i förväg skall kunna fastställa ett miniminsris, förefaller nig 3avårt att inse. Det finns betydande risker för att sådana priser inom kort kommer att relateras till svenska oroduktionskostnader och därmed

Prop. 1979/80: 175 58

utesluta möjligheterna till en reell importkonkurrvens. Politiskt satta priser inom ZG innebär inte samma risker, eftersom EG har en stor exnortorienterad produktion och en omfattande konkurrens föreligger på den gemensamma marknaden mellan driv-

husproduktion och frilandsodling (ibland under enkla plastakydd).

Systemets av utredningen uppgivna stora fördel för konsumenterna är mycket svår att inse, eftersom de åsyftade jämna priserna riskerar ligga på en förhöjd genomsnittlig prisnivå.

Sammanfattningsvis vill jag avstyrka såväl föreslagna kombinationstullar som importninimiprissystemet. Jag förordar, att man närmare utreder möjligheterna att komma till rätta med enstaka, tillfälliga, särskilt låga >riser genom tillämpning av den nya subventionskoden och den reviderade antidumpingkoden inom GATT,

Prop. 1979/80: 175 59

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över 1974 års

trädgårdsnäringsutrednings promemoria 1979-12-18 Skyddsåtgärder mot lågprisimport av trädgårdspro-

dukter

1 Allmänna överväganden

Lantbruksstyrelsen instämmer i utredningens bedömning att speciella regler beträffande importskyddet är motiverat för morötter, vitkål, tomater, slanggurka och sallat samt anför vidare.

Enligt den av riksdagen fastlagda trädgårdsnäringspolitiken kommer den svenska produktionens omfattning liksom tidigare att bestämmas av den internationella konkurrenskraften. Dock bör subventionerade produkter eller dumping inte få inverka på produktionens omfattning. Riksdagsbeslutet innebar dock inga beslut om åtgärder som kunde förhindra eller mildra verkningarna av dumping eller annan lågprisimport.

De nu av trädgårdsnäringsutredningen framlagda förslagen synes kunna innebära vissa möjligheter härtill och därigenom ge förutsättning för stabilare förhållanden vid odling av de viktigare basprodukterna. I sin tur kan detta verka stabiliserande även för andra produktslag genom att minska tendenser till svängningar i odlingsarealerna.

Utredningen pekar på svårigheten att kvantitativt beräkna den lågprisimport av dumpingkaraktär som förekommer. Även om sådan import ej skulle vara av någon större omfattning i förhållande till den totala importvolymen kan dess inverkan på den inhemska prisnivån dock vara avsevärd. Lantbruksstyrelsen vill därför starkt understryka betydelsen av att ett system väljs som innebär att kriterierna för att åtgärder skall vidtas lätt kan konstateras och att åtgärder då också omedelbart kan sättas in. Utredningens förslag synes fylla detta krav. Sättet för att bestämma importminimipriser finner styrelsen ändamålsenligt och administrativt lätthanterligt.

Trädgårdsnäringens riksförbund anför i sitt yttrande över utredningens promemoria i denna del följande.

Tullarna på trädgårdsområdet har varit oförändrade under flera decennier. Det medför att inte bara penningvärdeförändringen utan även tekniska och odlingsmässiga förändringar motiverar, att man i någon mån återställer det gränsskydd. som statsmakterna tidigare ansett, att trädgårdsodlingen bör ha.

De kraftigt höjda oljepriserna i förening med import av trädgårdsprodukter till onormalt låga priser har medfört, att den svenska trädgårdsnäringen kommit i en mycket svår ekonomisk situation. Allt fler och fler inser också de olägenheter, som en krympande trädgårdsnäring skulle medföra för sysselsättningen och konsumenterna.

Prop. 1979/80: 175 60

Vad vi ovan redovisat, visar trädgårdsnäringens svåra ekonomiska situation. Det visar också, att detta är allmänt känt och har medfört stor oro även bland arbetstagare och konsumenter. Då lägprisimport och EG-subventioner skapat stora problem, är det synnerligen angeläget. utt regering

och riksdag redan i vår vidtager åtgärder, som förbättrar trädgårdsnäringens situation.

De svenska grönsakstullarna är vid en internationell jämförelse mycket låga. Det blir även fallet efter de måttliga höjningar, som för vissa pro-

dukter trädde i kraft den 1 februari i år. EG-staterna har inte bara högre

värdetullar än de som beslutats och föreslagits som skydd för den svenska

trädgårdsodlingen. Inom dessa länder har man också för vissa produkter värdetullen kombinerad med en vikttull för att få skydd mot tlågprisimport. Riksdagsbeslutet om införande av värdetullar istället för vikttullar utgör på sikt en förbättring för den svenska trädgårdsproduktionen, eftersom

tullen säkras mot inflationens inverkan. Däremot ger värdetullen ett sämre

skydd mot lågprisimport. I vetskap om detta införde fjolårets riksdag lågprisskydd för matlök och färskpotatis i form av en kombinerad värde- och vikttull. När det gäller övriga produkter begärde en enhällig riksdag ”att rege-

ringen skyndsamt utarbetar skyddsåtgärder mot lågprisimport”. Detta enhälliga riksdagsuttalande om ett utbyggt lågprisskydd var en viktig del av fjolårets riksdagsbeslut om trädgårdsnäringen. Det borde därför vara förpliktande för regeringen att utbygga lågprisskyddet och detta så snabbt, att det fungerar redan under denna produktionssäsong.

Svenska lantarbetareförbundet som erinrar om att situationen för den svenska trädgårdsnäringen har kraftigt försämrats under senare år vartill bidragit dels kostnadsstegringen på oljan, dels den konkurrens som importen från andra länder innebär, anför vidare.

Det beslut som riksdagen fattade i maj 1979 innebar för flertalet träd-

gårdsprodukter övergång från vikttullar till värdetullar. Detta innebär avsevärda förbättringar i tullskyddet, framförallt genom att skyddets storlek blir oförändrad vid svängningar i prisnivån. Genom de generösa tullbestämmelser som Sverige tillämpar är den svenska marknaden den enda som under produktionssäsongen tillåter im-

port och som heller inte har några speciella skyddsåtgärder mot import till mycket låga priser. Således orsakade lågprisimport av tomater under 1979

års svenska produktionssäsong stora avbräck för de svenska producen-

terna. De av riksdagen beslutade tullförändringarna är vid sådan import av

föga värde. Förbundet finner det därför ytterst angeläget att något skydd mot lågprisimport tillskapas som ett komplement till de tidigare beslutade förändringarna i tullsystemet. Det förslag som utredningen framlägger om ett system med importminimipriser på tomat och gurka bör därför genom-

föras snarast. Förbundet vill även tillstyrka att ett system med kombina-

tion av värdetullar och minimivikttullar genomföres för morötter, vitkål

och sallat.

Statens industriverk säger sig inte ha haft möjlighet att göra någon mer ingående bedömning av förslagets teknikdel och inte heller av dess konse-

kvenser för producent- och avnämarsida. Verket finner dock i princip inget

Prop. 1979/80: 175 61

att erinra Mot utredningens förslag vad gäller teknikdelen. Beträffande konsekvenserna för eller påverkan på olika intressenter av de föreslagna skyddsnivåerna anför verket att dessa behandlas mycket summariskt av utredningen samt att det inte varit möjligt för industriverket att med utgångspunkt från utredningens förslag och dess redovisade överväganden bedöma dessa aspekter. Verket avstår därför från att ta ställning till de föreslagna skyddsnivåerna.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening har i sitt yttrande bl. a. anfört.

Det är förståeligt. att försök görs i det särskilda yttrandet att anknyta till den diskussion om s.k. låägprisimport, som förekommit i andra sammanhang, för att definiera en import, som i ett eller annat avseende kan anses som ”unfair” och därför bör kunna föranleda motåtgärder. I avsaknad av en klar definition hamnar man annars lätt i det läget att bli misstänkt för att vilja skydda inhemska produktionskostnader — alltså en ren protektionism

— något som inte skulle vara i överensstämmelse med hittills tillämpade

riktlinjer för Sveriges handelspolitiska handlande.

Det är överhuvudtaget oklart vad utredningen menar med priser, som normalt” gäller. I frukt- och grönsaksbranschen är det fråga om dagspriser på marknaden, vilka påverkas av många omständigheter. Främst gäller det dock tillgång och efterfrågan vid ett visst tillfälle, eftersom det sällan är fråga om lagringsdugliga produkter. Dessa förhållanden avser priserna både utomlands och på den svenska marknaden. Jämför auktionspriserna i Helsingborg med betydande variationer t.o.m. under en och samma dag! Några speciella, avsiktliga lågprisimportpartier förekommer knappast på vår marknad. Men priserna på exportmarknaderna rör sig upp och ned allt efter variationer i den aktuella tillgången och efterfrågan. Har vädret t. ex. varit mycket varmt. kan en viss produkt gå fram i större kvantiteter än beräknat och tillgången överstiga efterfrågan med fallande priser som följd. Regn eller kallare temperaturer än normalt kan föranleda knapphet med åtföljande väl hävdade priser etc. Detta är för branschen helt normala företeelser. För odling liksom handel i denna bransch gäller och måste gälla både internationellt och i Sverige, att det är det samlade utfallet för en viss säsong eller för en viss större produkt som är det avgörande, inte enstaka, prismässigt dåliga dagar eller de tillfällen, då man uppnår toppriser.

En annan omständighet av grundläggande betydelse är att den svenska odlingen är otillräcklig för att möta konsumtionsbehovet av ett stort antal produkter även under den svenska högsäsongen. Sverige måste därför ha och upprätthåller också traditionellt en betydande import även under denna tid. Eftersom flertalet europeiska länder producerar och säljer till lägre priser, blir importpriserna ofta lägre än de svenska.

Utredningen talar vidare om en överskottsproduktion som på detta sätt — dvs. genom lågprisimport — avsätts på den svenska marknaden, som om importen skulle vara något slags irreguljär företeelse av osund karaktär. Det kan därför vara angeläget att komplettera skildringen ovan av importens högst reguljära och nödvändiga natur med att peka på ytterligare ett par omständigheter av betydelse.

Sverige är en liten marknad om drygt åtta miljoner konsumenter. Det

Prop. 1979/80: 175 62

finns inget land, som lägger upp sin produktion med särskild tanke på att exportera ett överskott till Sverige, som är av marginell betydelse i sammanhanget. Ett intresse för Sverige skulle möjligen kunna ligga däri, att vi för bra kvaliteter ofta kan betala ett högre pris än många andra länder på grund av vår höga levnadsstandard. Men det rubbar inte vad nyss sagts om vår marknads marginella natur.

Ett annat förhållande av betydelse när man talar om den svenska marknadens försörjning med trädgårdsprodukter av olika slag är, att handeln tillämpar veckoprogram för sina inköp, det må gälla inhemska eller utländska produkter. Impulsvis uppdykande lågprispartier av utredningens modell har inte något att göra med en så planerad handel och förekomsten härav torde i huvudsak vara en teoretisk konstruktion. Utredningen har heller inte kunnat belägga sina påståenden. En annan sak är att ej så sällan förseningar förekommer med järnvägen eller andra transportmedel och att varupartier därför anländer i inte fullvärdig kondition utan måste realiseras. Levererade storlekar stämmer inte alltid med den överenskomna specifikationen (t. ex. för mycket smått eller för mycket stort) med prisnedsättningar som följd. Trots de sorteringsregler som finns kan också vid både in- och utländska leveranser förekomma, att sorteringen är mindre tillfredsställande och att priset måste jämkas nedåt. Under en följd av år har Trädgårdshallen i Helsingborg haft för vana att till Jordbruksnämnden anmäla vad man ansett vara störande importpartier till för låga priser. I intet fall har anmälningarna efter undersökning föranlett någon åtgärd från Jordbruksnämndens sida och ej så sällan har de avsett just på grund av bristande kondition ”nödlidande” partier. Av svårförståeliga skäl ger sig utredningen i sammanhanget in på frågan om fasta köp eller konsignationshandel i branschen, en fråga som länge diskuterats i Europa med utgångspunkt från vilket som är fördelaktigast från odlarsynpunkt. Det gäller två traditionella, utomordentligt väl förankrade och allmänt respekterade försäljningssystem med vart och ett sina förespråkare i den vetenskapliga och praktiska diskussionen. I debatten torde det vara en innovation, när Trädgårdsnäringsutredningen påstår, att konsignationssystemet speciellt skulle främja låga priser. Experterna på området har i allmänhet hävdat motsatsen. Konsignationshandeln, som alltså är en i branschen allmänt vedertagen och utbredd form för kontinuerliga affärer mellan för varandra väl kända leverantörer och importörer/ distributörer, anses genom det speciella förhållandet mellan affärsparterna ge producenten bättre garantier för att uppnå en högsta ersättning jämfört med fasta köp i en fri marknad, där importörens/distributörens ansvar gentemot leverantören upphör i och med att köpesumman betalats och varan övertagits. Det brukar också hävdas från deras sida, som från odlarsynpunkt anser försäljning i kommission vara att föredra framför försäljning till fasta priser, att systemet bidrar till större marknadsstabilitet. Detta sägs bero på att kraven på effektiv marknadsföring av distributören skulle vara större vid kommissionsförsäljning på grund av det nära förhållandet mellan säljare och distributör än vid fast försäljning, där samma kontakt mellan parterna enligt detta synsätt inte skulle föreligga. Utredningen finner det vidare anmärkningsvärt, att stora prisskillnader kan föreligga vid samma tidpunkt mellan olika importpartier. Om utredningen närmare studerat förhållandena, hade den kunnat konstatera, att svenskproducerade trädgårdsprodukter säljs till starkt varierande priser varje dag på grund av t. ex. skillnader i kvalitet, försäljningsort och kvanti-

Prop. 1979/80: 175 63

tet. Naturligtvis föreligger också prisskillnader mellan olika importpartier beroende på varierande kvalitet, varans kondition. noggrannhet i sortering, inköps- och försäljningssituationen, ankomstdag, frågor som sammanhänger med disposition av järnvägsvagn och många andra faktorer.

Vad gäller definitionen av lägprisimport måste den innebära. att som lågprisimport anses varje import som underskrider ett visst tänkt. acceptabelt svenskt minimipris alldeles oavsett hur det lägre importpriset uppnåtts. Man kommer då lätt fram till att om importpriset är lägre än svenska produktionskostnader, man skall ingripa. d. v. s. en effektiv importkonkurrens bör motverkas. Som tidigare nämnts skulle detta innebära ett mycket längre gående ingripande än man diskuterat beträffande tekoimporten. Inte heller vad gäller trädgårdsprodukter kan man bortse från det i den internationella diskussionen hävdade kravet, att ingrepp mot importen måste förutsätta en i något avseende ”unfair” konkurrens.

I avsnitt 4.2 behandlar utredningen olika system för åtgärder mot lågpristimport, av allt att döma utan att beakta den omfattande diskussion om denna problematik, som förekommit hos olika myndigheter, departement och även i riksdagen i skilda sammanhang, främst vad gäller beklädnadsområdet.

Utjämnings- och antidumpingtullar utmönstras snabbt med omdömet att de inte passar i lågprissammanhang. Man kan i så fall undra, när de skall användas, då de är konstruerade just för att möta internationellt inte godtagbara lågpriser. Som framhålls i det särskilda yttrandet har ju de internationella reglerna om subventioner, utjämnings- och antidumpingtullar nyss översetts och att döma av propositionen i ärendet gjorts mer effektiva samtidigt som kriterier fastställts för tillämpningen. Ingen har gjort gällande, att dessa regler som de nu föreligger inte skulle vara operativa. Dock måste man vid omedelbara ingripanden senare kunna motivera sina åtgärder och göra troligt, att skada vållats eller hotat och man måste se till att vissa andra kriterier verkligen är uppfyllda. Den omständigheten att exportlandet på grund av en effektivare produktion kan hålla lägre priser än den inhemska produktionen är t. ex. inte något godtagbart skäl. Vill man ingripa mot en besvärande konkurrens, som enligt internationella regler inte kan betecknas som ”unfair” i ett eller annat avseende, kan utredningens försök att skriva bort dessa instrument te sig mer förståeliga. Men då blir det fråga om ett i allmänhet förhöjt tullskydd, vilket är något annat än åtgärder mot lågprisimport. Det bör alltså vara uteslutet att ingripa t.ex. mot ett europeiskt marknadspris, som ligger under den svenska prisnivån, om inte antidumping- eller subventionskoden medger detta. Annars är man hänvisad till att ompröva det allmänna tullskyddet, om detta är möjligt med hänsyn till internationella förpliktelser och handelspohtiska förhållanden.

Utredningen anser kombinationstullar vara lämpliga för att motverka en lågprisimport. Det erinras om att sådana tullar beslutats av riksdagen för matlök och färskpotatis liksom att de förekommer för ensta-

ka andra produkter i tulltaxan. |

Förutom att kombinerade tullar är besvärliga från administrativ sypunkt för såväl näringslivet som tullmyndigheterna finns också vissa principiella erinringar att anföra mot detta slags tullar. Föreligger nämligen en stor prisklyfta mellan importen och den inhemska produktionen, kan det vara svårt att med en rimlig värdetull uppnå en tillräckligt stor prisutjämnande effekt utan att också icke-lågprisvaror drabbas av en höjd tullbelastning. Det kan ifrågasättas om, i ett hårdare konkurrensläge med låga priser,

Prop. 1979/80: 175 64

kombinationstullar verkligen innebär ett effektivare skydd än minimivikttulldelen. Den för producenten intressanta skyddseffekten skulle i praktiken alltså kunna uppnås även med en ren vikttull. Eftersom det inte oväntat visat sig att betydande praktiska svårigheter föreligger att på ett riktigt sätt tillämpa värdetullar på trädgårdsområdet — EG har som bekant på väsentliga avsnitt nödgats tillgripa speciella hjälpregler — och vikttullar enligt all doktrin är effektivare vid import till låga priser, vill vi ifrågasätta, om man inte för de i promemorian berörda produkterna i stället borde fastställa lämphgt avvägda vikttullar. Tidigare framförda invändningar om att dessa med hänsyn till den betydande inflationen måste överses med bestämda intervaller fäster ju utredningen numera inte något avseende vid, eftersom man yrkar på en sådan översyn av minimivikttullen vid kombinerade tullar. Vid kombinerade tullsatser blir det besvärliga och svårkontrollerbara jämförelser mellan de båda alternativen för varje ingående enskild varupost i en sändning med hänsyn till dess specifika pris beroende på kvalitetsskillnader,. varierande förpackningskostnader etc. Det föreligger vidare en uppenbar risk att minimivikttullarna så som de nu föreslås främst kommer att drabba varor, som av konditionsskäl åsätts ett lägre pris och endast sällan kommer att avse en import av fullvärdiga varor till anmärkningsvärt låga priser. Naturligtvis kan också risker föreligga för snedvridningar i konkurrensen beroende på att vissa överföringar av delar av likvider sker mellan skilda sändningar under olika säsonger eller mellan olika produkter för att undvika en tillämpning av minimivikttullar. Den lojala handeln måste kräva, att möjligheter till fiffel effektivt motverkas. Mcn frågan är om Tullverket har tillräckliga resurser för en förebyggande kontroll. Ett alternativ till de framlagda förslagen om kombinerade tullar bör därför vara rena vikttullar. Eftersom det inte är möjligt att finna sakliga grunder varför man inom berörda varuområde ibland fastställt värdetullar och i andra fall bibehållit vikttullar, kan principiella skäl inte anföras mot en återgång till vikttullar i dessa fall, om detta anses motiverat av att import till låga priser bör tillmätas större avseende vid utmätningen av tullskyddet än som gjorts i och med övergången till nya tullar den 1 februari 1980.

Sveriges grossistförbund instämmer i och hänvisar till de synpunkter och förslag som framförs i yttrandet från Sveriges Frukt- och Grönsaksdistributörers Förening. Förbundet uttalar vidare:

Det är beklagligt, att utredningen inte gjort en klarare analys av importens struktur. Man har därför inte observerat den principiella skillnaden mellan en lågprisimport på grund av speciella förhållanden — som internationellt anses motivera motåtgärder t. ex. dumping — och en normal import av produkter till låga priser på grund av en effektiv produktion. I avsaknad av en klar och godtagbar definition av begreppet lågprisimport förefaller utredningen närmast åsyfta en allmän förstärkning på vissa punkter av det nyligen översedda tullskyddet inom kap. 6—38 i tulltaxan. Vi vill också instämma i den kritik, som framförs i Sveriges Frukt- och Grönsaksdistributörers Förenings åberopade yttrande, mot utredningens starkt förenklade och onyanserade syn på den omfattande internationella handel med trädgårdsprodukter, 1 vilken Sverige traditionellt deltar. Vidare verkar som bekant Sverige genom International Trade Centre (ITC) i

Prop. 1979/80: 175 on 65

Geneve och genom IMPOD för uppbyggande av en frukt- och grönsaksproduktion i flera u-länder och för en ökad import till Sverige av ifrågavarande produkter från sådana länder. Därför bör inte tillgripas några åtgärder som, i likhet med de föreslagna, försvårar införseln från u-länder, vilket skulle stå i strid med Sveriges allmänna u-landspolitik.

Vad gäller möjligheten att motverka speciella lågprisattacker mot den svenska marknaden — något som inte torde förekomma i större utsträckning och som inte närmare utretts av utredningen — bör reglerna i den nya koden om subventioner och utjämningstullar samt i den reviderade antidumpingkoden kunna komma till användning. Dessa koder möjliggör som bekant också snabba ingripanden men ställer krav på att vidtagna åtgärder senare skall kunna motiveras enligt de fastställda kriterierna.

ICA -förbundet ansluter sig i huvudsak till de synpunkter som framförts av Holger Nyström i dennes särskilda yttrande. Förbundet ställer sig också i princip bakom det remissyttrande som avgivits av Sveriges Fruktoch Grönsaksdistributörer. Vidare vill förbundet i anslutning till dessa yttranden och med utgångspunkt från sin verksamhet och erfarenhet kring handeln med trädgårdsprodukter peka på några faktiska förhållanden. I det avseendet uttalar förbundet följande.

Genom olika åtgärder från bl. a. Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och också genom medverkan från handelns sida har konsumtionen av träd-

gårdsprodukter stadigt ökat under senaste 10-årsperioden. Detta har kun-

nat ske med ett ökat varuutbud som mer och mer fått året-runt-karaktär och till för konsumenten rimliga priser. Detta har framförallt varit möjligt genom en mycket omfattande internationell handel med olika trädgårdsprodukter. Denna handel är av väsentlig betydelse för att täcka den svenska konsumentmarknadens behov. I detta sammanhang är det angeläget betona att handelns import är noga planerad lång tid i förväg. Detta gäller framförallt för kampanjaktiviteter. Inköpen kan därför inte baseras på uppdykande lågprispartier.

En annan omständighet av väsentlig betydelse är att den svenska odlingen — även under högsäsong -— är otillräcklig för att möta efterfrågan på ett stort antal produkter.

Enligt vår uppfattning finns en uppenbar risk för att ett genomförande av de föreslagna åtgärderna kan leda till ett sämre utbud och ett högre pris för konsumenterna. En sådan utveckling skulle motverka de strävanden som bi. a. gjorts för att förbättra kostvanorna.

1 likhet med utredningen anser vi det angeläget att ”konsumenternas intresse av att ehålla tillgång till grönsaker som är billiga men också av god kvalité och med jämn tillförsel måste också beaktas i sammanhanget”.

Även om vi är medvetna om de svårigheter som måste finnas i att göra en riktig avvägning mellan producent- och konsumentintressena förefaller dock de senare att ha kommit i bakgrunden. Det borde ha varit angeläget för utredningen att ha ägnat konsumentintressena större uppmärksamhet.

Vi har ett långvarigt brett och givande samarbete med de svenska odlarna av trädgårdsprodukter. Vi anser det angeläget att förutsättningen skapas för deras fortbestånd. Vid bedömningen av lönsamheten är det emellertid nödvändigt att se på det samlade resultatet för en hel odlingssäsong snarare än enstaka företeelser på prisområdet.

S Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 175

Prop. 1979/80: 175 66

Utredningen konstaterar att det varit önskvärt men inte möjligt att lämna en redovisning för omfattningen av lågprisimporten. Detta måste innebära att det ej varit möjligt fastställa den ekonomiska effekten för de svenska odlarna som ”"lågprisimporten” inneburit. Detta är en allvarlig brist då utredningen trots avsaknad av denna information föreslår åtgärder som kan leda till att möjligheterna till en reell importkonkurrens uteslutes inom vissa produktområden. Åtgärder av detta slag av mer eller mindre protektionistiskt slag kan också få effekt på handelsutbytet inom andra varuområden.

Vi delar därför den uppfattning som kommer till uttryck avslutningsvis i experten Holger Nyströms särskilda yttrande:

"Systemets av utredningen uppgivna stora fördel! för konsumenterna är mycket svår att inse, eftersom de åsyftade jämna priserna riskerar ligga på en förhöjd genomsnittlig prisnivå”.

IHlikhet med Holger Nyström vill vi avstyrka såväl föreslagna kombinationstullar som importminimiprissystemet. Vi förordar, att man närmare utreder möjligheterna att komma till rätta med enstaka, tillfälliga, särskilt låga priser genom tillämpning av den nya subventionskoden och den reviderade antidumpingkoden inom GATT.

Kooperativa förbundet erinrar om att det i sitt remissyttrande över betänkandet ”Svensk trädgårdsnäring” (SOU 1978:51) framfört synpunkter på flera av trädgårdsnäringsutredningens förslag och ställningstaganden. Bl. a. framhöll KF därvid att ”man inte onödigtvis skall fördyra produkterna för konsumenterna och att man i möjligaste mån skall beakta u-landsintressena”. Vidare framhölls att utredningens genomgång av värdetullar och vikttullar var bristfällig och att KF av praktiska skäl förordade vikttullar bl.a. på grund av möjligheterna till fusk vid användning av värdetullar. Vidare avstyrkte KF bestämt ett system med importminimipriser för tomat och gurka, bl. a. eftersom några negativa verkningar av s.k. lågprisimport inte kunnat påvisas. När nu trädgårdsnäringsutredningen föreslår införande av importminimipriser för tomater och gurka anser KF fortfarande att ett sådant system är olämpligt av flera skäl: dels fördyrar det onödigtvis varorna för konsumenten, dels stämmer det illa överens med GATT:s tullvärdekod och vidare är det svårt att kontrollera, varför möjligheter finns att kringgå systemet som dessutom är administra-

tivt krångligt. KF anför vidare.

Utredningens motiv till införande av importminimipriser för tomater och gurka anges bl.a. vara att produktionen äventyras genom de ständigt återkommande importstörningarna. KF har bl. a. betydande praktisk erfarenhet beträffande förmedling av frukt och grönsaker och måste därför konstatera att utredningens antagande om importstörningar och lågprisimport av s.k. överskottsproduktion är sällsynt dåligt underbyggt, eftersom det inte alls stämmer med verkligheten. Relativt låga priser har stundom förekommit, liksom även relativt höga, men ingalunda ”under en längre tid”.

Utredningens föreställning om hur konsignationshandeln fungerar i praktiken är också verklighetsfrämmande och dess definition av begreppet lågprisimport är för övrigt betecknande: ”— — — sådan import som med

| 67 Prop. 1979/80: 175

värdetull ger ett lägre tullbelopp per viktenhet än vad en motsvarande

vikttull skulle innebära”. Det kan nämnas att riksdagen tidigare på förslag

av trädgårdsnäringsutredningen infört värdetullar i stället för vikttullar för flera varor. Enligt KF:s uppfattning torde syftet med utredningens förslag således vara att skydda den inhemska produktionen på ett sätt som kommer att motverka konsumentintresset genom att alltför mycket fördyra konsumentpriserna på tomater och gurka. Detta anser KF olyckligt, sär-

skilt under sädana tider på året då svensk produktion är relativt dyr på grund av vårt klimat och beroende av oljeförbrukning, medan en import

från varmare länder bättre utnyttjar solenergin. Flera u-länder visar ökat intresse för produktion av frukt och grönsaker och kan få viss hjälp härvid

av bl. a. IMPOD (Importkontoret för u-landsprodukter) i Sverige. Utredningens andra förslag att införa kombinationstullar (värdetullar +minimi-

vikttullar) för morötter, vitkål och sallat anser KF vara direkt emot konsumenternas intressen och leder bl. a. till krångel och ökade administrativa kostnader. KF får slutligen erinra om de möjligheter som står till buds

genom GATT:s artikel VI om antidumping- och utjämningstullar, som kan användas i sådant lågprissammanhang som t. ex. innebär skada eller hot

om väsentlig skada för den svenska näringen.

Sammanfattningsvis avstyrker KF utredningens förslag angående

skyddsåtgärder mot s.k. lågprisimport av trädgårdsprodukter främst av

hänsyn till konsumentintresset men även på grund av att utredningen enligt

KF icke varit tillräckligt allsidig.

Statens pris- och kartellnämnd anför i sitt yttrande i denna del följande.

Nämnden konstaterar att endast producenternas intressen beaktas i

utredningens nu framlagda förslag, medan konsumentintresset av valmöj-

lighet och så låga konsumentpriser som möjligt åsidosätts. Som exempel kan nämnas det föreslagna systemet med kombinationstullar för vissa

produkter, där utredningen föreslår minimivikttullar, vilka gynnar produ-

centerna. Utredningen diskuterar inte ens en övre gräns för tullarnas storlek, vilket åtminstone i någon mån skulle ha beaktat konsumentintresset.

Det förslag till kombinationstullar för vissa produkter och till system med importminimipriser för tomater och slanggurka, som utredningen lade fram i betänkandet SOU 1978:51, avvisades i regeringens proposition 1978/79:136. Vid remissbehandlingen av detta betänkande anförde statens

jordbruksnämnd att de fall av marknadsstörande import, som från trädgärdsnäringens sida vid enstaka tillfällen har påståtts förekomma, vid närmare granskning visat sig sakna större betydelse. Något nytt sakmaterial har inte tillkommit i utredningens nu framlagda promemoria. Utredningen anger att omfattningen av lågprisimporten är svår att redovisa och har inte i något fall kunnat kvantifiera vilka ekonomiska skador de inhemska producenterna skulle ha åsamkats genom låg-

prisimport. Den tidigare analysen i betänkandet SOU 1978:51 av

trädgårdsodlarnas ekonomiska situation visade att det var främst odlarna av snittblommor som hade ekonomiska svårigheter. Då det enligt nämndens mening fortfarande saknas ekonomiskt analysunderlag, som visar om trädgårdsnäringen är i behov av särskilda skyddsåtgärder mot lågprisim-

port, kan nämnden inte tillstyrka utredningens förslag om skyddsåtgärder mot lågprisimport av trädgårdsprodukter.

Prop. 1979/80: 175 68

Under 1979 antog riksdagen en proposition om de multilaterala handelsförhandlingarna (prop. 1979/80: 24). Denna proposition innehåller bl. a. en överenskommelse om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull- och handelsavtalet — den reviderade s.k. antidumpingkoden. Om lågprisimport av dumpingkaraktär skulle förekomma i framtiden — och skadeverkningarna därav inte skulle kunna undanröjas genom det multilaterala handetsavtalet -— bör särskilda åtgärder kunna vidtagas i efterhand för att ersätta berörda producenter av trädgårdsprodukter för faktiskt påvisade ekonomiska skador. Åtgärderna skulle härigenom komma att begränsas till den grupp som lidit ekonomisk skada. En sådan ordning är ur konsumenternas synpunkt att föredra framför generellt konkurrenshämmande och prishöjande skyddsåtgärder mot eventuellt uppkommande lågprisimport av trädgårdsprodukter.

Landsorganisationen i Sverige hänvisar till sitt yttrande över trädgårdsnäringsutredningens betänkande "Svensk trädgårdsnäring — Produktion, Rationalisering, Internationella förhållanden” (SOU 1978: 51). I det yttrandet uttalade organisationen mycket stor tveksamhet till utredningens tankegångar och förslag. LO motiverade därvid sin avvisande hällning med såväl konsumentpolitiska som handelspolitiska och biståndspolitiska skäl. LÖ säger sig nu inte ha funnit anledning att ändra detta synsätt, utan organisationen vill avstyrka såväl det föreslagna importminimiprissystemet som de föreslagna kombinationstullarna.

IMPOD avstyrker såväl kombinationstullar som importminimipriser. I andra hand föreslår IMPOD att u-länderna undantas från de höjningar av importtullar, som skulle bli följden av att utredningens förslag genomförs. Till ytterligare utveckling av skälen för sitt ställningstagande i denna del anför IMPOD vidare.

I biståndspolitiska utredningen SOU 1977:13 diskuteras bl. a. Sveriges handel med u-länderna och en anpassad näringspolitik. En av slutsatserna är (6.5.4.) att ”ett sysselsättnings-. regional- eller försörjningspolitiskt motiverat skydd för en inhemsk produktion så långt möjligt ges en sådan utformning att det inte motverkar Sveriges biståndspolitiska mål. Detta innebär att åtgärderna inte bör ha karaktär av gränsskydd”. 16.9. Anpassad näringspolitik sägs bl.a. följande: "Sveriges villighet till anpassning bör vara stor när det gäller import från u-länder”. Det förefaller inte som om den föreliggande utredningen hade beaktat dessa synpunkter. U-länderna har överhuvudtaget inte nämnts i utredningens förslag annat än i experten Holger Nyströms särskilda yttrande.

Den nuvarande importen från u-länder av sådana produkter som skulle drabbas av tullökningar enligt utredningens förslag är visserligen obetydlig. Det är emellertid ett område som u-länderna ställer stora förhoppningar på eftersom det här bör finnas naturliga förutsättningar. FN:s olika organ, inte minst ITC, som Sverige ger betydande stöd, lägger stor vikt vid dessa produkter, speciellt för de minst utvecklade länder, som Sverige särskilt framhållit bör prioriteras. Konsekvenserna av en tillämpning av Trädgårdsnäringsutredningens förslag skulle komma att framstå som helt stridande mot Sveriges officiella ställningstagande i biståndssammanhang.

De produktområden som här särskilt avses är tomater, isbergssallad och vanlig sallad. Morötter och vitkål torde på grund av fraktförhållanden

Prop. 1979/80: 175 69

knappast bli aktuella som exportprodukter till Sverige. De kombinerade tullarna skulle drabba nya länder, dvs. u-länder, mycket hårdare än länder som redan är etablerade på marknaden. För att en importör skall ta risken med en import från ett nytt land, är det rimligt att man begär en ersättning för denna risk it form av ett lägre pris — som ofta på grund av de högre riskerna inte slår igenom i konsumentpriset och därmed påverkar marknaden. Den föreslagna konstruktionen av ett lågprisimportskydd skulle alltså beröva u-länderna denna konkurrensmöjlighet genom att de hindras att lägga sina priser de erforderliga procenten under de etablerade exportörernas.

Sveriges Industriförbund, som i sitt yttrande över trädgårdsnäringsutredningens huvudbetänkande avstyrkte införandet av kombinerade viktoch värdetullar, säger sig nu inte finna anledning att ändra denna uppfattning. Industriförbundet anför vidare. Utredningens förslag till importminimipriser för tomater och slanggurkor är enligt förbundets mening sällsynt illa underbyggt. Redan dess hemmagjorda definition av begreppet lågprisimport är minst sagt anmärkningsvärd. Vi anser ej heller att det faktiska behovet av särskilda skyddsåtgärder för ifrågavarande produkter tillfredsställande dokumenterats. Analysen av de olika alternativa åtgärder som kan komma i fråga för att skydda den inhemska produktionen mot marknadsstörande import är dessutom synnerligen bristfällig, Industriförbundet vill därför bestämt avstyrka ett införande av utredningens förslag till importminimipriser. Vi vill i stället föreslå att hela frågan om eventuella skyddsåtgärder mot lågprisimport av trädgårdsprodukter blir föremål för förnyad utredning — förslagsvis av expertis från Kommerskollegium, Jordbruksnämnden och Generaltullstyrelsen. En sådan utredning bör bl. a. få till uppgift — att prestera en mera adekvat och internationellt försvarbar definition av begreppet lågprisimport — att fastlägga det reella behovet av särskilda skyddsåtgärder mot sådan import — att objektivt utvärdera olika tänkbara alternativ till skyddsåtgärder, varvid även de handelspolitiska aspekterna — inte minst med avseende på våra relationer till EG — bör beaktas — att om utredningen skulle ge vid handen att behov verkligen föreligger av ett mera permanent skydd mot lågprisimport av vissa produkter framlägga förslag som är godtagbara även ur handelspolitiska och konsumentpolitiska synpunkter.

Statens jordbruksnämnd föreslår att man avstår från att tillämpa importminimipriser och i stället väljer kombinerade värdetullar och vikttullar för att skydda mot lågprisimport. Dessa skyddsåtgärder bör enligt jordbruksnämnden vidtagas för ett så begränsat antal varor som möjligt. Vidare föreslår nämnden att vikttullarna fastställs säsongmässigt för att skydda avsättningen av den svenska skörden samt med beaktande jämväl av konsumenternas intresse av så låga priser som möjligt. Nämnden anför vidare:

Prop. 1979/80: 175 70

I den av trädgårdsnäringen framlagda promemorian har begreppet lågprisimport getts följande definition: "Med lågprisimport avser utred-

ningen sådan import som med värdetull ger ett lägre tullbelopp per

viktenhet än vad motsvarande vikttull skulle innebära”. Nämnden finner denna definition oklar men har utgått ifrån att vad utredningen avser med lågprisimport är en situation då de nya värdetullarna ger ett lägre tullbelopp per viktenhet än de tidigare gällande vikttullarna. Utredningen har redovisat olika åtgärder som kan komma ifråga för att motverka de skadeverkningar på den inhemska marknaden som en

lågprisimport kan medföra. Därvid har behandlats särskild tull. anti-

dumping- och utjämningstullar, kombinationstullar, importminimipriser

samt kvantitativa restriktioner. Nämnden har i sina överväganden rörande de förutnämnda till buds

stående åtgärderna kommit till att en kombination av minimivikttull och

värdetull är att föredra om man vill få till stånd ett snabbt och effektivt lågprisskydd utan alltför stora administrativa olägenheter. Kombinationstullar tillämpas redan i dag för vissa industrivaror (textilier m. m.) liksom för matlök och potatis. Enligt vad nämnden erfarit

har systemet kunnat tillämpas på ett godtagbart sätt. Med hänsyn till det merarbete som dock förorsakas tullverket bör kombinationstullar på

trädgårdsområdet begränsas till så få varor som möjligt. Nödvändigheten av att i framtiden kunna uppjustera minimivikttullarna medför dess-

utom att eventuella GATT-bindningar för berörda varor måste lösgöras,

vilket ytterligare understryker vikten av att tillämpningen av kombina-

tionstullar inte blir alltför omfattande, detta särskilt som ett stort antal trädgårdsprodukter bundits i GATT. Dessa synpunkter torde ha beaktats av utredningen genom att förslaget till åtgärder begränsats till fem varuslag. Vid tillämpningen av kombinationstullar för ovannämnda produkter bör enligt nämndens uppfattning olika tullperioder kunna fastställas med minimiviktttullarnas nivåer anpassade efter behovet av skydd under den tid då den svenska produktionen avsätts. För tomat och gurka bör således vikttulldelen vara högst under juli- september, då normalt priserna på dessa produkter är som lägst i Europa. Nämnden vill dock i sammanhanget varna för alltför högt satta minimivikttullar,

då man därigenom kan åstadkomma en omotiverad fördyring av de

svenska varorna. Av konsumenthänsyn bör i viss utsträckning priser noterade hos traditionella grönsaksproducenter i Västeuropa tillåtas slå igenom på den svenska marknaden.

Nämnden anser utredningens förslag till minimivikttullar acceptabla då dessa i huvudsak anknyter till de gamla vikttullarna. För att minimivikttullarna skall behålla sin skyddseffekt på längre sikt anser utredningen det väsentligt att de med jämna mellanrum ses över. Nämnden menar att denna möjlighet bör stå till buds men att tidsintervaller härför inte fastläggs. Vid en översyn är det naturligt att produktionskostnadsutvecklingen i Sverige på visst sätt beaktas. Frågan om en eventuell ”indexering” bör dock även ses ur allmän GATT—-synpunkt och bedömas i ljuset av den prejudicerande verkan ett sådant arrangemang kan få.

Generaltullstyrelsen anför i sitt yttrande.

Överväganden rörande importskydd mot lågprisimport inrymmer

komplicerade frågeställningar rörande tullverkets handläggning och

Prop. 1979/80: 175 7

kontroll av införseln. Detta är särskilt fallet ifråga om trädgårdsprodukter, för vilka kraven på snabbhet i tullbehandlingen är stora, samti-

digt som kontrollen av deklarerade kvantiteter och värden är besvärlig på grund av varornas karaktär och i många fall speciella leveransförhål-

landen. Administrations- och kontrollfrågor borde därför ha vägts in i

utredningens överväganden om tullskydd tillsammans med exempelvis närings- och handelspolitiska aspekter. Generaltullstyrelsen finner det mot denna bakgrund anmärkningsvärt att kontakt inte tagits med styrel-

sen under utredningens gång. Helst borde en tullexpert ha fått biträda

vid fullgörandet av det särskilda uppdraget om skydd mot lågprisimport. Om inte annat hade härigenom förslaget kunnat ges en klarare utform-

ning — bl.a. genom användandet av en adekvat terminologi.

Med lågprisimport avses i promemorian 1979-12-18 sådan import som med värdetull ger ett lägre tullbelopp per viktenhet än vad en motsvarande vikttult skulle innebära. Innebörden härav är oklar. Emellertid

torde härmed avses vad som framgår av det särskilda yttrandet av

experten Holger Nyström, nämligen att lågprisimport får anses föreligga när de nya värdetullarna ger ett lägre tullibelopp än de ursprungliga

vikttullarna — för varje enskild importsändning. Med en sådan utgångs-

punkt är det egentligen inte ett skydd mot lågprisimport som övervägs, utan snarare en förstärkning av de nyligen beslutade värdetullarna. Traditionellt avses nämligen med lågprisimport — i Sverige och i andra länder — en import som till följd av låga priser (underpriser) förorsakar

skada för inhemsk produktion. En ökad import som blir en följd av en

allmän försämring av den svenska produktionens relativa konkurrens-

förutsättningar kan inte sägas utgöra en lågprisimport. Import från de

med Sverige i kostnadsmässigt hänseende jämförliga länderna i Väst-

europa och Nordamerika har i andra sammanhang i allmänhet inte

ansetts utgöra lågprisimport som i stället närmast gällt viss import från

länder i exempelvis Ostasien och statshandelsländer. Självfallet före-

kommer fall av konkurrens till mycket låga priser även i vad avser

import från med Sverige jämförliga länder. Sådana fall ger cmellertid ingen allmän karakteristik av förhållandena i handeln mellan Sverige

och dessa länder och måste därför lösas med speciella metoder (kom-

mersiella motaktioner, förhandlingar, eventuellt antidumping- eller utjämningstullar). Att det förekommer enstaka importpartier till mycket

låga priser gäller för alla varuområden och är inte särskilt accentuerat för trädgårdsprodukter annat än när fråga är om varor vars kvalitet väsentligt avviker från normalk valitet.

Utredningen har med utgångspunkt från den officiella statistiken inte

kunnat belägga förekomsten av ”lågprisimport”. Enligt utredningen hade det emellertid varit önskvärt att lämna en redovisning av pris-

svängningarna och därmed i vilken utsträckning som särskilt låga priser

föreligger i importen. Statistik för sådan analys finns emellertid tillgänglig på generaltullstyrelsen. Av importstatistiken för de första nio månaderna under 1979 framgår att trycket från lågprispartier inte kan ha

varit särskilt besvärande för avsättningen av motsvarande svenska produkter. Endast en mycket liten del av importen har kilopriser som väsentligt understiger medelpriserna för de redovisade månaderna. Yt-

terligare kommentarer härtill lämnas i anslutning till synpunkterna i det

följande avseende tullskyddet för enskilda produkter.

En förstärkning av tullskyddet på det sätt som anges i uppdraget till

utredningen kan givetvis övervägas från andra utgångspunkter än med

Prop. 1979/80: 175 7”

syftet att skydda svensk trädgårdsnäring mot lägprisimport. Syftet kan vara att skydda näringen mot utländsk konkurrens över huvud taget eller mot en framtida försämring av konkurrensmöjligheterna. Sådana överväganden måste dock göras mer allmänt och med andra utgångspunkter än skydd mot lågprisimport.

Det kan till en början noteras att den svenska produktionen av de

aktuella varorna fått tullskyddet omprövat helt nyligen och härvid för-

stärkt samtidigt som tullskyddet gjorts inflationsbeständigt genom över-

gången till värdetullar. Frågan är nu i vilken utsträckning de föreslagna

minimitullarna ytterligare förstärker det samlade skyddet till förmän för

svensk odling och om de minskar risken för egentlig lågprisimport,

alternativt höjer priset fritt förtullat upp till mer ”normala” priser.

Härom yttrar generaltullstyrelsen att de föreslagna minimivikttullarna

för morötter, vitkål, rödkål och sallat får en mycket liten skyddseffekt

sett såväl från total skyddssynpunkt som från en isolerad lågprissyn-

punkt. Eftersom vinsten i skyddseffekt för dessa produkter blir liten

måste de administrativa problem och de kontrollsvårigheter som upp-

kommer, enligt generaltullstyrelsens mening, få stor betydelse i sam-

manhanget.

Kommerskollegium säger i sitt yttrande:

I det av utredningen framlagda förslaget till skyddsåtgärder mot lågprisimport av trädgårdsprodukter definieras lågprisimport som sådan import som med värdetull ger ett lägre tullbelopp per viktenhet än vad motsvarande vikttull skulle göra. Härvid torde med ”motsvarande vikttull”” avses den

före den I februari 1980 gällande vikttullen. Detta innebär att all import till

ett pris som ligger lägre än ett visst efter vikttullen fastställt pris skulle utgöra lågprisimport oberoende av om skillnader i kvalitet eller andra faktorer som påverkar prissättningen föreligger. Denna definition av lågprisimport tar dock inte hänsyn till förhållandet att ingripande mot

sådan import normalt förutsätter att den förorsakar eller hotar att förorsa-

ka skada för inhemsk produktion. Import från länder som i konkurrenshänseende är jämförbara med Sverige brukar ej heller klassificeras som

lågprisimport även om importen i enstaka fall kan ske till låga priser. Enligt

kollegiets mening är därför utredningens definition av lågprisimport ej

tillfredsställande från handelspolitisk synpunkt.

Vid valet av skyddsåtgärder mot lågprisimport säger utredningen sig ha

beaktat Sveriges handelspolitiska åtaganden. Utredningen

förutsätter dock härvid bl.a. att Sverige lyckas frigöra tomaterna från

bindningen i GATT samt att övriga här aktuella produkter hålls fria från nya bindningar. Möjligheten att i de nu aktuella fallen tillgripa skyddsåtgärder mot lågprisimport i situationer som avviker från vad som är att anse som

normala regleras av Sveriges handelspolitiska åtaganden, exempelvis GATT:s artiklar VI och X1X. Gemensamt för dessa är att det ställs krav på att skada eller hot om skada skall föreligga. Vidare skall åtgärderna vara av temporär natur. För åtgärder av mer permanent natur av det slag som

föreslås av utredningen är det enligt kollegiet rimligt att ställa minst samma eller liknande krav på saklig motivering när det gäller att bedöma behovet av skydd samt att påvisa skadan.

Prop. 1979/80: 175 73

Kollegiet vill i samband härmed erinra om att EG i särskilt hög grad

kommer att beröras av de föreslagna åtgärderna. Även om Sveriges frihandelsavtal med EG formellt inte utgör något hinder mot att vidta de föreslag-

na åtgärderna kan dock EG komma att hävda att dessa inte står i överensstämmelse med åtagandet i artikel 15 i avtalet att främja en harmonisk

utveckling av handeln med jordbruksprodukter. Kollegiet vill varna för att ett ensidigt införande av åtgärder som medför väsentligt minskade exportmöjligheter för EG kan komma att medföra motåtgärder från EG:s sida

t.ex. återtagande av koncessioner. Det är därför angeläget att man söker

nå fram till en samförståndslösning med EG, detta även mot bakgrund av

svenska exportintressen på jordbruksområdet.

Stockholms handelskammare som avstyrker utredningens förslag till

skyddsåtgärder mot lågprisimport av trädgårdsprodukter, föreslår att jord-

bruksnämnden får i uppdrag att noggrant följa importutvecklingen för dei utredningspromemorian berörda trädgårdsprodukterna för att möjliggöra att i förväg utarbetade skyddsåtgärder snabbt sätts in när import till onormalt låga priser förekommer.

I yttrandet säger handelskammaren vidare.

I detta sammanhang bör erinras om att ett fritt varuutbyte med utlandet

är en nödvändighet för ett så utrikeshandelsberoende land som Sverige.

den. Vidare bör handelspolitiska skyddsåtgärder inte stå som alternativ till

erforderlig anpassning av svensk produktion. Åtgärder i andra länder t. ex. i form av dumping och exportsubventio-

nering kan dock få till följd att tillfälliga åtgärder behöver vidtas mot

importen till Sverige. Härutöver torde undantagsvis få godtas att temporära skyddsåtgärder sätts in för att möjliggöra en smidig anpassning i produktionsstrukturen.

Utredningen har gjort den bedömningen att det i stort sett för alla

trädgårdsprodukter förekommer import till priser som avsevärt under-

stiger de priser som normalt gäller vid den ifrågavarande tidpunkten.

Utredningen har emellertid inte kunnat lämna någon redovisning av

lågprisimportens omfattning. Särskilda åtgärder mot lågprisimport behövs enligt utredningen i fråga om morötter, vitkål, tomater, slanggurka samt isbergs- och annan sallad.

Utredningens förslag innebär att skyddsåtgärderna träder i funktion så

snart importvarans pris går under viss nivå, oavsett skälet härtill. I utredningens definition av begreppet lågprisimport finns inte heller något om att

importen i fråga skall anses skada svenskt näringsliv innan föreslagna åtgärder vidtas. Detta får anses i högsta grad betänkligt mot bakgrund bl. a. av de nyligen från svensk sida ratificerade överenskommelserna om subventioner och utjämningstullar samt antidumping.

Skånes handelskammare säger sig kunna hysa viss förståelse för önskemå-

len om att införa kombinationstullar för vissa produkter, syftande till att

inte övergången till värdetullar i väsentlig mån ska urholka skyddet för den

svenska produktionen i vissa situationer. Såvitt handelskammaren kan

bedöma torde inte de föreslagna åtgärderna få någon råvarukostnadshö- Jjande effekt för industrin men om så skulle bli fallet kan kompensations-

Prop. 1979/80: 175 74

krav för fördyringen förväntas från industrin. Sammantaget har Handelskammaren sålunda ingen erinran mot utredningens förslag. Handelskammaren anför vidare. Handelskammaren vill emellertid avslutningsvis erinra om det olämpliga i den ryckighet som präglat förändringarna på detta område. Det nu diskuterade förslaget är daterat dagen innan riksdagen fattade beslut om värdetullar för tre av de ifrågavarande produkterna. Redan innan riksdagen fattat sitt beslut hade alltså den utredning som arbetat på området kunnat konstatera att beslutet skulle bli felaktigt och behöva ändras. Om det fattade riksdagsbeslutet inte forcerats fram hade det varit möjligt att samtidigt som systemet med värdetullar infördes åstadkomma de modifikationer i systemet som nu föreslås. Lagstiftningsarbetet har bedrivits på ett sätt som enligt Handelskammarens mening uppenbarligen inte framstår som föredömligt.

2 Kombinationstullar på morötter, vitkål och sallat

Lantbruksstyrelsen uttalar att utredningen förhoppningsvis har rätt I sin bedömning då man anser att en kombination av vikt- och värdetull skall kunna vara tillfyllest beträffande morötter, vitkål och sallat. Lantbruksstyrelsen ifrågasätter dock om inte åtminstone för morötter och vitkål samma system för tomat och gurka borde kunna sättas in vid behov. Sådant behov kan i vissa lägen med höga skördar såväl i exportländerna som i Sverige inte uteslutas. Möjligen kan det pris som skall utlösa tillägget därvid sättas lägre än vad som enligt utredningens definition skall betraktas som lågpris.

Lantbrukarnas riksförbund har ingenting att invända mot att systemet med kombinationstull prövas på de produkter och med den tullnivå som föreslagits.

Trädgårdsnäringens riksförbund tillstyrker att systemet med kombinationstull införes för morötter, vitkål och sallat. Förbundet kan i inledningsskedet tillstyrka de föreslagna minimivikttullarna trots att de enligt förbundet är låga. För att de skall bibehålla sin skyddseffekt på längre sikt, anser förbundet liksom utredningen att det är väsentligt att de med jämna mellanrum ses över. Förbundet anser liksom utredningen, att detta bör ske vartannat år.

Sveriges grossistförbund anser att förslaget att införa kombinerade tullar för morötter, vitkål och sallat strider mot konsumentintresset och leder till krångel och ökade administrativa kostnader för näringsliv och myndigheter. Anses inte värdetullarna fungera på önskat sätt under vissa perioder, borde man i stället enligt förbundet överväga en återgång till vikttullar i sådana eventuella fall. Tullsystemet på ifrågavarande varuområde uppvisar ju en sådan blandning av vikt- och värdetullar, att några principiella

Prop. 1979/80: 175 75

grunder varför det ena eller det andra valts inte kan påvisas i det enskilda fallet, framhåller förbundet.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening anför rörande utredningens förslag i denna del följande.

För morötter föreslår utredningen, att värdetullen om 10 22 kombineras

med en minimivikttull om 10 kr/100 kg. Som framhålls i det särskilda yttrandet importeras inte morötter, i varje fall för konsumtionsändamål,

om hållbar svensk vara erbjuds. En kompletteringsimport sker från Danmark under svensk säsong på grund av tillfälliga kvalitetsvariationer. Under andra kvartalet importeras nyskördade morötter från Italien, Israel och USA, när svensk vara börjar svikta kvalitets- och kvantitetsmässigt. Den svenska marknadsandelen för morötter har ökat under senare år och torde

nu uppgå till 85 ce. Också industrin kan ibland köpa morötter från utlandet, främst på grund av stränga krav på särskild storlekssortering. Vidare är

redovisade medelpriser för importen, med undantag för januari månad

1976, högre än det pris, vid vilket vikttull skulle utgå enligt förslaget. Vi

har inte haft tillfälle undersöka förhållandena i januari 1976 men förmodar, att det finns särskilda skäl till denna prisbild. Av allt att döma kommer det föreslagna kombinerade systemet inte att få några större effekter men innebär, att ett administrativt krångel tillkommer för näringsliv och myndigheter.

Vad sedan gäller vitkål förmodas införandet av minimivikttull (10

resp. 15 kr/100 kg) i och för sig knappast bli av större betydelse för varken odlingen eller importen. Importen av vitkål sker till 55—60 26 under andra kvartalet och som färsk, nyskördad kål från Polen, Ungern och Italien i juni. Under svensk huvudsäsong, dvs. tredje, fjärde och första kvartalen, utgör importen endast 3 500—4 000 ton och marknadsandelen för importe-

rad vara uppgår till 13—14 26. De jämförelse vis låga priserna för tysk vitkål

för några år sedan förekommer inte längre. Orsaken till att Tyskland numer

dominerar framför Holland som utländsk leverantör av vitkål till den

svenska marknaden är, att odlingen till stor del är koncentrerad till områden intill Danmark, varför fraktkostnaderna för tysk kål blir betydligt lägre än för holländsk. Kvaliteterna är likvärdiga. Någon överskottsexport sam-

manhängande med surkålstillverkningen är det inte fråga om ---.

De problem, som kan ha förekommit för vitkålsodlarna i Sverige, är i allt väsentligt inhemska till sin karaktär.

Beträffande sallad föreslås, att värdetullen om 11 20 kombineras med en minimivikttull om 45 kr/100 kg under tullperioden. Chefen för köksväxtsodlingsinstitutionen i Alnarp har nyligen bekräftat, att man inte får fram

isbergssallad på friland i Sverige förrän i slutet av juni. Enligt svenskt medgivande i Tokyorundan kommer tullen att avskaffas i april månad. Någon minimivikttull kan givetvis inte utgå under april i enlighet med gjorda överenskommelser. Tull! bör vidare inte ifrågakomma i maj, efter-

som det då inte finns någon svensk produktion att skydda, utan tullen är av rent fiskal natur. I första hand bör tullen därför avskaffas under maj, då

något giltigt motiv för dess införande inte föreligger. En minimivikttull under denna tid skulle givetvis falla på sin egen orimlighet, eftersom kombinerade tullar inte är tänkbara i avsaknad av skyddsmotiv. Under den

svenska odlingssäsongen är importen obetydlig. Skälen för att introducera

kombinerade tullar för isbergssallad är alltså synnerligen svaga.

Prop. 1979/80: 175 76

Beträffande vanlig sallad uppger utredningen, att import till lågpris skulle uppträda tidvis vår och höst. En tidigare i utredningen cirkulerande uppgift om att lågprisimport skulle ha förekommit till ett pris av 4 kr/kg syns ha utgått i den remitterade versionen av utredningspromemorian. Vi tror, att uppgifter skulle kunna lämnas från Tuliverket om importen och att man då knappast skulle få något underlag för att den kritiserade importen förekommit i någon omfattning av betydelse. Svårigheter för svenska salladsodlare beror på övergången till växthusodlad vara, medan frilandssallad inte längre tycks ha någon marknad oavsett priset. De presenterade månadsmedelvärdena syns också vara så höga, att vikttull knappast blir aktuell. Några bärande motiv för införande av kombinationstullar torde alltså inte föreligga. Som framhålls i det särskilda yttrandet saknas alltså vad gäller de aktualiserade fallen väsentliga skäl till att genom kombinationstullar krångla till tullbehandlingen, skapa administrativa problem och betydande kontroltsvårigheter. Vinsten i skyddseffekt blir däremot ringa. Vi vill instämma i hr Nyströms uttalande att, om kombinerade tullar beslutas, samma regler bör gälla som för andra minimivikttullar i tulltaxan vad avser en eventuell framtida översyn av sådana tullar i anledning av en fortsatt inflation.

Kommerskollegium vill starkt understryka att tillämpningen av ett system med kombinerade tullar är förenad med betydande administrativa olägenheter. Vidare kan det föreligga svårigheter att avväga nivån för minimitullen så att inte import till normalpris träffas. En annan nackdel är att minimivikttullar inte bara träffar lågprisimport utan även lågkvalitativ import. Som följd av nyssnämnda olägenheter är antalet tullar av denna typ mycket begränsat i den svenska tulltaxan. Enligt vad kollegiet erfarit kommer också de nyligen införda minimivikttullarna för bl. a. matlök att medföra stora administrativa svårigheter för tullverket. Minimivikttullar bör därför enligt kollegiets mening endast komma i fråga i mycket begränsad omfattning och då uteslutande i fall där ett starkt behov därav föreligger. En bedömning av det befogade i de föreslagna åtgärderna bör enligt kollegiets mening i första hand baseras på en utredning om det faktiska skyddsbehovet för den inhemska odlingen i fråga. De uppgifter i nämnda avseenden som lämnas av trädgårdsnäringsutredningen anser kollegiet ej vara tillräckliga för ett slutligt ställningstagande. Ytterligare belysning är enligt kollegiets mening erforderlig. Bl. a. saknar kollegiet uppgifter som närmare belyser marknadsutvecklingen samt utvecklingen för den inhemska odlingen samt dess konkurrenssituation liksom även åtgärdernas effekter för konsumenterna. Om man enbart ser till tillgängliga uppgifter om importen och dess utveckling ger dessa enligt kollegiets uppfattning inte stöd för så långtgående och så administrativt betungande åtgärder som utredningen föreslår. Kollegiet anser sig mot den bakgrunden inte kunna tillstyrka de framlagda förslagen om införande av kombinerade tullar för morötter, vitkål och sallad.

Prop. 1979/80: 175 77

Enligt Stockholms handelskammare mildrar minimivikttullen i en kom:

binerad tullsats marknadsstörningar till följd av lågprisimport. Handelskammaren anser all system med minimipriser (referenspriser) torde vara

ett effektivare skydd mot sådan import och erinrar om att såväl minimi-

vikttullar som minimiprissystem är administrativt betungande för inblan-

dade parter och att bl. a. av tulltekniska skäl man i största möjliga utsträckning har undvikit kombinationstullar i den svenska tulltaxan. Även fort-

sättningsvis bör enligt handelskammaren ett klart dokumenterat behov föreligga innan en ökad användning av sådana tullar övervägs. De skäl som

trädgårdsnäringsutredningen anfört för införandet av permanenta skydds-

åtgärder mot importen har inte övertygat Handelskammaren om behovet

härför och framhåller att extraordinära marknadsförhållanden inte bör

läggas till grund för permanenta skyddsåtgärder.

Generaltullstyrelsen har i sitt yttrande anfört följande rörande förslaget om

kombinationstullar på morötter, vitkål och sallat.

Det lägsta månadsmedelpriset för morötter under perioden januari 1978—-september 1979 var 1:11 kr/kg. 1022 härav ger tullbeloppet 11 öre, medan en minimivikttull skulle ge 10 öre per kg. Eftersom importposter

med priser under 1 kr per kg är sällsynta blir en minimivikttull praktiskt

taget verkningslös från skyddssynpunkt medan den likväl alltid förorsakar

administrativa besvärligheter. Härtill kommer att Sverige genom skriftväxling den 21 juli 1972 med de europeiska gemenskapernas kommission förbundit sig att för nyskördade morötter från Europeiska ekonomiska

gemenskapen ta ut en tull av (högst) 10 öre per kg under tiden I maj-

30 juni. Större delen av importen synes komma just från detta område. Samma tullsatsbegränsning gäller för övrigt även för EFTA-området.

För vit- och rödkål däremot noteras månadsmedelpriser på 50 öre per kg och därunder och här skulle de föreslagna minimivikttullarna komma i tillämpning. Förstärkningen av tullskyddet blir dock marginell (om-

kring 5 å 10 öre per kg) och verkningslös under den ” billiga” perioden mot bakgrund av utredningens uppgift att de svenska produktionskostnaderna uppgår till ca 1 kr per kg.

För isbergssallat får den föreslagna minimivikttullen en skyddsef-

fekt endast under den svenska odlingssäsongen, då emellertid importen är negligerbar.

När det gäller vanlig sallat ligger månadsmedelvärdena så högt att

den föreslagna minimivikttullen normalt aldrig kommer att utgå.

Tillsammantaget kan noteras att de föreslagna minimivikttullarna för morötter, vitkål, rödkål och sallat får en mycket liten skyddseffekt sett

såväl från total skyddssynpunkt som från en isolerad lågprissynpunkt. Eftersom vinsten i skyddseffekt för dessa produkter blir liten måste de administrativa problem och de kontrollsvårigheter som uppkommer få stor

betydelse i sammanhanget.

I yttrande den 27 september 1978 över trädgårdsnäringens betänkande,

anförde styrelsen bl. a. följande.

Trädgårdsvaruområdet är svårbemästrat från tulltaxerings- och kontrollsynpunkt — och detta oavsett vilken tullprocedur som tillämpas. Detta beror bl.a. på att importen i stor utsträckning äger rum utom ordinarie

Prop. 1979/80: 175 78

tullklareringstid och ofta kräver en snabb behandling. Varusortimentet varierar i hög grad beroende på bl. a. varornas art, kvalitet, odlings- och inköpsställe m. m. Fastställande eller kontroll av vikt är mot denna bakgrund avsevärt lättare än kontroll av uppgivna fakturavärden. Priset för varor inom trädgårdsområdet fastställs många gånger efter tidpunkten för införseln, vilket är administrativt och kontrollmässigt betungande för tullverket. En rimlighetskontrolt av värden ter sig för en tulltjänsteman oftast mycket vansklig. Kontroll av uppgivna fakturavärden kan visserligen göras vid bokföringsgranskning hos importörerna men även en sådan kan inom trädgårdsvaruområdet många gånger inte ge tillfredsställande resultat av de skäl som framförs i yttrandet till handelsdepartementet. Beträffande värdetullar som är kombinerade med minimitullar beräknade efter vikt kan sägas att de — under förutsättning att vikttullen sätts tillräckligt högt — ger en bättre skyddseffekt mot prisbilliga varor än enbart värdetulldelen i en sådan kombinerad tullsats. Men samma verkan mot lågprisimport erhålles givetvis med enbart viktdelen. Kontrollproblemen för värdedelen i sådana kombinerade tullsatser blir självfallet lika besvärande som kontrollproblemen för rena värdetullar. Härtill kommer de särskilda svårigheterna i det praktiska handhavandet av kombinerade tullsatser när fråga är om sändningar med många olika slags varor. En bedömning av om vikt- eller värdetull skall utgå i sådana fall måste göras för varje varuslag, ja, i vissa fall t.o.m. för varje enskild vara för sig, exempelvis då varorna — som levande växter med varierande vikt — säljs efter styckepris, men den specifika tullen beräknas efter vikt.

Styrelsen har nyligen — i enlighet med önskemål från frukt- och grönsaksimportörer — haft en genomgång av importförfarandet med representanter för ett 40-tal importföretag i grönsaks- och fruktbranscherna. Genomgången har visat att problemen när det gäller att beräkna tullen för konsignationspartier av sådana varor som är belagda med värdetull eller alternativ värdetull/vikttull till och med blir större både för importörerna och tullverket än vad som framgick av yttrandet den 27 september 1978. Motsvarande erfarenheter har gjorts i andra länder där — som i EGländerna — avsteg görs från de allmänt antagna reglerna för fastställande av tullvärde. En kombination av värdefull och minimivikttull gör problemen än mer svårbemästrade. Även om de föreslagna minimivikttullarna mer sällan kommer att tillämpas, så erfordras dock en jämförelse mellan alternativen värdetull och vikttull för varje enskild varupost. En importsändning innehållande varor i olika prislägen kan således inte bedömas som en enhet när alternativa tullsatser finns. Till detta kommer att stora svårigheter föreligger att kontrollera att prisöverföringar inte görs i importfakturor mellan olika säsonger eller olika produkter för att undvika att minimivikttullar tillämpas (exempelvis höjning av fakturerade värden för tullfria trädgårdsprodukter från samma leverantör).

Det bör noteras att de angivna administrativa svårigheterna och kontrollproblemen inte föreligger vid en tillämpning av rena vikttullar. Även om det bedöms vara besvärande att återgå till enbart vikttullar så vill styrelsen ändock påpeka att detta vore den mest ändamålsenliga lösningen för alla trädgårdsprodukter. Vikttullarna bör i så fall anpassas till det reella skyddsbehovet och kontinuerligt justeras med hänsyn till bl. a. penningvärdeförsämringen. En sådan justering föreslås för övrigt av utredningen i samband med kombinerade tullsatser.

Prop. 1979/80: 175 79

3 Importminimiprissystem på tomater och slanggurka

Lantbruksstyrelsen tillstyrker utredningens förslag och anför vidare:

Den nivå på importpriserna som enligt förslaget skall nås för att reglerna om minimivikttult eller tilläggsavgift skall tillämpas innebär att åtminstone hittills endast i undantagsfall det genomsnittliga importpriset legat under denna nivå. Systemet kommer därför knappast att fördyra importprodukterna i för konsumenterna märkbar grad. Däremot bör systemet ha förutsättningar att få en stabiliserande effekt på den svenska prissättningen. Det kan därmed bidra till tryggare förhållanden för de i näringen verksamma vilket ingår i målsättningen för trädgårdsnäringspolitiken.

Lantbrukarnas riksförbund erinrar om att tomater och slanggurka odlas under glas och att de är av stor betydelse för svensk handelsträdgårdsnäring samt att produktionen har drabbats mycket hårt av de snabbt stigande energipriserna varför ett effektivare skyddssystem än vad kombinationstullarna ger krävs för att säkra fortsatt odling.

Då det inte förefaller helt klart om tullen kommer att räknas på faktiskt importpris eller minimipriset vill riksförbundet deklarera sin uppfattning att importpris inklusive tull bör uppgå till ett lägsta belopp om 3:50 för tomat och 3 kronor för slanggurka. Riksförbundet har inget att invända mot de föreslagna importminimipriserna.

Enligt riksförbundet är importminimipriset den effektivare av de föreslagna skyddsåtgärderna. Riksförbundet skulle därför helst ha sett att den skyddsformen införts för samtliga produkter som f. n. är i behov av skydd. Nu bör istället efter en kort försöksperiod de båda skyddsmetoderna utvärderas. På grundval av resultaten bör sedan enligt riksförbundet för varje produkt införas ett så effektivt skydd som behovet påkallar. Dessutom bör möjligheten skapas att med kort varsel utvidga skyddet till att omfatta flera produkter.

Riksförbundet anser vidare att de föreslagna åtgärderna bör genomföras så snart som möjligt, helst före årets säsong. Eventuellt återstående GATT-förhandlingar för tomat bör inte hindra införandet av lågprisskydd för de övriga produkterna. Med relativt korta intervaller 2—3 år bör behovet av det särskilda lågprisskyddet sedan omprövas, såväl beträffande vilka produkter som skall omfattas av det som den nivå skyddet skall ligga på.

Riksförbundet vill även framhålla behovet av en aktuell helst daglig importstatistik vilken skulle möjliggöra ett snabbare inrättande av kortvariga skyddsåtgärder vilket i sin tur skulle medge effektivare skydd i den akuta situationen. Med en sådan statistik skulle enligt riksförbundet behovet av importskydd kunna utvärderas på ett helt annat sätt än vad nu är fallet.

Prop. 1979/80: 175 80

Trädgårdsnäringens riksförbund instämmer med utredningen i att tomater och slanggurka har en mycket stor betydelse inom den svenska trädgårdsproduktionen och anser det därför ytterst angeläget att åstad-

komma ett verkningsfullt skydd mot lågprisimport för dessa båda pro-

dukter. Att kombinera de av riksdagen beslutade värdetullarna med importminimipriser anser förbundet vara det bästa skyddssystemet. De av utredningen föreslagna importminimipriserna är dock enligt förbundet mycket låga. Oavsett den tekniska lösningen är det därför angeläget att det

sammanlagda gränsskyddet (importminimipris + tull) kommer att uppgå

till minst 350 kr/100 kg för tomater och 300 kr/100 kg för gurka. Förbundet anser att de föreslagna åtgärderna bör genomföras så snart som möjligt.

Förbundet anför vidare.

För den svenska tomatodlingen är läget ytterst allvarligt genom att EG under viss tid subventionerar sin export av tomater. Denna subvention, eller exportrestitution som EG benämner den, uppgick i fjol till ungefär 28 öre per kg. Den svenska tomattullen på 50 öre per kg reduceras därigenom

nära 6076. Ett sådant förfaringssätt kan vi från den svenska trädgårdsnä-

ringens sida inte acceptera. TRF kräver därför åtgärder från regeringens sida, som eliminerar restitutionens skadliga effekter för den svenska tomatodlingen.

Trädgårdsnäringens Riksförbund begär därför, att regeringen kon-

struerar ett lågprisskydd för tomater, som även eliminerar de skadliga effekterna av EG-subventionen på denna produkt. Det kan ske genom det

av trädgårdsnäringsutredningen föreslagna importminimipriset eller genom att värdetullen kombineras med en minimivikttull, som då inte får understiga I krona.

För tomater liksom för övriga aktuella produkter är det angeläget att man på samma sätt som riksdagen beslutat för matlök och potatis har kombinationstull under hela tullperioden. Om man jämför flera år, visar

det sig nämligen, att lågprisimport förekommer vid olika tidpunkter under

tullperioden. Ofta döljs denna lågprisimport av ett högre medelpris under

månaden. Då emellertid dessa lågprispartier är mycket marknadsstörande,

bör kombinationstullar finnas under hela tullperioden. Så är också EG:s lågprisskydd utformat.

Sveriges grossistförbund anser att importminimipriser för tomater och gurka skulle fördyra produkterna för konsumenterna och att ett sådant system innebär en administrativt otymplig åtgärd som är alltför lätt att kringgå. På trädgårdsområdet bör enligt grossistförbundet prisavhängiga skyddssystem avvisas, såsom redan skett på andra varuområden.

Grossistförbundet anför därutöver följande.

Frågan om prisavhängiga skyddssystem har som bekant tidigare över-

vägts vid flera tillfällen, i första hand med tanke på tekoimporten. Det brukar då framhållas, att sådana system ofta är svåra att administrera,

bl.a. med hänsyn till uttaget av en varierande utjämningsavgift för att

uppnå ett fastställt grundpris. Svårigheter föreligger också att fastställa ett

Prop. 1979/80: 175 81

lämplig grundpris, eftersom man uppenbarligen snabbt möter starka producentkrav på en grundprisnivå, som skyddar de inhemska produktionskostnaderna. Importminimipriser kan endast vara motiverade för att mot-

verka sådana marknadsstörningar, som för det egna landets produktion

försvårar eller omöjliggör en successiv anpassning till på längre sikt ändrade konkurrensförhållanden eller för att skydda en beredskapsproduktion.

De kan däremot inte gärna tillgripas som ett ordinarie gränsskydd.

Som hr Nyström framhåller i det särskilda yttrandet har importminimi-

prissystemet av 'Trädgårdsnäringsutredningen getts en så generell utform-

ning, att det i princip kan avskärma införsel även i de fall, då ett lägre

importpris än det fastställda minimipriset beror på en effektivare produk-

tion i exportlandet än i Sverige. Detta kan, som också sägs i yttrandet, inte vara godtagbart från allmänna synpunkter.

Vidare kan ifrågasättas, om ett importminimiprissystem är tillåtet enligt den nya tullvärdekoden, som för svensk del kommer att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1981. Tilläggstullen innebär också som ovan framhållits

problem när det gäller att skilja på import av varor, som på grund av sin

kvalitet eller kondition är lågt prissatta, och speciella lågprispartier.

Vid sidan av problem, som gäller fastställande av grundpriset, finns uppenbara risker för ett kringgående av prisavhängiga åtgärder genom en skenhöjning av prisnivån. Möjligheterna att genomföra en kontroll av

prissättningen är också begränsade genom det tillämpade tulldeklarations-

förfarandet.

Den lojala handeln måste kräva sådan åtgärder, att man inte kan sätta eventuella tilläggstullar ur spel genom dubbelfakturering, kreditnotor etc. Hittills har man i Sverige avvisat importminimiprissystem främst med

hänsyn till de stora frestelser att kringgå bestämmelserna som systemet

innebär och att i praktiken transaktioner i sådant syfte är mycket svåra att

kontrollera. Trädgårdsnäringsutredningen har för sin del inte kunnat anfö-

ra några nya skäl, som ger anledning att frångå den hittillsvarande avvi-

sande inställningen till prisavhängiga skyddssystem i Sverige.

Föreningen vill slutligen understryka uttalandet i det särskilda yttrandet att det är mycket svårt att inse systemets av utredningen uppgivna stora fördel för konsumenterna, eftersom de åsyftade jämna priserna av allt att döma kommer att ligga på en förhöjd genomsnittlig prisnivå. Överhuvudta-

get har såsom utvecklas i det särskilda yttrandet utredningen knappast gjort någon avvägning av sina förslag i förhållande till konsumentintresset.

Statens jordbruksnämnd erinrar i detta sammanhang om de synpunkter som framfördes i nämndens yttrande av den 28 september 1979 (Dnr 409- 665/78) över trädgårdsnäringens betänkande (SOU 1978: 51). Däri pekade

nämnden på ett flertal problem som möter vid användningen av minimipriser, bl. a. svårigheterna att effektivt kontrollera att dessa tillämpas på

avsett sätt, möjligheterna att kringgå systemet samt den krävande administrativa belastningen. Nämnden framhöll därvid dessutom att de fall av marknadsstörande import som av trädgårdsnäringen vid enstaka tillfällen påståtts förekomma vid närmare granskning visat sig sakna större betydelse, varför införandet av ett importminimiprissystem skulle vara en alltför

långtgående åtgärd. Som motiv för sitt nu presenterade förslag till importminimipriser för

6 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 175

Prop. 1979/80: 175 82

tomater och gurka talar utredningen om risken för att "produktionen skall äventyras genom de ständigt återkommande importstörningarna”. Om man härvid har i åtanke möjligheten av väsentlig skada eller hot om väsentlig skada för den svenska näringen till följd av dumping från exportländernas sida — exempelvis genom ett mycket högt exportstöd i EG som

åsidosätter effekten av en vikttull — vill nämnden erinra om de möjligheter

som står till buds genom GATT:s Artikel VI (antidumping- och utjämningstullar) och Artikel XIX (nödfallsåtgärder beträffande import av särskilda varor).

Kommerskollegium pekar på att förslaget i praktiken får samma effekt som en extra tull och dessutom under vissa förhållanden även kan jämstäl-

las med kvantitativa restriktioner. Kollegiet anför vidare.

Om Sverige frigör sig från gällande tullbindning för tomater föreligger inget formellt hinder från GATT-synpunkt att införa systemet, givetvis

under förutsättning att det utformas så att det inte i praktiken får samma

effekt som ett importförbud (och att tullberäkning sker i enlighet med GATT:s tullvärdekod — se nedan). Det kan dock noteras att importminimi-

prissystemen tenderar att uppmärksammas internationellt i högre grad än tidigare. Bl. a. har inom EFTA på senare tid kritiken skärpts mot de länder

som infört importminimipriser för industrivaror. Om alltfler länder till-

griper möjligheten att införa minimiprissystem mot importen kan detta enligt kollegiets mening på sikt få långtgående negativa återverkningar på världshandelns utveckling, vilket framför allt skulle drabba ett land som

Sverige med dess starka utrikeshandelsberoende. Därför bör som allmän

princip dylika åtgärder tillämpas ytterst restriktivt och endast i fall där

skaderekvisitet är uppfyllt.

Kollegiet vill vidare erinra om den i MTN framförhandlade överenskom- :

melsen om tillämpning av GATT:s artikel VII (den s.k. tullvärdekoden), vilken för svensk del kommer att tillämpas från den 1 januari 1981. Enligt kodens huvudregel (artikel 1) skall tullvärdet vara varans transaktionsvärde, dvs. det pris som betalas för varan vid export till det land där förtullningen skall ske. Att såsom det tycks föresväva utredningen basera tullvärdeberäkningen för tomater och gurka på importpriset uppjusterat med en tilläggsavgift är därför inte förenligt med kodens bestämmelser. I kodens artikel 7 förbjuds dessutom uttryckligen användandet av minimi-

tullvärden som bas för tullvärdeberäkningen. Det system med importminimipriser som utredningen föreslår synes ha haft EG:s system med referenspriser för frukt och grönsaker som förebild. Utredningen har emellertid funnit EG:s system vara alltför administrativt betungande och inte ägnat att på ett nöjaktigt sätt kunna lösa behovet av ett svenskt skydd mot lågprisimport. Utredningen har därför konstruerat ett enklare system som man anser kunna fungera till följd av den tullprocedur som tillämpas i Sverige. Det av utredningen föreslagna systemet skiljer sig från EG-systemet på en rad olika punkter. Bl.a. tas i det svenska

systemet inte hänsyn till säsongmässiga förändringar i prisnivåerna. Ej

heller beaktas prisskillnader till följd av olika kvaliteter. Vidare redovisas ej i förslaget hur minimiprisnivåerna i fortsättningen skall fastställas. Eftersom utjämningsavgiften enligt utredningsförslaget skall bestämmas på grundval av priset på den individuella leveransen torde detta dessutom

innebära att de inhemska producenterna i praktiken kan omöjliggöra im-

Prop. 1979/80: 175 83

port genom att hålla priserna något under minimiprisnivån.

Även om utredningens förslag således innehåller oklarheter såväl vad beträffar systemets utformning som tillämpning synes det dock i jämförelse med EG-systemet ge större utrymme för automatiska och godtyckliga ingripanden. Härigenom ökar givetvis risken för handelspolitiska komplikationer. Med hänsyn härtill och till det förhållandet att utredningen enligt kollegiet inte heller här kunnat klart dokumentera behovet av så långtgående åtgärder som föreslås kan kollegiet ej tillstyrka förslaget vad avser importminimipriser för tomater och slanggurka.

Stockholms handelskammare ifrågasätter om inte utredningen har tagit alltför lätt på det merarbete ett sådant system medför då man anser att ett minimiprissystem vid import kan utformas så att en omfattande administration undviks. Det torde enligt handelskammaren inte kunna genomföras utan ökade insatser från bl. a. tullmyndigheternas sida, vartill kommer den svåra avvägning som fastställandet av minimipriser innebär. För att vederbörlig hänsyn skall kunna tas till de olika parternas intressen torde enligt handelskammaren inte kunna uteslutas behovet av särskilda förhandlingar.

Generaltullstyrelsen anför i sitt yttrande över utredningens förslag i denna del.

För tomater och slanggurka föreslår utredningen ett importminimiprissystem. Beskrivningen i utredningens promemoria ger inte någon klar bild av hur ett sådant system skulle fungera i praktiken. Påståendet att ”det sammanlagda skyddet (tilläggsavgift och tull)” för tomater kommer att uppgå till 3,50 kr/kg kommer — med det av utredningen föreslagna skyddssystemet — att gälla endast i två fall nämligen då importpriset på tomater är antingen ett öre per kg eller något under 21 kr per kg. Det mest sannolika är mot denna bakgrund att utredningen i själva verket menar att tomatpriset ”fritt förtullat” blir 3: 50 kr per kg vid ett verkligt importpris av högst 3 kr per kg. Ar inköpspriset högre blir däremot priset "fritt förtullat” högre. Det är vidare oklart vad utredningen avser med uttrycken ”genomsnittligt pris”, ”importpriset” och ”prisnivån” i första och andra styckena på sid. 20 i promemorian.

Det är sålunda svårt att i detalj bedöma effekterna i olika hänseenden av det föreslagna minimiprissystemet. I det följande lämnas dock vissa allmänna synpunkter på sådana system, främst med hänsyn till tullverkets handläggnings- och kontrollproblem.

Till en början bör det fastslås att det inte synes bli möjligt att tillämpa importminimiprissystem enligt den tullvärdekod som utarbetats inom ramen för de under år 1979 avslutade GATT-förhandlingarna. Enligt artikel 1 skall nämligen det pris som har betalats eller skall betalas för varan läggas till grund för tullvärdeberäkningen. I artikel 7, moment 2 (f) och (g) föreskrivs för övriga fall uttryckligen att tullvärde inte får fastställas med stöd av minimitullvärden eller godtyckliga eller fingerade värden. Sverige har accepterat koden, och de nya bestämmelserna kommer att införas den 1 januari 1981.

Minimipriser har under lång tid övervägts för att komma till rätta med lågprisimport av textil- och konfektionsvaror. Orsaken härtill är att prisav-

Prop. 1979/80: 175 84

hängiga skyddssystem till sin verkan åtminstone teoretiskt ger ett effektivt skydd mot import av varor med exceptionellt låga priser. De medverkar inte till att konsumentpriset trappas upp onödigtvis för dyrare varor eller högkvalitativa varor.

Trots dessa fördelar från konkurrenssynpunkt har några prisavhängiga

system inte införts i Sverige. Detta har sin förklaring i att sådana system är svåra att hantera i ett löpande importflöde och inrymmer stora kontroll-

problem. Det gäller exempelvis att skilja ”lågprisvaror” från lågkvalitativa

varor, att definiera dessa, allmänt och i tulltaxan, och att fastställa jämförelsepriser som är normala med utgångspunkt från bla. svenska produktionsförutsättningar. Vissa av dessa problem kan vara mindre på träd-

gårdsvaruområdet, exempelvis definitionsproblemen, medan andra är

större, exempelvis det förhållandet att priserna varierar starkt även under

relativt korta tidsperioder. De av utredningen föreslagna jämförelsepri-

serna för gurka och tomat är ej underbyggda med en analys i egentlig bemärkelse. Än mindre har berörts av vem och på vad sätt jämförelsepriser fortlöpande skall fastställas. Svagheten hos prisavhängiga system är dock främst risken för skenhöjningar av fakturapriser. Mellanskillnader kan antingen föras över på tullfria varor, som faktureras till lägre priser än de överenskomna, eller föras över till importören genom särskilda kreditnotor. Pengar kan också tänkas föras över på importörens konto i exportlandet eller i annat land. Sådana tendenser sägs ha förekommit exempelvis när vissa länder tillämpade minimipriser vid export av vissa frukter. Åtgär-

der av dessa slag är mycket svåra att komma till rätta med. Givetvis bör

man inte räkna med att oegentligheter skulle förekomma mer allmänt. I

den mån de förekommer förorsakar de emellertid besvärande snedvrid-

ningar i konkurrensen. Det är i stor utsträckning detta skäl som gjort att prisavhängiga skyddssystem hittills inte har tillgripits av Sverige. Det kan för övrigt tilläggas att ett minimiprissystem av den föreslagna typen icke

synes stå i överensstämmelse med konventionen den 15 december 1950

angående varors tullvärde (jfr 6 § tullförordningen, SFS 1973: 979).

3.1 Tullen på tomater (07.01.701 och 702)

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening anför i denna del

följande.

För tomater föreslås, att värdetullen om 2096 kombineras med ett

minimipris om 3 kr/kg för tullperioden den 16 mars —-30 september. Syste-

met är endast skisserat i promemorian och det är därför svårt att bedöma

verkningarna mera i detalj. För tomater anger utredningen produktionskostnaderna 1979 till 7 kr/kg och förmodar, att de 1980 kommer att närma sig 8 kr/kg. Importpriset är i allmänhet lägst under september, men några speciella lågprissändningar torde knappast förekomma utan det är normalt fråga om genomgående jämförelsevis låga priser beroende på en effektiv produktion i vederbörande exportländer.

Som framhålls i det särskilda yttrandet var förhållandena för tomater av extra ordinär natur under augusti/september 1979 på grund av cen viss

överproduktion i Holland och en samtidigt minskande efterfrågan från

konsumenterna både ute i Europa och i Sverige. Om man fastställer en

sådan ordning att import ej tillåts till priser under 3 kr/kg cif utan tilläggsavgift, fördyras en mycket stor del av importen under augusti/september.

Skulle det anses nödvändigt att öka gränsskyddet under denna period, bör

Prop. 1979/80: 175 85

detta enligt vår mening inte ske genom ett importminimiprissystem utan i stället genom cen lämpligt avvägd vikttull. Utredningens tal om "ständigt

återkommande importstörningar” är egendomligt. Egentligen borde man väl tala om svensk produktions bristande förmåga att priskonkurrera med importvaror på grund av olikheter i kostnader, arealutbyte m. m. trots de

betydande prisfavörer, som inhemska tomater har på marknaden. Som nämns i det särskilda yttrandet har emellertid förhållandena under 1979 i många avseenden varit speciella och det är knappast troligt, att de kommer

att upprepas. I utredningen anförda uppgifter om svenska produktionskostnader upp mot 8 kr/kg innebär priser, som är helt orealistiska från

konsumentsynpunkt och som måste leda till en vikande efterfrågan. Svensk tomatodling syns därför stå inför betydande problem på grund av

kostnadsutvecklingen.

Kommerskollegium uttalar beträffande utredningens förslag i denna del

bl. a. följande.

För tomater (16/4—31/10) föreslår utredningen ett minimipris som inledningsvis sätts till 3 kr/kg. Genomsnittspriset för importen av tomater har

under 1979 för den tullbelagda perioden varierat mellan 2:20 kr/kg (septem-

ber) och 4: 54 (juni). Det låga priset under september månad 1979 får dock ses mot bakgrund av de exceptionella förhållanden som vid den tiden rådde på tomatmarknaden på grund av överproduktion i Nederländerna. Till detta kommer EG:s system med exportsubventioner som för tomater

under 1979 utgått med ca 28 öre/kg. Frågan om åtgärder till följd av EG:s exportsubventioner har tidigare varit föremål för kollegiets prövning. I yttrande till statsrådet och chefen

för jordbruksdepartementet så sent som 1979-09-10 (KK dnr 513/79) över

en framställning från Trädgårdsnäringens Riksförbund om utjämningstull

för tomater avstyrkte kollegiet att sådana åtgärder vidtogs tills vidare.

Kollegiet hade därvid på den korta tid som stått till buds inte haft möjlighet

att närmare utreda om EG:s subventioner förorsakat eller hotade att föror-

saka sådan väsentlig skada som avses i GATT:s artikel VI och som utgör

förutsättning för att utjämningstull skall kunna tas ut. Det föreföll också tveksamt huruvida en utjämningstull under den korta tid som återstod av dåvarande säsong kunde uppväga den irritation på det handelspolitiska

planet som en dylik åtgärd sannolikt skulle innebära. Kollegiet ansåg

vidare det kunna vara svårt att påvisa att det just var EG-subventionerna

som försatt de svenska odlarna i svårigheter.

Några nya uppgifter som ger anledning till ett ändrat ställningstagande

anser kollegiet ej ha framkommit. Skulle det emellertid visa sig att det finns

ett klart dokumenterat behov av åtgärder och att det därvid finns ett klart

samband mellan EG:s subventioner och den svenska odlingens svårigheter vill kollegiet förorda att problemet med importen av tomater i första hand

löses genom en tillämpning av GATT:s artikel VI. Om detta inte skulle visa sig vara en framkomlig väg får andra handelspolitiskt vedertagna åtgärder prövas. Kollegiet vill härvid inte motsätta sig att man som ett alternativ

överväger ett system med minimivikttullar, som skulle kunna säsonganpassas.

Prop. 1979/80: 175 86

Generaltullstyrelsen anför i sitt yttrande bl. a.

För tomater beräknas produktionskostnaden i Sverige år 1979 ha varit 7 kr per kg. Medelimportpriset varierade under tullskyddsperioden 1979 mellan 2:20 kr (september) och 4: 54 kr (juni) per kg. Medelpriset är som regel lägst under september månad vilket särskilt visade sig under år 1979, då exceptionella förhållanden rådde på tomatmarknaden. Sändningar med priser markant under medelpriserna förekom emellertid normalt inte för några betydande kvantiteter. De låga priserna för importen från Rumänien förklaras av att dessa tomater har en annan kvalitet än exempelvis holländska och danska tomater. Prisbilden på importen tyder på att förslaget snarast innebär en förstärkning av tullskyddet till följd av en allmän kostnadsskillnad i förhållande till utlandet och inte ett skydd mot lågprisimport i egentlig mening.

Tullen uppgick under hela den undersökta perioden till 50 öre per kg. Det kan noteras att importen, trots låga importpriser, likväl inte kraftigt stigit under sommarmånaderna. Detta tyder på att de inhemska produkterna — om än till pressade priser — kan avsättas. Att detta skett år efter år utan att svensk produktion i stor utsträckning slagits ut tyder på att svenskodlade tomater genom kvalitetsförtjänster och närheten till konsumenterna har konkurrensfördelar jämfört med de importerade vilket i viss mån kompenserar för prisskillanden. Denna fråga är givetvis intressant i sammanhanget och borde närmare ha analyserats av utredningen.

Utredningens förslag leder teoretiskt till att priset ”fritt förtullat” på importerade tomater blir lägst 3:50 under den svenska odlingssäsongen. För att uppnå detta måste importminimipriser tillämpas för nära nog alla importsändningar under september och troligen åtskilliga under juli, augusti och oktober (1978 års siffror). Det kan noteras att prisskillnaden jämfört med svenskodlade tomater ändock blir så stor som 3: 50 kr per kg. En något bättre effekt mot ”lågprisimport”” kan uppnås med en ren vikttull på en krona per kg. Härigenom skulle importerade tomater med priser från något över 2: 50 kr per kg upp till ca 6 kr/kg komma att belastas med högre tull än vad som blir följden om den totala avgiften enligt utredningens förslag med minimiprissystem och 17976 tull genomförs. Praktiskt taget hela importen under skyddsperioden ligger inom dessa prisgränser. En sådan vikttull skulle innebära att man undvek att konsumentpriset blev onödigt högt för dyra, ofta med flyg importerade tomater. Man undvek också de tullpolitiska, handelspolitiska, administrativa och kontrollmässiga problem som är förknippade m>? importminimiprissystem.

3.2 Tullen på slanggurka (07.01.801 och 802)

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening anför i sitt yttrande över utredningens förslag om att värdetullen om 2020 kombineras med ett importminimipris om 2: 50 kr/kg för tullperioden den 16 mars—-30 september följande.

Som framhålls i det särskilda yttrandet har under de senaste åren medelimportpriset inte någon månad varit så lågt. att minimivikttullen skulle ha uttagits. Under senare år har importen till Sverige av växthusgurka minskat, medan importpriserna stigit markant. Resultaten för de svenska odlarna har varit helt tillfredsställande, vilket också avspeglas i att allt fler

Prop. 1979/80: 175 87

odlare intresserar sig för produktion av gurka och anser, att den ger ett bra ekonomiskt utbyte. Åtgärder för att ytterligare skydda och stimulera denna odling kommer att leda till en alltför stor produktion i landet. Vi delar den av hr Nyström framförda uppfattningen, att vad som i första hand äventyrar lönsamheten för den inhemska gurkodlingen är den stora ökning av produktionen i Skåne, som enligt tillgängliga uppgifter planeras för nästa säsong och som riskerar överstiga konsumtionsutrymmet. En introduktion av ett importminimiprissystem syns inte heller befogad vad gäller slanggurka.

Generaltullstyrelsen anför i denna del.

Med en ren vikttull om I kr per kg kommer priset för importerad slanggurka "fritt förtullad” att i stort sett motsvara den svenska produktionskostnaden. Detta kan vara skäligt med hänsyn till att svenskproducerade slanggurkor inte kan förutsättas ha lika starka kvalitetsfördelar som tomater jämfört med de importerade. — En vikttull bör även i detta fall kunna justeras med hänsyn till bl. a. penningvärdeförsämringen.

Utredningen påpekar att förslagen om kombinationstullar och minimiprissystem ställer krav på resurser inom tullverket men någon närmare analys härav har inte gjorts. Mot bakgrund bl. a. av att det är oklart hur skyddssystemen skall fungera i praktiken är det inte möjligt att nu precisera merbelastningen. Enligt styrelsens mening är det emellertid — särskilt med hänsyn till nuvarande statsfinansiella läge — en brist att en analys inte har gjorts av kostnader för systemen jämfört med kostnader för andra åtgärder som får motsvarande eller kanske starkare och mer ändamålsenlig effekt, nämligen rena vikttullar. Kostnaderna för administration och kontroll måste i det aktuella fallet vägas mot kostnaden för en revision av enbart vikttullar, exempelvis vartannat år.

Frågan om resurskrav kommer, om förslagen genmförs, att tas upp i tullverkets anslagsframställning.

4 Andra produkter

Trädgårdsnäringens riksförbund vill kraftigt understryka vad utredningen säger om att lågprisproblem kan uppstå för nya produkter. Det är enligt förbundet angeläget att vederbörande myndigheter noggrant följer importoch prisutvecklingen, så att skyddsåtgärder kan vidtagas i tid. Enligt förbundets mening bör lågprisskyddet omprövas med korta intervaller såväl beträffande vilka produkter som skall omfattas av det som den nivå skyddet skall ligga på.

Förbundet vill även framhålla behovet av en aktuell, helst daglig importstatistik. En sådan skulle möjliggöra snabbare inrättande av kortvariga skyddsåtgärder, vilka skulle medge effektivare skydd i den akuta situationen. Med en sådan statistik skulle även behovet av importskydd kunna utvärderas på ett helt annat sätt än vad nu är fallet.

Beträffande tullskyddet ifråga om blomkål, sallatskål och fruktträd har förbundet vidare anfört.

Prop. 1979/80: 175 88

Blomkål är en betydelsefull produkt inom den svenska trädgårdsproduktionen. Produktionsvärdet uppskattas till 20 miljoner kronor. Trädgårdsnäringsutredningens ställningstagande att blomkål tills vidare inte bör beläggas med koumbinationstull torde bygga på en sammanställning av medelimportpriserna månadsvis under åren 1976—1978. En sådan sammanställning redovisas i promemorian endast för de produkter för vilka utredningen föreslår omedelbara skyddsåtgärder mot lågprisimport. Under år 1979 har dock lågprisimport förekommit under den svenska produktionssäsongen. Kvantiteterna har visserligen varit små, men även sådana är störande i en prispressad marknadssituation. Med denna bakgrund hemställer förbundet, att värdetullen kombineras med en minimivikttull på 30 kr./100 kg. Sallatskål är som utredningen framhållit en relativt ny produkt som fått stor efterfrågan. Om ett lågprisskydd inte införes, är det dock mycket stor risk för att handeln kommer att styra denna ökade efterfrågan till importvaror. I nuvarande samhällsekonomiska läge borde man istället främja den svenska produktionen. Enligt senaste beräkningar odlas i landet ca 300 ha sallatskål till ett produktionsvärde av ca 35 miljoner kronor. Genom tillkomsten av nya sorter finns goda förutsättningar för att den svenska produktionen ytterligare skall öka. Trädgårdsnäringsutredningen föreslog i sitt betänkande 1978: 51 tullbeläggning av sallatskål under tiden I april-31 december. Enligt utredningens förslag skule tull utgå med 50:—- kr./100 kg, om vikttullsystemet bibehålls och med 2026 om värdetull infördes. I regeringens proposition föreslogs en värdetull på 20 20 under tiden 1 april-31 december och detta blev också rikdagens beslut. Förbundet anser, att denna värdetull bör kombineras med en minimivikttull på 50: — kr./100 kg. I förbundets remissyttrande över TNU:s betänkande 1978: 51 framhölls beträffande tullskyddet för fruktträd och grundstammar att detta reducerats med mer än 50 26 under perioden 1970-77 samt att en lågprisimport från särskilt Polen utgör ett synnerligen allvarligt hot mot en bestående svensk produktion. Förbundet yrkade på en väsentlig förstärkning av tullskyddet. Vid riksdagens behandling av frågan förklarade man sig medveten om den besvärande lågprisimporten och att denna på sikt kan äventyra den svenska plantskolenäringens existens. Generella åtgärder som snabbt kan vidtas förordades. Utredningen har i sina överväganden här givit ytterligare belysning åt denna lågpriskonkurrens. Ett ytterligare allvarligt hot utgör nu importen av fruktträd från Ungern, vilken enligt vad förbundet erfar kommer att öka i omfattning under våren 1980. Mot denna bakgrund och med hänvisning till utredningens klart uttalade insikt om hotet mot fruktträdsproduktionens fortbestånd finner vi det mycket anmärkningsvärt att man inte velat föreslå ett rimligt importminimipris trots att man anger detta vara en tillämpbar åtgärd. Förbundet anser det idag inte kunna råda någon tvekan om tendensen i importutvecklingen. Att först avvakta utvecklingen ytterligare något år är förbundet därför inte berett acceptera. Då importen från Ungern äger rum under våren, kan förbundet inse att

en åtgärd som den nämnda inte skulle hinna sättas i kraft som skydd detta

år. Förbundet kräver emellertid att så sker före säsongen 1981. Detta ger möjlighet att registrera importpriser m. m. under 1980. Med hänsyn till att lågprisimporten från Polen sker under hösten anser förbundet att i avvaktan på ovannämnda åtgärd skydd häremot ges genom

Prop. 1979/80: 175 89

att tullen för 06.02.002-003 höjs i enlighet med förbundets tidigare yrkande. Tullen bör därvid utgå med 8 20 1 likhet med vad som nu gäller för övriga plantskoleväxter.

Svenska lantarbetareförbundet anser att det redan nu föreligger skäl för införande av importminimipriser för fruktträd, med hänsyn till prisskillnaderna mellan importerade och inhemskt producerade alster. Förbundet hänvisar därvid till att importen har stigit mycket kraftigt under senare år. Priset för importerade varor är i vissa fall endast en tiondel av priset på inhemskt producerade fruktträd. Dessa prisdifferenser utgör enligt förbundet på sikt ett mycket allvarligt hot mot den svenska produktionen av fruktträd. |

Statens jordbruksnämnd anför i sitt yttrande över utredningens promemoria i denna del följande.

I anslutning till sitt förslag framhåller utredningen att snabba förändringar kan uppstå beträffande importen och att lågprisproblem kan uppkomma för nya produkter, t. ex. champinjoner. Det bedöms därför "angeläget att vederbörande myndigheter noggrant följer import- och prisutvecklingen så att skyddsåtgärder kan vidtas i tid”. Det framgår inte av texten huruvida det här är fråga om ett förslag från utredningens sida beträffande omedelbara åtgärder eller om avsikten är att då import- och prisutvecklingen så motiverar beslut skall fattas angående importövervakning. Nämnden utgår emellertid från att här. avsedd övervakning införs först sedan man har grundad anledning befara att skadevållande lågprisimport förekommer eller hotar att förekomma. I detta sammanhang vill nämnden erinra om den särskilda uppmärksamhet som ägnades importen av tomater från Danmark under perioden 1975-1977. Regeringen gav sålunda tullverket i uppdrag att särskilt registrera varje enskilt importparti med uppgift om dels värde och kvantitet, dels importörens namn. Uppgifterna tillställdes jordbruksnämnden som därigenom erhöll ett underlag för bedömning av huruvida åtgärder mot importen var befogade. Vidare kan noteras att nämnden i samband med att Kungl. Maj:t den 15 september 1965 bemyndigade statens jordbruksnämnd att gentemot öststaterna villkorligt frilista sådana varor som omfattas av importförbudskungörelsen ålades att med uppmärksamhet följa importutveckligen för de i kapitlen 6—8 i tulltaxan upptagna varuslagen. Nämnden redovisar genom rapporter till jordbruks- och handelsdepartementen årsvis (tidigare kvartalsvis) importen av nämnda varuslag från öststaterna.

Prop. 1979/80: 175 90

Bilaga 3

I förhandlingarna med EG nytillkomna eller ändrade svenska tullmedgivanden inom GATT

i vila, under tillväxt eller i blomning:

inkommande utan jord: 002 med blommor eller blomknoppar ... 100 kg 500:- 350:— inkommande med jord: 005 andra än gladiolus och liljekonvalje . 100 kg 50:—- 87 06.02 Andra levande växter, inbegripet träd, buskar, rötter, sticklingar och ymp-

kvistar:

prydnadsväxter, andra än azalea,

erica, kamelia och rododendron:

005 andra än krukväxter - 10970

06.03 Avskurna blommor och blomknoppar av

sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål,

friska, torkade, färgade, blekta,

impregnerade eller på annat sätt preparerade: friska rosor: ur 012 under tiden I december—31 januari . 100 kg 500:- fri

07.01 Köksväxter, färska eller kylda: rödbetor:

294 nyskördade under tiden

1 maj-30juni oosssosssss oss roses 100 kg 20:- Sn

295 aNAfA oossoesrererereer rr ett sr es na 100 kg 10:—- 5

304 lök: purjolök, buntlök och gräslök:

under tiden I maj—-30 november ... 100 kg 40:- 1020 blomkål:

Prop. 1979/80: 175 91

svampar och tryffel:

610 champinjoner sosssssssssss ss sera 100 kg 75:- 1020

sparris: